Granskning barn i behov av särskilt stöd

Transkript

1 Granskning barn i behov av särskilt stöd Halmstads kommun Viktor Prytz, Certifierad kommunal revisor Amanda Svensson Revisionsrapport

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod 5 Iakttagelser och bedömningar Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Uppföljning av fördelade resurser Rutin för säkerställande av arbetet Åtgärder vid identifierade brister Åtgärder till följd av förändrad lagstiftning 10 Revisionell bedömning Rekommendationer 12 Bedömningar utifrån kontrollmål Bedömningar mot kontrollmål 13 1

3 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun genomfört en granskning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att grundskolans stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt? Granskningen är avgränsad till barn- och ungdomsnämnden och grundskolan. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att barn- och ungdomsnämnden inte säkerställer att grundskolan stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt. Nedan ses bedömningen för varje kontrollmål. För fullständiga bedömningar se respektive kontrollmål i rapporten. Kontrollmål 1: Rutiner, riktlinjer och ansvarsfördelning Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt. Kontrollmål 2: Uppföljning av fördelade resurser Nämnden följer upp att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppfyllt. Kontrollmål 3: Rutin för säkerställande av arbetet Nämnden har rutin för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar. Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt. Kontrollmål 4: Åtgärder vid identifierade brister Om det uppdagas avvikelser eller brister i hur stödet till eleverna fungerar vidtar nämnden åtgärder. Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt. Kontrollmål 5: Åtgärder till följd av förändrad lagstiftning Nämnden har säkerställt att verksamheten i grundskolan har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt. 2

4 Rekommendationer Vi rekommenderar att nämnden i större utsträckning följer upp och analyserar arbetet och insatser för barn i behov av stöd. Uppföljning och analyser behöver resultera i konkreta åtgärder eller motiveringar till att inte vidta åtgärder. Vi kan konstatera att verksamheten i grundskolan arbetar aktivt för att ge barn och elever stöd för att nå målen. I intervjuerna framkommer att det genomförs enhetsövergripande och förvaltningsövergripande åtgärder för att utveckla arbetssätt, rutiner och systemstöd med fokus på stöd till eleverna. Samtidigt anser vi att nämnden inte är tillräckligt involverad i området. Uppföljning av elevernas resultat på skolorna visar på stora variationer mellan skolorna. I arbetet med åtgärder till följd av uppföljningen, har verksamhetens stöd till barn i behov av stöd en viktig roll. Nämnden behöver följa att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Då budget och resursfördelningsmodell är ett viktigt och avgörande styrmedel för politiken, rekommenderar vi att beslut gällande förändrad resursfördelning fattas av nämnden. Besluten kan till exempel gälla hur resurser och tilläggsbelopp fördelas till enheterna. 3

5 1.1. Bakgrund Inledning Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En del elever är i behov av stöd för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom tidiga stödinsatser ges barn och elever förutsättningar att utvecklas i riktningen mot utbildningens mål. Skollagen och Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram anger ramverket samt stöd för att uppnå det som lagen kräver. Stöd har definierats i två delar; Extra anpassning samt Särskilt stöd. Bedömningen av stödbehoven ska göras utifrån kunskapsmålen och kunskapskraven och det förutsätter en kontinuerlig uppföljning och bedömning av elevernas progression och kunskapsnivå. Som inom flera andra delar av utbildningsområdet är ansvaret för stöd och åtgärder fördelat inom hela organisationen. I de allmänna råden för arbete med åtgärdsprogram anges att nämnden regelbundet ska förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Vidare ska nämnden skapa rutiner för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar på skolenheterna, samt i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. Den 1 juli 2019 förändras delar av skollagen. Det innebär att förskoleklass och lågstadiet ska göra en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling om det utifrån ett nationellt bedömningsstöd eller nationellt prov framgår att eleven inte kommer att nå de avsedda kunskapskraven. Revisorerna har utifrån en risk- och väsentlighetsanalys som grund beslutat att granska barn- och ungdomsnämnden och stödet till barn i behov av särskilt stöd Syfte och Revisionsfråga Syftet är att granska om barn- och ungdomsnämnden säkerställer att grundskolans stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt. Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att grundskolans stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt? 1.3. Revisionskriterier Skollagen (2010:800) Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram 4

6 1.4. Kontrollmål Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Nämnden följer upp att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Nämnden har rutin för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar, Om det uppdagas avvikelser eller brister i hur stödet till eleverna fungerar vidtar nämnden åtgärder. Nämnden har säkerställt att verksamheten i grundskolan har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli Avgränsning Barn- och ungdomsnämnden samt grundskolan Metod Vi har genomfört dokumentstudier av rutiner och riktlinjer för arbetet med extra anpassning och särskilt stöd, samt av uppföljning och rapportering till nämnd. Vidare har vi gått igenom nämndens protokoll från och med maj 2018 till och med juni Vi har intervjuat ett urval med rektorer, förvaltningsledningen, tjänstemän samt nämndens presidium. Sammanlagt har nio personer intervjuats inom ramen för granskningen. Rapporten har sakgranskats av de intervjuade. 5

7 Iakttagelser och bedömningar 2.1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Kontrollmål 1: Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet Iakttagelser Undervisande lärare eller mentor är oftast den som först uppmärksammar en elevs särskilda behov och denna tar vid behov kontakt med det lokala elevhälsoteamet. I intervjuer poängteras att lärare kontaktar elevhälsan för att diskutera situationen tvärprofessionellt, snarare än att lämna över ärendet. Som en första insats görs extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elevhälsan är med bland eleverna under skoltid, vilket gör att även de har möjlighet att upptäcka eventuella problem i grupperna. På elevhälsoteamsmöten diskuteras olika individärenden. I intervjuer uppges att om flera individärenden från samma klass eller grupp är aktuella, blir det extra viktigt att även arbeta på gruppnivå för att hantera problematiken. Två rektorer uppger att elevhälsan på deras skolor anordnar så kallade dilemmahandledningar där personal från de olika arbetslagen deltar och diskuterar dilemman för att stärka hela kollegiets specialpedagogiska kompetens. Vid tillfällena har även psykolog från resurscentrum samt lokal logoped medverkat. För att dokumentera extra anpassningar, kunskapsresultat, frånvaro med mera använder verksamheterna i Halmstads kommun det digitala stödsystemet Unikum. Systemet används i hela grundskolan. Intervjuade uppger att det är tydligt uttalat att samtliga pedagoger ska använda sig av systemet och att det i stort fungerar bra. Dokumenterad rutin för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns framtagen, senast reviderad februari Rutinen innehåller även stödfrågor för olika professioner inför utredning samt för diskussion och analys efter utredning. I intervjuer framgår att rutinen för närvarande håller på att revideras och att det inom elevhälsan pågår en översikt av de rutiner som finns kring särskilt stöd. Översikten görs bland annat för att tydliggöra vilken typ av utredningar som skolan ska göra, och vilka utredningar som andra förvaltningar i kommunen eller regionen har ansvar för att genomföra. Den reviderade rutinen ska efter färdigställande hanteras av forsknings- och utvecklingsavdelningen och slutligen fastställas av kvalitetschefen. Intervjuade rektorer uppger att de övergripande rutinerna fungerar som underlag och utgångspunkt vid framtagande av lokala barn- och elevhälsoplaner som personalen sedan arbetar utifrån. Det finns vidare en lathund för dokumentation av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i Unikum, daterad Intervjuade uppger att rutiner och lathund diskuteras med personalen minst en gång per läsår, och i intervjuer framkommer också att dokumentationen är känd bland personalen. Om en elev haft extra anpassningar under en tid utan större resultat tas det upp som elevärende i det lokala elevhälsoteamet för ytterligare utredning och åtgärder. Om det efter vidtagna åtgärder kvarstår stödbehov och behov av anpassning kontaktar det lokala elevhälsoteamet resurscentrum via ett webbformulär för att starta en utredning om särskilt stöd. Utredningen dokumenteras i Unikum och utförs av personal på resurscentrum. Intervjuade uppger även att det händer att rektor vid akuta situationer kontaktar resurscentrum direkt för att stöttning behövs snarast. Upplevelsen av hur god tillgången är till de funktioner som finns på resurscentrum och hur mycket stöttning respek- 6

8 tive skolenhet får, varierar mellan de intervjuade. Vissa upplever att resurscentrum främst handleder och konsulterar snarare än gör konkreta insatser för eleverna, samt att det råder en viss oklarhet kring vilken stöttning som kan förväntas av resurscentrum. Rektor beslutar om åtgärdsprogram. Som exempel på extra anpassningar i klassrummet lyfts förtydligande instruktioner för elev, förlängd provtid, strategisk placering av elever i klassrummet och möjlighet att sitta enskilt i grupprum. Förutom den här typen av anpassningar finns även till exempel läxhjälp flera dagar i veckan, samt extra svenskaklubben och matteklubben som lärare anordnar. Vid tillfällena är även specialpedagoger med för att fånga upp barn i behov av stöttning. Det varierar mellan skolorna vilka insatser som finns. Intervjuade uppger att särskilt läxhjälpen är mycket uppskattad, med cirka elever deltagande per gång. Intervjuade framhåller ytterligare ett stöd som kallas Naturskolan, dit verksamheten nu arbetar för att elever ska kunna komma för att få en annan typ av lärmiljö. Ett annat sätt i kommunen att öka förutsättningarna för att kunna tillgodose barn med behov av särskilt stöd är stöttning till lärare som läser till specialpedagoger. De intervjuade uppger även att ett samarbete kallat Samsynk med bland annat socialförvaltningen och kulturförvaltningen ska startas upp hösten 2019, där individanpassade lösningar ska få elever som inte går till skolan att delta i undervisningen. Intervjuade uppger att det görs löpande uppföljningar för att säkerställa att information kring elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd når berörd personal. På två av de granskade skolenheterna uppges att det hålls så kallade morgonuppföljningar fyra gånger per termin. Vid dessa tillfällen medverkar specialpedagoger och/eller speciallärare, rektor samt det lokala elevhälsoteamet och olika situationer och ärenden diskuteras för att öka medvetenheten kring elever med särskilda behov. Liknande avstämningar görs på samtliga skolenheter som är representerade i granskningen. På samtliga deltagande skolenheter görs löpande uppföljning av enskilda elever på lokala elevhälsoteamsmöten. Även mentorer medverkar ibland på elevhälsoteamens möten Bedömning Vi konstaterar att det finns dokumenterade riktlinjer och rutiner för att uppmärksamma, utreda och dokumentera behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Grundskolan använder sig av ett digitalt stödsystem i vilket extra anpassningar och särskilt stöd dokumenteras. Rutin för utredning om särskilt stöd och mall för åtgärdsprogram finns dokumenterade. Vad gäller att tillgodose barn med särskilda behov finns bland annat stöd för lärare som vidareutbildar sig till specialpedagoger, och det erbjuds även läxhjälp och så kallad svenskaklubb och matteklubb för elever i behov av stöttning. Uppföljningar och avstämningar om elevers särskilda behov görs löpande på granskade skolenheter genom till exempel elevhälsomöten och andra möten där även mentorer och rektor medverkar. Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt Uppföljning av fördelade resurser Kontrollmål 2: Nämnden följer upp att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd Iakttagelser I nämndens verksamhetsplan konstateras att antalet barn i behov av särskilt stöd ökar samt att komplexiteten i behoven ökar. Ökningarna bedöms innebära en ökad kostnad om fyra miljoner kronor årligen under åren Dessa ökade kostnader bedöms vara nödvändiga främst för ökad fortbildning och kompetenshöjande insatser för pedagoger och skolledare, samt ökad specialpedagogisk kompetens. I verksamhetsplanen påtalas också att det i nuläget inte finns 7

9 tillräckliga förutsättningar för att ge en undervisning som stödjer alla, att bristen på specialpedagogisk kompetens i förskolan är stor, samt att det är av stor vikt att det finns tillräckligt med tid och kompetens för att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Samtidigt konstateras i verksamhetsplanen att det inte görs någon ökning i budget för åren Intervjuade delar den bild som ges i verksamhetsplanen om ett ökat antal elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. De intervjuade uttrycker en oro för att kommunfullmäktige inte tagit ökningarna på allvar i och med att den ekonomiska ramen till nämnden inte har förändrats utifrån tillgängligt underlag. Ökningen av antalet elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd konstateras också i förvaltningens lägesbedömning I lägesbedömningen konstateras vidare att huvudmannen inte har någon bild över skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, och således saknar underlag för att kunna analysera anledningen till att andelen elever med insats ökar. Nämnden har fattat beslut gällande hur många elever varje skolsköterska som mest får ansvara för. Förutom antalet skolsköterskor prioriterar respektive rektor själv tjänstefördelningen på sin enhet. I de lokala elevhälsoteamen finns utöver skolsköterska även speciallärare, specialpedagog och kurator. En av de granskade skolenheterna har även anställt en lokal logoped, och flera skolenheter har anställt lokala socialpedagoger. Skolpsykolog, skolläkare och logoped finns centralt på resurscentrum (tidigare Kärnhuset) på förvaltningens forsknings- och utvecklingsavdelning. Tidigare fanns ett ansökningsförfarande gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Varje skolenhet fick ansöka om tilläggsbelopp och ansökningarna administrerades centralt av resurscentrum. Förfarandet avvecklades runt årsskiftet 2018/2019, då förvaltningen drog slutsatsen att det blev för svårt att bedöma lokala behov från en central nivå. Intervjuade uppger att resonemang kring tilläggsbeloppet förts med nämnd, men att beslutet om förändrat förfarande fattades av förvaltningsledningen. Tilläggsbeloppet fördelas nu istället beräknat utifrån en schablon till skolområdena och utgör en del i hela resursen till skolenheterna. Statsbidrag söks centralt på förvaltningen och fördelas sedan ut till enheterna. I intervjuer påtalas att statsbidraget för stärkt elevhälsa delades ut till enheterna utifrån den information som framkommit i till exempel verksamhetsplaner Bedömning Vi konstaterar att nämnden har identifierat ett ökat antal elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, samt ett ökat resursbehov för att kunna möta denna ökning. Samtidigt görs ingen ökning i budget år eller förändringar i organisation eller målsättningar för att skapa förutsättningar att möta dessa behov. Vi konstaterar vidare att tilläggsbeloppet numera delas ut beräknat från schablon. Beslutet av förändringen av tillvägagångssättet med tilläggsbelopp fattades av förvaltningen. Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppfyllt Rutin för säkerställande av arbetet Kontrollmål 3: Nämnden har rutin för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar Iakttagelser Förvaltningen gör årliga dokumenterade lägesbedömningar som syftar till att ge en samlad bedömning av måluppfyllelsen i skolorna på huvudmannanivå. I lägesbedömningen 2018 analyseras 8

10 orsaker till de resultat som finns och bedömningarna utgör ett underlag till de insatser som formuleras i förvaltningens utvecklingsplan I lägesbedömning 2018 omnämns behovet av extra anpassningar och särskilt stöd kortfattat i avsnitt om förskolan och grundskolan. Det står att läsa att trenden med att fler elever får stöd i de senare årskurserna har sett likadan ut sedan Skolverket började samla in statistik om stödåtgärder. Som nämnts ovan konstateras att huvudmannen saknar underlag för att kunna analysera anledningen till att andelen elever med insats ökar, och att huvudmannen idag inte har någon bild över skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Att antalet barn i behov av särskilt stöd ökar konstateras även i nämndens verksamhetsplan , tillsammans med slutsatsen om behov av ökade resurser om fyra miljoner kronor årligen under åren Intervjuade uppger att det i nuläget inte görs någon löpande sammanställning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på förvaltningsnivå, men att en uppföljning planeras till hösten Uppföljningen ska sammanställas utifrån den dokumentation som finns i Unikum. I lägesbedömning 2018 påtalas att förbättrad statistik kring behov av stöd/åtgärdsprogram kommer att kunna bidra till en mer samlad bild av stödåtgärder. I intervjuer framhålls vidare att samtliga chefer på förvaltningen ingår i lärgrupper som är en del av förvaltningens utvecklingsorganisation. Lärgrupperna har olika fokus och träffas en gång i månaden för att diskutera olika utvecklingsfrågor. De intervjuade uppger att ett av fokusområdena varit tillgängliga lärmiljöer, och att det även varit ett stort fokus på elevhälsa och barn i behov av stöd. Intervjuade påtalar att det skulle vara bra att i större utsträckning även involvera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet. De intervjuade efterfrågar ett större intresse för kvalitativa analyser från nämndens sida, och påtalar att skolledare tidigare kunde bli uppkallade till nämnd för att ge mer beskrivande bilder av resultaten. Sådana tillfällen sker enligt uppgift numera mer sällan Bedömning Vi konstaterar att nämnden inte har någon rutin för att undersöka att det särskilda stödet fungerar. Någon specifik uppföljning eller kartläggning av extra anpassningar och särskilt stöd görs i nuläget inte. En uppföljning är planerad till hösten Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt Åtgärder vid identifierade brister Kontrollmål 4: Om det uppdagas avvikelser eller brister i hur stödet till eleverna fungerar vidtar nämnden åtgärder Iakttagelser Vid redovisning för nämnd av 2018 års verksamhetsberättelse för skola och förskola 1 konstateras att nio av tolv av nämnden uppsatta mål uppnås. I sammanträdesprotokoll kan inte ses att några beslut tas gällande åtgärder för de tre ej uppnådda målen. I verksamhetsberättelsen finns åtgärder kopplade till ett av de tre ej uppnådda målen. Det första av de tolv nämndmålen kan ses beröra extra anpassningar och särskilt stöd, och bedöms i verksamhetsberättelsen som uppfyllt. Målet lyder: I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. 1 Protokoll för BUN

11 Målet bedöms uppnått då sju av fjorton indikatorer når uppsatta mätetal. En rad utmaningar identifieras för att ytterligare stärka måluppfyllnaden, däribland förskolornas arbete med att möta barnets stödbehov (tidiga insatser); en skola som möter varje elev: och riktade insatser för ökad likvärdighet. Utöver detta berörs inte extra anpassningar och särskilt stöd vid analysen av måluppfyllelsen. Som tidigare nämnts ges inte heller någon sammanställning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Utifrån protokollgenomgång från maj 2018 till och med juni 2019 kan ses att flertalet statsbidrag kopplade till riktade insatser löpande redovisas, till exempel läslyft förskola; likvärdig skola; och svenska som andra språk.2 Protokollgenomgången visar också att nämnden fattat beslut avseende lokalförsörjning inom grundskolan3 och att förvaltningens yttrande om behovet av nya, förbättrade och eller/utökade lokaler överlämnats till kommunstyrelsens samhällbyggnadsutskott. Protokollgenomgången visar att återrapportering av kontaktpolitiker gjorts i april och juni På besöken lyfts bland annat oro inför kommande besparingar samt lokaltillgången. I sakavstämningen framförs att förvaltningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har initierat särskilda uppföljningar. Inriktningarna på dessa uppföljningar beslutades av kvalitetschefen En särskild uppföljning handlar om extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram i grundskolan och särskolan. Uppföljningen ska genomföras under hösten år Uppföljningen kommer enligt förvaltningen att rapporteras till nämnden Bedömning Vi konstaterar att riktade insatser genomförs på enheterna för att stödja elever med särskilda behov, bland annat inom ramen för läslyft förskolan samt likvärdig skola. Detta sker framför allt på initiativ av lärare, rektorer och tjänstemän. Vi kan vidare, utifrån tidigare kontrollmål, konstatera att nämnden inte har vidtagit åtgärder på övergripande nivå för att åtgärda eller fördjupa kunskapen om situationen med bristande resurser för särskilt stöd. Förvaltningen har initierat en fördjupa uppföljning som kommer att rapporteras till nämnden. Vi anser att nämnden i större utsträckning kan ta del av uppföljning och agera på den information som finns tillgänglig. Det är inte tillräckligt att nämnden konstaterar att det finns ett behov av ökade resurser för att därefter inte agera. Som exempel kan nämnden ge förvaltningen i uppdrag att ytterligare analysera arbetet med barn i behov av stöd eller analysera variationerna mellan skolorna. Förvaltningens särskilda uppföljningar är beslutat av kvalitetschefen och är ett relevant initiativ som nämnden i större utsträckning kan vara insatta i. Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt Åtgärder till följd av förändrad lagstiftning Kontrollmål 5: Nämnden har säkerställt att verksamheten i grundskolan har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli Iakttagelser Den 1 juli 2019 träder den förändrade lagstiftningen gällande särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i förskoleklass och lågstadiet i kraft. Inför förändringen har en av de intervjuade skolorna haft läsa, skriva, räkna-garantin som ett pilotprojekt. I augusti 2019 ska kommunens för- 2 Protokoll för BUN Protokoll för BUN

12 skolepersonal ha en träff med specialpedagog från resurscentrum för att gå igenom den nya garantin samt hur det nya nationella kartläggningsmaterialet ska användas. En av de lärgrupper som finns inom förvaltningens utvecklingsorganisation har arbetat med kartläggningsmaterialet som finns för läsa, skriva, räkna-garantin och även tagit fram ett material kopplat till lärmiljöer. Utöver detta uppger de intervjuade att garantin ännu inte har diskuterats på till exempel arbetsplatsträffar eller liknande. Samtliga rektorer har fått information om förändringen och vad de innebär för verksamheten. Under våren 2019 inventerades behovet av speciallärare och specialpedagoger genom en enkät för att få en bättre uppfattning om vilka fortbildningsinsatser som kan komma att behövas framöver. Det finns en möjlighet för personal att vidareutbilda sig till specialpedagoger med visst ekonomiskt stöd från förvaltningen. Intervjuade påtalar att flera skolenheter har utmaningar att rekrytera behörig personal till förskoleklasserna, vilket befaras försvåra arbetet med att tidigt upptäcka behov och tillsätta tidiga insatser. Utmaningen uppges till viss del grunda sig i att förskolechefer på grund av snäva budgetar anställer barnskötare istället för utbildade förskollärare. I verksamhetsplan konstateras att den förändrade lagstiftningen innebär att barn- och ungdomsförvaltningen under de närmsta åren troligtvis kommer vara i behov av ökad specialpedagogisk kompetens Bedömning Vi konstaterar att verksamheterna har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli 2019, bland annat genom diskussioner i specifik lärgrupp samt ett inplanerat tillfälle i augusti där samtlig personal i förskolan ska diskutera det nya kartläggningsmaterialet med specialpedagog. Vi anser att förändringen i lagstiftningen kommer att innebära till viss del förändrat arbetssätt i förskoleklass och lågstadiet, vilket nämnden och förvaltningen har noterat i verksamhetsplanen. Det förekommer vissa insatser på enhetsnivå på initiativ av rektor eller förvaltningens utvecklingsorganisation. Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt. 11

13 Revisionell bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun genomfört en granskning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att grundskolans stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt? Granskningen är avgränsad till barn- och ungdomsnämnden och grundskolan. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att barn- och ungdomsnämnden inte säkerställer att grundskolans stöd till elever i behov av stöd är ändamålsenligt Rekommendationer Vi rekommenderar att nämnden i större utsträckning följer upp och analyserar arbetet och insatser för barn i behov av stöd. Uppföljning och analyser behöver resultera i konkreta åtgärder eller motiveringar till att inte vidta åtgärder. Vi kan konstatera att verksamheten i grundskolan arbetar aktivt för att ge barn och elever stöd för att nå målen. I intervjuerna framkommer att det genomförs enhetsövergripande och förvaltningsövergripande åtgärder för att utveckla arbetssätt, rutiner och systemstöd med fokus på stöd till eleverna. Samtidigt anser vi att nämnden inte är tillräckligt involverad i området. Uppföljning av elevernas resultat på skolorna visar på stora variationer mellan skolorna. I arbetet med åtgärder till följd av uppföljningen, har verksamhetens stöd till barn i behov av stöd en viktig roll. Nämnden behöver följa att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Då budget och resursfördelningsmodell är ett viktigt och avgörande styrmedel för politiken, rekommenderar vi att beslut gällande förändrad resursfördelning fattas av nämnden. Besluten kan till exempel gälla hur resurser och tilläggsbelopp fördelas till enheterna. 12

14 Bedömningar utifrån kontrollmål 4.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Kontrollmål 1 Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Kontrollmål 2 Nämnden följer upp att skolenheterna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om särskilt stöd. Kontrolmål 3 Nämnden har rutin för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar. Kommentar Uppfyllt Det finns dokumenterade riktlinjer och rutiner för att uppmärksamma, utreda och dokumentera behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Grundskolan använder sig av ett digitalt stödsystem i vilket extra anpassningar och särskilt stöd dokumenteras. Rutin för utredning om särskilt stöd och mall för åtgärdsprogram finns dokumenterade. Vad gäller att tillgodose barn med särskilda behov finns bland annat stöd för lärare som vidareutbildar sig till specialpedagoger, och det erbjuds även läxhjälp och så kallad svenskaklubb och matteklubb för elever i behov av stöttning. Uppföljningar och avstämningar om elevers särskilda behov görs löpande på granskade skolen-heter genom till exempel elevhälsomöten och andra möten där även mentorer och rektor medverkar. Delvis uppfyllt Nämnden har identifierat ett ökat antal elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, samt ett ökat resursbehov för att kunna möta denna ökning. Samtidigt görs ingen ökning i budget år för att skapa förutsättningar att möta dessa behov. Tilläggsbeloppet delas ut numera ut beräknat från schablon. Beslutet av förändringen av tillvägagångssättet med tilläggsbelopp fattades av förvaltningen. Ej uppfyllt Nämnden har inte någon rutin för att undersöka att det särskilda stödet fungerar. Någon specifik uppföljning eller kartläggning av extra anpassningar och särskilt stöd görs i nuläget inte. En uppföljning är planerad till hösten

15 Kontrollmål 4 Om det uppdagas avvikelser eller brister i hur stödet till eleverna fungerar vidtar nämnden åtgärder. Kontrollmål 5 Nämnden har säkerställt att verksamheten i grundskolan har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli 2019 Ej uppfyllt Riktade insatser genomförs på enheterna för att stödja elever med särskilda behov, bland annat inom ramen för läslyft förskolan samt likvärdig skola. Detta sker framför allt på initiativ av lärare, rektorer och tjänstemän. Vi kan vidare, utifrån tidigare kontrollmål, konstatera att nämnden inte har vidtagit några åtgärder på övergripande nivå för att åtgärda eller fördjupa kunskapen om situationen med bristande resurser för särskilt stöd. Vi anser att nämnden i större utsträckning kan agera på den information som de har tillgänglig i uppföljningen. Det är inte tillräckligt att nämnden konstaterar att det finns ett behov av ökade resurser för att därefter inte agera. Som exempel kan nämnden ge förvaltningen i uppdrag att ytterligare analysera arbetet med barn i behov av stöd eller analysera variationerna mellan skolorna. Delvis uppfyllt Verksamheterna har vidtagit åtgärder till följd av den förändrade lagstiftningen, bland annat genom diskussioner i specifik lärgrupp samt ett inplanerat tillfälle i augusti där samtlig personal i förskolan ska diskutera det nya kartläggningsmaterialet med specialpedagog. Vi anser att förändringen i lagstiftningen kommer att innebära till viss del förändrat arbetssätt i förskoleklass och lågstadiet, vilket nämnden och förvaltningen har noterat i verksamhetsplanen. Det förekommer vissa insatser på enhetsnivå på initiativ av rektor eller förvaltningens utvecklingsorganisation. 14

16 Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare Viktor Prytz Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr ) (PwC) på uppdrag av Halmstads kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från mars PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 15