MALI 01 Utmaning för 32 underrättelsebataljonen & K 3. TORSBY Minnet av flygkrasch vid Röjden FALLSKÄRMSJÄGARNA LIVHUSARERNAS KAMRATFÖRENING JUBILERAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MALI 01 Utmaning för 32 underrättelsebataljonen & K 3. TORSBY Minnet av flygkrasch vid Röjden FALLSKÄRMSJÄGARNA LIVHUSARERNAS KAMRATFÖRENING JUBILERAR"

Transkript

1 FÖR ALLA SOM VILL VETA MER OM LIVREGEMENTETS HUSARER TORSBY Minnet av flygkrasch vid Röjden MALI 01 Utmaning för 32 underrättelsebataljonen & K FALLSKÄRMSJÄGARNA det svenska elitförbandet skapades genom stenhård gallring LIVHUSARERNAS KAMRATFÖRENING JUBILERAR livhusarernaskamratforening.se - forsvarsmakten.se/k3 - facebook.com/livregementetshusarerk3 - youtube.com/k3webb

2 Denna tryckta utgåva av tidningen Livhusaren ges ut av Livhusarernas kamratförening till i första hand kamratföreningens medlemmar där den ingår i medlemsavgiften. Papperstidningen skiljer sig något från regementets nätupplaga som kan laddas ner från nätet. Vill du ha ett eget exemplar av denna tidning - gå med i Livhusarernas kamratförening! LIVHUSAREN Adress: Tidningen Livhusaren Pl Karlsborg Telefon Ansvarig utgivare: Livhusarernas Kamratförening K 3 redaktör och layout: Ronnie Hammar Kamratföreningen redaktör och layout: Jens Ramhöj forsvarsmakten.se/k3 youtube.com/k3webb facebook.com/livregementetshusarerk3 livhusarernaskamratforening.se facebook.com/livhusarernas kamratförening Foto: Personal vid regementet, anhöriga till Livregementets husarer och medlemmar i kamratföreningen, Jens Ramhöj,Anders Nilsson, Tommy Stensböll, Fästningsmuseet i Karlsborg, Örebro stadsarkiv. Alla medlemmar i Livhusarernas kamratförening får en tryckt förkortad variant genom sitt medlemskap. För medlemskap, fel adress eller utebliven tidning kontaktar du kamratföreningen som ansvarar för utdelningen. Johan Thorp, Övriga friexemplar som myndigheter, organisationer och personer vars arbete rör Försvarsmakten och Livregementets husarer har möjlighet att få den tryckta tidningen gratis - kontakta redaktionen. Omslagsbild: Soldat ur 7. Lätta Bataljonen under Övningen Sydstorm, Skåne Tryck: Elanders 2 LIVHUSAREN 2014 Bäste Läsare! Livhusarernas kamratföreningen glädjer sig åt att även i detta nummer kunna jubilera något. I förra numret var det tidningen Livhusaren som firade 50 år. I detta nummer firar vi själva Kamratföreningen. 80 års jubileum hade vi tänkt oss men när historieforskningen var klar visade det sig att vi faktiskt var 83 år. Även om det inte är något jämt år så tänker vi celebrera detta ändå - vi missade ju 80 årsdagen tyvärr... Du får läsa om dagens verksamhet blandat med tillbakablickar i regementets historia via det historiska arv som tidningen Livhusaren utgör. Man måste känna sin historia för att kunna förvalta sina traditioner. Tidningen gör i detta nummer nedslag i historien, 10, 20, 30 och 40 år tillbaka. Det visade sig faktiskt att vid vart och ett av dessa årtal så hade något, för regementet väsentligt, inträffat. Vi fortsätter också med att berätta om regementets historia på Sanna hed. Denna gång berättar Håkan Larsson från Kumla lite om de civila inslagen kring soldaterna på heden. Tidningen är en viktig del i föreningens syfte att verka för att bibehålla och utveckla medlemmarnas kontakt med regementet, informera om regementets och Försvarsmaktens verksamhet samt att verka för att bibehålla medlemmarnas intresse för regementets historia, traditioner och utveckling. Pappersutgåvan av Livhusaren har den fördelen att den kan ligga framme och intressera andra för vad K3 gör och står för. Den träffar där andra grupper än de som aktivt söker på Internet efter information. Den sänds också ut till ett antal bibliotek där den bidrar till Försvarsinformationen. På detta sätt är tidningen ett bra sätt att skapa förtroende och intresse för vårt förband och Försvaret som helhet. Tidningen är som vanligt en blandning mellan vad som händer idag, vad som har hänt, mellan gammalt och nytt precis som föreningens medlemmar. Det är tjänsten vid regementet som knyter oss samman, som har format oss till de vi är idag - det är det många som vittnat om - Framåtanda, med en glimt i ögat och viljan att alltid nå målet. Jag tackar alla som bidragit med material till detta nummer och uppmanar alla livhusarer att aktivt fortsätta att bidra till historieskrivningen genom att berätta något om de talrika upplevelser som varje livhusar får under sin tjänstgöring. Jens Ramhöj DETTA NUMMER INNEHÅLLER BLAND ANNAT FÖLJANDE: LIVHUSAREN

3 Utmaningar som vi på Livregementets husarer, K 3, ställs inför kräver samarbete och professionalism! Ett arbete på K 3 kräver mer än det vanliga men ger dig kamratskap och stolthet att tillhöra de främsta. LIVHUSAREN

4 YRKEN FÖR ALLA! Letar du efter ett nytt yrke fyllt med utmaningar, träning och åter träning och kanske ett och annat äventyr. Då kan Livregementets husarer vara rätt plats för dig. Vi har ett fleratal yrken hos oss. Allt från sensoroperatör till soldat, jägare, fallskärmsjägare, spaningssoldat och mängder där mellan. Sjukvårdsyrken. Dessutom arbetar ett 100 tal civila med Försvarsmakten i Karlsborg 6 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

5 Vi ska genomföra högvakter med flera delar ur regementet samt krigsförbandsövningar med Värmlands- och Sannaheds hemregementschef K 3 Dag Lidén Ett intensivt år till handlingarna och ett nytt intensivt år framför oss. När Ni får denna årgång av Livhusaren har det nya året redan börjat. En av anledningarna till att jag ville hålla an något, var för att invänta Försvarsmaktens underlag till regeringen inför kommande försvarspolitiska inriktningsproposition, d.v.s det kommande försvarsbeslutet. Många av Er har också hunnit komma tillbaka från den mycket välförtjänta jul- och nyårsledigheten. Några har dessutom roterat ned till MALI för förbandets nya och omfattande internationella uppdrag. Året som varit - Ett år som vi har all anledning att vara stolta över. I förra Livhusaren skrev jag om ett antal utmaningar. De berörde bl.a. områden som rekrytering, eventuella kommande internationella insatser, beredskap, ekonomi samt hur vi ska kunna bibehålla ett tydligt fokus på krigsförbanden med regelbundna och kvalitativa övningar. När jag nu summerar året kan jag konstatera att vi hanterat samtliga dessa utmaningar på ett bra sätt och året blev precis så intensivt som jag förutsåg. MALI 01 har av naturlighet varit i fokus. Men, förberedelser för MALI är inte det enda vi gjort. K 3 har slutfört fyra utbildningsinsatser i MALI och SOMALIA inom ramen för EUTM med mycket gott resultat. Vi har genomfört två omgångar Grundläggande Militär Utbildning (GMU) med efterföljande befattningsutbildning (BFU) med mycket gott resultat och som bäddat för mycket god grundrekrytering. Vi har mycket hög rekryteringskraft. En omfattande kursverksamhet vid Försvarsmaktens Överlevnadsskola samt krigsförbandsövningar för Värmlands- och Sannaheds hemvärnsbataljoner och 7. Lätta bataljonen har också kunnat genomföras. Inte nog med detta, det har också varit intensiv övningsverksamhet och omfattande förberedelser inför 311. skvadrons beredskap inom ramen för NBG 15. Vi ska inte heller glömma det omfattande stöd som delar ur K 3, framförallt hemvärnsförbanden, levererat i samband med de stora skogsbränderna och andra stödinsatser till samhället. Listan av såväl omfattande som bra verksamhet kan göras mycket längre. Jag kan bara konstatera att vi inte räds utmaningar och att Ni alla är mycket duktiga på det Ni gör och alla drivs av en genuin professionalism och ett imponerande engagemang. Jag vill i detta sammanhang, likt tidigare, trycka på att det Livregementets Husarer gör är unikt. Inget förband har tidigare tagit ett sådant omfattande ansvar för internationella uppdrag. Det har inte varit någon lätt resa. Alla har jobbat hårt för att få verksamheten att fungera. Det har funnits perioder när jag undrat om vi ska ro detta i hamn, men kan nu i slutändan konstatera att vi under året tillsammans har levererat efterfrågad effekt. Vi har kvalitet i leveranserna och med detta sänder vi ett budskap. Vi är efterfrågade, övade, beredda, stridsdugliga och insatta. Kort sagt vi är precis vad Försvarsmakten behöver ett regemente som levererar högkvalitativa, direkt gripbara krigsförband och förmågor. Utöver vår egen verksamhet har året till stor del präglats av arbetet med Försvarsmaktens underlag till regeringen. Jag kommer till detta längre fram. Året som kommer Det är lätt att förstå att fokus nu skiftar mot MALI 02 och efterhand MALI 03. Men, det är inte det enda som skall genomföras. 7. Lätta bataljon skall övas och förberedas inför för arméövningen. MALI 01 skall roteras ut och hem. MALI 02 skall utbildas samt roteras ut och hem. MALI 03 skall rekryteras, utbildas samt roteras ut. värnsbataljoner. Försvarsmaktens ledningssystem skall införas. Vi skall stödja armén med utveckingen av SUAV förmåga. Kursverksamhet vid FÖS fortsätter i oförminskad omfattning. På toppen av detta skall vi planera för verksamhetsåret 2016 samt omhänderta eventuella effekter av kommande försvarsbeslut. Jag sa väl att vi har ett intensivt och på många sätt utmanande år framför oss. Om inte förstår Ni nog nu vad jag menar. Dessa utmaningar ska vi inte rygga för utan istället använda som inspiration. Kom ihåg att det vi tillsammans gör är unikt. Vän av ordning funderar säkert redan nu på hur 2016 kommer att se ut. Planeringen inför 2016 kör igång tidigt i vår, så jag får återkomma i detta. Den breda kontexten arbetet inför kommande försvarsbeslut Dagarna före jul lämnade Försvarsmakten in underlaget till regeringen inför kommande försvarsbeslut. Underlaget har lämnats in i en tid, som sannolikt även fortsatt kommer präglas av en osäker och svårförutsägbar omvärld. De regioner som påverkar oss, inklusive närområdet, förändras i negativ riktning. Något som kan ses i skenet av dels utvecklingen i Ukraina, men också den framgångsrika underrättelseoperationen i Stockholms skärgård där det kunde konstateras att en mindre ubåt kränkt svenskt territorium. Sammantaget innebär detta att det säkerhetspolitiska läget för Sverige är bekymmersamt Grund för Försvarsmaktens underlag har varit Försvarsberedningens rapport Försvaret av Sverige Ett starkare försvar för en osäker framtid. En talande rubrik. I Försvarsmaktens underlag till regeringen framgår bl.a.; Rysslands militära förmåga ökar snabbt samtidigt som Rysslands tröskel för att använda militärt våld har sänkts. Framtida krigföring kommer att ha ett ökat inslag av militär makt som indirekt påverkansmedel, samordnat med politik, diplomati och ekonomi. Ofta understödd av informationsoperation, cyberkrigföring och asymmetriska strategier. Med planeringsanvisningarna får Försvarsmakten en högre operativ effekt inom samtliga stridskrafter under försvarsbeslutsperioden. Högre operativ effekt kommer att uppnås genom att kvaliteten i krigsförbandens förmåga (personal, materiel och övningar) ökar. För Försvarsmakten är väpnad strid mot en kvalificerad motståndare dimensionerande, där krigsförbanden är i fokus. Tröskeleffekt skall uppnås, genom aktivt uppträdande i vårt närområde och en god nationell försvarsförmåga. Genom gripbara och samövade hela förband, med rätt personal och rätt materiell skall tillgängligheten öka. Försvaret av Sverige skall lösas tillsammans med andra i Sverige och vårt närområde. Försvarsmakten menar också att med de planeringsanvisningar som nu gäller kommer inte den militära förmåga som försvarsberedningen föreslagit att nås. För detta behövs ytterligare satsningar. OM det ges ett ökat ekonomiskt utrymme föreslår Försvarsmakten ett antal nivåhöjande steg, bl.a. omfattande ökade personalvolymer, tillförsel av mängdmateriel samt ytterligare ökad övningsverksamhet. Den breda kontexten - lokalt K 3 Vid regementet har arbetet bl.a. präglats av arbetet med regeringsbeslut 5 (FMORG 18) och i detta mer specifikt utvecklingen av 7. Lätta bataljonen samt en eventuell flytt av Örebro Värmlandsgruppen (ÖVG) till Villingsberg. När det gäller 7. Lätta bataljonen har diskussionen främst avhandlat en eventuell flytt till Livgardet. Orsaken till detta har kopplingar till behovet av nyinvesteringar i infrastruktur vid garnisonen och som huvudsakligen berör regementet samt Särskilda Operationsgruppen. Avseende en flytt till Livgardet har det funnits en oro över att Försvarsmakten skulle ta ett beslut i frågan i samband med underlaget till regeringen. Regementet har lagt mycket arbete på att visa på fördelar med nuvarande lösning som innebär fortsatt delning av bataljonen, men även påvisat fördelar med en flytt till K 3. Läget i skrivande stund är att Försvarsmakten inte tagit ett beslut om flytt utan frågan skall utredas i tre alternativ. Alternativen är en flytt till Livgardet, fortsatt delning mellan Livgardet och K 3 samt en flytt av hela förbandet till K 3. Detta bedömer jag som en stor framgång i vårt arbete. Särskilda utredare är avdelade och de förväntas redovisa resultatet av utredningen i mitten av februari I detta arbete skall särskild hänsyn tas till behov av infrastruktur samt kostnader därav och produktionskapaciteten när det gäller det nya grundutbildningssystemet (GU). I det fortsatta arbetet kommer jag, och delar av regementsstaben tillsammans med chefen för 7. Bataljonen ägna detta särskild uppmärksamhet. För mig är denna fråga högsta prioritet. Avseende en flytt av ÖVG har Försvarsmakten till regeringen förslagit en flytt. Anledningen till detta är att FMTM, som äger nuvarande lokaler, behöver dessa utrymmen för sin tillväxt. Viktigt för mig i detta arbete har varit att säkerställa bra och ändamålsenliga lokaler i Villingsberg samt för Sannaheds hemvärnsbataljon i Örebro. Under 2015 kommer arbetet mot den nya försvarsmaktsorganisationen att fortsätta och det kommer att finnas anledning att återkomma med särskilda orienteringar även kring detta. Att bygga stolthet och identitet Inom försvarsmakten bedrivs ett arbete kallat Roller och Relationer (RoR). På regementet har vi en utvecklingsgrupp som arbetat med detta. Arbetet tar resultatet från Försvarsmaktens verksamhetsindikator (FM VIND) som utgångspunkt där medarbetare och chefer efterfrågar tydligare mål, vision och uppdrag samt riktning för Försvarsmaktens utveckling. Ur FM VIND kan utläsas att medarbetarnas förtroende för att myndigheten kan lösa sina uppgifter är lägre än allmänhetens och att Försvarsmakten inte uppfattas vara en attraktiv arbetsgivare. Parallellt finns ett starkt engagemang och en stolthet hos medarbetarna som grundar sig i den roll vi, Försvarsmakten, har och det sätt som vi utför vårt uppdrag på, vår profession, som vi måste ta tillvara. Arbetet med roller och relationer syftar till att utarbeta Försvarsmaktsidé 2025 (FMI 2025). Den ska tydliggöra FMs viljeinriktning och önskat tillstånd med siktet ställt på I Försvarsmaktsidén positionerar vi Försvarsmakten där vi väljer att vara som en garant för frihet, trygghet, vår livskvalitet och rätt att leva som vi väljer. FMI 2025 ska svara på frågorna, varför och för vem FM finns (syfte och roll), vad FM ska åstadkomma (uppdrag/uppgifter, verksamhetsidé), hur (verksamhetsmodell, värderingar och profession) och vart FM är på väg (önskat tillstånd på lång sikt och de strategiska vägval) Inom regementet har enheterna på olika sätt jobbat med frågor relaterat till K 3 resultat i FM VIND under året. Tanken är nu att det enhetsvisa arbetet med FM VIND kommer att kompletteras med RoR. Detta arbete kommer fortsatt att ske inom utvecklingsgruppen, men också efterhand spridas och förankras på bredden inom förbandet. Det är ett viktigt arbete. Ett tack och en uppmaning. Avslutningsvis vill jag till Er alla rikta ett tack för goda insatser under året. Jag är mycket stolt över vad Ni har presterat under året. Dessutom skulle jag vilja uppmana Er alla att sända en särskild tanke till kollegor som varit och är ute på internationella uppdrag under jul-och nyårshelgerna, de livhusarer som behöver ägna helgerna till att förbereda sig själva och sina nära och kära på ännu en insats, samt de vänner som genom skador ständigt påminns om de uppoffringar och risker som dessa insatser innebär. Kom ihåg att vi, Försvarsmakten, finns till för att försvara Sverige och säkra vår frihet och trygghet, vår livskvalitet och rätt att leva som vi själva väljer. För en livhusar leder vägen alltid framåt Pergite! Dag Lidén Chef Livregementets Husarer 8 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

6 LIVHUSARERNAS KAMRATFÖRENING 10 LIVHUSAREN 2014 Livhusarer, kamrater! När jag nu ser tillbaka på det gångna året är det en händelse som påverkat mig mer än något annat. Jag tänker på vår ordförande Uno Bohmans hastiga bortgång. Näst efter att vara en Skaradjäkne var han en sann Livhusar. Uno var en uppskattad och omtyckt ledare och han var vår ordförande i två omgångar, totalt i 18 år. Dessutom var han redaktör för livhusaren i flera år. Uno löste många kniviga situationer med glimten i ögat. Jag vet att han var glad och stolt över att få leda vår förening. Vid en minneshögtid i Skara representerades föreningen av Jens Ramhöj med flera och i ett kort tal så pekade Jens på allt det positiva som Unos ordförandeskap inneburit. Tänk inte enbart med sorg på att han är död - tänk också med tacksamhet att han har levat, var budskapet. Uno lämnar ett stort tomrum efter sig! År 2013 avslutades på ett bra sätt för föreningen. Vårt årsmöte i samband med regementets högtidsdag blev återigen en fullträff när det gäller antal deltagare och verksamhet och vi såg fram mot vad 2014 skulle innebära. En fin vårkväll i april samlades vi i Fagersanna för att se tillbaka på vad denna plats hade att berätta om regementets verksamhet genom åren. Trakten har ju under århundraderna fullkomligt vimlat av livhusarer då detta har varit södra delen av Vadsbo skvadrons upptagningsområde, allt från 1600 talet och framåt. Vid vårt besök koncentrerade vi oss dock på vad våra medlemmar hade att berätta om platsen i södra delen av sjön Örlen, väster om samhället Fagersanna. (läs mer om detta och om andra livhusarövningar i detta nummer av Livhusaren). av Roland Johansson Vår ordförande Uno Bohman, var i sitt esse när han avslutade kvällen i gemensamhetshuset i Strandstadens område. Detta kom att bli Unos sista uppdrag för föreningen. Livhusarernas kamratförening är en länk mellan alla livhusarer och regementet. Ett av föreningens mål är att ge tillfälle för befäl och värnpliktiga från olika årsklasser att träffas, prata om hur det var förr och återuppliva den speciella gemenskap och anda som finns vid förbandet. Ett sådant tillfälle är när vi träffas i samband med regementets högtidsdag den 4 december. Du som läser tidningen just nu är med stor sannolikhet medlem. Om detta inte stämmer, men du är eller har varit anställd eller varit värnpliktig vid regementet då är du varmt välkommen att ansöka om medlemskap föreningen. Ansökan kan du enklast göra på: livhusarernaskamratforening.se/ Vi ser fram mot att nytt intressant och spännande år, Vi går vidare på Unos utstakade väg med kamratskap, trevligt umgänge och husaranda som ger oss friskt mod, initiativförmåga och handlingskraft i det vi ska utföra. Styrelsen ser fram mot ett stort deltagande i de olika aktiviteter som arrangeras och att kontakten med regementet fortsätter att vara så bra som det alltid har varit. Vår nye regementschefs första år borgar för detta. Varma Hälsningar Roland Johansson Ordförande Förre majoren vid Livregementets husarer (K3), ordförande i Livregementets husarers kamratförening mm Uno Bohman, avled under sommaren efter en kort tids sjukdom i en ålder av 71 år. Några av regementskamraterna sammanfattade Uno s liv som följer. Publicerat i flera västsvenska tidningar. Uno Bohman föddes i Falköping men flyttade som barn med familjen till Stenum utanför Skara. Uno blev hembygden trogen och tog över föräldragården och bodde hela sitt liv i Stenum med stora delar av familjen in på knutarna. Efter genomgången folkskola i Norra Lundby och Norra Ving bar det av till Skara där Uno tog real- och studentexamen vid Katedralskolan, således en äkta Skaradjäkne. Så sent som i maj i år kunde Uno fullfölja uppdraget, att som hedersordförande i Skaradjäknarnas förening, hälsa 400 gamla djäknar välkomna till Skara och den årliga Djäknedagen. Under skoltiden lades grunden till ett hästintresse som skulle vara livet ut. När det var dags för värnpliktstjänstgöring var därför valet lätt. Det blev kavalleriet. Vid denna tid hade armén beridna jägarförband i sin krigsorganisation i norr. Efter genomgången officersutbildning blev Uno fänrik i kavalleriet och med placering vid K3 i Skövde Som ung truppofficer utbildade Uno befäl och värnpliktiga i spaningstjänst. Under många år var han chef för ett av K3:s krigsförband i Skåne, tolfte spaningsskvadron ett förband som han verkligen En gång livhusar, alltid livhusar! - Uno Bohman satte sin personliga prägel på. Uno hade en egenskap som värdesattes av hans chefer. Han kunde samla soldaterna och engagera dem för helheten, för regementets mål och för värnplikten - kort sagt för folkförsvaret. Uno Bohman tillhörde den sista årskullen officerare som fick genomgå Ridskolans på Strömsholm långa kurs innan denna verksamhet avvecklades i takt med att hästarna försvann ur krigsorganisationen. På gården i Stenum födde Uno och Ulla, även hon med gedigen hästutbildning, upp hästar och bedrev utbildning i olika former. Uno var en uppskattad ridlärare och domare med uppdrag utanför landets gränser. Han hade också uppdrag inom Västergötlands Ridsportdistrikt där han var styrelseledamot. Uno blev K3 troget under hela sin aktiva tid. Med sin bakgrund i spanings- och jägartjänst föll det sig naturligt att arbeta med militär underrättelsetjänst. Uno kom tidigt i kontakt med den frivilliga befälsutbildningen (FBU) som varje sommar bedrev kurser på Källvikens kursgård utanför Strömstad. Åtskilliga är de frivilligförsvarare som fått ta del av hans pedagogiska genomgångar, alltid åtföljda av färgglada och personliga overheadbilder. Uno hade en konstnärlig ådra som kom väl till pass och hans bilder var aldrig någon dussinvara. Många är vi kollegor som också fått känna på Unos vassa tuschpenna i form av lagom elaka karikatyrteckningar vid officerskårens årliga lillejulfirande. När K3 flyttade till Karlsborg 1984 valde Uno att stanna i Skövde och arbeta som underrättelseofficer vid dåvarande Västra militärområdesstaben fram till Med denna gedigna bakgrund var inte steget långt till tjänstgöring vid Arméns underrättelseskola i Karlsborg som lärare och kurschef. Ett stående inslag under de 3-4 veckor långa underrättelsekurserna var en kulturdag där kursdeltagarna, som kom från hela landet, fick besöka olika skaraborgska sevärdheter. Under dessa bussresor var Uno i sitt esse när han som en arvtagare till Västgöta-Bengtsson sakkunnigt och lättsamt guidade resenärerna runt. Ofta ingick ett ridpass på någon ridskola i programmet; en kavallerist måste kunna rida! Unos lojalitet mot sitt gamla regemente tog inte slut i samband med pensioneringen. Under många år var Uno redaktör för regementstidningen Livhusaren och under totalt 18 år ordförande i Livhusarerna kamratförening. Med stor kunskap om kavalleriet och regementet samt en blandning av skämt och allvar ledde han föreningens aktiviteter och såg också till att föreningen fick en nödvändig föryngring av sin medlemskader. Uno var en sann livhusar som lämnar ett stort tomrum efter sig. Våra tankar går nu till Unos familj. För regementskamraterna Per Blomquist Bernhard Englund Larsåke Paulsson Jens Ramhöj LIVHUSAREN

7 BILDANDET AV LIVHUSARER- NAS KAMRATFÖRENING - LITE FÖRENINGSHISTORIA 80 ELLER 83 ÅR - HUR GAMMAL ÄR FÖRENINGEN EGENTLIGEN? När vi för ett år sedan i föreningens styrelse tittade tillbaka på föreningens historia, så planerade vi att fira 80 år Detta grundade vi, i likhet med vad man gjort i alla år, på lokalavdelningen i Skövdes start 1934 eftersom lokalavdelningen, sedermera i Karlsborg, utgjorde grunden för det nya gemensamma Livhusarernas kamratförening när det bildades Vi gjorde en speciell logga och planerade en artikel i denna tidning om jubileet. Det var bara en sak som vi inte riktigt tänkt på att det var Livhusarernas kamratförening i garnisonsorten/skövdeavdelningens historia som vi grundade historiebeskrivningen på. När jag tittade tillbaka i föreningens historia, så insåg jag att det vi hela tiden kallat för Göteborgsavdelningen, i själva verket var Kamratföreningens ursprung. Det var ju Livhusarernas kamratförening som bildades i Göteborg 1931 och inte någon Göteborgsavdelning. Göteborgsavdelning blev det ju först när det blev flera delar i denna förening som bildades 1934 (Stockholm, Skövde och Örebro) och dessa då benämndes lokalavdelningar. Beslutet att berätta om vår föreningshistoria ligger fast, artikeln följer här. Det är bara det att vi i den gemensamma föreningen firar ett 83 årigt jubileum och inte 80! (och det är ju ännu bättre )/Red 12 LIVHUSAREN 2014 av Jens Ramhöj och Ulf Runesson Under tiden mellan första och andra världskriget började kamratföreningar bildas vid de militära förbanden. Det fanns en önskan bland dem som gjort sin värnplikt eller varit inkallade till beredskapstjänst att hålla kontakt med sina respektive förband och hålla sig informerade om vad som hände på regementet. Intresset var ömsesidigt. Genom kamratföreningarna fick förbanden även en kanal ut i samhället för försvarsinformation samt en möjlighet att skapa förtroende och intresse för Försvarsmaktens verksamhet. April 1931 Föreningen bildas Redan i april 1931 bildades Livhusarernas Kamratförening i Göteborg och 1934 samlades ett 30-tal husarer i Skövde för att bilda Livhusarernas kamratförening i garnisonsorten bildades även en avdelning i Stockholm och senare en avdelning i Örebro (som vi tyvärr inte vet så mycket om). Under 1970-talet tillkom lokalavdelningar i Värmland och Skåne. I stadgarna stod Livhusarernas Kamratförening är en sammanslutning av personer som, oberoende av tjänsteställning, tjänstgjort eller ännu tjänstgöra vid Kungl. Livregementets husarer. Detta innebär att kamratföreningen i år, har funnits i 83 år! Sida vid sida levde de olika avdelningarna (skvadronerna) under en överstyrelse (bildad 1963) där regementschefen var ordförande. Förändring av rekryteringsområden mm ledde så småningom till att lokalavdelningarna utanför garnisonsorten fick svårare att rekrytera medlemmar. Detta ledde till att den gemensamma kamratföreningen Livhusarernas kamratförening bildades Denna gemensamma förening har under de följande åren utvecklats och haft ett stadigt medlemsantal på mellan personer. I föreningen har vi alla det gemensamt att vi känner för vårt regemente Livregementets husarer. Regementet, med anor tillbaka till Upplands och Sörmlands ryttarfanor på 1500-talet, via Livregementet till häst till vårt regemente av i dag. Oavsett vad vi utbildats till under denna tid så har vi det gemensamt att vi är Livhusarer. Detta har vi fått med oss i blodet efter mer eller mindre lång tjänstgöringstid vid förbandet. Kamratföreningen vänder sig till alla åldrar och omfattar således alla åldrar från 20 och uppåt. Föreningens ändamål är att: verka för att bibehålla och utveckla medlemmarnas kontakt med regementet informera om regementets och Försvarsmaktens verksamhet verka för att bibehålla medlemmarnas intresse för regementets historia, traditioner och utveckling utgöra ett enande band mellan medlemmarna sammanföra medlemmarna till samvaro under trivsamma former Vår kamratförening är inte minst idag en aktiv förening med drygt åttahundra medlemmar från alla delar av Sverige. Alla deltar inte lika aktivt i föreningens aktiviteter, men alla kan följa föreningens verksamhet på dess utmärkta hemsida eller i tidningen Livhusaren. En tidning som förra året firade 50 års jubileum! Tidningen Livhusaren 1934! Redan på hösten 1934 utkom faktiskt en medlemstidning vid namn Livhusaren. Man kan säga att detta var en förlaga till vad som skulle komma nästan 30 år senare. Tidningen utgavs av Livhusarernas kamratförening genom sekreteraren Torsten Wahlgrens försorg. På förstasidan kallades det till höstmöte fredagen den 7 december på restaurangen Gamle Port i Göteborg. På agendan stod mötesförhandlingar och en gemensam supé som kunde intas till det facila priset av kronor 3,75 inklusive serveringsavgift. Delar ur kamratföreningen i början av 30-talet samlad i samband med en högtid/fest. Öv Knöös främre raden i mitten. Och rätt som det var blev det också en förening. (enligt kungliga myntkabinettets omräkningstabell skulle detta motsvara 116 kr i dagens penningvärde. Man kan således påstå att det var billigt! Om man i stället räknar med att 1934 fanns det 1 öres kola som idag kostar 1 kr så är ökningen 100 ggr. Analogt med detta skulle måltiden kosta ca 375 kr vilket verkar mer relevant. ) I Livhusaren som du nu läser i återges delar av innehållet i denna lilla tidning; Lite föreningshistoria, en berättelse om kamratföreningens besök på regementet i Skövde 1934, en lovsång till Sanna hed och lite om kamratföreningens organisation. Det hade varit värdefullt om någon i kamratföreningen kunde berätta mer om denna tidning utgavs det fler än denna första? I denna lilla tidning fanns även regementspastorn Paul Nilssons sång tillägnad Livhusarernas Kamratförening och som än idag sjungs i föreningen. Den finns naturligtvis med i Livhusarernas snapsbok. Mangrann samling tappra Livhusarer, gamla tider leva upp igen Liten föreningshistoria (nedtecknad av sekreteraren Torsten Wahlgren 1934) Kamratföreningens födelsedag är den 9 april Nog hade det länge pratats man och man emellan att vi livhusarer borde, såsom fallet var vid en del andra regementen, ha en kamratförening där vi kunde träffas under gemytliga former för att återuppliva gamla minnen från tiden vid vårt för oss alla så kära regemente. Nämnda dag, den 9 april, sammanträdde nämligen ett litet antal intresserade för att dryfta frågan. Saken vann anklang, föreningen konstituerades, styrelse utsågs, stadgar diskuterades och fastställdes och den 17 april kunde det första allmänna sammanträdet avhållas då ett 100 tal livhusarer, - föredettingar och nuvarande, samlades på Restaurant Gamle Port, nyfikna på vad som komma skulle. Man kan gott säga att detta första sammanträde blev en fullträff i alla avseenden. Major Odelberg, som redan under det förberedande arbetet ägnat den blivande föreningen sitt intresse och stått oss bi med råd och dåd, höll ett elegant och med stort bifall mottaget föredrag om regementets historia. Det moderna kavall-eriet visades å film, och den gemensamma måltid med efterföljande samkväm som avslutade kvällens program, gav tillfälle till en repetition av många gamla både goda och glada historier och upplevelser. Säkert kände vi alla då, att det i alla fall var något alldeles särskilt med att vara livhusar! Som sagt, stämningen var den allra bästa och just den som bör utmärka en kamratförenings sammankomster. Sedan dess har vi regelbundet träffats två gånger om året till ordinarie möten och alltid har vi trivts gott tillsammans. Det har varit oss angenämt att få se så många av vårt gamla befäl hos oss och med dem umgås vi hjärtligt utan alla later. Majorerna Odelberg och Torén, ryttmästare Krafft, löjtnant Biörk, fanjunkare Eriksson jämte vår sekreterare har hållit föredrag i olika, för oss alla intressanta ämnen, oftast med film eller ljusbilder, och de otaliga historier som våra gäster och övriga medlemmar glatt oss med har varit bra (och så roliga sen). Nog tror jag att vi kunnat vara eniga om att våra sammankomster, där det goda kamratskapet och den måttfulla otvungenheten alltid suttit i högsätet, efterlämnat endast de allra bästa minnen. LIVHUSAREN

8 1934 lokalavdelningar tillkommer i Stockholm och Skövde Redan från första stund i Livhusarernas kamratförenings bildande i Göteborg 1931 fanns en förhoppning om att föreningen med tiden skulle samla allt fler medlemmar i Livhusarernas stora familj genomfördes därför en stadgeändring för att möjliggöra bildandet av lokalavdelningar utanför Göteborg bildades en lokalavdelning i Stockholm där föreningens hedersledamot majoren Odelberg och ryttmästaren Berthold gjorde en stor insats i bildandet. En interimsstyrelse bildades i Stockholm med ryttmästaren Th Grill i spetsen. Även i Skövde hände saker. Genom en annons i Västgötakorrespondensen den 26 november 1934 kallades före detta och i tjänst varande Livhusarer till en sammankomst på restaurang Skandinav i Skövde för att eventuellt bilda en kamratförening. Initiativtagaren till sammankomsten var ryttmästarna G A Klingspor och Rolf Örn. Det bildades även en avdelning i Örebro som det är svårt att finna information om. Det vore bra att få höra lite mer om denna från någon som kommer ihåg eller som har hört något om den. Föreningen existerade 1963 och sekreteraren hette J Jönsson och var polisassistent i Örebro. I övrigt har jag inte hittat något från denna lokalavdelning. Under 1970-talet tillkom avdelningar även i Värmland och Skåne. Överstyrelsen bildas Den 1/ hölls ett möte i Skövde under dåvarande sekundchefen Bengt Ljungquist ledning. Deltagare var lokalavdelningarna i Göteborg, Stockholm, Skövde och Örebro och syftet var att bilda en överstyrelse med representanter för samtliga lokalavdelningar och med egna stadgar. Ett av målen var att ge ut ett medlemsblad. Detta medlemsblad fick senare namnet 14 LIVHUSAREN 2014 Livhusaren. För att få ekonomin gå ihop bildades en tidningsfond. Inkomsterna till tidningen byggde på annonser, bidrag och lösnummerförsäljning. En särskild redaktionskommitté tillsattes. Fram till år 1974 behandlades nästan enbart tidningsärenden och hedersbevisningar vid överstyrelsens sammanträden. Flytten av K3 från Skövde till Karlsborg 1984 sammanföll med att Skövdeavdelningen firade sitt 50-årsjubiléum. Göteborgsavdelningen hade firat sina 50 år tre år tidigare. I samband med flytten tog kamratföreningarna initiativet till en minnessten till minnet av K3:s 80 år i Skövde. Denna bekostades av insamlade medel och tillverkades av den då 76-årige stenhuggaren Sigvard Lindbom. Stenen avtäcktes under högtidliga former i samband med avvecklingsceremonin den 20 juni En enda kamratförening Livhusarernas kamratförening i garnisonsorten, senare Skövdeavdelningen, fortsatte sin verksamhet i Karlsborg under namnet Livhusarernas kamratförening, Karlsborgsavdelningen. Under 1980-talet började tillströmningen av medlemmar till lokalavdelningarna utanför garnisonsorten att minska. Detta berodde delvis på ändrad utbildningsinriktning och nya upptagningsområden för de värnpliktiga började man i Överstyrelsen diskutera olika former för att öka medlemsantalet. Tre år senare, 1990, togs frågan om nedläggning av samtliga lokalavdelningar och bildandet av en gemensam förening upp. Något beslut fattades inte. Lokalavdelningarna ville försöka några år till. Vid Överstyrelsens sammanträde i september år 2000 fattades beslut om att organisera om verksamheten. Göteborgsavdelningen hade avslutat sin verksamhet 1994 och Värmlandsskvadronen hade haft sitt sista sammanträde Beslutet blev att bilda en gemensam kamratförening Livhusarernas Kamratförening. Karlsborgsavdelningen fick i uppgift att bilda en interimsstyrelse och lämna förslag till nya stadgar. Vid Överstyrelsens möte den 29/ beslutades att avveckla densamma och de kvarvarande lokalavdelningarna i Karlsborg, Stockholm och Skåne. Dagen efter, på regementets högtidsdag, genomförde kamratföreningen sitt årsmöte då de nya stadgarna och den nya organisationen fastställdes. Lokalavdelningarnas standar överlämnades till den gemensamma föreningen och har sedan dess prytt trapphuset vid regementsstabens ingång i slutvärnet Karlsborgs fästning. Den gemensamma kamratföreningen Livhusarernas kamratförening har under de följande åren utvecklats och har haft ett stadigt medlemsantal på cirka personer. Föreningen fick under 2008 ett nytt standar som under 2009 kompletterades med ett bordsstandar. Möten och Aktiviteter Under de första 12 åren hölls två stora medlemsmöten i föreningen, ett på våren och ett på hösten. Utöver detta, två till fyra styrelsesammanträden. Medlemsmötet på våren var tillika årsmöte i samband med de stora hästtävlingarna som anordnades vid K 3. Från och med 1946 flyttades årsmötet så att det genomfördes på hösten i samband med högtidligheterna kring regementets högtidsdag den 4 december. Varje år har föreningen arrangerat utflykter till olika platser. Ett genomgående tema har varit att besöka platser där Livhusarerna verkat eller varit förlagda. Även föreningens sommarutflykter, om ej alltid så livligt frekventerade som man kunde önska har de varit lyckade. Första året genomfördes en resa till Skövde och därefter har föreningen besökt Varbergs och Bohus fästningar där det historiska intresset tillgodosetts genom sakkunniga demonstrationer och föredrag där kroppens krav fått sitt genom medhavd förtäring som visst icke alltid varit enbart torrskaffning. Under åren som gått har föreningen genomfört ett antal utflykter företrädesvis med buss till exempel Sannahed, Fellingsbro, Örebro, Gudhem, Ekornavallen, Strömsholm, St Dagsnäs, Husaby kyrka, Essgärde, Kungslena, Mösseberg, Skara ridhus, Värmland, Karlsborg med Göta kanal, Lund, Göteborg, Uppsala, Halmstad, Karlskrona mm. Under 90 talet infördes även kortare träffar med något lätt att äta, kåseri, studiebesök etc På sidan 16 följer en berättelse om den första resan som kamratföreningen gjorde i september Medlemsantal Från att varit ett hundratal medlemmar när föreningen bildades år 1931, har medlemsantalet ökat för varje år och uppgår 2014 till 838 st. Några minnesvärda tidpunkter; 1931 Föreningen bildas med säte i Göteborg 1934 Skövdeavdelningen och Stockholmsavdelningen bildas Överstyrelsen bildas Plakett tas fram för God livhusaranda och gott kamratskap Hyllningstelegram till de som fyller jämna år tas fram Ett föreningsstandar tas fram Ett kavajmärke tas fram En minnessten för regementets tid i Skövde tas fram Myndigheterna beslutar att husartorpet får stå kvar i Gärdhems trädgård Göteborgsavdelningen läggs ned 1994 Myndigheten beslutar att Husartorpet måste flyttas med anledning av etableringen av Brigadcentrum Husartorpet flyttas till Simsjön. (Läs om torpets historia i denna tidning) 1999 Värmlandsavdelningen läggs ned 2001 Den gemensamma Livhusarernas kamratförening bildas. Karlsborgsavdelningen, Stockholmsavdelningen och Skåneavdelningen läggs ned Ett nytt föreningsstandar tas fram Ett bordsstandar tas fram Ett «infosegel» tas fram FÖRTROENDEVALDA GENOM ÅREN I KAMRATFÖRENINGEN Här kan läsa om vem som valdes till styrelser i Stockholm, Göteborg och Skövde den första tiden efter bildandet. Även en redogörelse över ordf, vice ordf, sekr och kassör i Skövde/Karlsborgsavdelningen som ju utgjorde stommen i den 2001 bildade gemensamma föreningen. Beklagar att inte Skåne och Värmland är med. Livhusarernas kamratförenings organisation 1931 styrelse med säte i Göteborg Ordförande: Claes Grill Vice ordförande: Curt Armstedt Sekreterare: Torsten Wahlgren Vice sekreterare: Yngve von Reis Skattmästare: Evald Olson Klubbmästare: Carl Gyberg och E von Wachenfeldt Adjungerad ledamot: B Larsson 1934 års styrelse - första styrelsen i Livhusarernas kamratförening i Stockholm Ordförande: Rm Th Grill Vice ordförande: Dir C A Strandman Sekreterare: Rm C E Berthold Vice sekreterare: Red H Jeurling Skattmästare: Dir A Kristensen Vice skattmästare: Fj E Stohm Klubbmästare: Dir A Kristensen Vice klubbmästare: Hr P Persson 1934 års styrelse första styrelsen i Livhusarernas kamratförening i garnisonsorten (Skövde) Ordförande: G A Klingspor Vice ordförande: Rolf Örn Sekreterare: K Bäckeskog Vice sekreterare: N Ahlander Kassör: B H Frimanzon Vice kassör: K-H Beckman Klubbmästare: H Biörk och H Gustavsson Adjungerad ledamot: R Seipel Det var dessa som startade verksamheten i dessa tre styrelser Uppdrag inom styrelsen i Garnisonsorten/Skövde/ Livhusarernas kamratförening Ordförande Ryttmästare Friherre G A Klingspor (12 år) S Littorin (7 år) H Strömstedt (3 år) G Schildt (16 år) Stig Aaby-Ericsson (12 år) Sven Hugo Rizell (2 år) Uno Bohman (5 år) Jan E Forssberg (8 år) Uno Bohman (13 år) Vice ordförande Ryttmästare Rolf Örn (10 år) Lt H Biörk (9 år) Källarmästare H Gustavsson (13 år) Förvaltare F Olsson (15 år) Övlt S-H Rizell (3 år) Nils Persson (15 år) Roland Johansson (2 år) Lars Pettersson Roland Johansson (12 år) Sekreterare K Bäckeskog (14 år) F Olsson (13 år) T Jönsson (5 år) M Hjalmarsson (9 år) Rune Smedberg (9 år) Ulf Runesson (3 år) Jens Ramhöj (2 år) Mats Tannerheim (5 år) Jens Ramhöj (20 år) Kassörer Kriminalöverkonstapel B H Frimansson (11 år) Köpman Hj Nordström (3 år) Köpman G Pettersson (6 år) Förrådsförman G Pettersson (6 år) Kriminalinspektör Eskil Björk (6 år) Rune Smedberg (3 år) Göte Pettersson (3 år) Bertil Carlsson (11 år) Assar Lidén (6 år) Johan Thorp (10 år) Längsta styrelseuppdrag i kamratföreningen intill 2014 H Gustavsson: klubbmästare (19 år) vice ordförande (3 år), ledamot (10 år), totalt 32 år i styrelsen. F Olsson: sekreterare (13 år), ledamot (17 år), totalt 30 år i styrelsen Jens Ramhöj: sekreterare (2 år), ledamot (4 år), sekreterare (20 år), totalt 26 år i styrelsen M Hjalmarsson: ledamot (8 år), sekreterare totalt 22 år i styrelsen Uno Bohman: ordförande (5 år), (13 år), totalt 18 år i styrelsen Assar Liden: kassör (6 år), ledamot (10 år), totalt 16 år i styrelsen G Schildt: 16 år Nils Persson: 15 år Roland Johansson: 14 år G A Klingspor:12 år B H Frimansson: 11 år Bertil Carlsson: 11 år Johan Thorp: 10 år LIVHUSAREN

9 KAMRATFÖRENINGENS RESA TILL SKÖVDE 20 SEPT 1931 Öv Knöös, sekundchef , tar emot kamratföreningen på fältet utanför kasern 20 sept 1931 på den första föreningsresan Det var sol och högt till taket denna söndagsmorgon då vi samlades vid centralen i Göteborg. 160 man, av alla lovliga yrken och stånd, gråhårsmän och unga årgångar äntrade de bägge vagnar som ställts till vårt förfogande. Det dröjde inte länge innan den rätta stämningen infunnit sig och gamla minnen drogs fram, dubbelt aktuella nu inför det stundande mötet vilket gjorde resan både kort och angenäm. Vid stationen i Skövde mötte major Odelberg och gav oss den första välkomsthälsningen jämte en redogörelse för dagens program. Med musiken i täten gick marschen från stationen till fältet framför kasernen, och det var minsann en marsch som intet fanns att anmärka på. Regementet stod redan uppställt, ack ej som förr i världen i snörprydd dolma och högmössa med ståndare och pom-pom, utan i grå mundering och stålhjälm, men ståtligt var det i alla fall. Nog klappade våra 16 LIVHUSAREN 2014 husarhjärtan i raskare takt när vi slöt upp intill våra kamrater i vapenrock och paraden för fanan och fältgudstjänsten hade i oss gamla nog så goda deltagare. Det var en dag hela dan det! Tal hölls för regementet och för föreningen och vårt ståtliga vandringspris överlämnades under högtidliga former. Uppvisande av pansarbilar och annan, för oss främmande och märkvärdig attiralj, kapplöpningar mm fyllde ut dagens program. En krigarmiddag i koket och välfägnad på markis uppskattades livligt och tacksamt. Hur roligt var det ej att få besöka logement och stallar och känna den välbekanta doften av häst, sadelsåpa, gamla stövlar sticka en i näsan. Ja, en och annan sträckte ut sig ett ögonblick i en säng för att åter få känna behaget av kronans madrasser som en gång skänkte oss en hård men ljuvlig vila efter dagens strapatser. Men allting har ett slut och så även denna minnesrika dag och snart var vi åter i Göteborg, storbelåtna med allt vi sett och tacksamma över den vänlighet som från översten och nedåt strömmat oss tillmötes. Ja, detta var några rader om föreningens verksamhet hittilldags. Har vi kunnat främja den uppgift, som föreningen enligt stadgarna gjort till sin, nämligen att utgöra ett enande band mellan medlemmarna, att sammanföra dem till kamratlig samvaro för att återuppliva gamla minnen från tjänstgörings- eller värnpliktstid samt att bibehålla eller stärka intresset för vårt gamla regemente ja därom må medlemmarna själva döma. Då föreningen nu står i begrepp att utöka sitt verksamhetsområde, i det att lokalavdelningar är under bildande i Stockholm och i Skövde, vågar vi hoppas att föreningen därigenom skall bli allt bättre skickad att fylla sina uppgifter. Ty det är mycket som föreningen kan göra i anslutning till sitt program. Men då fodras det en enig och intresserad medverkan från alla de livhusarer som känner att de har något att tacka sitt gamla regemente för, nämligen den fostran och utbildning de erhållit samt de minnen de därifrån kunnat föra med sig ut i livet. Författad av kamratföreningens förste sekreterare Torsten Wahlgren och införd i tidningen Livhusaren 1934 Föreningshistoria: Övre bilden är fotograferad i samband med att Göteborgsavdelningen fick sitt standar vid en ceremoni år Standaret skänktes av mj Wilhelm Odelberg och är en kopia av K 3 dåvarande standar med tilläggstexten Göteborgsavdelningen På undre bilden ses mj Odelberg med hustru och hunden Hugo, som sonen också döptes till. Livhusaren Hugo Odelberg är idag föreningens äldste medlem. LIVHUSAREN

10 MINNS DU - NEDSLAG I TID- NINGEN LIVHUSAREN GENOM ÅREN Först lite om vad som hände jämna år , sedan ett nedslag i stora händelser för regementet 1974, 1984, 1994 och var Bengt Ljungqvist sekundchef. I sekundchefen har ordet skrev han om traditioner. Traditionsbegreppet blir ofta vantolkat och missförstått. De finns de som anser att traditioner innebär ett bevarande av ålderdomliga tankesätt, förvaltande av döda ting och iakttagande av betydelselösa vanor. Ingenting kan vara felaktigare. Tradition innebär ett samband med gångna släktled som ger stadga i vårt handlande. Man kan inte leva historielös. Traditionen har sina rötter i djupt gångna släktled men förnyas ständigt av levande generationer. Det är en kraftkälla som kräver ansvar och föder stolthet. Den tar sig uttryck i goda prestationer, i yrkesmedvetande och stolt försvarsanda. Traditioner skapas inte bara genom hjältemodiga krigiska insatser. De goda vanorna och den goda andan växer lika mycket fram under den strävsamma grå vardagen. De skall ständigt förnyas, ges friskt innehåll genom nya impulser och idéer. Vi livhusarer bör vara tacksamma för våra traditioner. Genom det ansvar de kräver är det en hjälp för oss när det gäller att vidmakthålla förbandets anseende och duglighet. Bengt Ljungqvist poängterade också tidningen Livhusarens betydelse när han skriver; Livhusaren binder livhusarer samman. Den fyller därmed bättre och bättre en annan och allvarlig och viktig uppgift 18 LIVHUSAREN 2014 Sammanställt av Jens Ramhöj vidmakthållandet och spridandet av den goda livhusarandan, präglad av lojalitet mot förbandet och av fighting spirit. Utan förbandsanda blir varje förband värdelöst, hur fin materielen än är. Sekundchefen Bengt Ljungqvist sa många bra och tänkvärda saker! Plutonchefseleverna Anders Echardt, Bengt-Åke Sebring, Mats Forsgren, Anders Wallin ser till att inget skall hända med Chrustjev och Konungen var också året då den sovjetiske ledaren Nikita Chrustjev gjorde stadsbesök i Sverige. Militärpoliserna från K 3 var naturligtvis med i hetluften. Vi vann inte bara lärdom av geografisk natur utan också kunskap i det fängslande militärpolisyrket, och detta i centrum av en miljonhövdad allmänhet skrev en av dem efter uppdraget. Under sitt uppdrag träffade soldaterna också på ett antal poliser som gjort tjänst vid livhusarerna. Vi förstod att MP-tjänsten var en utmärkt språngbräda till den egentliga polisbanan vilket gladde ett antal som var inne på att söka till polisskolan efter värnpliktens slut. Övlt Hampus Kalmberg skrev en berättelse i Livhusaren om den motoriserade Kavalleribrigaden Peyron, vårt mest rörliga arméförband i krigsorganisationen som verkade i olika former åren då den överfördes till pansartrupperna och blev 8. pansarbrigaden. Brigaden bestod av Brigadstaben, I. Kavalleribilbataljonen från K 1 i Stockholm, II. Kavalleribilbataljonen från K 2 på Ljungbyhed, III. Kavalleribilbataljonen från K 3 i Skövde samt en artilleridivision från A 6 i Jönköping. Signaturen E.B-k berättade i tidningen om kamratföreningens Skövdeavdelnings utflykt den 6 september Utflykten guidades av Västgöta-Bengtsson och omfattade urgamla Västgötabygder. I regementets organisation 1964 återfinner vi några husarer, fortfarande verksamma i Kamratföreningen; På Livskv 5.Splut Stig Läth och Assar Lidén. På samma skvadron men på PVplutonen tjänstgjorde Johan Thorp. På 2.Skv signalplutonen tjänstgjorde Yngve Persson, chef för 3. Skv var Eric Berg (avled i år 2014), chef för 1.Splut var Bengt Sandahl, Kenneth Wester var stf på 2.Splut och Roland Johansson var stf på 3.Splut. På 5.Skv FPCS var Lt Swärd chef m fl, m fl kända namn. I tidningen detta år fanns också Vadsbo skvadrons visa som börjar Var skall jag mig en flicka finna, som är så skön som alpens ros. Jag har aldrig hört talas om denna någon annan som gjort det? Vadsbo skvadron, denna skvadron som varit med från början dvs när Livregementet till häst sattes upp, ja även på Upplands ryttares tid, är fortfarande still going strong. I en historia berättad i tidningen förväxlade en soldat vid en uppställning skvadronchefen ryttmästare Widegren med rustmästare Lundberg och svarade Ja, rustmästare på alla tilltal från skvadronchefen. Rustmästare Lundberg var känd för sin tordönsstämma och bistra anletsdrag som enligt ett påstående kunde få vilken berusad flottist som helst i Stockholm att stå i enskild ställning. Rustmästaren Tage Bengtsson som figurerade i förra numret av Livhusaren i berättelsen om kamratföreningens möte på Bjärsjö skjutfält, skrev i 1964 års Livhusar en berättelse om ett initiativ som gav resultat under rubriken Ett manöverminne. Tillbakablicken till år 1964 avslutas med Gustaf Frödings Livhusarvisa. Min flicka, min flicka i polkagalopp min flicka, till himlen du far. Och ej med en ynklig civil far du opp men förd av en man av en ädel tropp, En livregementets husar. Med värjan i handen i fiendelanden jag rider att kämpa för dig, kära vän. Sväng om, kära vän, trå lätt, kära vän. Ännu äger Sverige män 1974 var Gustav Malmström sekundchef. Redaktör detta år var Erik Berg med två biträdande redaktörer; Greger Platerud och Anders Johansson. Jan von Konow skrev om husartraditioner i den svenska armén. I en artikel skildrades en skyttebataljons sista strid när den kom i kontakt med en spaningsskvadron. Tack och lov för att man slipper slåss mot en spaningsskvadron sa bataljonchefen när han sträckte upp händerna framför sin vagn efter den sista striden. Erik Jernberg skrev om MP-KFÖ vid I 2 där de speciellt tillkallade Fj Smedberg och Kn Paulsson, gnuggade hela kompaniet på ett förtjänstfullt sätt. Sekundchefen gjorde en utblick mot talet där han informerade om jägarbataljonernas tillkomst, K 1 övertagande av MP utbildningen och att det skulle byggas en kasern på heden för T 2 räkning (något som aldrig kom att behövas i och med att K 3 flyttade till Karlsborg). När det gällde jägarbataljonerna så var det viktigt poängterade han, att varje soldat skulle känna sig överlägsen, kunna terräng och utrustning bättre än någon annan, ha sinne för att överraska och kunna åstadkomma något utöver det vanliga. Detta var också det sista utbildningsåret för Spaningsskvadron vilket förandleder en särskild artikel i tidningen. Ingående i bas med spaningsskvdron Jägarskvadron Bredelius uppställda för genomgång MP deltog på Skid-VM i Falun. K 3 kom tvåa i Eberstein-74 med laget Lt Göransson, Lt Bertil Karlsson och sergeant Nils- Åke Johansson, en mycket bra prestation. Kamratföreningens lokalavdelning i Skåne bildades detta år. Aspiranten Waldén skrev en livfull artikel om en övning med spaningsskvadronen under rubriken I rök och damm och Bernard Englund bjöd in till Nattklubb MASH och Club Hertig Johan på Hotell Billingen i en annons. I MID V motortävling 1974 gjorde Kn Tannerheim, kn Paulsson, fj Läth och öfu Svensson framstående insatser och hamnade på medaljplats. Kn Lars Forsberg skrev om FNtjänst i mellersta östern under runriken Bland dadlar och skorpioner. Bernard Englund testade fallskärmar på heden. Skvadronchefer detta år var kn Englund, Livskvadron, kn Cederberg, 2 skv, kn Bohman, 3 skv, kn Göthberg 4 skv och kn Bjerkhagen 5 skv var Lars Andersson sekundchef. Han konstaterade att det var sista året som Livhusaren utgavs i Skövde och att en epok i regementets historia var till ända. Nu var det flyttningen till Karlsborg som gällde. Särskilt uppmärksammat med en artikel i tidningen. Redaktören för Livhusaren Bengt Sandahl funderade på hur tidningen skulle se ut i Karlsborg och kamratföreningens sekreterare Rune Smedberg berättade om att så många livhusarer ur kamratföreningen som det varit vid regementets dag den 4 dec hade det aldrig varit förut. Mycket i detta nummer handlade naturligtvis om K 3 under Skövdetiden och K 3 historia. Kn Johan René sammanfattade det sista utbildningsåret i Skövde, mj Gustaf Hellquist berättade om utveckling av jägarbataljonen mot org 1987 och Lennart Tingdal gav oss en detaljerad bakgrund till flyttningen till Karlsborg och hur organisationen skulle bli där. Den 20 juni avtäcktes minnesstenen framför K 3 gamla kasern i Skövde och Erik Bergdahl läste sin dikt Vid minnesstenen. Ny bataljonchef för Jägarbataljonen var övlt Johan Molin som presenterade sig själv. Stabschefen Sven-Hugo Rizell konstaterade i sin artikel En sommar med fästningen att flyttningen till Karlsborg är en bra lösning för regementets framtid och i efterhand kan vi konstatera att han hade rätt. Kn Jens Ramhöj skrev om sitt utbildningsår vid Special Forces i USA där han genomfört sjukvårdsutbildning. Han hade först varit elev vid Academy of Health science i Texas och därefter vid det så kallade Medlab på Fort Bragg, North Carolina. Godkänd Special Forces-sjukvårdare som han var tog han raskt tag i sjukvårdsutbildningen igen på regementet som på den tiden var förlagd till i baracken längs Östra Vallgatan i Fästningen. Grunden lades till den unika och utmärkta sjukvårdsutbildning som vi har idag. Lt Stig Läth följde inte med regementet till Karlsborg utan blev kvar i Skövde som chef över Bjärsjö skjutfält. Det var tryggt att veta att Läthapöjken såg till att ordning och reda rådde på fältet, konstaterade Bengt Sandahl. LIVHUSAREN

11 Förre regementschefen Göran Sjövall skrev en artikel om sitt nya jobb som militärattaché i Warszawa. Jan Forssberg, chef för Underrättelseskolan presenterade sina nya lokaler och verksamhet i fästningen var öv Anders Lindberg regementschef. I sin inledning konstaterade han; att mycket händer på fästningen, att den nya myndigheten Försvarsmakten bildats, att Västra militärområdets materiel och verkstadsförvaltning lagts ner, att F6 lagts ner, att Statens fastighetsverk tagit över fästningen, att RPV (fjärrstyrd luftfarkost) skulle tillföras fördelningsunderrättelseförbanden och att det skulle komma ett nytt försvarsbeslut redan Redaktör detta år var kn Ola Kring elden Peter Sandberg, Hans Källström, Lars Pettersson och okänd husar. Ottosson. Som ny chef för Kavallerienheten (fd Jägarbataljonen) presenterades övlt Johan René. Ulf Forssberg och Jonas Månsson presenterade SSN (Stridsskola Nord). Magnus Åhlberg skrev om sin tjänst i Makedonien som under pågående genomförande fick flytta verksamheten till Bosnien. RO/Kn Bengt Wigart skrev en berättelse om 2.Jbat SÖF i Villingsberg och tackade speciellt bataljonchefen Conny Lundevall, Tony Grepp och bataljonskvartermästaren Jens Ramhöj för en mycket bra övning med nästan overkligt hög anda och ett högt tempo. Under detta år gjorde också 20 LIVHUSAREN 2014 Björnbataljonen, under ledning av Pär Brehmer, KFÖ, vilket skildrades av RO/Kn Karp. En historia från den övningen återgavs i tidningen: Sjukvårdaren Klint i bataljonstaben skulle gå och hämta vatten. Han tog lång tid på sig. Spaningspatrull skickades ut. Skottlossning hörs. Alle man till stridsställningarna. Spaningspatrullen och Klint återvänder med andan i halsen. Det finns en luftvärnsstab vid husen. Dom skall skydda en skyttebataljon! Hur vet Klint detta? Jo Klint hade tagit sig fram nära en hussamling när en luftvärnskapten kommer ut för att lätta på trycket. Detta sker mycket nära den gömde Klint. Kaptenen pratar under kissandet med en kollega. Till slut blir spänningen för stor för Klint som reser sig upp inför ögonen på de förvånade luftvärnarna, Klint tar två steg fram och rycker till sig en karta ur handen på den alltjämt kissande kaptenen och springer iväg. Detta var ett exempel på husarframåtanda. Resultatet blev en omgruppering av jägarbataljonstaben och en karta utvisande luftvärngrupperingen samt brigadskyttebataljonens gruppering. Mj Johan Törnqvist redogjorde för försöken med Jägarbataljon m/97 och Jan Forssberg berättade om resa med kamratföreningen till Lund i Bielkes fotspår. Chefen för FJS, övlt Gerhard Lilliestierna, berättade om verksamheten vid skolan och Fk Einarsson berättade om 7. Jägarpansarskyttekompaniets inledande verksamhet i Bosnien. Vid armémästerskapet i fälttävlan detta år lade K 3 beslag på de två första platserna. 1:a plats tog FJS laget och andra plats Kavallerilaget. Kn Björn Carlsson berättade om hundtjänsten vid MP skvadronen. I en artikel berättade sergeanterna Svensson, Johansson, Grankvist och Larsson om befälsutbildning vinter som genomfördes i Kirunaområdet med området kring Kebnekajse som ett av målen. Det blev en bra övning med ett antal händelser som berikade resan. Under en tolkning på väg till Kalixfors kåserade exempelvis övlt Paulsson över en händelse på detta vis: En ung fänrik från Kiruna (Strandberg) hade tumme med fortuna, Hade det gått fortare hade han blivit huvudet kortare eller åtminstone fått en rispad nuna. Efter en fikapaus fortsatte färden på skidor. Mj Wigholm såg en böjd gren i snön. Trevligt, den kör vi in i. Vad han inte visste var att grenen satt fast i snön varpå majoren obönhörligt fastnade med avgrundsvrålet NEEEEJJJ. Efter ett par sekunder blev mj Wigholm överkörd av fem stycken panikslagna skidåkare 2004 var Berndt Grundevik regementschef. Regementet stod inför ett antal uppdrag som gav alla framtidstro. Han sammanfattade det händelserika året så här: Regementet ansvarar idag för att utveckla och utbilda en underrättelsebataljon, en luftburen bataljon och en fallskärmsjägarbataljon. Därutöver ansvarar vi för Försvarsmaktens överlevnadsskola (FÖS) samt Arméns underättelseutveckling. Regementet under 2004 uppnått fantastiska resultat. För att påminna oss som aktivt deltog och informera er som finns/ tjänstgör utanför regementet vill jag ge några exempel som visar att vi bedrivit unik verksamhet. Vår verksamhet har också bidragit till Försvarsmaktens utveckling, vilket jag anser vara regementets skyldighet. Husarbataljonen och FJS deltagande och insatser under den norska storövningen Joint Winter 04. Enskild soldat, utländska officerare och ÖB upplevde våra insatser såsom förstklassiga och detta bidrog till att den svenska kontingentens goda rykte och inbjudan till Sverige att delta med ännu större styrka under övning Battle Griffin UAVE var «motorn» i regementets stora förevisning «Operativ effekt 2004». Förevisningen var mycket uppskattad av de inbjudna gästerna. K 3 visade tydligt på förmågan att omsätta visioner till praktisk tillämpning med dagens teknik och metoder. FÖS CSAR insatser i Afghanistan samt uppbyggnad av öken/ djungelkompetens indikerar tydligt vilka stora steg enheten tagit i sin utveckling mot framtiden. UtbSE har fortsatt sin utveckling att «sätta kunden i centrum», vilket uppskattas av både K 3 och övriga förband inom garnisonen. Regementsstaben har under 2004 utvecklats ytterligare för att effektivt kunna leda regementet/garnisonen under C K 3. Internationell struktur och bra blandning av äldre erfarna medarbetare och yngre förmågor bidrar i hög grad till effektiva «stabsprocesser». Luftburen bataljon: En skvadronsstridsgrupp (ca 170 sold) inriktas att utgöra förkompaniet i den Svenska Battle group (BG) (ca 1500 soldater) som planeras vara operativ från Styrkan skall vara kontraktsanställd och beredd att inom 10 dagar efter order vara insatt i internationell verksamhet. Underrättelsebataljon: En underrättelsepluton och förmodligen en UAV-pluton utgöra del av det underrättelsekompani som skall ingå i ovan beskrivna BG. Fallskärmsjägarbataljonen Utvecklas mot ett tydligt Specialförband. FÖS: Tydliga uppgifter inom Combat Search and Rescue (CSAR) området samt utveckla överlevnad i Öken och Djungel. Värnpliktsutbildningen: Genomförandet av bra värnpliktsutbildning är utav «strategisk betydelse» för K 3 och Försvarsmakten i sin helhet. När jag tittar tillbaka och ser med vilken kvalité och glöd som våra värnpliktiga utbildas så kan man inte vara annat än nöjd. De värnpliktiga upplever sin situation på motsvarande sätt. Detta framgår bl a i de artiklar i Livhusaren som är skrivna av värnpliktiga. Sedan två år tillbaka genomför försvarsmakten en attitydundersökning i samband med de värnpliktigas utryckning. Jag vill ge några exempel som mycket påtagligt visar att vi åstadkommer något speciellt med våra värnpliktiga soldater. Vpl attityder 2003/2004 (FMLOPE central undersökning) visar att K 3 värnpliktsutbildning håller mycket hög klass. Nedanstående fem frågor bekräftar detta; Fråga - Jag känner förtroende för att mitt förband klarar att lösa sina uppgifter i ett skarpt läge? 75,5 % på K 3 håller helt och hållet med om detta, vilket är 28,5 % högre än FM snittet. Fråga - Utbildningen har på ett positivt sätt bidragit till att jag utvecklats som människa? 82,2 % på K 3 håller helt och hållet med om detta, vilket är 23,8 % högre än FM snittet. Fråga - Jag skulle vara beredd att gå i strid och göra det jag utbildats till att göra? Husarer i Norge ,9 % på K 3 håller helt och hållet med om detta, vilket är 27,3 % högre än FM snittet. Fråga - Har du någon gång själv funderat över att bli yrkes-/ reservofficer? 31,9 % på K 3 har redan sökt eller tänker söka, vilket är 18,7 % högre än FM snittet. Fråga - Har du någon gång haft funderingar på att söka internationell tjänst? 50,5 % på K 3 har redan sökt eller tänker söka, vilket är 23,4 % högre än FM snittet. Vi kan vara mycket stolta över attitydresultatet och jag låter var och en dra egna slutsatser vad detta goda resultat beror på. / Berndt Grundevik Detta år, 2004, slutade två husarer som varit med ett tag vid regementet Johan Thorp och Jan Ekfeldt efter många år vid regementet. Johan Thorp, mr PV-pjäs och Granatkastare himself med ett stort antal utlandsmissioner och erfarenheter av olika uppdrag. Jan Ekfeldt, erfaren instruktör i signal och motortjänst med en tids tjänstgöring på en PVpluton tillsammans med Johan Thorp och som adjutant på 5.skv och Livskvadron i inte mindre än 26 år!!! Majoren Tor Cavalli-Björkman skickade en rapport från Kabul, Afghanistan från ett av de många uppdrag han skulle komma att ha i detta land. Det var Tor Cavalli tillsammans med Robert Nylén som jobbade inom området Combat Search and Resque i ett tidigt skede. Majoren Conny Lundevall berättade i en artikel om sitt uppdrag som förbindelseofficer vid US CENTCOM i Tampa, Florida. Under sitt uppdrag där blev han attackerad av inte mindre än fyra stycken orkaner med vindhastigheter upp till 174 m/s! En av våra duktiga sjuksköterskor på K 3, Johanna Thorstensson, berättade om sina sex månader i Kosovo som sjuksköterska. Detta uppdrag skulle följas av ytterligare ett, denna gång i Afghanistan. Johanna Thorstensson i farten På följande sidor kan du läsa en artikel för varje år med ett exempel på något som hände detta år. Den gamle trotjänaren UAV 01 Ugglan stiger till väders på ett uppdrag under Operativ effekt LIVHUSAREN

12 1974 -REGEMENTET FÅR ETT NYTT UTBILDNINGSUPPDRAG - SPA- NINGSSKVADRONERNA LÄGGS NER Efter nästan 20 år med spaningsskvadronerna var det nu dags för en helt ny utbildning Jägarbataljon. I höstnumret av tidningen Livhusaren 1974 skrev sekundchefen om vad som skulle komma. MP-utbildningen blev kvar ytterligare i ett år till för att sedan överföras till Stockholm. Att vara jägarsoldater var i och för sig inget nytt. Den uppgift och det sätt att lösa uppgiften på under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet var jägaruppgifter dvs med små förband uppträda överraskande och snabbt slå till där det som minst väntades. Hästen var under denna tid ett transportmedel till skillnad från tidigare då hästen var en del av ett stridande ekipage med anfallsuppgifter. Men att gå från den snabba rörliga hästtiden via den snabba och rörliga spaningsskvadronstiden till den mer stationära och mer svårförflyttade jägarbataljonen skulle visa sig vara ett konststycke. Sekundchefen, Gustav Malmström, skrev i tidningen: Alla skall vi samlas i och kring vårt nya krigsförband. Tiden är knapp och vi vet rätt lite om det nya. Sådant kan skapa oro och osäkerhet hos den enskilde. Vi kan dock lugnt konstatera att vi går mot någonting bra! Gustav Malmström beskrev läget i kavalleriet; K 4 blir Norrlands dragonregemente och tar 1980 emot sin förts åldersklass i Arvidsjaur. K 4 skall utbilda Jägarbataljoner för norra Sverige. KavKAS (Kavalleriets kadett och 22 LIVHUSAREN 2014 Sammanställt av Jens Ramhöj PV-pjäsen, denna gång monterad på en senare årgång av fordonet pv-jeep aspirantskola) blir kvar i Umeå. Där skall alla jägarchefer utbildas. K 1 får vår militärpolisutbildning och skall överta ansvaret för MPkrigsförbanden. K 3 spaningsskvadroner går på sikt ur krigsorganisationen och MP utbildningen försvinner. Utbildningen av Jägarbataljoner för södra och mellersta Sverige inleds. Vi skall vara kvar i Skövde. Vi skall utbilda ett nytt krigsförband med arbetsnamnet Jägarbataljon syd blir ett prövoår och från 1976/1977 utbildar vi i full skala. I bataljonen skall ingå folk från västra Sverige och det är en fördel. Bataljonen blir på runt 600 man med en vapenutrustning som vi är förtrogna med. Den skall kunna lösa ett antal uppgifter. Främst är det frågan om att oförskräckt kunna slåss och spana bakom fiendens linjer och att snabbt kunna ta hand om luftlandsatta förband. Chefer och soldater i våra nuvarande spaningsskvadroner behövs som stomme. Det blir inte längre frågan om att bara livhusarbefäl i jägarålder sprids och sätts in vid främmande förband och aldrig tjänstgör hemma. Vi skall samlas kring denna bataljon. Vi vet hur mycket några få kan uträtta i ett fientligt område. Vi vet att det går att komma både fram och tillbaka. Vi vet att det inte finns några genvägar i utbildningen för att varje chef, varje avdelning, varje soldat skall känna sig överlägsen. Detta kräver hård träning, drill och förmåga att tåla väder. Alla måste vara flinka med bössa, kniv, sprängmedel och minor. Vi måste snabbt kunna ta oss fram och använda terrängen bättre än någon annan. Det gäller för chefer att skapa hänsynslös handlingskraft och sammanhållning och i varje läge ha sinne för och kraft att överraska motståndaren med det mest oväntade. Det kommer inte räcka att göra sitt bästa om det bara räcker till att bli tvåa där ute. Vi behöver tillsammans kunna göra något utöver det vanliga. Sådan är vår väg, den är inte bekväm men den blir meningsfull för alla. Vår livslinje blir den de gamla redan lärt oss Överraska och Vinn! J Ramhöj Spaningsskvadronen - en tillbakablick Fram till 1956 var vi jägare till häst. Åren var vi jägare i bil och nu är vi jägare i ryggsäck. Ja, så kan utveckling gå. Många är minnena från den motoriserade spaningstiden. Ett av de första är dåvarande sekundchefen som med liv och lust engagerade sig i utvecklingen av det som inledningsvis kallades för fördelningsjägarskvadron och som så småningom benämndes motoriserad spaningsskvadron. Efter förbandsövningarna, som ägde rum så gott som varje vecka, skedde utvärdering under sekundchefens ledning. Alla som deltog i dessa genomgångar minns säkert de vackra skisser och sirliga tecken för vapen och förband som sekundchefen ritade på fri hand på svarta tavlan. Ett annat minne är ankomsten av våra 18 WV-pickup, 3 WV personbilar, tiotalet Willysjeepar och den första sommarmarschen. Dåvarande utbildningsofficeren mj Palmstierna, hade sitt sommarviste i Fagersanna där han också hade sin häst uppstallad. En del av sin semester hade han ägnat åt att rekognosera tre genomgående vägar på Hökensås. Motormarschen gick i organiserad skvadron under ledning av rm Montgomery-Cederhielm gick till Örlen där vi gick i bivackerade en natt. Inte särskilt lång marsch men så småningom lärde vi oss att en motormarsch kunde föra oss betydligt längre på kortare tid än ryttartidens tempo kunde. Bivackeringen hade blivit en lätt match. Inga krubbstreck, ingen vattning, ingen fodring osv. Och för att citera förvaltaren P A Karlström Vad har infanteristerna gjort i alla år På morgonen fortsatte marschen med tre plutoner i bredd. Vi (ur Livhusaren 1984) av övlt Karl-Erik Norgren hade inte marscherat lång stund förrän vi märkte att vägarna var rekognoserade av en ryttare. På sina håll var vägbanan djupt nedskuren och så smal att bilarna med nöd och näppe kunde ta sig fram. Några navkapslar bucklades, några förlorades och brödbilarna blev kanske lite smalare men i övrigt noterades inga fordonshaverier. Det var också under den här övningen vi lärde oss att man kunde öka brödbilarnas framkomlighet genom att 3-4 man ur spaningsgruppen ställde sig på bakre stötfångaren och så att säga gungade fram bilen. Vid hemkomsten konstaterade vår tygofficer, kn Callerås, att fordonen varit utsatta för kvalificerad materielförstöring. Under de första åren skapades det också nya orderuttryck och standardiseringar som kom att ligga till grund för ett av våra bästa reglementen KavR Sskv (Kavallerireglemente spaningsskvadron). Växelvis framryckning, främre och bakre omgång, tag och håll känning, tag känning och spana på djupet var några av de nya uttrycken. Det skapades fasta rutiner som så småningom utvecklades till stående order. Ja, det finns mycket at säga om utvecklingen av spaningsskvadronen och åren med dessa eldkraftiga, snabba och mycket användbara förband, men det ovan relaterade får räcka denna gång. Övlt Karl-Erik Norgren LIVHUSAREN

13 REGEMENTET FLYTTAR TILL KARLSBORG Sammanställt av Jens Ramhöj REGEMENTET SÄTTER UPP ETT FÖRBAND FÖR TJÄNST I BOSNIEN av mj Kenny Sörqvist Söndagsmorgonen den 1 juli 1984 kl 0800 travade standarvakten in genom Götiska valvet och red Befälsgatan fram mot kyrkan. Standaret fördes av mj Bengt Sandahl. Övlt Jan Forssberg, mj Christer Bjerkhagen, mj Lars Forsberg, mj Uno Bohman samt lt Magnus Julihn ingick i standarvakten. På Kyrkplan skedde avlämning till regementschefen. Kommunionskärl och pukor var uppställda framför regementschefen. Efter ett kort tal av regementschefen fördes regementets dyrbara traditionsföremål in i slutvärnet. K 3 hade tagit fästningen i besittning. Regementet hade under de senare decennierna trängts ihop inom ett allt mindre kasernområde i Skövde. Nu fanns vi i ett enormt kasernområde begränsat av höga fästningsvallar. Inte nog att fästningsområdet var stort, här fanns ett helt samhälle med bostäder och affärer. Till detta en enorm tillströmning av turister från de flesta länder i Europa besökare på museet. Inte undra på att säkerhetschefen och dagmajoren tog sig för pannan i början. Utöver kavalleristerna vid Jägarbataljonen fanns det en del av det nedlagda S 2 kvar i form av Göta Signalbataljon med 170 värnpliktiga, Arméns fallskärmsjägarskola med 100 värnpliktiga och Arméns underrättelseskola, som här i Karlsborg äntligen fått officiell status. Allt detta ingick i myndigheten K 3. Övlt Sven Hugo Rizell konstaterade i tidningen Livhusaren att regementet hade både blivit större och självständigare i Karlsborg. Standarvakten riider in längs Befälsgatan 1984 Vad var då bakgrunden till flytten? Under 70 talet konstaterade någon utredning att den fredsorganisatoriska ramen inom krigsmakten var för stor i förhållandet till antalet värnpliktiga. Det fanns alltså för många utbildningsförband och dess driftskostnader var för höga vilket på sikt skulle leda till mindre resurser för materielanskaffning och modernisering av krigsorganisationen. Man räknade med att antalet utbildade värnpliktiga som i slutet av 70 talet låg på cirka skulle minska med 15 % till i mitten på 90-talet. Det fanns således ett överskott på utbildningsplatser. Överbefälhavaren framhöll att fredsorganisationen skulle bli rationellare, det skulle bli lika bra fast billigare. Förbandens och skolornas organisation hade tidigare reglerats i detalj av regeringen. Nu fick chefen för Armén genom ett regeringsbeslut större handlingsfrihet att göra avsteg och verksamheten kunde göras mera rationell och effektiv. Därigenom kunde en lokal chef anpassa organisationen. Utöver detta skulle pengar sparas på personalminskningar (känner vi igen detta!?). Under perioden skulle personalen minskas med 20 %, främst genom naturlig avgång. Målet var att vara ca anställda 1987, en minskning med anställda. Mot denna bakgrund fattade riksdagen 1982 beslutet att Livregementets husarer skulle flytta till Karlsborg och att Göta Signalregemente skulle läggas ner. K 3 blev ett pilotförband med att få klara en flyttning med så kort varsel, något som inte skett förut. Andra förband som berördes av regeringsbeslutet var T 2 till K 3 kaserner i Skövde, K 1 flytt till I 1 samt nedläggningen av A 6 och T 1. Ny stor organisation Regeringen fastställde den organisation som skulle gälla vid den nya myndigheten i Karlsborg. Myndigheten skulle ha en chef, en ledningsenhet, en utbildningsenhet för Kavalleriet, en för Signaltrupperna, en för Fallskärmsjägarskolan, en för Underrättelseskolan, en personalenhet och en materielenhet. Myndigheten skulle understödjas av F 6 beträffande fredsförplägnad, lokalvård, transporter, fastighetsförvaltning och inköpsverksamhet samt från P 4 beträffande krigsmateriel, specialfordon och kameraltjänst. Bevakningstjänsten reducerades från fyra vaktchefer i Skövde till en i Karlsborg. Ingemar Brockmar var den vaktchef som fick tjänsten. Förbandet skulle lösa i stort sett samma uppgifter som tidigare gjorts både i Skövde och i Karlsborg med vissa undantag. Utöver Jägarbataljonerna skulle Jägarbataljonen också utbilda fördelningsunderrättelsekompanier och Göta Signalbataljon skulle utbilda förband ingående i milo syds milosambandsförband och Fo stabsförband. Antalet tjänster blev 108 till Kavalleriet, 36 till Signaltrupperna, 25 till FJS, 7 till UndS samt 11 tekniker och 53 civila. Det blev som stabschefen Sven- Hugo Rizell sa inledningsvis - regementet blev både större och självständigare i Karlsborg. /J Ramhöj Det var dags för det första internationella uppdraget som förband i en krigszon - Bosnien. Detta skulle följas av fler; Makedonien, Kosovo och Afghanistan. Nu, 2014, är K 3 på väg till Mail i Afrika. Inledning Det första internationella förbandet som K 3 satte upp var det 7. Jägarpansarskytte-kompaniet i UNPROFOR/NordBat 2 (BA 03) med anropssignal Yankee Lima (YL). Kompaniet första delar anlände till Bosnien i augusti 1994 och sista soldaten lämnade i februari Kompaniets officerare utgjordes i huvudsak av husarer med förstärkning av pansarofficerare för att ha rätt man på rätt plats. Manskapet hade i huvudsak jägarbakgrund men besättningarna på pansarbandvagnarna var duktiga pansarknektar som snabbt fann sig i den hårda men hjärtliga stämning som rådde vid förbandet. 7:e blev ett omnämnt kompani inom bataljonen och visst ökade vårt kändisskap efter kn Magnus Abrahamssons kommentar i Skaraborgs lokal press, SLA, där han tydligt klarade ut att det är skillnad på jägare och de andra, vi är bättre!. Camp Valkyria En chipsfabrik i Babunovici i Srebreniks västra utkant fick bättre betalande hyresgäster dvs. vi från 7:e. Vi byggde själva campen, från början till slut och visst blev det en plats att vara stolt över. Liten till ytan men ganska funktionell. Varje pluton hade sin egen gränd inne i en stor lokal och egna förråd i Nifelheim, vår vård- och förrådslokal. Matsalen och puben blev riktigt bra med fallskärmar som tak. Operationsområdet Vi övertog det danska stridsvagnskompaniets område och inledde en aktiv patrullering och samverkan inom området. Området sträckte sig längs Spreca dalen mellan TUZLA och DOBOJ. Området längs dalen samt i Dobojs närhet var händelserika platser. Vi upprättade ett antal observationsplatser som sedan minskades ned till tre som ständigt var bemannade med grupps styrka. Terrängen var kuperad med ett dåligt vägnät som dessutom var illa skött. Sista vägsträckan till våra observationsplatser var ofta smal och av grus och lera. Vår huvudväg i området döptes raskt till Husar road. Uppgifter De uppgifter som skytteplutonerna turades om att utföra var OP tjänst, patrulltjänst, camptjänst och tjänst vid Tuzla Air Base som campskydd. Den fjärde plutonen, DY, genomförde även eskort uppdrag till Split vid den kroatiska kusten. Kompaniledningen genomförde dessutom samverkan på lite högre nivå med huvudpersonerna i området. Kn Johan Thorp och RO/Kn Petterson med den militära tolken skötte denna uppgift med bravur. Gammal är äldst och rutinerade karlar med pondus nådde fram med sina budskap under denna krigstid av bosnisk machokultur. OP tjänsten bestod av tjänstgöring vid fasta OP n, men ej stationärt byggda, utan med sluten del och o-platsen i pbv n eller PASI n. Ofta var man sex man ute i tre dygn. Det man gjorde var att observera och rapportera parternas aktiviteter som oftast var beskjutning med allsköns kalibrar och vapensystem. Dock sågs sällan några rörelser av större bosniska eller serbiska enheter. Det var i tjänstgöring vid de olika observationsplatserna som de flesta firing close incidenterna hände. Oftast var det serbiska 8 cm granatkastare eller 76 mm bergskanon som inriktades mot oss. Med blandning av tur och skicklighet klarade kompaniet sig utan skador på personal. Viss materiel blev skadad eller förlorad i samband med påtvingade urdragningar som följd av beskjutningen. Patrullering och humanitära insatser Patrulleringen skedde inom hela området och ibland med samverkan med olika lokala organisationer. Visa flagg och observera var huvuduppgiften. Under patrulleringen genomfördes också tillfälliga O-platser under kort tid för att kunna få en bättre uppfattning om läget inte bara bland de militära enheterna 24 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

14 2004-FÖRSTA INTERNATIONELLA SLUTÖVNINGEN utan även hos lokalbefolkningen. Humanitära små insatser genomfördes också under patrulleringen, ibland självpåtagna och ibland beordrade. Självpåtagna genom egna insamlingar av kläder, skolmateriel eller andra små projekt. Många kontakter knöts mellan kompaniet och befolkningen i området. Camptjänst Camptjänsten innebar byggnation av campen, skydd av campen, larmstyrka m.m. Det var att anse som en vilo- och uppladdningsvecka inför OP veckan. Campveckan blev först spännande den gång när bosnierna beslöt sig för att omringa vår camp och hindra all vår transport in och ut under en veckas tid. Skydd av Tuzla Air base Skyddet av Tuzla Air Base (TAB) bestod i att bemanna Main Gate och patrullera inom basen. Plutonchefen var tillika chef för det sammansatta kompani 26 LIVHUSAREN 2014 som utgjorde styrkan som skyddade flygplatsen. Förutom den svenska plutonen var det en norsk vaktpluton med hundpatruller samt en pakistansk skyttepluton som bemannade ett antal fasta O-platser runt om i basens utkanter. Anekdoter om tjänstgöringen på TAB:en skulle kunna utgöra ett manus till en enskild bok eftersom mycket hände där av både rolig och tragisk karaktär. Eskorttjänst Eskorttjänst bedrevs av alla plutoner i olika omfattning. DY Författaren själv, Kenny Sörqvist, tvåa från vänster. eskorterade ofta egna logistik transporter till Split. PBVplutonerna eskorterade endast humanitära transporter till olika avlastningsplatser i området. Stab o trossplutonen gjorde det de gör bäst; lagade mat, repade våra fordon, tog hand om våra sjuka, byggde campen och understödde plutonerna på bästa sätt. Förutom huvuduppgifterna så tränades det en hel del med skarp ammunition och det ordnades studiebesök hos förband utanför NORDBAT 2. Värda att nämna är dagarna med den pakistanska bataljonen PAKBAT 2 och den holländska logistiskbataljonens vaktpluton. Medaljparaden Eftersom detta var K 3 s första internationella insats fick kompaniet stort stöd från regementet både inom förbandet och även till anhöriga där ett kontaktnät byggdes upp som var mycket uppskattat. Lt Christer Johnsson och Inger Ivhammar drog ett tungt lass för att serva alla. Som fin avslutning ordnades det med medaljparad på fästningen och fästningskyrkan. Det var mäktigt att få marschera plutonsvis genom en häck av hela regementets personal på väg till kyrkan för att där högtidligt och ståndsmässigt bli medaljerad och firad. Vi återvände med hälsan i behåll, några lämnade kompaniet under På en stentavla tackar förbandet Inger Ivhammar och Christer Johnsson för allt stöd under missionen. vägens gång, men huvuddelen kom hem som ett förband med ett gott kamratskap och ett minne för livet. Utöver BA 03 tjänstgöring i Bosnien. K 3 befäl har tjänstgjort i Bosnien bedömt i nästan alla missioner under BA eran i UNPROFOR och SFOR men sedan tillkom parallellt Doboj och även i denna enhet har ett antal officerare tjänstgjort som MP, stabsofficerare och i CIMIC team. Professionalism, internationalism och framtidstro präglade Joint Winter -04. Under 2003 jobbade regementschefen Berndt Grundevik idogt med att få med regementet på en internationell övning vid namn Joint Winter. Övningen var Norges största vinterövning och hade genomförts vart annat år sedan 80-talet. Övningen byggde på en högintensiv konflikt där två militära parter står mot varandra och genomfördes bland historiska minnesmärken från ett krig för 60 år sedan. Utbildningsåret skulle detta år avslutas med en internationell övning något unikt. K 3 deltog med en skvadron ur den luftburna bataljonen, fallskärmsjägare och dessutom deltog ett flygförband ur F 17, SWAFRAP. I övningen deltog ca 8500 man från Norge, Storbritannien, Finland och Sverige. Danmark och Holland hade observatörer på plats för att följa vad som hände. Det stora ordet här var Joint, dvs armé, flyg och marina enheter verkade tillsammans i ett och samma scenario och just detta erbjöd fantastiska möjligheter för att verka och få erfarenheter. Marina enheter transporterade och landsatte trupp skyddade av flygenheter som också gav stöd till förbanden på marken som i sin tur såg till att fienden inte kunde verka mot de marina och flygande enheterna. Den luftburna skvadronen och fallskärmsjägarna var på plats utan egna transportresurser, men var ändå inte utan sådana. Både norska och finska helikoptrar understödde nämligen förbanden, ett samarbete som fungerade utmärkt. Finnarna som inledningsvis inte var vana med de höga bergen och den skiftande naturen lärde sig efterhand att lämna och hämta upp svenskarna på små myrar på hög höjd. Att flyga med norrmännens skickliga piloter erbjöd något som överträffade Lisebergs bergochdalbanor många gånger om. SWAFRAP fick här arbeta tillsammans i stora flygförband, där flygplan var inblandade i luftstrider. Tillsammans med de svenska soldaterna sågs också andra uniformer. Det var britter och norrmän som deltog i skvadronen under övningen. Vår pluton har utökats med en eldledningsgrupp ur 29. Commando, Royal Artillery och en norsk sambandsenhet, så nu är vi riktigt internationella, av Jens Ramhöj Ett FAC-team från K 3 i den norska fjällvärlden berättade löjtnant Mattias Johansson. För första gången någonsin luftlandsätts en komplett svensk luftburen skvadron i mörker Så börjar då kriget. Bluelands styrkor går till angrepp för att driva tillbaka Opforia. Opforiabrigaden begär stöd av svenskarnas FAC, Forward air controller, kn Jonas Eriksson som långt ute i kustbandet leder in F 16 attacker mot de landstigande styrkorna. Den luftburna skvadronen sätts in mitt emellan de framryckande mark och sjöstridskrafterna i en operation kallad Pegasus. Med sex helikoptrar i fyra lyft flygs de svenska soldaterna in i stridsområdet av de rutinerade norska piloterna. Det är För första gången någonsin luftlandsätts en svensk luftburen skvadron i mörker. Landstigningen Vi startade framryckningen mot det område där vi skulle gruppera, norrut mot det blivande stridsområdet, berättar den värnpliktige sergeanten Jonsson, eldledare på plutonen efter uppdraget. Det var en mycket jobbig tretimmarsmarsch med tunga pulkor i den kuperade terrängen så vi var bra trötta när vi inredde våra eldställningar och gjorde oss beredda. Vi startade observationen mot en viktig bro tre km lägre bort och kunde observera när britternas helikoptrar landsatte soldater på viktiga platser i närheten av stranden. Vi såg LIVHUSAREN

15 svävare som transporterade fler soldater och tyngre materiel närma sig land. När vi hade tillräckligt bra mål så utnyttjade vi våra engelska eldledare som vi hade med oss. Med hjälp av dem så sköt vi med ett brittiskt artilleriförband som vi disponerade. Vi sköt med sex pjäser så länge vi kunde. Fyra av dem blev senare utslagna när motståndarna satte igång att bekämpa dem. - Det fungerade mycket bra i samarbetet mellan oss och den engelska e-gruppen och den norska sambandsgruppen, berättade vpl Dahlgren, och vi ställde till med stora problem för landstigningsstyrkan som dock var övermäktig. Tre soldater från granatkastarplutonen (under övningen dock utan granatkastare), Byseke, Nilsson och Tikkanen berättar om sina upplevelser. Vi framryckte fram mot en väg som vi minerade med stridsvagnsminor och sedan grupperade vi för att kunna bekämpa de som skulle komma. När de första fordonen kom fram mot mineringen öppnade vi eld och hamnade i skottväxling med dem. Vi drog oss efter en stund tillbaka och förföljdes ett tag av britterna. Jag är mycket nöjd med plutonens insats, säger löjtnant Mattias Johansson chef för 6. jägarpluton. Under dagen så blev vädret sämre och sämre och när vi i kraftigt snöfall bara hade en sikt på 10 meter så grävde vi ner oss i eldställningarna och väntade ut ovädret under natten. Morgonen därpå blev vi upplockade och tillbakatransporterade till förläggningen, många erfarenheter rikare. Ytterligare insatser av K 3 skvadronen Den luftburna skvadronen sattes in ytterligare två gånger under övningen. I Operation Allan Mann (uppkallat efter den kände Allan Mann som deltog med de norska förbanden under andra världskriget) luftlandsattes överraskande hela skvadronen, samlat med hjälp 28 LIVHUSAREN 2014 av de finska helikoptrarna, och stred framgångsrikt med flyg, artilleri, pansarvärnsrobotar och minor mot underhålls och ingenjörsförbanden som framryckte bakom täterna. I Operation Schack matt luftlandsattes förbandet för att ta kontrollen över en viktig bro och därmed avskära den brittiska styrkan. Slutord Under Joint Winter understöddes skvadronen av helikopterförband från Norge och Finland vilket fungerade alldeles utmärkt och visade på flexibiliteten att samverka med andra nationer Finska helikoptrar hämtar upp soldaterna efter genomfört uppdrag i en gemensam internationell operation. Förbandet hade dessutom haft underställt sig en brittisk eldledningsgrupp och en norsk sambands grupp för att kunna skjuta med artilleri och som svarat för sambandet till högre chef. Just denna internationella miljö med kvalificerade förband gav mycket erfarenheter. Procedurer, språk, samband etc tillsammans med den logistiska operation det är att förflytta personal och materiel med olika transportmedel till ett annat land, kan man inte få på annat sätt. För 2004 års värnpliktiga innebar övningen en möjlighet att pröva på den internationella miljön vilket påverkade rekrytering till utlandstjänst framöver. Det innebar också en möjlighet att få bekräftat sin egen förmåga och materielstatus i jämförelse med andra länders soldater. Livhusarernas officersmäss på Sanna hed. Tänk vad mycket som har utspelats i denna fantastiska byggnad. Allt som finns på regementets mäss i Karlsborg idag och som är äldre än 1905 fanns ju också på denna mäss exempelvis alla tavlor som målats av John och Georg Arsenius. Mässens taklampor finns idag på Grenadjärmässen på Sanna hed. När regementet flyttade till Skövde flyttades mässen till Hallsberg där den slutade sina dagar som möteslokal för den årliga luffarstämman. När den gjort sitt så brändes den ner. LIVHUSAREN

16 KAMRATFÖRENINGENS AKTIVITETER UNDER ÅRET Kamratföreningens årsmöte och regementets högtidsdag 5-6 december 2013 Torsdagsträff med ärtsoppa 24 april 2014, Örlen/ Fagersanna av Jens Ramhöj Kamratföreningen och regementet hälsar på varandra i snögloppet längs befälsgatan i Karlsborgs fästning på högtidsdagsmorgonen Traditionellt, trevligt och gott, så kan man sammanfatta kamratföreningens möte i samband med regementets högtidsdag. Ett stort antal livhusarer mötte upp och efter inkvartering slog vi oss ner på Garnisonskyrkans bänkar för att avnjuta den sedvanliga julkonserten. Marinens musikkår, ånyo hårt ansatta av neddragningsrykten, spelade som aldrig förr och solisten Anders Larsson briljerade i ett flertal melodier. Programmet denna kväll handlade nästan enbart om julmelodier med klassiker som Jul, jul, strålande jul När det lider 30 LIVHUSAREN 2014 mot jul och Betlehems stjärna. Det hela avslutades naturligtvis med Disney-time medley och som extranummer - Livregementets husarers marsch. Alla som samlats denna kväll, uppskattningsvis bortåt 500 personer, stod upp och visade respekt för regementet. Nytillträdde regementschefen Dag Lidén presenterade sig på mässen med både tal och historier under föreningens högtidsmiddag, allt i en fantastisk miljö och atmosfär. Efter maten var det samling på bottenvåningen med kaffe och trevligt umgänge. I snögloppet nästa morgon bjöds på glögg när vi kurade i lä bakom Västra befälsbyggnaden i väntan på att regementet skulle anlända efter marschen genom Karlsborg. Det var en riktigt bra marsch på de lite hala gatstenarna längs befälsgatan kunde vi konstatera. Kamratföreningen saluterade regementet och omvänt. Svensk ryttarsignalmarsch inledde traditionellt högtidsstunden i kyrkan och nye regementschefen visade sig redan påläst när det gäller regementets historia. Vår historia och erfarenhet från händelser genom 347 år tar vi med oss när vi blickar framåt Pergite! I samband med kaffet berättade regementschefen om läget vid förbandet och efter årsmötet, där styrelsen, kompletterat med en ny medlem, fick förtroendet att under 2014 fortsätta att leda vår nu 83-åriga förening. Som vår ordförande skrev i sitt ordföranden har ordet i tidningen Livhusaren som kom ut i samband med jul vi kan se fram emot ett förhoppningsvis trevligt och givande verksamhetsår 2014! Nu blev det ju inte helt så... Jens Ramhöj Södra delen av sjön Örlen har varit förläggningsplats för livhusarerna i samband med sommarmarscher under första hälften av 1900 talet. Men exakt var höll de till och hur såg det ut på den tiden? Och varför blev området kring Örlen en plats i Vadsbo skvadrons område där inte mindre än 13 husartorp rymdes? Fanns det några kvar i livet som varit med på den tid regementet förlade marscher hit? Alla dessa frågor fick kamratföreningen att förlägga ett möte till nuvarande Örlenbadet strax väster om orten Fagersanna. Vi blev drygt 20 husarer som samlades denna torsdagskväll i slutet av april. Övningsledare var Stefan Petterzon, själv boende i den så kallade Strandstaden i Fagersanna. I och med det kunde Stefan låna gemensamhetslokalen som blev platsen för kvällens måltid ärtsoppa. Ärtsoppekokare var som vanligt grabbarna från Axvalla hed som nu sett till att vi fått njuta av en fantastisk ärtsoppa tre år i följd. Dom lägger verkligen ner sin själ i denna soppa. Första uppgiften efter Stefan delat in oss i grupper var som vanligt att klara ut var vi var någonstans. Med den av Stefan tillhandahavda kartan i handen (visserligen var kartan från 1880 men ändå) försökte vi klara ut var vi var och ange några andra noterbara platser i omgivningen. Uppgiften att hålla en terrängorientering gick till Gunnar Larsson genomförde uppgiften med glans. Stefan hade förberett med kartor, bilder från den tid som husarerna var här och en skrift Bivack vid sjön Örlen på 30-talet Karta över Fagersanna 1880 från Ransbergs hembygds-- förening berättade om de olika husarerna runt sjön. Livhusaren Sven Littorin gav vid något tillfälle ut en liten skrift kallad Ransbergs ryttare. (läs mer om detta på nästa sida) Stefan läste bland annat högt ur en glad nyanställd husars berättelse som flyttade in i sitt torp Torpet hade stått obebott i tre år så det första han konstaterade att det behövdes åtgärdas ett antal saker. Han reparerade, plöjde och odlade tre tunnland mark, högg i skogen, arbetade hos bönderna, allt för att kunna få den dagliga maten på bordet flyttade han ut ur torpet, det var ju dags för förändringar i och med värnpliktens införande. Det har alltid funnits mycket husarer i området som ju ligger i Vadsbo skvadrons upptagningsområde. Det fanns inte mindre än 13 husartorp runt Örlen vilket är speciellt i ett sådant här litet område. Varför är det speciellt? Ja, det krävdes ju lite mer av bonden som var rusthållare för en kavallerist. Och 13 stycken runt Örlen tyder ju på att det var förhållandevis rikt område. Den ende i församlingen som varit här på hästtiden var hovslagaren Curt Hermansson som berättade om en sommarmarsch med hästar Det var varmt i juni när vi kom hit. Den 18 maj hade vi ryckt in och redan i juni genomförde vi den första marschen till Örlen med hästar. I det varma vädret och kanske lite ovana ryttare så var det som upplagt för ridsår och bölder. Förbandet medförde en sjuksköterska för att ta hand om ridsåren. LIVHUSAREN

17 Kanske var Ingemar Brockmar med också, han var ju sjukvårdare och van att ta hand om ridbölder och ridsår på knän. Flera andra hade varit här men då utan häst på Spaningsskvadronstiden. En av dem var Ingemar Johansson som var här redan 1954 fast då utan hästar och Bengt Sandahl som var här Vi var här med 3. skvadron under Lt Brunner. Fyra plutoner fanns det på skvadronen med chefer som Mats Bågen, Algot Hansson, Bengt Sandahl och Jan Forsberg. Jag kommer ihåg att vi badade varje dag oavsett väder berättade Bengt. Vi hade också övningar och när det var någon som var lite slö så sa vi bara passa dig för annars skall du få gräva ståvärn åt lt Brunner (en lång och ståtlig officer) och då blev det ju bättre fart naturligtvis. Torbjörn Granqvist som också varit med på övning i området berättade om en bilorientering som han deltagit i tillsammans med Puchan (fu/ öfu Lundbäck) i området, en upplevelse naturligtvis. Vi förflyttade oss i området som idag är camping- och badplats och enades slutligen om att den gamla förläggningsplatsen nog var ett stycke österut. Curt Hermansson erinrade sig att det inte var så långt till järnvägen, bara några hundra meter som högst, och då kunde vi ringa in platsen lite bättre. Landskapet har ju förändrats något under den tid som förflutit så helt lätt var det inte. När vi var nöjda så gjorde vi uppsittning och begav oss till Strandstadens gemensamhetslokal där det redan luktade ärtsoppa (med punsch för de som så önskade). Ordföranden Uno Bohman hälsade de nya husarerna som var med välkomna och tilldelade dem regementets nyckelband. Ett antal husarer fick en guldhäst för sina kunskaper i något av de alla ämnen som Uno förhörde oss om. Erik Wigholm exempelvis fick en guldhäst för sina kunskaper om Västra Stambanan och järnvägen till Karlsborg som kom till redan1876. Stefan Petterzon hade satt ihop ett prov i sambandstjänst som vi skulle försöka lösa gruppvis. Den enda grupp som kunde vara riktigt stolta över sina svar var grupp nummer 4 (Uno Bohman, Eric Wigholm, Christer Spetz, Eva Härnqvist, Tommy Gustafsson och Thore Hermansson) som hade alla rätt, men så hade de också en aktiv husar, Eva Härnqvist (sambandsofficer), bland sina gruppmedlemmar så det var väl inte mer än förväntat kan tänka. Ärtsoppan var fantastisk som vanligt, även om ärtsoppekokarna inte heller denna gång lyckats att få punchen varm (nya chanser kommer). Ordföranden framförde ett stort tack till Stefan Peterzon för en väl genomförd övning! Fotnot/ I gamla tidningar finns berättelser om övningar i trakten. I förra numret av Livhusaren fanns berättelsen På manöver i Tibrotrakten 1917 som jag hoppas ni tog del av. Gårdarna kring Kulebäck/red Ransbergs ryttare Delar ur berättelsen om Ransbergs ryttare författad av mj Sven Littorin Ransbergs socken kring sjön Örlen och bivackplatsen vid Sjöbolet intill Kyrkhöjden är för de som tjänstgjorde i början av 1920 talet till den beridna periodens slut en välkänd plats. Den är välbekant som en fast punkt under den tidens sommarmarscher, för enstaka skvadroners utflykter och från övningarna mellan Karlsborg och Skövde. Inte tänkte vi då så mycket på att Örlen varit omgiven av en krans av rusthåll under omkring 300 år och när vi besvarade hälsningarna från de gamle indelta soldaterna Thor, Sköld och Lindström som ibland visade sig vid sina stugor, så tog vi dem som ett självklart inslag i bilden. Så länge som Sverige haft ett försvar har Vadsbo härad lämnat en mycket ansenlig tribut i män, vapen och hästar till Sveriges krigsmakt. Först sattes det upp ett förband till Västgöta ryttare redan under Gustav Vasas tid och från början av 1600-talet finner vi ett Vadsbo kompani såväl vid Västgöta ryttare och det mer avlägsna Södermanlands ryttare. Södermanlands ryttare ingick sedan tillsammans med Upplands ryttare i det 1667 uppsatta Livregementet till häst. Detta regemente var organiserat med 1505 rusthåll från Gestrikslands härad i Gävleborgs län i nordost till Vadsbo härad i Skaraborg i sydväst. Det sydligaste rusthållet av alla var Hästekulla gård mellan Tibro och Ransberg. I fråga om soldattätheten så tar inte Ransbergs socken med sina tre befälsboställen och 12 rusthåll någon särställning inom Livregementet till häst. Främst var Fellingsbro med sina 13 befälsboställen och 97 rusthåll under Liv- och Örebroskvadroner. Men Ransbergs ryttare och rusthållare har förvisso gjort rätt för sig. Då regementet nyuppsattes år 1710 efter slaget vid Poltava för att gå ut mot danskarna, ställde Vadsbo kompani upp med endast fyra ryttare vakanta och de var inte från Ransbergs socken Utöver de tre rusthållen var ett, nämligen Koppaskulla vid sjön Örlens nordvästra strand anslaget till bostad och hästhållning för kvartermästaren dvs fanjunkaren vid Vadsbo skvadron. Skvadronens samlingsplats var normalt Hova i Fägre socken och dit hade man en dryg dagsmarsch. Om målet var Utnäs löt vid Strömsholm (mönstringsplats intill 1816) krävde inställelsen betydligt längre tid och skedde i bataljonsförband efterhand som man tågade igenom rusthållarområdet. Från 1816 blev Sanna hed mönstringsplats och det blev då lättare att dra ihop förbanden liksom vid de tillfällen förbandet skulle öva på Axvalla hed. Torsdagen den 24 april samlades vi vid örlenbadet för att få ta del av lite historia, äta ärtsoppa och ha det allmänt trevligt. Första uppgiften var att reda ut var vi var någonstans, något som kan vara väl så klurigt när man har en karta från 1880! Övningsledare var Stefan Petterzon som här samspråkar med Johan Thorp Vi gick omkring i området och pekade i alla riktningar - var hade lägerplatsen legat exakt? Två gamla husarer från 2. Skv Anders Nilsson och Lars Forsberg Proven rättas. Stig Lindgren och Roland Johansson kontrollerar Det vinnande laget 32 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

18 Vårresa till Karlskrona maj 2014 av Jens Ramhöj Intresset för historien gjorde att föreningen fattade beslutet att genomföra vårresan 2014 till just Karlskrona och morgonen den 10 maj stod vi startklara att närmare utforska Karlskrona och ta del av Marinens fartyg av idag. Endast fyra år efter det att den svenska armén hade vunnit slaget vid Lund var det dags för stora beslut bland annat avseende den svenska flottan. Frågan som Karl XI och hans rådgivare Johan Gyllenstierna och Erik Dahlberg nu ställde sig var: Hur ska vi förhindra att ett nytt danskt försök att återta Skånelandskapen blir framgångsrikt? Svaret blev trefaldigt. För det första inleddes en omfattande försvenskningspolitik av de gamla danska och norska landskapen, där såväl kyrkan som skolundervisningen och städernas magistrater skulle genomsyras av svenskt språk och från Uppsverige, norr om Smålandsgränsen, födda män. För det andra reformerades lantförsvaret i och med att riksdagen 1682 beslutade om att ersätta det gamla utskrivningssystemet från Gustav II Adolfs dagar med det nya indelningsverket, vars Delar av den svenska flottan i den fantastiska örlogsstaden Karlskrona stomme utgjordes av rotar med bondgårdar som satte upp och utrustade soldater till armén och båtsmän till flottan, ofta försedda med små torp och en markplätt att bruka. För det tredje byggdes de militära baserna ut i det nya Sydsverige. De gamla Helsingborg och Malmö övergavs till betydande del till förmån för Kristianstad och, framför allt, Landskrona, som steg fram som den viktigaste fästningsstaden. Men det största militära projektet av dem alla var en helt ny stad och militärbas Karlskrona. Kriget under 1670-talet hade visat på nackdelarna med en basering av den svenska flottan till Stockholm, långt från huvudfienden Danmark och med uppenbara risker att fartygen frös inne stränga vintrar. Redan på hösten 1678, under pågående krig, diskuterades problemet vid ett möte med den svenska ledningen i Nybro. Då vanns uppenbarligen Karl XI för tanken på en ombasering av hela den svenska flottan till Blekinge, även om man till en början tycks ha haft Karlshamn (det tidigare danska Bodekull) i tankarna. Fördelen med en basering av flottan till Blekinge var också att man därmed kom närmare det svenska Pommern och de viktiga sjöförbindelserna dit. Beslutet att bygga en marinbas i Karlskrona skrevs under av kungen den 5 dec 1679 och redan 1680 sattes spaden i marken. Arbetena gick fort och på Trossö med Lindholmen växte staden och örlogsbasen snabbt upp. Redan 1683 kunde flottan ta sin nya bas i besittning och 1684 flyttades varvsverksamheten in från Vämö till den nya staden. Fästningar byggdes för att skydda flottbasen, och broar byggdes för att förena Trossö med fastlandet. Fler och fler människor flyttade till Karlskrona, och samhället utvecklades. Staden blev Sveriges tredje största. Kamratföreningen ställer kursen mot Karlskrona maj 2014 En parallell till detta är historien bakom regementets nuvarande förläggningsort Karlsborg. Likheten är slående - båda grundades genom ett militärpolitiskt beslut. Karlsborg blev dock inte Sveriges tredje största men beslutet innebar ett avgörande steg i det strategiska beslutet hur Sverige skulle försvaras. Karlsborg innehade också titeln som Sveriges reservhuvudstad fram till riksdagsbeslutet Med föreningens ständige chaufför Mats Svenningsson, vid spakarna startade resan mot Blekinge. Efter att ha hämtat upp passagerare i Skövde passerades Jönköping och Skillingaryd. I Värnamo var det dags att få lite i magen samtidigt som några nya medlemmar hälsades välkomna ombord. Husarer med sjöben I samtalen mellan oss framkom att husarerna inte alls var bortkomna på sjön utan det fanns och finns några med sjöben! Redan 1790 hade husarer deltagit ombord på flottans fartyg i det så kallade Viborgska gatloppet, utbrytningen ur Viborgska viken som företogs av den svenska flottan. Slaget slutade med att svenskarna både förlorade och vann!!! Ryssarna segrade men den svenska flottan var intakt. I slutet av 70-talet och inledningen av 80-talet var regementet utrustat med en landstigningsbåt som föreningens ständige förare Mats Svenningsson också var inblandad i. Mats hade nämligen gått båtförarutbildning och fick lov att framföra det av KA 4 lånade fartyget som vi flitigt nyttjade för landstigningsövningar på bland annat på Stora Röknen i Vättern och diverse transporter under jägarövningarna. Det här kan man kalla för tross!! Även Stig Lindgren var imponerad... Kamratföreningen tillverkar ett eget rep på repslagarbanan med stöd av Britt-Marie Samuelsson från varshistoriska föreningen. Någon hade ett bestämt minne av att husaren och Sven-Åke Svensson bror, Bengt Svensson, vid något tillfälle hade vunnit militärmästerskapet i segling?? Är det någon av medlemmarna som har mer information om detta? Husaren Lars Swärd berättade om sin tid som jungman och svartabörshaj när han seglade på Atlanten på 50 talet och Mats Göransson har ju seglat på västkusten sedan lång tid tillbaka med olika husarkamrater i båten. Och kommer ni ihåg övningen «Östfront» där husarerna landsattes med fartyg på Gotland. Vi kan i alla fall med gott samvete konstatera att livhusarerna har och har haft ett antal med sjöben. Ja, det har till och med gått så långt att livhusaren Björn Rydhs son har blivit flottist och tjänstgör idag som sonarofficer på fregatten Malmö. Utmärkt guidning Utanför vakten till Örlogsbasen mötte dagens guide upp. Det visade sig vara f d chefen för Marinens Musikkår, Thomas Blomdahl, som gav oss en trevlig och bra bild av vad som hänt och händer i Marinbasen. Utöver allt annat han berättade under vår vandring var att Karlskrona varit belägrat två gånger, 1789 av den Ryska flottan och 1801av den Engelska flottan under ledning av lord Nelson som med 35 fartyg låg ute på redden klara att angripa. Britt-Marie från Varvshistoriska föreningen tog över och berättade om den 300 meter långa repslagarbanan på Lindholmen som tillkom 1696, än i dag norra Europas längsta byggnad i trä. Vi fick lära oss att det är skillnad på rep, tross (till förtöjning) och kabel (till ankaret). Vi fick lära oss att rep kan tillverkas av Hampa (som kom förträdesvis från Riga), trossar från kokosväxten (som flyter) eller av Manilla som kommer från bananplantan. Dessutom att man flätar in en blå tråd i repen som står för kvalitet och svenska flottan (England har röd tråd, Tyskland har grön) Den som sagt 300 meter långa repslagarbanan är en fantastisk byggnad som dock inte var så fantastisk att arbeta i på den tiden. Man var dagsljusberoende, det var kallt och rått. Men rep tillverkas här fortfarande! Några husarer med vice ordföranden 34 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

19 Nationaldag och regementets besöksdag 6 juni 2014 På självaste nationaldagen den 6 juni var det dags för Husarövning 3. Redan dagen före d.v.s. på torsdagen, började ett antal av föreningens medlemmar samlas. Återsamlingsplatsen var förutbestämd till Soldathemmet på fästningen och där möttes vi nu med kaffe ute i den sköna eftermiddagssolen. För att komma in i den rätta känslan gavs order för verksamheten på sedvanligt sätt. Det pekades med hela handen, repetition krävdes och gavs. av Gunnar Larsson och Stefan Petterzon Yngve Persson prövar på Ubåtsvapnet Pistolskjutning var en av de saker som stod på programmet under Husarövning 3 i spetsen fick pröva på att tillverka ett rep som till och med fick godkänt av Britt- Marie. Repet överlämnades till Kamratföreningen och får förevisas vid något lämpligt tillfälle. Gemensam middag Middag på sjöofficersmässen stekt abborrfilé alt hjortstek. Fin mäss med trevlig atmosfär, trevlig stämning, husarsnapsvisor, alla nöjda. Mätta (utom Roland Johansson som hade kunnat tänka sig lite mer mat) och glada tog vi oss till natthärbärget Marinens Skönstaviks läger i utkanten av staden. I vissa av rummen berättades det historier långt fram på natten. Söndagsförmiddagen inleddes med en briefing om Marinbasen som i sina glansdagar hade haft värnpliktiga flottister per år fördelade på tre bataljoner Bataljon Trolle, Sparre och Ankarstjärna. (Något mindre antal flottister nu förtiden). Detta följdes av besök på fregatten HMS Stockholm och ubåten Gotland. Samma ubåt som hade gäckat den amerikanska flottan för något år sedan. Båda besöken var mycket trevliga och givande och gav oss en bra insikt i förhållanden och kapaciteter ombord och fick oss att utöka vårt förtroende för den svenska marinen. Vi fick också svar på den eviga frågan vad är det för skillnad på en båt, ett skepp och ett fartyg Så var det dags att ta farväl till Karlskrona och åka norrut igen. Utanför Värnamo blev det en hamburgare till lunch och sent på eftermiddagen tackade vi varandra för en trevlig vårresa med Kamratföreningen. Roland Johansson och Jens Ramhöj vid middagsbordet Efter kaffet omgrupperade vi till skjutbanan i Artilleriparken där vi möttes vi av kapten Sven Persson, av de flesta känd som Svempa. Hans rykte om att vara en av försvarets bästa pistolinstruktörer skulle snart besannas. Svempa öppnade en rejäl ammunitionslåda och lät antyda att vi inte skulle ge oss förrän lådan var tom - då skulle ni ha sett vilka flin som våra kamrater uppvisade. Vi fick först en kortfattad men kärnfull instruktion och säkerhetsgenomgång om pistol m/88 innan vi fick sätta upp våra måltavlor. Även om en del av oss inte var så rutinerade pistolskyttar så fick vi med bra instruktion efterhand upp resultaten. Tids- och träffkraven ökades stegvis. Vapenhanteringen blev säkrare och säkrare. Lite tävlingsdjävul smög sig in här och där och en del roliga kommentarer utbyttes trots hörselskydden. Men allting har ett slut, så även en stor ammunitionslåda. Efter att ha återställt all vapenmateriel intogs logementen i Slutvärnet. Vi bytte om inför middagen som intogs i UndS gamla lokaler, nuvarande Sjukvårdsskolan, där vi avnjöt den klassiska sillen och potatisen tillsammans med ett antal lämpliga drycker. Vår förmåga att framföra gemensam sång prövades. De flesta sånger var kända av flertalet men några nyheter presenterades också. Efter maten omgrupperade vi till Wanäs mäss. Där var det allmän barkväll för alla anställda på regementet så det blev tillfälle att träffa andra gamla bekanta. På mässen ockuperade vi det anrika Brasrummet och där blev vi sittande bra länge och historieberättandet fick blomma ut i full frihet. När mässpersonal lite diskret ville påpeka att lokalerna måste larmas innan gryningen, så fick vi återgå till logementen och lite välbehövlig sömn. Nästföljande dag, nationaldagen, Förevisning av Underrättelsebataljonens nya UAV Örnen inleddes med frukost i matsalen. Vi samlades och gick i gemensam tropp runt och tittade på K 3 materielförevisningar. Vissa saker kändes igen av flertalet av oss men Underrättelsebataljonens nya UAVsystem var en nyhet för många. Finalen på nationaldagen var en stridsförevisning av 7. Lätta bataljonen. Under vår övning hade också några av våra kamrater lagt sig vinn om vår framtida rekrytering och tagit med sina barn vilket vi tyckte var väldigt trevligt och barnen verkade också uppskatta vad vi gjorde. Nationaldagsfirandet i Karlsborg innehåller mer än bara militär verksamhet och en mängd olika uppträdanden och aktiviteter kan självklart locka fler anhöriga framöver. Föreningens inriktning är att år 2015 göra om motsvarande övning i samband med Nationaldagsfirandet. 36 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

20 År 1946 erhöll lt Harald Biörk i uppdrag av föreningen att fortsätta påbörjade förhandlingar angående köp av ett gammalt husartorp. Rm friherre G A Klingspor skänkte 1000 kr som grundplåt till att sådant köp. Det ansågs nu möjligt att genomföra köpet. Ryttmästarna Littorin och Möllersvärd avslutade förhandlingarna och husartorpet nr 49, Jonsboda, Vadsbo skvadron inköptes. Torpet revs och flyttades till Gärdhems trädgård utanför kasernen i Skövde där det senare fick ligga en tid. Byggmästare K H Bergqvist erhöll så småningom i uppdrag att återuppbygga torpet i likhet med sitt tidigare utseende. Torpet invigdes under högtidliga former den 3 dec Föreningens glädje över att äntligen äga ett torp, uppfört på så att säga helig mark, byttes snart i besvikelse och stora ekonomiska bekymmer. Det visade sig att föreningen hade en skuld till byggmästare Bergqvists sterbhus på kronor. Styrelsen stod nu i en synnerligen svår ekonomisk situation, hur klara av detta till det bästa för alla? Dåvarande ordföranden, övlt friherre H Strömfeldt gick mycket energiskt in för att klara situationen. Han tillskrev ett stort antal i tjänst varande och ett antal gamla pensionerade officerskamrater med ekonomiska möjligheter och bad om hjälp. Detta inbringade en del pengar HISTORIEN OM HUSARTORPET NR 49 JONSBODA OCH DEN IN- DELTE DRAGONEN BOBERG men skulden var fortfarande inte löst. På årssamanträdet den 4 dec 1955 bildades, på förslag av dåvarande militärbefälhavaren greve T Bonde en så kallad garantiförening. Blivande medlemmar skulle förbinda sig att årligen betala in ett visst belopp under en femårsperiod. Medlemsanslutningen blev mycket god och 1959 var skulden betald och husartorpet var i kamratföreningens ägo. Husartorpet nr 49 Mellomgården, Jonsboda, låg vid en kulle vid Stenbäcken i Fägre församling. sammanställt av Jens Ramhöj Delar ur kamratföreningen samlade i Gärdhems trädgård. Av någon anledning kallades det för Paradiset. En av husarerna som bodde där var Johan Boberg. I generalmönsterrullan från 1795 står det: Generalmönsterrulla över Kungliga Livregementsbrigadens lätta dragoncorps och Vadsbo skvadron. Dragon: Johan Boberg, 30 år, 10 tjänsteår, fem fot, 9 tum lång och ogift. Rusthållare: Lars Benjaminssons änka ¼, Jonas Bengtsson ¼, Jan Göransson ¼, Göran Göransson ¼. Häst: Ljusbrun valack utan tecken, 12 år. Enligt husförhörslängden hette han Johannes Olofsson Boberg och var född i Fägre Johannes gifte sig med Britta Svensdotter och fick fyra barn. Soldaten en ansedd kunnig man i samhället Det var ganska typiskt att en bygdens inföding tog nummer och blev husar eller soldat. De fasta anställningsvillkoren och det högre sociala anseendet bidrog säkerligen till att husarsysslan blev eftertraktad. Vid möten och kommenderingar fick soldaten en viss världsvana och blev en god underhållare och berättare eller vissjungare. Soldaterna fick en undervisning som var få förunnat, bland annat skulle de både kunna läsa och skriva sitt namn. Husarens paraduniform imponerade vid högtidliga tillfällen såsom kyrkparader, bröllop och gillen (fester). De fungerade också ofta som hantverkare och när skråväsendet avskaffades blev de ofta byns alltiallo. Regler och förpliktelser gällde dock. Soldaten fick inte åka bort från torpet intill närmaste stad utan kaptenens tillstånd. Varje år gjorde de tre veckors regementsmöte. Om husaren försummade detta möte eller kom drucken (full) så hade kaptenen eller löjtnanten rätt att straffa med sex par spö. Det var också nödvändigt att ha prästens intyg på att man kunde rabbla katekesen, att man besökte kyrkan och att man brukade salighetsmedlen. (tog nattvarden) Militären blev som en slags överförmyndare för husaren. En officer måste vara med vid husarens trolovning för att denna skulle äga laglig kraft, inför rätta förde militären husarens talan osv. För övrigt arbetade husaren som bonde under fredsperioderna och blev därigenom förankrad i bygden, befolkningen och umgängeslivet. Brigadcentrum kräver plats I maj 1994 beslutade regeringen om att ett Brigadcentrum skulle upprättas i Skövde. I Gärdhems trädgård skulle elevhotell byggas och kamratföreningens husartorp måste därför flyttas. Styrelsen granskade de olika alternativ som fanns. De första ingångsvärden som föreningen fick innebar att torpet skulle kunna flyttas till önskad plats och styrelsen tog då beslutet att målet skulle vara att ha ett levande husartorp dit medlemmar och årsklass lätt kan komma till som en samlande punkt. Övriga alternativ som disskuterades var P4, Simsjön och Skara fornby. Det enda alternaiv som uppfyllde kravet på en levandegörande av torpet var en flyttning till Karlsborg och Karlsborgs fästning. En lämplig plats utsågs med stöd från regementet. Det visade det sig dock att riksantikvarien ej godkände en flyttning till fästningen. Att ställa torpet på annan plats i Karlsborg med de problem i bevakning och skötsel som skulle uppstå var heller inget alternativ. På styrelsemöte i januari 1995 disskuterades vad alternativet var om en flytt till Karlsborg ej kunde ske och styrelsen enades om att den plats där torpet skulle få en nära och god skötsel var hos Bernard Englund vid hans soldattorpssamling vid Simsjön. Under denna tid hade förutsättningarna för flyttningen också ändrats så tillvida att flyttningskostnaderna översteg vad entreprenören hade tänkt sig. Ett nytt alternativ presenterades nämligen att föreningen krävdes att flytta på torpet före ett visst datum med stöd av kr eller att sälja torpet till entreprenören för samma summa varvid torpet således skulle förstöras. I detta läge kontaktades Bernard Englund som tillfrågades att om han var villig att ta ner, flytta och bygga upp torpet på av kommunen avsatt mark vid Simsjön. På ett styrelsemöte togs beslutet att donera husartorpet till Bernard Englund på dessa villkor. Beslut togs också om att större delen av kamratföreningens inventarier skulle medfölja huset som en deponering, dvs kvarstå i föreningens ägo. Sedan dess finns Husartorpet nr 49 hos Bernard Englund vid Ryttmästarbostället Skövde och utgör där en historisk och intressant del i de samlingarna. TAVLOR PÅ MÄSSEN På vår mäss finns ett antal fantastiska tavlor som alla har en historia. Vi har inte bara 35 utav 50 möjliga chefsporträtt sedan 1667 då Livregementet till häst bildades. Vi har också ett antal små tavlor som fötjänar att studeras lite närmare. Här är två av dem. Tavlan ovan föreställer rm Bengt von Schildts sista tjänstehäst Pontus. Konstnären är : John Arsenius. Målad På baksidan av tavlan står: Så såg gamle Pontus ut när han hade tjänat slut Tvenne år framför kanonen tretton sedan för skvadronen Sista året blev han tvungen göra tjänst för självaste Kungen Detta var ju ära nog därför samma år han dog. Skrivet av John Arsenius Tavlan ovan föreställer Husar med egen och officershäst. Bakgrund: Källan på Sanna hed. Vadsbo skv. Konstnär: John Arsenius 1864 Tavlan var en gåva från Friherrinnan A von Essen, född Wrangel von Brehmen, till hennes son, regementschefen vid Livregementets husarer F U von Essen. 38 LIVHUSAREN 2014 LIVHUSAREN

KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR

KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR Medlemsblad 1-2015 kallar till ÅRSMÖTE DEN 11 APRIL 2015 KL 1300 SOLDATHEMMET Program: 1230 Samling 1300 Årsmötesförhandlingar* 1345 Förtäring 1430 Information, VETERANER

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

LIVHUSAREN. ATT SVARVA EN SOLDAT Att utbilda inom Försvarsmakten. Vice korpral Gävert löpare i Kronans tjänst

LIVHUSAREN. ATT SVARVA EN SOLDAT Att utbilda inom Försvarsmakten. Vice korpral Gävert löpare i Kronans tjänst Denna tryckta utgåva av tidningen Livhusaren ges ut av Livhusarernas kamratförening till i första hand kamratföreningens medlemmar där den ingår i medlemsavgiften. Papperstidningen skiljer sig något från

Läs mer

KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR

KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR KAMRATFÖRENINGEN NORRA SKÅNINGAR Medlemsblad 1-2014 kallar till ÅRSMÖTE DEN 5 APRIL 2014 KL 1300 SOLDATHEMMET Program: 1230 Samling 1300 Årsmötesförhandlingar* 1345 Förtäring 1430 Information, DET NYA

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Svenska Marathonsällskapet, i fortsättningen kallat Sällskapet, bildades den 22 mars 1952 i Stockholm. Nya stadgar godkändes av årsmötet den 23 mars 1972. Därefter

Läs mer

STYRELSEMÖTE. Protokoll

STYRELSEMÖTE. Protokoll 2014-04-24 Sida 1 av 5 STYRELSEMÖTE Protokoll Tid: 2014-04-24 kl 1730 Plats: Marinstugan Närvarande: Olof Berglund, Lars Ellebring, Christer Heilborn, Klas Berg, Lars Danielson, Sören Strand, Robert Värild,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010. Verksamhetsberättelse behandlad av årsmötet 2010-09-07

Verksamhetsberättelse 2010. Verksamhetsberättelse behandlad av årsmötet 2010-09-07 Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhetsberättelse behandlad av årsmötet 2010-09-07 Innehåll Inledning Medlemmar Verksamhet Hemsidan Styrelsen Omslagsbild: Micke A serverar skumpa under klubbens 10-års jubileum.

Läs mer

Kamratföreningen F 21

Kamratföreningen F 21 Sida 1 Kamratföreningen F 21 Årsmöte den 3 april 2014 Kamratföreningen F 21 2014-04-03 Sida 2 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Årsmötet öppnas. 2. Parentation. 3. Val av ordförande för mötet. 4. Val av sekreterare

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo 1. Öppnande av mötet. Ordförande hälsar alla välkomna till årsmötet och förklarar mötet öppnat. 2. Kallelse till mötet. Årsmötet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Protokoll gällande årsmöte i Eslövs MotorCykelKlubb, EMCK, 19 oktober 2013. 1. Ordförande hälsade alla välkomna och öppnade mötet.

Protokoll gällande årsmöte i Eslövs MotorCykelKlubb, EMCK, 19 oktober 2013. 1. Ordförande hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Protokoll gällande årsmöte i Eslövs MotorCykelKlubb, EMCK, 19 oktober 2013. 1. Ordförande hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2. Till mötesordförande valdes Roland Nihlén. 3. Till mötessekreterare

Läs mer

Möte via Internet http://aktivdemokrati.se/forum/viewforum.php?f=130&start=0&sk=s&sd=a

Möte via Internet http://aktivdemokrati.se/forum/viewforum.php?f=130&start=0&sk=s&sd=a Protokoll: Årsmöte för Aktiv Demokrati 2011 Datum: 2011-09-16 -- 2011-09-24 Plats: Möte via Internet http://aktivdemokrati.se/forum/viewforum.php?f=130&start=0&sk=s&sd=a Dagordning: 01. Val av mötesordförande

Läs mer

FS22 HEMKOMST. Inbjudan till anhöriga

FS22 HEMKOMST. Inbjudan till anhöriga FS22 HEMKOMST Inbjudan till anhöriga Karlsborg 2012 INBJUDAN TILL DIG SOM ANHÖRIG Livregementets Husarer, K 3, tillsammans med FS 22 inbjuder Dig som anhörig att delta vid FS 22 medaljparad i Karlsborg

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003

Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003 Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003 Styrelsen för Porsche Racing Club förelägger årsmötet följande förslag till verksamhetsplan för verksamhetsåret 2003. Tävlingar och andra aktiviteter Feb 26 Michelin

Läs mer

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30

till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 KALLELSE till Kristianstads Zontaklubb Medlemsmöte onsdagen 8 oktober 2014 kl. 18.30 Plats: Samling på Rådhuset, därefter Grand Hotel. OBS! Styrelsen påminner vänligen om beslutet att öka mötesavgiften

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Svensk Flyghistorisk Förening

Svensk Flyghistorisk Förening Svensk Flyghistorisk Förening Protokoll fört vid årsmöte på F 7 Såtenäs 5 april 2014 1. Årsmötets öppnande Årsmötet inleddes med premiärvisning av SFF rekryteringsfilm varefter ordförande öppnade mötet

Läs mer

FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS

FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS T(R) 135 Västerås FLOTTANS MÄN VÄSTERÅS Stadgar för lokalavdelningen Flottans Män i Västerås 1 Ändamål Flottans Män i Västerås är en av f.n. 24 lokalavdelningar i Sverige underställda Riksförbundet Flottans

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

God Jul och Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År God Jul och Gott Nytt År En jul- och nyårshälsning från regementsledningen 1 Regementskamrater! Efter nästan fem år som chef och ansvarig för cirka 8500 personer i våra krigsförband, drygt 10 000 mil på

Läs mer

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Stadgar för Mässföreningen Trianon

Stadgar för Mässföreningen Trianon Stadgar för Mässföreningen Trianon antagna vid årsmöte 2013-03-14 för interimistisk användning fram till slutligt fastställande vid. MÄSSFÖRENINGEN TRIANON STADGAR 2013 Sida 2(7) Stadgar för Mässföreningen

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN

OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN OM FÖRSVARSMAKTHUNDEN Text: Helen Karlsson, Häverö Brukshundklubb Tack vare hundens överlägsna sinnen ligger hundgruppen i förbandet på förhand. Hundens välutvecklade luktsinne och förfinade hörsel är

Läs mer

GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27

GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27 Verksamhetsberättelse 2007 2 GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27 Gotlands Idrottshistoriska Förenings medlemmar inbjudes härmed till årsmöte torsdag 27 mars 2008 kl 18.30 i Polishuset i Visby.

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994.

STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. Sida 1 av 5 STADGAR FÖR FLOTTANS MÄN GOTLAND FASTSTÄLLDA VID ÅRSMÖTET DEN 19 FEBRUARI 1994. ÄNDAMÅL Flottans Män på Gotland är en lokalförening till Riksförbundet Flottans Män och omfattar Gotlands län.

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Skara-Götene FUB Verksamhetsberättelse 2014 Sid 1 (5) Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Styrelsen för FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Skara-Götene får härmed

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

DUS ordnar träffar och aktiviteter för ungdomar som är aktiva inom distriktens klubbar.

DUS ordnar träffar och aktiviteter för ungdomar som är aktiva inom distriktens klubbar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DISTRIKTETS UNGDOMSSEKTION 2010 DUS STYRELSEN 2010 UPPDRAG OCH VERKSAMHET Ordförande Vice ordf. Sekreterare Vice sekr. Kassör Övriga ledamöter Karolina Peterson Louise Bergström

Läs mer

Dagordning årsmöte 23 mars 2015

Dagordning årsmöte 23 mars 2015 Dagordning årsmöte 23 mars 2015 1. Årsmötets öppnande, styrelsens ordförande 2. Anteckning av närvarande och upprättande av röstlängd (Bil 1) 3. Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän, tillika

Läs mer

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet Våren 2015 Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet MOTIONSDANS OBS! Ny lokal, ny tid och ny dag: Vallmogården 3 km norr om Malung

Läs mer

Veterandagen. Medaljörer

Veterandagen. Medaljörer Veterandagen Medaljörer 29 maj 2015 Ceremoni Program 14.20 Platserna vid monumentet och åskådarläktaren intagna 14.30 Ceremonin inleds med parad för fanan Tal av försvarsminister Peter Hultqvist Musik,

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Protokoll från Norrköpings Segel Sällskaps ordinarie årsmöte den 2 febr 2013 på SEB i Norrköping.

Protokoll från Norrköpings Segel Sällskaps ordinarie årsmöte den 2 febr 2013 på SEB i Norrköping. Protokoll från Norrköpings Segel Sällskaps ordinarie årsmöte den 2 febr 2013 på SEB i Norrköping. Paul Bergqvist hälsade samtliga välkomna till det 126:e årsmötet och förklarade mötet öppnat. 1 Val av

Läs mer

Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening

Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31 Östra Stranden i Halmstad Ekonomisk förening Årsredovisning 2007 Östra Stranden i Halmstad ekonomisk förening Styrelse Ordförande Lars Elmqvist Kassör Ingvar Bengtsson

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

Protokoll Lunds stifts kyrkomusikerförenings årsmöte i Ängelholm den 12 maj 2014.

Protokoll Lunds stifts kyrkomusikerförenings årsmöte i Ängelholm den 12 maj 2014. Protokoll Lunds stifts kyrkomusikerförenings årsmöte i Ängelholm den 12 maj 2014. Årsmötet inleddes med morgonkaffe följt av morgonbön, ledd av Ulf Berggren. 1 Mötets öppnande Ordföranden Ulf Berggren

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Hej! Nu, när vi har mött barnen igen och allt börjar få form och fason i arbetsrutinerna, är det dags att planera framåt. En mötesplats för inspiration:

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom Bilaga B STADGAR l Namn Stiftelsens namn skall vara FFNS' STIFTELSE FöR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (F-Stiftelsen). 2 Ändamål F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom dels de medel som erhålles

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

VÄLKOMMEN. till årsmötet 2012. SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja

VÄLKOMMEN. till årsmötet 2012. SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja VÄLKOMMEN till årsmötet 2012 SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja DAGORDNING ÅRSMÖTE 10 MARS 2012 1 Årsmötet öppnas 2 Val av mötesfunktionärer a. Mötesordförande

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014. STYRELSE Närvarande

Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014. STYRELSE Närvarande Protokoll 8-14 Fört vid styrelsemöte i Falun den 21 oktober 2014 STYRELSE Närvarande Frånvarande Eva Eriksson, ordförande Urban Jonsson, vice ordförande Åke Andersson, kassör Åsa Malkusson, sekreterare

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. S - 2 HÅRT OCH MJUKT Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. SUMMAN ÄR STÖRRE ÄN DU TROR Att tjänstgöra i Försvarsmakten är berikande på

Läs mer

Förslag till dagordning fastställs enligt följande:

Förslag till dagordning fastställs enligt följande: STYRELSEN PROTOKOLL Styrelsemöte Datum: 26 maj 2015 Tid: 18.00 20:15 Plats: Paviljongen Öster I Närvarande: Conny Olsson ordförande Marko Dimovski Emmy Lindskog Lars-Erik Nilsson Jeanette Nilsson vice

Läs mer

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Veteranförening - kan det va' nå't? Frågan ställdes en gång av en skribent i tidningen Skol-Stockholm. I april 1979 bildades Stockholms Skolförvaltnings Veteranförening

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

3. Medlem som motverkar föreningens syfte kan uteslutas av styrelsen och erlagd medlemsavgift anses förverkad.

3. Medlem som motverkar föreningens syfte kan uteslutas av styrelsen och erlagd medlemsavgift anses förverkad. Stadgar för Sundskanalen i Nordvästra Skåne 1Firma namn Sundskanalen i Nordvästra Skåne med säte i Helsingborgs Kommun, skall vara en föreningskanal. Sändningskanalens namn är Sundskanalen. 2 Syfte & mål

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Föreningen för Biomedicinska analytiker inom Neurofysiologi Historik

Föreningen för Biomedicinska analytiker inom Neurofysiologi Historik Föreningen för Biomedicinska analytiker inom Neurofysiologi Historik 42 år har gått sen vår förening startade - mycket har hänt och åren har gått fort. Själv började jag som nyutexaminerad lab ass köra

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

LITE ATT KOMMA IHÅG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! LICENSKURS Licenskurs i Rally kontakta Danne 016-140957 073-5844814 Licenskurs i Folkrace kommer att. meddelas via hemsidan. Kontakta Anita 070-6504532 eller

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. Verksamhetsberättelse 2010 Idé och utvecklingsgruppen Karlholm Västland FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSMÖTE MED IDÉ OCH UTVECKLINGSGRUPPEN KARLHOLM-VÄSTLAND DEN 29 MARS 2011. 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

Stadgar för POSTEN SENIORERNA

Stadgar för POSTEN SENIORERNA Stadgar för POSTEN SENIORERNA 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Posten Seniorerna. 2 FÖRENINGENS SYFTE Föreningen är en ideell, politiskt och fackligt neutral, rikstäckande organisation med syfte

Läs mer

PROPOSITIONER 2016-2017

PROPOSITIONER 2016-2017 1 PROPOSITIONER 2016-2017 Proposition 1 - Medlemsavgifter till KFUK-KFUM Sverige Medlemskap handlar bland annat om tillhörighet. Att vara en KFUM-förening innebär att man är med i en global familj. Medlemskapet

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009-01-01 2009-12-31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009-01-01 2009-12-31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009-01-01 2009-12-31 VILLAÄGARNA SKARABORG ORG. NR 802441-4883 1 Villaägarna Skaraborg VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009-01-01 2009-12-31 Styrelsen för Villaägarna Skaraborg får härmed

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet.

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet. STADGAR POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND 1. Förbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen samt vara rådgivande organ till Svenska Polisförbundet i frågor rörande polishundtjänsten. Förbundet

Läs mer