DOM Malmö

Transkript

1 1 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Rotel Malmö Mål nr T ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Malmö tingsrätts dom i mål, se bilaga A KLAGANDE Vellinge Kommun, Vellinge Ombud: Advokat Christer Sjölund Advokatfirman Sjölund AB Klostergatan Lund MOTPART 1. Rasmus Sjöholm, Parkgatan Trelleborg 2. Robin Sjöholm, Parkgatan Trelleborg Ombud för 1 och 2: Jur. kand. Magnus Dillcrona Stenfalken Juridik AB, Box Helsingborg SAKEN Skadestånd HOVRÄTTENS SLUT Hovrätten fastställer tingsrättens domslut under punkterna 1, 2, 5 och 6 utan några ändringar. Vellinge kommun ska ersätta Rasmus Sjöholm för rättegångskostnad i hovrätten med kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess att betalning sker. Vellinge kommun ska ersätta Robin Sjöholm för rättegångskostnad i hovrätten med kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess att betalning sker. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 846 Hovrättstorget måndag fredag Malmö E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se 08:00-16:00

2 2 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE T YRKANDEN I HOVRÄTTEN Vellinge kommun har yrkat att hovrätten ogillar Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms yrkande om fastställelse av att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig gentemot dem för ren förmögenhetsskada, befriar kommunen från skyldigheten att ersätta Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm för rättegångskostnad vid tingsrätten och i stället förpliktar Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm att ersätta Vellinge kommuns rättegångskostnad där. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har motsatt sig att domen ändras. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnad i hovrätten. PARTERNAS TALAN, M.M. Parterna har åberopat de grunder och omständigheter som de åberopade vid tingsrätten. Kommunen har i hovrätten förklarat att den godtar att besluten den 10 januari 2000 om särskoleplacering innebar myndighetsutövning. Kommunen har också förklarat att den inte har någon klar uppfattning i frågan om Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm var utvecklingsstörda när besluten om särskoleplacering fattades. Enligt kommunen kan dock Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm ha varit utvecklingsstörda vid tiden för besluten, och kommunen hade då den uppfattningen. Endast Vellinge kommun har överklagat tingsrättens dom. Det är därför bara Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms yrkande om fastställelse av skadeståndsskyldighet på grund av fel och försummelse vid myndighetsutövning som är föremål för hovrättens prövning. Parterna har på särskild fråga vid huvudförhandlingen i hovrätten bekräftat att vad hovrätten ska ta ställning till är endast skadeståndsskyldigheten i och för sig. Eftersom Vellinge kommun har godtagit tingsrättens bedömning att kommunens beslut att ta emot Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm i särskola utgjort myndighetsutövning är frågan i hovrätten om Vellinge kommun vid besluten om särskoleplacering gjort sig skyldig till sådant fel eller sådan försummelse som enligt 3 kap. 2 1 skadeståndslagen medför skadeståndsskyldighet.

3 3 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE T HOVRÄTTENS SKÄL Hovrätten har tagit del av väsentligen samma utredning som tingsrätten. Genom besluten den 10 januari 2000 bestämdes att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm skulle tas emot i särskola. Som tingsrätten har konstaterat var en förutsättning för att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm skulle kunna bli aktuella för placering i särskola att de var utvecklingsstörda eller hade något av vissa andra funktionshinder som inte är aktuella i deras fall. Vellinge kommun har i hovrätten inte gjort gällande att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm verkligen var utvecklingsstörda när besluten fattades. Som tingsrätten har konstaterat har Vellinge kommun inte heller presenterat någon utredning som skulle ge stöd för att så var fallet. I stället talar utredningen som Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm lagt fram med styrka för att de inte var utvecklingsstörda. Mot denna bakgrund och av de skäl som tingsrätten i övrigt redovisat i denna del anser hovrätten att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm lagt fram tillräckligt underlag till stöd för att de inte var utvecklingsstörda när besluten om särskoleplacering fattades och följaktligen också för att besluten därför var felaktiga. Den fråga som då uppkommer är om Vellinge kommun vid de felaktiga besluten gjort sig skyldig till fel eller försummelse i den mening som avses i 3 kap. 2 1 skadeståndslagen och att kommunen därigenom är ersättningsskyldig för den skada som orsakats genom den felaktiga myndighetsutövningen. Vellinge kommun har i hovrätten anfört att skadeståndsskyldighet för en myndighets felaktiga bedömning av en rättsfråga förutsätter att bedömningen varit uppenbart felaktig. Detta är i och för sig riktigt. I det aktuella fallet grundas emellertid talan inte endast på att kommunen gjort en felaktig bedömning utan också på att de felaktiga besluten berott på en bristfällig utredning och på att kommunen inte uttömde möjligheterna att låta Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm gå kvar i grundskolan. Vad förts gäller frågan om Vellinge kommun gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning genom att inte uttömma möjligheterna att låta Rasmus

4 4 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE T Sjöholm och Robin Sjöholm gå kvar i grundskola så har hovrätten redan konstaterat att det inte fanns förutsättningar för att placera dem i särskola. Det hade därför ingen betydelse om möjligheterna för dem att gå kvar i grundskolan uttömdes eller inte. Kommunen är därför inte skadeståndsskyldig på grund av att den inte skulle ha uttömt möjligheterna för Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm att fortsätta i grundskolan. När det sedan gäller frågan om den utredning som låg till grund för besluten om särskoleplacering var bristfällig så har Eva Törnblom vid förhöret med henne berättat att hon och hennes kollegor inte använde begreppet utvecklingsstörning när de diskuterade om Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm skulle placeras i särskola. I stället gjorde de en helhetsbedömning för att finna den skolform som passade Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm bäst. Eva Törnblom, och därigenom Vellinge kommun, har alltså inte gjort en bedömning av om Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm tillhörde den grupp elever som särskolan är till för. Som tingsrätten har konstaterat gav resultaten av de WISC III-test som kommunens psykolog hade utfört och som kommunen hade tillgång till när besluten fattades stöd för att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm inte var utvecklingsstörda. Hovrätten instämmer också i de slutsatser som tingsrätten har dragit beträffande bland annat det arbetssätt som kommunen borde ha haft och det tillvägagångssätt som kommunen använde för att ta fram ett underlag för besluten om särskoleplacering. Mot denna bakgrund ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning att kommunen gjort sig skyldig till fel och försummelse i den mening som avses i 3 kap. 2 1 skadeståndslagen. Mot bakgrund av slutsatserna ovan är Vellinge kommun skyldig att ersätta ren förmögenhetsskada som Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm kan ha orsakats av besluten att ta emot dem i särskola. Tingsrättens domslut ska därför fastställas. Vid denna utgång ska Vellinge kommun ersätta Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms rättegångskostnader i hovrätten. Kommunen har vitsordat den yrkade ersättningen.

5 5 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE T HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 23 juli I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Bengt Sagnert, hovrättsrådet Martin Nilsson (referent) och tf. hovrättsassessorerna Anna Skytte och Annelie Rosén. Domarna är eniga.

6 Bilaga A 1 Meddelad i Malmö Mål nr PARTER KÄRANDE 1. Rasmus Sjöholm, Parkgatan Trelleborg Ombud 1: Jur. kand. Magnus Dillcrona Gratisjuristerna AB, Badhusgatan 4, Helsingborg Ombud 2: Advokat Nils-Olof Hallbäck Advokatfirman Nils-Olof Hallbäck AB Örnvägen Bjärred 2. Robin Sjöholm, Parkgatan Trelleborg Ombud 1: Jur. kand. Magnus Dillcrona Gratisjuristerna AB, Badhusgatan 4, Helsingborg Ombud 2: Advokat Nils-Olof Hallbäck Advokatfirman Nils-Olof Hallbäck AB Örnvägen Bjärred SVARANDE Vellinge Kommun, Vellinge Ombud: Advokat Christer Sjölund Advokatfirman Sjölund AB Klostergatan Lund Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 265 Kalendegatan måndag fredag Malmö E-post: malmo.tingsratt@dom.se 09:00-14:00

7 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SLUT... 3 BAKGRUND... 5 Allmänt om svensk skola... 5 Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms skolgång m.m YRKANDEN M.M GRUNDER SKÄL Utredningen i tingsrätten Tingsrättens prövning m.m Tingsrättens bedömning Beslut om att ta emot barn i särskola utgör myndighetsutövning Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm uppfyllde inte kraven för särskola Vellinge kommun har handlat felaktigt och försumligt Innebörden av Vellinge kommuns skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen Vellinge kommun kan vara skadeståndsskyldig enligt Europakonventionen Vellinge kommun har inte vägrat undervisning Vellinge kommun har inte diskriminerat Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm.. 32 Rättegångskostnader HUR MAN ÖVERKLAGAR... 35

8 3 SLUT 1. Tingsrätten fastställer att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig gentemot Rasmus Sjöholm för ren förmögenhetsskada orsakad under den tid när kommunen svarade för hans skolgång och med anledning av beslut den 10 januari 2000 att ta emot honom i särskola. 2. Tingsrätten fastställer att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig gentemot Robin Sjöholm för ren förmögenhetsskada orsakad under den tid när kommunen svarade för hans skolgång och med anledning av beslut den 10 januari 2000 att ta emot honom i särskola. 3. Tingsrätten lämnar Rasmus Sjöholms yrkande om fastställelse av att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig för kränkning gentemot honom enligt Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på grund av att han genom Vellinge kommuns beslut den 10 januari 2000 att ta emot honom i särskola, dels har ansetts som utvecklingsstörd, dels berövats möjligheten till adekvat utbildning, utan bifall. 4. Tingsrätten lämnar Robin Sjöholms yrkande om fastställelse av att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig för kränkning gentemot honom enligt Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på grund av att han genom Vellinge kommuns beslut den 10 januari 2000 att ta emot honom i särskola, dels har ansetts som utvecklingsstörd, dels berövats möjligheten till adekvat utbildning, utan bifall. 5. Vellinge kommun ska ersätta Rasmus Sjöholm för hans rättegångskostnad om etthundratrettiotusentvåhundrasjuttiofyra ( ) kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

9 4 6. Vellinge kommun ska ersätta Robin Sjöholm för hans rättegångskostnad om etthundratrettiotusentvåhundrasjuttiofyra ( ) kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

10 5 BAKGRUND Allmänt om svensk skola För barn och ungdomar anordnar det allmänna såvitt nu är av intresse utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt motsvarande skolformer, t.ex. särskola. Det är bl.a. dessa klasser som gemensamt bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av bl.a. förskoleverksamhet. Enligt 1 kap. 2 första stycket skollagen (1985:1100, enligt SFS 1997:1212) ska alla barn och ungdomar ha tillgång till lika utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Av paragrafens andra stycke framgår att utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Det framgår vidare att i utbildningen ska hänsyn tas till elever med särskilda behov. Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns enligt 1 kap. 5 skollagen (enligt SFS 1996:566) särskolan. I 16 nämnda kapitel (enligt SFS 1993:800) föreskrivs att det som anges för utvecklingsstörda även gäller dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd. Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola. Kommunerna är sedan den 1 juli 1992 huvudmän också för särskolan, även om huvudmannaskapet kanske inte överfördes fullt ut förrän efter utgången av år 1995 (se 6 kap. 5 skollagen i dess lydelse enligt SFS 1992:598). Enligt 6 kap. 1 skollagen (SFS 1993:800) syftar utbildningen i särskolan till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad

11 6 utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskolan har rätt att fortsätta utbildning i årskurs 10 i den obligatoriska särskolan. Av 6 kap. 7 samma lag (enligt SFS 1993:1478) framgår att ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år om bl.a. styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda (eller har något med detta likställt medicinskt tillstånd). Av 5 kap. 1 skollagen framgår att gymnasieskolan är avsedd för ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande, fram till och med det första kalenderåret det år de fyller 20 år. I fråga om elever från särskolan anges i 13 samma kapitel (enligt SFS 1997:575) att en kommuns skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning endast gäller individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 skollagen inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan. Särskolan omfattar alltså vissa barn och ungdomar. Redan i slutet av 1960-talet infördes regler om mottagande i särskola i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen). Dessa regler förtydligades genom införandet av skollagen (1985:1100) den 1 juli Av 3 kap. 3 andra stycket skollagen (enligt SFS 1985:1100) framgår att de psykiskt utvecklingsstörda ska tas emot i särskolan, om de inte ska tas emot i specialskolan. Av 6 kap. 1 skollagen (enligt SFS 1985:1100) framgår att varje landstingskommun ska anordna särskola för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Ytterligare föreskrifter framgick av särskoleförordningen (1986:573). Såsom framgår ovan är det dock kommunerna som numera är huvudmän för särskolan. I mitten av 1990-talet gjordes en viss översyn av verksamheten i särskolan. En av slutsatserna var att försöka öka föräldrainflytandet. Detta infördes också den 1 januari 1996 genom lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande

12 7 över utvecklingsstörda barns skolgång. Enligt 3 kap. 3 skollagen (enligt SFS 1995:1248) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan. Av 1 förstnämnda lag framgår att i stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 andra stycket skollagen om vilka barn som ska tas emot i särskolan gäller bestämmelserna i lagen om försöksverksamhet. Enligt 2 i lagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan. Det anges vidare att om vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, ska barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen. Enligt 3 kap. 4 första stycket skollagen (enligt SFS 1992:598) prövar styrelsen för särskolan i hemkommunen om ett barn ska tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Frågan om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare. Av 3 kap. 5 skollagen (enligt SFS 1991:1111) framgår att ett beslut enligt 4 om mottagande i särskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd, och att besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Skolverket utfärdade den 11 juni 2001 allmänna råd (SKOLFS 2001:23) om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Av dessa allmänna råd framgår bl.a. att det i kommunen bör finnas tydliga rutiner för handläggningsprocessen, utredningar och beslut om mottagande i särskolan då sådana underlättar handläggningen och vårdnadshavarnas insyn i denna. Det poängteras att rutinerna kan tydliggöra hur handläggningsprocessen går till, vem vårdnadshavarna ska vända sig till, vem som ansvarar för en viss insats, vem som beslutar och vilka beslut som kan överklagas. Av råden framgår att för att ta emot ett barn i särskolan måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Det kan vidare utläsas att detta förutsätter en helhetsbedömning av barnet, och att bedömningen bör utgå från såväl testresultat som från barnets sätt att fungera och utvecklas i sin lärmiljö och i umgänget med andra barn. Det framhålls också att det

13 8 är väsentligt att alla aspekter som ska vägas in i bedömningen utreds. Det klargörs även att helhetsbedömningen bör utgå från barnets bästa, sett på kort och lång sikt och att den normalt bör grunda sig på: - den tidigare kunskap som finns om barnet, - hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet, - utvärdering av de stödåtgärder som prövats, samt - de nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter. Det klargörs dock att i de fall det genom tidigare utredningar är uppenbart att barnet inte kommer att nå grundskolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning eller vad lagen därmed jämställer, behöver inte alltid ytterligare utredning göras inför beslutet om mottagande i särskolan. När det annars gäller utredningarna framgår av de allmänna råden att det för bedömningen av barnets behörighet för särskolan normalt behövs såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap. Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms skolgång m.m. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm är tvillingar. De är barn till Christina och Per Sjöholm. Christina Sjöholm har arbetat hos Vellinge kommun, bl.a. har hon arbetat som lokalvårdare, även på den skola där Rasmus och Robin gick. Vid den s.k. fyraårskontrollen uppmärksammades att både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm hade komplicerade språkförseningar. De träffade då talpedagogen Boel Öberg, vid logopedavdelningen i Trelleborg. Boel Öberg har arbetat som talpedagog i närmare 40 år, och hon har varit i Vellinge kommun under cirka 35 år. Hon arbetar enbart med tidiga insatser, och lägger ned mest tid på barn i förskolan. Det kunde ganska tidigt konstateras att både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm var sena med talet. Detta hade resulterat i bl.a. att Robin Sjöholm under förskoletiden haft träning med talpedagog. I förskoleverksamheten var det inte heller ovanligt att enbart muntliga instruktioner var otillräckliga för att de båda skulle kunna uppfatta vad som skulle göras.

14 9 Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm började grundskolan under år 1995 på Herrestorpskolan i Vellinge. I samråd med Christina och Per Sjöholm placerades Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm i olika klasser för att deras individualitet skulle kunna stärkas. Både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm hade fortsatt stora problem i skolarbetet. De gick båda om årskurs 3, och under dessa fyra år i lågstadiet hade Robin Sjöholm Lisbeth Lundin som lärare. Lisbeth Lundin är lågstadielärare. Hon utbildades i Kristianstad, och tog under år 1971 examen. Efter examen arbetade hon först något år i Göteborg, och kom under år 1975 till Vellinge kommun. Hon har under åren arbetat vid nästan samtliga Vellinge kommuns skolor. Under hösten 1998 gjordes ett s.k. WISC-III test på Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm. Testen utfördes av Kerstin Johansson, som är legitimerad psykolog. Kerstin Johansson är numera pensionerad. Hon började arbeta som psykolog under år 1983 och år 1987 kom hon till Vellinge kommun. Hon arbetade där inom socialförvaltningen, Individ- och familjeomsorgen. Tillsammans med socialsekreterare, skolsköterska och kurator bildade man där en egen enhet. Rasmus Sjöholm genomförde nämnda test den 14 oktober Av redovisande protokoll från testet framgår under rubriken Övriga kommentarer en anteckning om Test i samband med dyslexiutredning hos logoped. Resultatet redovisades enligt följande. Vägda poäng på den verbala delen 26, på performance 41 och hela testet 67. IQ-poäng på den verbala delen 72, på performance 86 och hela testet 76. Robin Sjöholm genomförde sitt test den 18 november Av redovisande protokoll från ovan nämnda test framgår under rubriken Övriga kommentarer en anteckning om OBS! Test i samband med dyslexiutredning hos logoped. Resultatet redovisades enligt följande. Vägda poäng på den verbala delen 29, på performance 52 och hela testet 81. IQ-poäng på den verbala delen 75, på performance 103 och hela testet 86.

15 10 Även i årskurs 4, som påbörjades under hösten 1999, fortsatte Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm att gå i olika klasser. Fram till höstlovet höstterminen 1999 var, enligt vad som framgår nedan, Henrik Borg klassföreståndare för Robin Sjöholm, och han undervisade även Rasmus Sjöholm och då i ämnet idrott. Henrik Borg är utbildad lärare för årskurs 1-7 och han tog examen under år 1995 vid Malmö högskola. Han är lärare i mellanstadiet. Redan under våren 1999 hade frågan om mottagande av Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm i särskola väckts. I november 1999 gick Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm på prov några dagar i veckan i särskolan. I separata, men i allt väsentligt likalydande, beslut den 10 januari 2000 beslutade Vellinge kommun att ta emot dem i särskola. Besluten undertecknades av Eva Törnblom som då sedan år 1992 var rektor för Herrestorpskolan. Eva Törnblom utbildade sig till förskollärare Under sommaren 2000 blev hon utvecklingsansvarig vid den centrala förvaltningen i Vellinge kommun. Vellinge kommun hade fram till höstterminen 1999 ingen egen särskoleverksamhet. De barn inom kommunen som togs emot i särskolan gick i skola i Trelleborgs kommun. Under höstterminen 1999 tog alltså Vellinge kommun för första gången emot barn i särskola i egen regi. En av de ansvariga för verksamheten var Lennart Nilsson. Han är utbildad speciallärare men har haft en rad olika uppgifter inom skolområdet, bl.a. studierektor och biträdande rektor. Han har arbetat i skolor med klasser från förskolan till årskurs 9. Han arbetade i slutet av 1990-talet på Rosendalsskolan och var där biträdande rektor till procent och övrig tid var han speciallärare på skolan. Någon gång under december 1999 tillfrågades han om han ville gå över och arbeta i särskolan, och han skulle då ta med sig några elever från Rosendalsskolan och ytterligare två elever från Herrestorpskolan med början vårterminen Sistnämnda elever visade sig senare vara Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm.

16 11 Familjen Sjöholm flyttade sedermera till Trelleborg. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm togs då automatiskt emot i särskolan i Trelleborgs kommun med början höstterminen 2001, dvs. när de började årskurs 6. Trelleborgs kommun förefaller inte ha gjort någon egen självständig bedömning av särskolefrågan, utan förefaller ha byggt mottagandet i särskolan på de bedömningar av denna fråga som Vellinge kommun hade gjort. Rasmus Sjöholm gick ut grundsärskolan vårterminen Robin Sjöholm gick ut grundsärskolan på Vannhögskolan i Trelleborg vårterminen Rasmus Sjöholm sökte därefter vidare till gymnasieskolan. Då han hade gått i grundsärskola var han inte behörig att antas till den s.k. vanliga gymnasieskolan. Han antogs på estetiska programmet vid gymnasiesärskolan i Trelleborg. Christina och Per Sjöholm ansökte vid flera tillfällen om habiliteringsåtgärder enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med hänvisning till att det i Trelleborgs kommun saknades underlag för att Rasmus Sjöholm var utvecklingsstörd och därmed omfattades av lagens personkrets, bestämdes att ytterligare utredning skulle inhämtas. I samband med att Rasmus Sjöholm gick i gymnasiesärskola kom han i kontakt med Gertrud Widholm. Hon blev mellanstadielärare under år 1972 i Trelleborg. I slutet av 1980-talet genomgick hon vid Malmö högskola en specialpedagogisk utbildning med inriktning mot elever med inlärningssvårigheter, och då särskilt dyslexi. På gymnasieskola i Trelleborg har hon arbetat på IV-programmet för att försöka hjälpa elever att hitta inlärningsmöjligheter för att kunna ansöka till och komma in på gymnasieskolan. Gertrud Widholm arbetar på gymnasiesärskola, där hon bl.a. utvecklat det estetiska program som Rasmus Sjöholm gick. Som framgått ovan uppkom under nämnda tid således fråga om Rasmus Sjöholms utvecklingsbedömning och skolform. Jeanette Wahlqvist gjorde den 16 mars 2005 en psykologisk utredning med metoden WAIS-III och Raven s matriser. Jeanette Wahlqvist är legitimerad psykolog. Hon examinerades under år 1998 till psykolog.

17 12 Hon arbetade med början under år 1999 vid elevhälsan hos Helsingborgs stad. Under december 2001 till augusti 2005 var hon skolpsykolog hos Trelleborgs kommun. Den psykologiska utredningen den 16 mars 2005 visade att enligt WAIS-III hade Rasmus Sjöholm ett IQ för den verbala delen om 76, för performancedelen om 89 och för hela testet 80. Den visade vidare att enligt Raven s matriser hamnar han (enligt rapporten står det Robin men det torde vara en felskrivning) kring den 10:e percentilen. Såsom en anmärkning anges att normalzonen är mellan den 25:e och 75:e percentilen och att särskoletillhörighet är kring den 5:e percentilen. I samband med Robin Sjöholms praktik vid Norrängsskolan i Hässleholm begärdes det från skolan in underlag för hans särskoleplacering. Då sådan förutom själva beslutet av den 10 januari 2000 inte presenterades, beslutades det om en psykologisk utredning. Jeanette Wahlqvist gjorde den 30 mars 2005 en psykologisk utredning med metoden WAIS-III och Raven s matriser. Utredningen visade att enligt WAIS-III hade Robin Sjöholm ett IQ för den verbala delen om 77, för performancedelen om 98 och för hela testet 85. Den visade vidare att enligt Raven s matriser hamnar han kring den 20:e percentilen. Såsom en anmärkning anges att normalzonen är mellan den 25:e och 75:e percentilen och att särskoletillhörighet är kring den 5:e percentilen. Med anledning av resultatet av de nya psykologiska utredningarna beslutades inför höstterminen 2005 att vare sig Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm kunde tas emot i gymnasiesärskolan. Under år 2005 anmälde Christina Sjöholm bl.a. Vellinge kommun till Skolverket och hävdade att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm felaktigt hade placerats i särskola. När anmälan kom in till Skolverket var det Bengt Grahn som hos kommunen hade ansvar för att handlägga frågan, t.ex. att ta fram kommunens beslutsunderlag i ärendet. I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet var Bengt Grahn rektor för en skola i Vellinge kommun. Han är numera utbildningsansvarig i kommunen, men har under cirka 40 år arbetat som lärare, skolledare, studierektor och rektor. I beslut den 24

18 13 augusti 2007 (Dnr :2416) fann Skolverket bl.a. att besluten om särskoleplacering av Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm hade fattats på ett otillräckligt underlag, och kommunen kritiserades för detta. Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms situation uppmärksammades i media. I anslutning till det kom de i kontakt med Magnus Tideman. Han är professor i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Han är utbildad socionom, och disputerade under år 2000 på en avhandling om levnadsvillkor för barn och vuxna efter att kommunen hade tagit över ansvaret för särskolan. Han har sedan dess arbetat med forskning rörande barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Magnus Tidemans forskning är idag inriktad mot personer med lindrig utvecklingsstörning. Rasmus Sjöholm gick ut nioårig särskola och första året på gymnasiesärskola. Han har därefter gått ut gymnasieskolan i Trelleborg. Under den tiden tilldelades han ett stipendium för goda prestationer. Han läser för närvarande in svenska B och har för avsikt att även studera engelska. Han planerar att söka till högskola för att utbilda sig till lärare. Robin Sjöholm gick ut tioårig särskola. Han hade för avsikt att gå gymnasiesärskola i Hässleholm med inriktning mot snickeri. Han har gått gymnasieutbildning på Agnesfridsgymnasiet i Malmö, som Trelleborgs kommun har betalat för. Han tilldelades då stipendium för goda prestationer inom skydd och säkerhet. Han har inte fortsatt med studier efter detta, eftersom han saknar alltför många poäng, utan fokuserar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet. YRKANDEN M.M. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har yrkat att tingsrätten ska fastställa att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig gentemot dem båda eller en av dem för ren förmögenhetsskada orsakad till och med den 31 december 2001 med anledning av respektive beslut den 10 januari 2000 att ta emot dem i särskola.

19 14 Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har vidare yrkat att tingsrätten ska fastställa att Vellinge kommun är skadeståndsskyldig för kränkning gentemot dem eller en av dem enligt Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ( Europakonventionen ) på grund av att de genom Vellinge kommuns handlande genom respektive beslut den 10 januari 2000 att ta emot dem i särskola, dels har ansetts som utvecklingsstörda, dels har berövats möjligheten till adekvat utbildning. Vellinge kommun har bestritt framställda yrkanden. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnad. GRUNDER Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har åberopat följande grunder: När det gäller yrkandet om fastställelse av skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada, har Vellinge kommun genom bristfällig utredning och genom att inte uttömma möjligheterna att låta Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm gå kvar i grundskolan, fattat felaktiga beslut den 10 januari 2000 att ta emot dem i särskola. De har på grund av detta gått i särskola i Vellinge kommun under tre terminer. De har vidare på grund av detta efter att ha flyttat till Trelleborgs kommun tagits emot i särskola i Trelleborgs kommun. Detta handlande innefattar fel och försummelse vid myndighetsutövning. Handlandet har med adekvat kausalitet förorsakat dem skada genom att de inte kan få någon gymnasieutbildning eller något adekvat arbete. När det sedan gäller yrkandet enligt Europakonventionen, har Vellinge kommun genom besluten den 10 januari 2000 brutit mot Europakonventionen Art. 14 om förbud mot diskriminering. Vellinge kommun har vidare brutit mot Tilläggsprotokollet från år

20 Art. 2 genom att besluten den 10 januari 2000 innebär att kommunen förvägrar Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm rätten till undervisning. Vellinge kommun har till stöd för bestridandet åberopat följande grunder: När det först gäller yrkandet avseende ren förmögenhetsskada, görs det gällande att erbjuda plats i särskola inte innefattar myndighetsutövning eftersom beslutet förutsätter vårdnadshavares medverkan. Placering i särskola innebär endast en omplacering till en skola med annan takt i skolarbetet. Vellinge kommun har inte handlat genom fel eller försummelse vid placeringen i särskola, med hänsyn till att det inte fanns uniforma tillämpningsföreskrifter från Skolverket förrän år 2001 och kommunen har gjort vad man kunnat. Vid tidpunkten för mottagande i särskola var det en korrekt bedömning att ta emot dem i särskola. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har inte berövats möjlighet till adekvat utbildning. De har inte fått särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Skadeståndsskyldighet kan bara uppkomma för tid som Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har gått i skola i Vellinge kommun. När det sedan gäller yrkandet enligt Europakonventionen, kan det konstateras att det vid tidpunkten för mottagande i särskola, så var det en korrekt bedömning att ta emot Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm i särskola. Beslutet har inte medfört någon kränkning. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har inte berövats möjlighet till adekvat utbildning. De har inte fått särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. SKÄL Utredningen i tingsrätten Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning. På bröderna Sjöholms begäran har de båda hörts under sanningsförsäkran samt hållits vittnesförhör med Christina Sjöholm, Kerstin Johansson, Jeanette Wahlqvist, Gertrud

21 16 Widholm och Magnus Tideman. På Vellinge kommuns begäran har vittnesförhör hållits med Boel Öberg, Lisbeth Lundin, Henrik Borg och Lennart Nilsson. På samtliga parters begäran har vittnesförhör hållits med Bengt Grahn och Eva Törnblom. Tingsrättens prövning m.m. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har lagt upp talan på det sättet att de båda har framställt två separata yrkanden skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada enligt skadeståndslagen (1972:102) och skadeståndsskyldighet enligt Europakonventionen. Detta upplägg påverkar naturligtvis tingsrättens prövning. Såsom parterna på ömse sidor har fört sin talan är det först Vellinge kommuns ansvar enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen som ska bedömas. Enligt nämnda lagrum ska bl.a. en kommun ersätta ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar. Det är ostridigt mellan parterna att Vellinge kommun i januari 2000 svarade för Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms skolgång. Med denna utgångspunkt har tingsrätten till en början att ta ställning till om beslut om att ta emot barn i särskola utgör myndighetsutövning. Om frågan besvaras nekande ska talan om skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen ogillas. Vid motsatt bedömning har tingsrätten att ta ställning till om innehållet i besluten eller något av dem har varit sådana, eller sådant, att det kan hävdas att Vellinge kommun handlat med fel och försummelse med följd att skadeståndsskyldighet kan föreligga. Denna fråga sönderfaller i två delar. För det första ska tingsrätten ta ställning till om besluten eller något av dem materiellt sett är felaktiga, eller felaktigt, och om denna fråga besvaras jakande ska det bedömas om detta varit resultatet av kommunens fel eller försummelse. Om någon av dessa delfrågor besvaras nekande ska respektive talan i denna del ogillas, och vid motsatt bedömning har tingsrätten att ta ställning till omfattningen av Vellinge kommuns skadeståndsskyldighet.

22 17 Oberoende av den nu angivna prövningen med utgångspunkt i skadeståndslagen har tingsrätten sedan att pröva Vellinge kommuns skadeståndsskyldighet enligt Europakonventionen i enlighet med Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms yrkande om detta. Den första frågan tingsrätten har att besvara är om Vellinge kommun över huvud taget kan åläggas skadeståndsskyldighet med stöd av Europakonventionen direkt. Det är bara om den frågan besvaras jakande som det finns anledning för tingsrätten att gå vidare i sin prövning, för i annat fall ska ju respektive yrkande ogillas. Vid ett jakande svar ska tingsrätten till en början bedöma om Vellinge kommuns handlande innefattar en förvägran till undervisning av Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm enligt Art. 2 i första tilläggsprotokollet. Oberoende av utfallet av denna prövning ska tingsrätten därefter pröva om Vellinge kommun har gjort sig skyldig till diskriminering enligt Art. 14 i Europakonventionen. Slutligen återstår frågan om rättegångskostnader. Tingsrättens bedömning Beslut om att ta emot barn i särskola utgör myndighetsutövning Av 3 kap. 2 skadeståndslagen (enligt SFS 1999:935) framgår att en kommun ska ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar. Det är som angetts ovan ostridigt att Vellinge kommun i januari 2000 svarade för Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms skolgång. Den första frågan tingsrätten har att ta ställning till är alltså i vad mån Vellinge kommuns beslut den 10 januari 2000 utgör handlande vid myndighetsutövning. Detta har Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm gjort gällande. Vellinge kommun har bestritt detta och hävdat att det inte kan utgöra myndighetsutövning eftersom en placering i särskola förutsätter vårdnadshavares medgivande.

23 18 Med myndighetsutövning avses i allmänhet utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande (jfr prop. 1971:30 s. 330f.). Myndighetsutövning kan alltså innefatta beslut om både rättigheter och skyldigheter, och myndighetsutövning är inte beroende av enskilds medverkan. Myndighetsutövning i skadeståndslagens mening kan beskrivas som sådana beslut och åtgärder från det allmännas sida som har rättsverkningar för den enskilde och som ytterst är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna (se prop. 1972:5 s. 311f. och s. 498f.). Det behöver inte nödvändigtvis vara fråga om beslut eller åtgärder som har formen av maktspråk riktade mot den enskilde medborgaren. Som angetts ovan kan myndighetsutövning även omfatta åtgärder som kan resultera i en förmån för den enskilde. Utmärkande för myndighetsutövningen är emellertid att den enskilde på något sätt befinner sig i ett tvångsläge eller en beroendeställning gentemot det allmänna (jfr även SOU 1993:55 s. 84f.). Exempel på beslut som kan anses innefatta myndighetsutövning utgörs av intagning av elever i gymnasieskola eller universitet (jfr SOU 2010:87 s. 78). Det allmännas ansvar enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen är inte begränsat till skador som vållas genom själva det beslut eller den åtgärd varigenom myndigheten har ingripit i den enskildes förhållanden, dvs. myndighetsutövningen som sådan. Ansvaret omfattar skador som vållas vid myndighetsutövning. Följden av detta är att det skadevållande handlandet enbart behöver ha ett visst närmare samband med myndighetsutövningen. Skolverket har ansett att beslut om att mottaga elev i särskola utgör beslut vid myndighetsutövning (se t.ex. Skolverkets beslut den 24 augusti 2007, Dnr :2416 s. 4). Tingsätten delar denna bedömning och drar slutsatsen att Vellinge kommuns handlande genom besluten den 10 januari 2000 har skett vid myndighetsutövning.

24 19 Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm uppfyllde inte kraven för särskola Förutsättningarna för att ta emot barn i särskola reglerades vid den nu aktuella tiden såsom angetts ovan i 1 kap. 16 och 3 kap. 3 skollagen (enligt SFS 1993:800 respektive SFS 1995:1248) jämte särskilda bestämmelser i 1 och 2 lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. Betydelsen av föreskrifterna i sistnämnda bestämmelse återkommer tingsrätten till senare. Den första fråga som tingsrätten måste ta ställning till här, är alltså om Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm kan bedömas som utvecklingsstörda. I målet har denna fråga varit uppe till behandling vid ett flertal tillfällen. Både Jeanette Wahlqvist och Magnus Tideman har när man ska bedöma om någon är utvecklingsstörd hänvisat till samma gängse medicinska uppfattning som rått under många år, och således även mycket långt före år De har båda hävdat att tre kriterier ska vara uppfyllda man ska ha en dokumenterad IQ under 70, man ska ha en nedsatt adaptiv förmåga och den ska debutera före 18 års ålder. De har båda hänvisat till att en utvecklingsstörning medför att en person lider av generella problem. De har också tillagt att en utvecklingsstörning är bestående, och att det således inte är fråga om ett övergående tillstånd. Av detta följer att om en psykologisk utredning idag inte visar att personen är utvecklingsstörd, kan man dra slutsatsen att personen i fråga heller aldrig varit det. Det finns ingenting i den utredning som presenterats för tingsrätten som medför att någon av Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm kan anses vara utvecklingsstörd, eller att någon av dem var det den 10 januari Med utvecklingsstörning likställs enligt skollagen emellertid vissa medicinska tillstånd. Någon utredning som medger någon slutsats att någon av Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på sätt framgår av 1 kap. 16 skollagen har inte presenterats.

25 20 I målet har det inte heller presenterats någon utredning som ger stöd för att vare sig Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm uppfyllde de begåvningsmässiga kraven för en placering i särskola. Den utredning som har presenterats för tingsrätten, bl.a. uppgifter från Kerstin Johansson och Jeanette Wahlqvist, talar snarast i motsatt riktning. Lisbeth Lundin och Henrik Borg samt till viss del Eva Törnblom har framhållit bröderna Sjöholms svåra språkstörning, men deras uppgifter om detta är förhållandevis vaga och generella för att medge några säkra slutsatser. Även Lennart Nilsson har vittnat om både Rasmus Sjöholms och Robin Sjöholms svåra språkstörningar. Det är uppenbart genom vad som framkommit av vad nämnda personer samt vad Magnus Tideman uppgivit, jämte genomförda WISC-III test och WAIS-III test, att både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm hade och har grava läs- och skrivsvårigheter. Detta utgör ensamt enligt tillämplig lagstiftning dock inget skäl till att placera dem i särskola, oavsett om föräldrarna har givit sitt tillstånd till detta. Skolväsendets Överklagandenämnd har visserligen i beslut den 24 augusti 1994 (A 142) ansett att när olika experter och sakkunniga inte har samma uppfattning om vilken skolform som är den rätta för barnet, bör stor vikt fästas vid vad barnets vårdnadshavare anser. Även om beslutet alltjämt speglar gällande rätt, vilket inte är givet sett i ljuset av senare års praxis rörande tillämpningen av den s.k. legalitetsprincipen, kan det konstateras att utredningen i tingsrätten inte ger underlag för slutsatsen att det förelegat olika uppfattning hos experter och sakkunniga om lämplig skolform för Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm. Ett skäl till detta kan vara att Vellinge kommun inte förefaller ha anlitat några experter eller sakkunniga inför besluten att ta emot dem i särskola. Vellinge kommun har hävdat att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm trivdes bra i särskola och att det lugnare tempot där har varit gynnsamt för båda deras utveckling. Oavsett hur det förhåller sig med detta, utgör det enligt tillämpliga regler inte heller skäl till en placering i särskola.

26 21 Vellinge kommun har handlat felaktigt och försumligt Tingsrätten har alltså funnit utrett att det saknades legala förutsättningar att placera Rasmus Sjöholm eller Robin Sjöholm i särskola. För att Vellinge kommun ska kunna åläggas ett skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen krävs vidare bl.a. att skada vållats genom fel eller försummelse. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm har hävdat att respektive beslut den 10 januari 2000 har fattats på grundval av en bristfällig utredning och den bristande information som lämnades föräldrarna i anslutning till beslutet utgör fel eller försummelse från Vellinge kommuns sida. Vellinge kommun har bestritt att kommunen handlat felaktigt eller försumligt. Vellinge kommun har pekat på att det vid tidpunkten för besluten saknades vägledande riktlinjer från Skolinspektionen för hur utredningar inför mottagande i särskola skulle gå till. Vidare har kommunen gjort gällande att både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm haft god nytta av särskolan. Kommunen har även pekat på det förhållandet att föräldrarna godkänt placeringen, och sagt sig vara nöjda med utfallet. Såsom framhållits ovan är myndighetsutövning ett uttryck för det allmännas maktbefogenhet och den enskildes beroendeställning. Det kan då vara nödvändigt att ställa särskilda krav på aktsamhet och omdöme från myndighetens sida, samtidigt som det inte är möjligt att kräva en helt felfri myndighetsutövning. Det är inte ovanligt att tjänstemän måste fatta beslut i komplicerade ärenden och under tidspress. Den speciella situation som råder vid myndighetsutövningen medför att det både kan finnas skäl att ställa strängare och mildare krav än annars (jfr SOU 2010:87 s. 83). Vållandebedömningen är objektiv. Av betydelse är till en början att kommunens ansvar ska värderas inte ur kommunens eget perspektiv utan ur allmänhetens synvinkel (jfr NJA 1987 s. 954). Det avgörande är då vad den enskilde har rätt att förvänta sig vid en verksamhet av det aktuella slaget. Man ska då inte ta hänsyn till vare sig hur en

27 22 skadegörande åtgärd framstår från en felande tjänstemans egen synpunkt eller hur myndigheten har anledning att se på åtgärden (jfr Bertil Bengtsson, Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen, 2:a uppl., 1996, s. 65). Det är alltså i stället det felaktiga resultatet av tjänstemannens handlande snarare än orsakerna till detta som är av betydelse (jfr NJA 1990 s. 137). Bedömningen växlar naturligtvis med hänsyn till felets art. Av varje myndighet får vidare fordras att den är specialist på de ärenden som typiskt sett ligger inom dess verksamhetsområde, medan man får se mildare på misstag begångna i frågor som rör myndigheten av mera ovanligt slag (jfr Bertil Bengtsson, a.a., s. 66). Av detta följer också att det i princip saknar betydelse om felet berott på oriktiga rättsliga kunskaper eller bristande erfarenhet hos en enskild tjänsteman, bristfälliga instruktioner eller dålig organisation i övrigt (jfr SOU 2010:87 s. 83). Det är Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm som har bevisbördan för att Vellinge kommun har varit vållande. Med bevisbörda avses inget annat än en fördelning av risk, dvs. Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm bär risken för om det inte kan utredas om vållande föreligger. Detta är emellertid inte helt otvetydigt. Enligt tingsrättens bedömning bör det räcka med att de kan påvisa att ett fel har förekommit och som är så allvarligt att det får antas bero på oaktsamhet på Vellinge kommuns sida (jfr SOU 2010:87 s. 84). Det medför bl.a. att de inte behöver visa exakt vad oaktsamheten har bestått i. När Vellinge kommun gör gällande att ett eventuellt fel är ursäktligt, bl.a. på grund av att Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm haft nytta av besluten, åligger det kommen att utreda detta. Man bör annars enligt tingsrättens mening kunna utgå från att oaktsamhet föreligger. Vellinge kommun har åberopat att det vid tiden för aktuella beslut, dvs. i januari 2000, saknades vägledande föreskrifter och allmänna råd från Skolverket, och att sådana inte fanns tillgängliga förrän under år 2001 samt att det saknas vägledande uttalanden i förarbeten m.m. Med allmänna råd avses numera inget annat än generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst

28 23 hänseende. De kan inte anses bindande. I rättspraxis har de visserligen i visst fall tillagts en vidare betydelse (jfr NJA 1999 s. 408). Enligt tingsrättens bedömning bör man kunna dra den slutsatsen att för det fall man handlat i enlighet med gällande allmänna råd, bör man i allmänhet kunna anses ha handlat med tillbörlig omsorg och aktsamhet, så att skadeståndsskyldighet kan undvikas. Avsaknaden av allmänna råd kan emellertid inte frita kommunen från att handla på ett adekvat sätt. De allmänna råd som Skolverket utfärdade 2001 kan enligt tingsrättens mening inte anses ge uttryck för annat än vad som redan borde ha gällt för kommuner som handlade utredningar om mottagande i särskolan. Vellinge kommun borde rimligen i allt väsentligt ha haft ett sådant arbetssätt och sådana rutiner som det ges uttryck för i de allmänna råden. Att det ska finnas rutiner för handläggningsprocessen, utredningar och beslut om mottagande i särskolan, eller att rutinerna kan tydliggöra hur handläggningsprocessen går till, vem vårdnadshavarna ska vända sig till, vem som ansvarar för en viss insats, vem som beslutar om vad och vilka beslut som kan överklagas, kan inte anses ge uttryck för något annat än vad som kan betraktas som en lägsta nivå på en verksamhet i offentlig regi. Detta måste således ha gällt redan under åren 1999 och Som framgått ovan var särskola år 2000 inte något nytt. Det är uppenbart att det fram till dess hade utvecklats en praxis rörande förutsättningarna för vilka som skulle tas emot i särskola. Detta borde även Vellinge kommun ha känt till, eller åtminstone haft förmåga att ta reda på men detta har man enligt vad utredningen visar underlåtit att göra. Skolverket har också följdriktigt framfört kritik mot kommunen i detta hänseende (se tidigare åberopat beslut den 24 augusti 2007). Vellinge kommun har åberopat att Skolverket vid en granskning funnit att tillämpningen av relevanta bestämmelser skiljer sig åt mellan olika kommuner. Att flera kommuner tillämpar klar och entydig lagstiftning felaktigt, kan enligt tingsrättens bedömning inte medföra att en felande part kan anses ha handlat med aktsamhet och tillbörlig omsorg. En motsatt bedömning skulle ju få orimliga konsekvenser. Vellinge kommuns påstående om att det saknades

29 24 möjlighet att ta fram relevant kunskap om mottagande i särskola lämnar tingsrätten alltså utan avseende. Tingsrätten övergår nu till att bedöma själva besluten i januari 2000 och det underlag som kommunen hade tillgång till inför besluten. Besluten den 10 januari 2000 om mottagande av Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm i särskola har för kommunens räkning undertecknats av Eva Törnblom, som uppgivit att frågan hade delegerats till henne i egenskap av rektor för Herrestorpskolan. Något namnförtydligande finns inte. Det finns inte heller någon uppgift om hennes befattning, som skulle kunna ge klarhet i eller någon förklaring till varför hon undertecknat besluten för kommunens räkning. Besluten uppvisar på formella grunder närmast häpnadsväckande brister. Det saknas t.ex. anvisning om hur man kan överklaga beslutet. Eva Törnblom har i denna del uppgivit att anvisning för överklagande fanns i en särskild bilaga, men att hon inte minns om denna överlämnades till Christina och Per Sjöholm. Det finns inte heller någon beslutsmotivering. Christina och Per Sjöholm har visserligen undertecknat besluten, men det framgår inte av handlingarna att undertecknandet innebär ett godkännande av besluten. Att namnteckningarna ändå utgör sådana samtycken framgår av vad Christina Sjöholm har berättat under förhöret med henne. Att besluten saknar motivering kan såsom Vellinge kommun förefaller ha gjort gällande bero på att besluten framstod som självklara och att alla parter var nöjda med besluten utifrån en helhetsbedömning, och att det därför var uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Frågan är då hur det förhåller sig med detta. Både Rasmus Sjöholm och Robin Sjöholm var väl kända av skolan på grund av deras grava språksvårigheter. Det får anses ha funnits betryggande underlag för denna slutsats när Eva Törnblom fattade besluten i januari Eva Törnblom har berättat att till grund för besluten låg muntliga omdömen från erfarna lärare samt att de båda testades med det man har tillgång till på en skola, såsom läsförståelse, skrivförmåga, språkbehandling och matematik, och inte i något fall var någon av Rasmus Sjöholm