Remissvar - rådslagsomgång 1

Transkript

1 Remissvar - rådslagsomgång 1 Rådslagsgruppen om Vår värld har fått in 216 svar. De flesta har skickat in sina svar via e-post, några har svarat via Questback-enkäten och ett fåtal har skickat in sina svar med pappersbrev. Socialdemokraterna i Västsverige, partidistrikt Bohuslän, Göteborg, Norra Älvsborg, Skaraborg, Södra Älvsborg, har gemensamt skickat in svar. Förutom det har 6 partidistrikt skickat in enskilda svar. Det har inkommit svar från 52 arbetarkommuner, 24 s-föreningar, 9 sidoorganisationer, 4 fackliga organisationer, 6 studiecirklar, 109 enskilda och 5 övriga. (Fullständig bilaga finns) 1. Hur tar vi bäst tillvara globaliseringens möjligheter och vilka förändringar behövs för att skapa global rättvisa och ett starkare FN? I diskussionerna kring globaliseringens möjligheter menar många att det är nödvändigt att vi skapar rättvisare system för att alla ska kunna ta del av fördelarna och att vi samarbetar över gränserna för att möta globaliseringens utmaningar. Fackföreningsrörelsen i världen måste stärkas och det ses också som relevant att jobba för att uppnå FN:s milleniemål. Med några få undantag anser majoriteten av rådslagssvaren att vetorätten måste bort för att FN ska bli en effektiv aktör. Dessutom krävs en demokratisk reformering av hela FN-organisationen. Förslagen på hur säkerhetsrådet ska vara sammansatt skiljer sig däremot åt. Norrbottens partidistrikt skriver: Sverige är en öppen del av den globala ekonomin. Därför kan vi inte begränsa oss till att plocka russinen ur kakan d.v.s. enbart nyttja möjligheten att sälja våra produkter globalt. Socialdemokratin måste verka för att de människor som arbetar i svenska företag utomlands har goda förhållanden och att de varor och tjänster vi köper här hemma har producerats under goda sociala förhållanden. Detta kan enbart låta sig göras genom att den politiska och fackliga delen av arbetarrörelsen i Sverige samverkar med arbetarrörelsen i andra länder. Östergötlands partidistrikt skriver: Att stärka fackföreningsrörelsen i hela världen är viktigt. Vi ska samarbeta mellan fackföreningsrörelsen i olika länder, höja fackföreningsanslutningen och försöka stärka de fria fackföreningarna. Uppsala arbetarekommun skriver: Vetorätten måste ses över. Det är inte rimligt att ett enda land, som kanske till och med har ett intresse i en konflikt, ska kunna stoppa FN från att agera genom att utnyttja sin vetorätt.

2 Gnesta arbetarekommun skriver: Vetorätten skall tas bort. FN bör få en effektivare organisation inför världens oroshärdar och mänskliga rättigheter. Lomma arbetarekommun skriver: FN:s organisation måste ses över! Folkrätten åsidosätts allt oftare och FN skall vara arenan där mänskligheten löser konflikter så vapenfritt som möjligt. Kungsbacka arbetarekommun menar att: Våra företrädare inom EU bör med det snaraste ta upp frågan om vetorätten inom FN till behandling. EU bör tala med gemensam röst och ersätta de permanenta medlemmarna Storbritannien och Frankrike. De folkrika länderna Indien och Kina bör få en tydligare roll och Afrika kan ges plats via AU. Linköpings arbetarekommun skriver: Maktförhållandena i FN idag baserar sig på maktförhållanden som rådde efter andra världskriget. För att FN skall kunna bevara sin trovärdighet och ha möjlighet att effektivt kunna agera vid internationella kriser krävs en reformering av dessa maktförhållanden. Vi anser att säkerhetsrådet bör utvidgas. Förslag på stater som på grund av deras stora folkmängder och växande politiska och ekonomiska inflytande bör ingå i säkerhetsrådet är följande: Japan, Indien, Sydafrika, Brasilien och Mexiko. Vi vill även ha en begränsning av de permanenta medlemmarnas vetorätt, eftersom som den ser ut idag blockerar den FN:s möjligheter att göra insatser. Sidoorganisationerna (SKSF, S-kvinnor, S-studenter och SSU) anser att: Klimathotet är en ytterligare del av globaliseringens effekter, som enskilda stater inte kan lösa. De måste lösas i globalt samarbete. S-föreningen City Örebro skriver: Den globala utvecklingen berör alla men väldigt få har möjlighet att påverka dess färdinriktning. Alla länder måste delta, annars kommer inte lösningarna. IF Metall skriver: Alla får inte del av välståndet som globaliseringen skapar. IF Metall vill stärka arbetets makt i förhållandet till kapitalet och arbetar för global ekonomisk rättvisa, demokrati och social utveckling. Motivet till internationellt fackligt arbete är att det gynnar utvecklingen både för våra medlemmar här hemma och våra kamrater i omvärlden. Detta är just solidaritetens styrka, nyttan är ömsesidig. Det är IF Metalls ansvar att ta tillvara de möjligheter som finns för att påverka utvecklingen för världens arbetare. Alla arbetstagare vinner på att facket samarbetar internationellt. Den globaliserade ekonomin skapar möjligheter till ökat välstånd men det fordrar sociala skyddsnät för anställda som tvingas till omställningar. Ökad handel och

3 utvecklande av globala produktionsnätverk kräver att länder konkurrerar med varandra utifrån rättvisa villkor. Men så sker inte idag då länder försöker stärka sin attraktionskraft för produktion genom att inte efterleva fackliga rättigheter och använda barnarbete eller på andra sätt bjuda under avtalsvillkor. Därför krävs det såväl internationella som nationella regelverk för att sätta press på länder och företag att efterleva grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter. Framtidsdagarna: Många betonade att våra grundläggande värderingar också måste ligga till grund när vi utformar vår politik kring globaliseringen, precis som i all annan politik. Grunden ska vara jämlikhet, solidaritet och frihet. Alla människors lika värde globalt. De blir aldrig omoderna. Hearing om globaliseringen: Stora utmaningar i och med globaliseringen där det krävs globala lösningar. Det pågår stora förändringar inom företagen som försöker ta in frågorna om socialt ansvar och miljöansvar. Grunden för arbetet ligger hos staterna, det är de som ansvarar för att lagar, regler och att de mänskliga rättigheterna följs. Vi behöver oftast inte nya internationella regler utan det vi står inför är att många stater inte följer de internationella regler och konventioner som de själva skrivit under. 2. Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? Vårt bistånd ska ligga kvar på en procent av BNP, men vi måste utföra kontroller och efterfråga resultat så att vårt ekonomiska stöd gör nytta. EU måste minska sina jordbrukssubventioner, det går inte rättfärdiga att de finns med tanke på hur det drabbar utvecklingsländerna. Den rika världen måste ta bort sina handelshinder gentemot fattigare länder, för att fattigdomen ska kunna bekämpas ses rättvis, fri och hållbar handel som ett steg på vägen. Vi bör inrikta vårt bistånd på demokratisk och hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, stöd till civila och fackliga rörelser, hälso/sjukvård, infrastruktursatsningar, tillgång till vatten och utbildning. Att ge hjälp till självhjälp och fokusera på att hjälpa utifrån små projekt med utgångspunkt i deras egen initiativförmåga, är återkommande förslag. Vi bör fokusera på kvinnor och alltid ha ett genusperspektiv i vår politik för fattigdomsbekämpning. Mikrolån förs fram som ett viktigt sätt att starta småföretagande och lyfta människor ur fattigdom. Någon grupp tycker att vi ska arbeta utifrån kvinnokonventionen. Barnkonventionen ses också som viktig att ha som utgångspunkt. Vårt bistånd ska inte användas till militära insatser, men däremot är fred och säkerhet essentiellt för fattigdomsbekämpning och hör ihop med biståndet. Östergötlands partidistrikt skriver: Hur vårt bistånd har skötts har diskuterats mycket på sistone. Pengar har gått till fel människor som tagit medlen själva. Här måste vi vara självkritiska för hur det har

4 skötts. Vi står för enprocentmålet, men det är viktigt att kontrollera att pengarna gör nytta där det är tänkt. Jämtlands partidistrikt skriver: Västvärlden och EU subventionerar sönder u- ländernas möjlighet att bli ekonomiskt självständiga. Subventionssystem för jordbruket och skyddstullar är negativt. Varbergs arbetarekommun skriver: Biståndets mål skall vara att främja demokratiutvecklingen. Biståndets mål skall vara minst 1% och inte innehålla krav på kommande affärer mellan bidragsgivande och mottagande land. Marks arbetarekommun skriver: Rättvisa och solidaritet var ord som användes för att beskriva vad som behövdes mer av i världen. Det sågs även som ett problem att EU som vi ingår i har en dubbelbottnad politik. EU som med ena handen stöttar med bistånd och diplomati men som tar med den andra handen genom stöd till sin egen jordbruksproduktion och krav på att utvecklingsländerna skall ta bort alla skydd av sin ekonomi. Lomma arbetarekommun skriver: Vi har tagit fasta på häftets konstaterande att en rättvis handelspolitik skulle betyda mer för utvecklingen än vad bistånd någonsin kan mäkta med. EU måste öppna upp för handel med marknader i utvecklingsländerna. Örebro arbetarekommun skriver: Utbildning är viktigt för att människor skall få en bra start i vuxenlivet. Söderhamns arbetarekommun skriver: Vi vill komma med en komplettering till ovanifrånperspektivet och tydliggöra vår ambition att se på framför allt bistånd och solidaritetsarbete ur ett underifrånperspektiv men också ett gemensamhetsperspektiv. Underifrånperspektiv bygger på lösningar som utgår från den lokala kontexten med dess historia och förutsättningar. Waldemarsviks arbetarekommun tycker att: Biståndet bör fokusera på kvinnors och barns levnadsförhållanden och möjligheter till försörjning samt på mänskliga rättigheter. Sollentuna arbetarekommun skriver: För att bekämpa fattigdomen i världen skall vi satsa på att hjälpa utvecklingsländerna genom att stödja med t.ex. mikrolån för att utveckla entreprenörskap i närmiljön. En stor uppgift för den industrialiserade världen är att hjälpa till att skaffa vatten. Vatten är en nödvändighet för ett gott liv och något som kan bli en ännu större bristvara i delar av världen. Vi bör också arbeta med

5 kunskapsutbildning och utbildning i demokrati och jämlikhet. Utvecklingsländerna måste få hjälp med att utveckla sitt eget jordbruk för att kunna exportera till den industrialiserade världen. Tanto - Zinkens och Högalid - Hornstulls s-föreningar menar att: Biståndet bör kopplas till infrastruktursatsningar samt rättvis handel. Våxnäs s-förening skriver: Ett bra initiativ för att stötta kvinnors situation och ställning är att ytterligare satsa på och sprida möjligheterna till mikrokrediter. Det ger både ökad inkomst och ökad självkänsla samt status i samhället. Vårt biståndsarbete måste vara inriktat på utvecklingssamarbete där allt bygger på att verksamheten ska fungera utifrån lokala förutsättningar och resurser så att resultatet blir bestående och fortsätt utvecklande. Ånge s-förening skriver: Bistånd är inte militära operationer. Sära kostnaden. Fackliga utskottet, Stockholms arbetarekommun skriver: Det är viktigt att det svenska biståndet även fortsättningsvis kan stödja uppbyggnad och bibehållande av fackliga organisationer i utvecklingsländerna. 3. Hur ska EU utvecklas för att möta framtidens utmaningar? Att överbrygga de demokratiska underskotten och ineffektiviteten i beslutsprocessen i EU för att kunna utföra arbetet verkningsfullt och i öppenhet påtalas som relevant. Rådslagssvaren är positiva till EU:s fortsatta utvidgning och att öka EU:s medlemmar ses som viktigt. Nya länder, såsom Turkiet, är välkomna när de uppfyller anslutningskriterierna. Det är viktigt att vi inom EU samarbetar för att stoppa trafficking och droghandeln. Några efterfrågar ökad samordning av EU-ländernas utrikes-, handels-, jordbruk-, och biståndspolitik. Vi måste arbeta för att balansera den inre marknaden mot miljöaspekten och fackliga rättigheter, politiken måste väga tyngre än kapitalet. Enstaka svar har tagit upp kritik kring fördraget och i samband med detta diskuterat Lavalmålets eventuella effekter för Sverige. Socialdemokraterna måste formulera en klar och tydlig EU-politik och vi ska vara kritiska mot EU-förslag när det är befogat och värna våra värderingar, till exempel när det gäller vår svenska arbetsrätt och kollektivavtal. Europaparlamentsvalet ses som centralt och rådslagssvaren innehåller förslag på hur vi ska arbeta med valrörelsen och vilka frågor som är relevanta. De frågor som anses vara viktiga inför valet till Europaparlamentet 2009 är i synnerhet klimatet, men även arbetsrättsliga/fackliga frågor, jämställdhetsfrågor och i viss mån energifrågor.

6 Göteborgs partidistrikt skriver EU:s beslutsprocesser måste bli effektivare. Fler beslut måste fattas med kvalificerad majoritet annars hotas tilltron till politikens möjligheter. Dalarnas partidistrikt skriver: Det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att EU utvidgas ytterligare så att Turkiet och de resterande länderna på Balkan har möjlighet att bli EU-medlemmar. Det är självklart att miljöaspekterna samt konsumenternas och arbetstagarnas rättigheter måste väga tyngre än de gör idag i förhållande till den fria inre marknaden. Södra Älvsborgs partidistrikt skriver: EU måste arbeta för en ökad samsyn mellan sina olika politikerområden ex handel, jordbruk bistånd mm. EU måste också arbeta för en större samsyn hos medlemmarna på en utveckling av ett hållbart samhälle. Norrbottens partidistrikt skriver: Grunden för att nå framgång EU-valet 2009 är enligt vår mening att så långt möjligt forma vårt valprogram utifrån samma dagordning som gäller för den svenska rikspolitiken. De frågor vi framför som viktiga i vårt valprogram för EU-valet ska kännas igen som våra profilfrågor. Det är dessutom viktigt att utforma programmet så att vi direkt vänder oss till svenska väljare i Sverige. Södra Älvsborgs partidistrikt igen: EU måste fortsätta byggnationen av den sociala dimensionen. Det är naturligt att EU har ett samarbete kring arbetsmiljö, arbetsrätt, sysselsättningspolitik m.m. med tanke på att vi har en gemensam inre marknad. Om vi inte haft en rad gemensamma regler som kompletterade de nationella reglerna skulle en konkurrens mellan medlemsländerna om att dra till sig företag genom sämre arbetsmiljö, sämre arbetsrätt m.m. uppstå. Vi skulle få en marknad där det råder social dumping. Detta skulle inte bara påverka länder med de sämsta villkoren utan kanske framför allt länder med goda villkor på arbetsmarknaden såsom de nordiska länderna. Vi måste värna den svenska arbetsrätten och svenska kollektivavtal. Trollhättans arbetarekommun skriver: Demokratiseringsarbetet inom EU måste fortsätta. Vi måste arbeta för att EU blir öppnare, mer transparant och komma närmare sina medborgare. Haninge arbetarekommun skriver: När nu EU finns så måste vi använda detta organ för viktiga frågor som miljö och brottslighet. Mölndals arbetarekommun skriver: EU är nu en stor gemenskap där Sverige är med och kan påverka. Vi måste lämna JA och NEJ - diskussionen bakom oss och se möjligheter i en gemenskap. Genom att

7 vara med och påverka kan vi mera aktivt motverka ekonomiska och sociala klyftor. Lund arbetarekommun skriver: Men samtidigt som EU kan fungera som en progressiv kraft, ser vi allt fler exempel på motsatsen. Det mest allvarliga bland dessa exempel är EG-domstolens beslut i det sk Laval-målet. Partiet bör kräva att tydliga svenska undantag på strejkrättens område införs i Lissabonfördraget eller att det i fördraget förs in generella skrivningar om strejkrätten och om fackens rätt att framtvinga kollektivavtal också med utländska företag, genom i yttersta hand konfliktmetoder. Dessa rättigheter ska vara överordnade principer om fri rörlighet. Partiet bör offentligen deklarera att man inte tänker godkänna en ratificering av det nya fördraget, så länge som frågan om kollektivavtalens ställning och strejkrätten inte är till fullo utredd och garanterad för svenskt vidkommande. Halmstads arbetarekommun skriver: Gemensam strategi för att bekämpa allt knark som väller in i Europa främst då genom Köpenhamn. Polissamarbetet måste intensifieras så att kampen mot trafficking och annan brottslighet kan förbättras. Vännäs arbetarekommun anser att Socialdemokraterna behöver vara tydligare i sin kritik av EU-förslag då det är befogat, t ex när det gäller hur man bygger upp höga tullmurar mot tredje land och försvårar för asylsökande att ta sig in i EU. Upplands Väsby arbetarekommun skriver: När det gäller kvinnor finns det flera problemområden som vi måste få bukt med. Ett är trafficking där vi i första hand måste samarbeta inom EU för att få stopp på det i Europa. Alla länder som är medlem i EU måste sätta till alla krafter för att få stopp på att kvinnor förnedras på detta sätt. Västerleds s-förening skriver: Vi måste formulera en klar och tydlig EU-politik och föra fram den i den dagliga politiska debatten. ESP Stockholm skriver: Vad gäller valet till Europaparlamentet 2009 påtalades behovet av ett verkligt konkret valmaterial som med tydliga nedbrytningar och exempel belyser skillnaderna mellan höger och vänster. Det gäller både våra egna förslag och den europeiska högerns politik. Det är önskvärt att få exempel på hur olika ledamöter har röstat i viktiga frågor. Vidare underströks att klimatet lär bli en vinnarfråga i valet Det är viktigt att vi inte släpper frågan till högern utan påvisar den europeiska socialdemokratins långa och målmedvetna arbete med miljöfrågorna. Vi vill också påpeka att Europaparlamentsvalet handlar om gränsöverskridande idéer, där vi i den europeiska socialdemokratin är en familj som går till val med en gemensam ideologi och framtidsvision.

8 IF Metall skriver: I många av Europas länder fastställs minimilöner och andra villkor genom beslut av de nationella parlamenten. Sverige och de andra länder som har kollektivavtalsmodellen måste värna vår tradition så att EU-direktiv inte förutsätts införas genom lagstiftning. Vi behöver visa att vår modell med parter som via kollektivavtal genomför motsvarande innehåll som i EU:s lagstiftning är en tillfredsställande metod att genomföra direktiven på arbetsmarknaden. Det finns en oro att den fortsatta politiska och ekonomiska integrationen i Europa kan komma i konflikt med viktiga fackliga intressen. Arbetsrätt och kollektivavtal kan inte utan problem underordnas exempelvis EU:s konkurrensrätt och vissa andra politikområden. Ibland har EU-regler medfört oönskade effekter i Sverige men detta kan vi bara möta med att stärka vårt fackliga arbete för att påverka EU. Mycket av det som händer inom EU skulle dock ha påverkat oss även om vi inte hade varit medlemmar. EU är inte problemet utan en del av lösningen. 4. Vilka hot finns mot vårt samhälle och hur bevarar vi fred och säkerhet? Klimatförändringen ses som det främsta hotet mot vårt samhälle, men även organiserad kriminalitet, narkotika och trafficking tas upp. Terrorism nämns. Ryssland uppfattas som ett hot av några, men risken för krig ses som liten. Allmän värnplikt ska vara kvar och omfatta både kvinnor och män. Sverige ska delta i fredsbevarande operationer. De flesta anser att vi enbart ska delta på mandat från FN, men det finns även tydliga röster som vill att det ska vara möjligt att agera på EUmandat om operationen lamslås av ett veto i säkerhetsrådet. Jämtlands partidistrikt skriver: Vi anser att vi ska kunna agera tillsammans i EU, om viktiga brott mot FN-stadgan sker i Europas närhet. Ett FN-mandat kan ju blockeras genom ett veto och då riskerar vi att stå och titta på när brott mot de mänskliga rättigheterna begås. Timrå arbetarkommun skriver: Det allt mer överskuggande hotet mot vårt samhälle är nu och för lång tid framåt klimatförändringen. Bjuv arbetarekommun skriver: Man skall bekämpa terrorism, fattigdom, narkotika samt skapa större rättvisa. Man måste skapa förutsättningar för miljön. Vännäs arbetarekommun skriver: Ryssland och andra fd Sovjetstater har en bräcklig eller obefintlig demokrati. På lite sikt vet man inte vart det leder. Dock knappast till en invasion på bred front, såvitt vi kan bedöma, men däremot till andra säkerhetsrisker.

9 Trelleborgs arbetarekommun skriver: Sverige är ju numera inte någon fredad egen del av Europa, utan vi har i princip samma problembild när det gäller narkotika som alla andra EU-länder. Vårt läge närmast kontinenten öster- och söderut gör sig allt mer bemärkt i alla avseenden. Narkotikasmugglingen över Öresundsbron syns och hör mest. Men i den containertrafik Sverige har med kontinenten är vår hamn störst. Och 2007 ökade den med 20 %. Vi tycker att man istället för att lägga ner vårt tullställe här helt skall man rikta in och intensifiera sin spaning och sin kontroll på trafficking och narkotika i alla former. Det är svårt att klara det här, och alla tecken tyder på en ökande insmuggling österifrån, samtidigt som de som organiserar den här trafiken blir alltmer välorganiserade och sofistikerade. Och samtidigt sätter regeringen till en utredning som har som inriktning att lägga ner all kontroll här i Trelleborg? Vetlanda arbetarekommun skriver: Alla fredsbevarande insatser kan bara utföras på mandat av FN. Gnesta arbetarkommun skriver: Sverige skall fortsätta hjälpa till med fredsbevarande operationer. Samarbete och diplomatiska samtal skall vara tydliga om alla människors mänskliga rättigheter. Vi kan tänka oss att agera på grundval av ett EU-mandat i enlighet med FN-stadgans principer. 5. Hur ska de mänskliga rättigheterna och folkrätten stärkas FN måste ingripa snabbare när folkrätten kränks och staters suveränitet får inte stå i vägen för en intervention tycker några av rådslagssvaren. Att stärka fackrörelsen ses som ett viktigt steg för att stärka mänskliga rättigheter och folkrätten. Rättvis handel och krav på de länder vi handlar med angående mänskliga rättigheter upplevs som relevant. Vidare måste ILO stärkas och dess konventioner måste skrivas under och följas. Kriget mot terrorism har gått för långt anser några grupper och det som efterfrågas är kamp mot terrorismens orsaker. Det finns också röster som betonar att det är viktigt att vi aldrig accepterar att människor fängslas utan rättegång och dom. Ett fåtal synpunkter finns angående den internationella domstolen och behovet av att den stärks. Östergötlands partidistrikt skriver: Vi måste våga ställa krav även på länder som vi har omfattande handel med. Vi får inte tystna och plötsligt strunta i mänskliga rättigheter när vi får höra talas om missförhållanden i länder med stor handel. Lerums arbetarekommun skriver: Genom att vi i offentlig upphandling alltid ser till att mänskliga rättigheter respekteras. Rättvisemärkt och liknande.

10 Sollentuna arbetarekommun skriver: Vi bör inom EU arbeta för att ta bort importtullar och genom att ställa krav på att de varor som vi importerar inte har producerats med hjälp av barnarbete, och produceras under goda förhållanden som t.ex. en bra arbetsmiljö. Man ska respektera rätten till att bilda fria fackföreningar och övriga mänskliga rättigheter. Nyköping arbetarekommun skriver: Brott mot mänskliga rättigheter sker i en dramatisk omfattning med motivering av kamp mot terrorism. Forskning visar att dessa kränkningar/brott snarare ökar än minska terrorismen. Terrorism handlar i allt väsentligt om förtryck och maktlöshet. Demokrati och social rättvisa är troligen de mest verkningsfulla insatserna mot terrorism. Staffanstorp arbetarekommun skriver: Internationell lag (folkrätten) måste fortsätta att utvecklas för att än mer handla om enskilda individers och beslutfattares ansvar i stället för staters. Varhelst människors rättigheter kränks bör folkrätten gälla, oavsett om det eller är en stat eller någon annan som är ansvarig för övergreppen. Vid krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord ska utlämning till en internationell domstol eller annat lands domstol kunna ske. Det är orimligt att USA vägrar lämna ut amerikaner misstänkta för dessa brott till den internationella brottsdomstolen i Haag samtidigt som de kräver att andra länder skall utlämna sina medborgare till USA utan vare sig fastställda misstankar eller bevis. Kvarngärdets s-förening anser att: ILO:s grundkonventioner måste respekteras och är grunden för alla internationella handelsavtal. Det är osund konkurrens av länder att inte acceptera ILO:s grundkonventioner, precis som det är osund konkurrens av företag att inte ha kollektivavtal. S-kvinnors distriktsstyrelse, Jönköpings län skriver: Terrorism ska inte mötas med kränkningar av mänskliga rättigheter och slutenhet och rättvidriga processer. Avkall får inte göras på att uppfylla rättsäkra processer och att uppfylla folkrätten när terrorism befaras ha uppstått. Hemliga gripande, transporter och fängelse ska inte kunna förekomma och tortyr inte ursäktas. 6. Vilka är de viktigaste politiska frågorna för det svenska närområdet? Ett fortsatt och utvecklat samarbete med länderna kring Östersjön och i Norden upplevs som viktigt av rådslagssvaren. Vi behöver samverka kring uppgifter som miljö, säkerhet och demokrati. Vi ska arbeta med att stärka demokratisk utveckling, stödja fackliga organisationer och sprida kunskap om mänskliga rättigheter i våra grannländer i öst. Att bibehålla och stärka kontakten med Ryssland upplevs som relevant, inte

11 minst för att kunna bidra till demokratisk utveckling och en stärkt rättstat. Det finns även förslag om att agera gemensamt i frågor inom EU. Norrbottens partidistrikt vill att socialdemokratin ska prioritera det Arktiska samarbetet därför att det är vårt närområde och kan ge oss stora politiska utvecklings- och affärsmöjligheter. Dalarnas partidistrikt anser att: Det är viktigt att länderna runt Östersjön gemensamt arbetar för att utveckla området och ett kraftfullt miljöarbete. De baltiska och de nordiska länderna borde kunna agera gemensamt i flera frågor inom EU. Norrbottens partidistrikt igen: I EU är det också tydligt att de arktiska frågorna är mer och mer intressanta, inte minst beroende på larmrapporterna om klimatförändringarna. I Arktis kan EU dessutom utveckla dialogen med de båda stormakterna, eftersom Arktis geografi omfattar både Ryssland och USA genom Alaska. Här diskuteras högaktuella, strategiska framtidsfrågor som berör bl.a. transatlantiska dialogen, energin och klimatet. Sverige och socialdemokratin kan inte stå utanför detta samarbete. I och med utvidgningen år 2004 blev Östersjön, inklusive Bottniska viken, ett innanhav i EU. När Östersjöområdet ska utvecklas och dess miljö räddas blir norra Sverige och Barentsområdet viktigt. Här finns möjligheter till goda kommunikationer i öst/västlig riktning, från Kina till USA via norra Finland, Sverige och Norge, så att handel och råvaror kan ta olika vägar ut på den globala marknaden. På så sätt kan norra Sverige avlasta den känsliga södra delen av östersjöområdet och avlasta överbelastade väg- och järnvägsnät i mellersta Europa. Landskrona arbetarekommun skriver: Förstärk det Nordiska samarbetet och utveckla samarbetet i Östersjöområdet Filipstad arbetarekommun tycker att: Vi ska fortsätta samarbeta med de övriga Östersjöstaterna kring miljöfrågor och demokratiutveckling. Sundsvall arbetarekommun skriver: Ryssland är det land i vår närhet som skulle kunna utvecklas till ett hot mot oss. Det är därför extra viktigt att vi uppmuntrar kontakter, politiska såväl som ekonomiska, mellan Ryssland, Sverige och hela EU. Extra viktigt är att uppmuntra och stödja kontakten med ryska medborgare och deras demokratiska sammanslutningar. Nyköpings arbetarekommun skriver: Högst på dagordningen bör vi sätta stöd för att stärka demokratiska politiska och fackliga organisationer i grannländerna. De tre baltiska länderna och Polen må vara med i EU, men bristen på social rättvisa, fungerande politiska

12 partier och representativa fackföreningar är dramatisk. Fria demokratiorganisationer, inklusive hederliga fackföreningar, i Ryssland bör få starkt stöd. Södermalms s-förening skriver: Gemensamt nordiskt arbete för medlingsarbete, fred och militära insatser bör främja det nordiska samarbetet. Östersjösamarbetet, som inte är detsamma som eller alternativ till det nordiska samarbetet, är viktigt på en lång rad områden som miljöpolitik, säkerhetsfrågor, historiska och kulturella sammanhang. Sveriges relationer till Ryssland är oundvikligen betydelsefull, och goda kontakter med det stora grannlandet bör odlas på olika områden. Därigenom kan, delvis via EU, demokratisk utveckling främjas och hot från nationalism och militär uppbyggnad, ekonomiska påtryckningar, etc. hanteras. 7. Hur ska regionala konflikter förebyggas och hanteras? Konfliktförebyggande arbete, humanitära insatser, fördelningspolitik och demokratiinsatser ses som viktiga verktyg för att förebygga och hantera konflikter. Tydligare ställningstagande i internationella konflikter efterfrågas också av några rådslagssvar. Vikten av att tillämpa FN:s resolution 1325 i konflikter upplevs som grundläggande för att hantera konflikter. Rådslagssvaren tar upp främst två specifika konflikter som de vill att Sverige och socialdemokratin på olika sätt ska agera i. Det gäller situation i Västsahara men framförallt i Israel/Palestinafrågan. Göteborgs partidistrikt tycker att: Vi måste bli bättre på att ta tydlig ställning i internationella konflikter och utveckla nya analysverktyg för detta ändamål. Södra Älvsborgs partidistrikt menar att det är viktigt att solidarisera oss med Västsaharas situation. Ockupationen måste upphöra, folkomröstningen genomföras och de marockanska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Västsahara måste få ett slut. Östergötlands partidistrikt skriver: Självklart måste vi ha en politik för såväl Israel och Palestina, men vi måste vara tydliga med att muren ska rivas, Israel ska dra sig tillbaka från ockuperat område och internationell närvaro måste accepteras. Det ska vara två stater. FN måste ta frågan tillbaka. Mellanöstern hänger ihop. Vi måste tala om demokrati i hela området. Förhållandet till Hamas: Som stat måste vi ha en dialog mellan staterna. Det skulle vi ha varit bättre på. Mellan partierna är det svårare: Hamas står för mycket som vi tycker är helt förkastligt. Däremot om Fatah skulle be oss är det självklart att vi skulle ställa upp och försöka bygga broar. Vi kanske även tidigare skulle ha ställt större krav på PLO.

13 Umeå arbetarekommun skriver: Att arbeta för demokrati och fred i alla länder är grundläggande för att förhindra regionala konflikter och andra oroshärdar. Tjörn arbetarekommun menar att: Ett sätt att förebygga är genom att förespråka människans okränkbarhet och hur viktigt det är att vara olika. En likvärdig standard och livskvalitet i ekonomiskt, kulturellt, offentligt sammanhang likväl som privat konsumtion oberoende på var man lever. Det är oerhört viktigt att varje enskild medborgare känner att man är delaktig i det samhälle som man har kring sig. Vi måste ständigt framhäva att dialog och diskussion är det ultimata sättet att lösa konflikter, och vi ska förespråka det i alla lägen. Mölndal arbetarekommun skriver: Humanitära insatser och folkbildning på människornas villkor gäller fortfarande för att överbrygga nya och gamla konflikter. Orsakerna är ju oftast protektionism och maktfullkomlighet, något av humanismens motsats. Sådant måste mötas med mänskligare politik på människornas villkor och förutsättningar. Vi kan tillföra kunskaper hur man kan göra, folkbilda för egna initiativ till ett fungerande samhälle i folkflertalets tjänst. Det behövs mer insatser för organisations- och samhällsbygge som människorna själva kan stå för. Umeå arbetarekommun igen: Israel måste gå tillbaka till 1948-års gränser och Jerusalem blir en delad stad. Ockupationen måste upphöra. Palestinierna å sin sida måste erkänna Israel som stat och sluta med sina självmordsbombningar. Det måste till ett givande och tagande på båda sidor. Brott mot mänskliga rättigheter är inte acceptabelt. Konflikten är uppbunden av bredare intressen vilket bidrar till svårigheten av få till stånd en lösning. Måste stå upp för folkrätten och FN-besluten, samt att alla länder måste föregå med gott exempel. Stockolms s-kvinnor skriver: Konfliktförebyggande arbete och fördelningspolitik undanröjer risken för regionala konflikter. Adolf Fredriks s-förening skriver: Socialdemokratin bör aktivt agera för att många fler kvinnor på alla nivåer; internationellt, regionalt och nationellt involveras i hela fredsprocessen; konfliktförebyggande, fredsbevarande, medlande och fredsförhandlande; dvs. i praktiken omvandla FN:s säkerhetsråds resolution 1325 till praktiskt handling. 8. Vad tycker du är viktigast för att få till stånd en positiv utveckling i Afrika? Vi måste fokusera på Afrikas utvecklingsmöjligheter och ha en mer nyanserad bild av kontinenten och dess olika länder. Vi måste låta

14 utvecklingsländerna arbeta utifrån sina egna förutsättningar och vara lyhörda för deras önskemål. För att skapa förutsättningar till utveckling bör vi verka för skuldavskrivning, rättvis handel, konfliktlösning och demokratiutveckling. Vi måste rikta vårt bistånd rätt för att undvika att det faller i händerna på korrumperade ledare. Vi ska stödja fackföreningar. Alla måste få tillgång till utbildning och hälsovård. Vi måste också hjälpa till i kampen mot hiv/aids, verka för att göra bromsmediciner tillgängliga och arbeta förebyggande mot spridningen genom information hur man skyddar sig. Kinas ökande inflytande i Afrika ses på med oro och behovet av att Sverige är en demokratisk kraft i Afrika upplevs som väsentlig. Göteborgs partidistrikt skriver: Vi måste bli bättre på att stödja de politiska krafter som arbetar för införandet av demokrati och mot förtryck. Vi behöver anlägga en mer nyanserad bild av Afrika beträffande dess problem och möjligheter. Ökad frihandel, skuldavskrivning och slopandet av i-världens inhemska jordbrukssubventioner är viktiga faktorer vid bekämpning av fattigdomen. Utbildning är en särskilt viktig faktor när det gäller utveckling. Enköpings arbetarekommun skriver: Vi tror att vi måste hitta en till viss del ny politik som stödjer detta. Denna politik går ut på att lyssna och bygga på det enskilda landets förutsättningar och behov. Knivsta arbetarkommun skriver: En rättvis handel på demokratisk grundval med dessa länder skulle kunna medföra en positiv utveckling. Landskrona arbetarekommun anser att: Förutom åtgärder för att skapa möjlighet att utveckla näringslivet i de afrikanska länderna och därmed sysselsättningen är det nödvändigt att förstärka och utveckla utbildningsmöjligheter. Nyköpings arbetarekommun skriver: Vårt bistånd bör fokusera på och stärka samarbetet med demokratiska rörelser och undvika stöd till diktaturer. Vi bör i vårt bistånd avstå från att samarbeta med offentliga myndigheter i länder med omfattande korruption. Korruption är demokratiska förändringars största fiende. I dessa länder bör biståndet begränsas och riktas till demokratiska fristående organisationer som prioriterar kvinnors villkor. Kvinnor är tredje världens starkaste förändringskraft. Haninge arbetarekommun skriver: Våra värderingar och uppfattningar om mänskliga rättigheter är inga uppfattningar som det är monopol på. Det finns en stor marknad där många odemokratiska krafter är med. Därför ser vi ett problem när till exempel Kina ger bistånd till afrikanska länder utan att det samtidigt finns en återkoppling mot

15 mänskliga rättigheter. Ska vi främja en demokratisk utveckling måste vi komma åt detta problem på något sätt. RFSU skriver: Hiv och aids skördar miljontals liv varje år i världen och får negativa konsekvenser för alla sektorer i samhället. I många länder, där epidemin är som mest utbredd är det barn och gamla som är ansvariga för försörjning och uppfostran av yngre barn. Tillgång till sexualundervisning, kondomer och bromsmediciner måste prioriteras i alla insatser riktade till att bekämpa fattigdomen. SSU och S-studenter i Luleå skriver: Efterskänk lån till länder som fastnat i skuldfälla. Grafiska fackförbundet: Mediafacket skriver: HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar drabbar fattiga människor hårt och barn och kvinnor hårdast. De som inte har tillgång till medicin och ekonomiska resurser har inte en chans att kunna stå emot sjukdomarna. Ett sätt att bekämpa HIV/AIDS epidemin är att ge människor möjlighet att känna till sin hiv status. Ett annat sätt är att bekämpa epidemin är att ge förebyggande information på ett lättillgängligt sätt och se till att kondomer finns tillgängliga. Många människor kan inte läsa och har därmed ingen möjlighet att ta till sig skriven information. Därför är det viktigt att information anpassas till den målgrupp man vänder sig till. 9. Hur möter vi den globala migrationen? I rådslagssvaren finns synpunkter på att vi bör ha en politik där vi ger resurser till att lösa de problem som får folk att fly. Sverige ska ha en bra och generös flyktingpolitik, med effektivare förfaranden för de nyanlända. Vi måste ha en tydlig politik för hur vi tar hand om och integrerar flyktingar/migranter i Sverige. Det framkommer att rådslagssvaren tycker att alla kommunerna ska ta emot och ta gemensamt ansvar för flyktingarna. Diskussion kring bosättning av flyktingar efterfrågas också. Några rådslagssvar trycker på den omänskliga situation papperslösa flyktingar befinner sig i och kräver förändring. Vi måste ha ett tillvägagångssätt för att ta tillvara på den kunskap som finns hos våra invandrare, validering måste vara möjligt. Det ses som nödvändigt att vi utformar en ny strategi för att på bästa sätt kunna hantera en ökad arbetskraftsinvandring. I och med Sveriges framtida ökade behov av utländsk arbetskraft måste vi skapa regler för att inte bidra till brain-drain i de länder som förser oss med det. Att socialdemokratin vill verka för en gemensam migrationspolitik i hela EU, där länderna delar på ansvaret att ta emot dem som behöver komma hit får gehör av rådslagssvaren.

16 Socialdemokraterna i Västsverige skriver: Vi måste klara ut i partiet hur vi ställer oss till flyktingar. Alla kommuner måste ta emot. Hur ställer vi oss till EBO? Om fri bosättning ska fortsätta kommer bostadsfrågan fortsatt vara ett stort problem, inte minst i Göteborg. Södra Älvsborgs partidistrikt tycker att: Vår målsättning måste vara att människor ska ha det drägligt där de bor. Göteborgs partidistrikt skriver: Frågan om arbetskraftsinvandring är av avgörande betydelse om vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Samtidigt är det viktigt att vi inte dränerar invandrarnas hemländer på arbetskraft. Vårt behov ska inte medföra sämre förutsättningar för utveckling i dessa länder. Det måste vara ett förhållande som båda parter kan dra nytta av. Därför är det viktigt att det utarbetas ett internationellt regelverk där detta regleras med hänsyn till behoven hos samtliga parter. Ett åldrande Europa behöver tillskott av miljontals människor i arbetsför ålder. För Sverige innebär detta att vårt samhälle måste genomgå stora förändringar för att kunna ta emot en stor mängd utomeuropeiska arbetskraftinvandrare såväl högsom lågutbildade. Vi måste dessutom ha en samhällsmodell som attraherar arbetskraft samtidigt som vi måste utarbeta långsiktiga strategier för att förvalta ett genuint mångkulturellt samhälle. Hela världen finns redan här, och vi måste ta tillvara de resurser som det mångkulturella samhället erbjuder. En politik som i större utsträckning har till ambition att utjämna skillnader mellan olika grupper, samt en stark fackföreningsrörelse och kollektivavtal ger oss möjlighet att klara utmaningarna. Särskilt viktigt är att arbets- och bostadsmarknaden reformeras med hänsyn till de behov som kommer att uppkomma i samband med en ökad arbetskraftsinvandring. Staten har till ansvar att samordna och skapa förutsättningar för en invandringspolitik där hela landet tar ansvar, och där reella möjligheter ges för de nyanlända att få arbete och språkkunskaper. Socialdemokraterna i Västsverige igen: Arbetskraftsinvandringen och EU:s Blue Card är egentligen brain-drain från utvecklingsländerna. Norrbottens partidistrikt skriver: Arbetskraftinvandring är bra för Sverige, men kan innebära brain-drain för de länder som förser oss med arbetskraft. Sverige (ska) ta tillvara all den kunskap och kompetens som finns hos redan invandrade i vårt land. Alldeles för många invandrare får p.g.a. fördomar och inskränkthet i det svenska samhället, inte använda sina yrkeskunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden. De stängs helt enkelt ute. Detta är inte acceptabelt, utan de ska kunna få svenskakurser och andra arbetsutbildningar omgående.

17 Södra Älvsborgs partidistrikt igen: EU måste ta gemensamma tag vad det gäller migrationen och skapa gemensamma regler. Alla länder måste delta och dela på ansvaret. Visumreglerna är nu alldeles för rigida och hindrar t o m normalt utbyte. De måste därför lättas upp. Det ska bli lättare att komma in i EU för praktik med mera. Samtidigt måste det finnas regler för att stävja människosmugglingen. Bodens arbetarekommun skriver: I Boden har Migrationsverket en prövningsenhet. Många medborgare är engagerade och ställer upp för de asylsökande. De flesta på mötet tyckte dock inte att flyktingar blir bra behandlade. Det är alltför många som mår dåligt av olika anledningar. Många får fortfarande vänta flera år innan ett beslut kommer. Ibland kan det verka vara ett lotteri vilka som får stanna och inte. Sverige införde migrationsdomstolar för att varje enskild skulle få möjlighet att framföra sina skäl men alla får inte den möjligheten. Många asylsökande hamnar i ett moment 22 läge, man avslår ansökan men kan inte skicka tillbaka människorna. Sådana lagar och förordningar kan vi inte ha! Detta måste vi ändra på! Flyktingpolitiken känns inte riktigt bra i tiden. Regelverket MÅSTE ses över. Kumla arbetarekommun skriver: Flyktingarna är en resurs som är viktig för oss, så vi måste ge dem ett bättre mottagande så att de snabbare får kontakt arbetslivet. Österåkers arbetarekommun skriver: De papperslösas situation är katastrofal. De utnyttjas. De är osynliga. Vi måste finna en väg så att de också kan existera och inlemmas i samhället. Alla ska ha rätt till skola och sjukvård oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Sjödalens och Vårby Hagas s- föreningar vill se en utvecklad migrationspolitik som innebär en mer generös syn på arbetskraftsinvandring utan att för den skull skärpa flyktingpolitiken. Den arbetskraft som kommer hit ska självklart ha samma villkor som alla andra i landet, dvs. ha löner och arbetstider i enlighet med gällande kollektivavtal. Framtidsdagarna: Arbetskraftinvandring, det låter jättebra men samtidigt finns exempelvis jag som är andragenerationens invandrar, har pluggat utomlands, kommit hem och fått jobb. Men många av mina vänner vars välutbildade föräldrar kör taxi och själva har de fått utbildning i Sverige men det är i USA och England man får jobb. 10. Hur ser du på relationen mellan religion och politik? Bland rådslagssvaren råder stor enighet om att det ska vara en tydlig gräns mellan religion och politik. Sverige ska vara ett land med religionsfrihet. Att föra en kontinuerlig dialog mellan olika

18 trosinriktningar anses som avgörande för att öka förståelsen, skapa förtroende, förhindra fördomar och rasism. Det finns även några rådslagssvar som menar att det är avgörande att förstå religioners inverkan på samhället för att kunna utforma en relevant politik. Dalarnas partidistrikt skriver: Det blir allt viktigare att befästa det sekulära samhället. Dra tydliga gränser mellan religion och politik. Hävda vetenskaplig, beprövad erfarenhets grund istället för moral och etik som bas för ställningstaganden. Jämtlands partidistrikt menar att: Religion och politik hör inte ihop. Vi måste arbeta för att sprida denna syn. Många av världens konflikter skulle minska om man kunde skilja dessa frågor och låta religionen vara en privat fråga. Vi måste stimulera en kulturell och religiös dialog. Religion/Livsåskådning bör vara ett kärnämne i skolan för att öka förståelsen för olika kulturer. Österåkers arbetarekommun skriver: De fördomar som finns kring olika religioner måste motarbetas genom saklig information och personliga möten. Detta gäller både nationellt och internationellt. Jönköpings arbetarekommun anser att: Begreppen borde inte höra ihop. Religionsfrihet måste betyda att individen har rätt att utöva sin egen tro utan att skada eller kränka andra och är en personlig övertygelse. Politik ska bygga på grundläggande demokratiska principer med respekt för andra oavsett kön, etnicitet eller religiös övertygelse. Sidoorganisationerna skriver om vikten av att erkänna religionernas samhälleliga dimensioner. Bland nya och gamla grupper av svenskar är t.ex. islam, judendom och kristendom levande traditioner där mening och livsmod skapas. För dessa grupper riskerar den sekulära socialdemokratin att framstå som livsförnekande, ointressant och provinsiell. Religionens växande politiska roll i nutiden är kopplad till globaliseringen som medför nya former för interaktion mellan kulturer, och att de moderna ideologierna både socialism och liberalism - fått en försvagad tolkningskraft i det utgående 1900-talet. När de sekulära ideologierna och de sekulära demokratierna inte längre erbjuder svar och framtidshopp blir andra identitetsbärare och andra politiska lösningar viktigare. Globaliseringen har förändrat Sverige och Europa för alltid. I det nya Sverige ser vi tendenser till att en kulturrasism breder ut sig. Situationen kräver att socialdemokratin för att vara relevant och livsbejakande - formulerar en ny politik med fördjupad analys av kultur, religion och bildning i Sverige och i Europa. När religioner lyfter fram grundläggande värdefrågor, som fred, förståelse och rättvisa samt

19 inklusive öppnar för förståelse också av andra trosriktningar, blir den ett viktigt och fördjupande komplement till politiken i en komplex värld. 11. Vad krävs för en global nedrustning? Det ställs krav på att socialdemokratin ska återaktivera det svenska engagemanget mot kärnvapen och aktivt arbeta för att stoppa kärnvapenspridning. Bland rådslagssvaren märks en påtagligt kritisk ton angående den svenska vapenexporten och anledningarna till att vi har export kan endast förklaras, enligt svaren, med det faktum att vi tjänar pengar på den. Det framkommer att vi vid vapenexport måste följa de regler som finns och vara mer restriktiva, ingen export till diktaturer eller länder i konflikt kan vara tillåtet. Det finns även tydliga uttalanden om att förbjuda svensk vapenexport. Jämtlands partidistrikt skriver: Nedrustningsfrågan är viktig men har tenderat att försvinna som politisk fråga och i partiets argumentation. Det är viktigt att vi återupptar vår stolta tradition som påtryckare i världen. Vi bör också vara tydliga i kampen för ett vapenexportförbud. Södra Älvsborgs partidistrikt skriver: Tidigare var det våra försvarsbehov som styrde vår krigsmaterielindustri och exporten av dess produkter. Vi vill påstå, att det numer är vår egen sysselsättning som styr att vi har vapenexport i Sverige. Det är ett moraliskt dilemma. Vi anser att vi ska vara trogna vår egen värdepolitik och är för slappa i vårt praktiserande av vapenexporten. Vi använder vackra ord men när det kommer till allvar så är vi inte beredda att stå upp för våra värderingar. Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter bör inte bara vara något som beaktas eller ges särskild vikt vid svensk vapenexport. De bör utgöra grundläggande krav utan vilka vapenexport överhuvudtaget kan övervägas. Demokrati är ett mångsidigt begrepp i ständig förändring och visst finns det en gråzon även här men ett demokratikriterium skulle åtminstone göra svensk vapenexport till regelrätta diktaturer omöjlig. Sundsvalls arbetarekommun skriver: En viktig uppgift där Sverige måste driva på är slutligen kärnvapennedrustningen. Istället för nedrustning har decennierna efter det kalla krigets slut inneburit kärnvapenspridning. Och det i sin tur har blivit svårt att hindra eftersom de tidigare kärnvapenmakterna inte står för vad de lovat i form av nedrustning. Här har Sverige en viktig uppgift som oförtröttlig propagandist för kärnvapennedrustning. Hallsbergs arbetarekommun skriver: Otydlighet i vår vapenexport. Vår trovärdighet är naggad. Vi måste leva mer som vi lär. Några ville att vi helt skulle sluta exportera vapen. Andra menar att det åtminstone

20 måste bli mycket hårdare restriktioner. Det är inte tillräckligt när minor av svenskt märke finns i Burma och Irak oavsett hur de tar sig dit. Leksands arbetarekommun anser att: Produktion och försäljning av vapen är förkastligt och det är en skam att Sverige fortsätter att profitera på krig och konflikter. I alla jordens väpnade konflikter används svenska vapen och krigsmateriel. Trots att detta är välkänt fortsätter den svenska vapenexporten att öka. Det är tungt att försöka bortse från den svenska dubbelmoralen härvidlag och det är ovärdigt det svenska socialdemokratiska partiet att vi fortfarande hänger oss åt självbedrägeri. Svensk vapenexport skall upphöra! Lunds arbetarekommun skriver: Vapenhandel är en särskilt känslig och kontroversiell handelsfråga. Ska Sverige själv tillverka och utveckla vapensystem? Argumentet om en oberoende produktion av säkerhetspolitiska skäl håller inte längre. Sveriges vapenproduktion är numera beroende av USA, Storbritannien och de största EU-länderna. Sverige intressen i vapenbranschen handlar inte längre om nationell säkerhet, utan om ekonomi, och följer inte uppsatta exportregler, vilket svensk vapenexport till USA och Storbritannien efter Irakinvasionen är exempel på. Detta måste förändras. Inga leveranser av militärt materiel ska få genomföras till krigförande länder, oavsett vilka tidigare avtal som ingåtts. Vidare ska svenskt militärindustriellt samarbete med krigförande länder brytas. Alla är överens om att etiska principer måste vara grundläggande. Det finns en stark opinion bland många inom partiet att vapenhandel bör förbjudas samtidigt som man måste kunna rusta Sverige. Militären måste bl.a. vara rustad för att genomföra internationella uppdrag. Partiet måste ta fram en politik och initiera en lagstiftning som omfattar och skiljer mellan rustning för landets försvar, vapenproduktion och vapenexport.