Smart specialiseringsstrategi för Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smart specialiseringsstrategi för Östergötland"

Transkript

1 Smart specialiseringsstrategi för Östergötland 1

2 2

3 FÖRORD Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma område. Ändå använder nog de flesta regioner, utan tvekan, begrepp som världsledande, excellens eller cutting edge. Ofta för att beskriva breda kunskapsområden som IT, Cleantech eller förnybar energi. Som sagt, är det bara ord eller speglar det verkligheten? För att utveckla ett innovationspolitiskt koncept som gynnar effektiv användning av offentliga investeringar i forskning, har strategin Smart specialisering tagits fram. Det är ett begrepp som inom EU går under benämningen S3 (smart specialisation strategy), och som innebär att regionalpolitik ska bidra till smart tillväxt i Europa. Europa 2020 är EU:s strategi för tillväxt och jobb som inleddes Bland annat ska strategin råda bot på bristerna i nuvarande tillväxtmodeller och skapa förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Att samordna satsningar inom såväl forskning som regional utveckling, är en ledstjärna. Smart specialisering baseras på en djuplodande analys av regionala tillgångar i teknik och kunskap. Den bygger också på ett starkt partnerskap mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Vid utvärdering och val av fokusområden är det viktigt att se till att de är relativt smala, väldefinierade och omfattar regional styrka inom både näringsliv och forskning. Smart specialisering är ingen ersättning för klassiska indelningar som branscher eller sektorer. Det ska ses som regionens verkligt starka framtidskompetens med vilken man kan dopa, alltså förstärka, vilket utvecklingsprojekt som helst. Vi beskriver det närmare nedan. Om vi tar till oss och utnyttjar begreppet Smart specialisering kan Region Östergötland få en större del av EU-kakan som ibland innehåller ofattbart stora medel för forskning och tillväxt. Men det räcker inte med Smart specialisering, det krävs också samverkan mellan företag, akademi och offentliga aktörer, och gärna koalitioner med andra regioner som vi vill samarbeta med. Konceptet Smart specialisering kan helt enkelt utgöra en strategi för att skapa ännu högre mervärde i utvecklingsarbetet och därmed stärka regionens konkurrenskraft. Stärkt konkurrenskraft leder till stärkt attraktionskraft, och är en effektiv genväg till tillväxt. Processen att utveckla strategiska satsningar och prioriteringar enligt S3 kommer att fortsätta allt för att stärka innovationskraften i regionen. Ett beslut om detta togs av Regionförbundet Östsam den 12 september Från 1 januari 2015 fortsätter arbetet i Region Östergötlands regi. Så kallade fokusgrupper, med representanter från näringslivet, forskarvärlden och offentliga organisationer, förväntas även framöver ha en roll i den kontinuerliga utvecklingen av strategiska, regionalt förankrade projekt med koppling till styrkeområdena. 3

4 INNEHÅLL FÖRORD... 3 INNEHÅLL BAKGRUND Smart specialisering och regionala innovationsstrategier Arbetsprocess och metod Regionala styrkeområden Fortsatt process EFFEKTIV LOGISTIK Definitioner och avgränsning Global och nationell kontext Den regionala resursbasen Näringsliv Forskning Övriga resurser Potential inom styrkeområdet Varuägare Transport/Logistik/IT-företag Samhällsnytta Utmaningar och handlingsbehov AFFÄRSMODELLER OCH ARENOR FÖR HÅLLBARA SYSTEMLÖSNINGAR Definitioner och innehåll Global och nationell kontext Forskning, utveckling och innovation i Europa Marknadstyngdpunkter Makrotrender Den regionala resursbasen Näringsliv Forskning Övriga resurser Potential Optimering av råvaror: avfallshantering och återvinning Biobaserade bränslen / biobaserad ekonomi Gröna städer Systemkompetens Tillämpad industriell ekologi och cirkulär ekonomi Mötesplatser och arenor Utmaningar och handlingsbehov

5 4 SMARTA, SÄKRA OCH ROBUSTA UPPKOPPLADE PRODUKTER OCH SYSTEM Definitioner och avgränsning Global och nationell kontext Övergripande trender Marknader, teknologier och applikationer Den regionala resursbasen Näringsliv Forskning Övriga resurser Potential inom styrkeområdet Utmaningar och handlingsbehov Övergripande utmaningar Teknologispecifika utmaningar Sensorsystem SIMULERING OCH VISUALISERING Definitioner och avgränsning Global och nationell kontext Produktutveckling och tillverkning Digital Content & Kreativa näringar Den offentliga sektorn och samhällets utmaningar Översikt och sammanfattning Den regionala resursbasen Näringsliv Forskning Övriga resurser Potential inom styrkeområdet Utmaningar och handlingsbehov AVANCERADE MATERIAL Definitioner och avgränsning Global och nationell kontext Den regionala resursbasen Näringsliv Forskning Övriga resurser Potential inom styrkeområdet Utmaningar och handlingsbehov

6 6

7 1 BAKGRUND 1.1 Smart specialisering och regionala innovationsstrategier Generellt går utvecklingen mot ökande regionalt ansvar för innovation och utvecklingsfrågor, ökande fokus på innovation när det gäller europeiska finansiella styrmedel, samt starkare integration mellan forskning, regional utveckling och individens kompetens. Detta sammanfaller med en ökad homogenisering (i ett europeiskt perspektiv) av regionala styrkeområden och strategier samt problematisk samordning och styrning (ledarskap) som i sin tur leder till ökad fragmentering av regionala utvecklingsresurser och därmed sämre effekt. För att möta den utvecklingen har Europeiska kommissionen (hädanefter EU-kommissionen), inför arbetet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), för perioden 2014 lanserat begreppet RIS3. RIS3 står för Regional Innovation Strategies for Smart Specialisation och anger riktningen för en ny europeisk regionalpolitik (Europe 2020). En RIS3-strategi är dessutom ett ex-ante krav för tillgång till medel från den Europeiska utvecklingsfonden under perioden Essensen i Smart specialisering är regional kraftsamling bakom de mest lovande områdena för innovation, entreprenörskap och tillväxt, med hänsyn tagen till regionala kompetenser och resurser. I Östergötland innebär detta att Regionförbundet Östsam ansvarar för att leda RIS3-processen. Detta ska ske i samklang med Europe 2020 Growth (Europa 2020), den nationella innovationsstrategin, den regionala innovationsstrategin och det regionala utvecklingsprogrammet. På längre sikt (5 10 år) ska det regionala arbetet med Smart specialisering leda till större genomslag för regionala innovationsstrategier i termer av fler företag, fler arbetstillfällen, ökat förädlingsvärde, etc. Dessutom ska fragmenteringen av offentliga satsningar minska och effektiviteten i användningen av offentliga medel öka. Ett större fokus på vissa kunskaps-/kompetensområden förväntas ge synergier mellan offentliga stödmekanismer för FoU och innovation, marknadsföring och utbildning/ lärande. Genom en tydligare profil och strategi gentemot nationella och internationella finansiärer kan Smart specialisering dessutom ge Östergötland större resurser för stöd till innovation och företagande. På kort sikt (1 3 år) ska arbetet medföra en ökad förmåga för Östergötland att framgångsrikt implementera handlingsplanerna inom den regionala innovationsstrategin, att öka förmågan att vinna och kraftsamla resurser till områden med tillväxtpotential för regionens näringsliv, att Östergötlands internationella position och attraktivitet som samarbetspartner stärks och att Östergötland är starkt positionerat i processen att ta fram de operativa programmen för nästa strukturfondsperiod och därigenom får större gehör för regionalt viktiga satsningar. 1.2 Arbetsprocess och metod I arbetet med att formulera regionens strategi har följande frågeställningar bearbetats: 1) Vilka är regionens styrkeområden och hur kan dessa beskrivas? 2) Vilka befintliga styrkeområden kan ge störst internationell växtkraft i ett regionalekonomiskt perspektiv? 3) Vilka styrkeområden (med internationell tillväxtpotential) kan utvecklas med utgångspunkt från, och genom kombination av, befintliga kompetenser? 4) Vilka spirande kompetenser har potentialen att bli framtidens ledande styrkeområden i regionen? 5) Vilka områden är mest relevanta för regionens offentliga innovations- och entreprenörsskapsstödjande aktörer att fokusera på? Arbetet med regionens specialiseringsstrategi har löpt enligt de faser som illustreras av bilden Tidplan process (se nästa sida). Den breda uppsättning kompetens som regionen förfogar över har i inventeringsfasen genomlysts utifrån tre perspektiv: 7

8 1) Näringslivsförankring. 2) Forskning och utveckling. 3) Regionala förutsättningar. Utöver dessa övergripande kriterier har styrkorna även granskats med avseende på: a) potential att vara till nytta för ett stort antal branscher/näringar, b) internationell tillväxtpotential och c) bidra till unik regional profil. Denna modell illustreras av bilden Inventeringsmodell. Inventeringsarbetet har följts av, förutom av East Sweden Business Regions projektledning och den breda styrgruppen Strategi och Utveckling, en för ändamålet inrättad referensgrupp som består av representanter från ALMI Företagspartner Östergötland AB, Regionförbundet Östsam, Linköpings universitet och Industrikompetens i Östergötland AB. 1.3 Regionala styrkeområden Som ett resultat av den ovan beskrivna processen har Regionförbundet Östsam valt att bygga den smarta specialiseringsstrategin på så kallade möjliggörande styrkeområden. Dessa styrkeområden är av bransch- och sektorsövergripande karaktär. Samtidigt som de förvän- Kv2/ Kv Kv Kv Kv Bild: Arbetsprocess Tidplan process Bild: Inventeringsmodell 8

9 tas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer har de även stor potential att bidra till innovation och konkurrenskraft i många av Östergötlands sysselsättningsmässigt starka branscher. De styrkeområden som identifierats omfattar: Effektiv logistik Logistik för gods, person- och materialhantering och processer för tjänsteleverans. Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Systemförsäljning och affärsarenor, miljödriven affärs- och produktutveckling, biobaserad cirkulär ekonomi. Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system System av säker, Internet-integrerad, kommunicerande elektronik och sensorer samt innovativa metoder för att framställa och distribuera detta, till exempel genom att trycka elektronik. Simulering och visualisering Åskådliggörande av komplex data och interaktion med virtuella modeller, simulering, visuell, interaktiv media samt spel. En fördjupad redogörelse för respektive styrkeområde ges i följande kapitel. Den baseras på ett omfattande arbete som utförts av fokusgrupper med representanter från näringslivet, forskningsaktörer och offentliga organisationer. Redogörelsen omfattar en global utblick, följt av en beskrivning av den regionala resursbasen och dess potential i ljuset av den globala situationen. Vidare definieras utmaningar och handlingsbehov för hur respektive styrkeområde ska kunna bidra till regional tillväxt och konkurrenskraft. 1.4 Fortsatt process Fokusgrupperna har även tagit fram specifika förslag på insatser som bedöms viktiga för att styrkeområdena ska kunna utgöra det förväntade bidraget till innovationskraften i regionen. Dessa förslag kommer att fördjupas under hösten 2014 och förväntas bli viktiga underlag för projekt inom den regionala utvecklingsfonden från 2015 och framåt. Vidare förväntas fokusgrupperna även framöver ha en roll i den kontinuerliga utvecklingen av strategiska, regionalt förankrade projekt med koppling till styrkeområdena. Avancerade material Nanoteknikbaserade ytbeläggningar till nytta för, bland andra, verktygsföretag; nanostrukturerade material, till exempel grafen, men även bio-kompatibla material och lättviktsmaterial. 9

10 2 EFFEKTIV LOGISTIK 1 Effektiv logistik är ett styrkeområde i Östergötland. Det geografiska läget hör till de absolut bästa i landet med mycket bra position för att nå logistiska tillväxtmarknader i Baltikum och Ryssland. Balansen i godsflödena (in- och utflöde) är god, infrastrukturen är väl utvecklad och under ytterligare förbättring, både utbildningen och forskningen vid Linköpings universitet är mycket stark och har tydliga kopplingar till näringsliv och offentlig sektor. Dessutom finns det en betydande innovationspotential som är kopplad till området; dels i form av tjänsteföretag som utvecklar nya lösningar för en växande logistiksektor, dels i form av företag med stora varuflöden, till exempel inom verkstadsindustrin och de gröna näringarna, som har stora besparingar att göra genom förbättrad logistik. 2.1 Definitioner och avgränsning Definitionsmässigt är logistik kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt härtill kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Logistikens syfte och mål är att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en försörjningskedja (supply chain). Logistik är det enda området i näringslivet som har fokus på det horisontella flödet från råvara till slutkund. Därigenom skiljer sig logistik från de flesta andra områdens sätt att organisera sin verksamhet. Logistikens hårda kärna är oberoende av vilken typ av produkt, tjänst eller bransch det handlar om. Den innefattar: 1. Hög flödeseffektivitet (produkter och information) inom och mellan företag. 2. Förankring i ett systemperspektiv. 3. Skapande av affärsnytta i form av tid och rum/ plats. Logistik delas ofta in i följande grenar: 1. Transportlogistik. Avser huvudsakligen förflyttning och övervakning av fysiskt gods från punkt A till punkt B. De fyra vanligaste transportsätten är definierade som lastbil, järnväg, båt och flyg. 1. Detta avsnitt är till icke obetydlig del inspirerat av dokumentet Forsknings- och innovationsagenda för Framtidens logistik (Projektledare Mats Abrahamsson.) Linköpings universitet, Lunds universitet och Chalmers, i samarbete med Vinnova (2013). 2. Produktionslogistik. Gäller flöden inom produktionsprocesser i syfte att uppnå högsta möjliga effektivitet, kapacitet med mera, bland annat genom att styra och minska ledtiderna. Normalt ingår en rad olika strategier för att uppnå bästa möjliga produktionseffektivitet. 3. Tredjepartslogistik. Kallas även Third Party Logistics (TPL eller 3PL). En tredje part åtar sig att utföra hela eller delar av de logistiktjänster som krävs för att säkerställa materialflöden mellan ett företag och dess kunder. Vanligen utför tredjepartsföretaget transporterna till kunderna och svarar för fysisk lagerhållning och administration, så kallade lagerhotell. Både små och stora företag lägger ut sin logistik för att uppnå flexibilitet, kostnadseffektivitet och större fokus på sin kärnverksamhet. 4. Försörjningskedja. Design, ledning och styrning av en hel försörjningskedja från råvara till slutkund, vilket ofta involverar fler än ett företag och som syftar till att, genom samverkan och systemeffektivisering, öka konkurrenskraften för samtliga företag som ingår i en sådan kedja. I detta sammanhang är det värt att notera att logistikens teorier och modeller mycket väl kan användas för att effektivisera viktiga samhällssektorer. Inom sjukvården kan till exempel logistikens principer användas för att minska vårdköer och för att skapa en mer resurseffektiv sjukvård (Sjukvårdslogistik). I stadsmiljön kan förbättrad 10

11 logistik minska trängsel och miljöpåverkan i samband med godsleveranser, bidra till mer effektiv och hållbar försörjning av livsmedel, katastrofhjälp, med mera (Citylogistik). 2.2 Global och nationell kontext De övergripande internationella och globala trender som påverkar den framtida utvecklingen och företags sätt att driva verksamhet kommer att ställa helt nya krav på hur framtidens försörjnings-, produktions- och distributionssystem utformas. Därmed ändras även kraven på framtidens transportsystem. Trenderna i omvärlden handlar i synnerhet om: 1. Ökad globalisering som innebär en kraftig ökning av världshandeln till 2030 (+10 procent per år enligt Oxford Economics), med BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som draglok. Det innebär stora möjligheter för exportindustrin, men också utvidgad internationell handelspolitik och fler handelshinder. Detta riskerar att öka det avståndshandikapp som framför allt vår exportberoende basindustri upplever. 2. Framtida brist på råvaror innebär att råvaruförsörjning som är viktig för svensk industri kommer att sökas globalt och från flera marknader än tidigare samtidigt som behovet av återvinning för återanvändning och recirkulering av råvaror ökar. 3. Att miljökostnaderna och kraven på en mer effektiv och miljömässigt hållbar logistik ökar jämfört med i dag när huvuddelen av de framtida marknadspotentialerna finns i BRIC-länderna. 6. Tillgången på information ökar mycket snabbt, vilket är nyckeln till mer innovativ logistik i framtiden. Mer information leder också till att kunderna kommer att stärka sin position visavi leverantörerna, vars prestationer kommer att mätas och följas upp i allt högre grad än tidigare. 7. Utveckling av ny produktionsteknik som bland annat kommer att ändra förutsättningarna för vad som kan lokaliseras lokalt och vad som behöver centraliseras i globala logistiksystem. Dessa trender ska ses i ljuset av att dagens distributionssystem främst är vägbaserat. Som figuren CO 2 -emissioner för olika transportslag, visar orsakar godstransporter via lastbil betydligt mer CO 2 -utsläpp än motsvarande resor som sker via andra transportsätt förutom i luften. Av denna anledning prioriterar EU:s transportpolitik järnväg och vatten före väg-och flygtransporter. Detta i syfte att minska trafikstockningar, föroreningar och koldioxidutsläpp. I EU:s vitbok från 2011 finns ett antal viktiga mål för 2050: Inga mer konventionellt drivna bilar i städerna. 40 procent hållbara bränslen med låga koldioxidutsläpp inom luftfarten. Åtminstone 40 procent minskning av utsläppen från sjöfarten. 50 procent förändring i medellånga person- och varutransporter i intercity från väg till järnväg och sjöfart. 4. Förändrade köpbeteenden med högre grad av till exempel e-handel som innebär nya kundkrav på transporter. Detta i termer av snabbhet och genom att konsumenten styr de sista milen genom sena val av leveransplats och snabbare och smartare returer. 5. Framtidens växande städer innebär inte bara helt nya krav på miljövänliga godstransporter i form av effektiv citylogistik, utan också att logistiska modeller används för att effektivisera sjukvård, med patientflödet i fokus. Det innebär också hållbar försörjning av livsmedel och energi samt krav på effektiv logistik till en alltmer utarmad landsbygd. Figur: CO 2 -emissioner för olika transportslag. Källa: ADEME, Defra, IFEU 11

12 Målen avser att bidra till 60 procents minskning av transportutsläppen till mitten av seklet och härmed en betydande minskning av oljeberoendet. Detta kommer med stor sannolikhet att få betydande inverkan på en stor del av den vägbaserade logistikbranschen. När det gäller själva genomförandet sätter EU en ram för internalisering av alla kostnader för vägfordon. Detta inkluderar interna infrastrukturkostnader och kostnader för trängsel, men är viktigast för CO2-emissioner. Den direkta företagsekonomiska konsekvensen av denna utveckling är att transportkostnaderna för den kommande 10-årsperioden kommer att öka snabbare än andra kostnadsslag. Oljepriserna kommer att öka till följd av förväntad brist på råolja och till följd av förväntade regleringar för att minska användningen av fossila bränslen och de emissioner som genereras av transporter. Samtidigt förväntas tillverkningskostnaderna, som i dag är relativt låga till följd av stora produktivitetsförbättringar det senaste decenniet, att vara fortsatt låga, liksom anläggningskostnaderna som hålls nere till följd av en stramare räntepolitik. Däremot kommer inköpskostnaderna att öka till följd av ökad internationell handel, minskat förädlingsinnehåll och ökad grad av outsourcing i tillverkningsindustrin. Globalisering leder primärt till ökad konkurrens alternativa leverantörer som är beredda att leverera motsvarande produkt billigare och snabbare finns alltid tillgängliga. För många företag innebär globalisering att förmågan att kunna utforma, styra och leda globala försörjningskedjor och nätverk är väl så viktig för konkurrenskraften som att ha effektiv svensk produktion. Men, det handlar också om hur väl Sverige som land fungerar som internationell handelspartner. Sverige har som nation halkat ner från en hedrande 3:e-plats 2010 till 13:e plats 2012 på världsbankens rankning av länders logistiska förutsättningar för internationell handel och godstransporter. Det är en varningssignal om att utvecklingen går åt fel håll. 2.3 Den regionala resursbasen Näringsliv Det breda spektrumet av användningsområden (både tjänsteprocesser och materialflöden kan förbättras av optimerad logistik) är en uppenbar styrka som talar för områdets betydelse. Liksom det stora antalet slutanvändare. Såväl stora som små företag förlitar sig på fungerande interna och externa flöden. Det finns infrastruktur för både sjö- och flygtransport: Norrköpings Figur: Europeiska logistikhubbar Källa: Colliers International. 12

13 Figur: Europeisk logistikhubbar Källa: Colliers International. hamn är en av landets största och både Linköping och Norrköping har egna flygplatser. Dessutom har regionen ett geografiskt fördelaktigt läge, hälften av Sveriges befolkning och en fjärdedel av landets industriella produktion återfinns inom en radie av 25 mil från Norrköpings hamn. Sammantagna ligger dessa faktorer till grund för att branschtidningen Intelligent Logistik 2013 rankade Östgötaregionen som nummer två bland Sveriges bästa logistiklägen. Förutom alla de företag som har ett generellt behov av välfungerande logistik, så finns cirka 90 företag som är direkt kopplade till logistiknäringen, exempelvis godsterminaler och kurirföretag. Regionens fördelaktiga läge är ett skäl till att ett betydande antal större partihandelsföretag såsom Ö&B, Stadium och Biltema har sitt ursprung i regionen. Det därmed sammanhängande behovet av nya lösningar, och det starka utbudet av kompetens från Linköpings universitet, har gett upphov till ett antal innovationsföretag med säte i regionen. Ibland räcker dock inte regional kompetens för att tillgodose de stora partihandelsföretagens behov. Det innebär att tjänstekompetens även måste hämtas från andra delar av landet. Inom ramen för forskningscentrumet Brains & Bricks bedrivs ett samarbete med fokus på att höja den branschspecifika logistiska kompetensen. Det är byggföretaget Peab, Linköpings universitet och Katrineholms kommun som gemensamt satsar på högteknologiskt byggande, där bygglogistik är ett av tre utvalda forskningsområden. Samtidigt är förnyelsebara drivmedel något av en profilfråga för regionen med aktörer som Lantmännen Agroetanol, Svensk Biogas och Sweden Bioenergy som är aktiva inom produktion av etanol, biogas respektive biodiesel Forskning Inom akademin finns också kompetens som underbygger styrkeområdet och som har inriktningar som breddar innehållet. Linköping är, tillsammans med Göteborg och Lund, en av tre nationella forskningsnoder inom logistikämnet. Linköpings universitet hyser en av de största forskargrupperna i Europa. Här bedrivs tilllämpad forskning inom tre olika områden: Logistik för industri och handel; Logistik för hållbarhet och Logistik för sjukvården. Särskilt de två sistnämnda inriktningarna vidgar begreppet och synsättet på området. Därtill 13

14 kommer forskning inom exempelvis det ovannämnda forskningscentrumet Brains & Bricks med sitt fokus på bygglogistik. Det är framförallt genom forskningsinsatser som styrkeområdet får ytterligare innehåll utöver de rent infrastrukturella tillgångarna. Som exempel fick Linköpings universitet 3,1 mnkr i anslag för miljölogistikforskning från Ragnar Söderbergs stiftelse, Mats Abrahamsson, professor i logistik vid Linköpings universitet, är projektledare för Vinnovas projekt Strategisk forskningsagenda inom logistik, ett arbete som i högsta grad är relevant för regionen. Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem koordinerar Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem (NFITS). Dessutom har regionen ytterligare en relevant forskningsaktör i form av Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som har sitt huvudkontor i Linköping Övriga resurser Logistiknätverket som byggs av aktörer som Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, näringslivet, Linköpings universitet samt regionen blir en viktig nod i arbetet där näringsliv och offentliga aktörer kan mötas. 2.4 Potential inom styrkeområdet Östgötaregionen, där stråket Norrköping- Linköping-Mjölby och även Motala och Finspång räknas in, har ett optimalt demografiskt läge med närhet till de viktigaste marknaderna och ett vidgat regionalt samarbete genom Östsam och EastSweden. Med utmärkt järnvägs- och motorvägstandard, nyligen utbyggd containerhamn i Norrköping, ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet och god tillgång på etableringsmark, håller Östgötaregionen en stark delad tredjeplacering på listan. (Intelligent Logistik 2014) Generellt kan sägas att Östergötland och det östgötska näringslivet har stor innovationspotential kopplad till logistik. Genom ännu högre logistikkompetens går det att undanröja avståndshandikappet till olika internationella marknader. Konsekvensen blir att konkurrenskraften i regionens näringsliv stärks och fördelarna med att finnas i regionen blir större. Vidare går det att slå fast att Östergötland är en stark tjänste- och arbetsmarknadsregion med stor rörlighet. Mobiliteten mellan olika delar av regionen är väl utvecklad. Kan den utvecklas ytterligare, går det att uppnå klara fördelar som blir till nytta för arbetsgivare, anställda, boende med flera. Specifika skäl som talar för detta är: Det geografiska läget är bäst i landet. Bra balans i godsflödena (in- och utflöde). Infrastrukturen är väl utvecklad och under fortsatt förbättring. Mycket stark forskning på Linköpings universitet med tydlig koppling till näringsliv och offentlig sektor. Pågående projekt kring ökad rörlighet (Helix). Bra position för att nå Baltikum och Ryssland. I sammanhanget är det även viktigt att notera att Linköpings universitet har börjat sitt arbete med att definiera styrkeområden där Transport och logistik har ambitionen att vara ett sådant. Det innebär att det i regionen finns, och kommer att finnas, kompetensförsörjning som stöd för en regional utveckling inom logistikområdet. Med utgångspunkt i olika intressenter i styrkeområdet kan följande potential identifieras: Varuägare Den underliggande logiken är att transporterna aldrig kan bli smartare, grönare eller mer integrerade än vad utformningen av varuägarnas underliggande försörjningskedjor tillåter. Det innebär att varuägarnas logistik skapar plattformar som möjliggör fossilfria transporter, vilket inkluderar: Effektivisering av befintlig verksamhet inom industri och handel genom ökad tillämpning av logistik (HUR?) det vill säga hur man omsätter en försörjningsstrategi i praktiken. Utformning och styrning av interna tvärfunktionella flöden (intern integration). Implementering av mer flödeseffektiv produktion produktionslogistik. Ökat inslag av logistik i produkt- och tjänsteutveckling (design for logistics). Utformning och styrning av externa flöden (extern integration). 14

15 Utveckling av IT-stöd för effektivare varuflödesstyrning. Avtal, risk, vinstdelning, fördelning av miljöeffekter, etc. i interorganisatoriska relationer. Utveckling av logistik-light-lösningar för små och medelstora företag. Metodutveckling för att utveckla workbooks tillsammans med näringslivet. Finansiell analys av logistik med fokus på kundvärde och merförsäljning. Lyfta logistiken till den strategiska nivån och tydliggöra koppling mellan affärsstrategi/strategiska mål och en försörjningskedjestrategi. Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller. Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov Transport-/logistik-/IT-företag Det finns en direkt koppling till den produkt- och tjänsteutveckling som sker inom transport-/logistik- och ITföretag och som vänder sig till varuägare och samhällsaktörer: Affärsmodeller och värdeskapande inom transport-/logistikbranschen. Transportföretagens tjänsteutvecklingsprocess behöver utvecklas för att bli snabbare och mer marknadsorienterad och ha fokus på hållbara transportlösningar. Utveckling av standarder för märkning och informationsutbyte i hela logistikkedjan. Effektivitetsanalyser av nationella och internationella transportsystem. Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov. Transportlösningar för glesbygd horisontell samverkan. Rollfördelningar logistikföretagens roll i varuägarnas logistikprocesser. Utveckling av mjukvara för realtidsstyrning av logistik. Optimeringsmodeller för avancerad logistikstyrning. Citylogistik för olika typer av städer geografi, struktur, storlek med mera Samhällsnytta Samhällsnyttan av effektivare logistik och flödeseffektivitet är stor och omfattar många områden. De mest uppenbara är direkt kopplade till klimatåtgärder genom fossilfria transporter och till hälsa, sjukvård och välbefinnande. Här ingår: Bättre styrning av godsflöden i syfte att uppnå mer hållbara transporter. Utformning av försörjningskedjor för minimal miljöbelastning. Innovativa modeller för citylogistik med koppling till stadsplanering och attraktiva städer. IT-stöd för styrning av citylogistik som omfattar flera olika logistikoperatörer. Implementeringsstöd för citylogistiksystem, till exempel simulerings- och visualiseringshjälpmedel som stöd för beräkning av effekter av, och beslutsfattande för, ett införande av Citylogistik. Modeller för att maximera effekten av nya tekniska innovationer i citylogistiksystem. Hållbara försörjningskedjor för livsmedel, inklusive food security och food availability. Utformning och organisation av effektivare patientflöden inom sjukvården. Mätning och styrning av patientflöden och flödeseffektivitet inom sjukvården. IT-stöd för mätning och styrning av patientflöden och sjukvårdslogistik. Sverige måste ta fasta på att vi av tradition är bra på att bygga upp och styra komplexa system, vilket bör utgöra grunden för framtidens logistikforskning och utveckling. Men också att det finns ett stort behov av ett kunskapslyft inom logistik, som omfattar flera nivåer i företagen inte minst den strategiska nivån. Ett sådant lyft anses nödvändigt för att åstadkomma den innovationskraft som behövs inom logistikområdet. (Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik) 15

16 I förhållande till de målgrupper som fokusgruppen identifierat kan följande utvecklingsmöjligheter lyftas fram. Grupp Område Potential Industri med stora varuflöden och intermodal transport (ofta containerpackade varor) där hamnen är en viktig del i transportkedjan. T.ex. jordbruksnäringar, tung industri etc. som har stora varuflöden och har potential att växa i Norden. Här är regionens regionala och demografiska fördelar viktiga. Varuflöden Handels- och industriföretag/ producenter i regionen Företag där uppsamling av varor för vidare transport till in- och utrikes marknader är viktiga, matområdet (potatisodlare), och även regionala företag av högkvalitativa varor med stor spridning utomlands (Åbro, men även teknikföretag). Importörer som tar hem varor t.ex. via container och som sprider varor regionalt, t.ex. restauranggrossister som handlar direkt utan mellanhänder. Sjukvårdslogistik Processmässigt effektiv sjukvård för att matcha Sveriges medicinskt effektiva sjukvård, för bättre patientflöden och högre genomströmning. En framtida tillväxtbransch för Sverige. Bygglogistik Effektivare flöden till byggarbetsplatser. Processeffektivisering Industrieffektivisering Effektivisering som kan ske i kluster mellan flera mindre företag och där en tjänstesektor kan utvecklas. Miljösmart citylogistik Skapa plattform för ny miljövänlig teknik, t.ex. elfordon i staden. Ev. regional samordning mellan städer. Ett intressant område för tjänsteutveckling Citylogistik för städer runt invånare. Borde vara intressant ur EU-synpunkt. Kollektivtrafik Smartare kollektivtrafik on demand Transporter till och från stadskärnan som gör staden attraktiv för folk som flyttar in. Färdtjänst, studenter, besöksnäringen. Där större fordon kompletteras med mindre bussar eller taxi On demand. Miljömässigt intressant och underlag för nya näringar regionalt. 16

17 Det är i detta sammanhang viktigt att notera att innovationer inte måste vara tekniska, det handlar ofta om att lösa problem på nya och smartare sätt, till exempel fyllnadsgrad, samlastning, beställningslösningar med mera. Visualisering och simulering samt smarta uppkopplade system är andra regionala styrkeområden där det kan uppstå stora synergier. 2.5 Utmaningar och handlingsbehov En allmän utveckling är att specialiseringen ökar, både i produktion och i varuförsörjning samt distribution. Det ställer i sin tur högre krav på en väl utformad försörjningskedja, så att flera specialiserade enheter samverkar i effektiva flöden. Till detta kommer att regleringar (i synnerhet inom miljöområdet), förväntas att öka i framtiden. Sammantaget innebär detta ökad komplexitet i framtidens logistik. Samtidigt anses kunskapsnivån om affärslogistik vara för låg i många företags och organisationers ledningsgrupper. Allt kortare produktlivscykler driver fram krav på flexibla och snabba försörjningskedjor med korta led- och genomloppstider. Det gör att utmaningarna för framtidens logistikutveckling är stora, och forskningsbehovet är stort. Utmaningarna handlar både om hur logistiksystem och försörjningskedjor utformas med hänsyn till den dynamiska utvecklingen, och också om hur logistikkunskapen lyfts i näringsliv och samhälle. På kort sikt, de närmaste tre åren, handlar det om att fullt ut använda den kunskap som redan finns och att tillämpa den med fokus på värdeskapande för kunder: Logistiksystemen behöver effektiviseras och trimmas utifrån affärsmannaskap. Det ökar förståelsen för vad kunderna vill ha och är beredda att betala. Det finns stort behov av modeller för hur logistik och Flödeseffektivitet ( Supply Chain Management, SCM), ska organiseras i företag och det behövs modeller för flödesorienterad sjukvård. I dag finns det ofta hinder i vägen, hinder som cementerar funktionsorienteringen och hämmar flödeseffektiviteten inom och mellan företag. Detta försvåras ytterligare av att många av de prestationsmått som används är utformade för att mäta funktioner, inte processer och flöden. För transport- och logistikbranschen handlar det om att vara tidigt ute med tjänsteutveckling och om att kunna ta betalt för de värden som tjänsterna skapar för varuägarna. Generellt sett efterfrågas en tjänsteutveckling som utgår från flöden i flera led. Det finns ett behov av att, tydligare än i dag, kunna värdera och kommunicera godstransport ernas nytta ur ett samhällsperspektiv, så att transporterna blir en naturlig del av samhällsplaneringen. Men även resurs-/risk-fördelning mellan aktörer i citylogistiksystem. Det finns ett tydligt behov av att öka kunskapen om hur miljö blir en del av den totala logistikkalkylen, tillsammans med kostnader, ledtider och service, så att olika parametrar bättre kan värderas mot varandra, t.ex. fyllnadsgrader i relation till leveranstid. På längre sikt, tre-tio år, finns det ett behov att lyfta logistikfrågorna till den strategiska nivån i företag och organisationer. Målet är att logistik blir en naturlig del av den strategiska agendan, vilket möjligen innebär att SCM eller Flödeseffektivitet är de begrepp som behöver användas för att frågan ska förstås och prioriteras. Samhällsnyttan består i mer miljöeffektiva logistiksystem. Medel för att åstadkomma detta är: Nya och bättre modeller för flödesorienterad verksamhetsstyrning. Forskningen spelar en viktig roll i arbetet med att ta fram modeller som fokuserar på förmågan till anpassning som tar hänsyn till dynamiken och flexibiliteten i logistiksystemet. Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller, med fokus på flexibilitet och förmåga att snabbt reagera på förändringar. Behovet av detta är särskilt stort inom snabbrörliga branscher med stora varuflöden, t.ex. detaljhandeln. Utveckling av miljöeffektiva logistiksystem där minimal miljöbelastning och fossilfria transporter blir de styrande målen för logistiken, överordnade t.ex. kostnadseffektiviteten. Högre utbildningsnivå och bättre kompetensförsörjning på flera nivåer i företag/organisationer, i näringslivet och i samhället i stort. I dag anses den svenska högre utbildningen hålla god internationell standard. Men utbildningen vid universitet och högskolor behöver anpassas till nya förutsättningar. Det behövs mer av helhetssyn och systemförståelse för att klara framtidens utmaningar inom logistik och SCM. En följd av detta är att det 17

18 behövs fler personer med forskarutbildning för utbildningens fortlevnad och också som kompetensförsörjning till näringsliv och samhälle. Systemkunskap är grundläggande och avgörande för att bättre förstå omfattande och komplexa system och hur olika företags logistiksystem samverkar. Miljöfrågan är en sådan systemfråga. Ur ett logistiskt perspektiv handlar miljöfrågan om att öka samhällets förmåga att möta urbaniseringens snabba utveckling och de utmaningar som uppstår i dess kölvatten. Det gäller även de utmaningar som en ökad globalisering, tillsammans med minskad resurstillgång, ger. Tekniska lösningar som kombinerar datainsamling, databearbetning och SCM behövs för att reducera komplexiteten och möjliggöra flödesoptimering i realtid. Att skapa bättre tekniska förutsättningar för en mer dynamisk logistik inkluderar även utveckling av generella informations- och märkningsstandarder som fungerar såväl i produktion som i distribution. Till dessa utmaningar kommer problematiken att trots den uppenbara nyttan för ett stort antal aktörer att effektivisera varu- och tjänsteflöden, så är det inte säkert att nyttan realiseras lokalt i regionen. Regionala aktörer gynnas självfallet också, men lejonparten utgörs sannolikt av företag som är lokaliserade på andra ställen i landet. Styrkeområdets möjlighet att göra avtryck i en internationell kontext är ytterligare en utmaning. Det som kan tänkas generera störst internationellt intresse i detta fall torde vara forskningsrön inom logistikområdet, snarare än unika regionala logistiska lösningar eller sådana företeelser där internationell uppmärksamhet kan komma det regionala näringslivet till godo. En annan utmaning är det svåra i att nå ut med universitetets kunskap till mindre företag. Trots tidigare satsningar saknas i dag strukturer för detta. 18

19 3 AFFÄRSMODELLER OCH ARENOR FÖR HÅLLBARA SYSTEMLÖSNINGAR Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar är ett styrkeområde i Östergötland därför att det befintliga näringslivet, i samexistens med Linköpings universitet och offentliga aktörer, varit mycket framgångsrikt när det handlar om att omsätta modeller som industriell ekologi och cirkulär ekonomi i reella lösningar på samhälleliga utmaningar. Det stora antalet internationella besökare i regionen är ett kvitto på detta. Regionen har härigenom goda förutsättningar att i samverkan med industri, akademi och offentlig sektor ta fram de komplexa, systemorienterade erbjudanden som efterfrågas på den globala marknaden. 3.1 Definitioner och innehåll Industrin för miljövaror och -tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Det senare innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. 3.2 Global och nationell kontext Sedan flera decennier har globala hållbarhetsaspekter spelat en viktig roll inom samtliga policyområden och det är knappast möjligt eller önskvärt att här försöka återge en komplett bild av situationen i alla dessa sammanhang. Detta sagt kan det vara lämpligt att lyfta fram ett urval aspekter och trender som bedöms vara av betydelse för styrkeområdet i Östergötland och för den smarta specialiseringsstrategin Forskning, utveckling och innovation i Europa Det europeiska ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och innovation för perioden Horizon 2020 (Horisont 2020), tar ett delvis nytt grepp på definitionen av insatsområden. En stor andel av den tillgängliga budgeten på knapp 80 miljarder euro kanaliseras via sju så kallade samhällsutmaningar. Dessa utmaningar är som följer: 1. Hälsa inklusive sjukdomar hos unga och äldre; neurodegenerativa sjukdomar, muskel-/skeletala och kroniska sjukdomar; FN:s milleniemål (Halvera jordens fattigdom och hunger; Se till att alla barn får gå i grundskola; Öka jämställdheten mellan kvinnor och män; Minska barnadödligheten; Förbättra mödrahälsan; Stoppa spridningen av hiv och aids; Säkra en hållbar utveckling; Öka samarbetet kring bistånd och handel), åldrande och välbefinnande; personlig medicin. 2. Mat inklusive bioekonomi; skogsbruk; havs- och sjöfartsforskning. 3. Energi inklusive en ny inriktning på gas; energisäkerhet; smarta nät; lagring av energi; lagrings- och utjämningsteknologier; separation och användning av koldioxid. 4. Transport inklusive rörlighet och logistik. 5. Klimat inklusive vattenvård; biologisk mångfald; råvaror; miljöinnovation. 6. Samhället inklusive demografi; samhällsvetenskap och humaniora; innovation; kulturarv och europeisk identitet. 7. Säkerhet ett nytt forskningsområde som kommer att omfatta bekämpning av kriminalitet; olaglig handel och terrorism; skydd av viktig infrastruktur; gränsförvaltning; förmåga att hantera kriser och katastrofer; integritet på Internet; en EU-politik för yttre säkerhet samt konfliktförebyggande och fredsuppbyggande insatser. 19

20 Figur Budget Som synes har de flesta utmaningarna hållbarhetsförtecken men kanske i synnerhet utmaningarna 2, 3, 4 och 5. Budgetmässigt får samhällsutmaningarna den största kakbiten av programmets budget, se figur Budget. Inom området är de största delområdena Hälsa, Energi och Transport med vardera mellan 7 procent och 10 procent av programmets totala budget (Källa: EUkommissionen). Med andra ord kan sägas att miljö- och hållbarhetsrelaterad forskning och innovation är två av de mest prioriterade områdena inom europeisk forsknings- och innovationspolitik Marknadstyngdpunkter Forskning visar att den globala cleantech-marknaden är värd mer än 2 triljoner euro per år och den förväntas mer än fördubblas i storlek till mitten av 2020-talet detta oberoende av den pågående globala finansiella turbulensen. Vatten och avfall har traditionellt varit de största cleantech-marknaderna, följt av stora investeringar inom landbaserad vindkraft och solceller. En undersökning från Copenhagen Cleantech Cluster (2012) visar att vatten kommer att behålla sin position som den största cleantech-marknaden i flera år fram över. Men framväxande industrier som energieffektiva material för byggande, smarta nät och havsbaserad vindkraft, kommer att få den största absoluta tillväxten, se figuren CAGR. 2 Landbaserad vind- och solkraft, som länge varit snabbt växande, stagnerar eller till och med minskar när subventionerna fasas ut på den traditionellt största marknaden i Europa. Förutom de stora områdena förväntas en rad nya och intressanta branscher också att växa snabbt fram till 2015/2016. Dessa omfattar relativt nya marknader som elektriska fordon, maritim cleantech-industri och energilagring men med en hög tillväxttakt, pådriven av höga bränslepriser i kombination med en ny och bättre infrastruktur för förnybar energi och skärpta regelverk. Vad gäller marknadsgeografin så bedöms Europa fortfarande leda tillväxten inom några utvalda branscher, men det är uppenbart att den framtida tillväxten inom cleantech kommer att ske i Asien och Nordamerika. I Asien är det den ekonomiska tillväxten och urbaniseringen som leder till efterfrågan på energi, gröna bostadsområden och infrastruktur. Kina och Indien driver med oöverträffad kraft på tillväxten inom cleantech och kommer att inom de närmaste åren göra Asien till den största globala cleantech-marknaden. Också andra länder, som Indonesien och Vietnam, är snabbt växande marknader inom gröna infrastrukturinvesteringar, medan OECD-länderna, Japan och Korea är starka på mer 2. Figuren visar Compunded Aggregared Growth Rates, CAGR eller genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden för respektive cleantech-segment. 20

21 högteknologiska cleantech-branscher som till exempel smarta elnät. I USA är det den ekonomiska tillväxten som driver marknaden i kombination med starkt statligt stöd till ren teknik. Procentuellt växer den nordamerikanska marknaden i nästan samma takt som den asiatiska och med tre gånger hastigheten i Europa Makrotrender Framväxande megastäder med stora ambitioner som eko-städer De 30 största städerna i världen väntas stå för 20 procent av den globala BNP-tillväxten från och med 2010 till 2020 och de 600 största städerna för 60 procent av tillväxten. Städer förväntas vara nyckeln i den globala cleantech-utvecklingen eftersom de är redo att verkställa stora cleantech-investeringar, särskilt inom transport, avfall, vatten och byggnader. Globaliserade marknader medför nya krav Morgondagens konsumenter kommer att finnas i andra delar av världen än hittills. Detta kommer att kräva att företag kan designa, producera och distribuera produkter i enlighet med lokala preferenser och lokala marknader. Företagen kommer även att behöva utveckla nya försörjningskedjor och lösningar för att kunna driva verksamheten på ett lönsamt och hållbart sätt. Till exempel kommer BRIC-ekonomierna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) att växa med 8 procent, medan G7-länderna kommer att växa med 2,5 procent. BRIC-länderna har ökat från 16 till 25 procent av den globala BNP:n under perioden Trenden kommer att fortsätta under Utöver de rent kulturella skillnaderna mellan olika marknader skymtar även en annan trend. Den handlar om att det måste utvecklas modeller för värdeskapande för att möta efterfrågan på integrerade och lokala lösningar som är tillräckligt konkurrenskraftiga. För att skapa sådant värde, och därmed hållbara affärsmodeller i olika regioner, måste företagen kunna förvärva värden från olika källor. Undersökningar visar att det ofta inte räcker att kunna visa på direkta besparingar eller jämföra direktavkastning. Projekten är allt oftare en del av ett system där de genererar värde både vad gäller direkta kostnadsbesparingar och resultat. Det kan även handla om värde från relaterade besparingar på infrastruktur, genom skapande av arbetstillfällen och, inte minst, bättre livskvalitet för medborgarna. Därför är det viktigt att utveckla projekt och erbjudanden som fokuserar på systemets värde snarare än på enbart själva projektet. Detta gäller både utvecklade länder och utvecklingsländer. Resursknapphet Den ekonomiska modellen i vår ekonomi är baserad på förbrukning av resurser. En minskning av tillgången på viktiga råvaror kan leda till allvarliga störningar i den globala ekonomiska tillväxten. Att hantera resursknapphet kommer kräva integration av system och metoder för att använda resurserna mycket mer hållbart än vi gör i dag. De kritiska resurserna omfattar energi, vatten och mineraler/metaller. Klimatförändring Utsläppen av växthusgaser ökar i takt med industrialiseringen av nya länder. Sedan 2003 har till exempel Kinas utsläpp ökat med 100 procent och Indiens med 60 procent. Detta är i motsats till de utvecklade länderna, där utsläppen minskar och är i linje med Kyotoprotokollet. På global nivå är vägtransporter och elproduktion de två största källorna till koldioxidutsläpp. Samtidigt har ökningen av den globala handeln, turismen och industrialiseringen i utvecklingsekonomier lett till en kraftig ökning av utsläppen från luftfarten, raffinering och från cementindustrin. De ökande koldioxidutsläppen har av FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), bekräftats vara ett betydande bidrag till ökande global temperatur. Konsekvenserna av detta är många och svåra att överblicka. Till exempel har Världsbanken uppskattat att en temperaturökning om 5-6 C kan leda till en BNP-minskning hos fattiga länder med 10 procent och i utvecklade länder med 5 procent. 3.3 Den regionala resursbasen Näringsliv Det är ett stort antal företag som kan klassas som verksamma inom miljöteknik. I förarbetena till bildandet av Cleantech Östergötland (CTÖ) identifierades 245 miljöteknikföretag enbart i Norrköping (2007). Även resultat från andra undersökningar tyder på att vår regions miljötekniksektor är stark jämfört med de andra storstadsregionernas. Även företagens exportaktiviteter tenderar att vara relativt större än andra regioners (förutom Skånes). 21

22 Miljötekniksektorn i regionen är stark inom avfallshantering, återvinning, förnybara bränslen, produktutveckling och tjänster samt utbildning och forskning. Näringslivet omfattar stora FoU-tunga aktörer såsom Tekniska verken och E.ON, större industrier (Siemens Turbo Machinery), ett antal företag i mellansegmentet som till exempel Econova och Lantmännen Agroetanol samt innovativa små och medelstora företag. Det finns även ett stort antal mindre företag som har kretsloppstänkande och miljöengagemang som drivkraft för att utveckla nya tekniker och produkter inom miljö- och energiområdet. Vidare kan en rad verkstads- och elektronikföretag med applikationer inom miljöområdet inkluderas, till exempel Saab, Väderstadverken, Gothia Redskap och Agricam för att nämna några. Även pappers- och massaföretagen kan i vidare mening sägas tillhöra miljösektorn och/eller de gröna näringarna. Att situationen är mångfacetterad visas bland annat av Vinnovas senaste branschanalys. Den visade att regionen inte har en högre specialisering mot miljöteknik än till exempel Västra Götaland eller Stockholm. 3 I detta sammanhang ska inte det stora antalet företag med koppling till de gröna näringarna glömmas bort. Dessa företag framträder inte som miljöteknikföretag i statistiken men har ofta många beröringspunkter med sådana, till exempel inom förnyelsebara bränslen, råvarors resurseffektivitet, vattenrening, etc. Vidare ska regionens framträdande roll som internationell förebild lyftas fram. Av regionerna i Sverige tar Östergötland, i särklass, emot flest utländska besökare med miljöteknisk koppling per capita. De flesta besökarna kommer från Kina och Ryssland Forskning 4 Linköpings universitet är ett av Sveriges ledande lärosäten för tvärvetenskap och systemsyn inom hållbar utveckling/miljö. Vid universitetet är det dock ett stort antal forskargrupper som även bedriver stark disciplinär forskning kring miljö och hållbarhet och kring utveckling av metoder för miljöanalys och miljöanpassning. Sammanfattningsvis står Linköpings universitet starkt inom följande områden: 3. Här ska påpekas att Vinnovas analys inte på något sätt omfattar samtliga miljöteknikföretag utan fokuserar på aktiebolag. I storleksordningen miljöteknikföretag från Östergötland ingår i analysen. 4. Centrala delar av detta avsnitt är tagna från slutrapporten från arbetet med LiU Sustainable. Energi Inom området Energi ryms energisystemforskning, energieffektivitet i bebyggelse, energieffektivisering inom industrin, hushållens energianvändning samt modellering och optimering av energisystem, där såväl fjärrvärme som transporter ingår. Vidare finns större initiativ på biogasområdet där ett kompetenscentrum Biogas Research Center etablerats. Detta centrum samlar sju avdelningar vid Linköpings universitet samt ett antal industriella och offentliga aktörer. Forskning i transportsystem inkluderar bland annat fordonssystem och logistik. Fordonsforskningen innefattar hybridmotorer, dubbel turbo, look ahead, snåla motorer, batterier (elbilar) samt sensorer för att reglera utsläpp från motorer med mera. Det finns även framstående forskning kring omvandling av koldioxid till fordonsbränsle som metanol och dimetyleter. Exempel Biogas Vid Linköpings universitet (LiU) är forskare från tre olika discipliner engagerade i Biogas Research Center (BRC), ett kompetenscentrum som etablerades Initialt finansieras detta centrum med 23 mnkr för de första två åren, med en förhoppning om en kommande satsning på 21 mnkr per år under en period på åtta år. Energimyndigheten står för en tredjedel av finansieringen, med resten från LiU, näringslivet och olika organisationer. BRC utmärker sig genom sin bredd och forskningen inkluderar mikroorganismer, teknik, ekonomi, miljö- och samhällsaspekter, samt biogasens plats i energisystemet. Även innan BRC startades har LiU attraherat anslag inom området: Mats Eklund, professor i miljöteknik vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, erhöll drygt 3 mnkr från Forskningsrådet Formas för projektet Synergier för bättre miljöprestanda för första generationens biodrivmedel mellan 2008 och Forskning utanför LiU bedrivs bland annat inom Biogas Östergötland, ett projekt där AgroÖst FoU, som är del av en ideell förening, och Energikontoret Östra Götaland samarbetar för ökad produktion av biogas inom lantbruket. 22

23 Miljö- och klimatförändringar Forskningen kring miljö- och klimatförändringar inkluderar miljögifters spridning, optimering av markanvändning, risk för fosforbrist, visualisering av klimatförändringars orsaker liksom klimatsamarbeten och styrning. Industriell ekologi är ytterligare en form av systemstudier. Vid Linköpings universitet studeras bland annat tekniska system av symbioskaraktär (eko-industriella parker, agroparker och i kombinat) där samverkan leder till utbyte av material och energi, men också miljöarbete i företag och offentliga organisationer. Affärs-/verksamhetsutveckling och innovation Linköpings universitet har utvecklat metoder för att stödja företag och offentliga verksamheter med verktyg och analyser för miljöanpassning (miljöledningssystem, miljödesign, tidsdagböcker, strategisk miljöanalys, livscykelanalyser, modellering och optimering samt visualisering). LiU har även utvecklat Internationella förhandlingsbarometern (som är en unik flerårig studie av klimat- och miljöförhandlares attityder) och en verktygslåda för klimatanpassning. Visualisering Forskning kring visualisering av olika fenomen sker på flera avdelningar, ofta i samarbete med Visualiseringscenter C i Norrköping. Exempel på visualiseringsforskning rör klimatförändringar, fosforläckage, och aktivitetsmönster på individ-, hushålls- och populationsnivå när det gäller energianvändning. Miljöövervakning kan ibland gå in under visualisering men måste även framhållas som eget starkt område. År 2011 startade initiativet LiU Sustainable i syfte att tydliggöra universitetets styrkor och att realisera synergier mellan forskningsområden (även utöver dem som nämnts ovan). Ytterst är målsättningen att genom fördjupad och organiserad samverkan inom Linköpings universitet uppnå: 5 Rekrytering av excellenta och hängivna medarbetare till forskningsmiljöerna. Ökade forskningsanslag genom väl förberedda och samordnade ansökningar. Ökat antal publiceringar genom intressanta synergier med avseende på teoretiska och empiriska infallsvinklar. Medverkan till satsningen det pedagogiska språng - et det vill säga innovativa utbildningar/kurser som går över/suddar ut fakultetsgränser, samt nya utbildningsmiljöer. Att vara en viktig kraft för att universitetets olika campus ska fortsätta vara världens bästa ur hållbarhetssynpunkt. Ytterligare utvecklad och förbättrad samverkan med det omgivande samhället samt nya former för samverkan. Tydlig markering av LiU:s kompetens på området genom inrättandet av excellensområdet Expanding Sustainability. Större uppmärksamhet internationellt. Även SMHI Norrköping är en betydande forskningsaktör på området som dessutom länkar styrkeområdet till andra regionala styrkor som simulering och visualisering Övriga resurser Viktiga regionala resurser på området är: Tekniska verken Vreta Kluster, en utvecklingsverkstad för grön FoU, teknik och affärsutveckling Cleantech Östergötland ideell förening 6 Energikontoret Östra Götaland Energiriket ekonomisk förening Hushållningssällskapet Forsknings- och utvecklingsprojektet Grönovation 7 Länsstyrelsen Östergötland och Regionförbundet Östsam 3.4 Potential Östergötland har industriell och forskningsmässig styrka bland annat inom följande områden som sammanfaller med de växande marknader och trender som lyftes fram i avsnitt 1.2: Optimering av råvaror: avfallshantering och återvinning Regionens logistiska läge är ett av Sveriges bästa och 5. Detta är ett utdrag ur en längre lista som återfinns i sin helt i slutrapporten för förarbetet till satsningen LiU Sustainable. 6. Fram till 2014 var Cleantech Östergötland (CTÖ) ett aktivt klusterinitiativ. CTÖ som bolag lades ned 1 mars Däremot lever föreningen CTÖ vidare, med ca 110 medlemmar. 7. Grönovation är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som sjösattes Här utvecklas kunskap om hur innovationer uppstår, får spridning och kan stimuleras. Fokus är på de gröna näringarna som t.ex. jord- och skogsbruk. 23

24 därför högintressant för den logistikintensiva återvinningsindustrin. I regionen finns bland annat knutpunkter för nationella insamlingssystem för såväl burkar och pet-flaskor som tidningspapper. Både nya och etablerade företag kan dra nytta av det som traditionellt sett betraktas som avfall och utveckla affärer som är baserade på kretsloppstänkande. I regionen är konceptet Waste to Energy väl implementerat och under ständig utveckling inom företag och akademi. Även tekniker för sluthantering av avfall, exempelvis deponitäckning, finns representerade. Styrkan bör kunna utvecklas vidare genom korskopplingar med materialkompetensen inom industrin och vid Linköpings universitet. Östergötland kan ta täten, till exempel under epitet som den råvarueffektiva regionen Biobaserade bränslen/biobaserad ekonomi Produktion och forskning kring förnybara bränslen är ett mycket viktigt kompetensområde i regionen. Av de förnybara bränslen som i dag används i olika sammanhang finns alla i produktion i regionen. Världens mest energieffektiva spannmålsetanol produceras här, biogas utvinns ur en rad olika substrat och biodiesel tillverkas i en regional innovation. Biobaserade bränslen är ett av de viktigaste marknadssegmenten inom cleantech. Särskilt intresse märks från Asien, USA och Europa. Den globala marknaden för investeringar i biomassa-baserad kraft förväntas växa från 9,6 miljarder USD 2007 till 13,7 miljarder USD Det finns stora förväntningar på nya teknologier men även på lösningar för att effektivisera försörjningskedjor och logistik för att sänka totalkostnaderna. Regionen har betydande styrka och kompetens inom samtliga dessa aspekter, dels genom forskningsaktörer/-resurser som Biogas Research Center, dels genom Tekniska verken och kommersiella aktörer som Energifabriken, med flera Gröna städer I länet finns många företag med produkter och tjänster inom hållbart byggande och boende. Det är unika lösningar som bidrar till energieffektivisering, resurseffektivitet och minskade utsläpp till mark, vatten och luft och som uppkommit ur möjligheten att lösa ett miljöproblem eller minska förbrukningen av olika resurs er. I ljuset av den starka och snabba globala utvecklingen mot mega-städer bör regionen ha goda förutsättningar att sälja systemorienterade lösningar internationellt Systemkompetens tillämpad industriell ekologi och cirkulär ekonomi Industriell ekologi är en filosofi som handlar om att sträva i riktning mot industriella system där användningen av energi och material är optimerad, uppkomsten av avfall är minimerad och där det som faller ur en process blir råvara för en annan process. Det centrala inom industriell ekologi är att försöka vända miljöproblem till affärsmöjligheter genom att ha en vid systemsyn, utnyttja resurser effektivt och samverka genom omfördelning av resurser. Ett besläktat begrepp är cirkulär ekonomi. Förmågan att omsätta denna filosofi i praktisk tilllämpning är kanske regionens främsta styrka, eller som det har konstaterats: Regionen har en unik spets när det gäller hållbarhetsfrågor som är implementerade i praktiken. Genom att marknads föra bredden som spets har Östergötland potentialen att bli ett världsunikt nav för hållbarhet i praktiken. Tillämpningar sker både på makro- och mikronivå. På makronivå kan Händelö utanför Norrköping nämnas: här produceras exempelvis två förnybara bränslen i symbios med kraftvärmeverket där energiproduktionen till största del baseras på biobränslen. På mikronivå finns exempel på cirkulära system inom de gröna näringarna med välutvecklade kretslopp mellan staden, industrisektorn och jordbrukssektorn. De många praktiska tillämpningarna av industriell ekologi är en starkt bidragande orsak till det stora antalet internationella besökare. Det är också en grundläggande förutsättning för att företagen i regionen ska kunna utveckla komplexa och värdeskapande erbjudanden av systemkaraktär som nämndes i avsnitt Mötesplatser och arenor Sedan ett antal år har det i Östergötland pågått ett arbete för att skapa olika typer av arenor för de olika aktörerna på miljöområdet. Som exempel kan de affärsarenor som CTÖ har drivit nämnas. Befintliga mötesplatser och nätverk är således en regional styrka vars potential kan utvecklas ytterligare. 3.5 Utmaningar och handlingsbehov Fokusgruppen för styrkeområdet Utmaningar och handlingsbehov har identifierat följande utmaningar: 24

25 1. Miljö- och miljöteknikdrivna företags innovations- och marknadsbarriärer En central utmaning för miljö- och miljöteknikdrivna spetsföretag är att hitta vägar ut på marknaden Vem ska betala fakturan? För att tillväxtpotentialen inom Smart specialiseringsområdet Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar ska kunna realiseras så finns det både branschspecifika och mer generella barriärer som måste forceras. Svårigheterna kan ha sin grund i problematiken som uppstår då innovativa lösningar möter konservativa branscher. Andra svårigheter kan vara branschers okunskap om förekomsten av alternativa lösningar, tveksamhet inför att pröva nya koncept eller höga initiala kostnader för produkter som optimerats utifrån ett livscykelkostnadsperspektiv. 2. Värdeskapande systemlösningar Sveriges långt framskjutna position inom miljö och miljöteknik har till stor del sitt ursprung i åtgärder och lösningar som utvecklats av offentligheten, ofta inom kommuner eller kommunala bolag. Globalt sett är behovet av hållbara systemlösningar gigantiskt. (Se även avsnitt 1.2.) Samtidigt kan vare sig kommuner eller kommunala bolag agera som exportbolag. Inlåsningen av teknik inom kommuner har varit ett återkommande tema i debatten om svensk miljöteknikexports relativt blygsamma framgångar sett till behovet av hållbara systemlösningar. Medvetenheten om betydelsen av de kommunala processerna och om samverkan mellan de olika aktörerna i systemen för utvecklingen av svensk miljöteknik, (företag, kommuner, medborgare, etc), har fört diskussionen om systemförsäljning alltmer bort från teknik och produkter mot mjukare värden som kunskap och samverkansmodeller. Regionen har i olika konstellationer kommit en bit på väg mot strukturer för att lyckas med detta, men det är fortfarande en lång väg kvar att gå till eftersträvade Affärsmodeller för hållbara systemlösningar. 3. Besöks-/investeringsfrämjande och projekthantering Som nämndes i avsnitt 1.3 tar Östergötland emot det i särklass största antalet besökare (med miljöteknikfokus) per capita i landet. I många fall kan sådana besök hanteras direkt av aktörer som Tekniska verken, men då Cleantech Östergötland försvunnit som operativ kraft saknas det ibland resurser att ta emot besök på ett optimalt sätt. Allvarligare är dock att det saknas affärsutvecklare som förädlar de affärsmöjligheter som uppstår under besöken. Konsekvensen blir att besöken blir en uppvisningsövning utan mervärde för det regionala näringslivet. Detta är inte unikt för styrkeområdet men utpräglat på grund av det stora antalet besök med teknisk inriktning. Vidare medför det stora antalet möjligheter till medfinansiering av olika typer av projekt på miljöområdet (genom regionala, nationella och inte minst internationella program, se avsnitt 1.2) att identifiering, värdering och processande av sådana möjligheter måste ske mer systematiskt än hittills varit fallet. Även här saknas aktörer med projekthanteringskompetens och samtidigt god kännedom om näringslivets behov och villkor. 4. Grön strukturomvandling och Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar I Östergötland har det under närmare 15 års tid utvecklats en modell för systematiskt arbete med miljödriven produktutveckling där Almi Företagspartner, Linköpings universitet och Länsstyrelsen Östergötland samverkat med små företag. Det har resulterat i närmare 100 nya lösningar på marknaden. Arbetet syftar till att ta till vara de möjligheter som finns i de tekniska, ekonomiska samt sociala utmaningarna på miljöområdet. Dessa ska omvandlas till en kraft som driver utveckling av produkter och tjänster som på olika sätt reducerar negativ miljöpåverkan, eller har en positiv sådan, och även skapar arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft i näringslivet. Detta arbete har alltså pågått under en längre tid i regionen men är nu mer aktuellt än någonsin. Likaså har möjligheterna att göra verklighet av Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar aldrig varit större. Detta är i linje med det regionala insatsprogrammet för energi och klimat vilket innehåller åtta insatsområden, varav ett är att främja en grön strukturomvandling av näringslivet. Inom insatsområdet har politiken en annorlunda roll för den gröna strukturomvandlingen jämfört med andra sammanhang, där priset varit en drivande faktor. Några exempel på hur det offentliga kan arbeta är: a) genom att designa smarta, affärsdrivande miljö- 25

26 26 mål som till exempel Fossilfritt Linköping b) med särskilda ekonomiska incitament som innovationscheckar som är knutna till miljömålen och c) med innovationstävlingar.

27 4 SMARTA, SÄKRA OCH ROBUSTA UPP- KOPPPLADE PRODUKTER OCH SYSTEM Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system är ett styrkeområde i regionen som baserar sig på den unika blandningen av världsledande systemintegrerande industriella aktörer som Saab och Siemens, forskning i världsklass vid Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT och en mycket kompetent och dynamisk bas av små och medelstora företag. Genom den medvind som den globala återindustrialiseringstrenden skapar har Östergötland goda möjligheter att flytta fram och förstärka positionerna inom de regionalt starka segmenten inom Smart elektronik, inte minst: Sensorsystem, Kraftelektronik, Organisk elektronik och Inbyggda elektroniska system. För framgång krävs dock att de utmaningar som hindrar tillväxten kan hanteras. Särskilt viktigt är det att skapa mer kompletta regionala värdekedjor, våga prioritera och att säkra kompetensförsörjningen till regionen. 4.1 Definitioner och avgränsning Med uppkopplade produkter och system som är smarta, säkra och robusta avses, i enlighet med Forsknings- och innovationsagendan 8 för smarta elektroniksystem: nanooch mikroelektronik, fotonik, mikromekanik (MEMS), kraftelektronik och inbyggda system. Eller med andra ord: det som finns på insidan, det som gör att tekniska apparater och applikationer kan fungera på precis det sätt som de är tänkta att göra. I fortsättningen används begreppet smart elektronik som samlingsbegrepp för smarta elektroniksystem, elektroniksystem, smart hårdvara, intelligent hårdvara, elektronik- och fotonikhårdvara och liknande. Hårdvarunära mjukvara (inbyggda system) ingår också i begreppet. 4.2 Global och nationell kontext Övergripande trender I takt med att nya effektiva lösningar måste fram för att möta de många globala utmaningarna världen står inför, efterfrågas smarta elektroniksystem alltmer. Det handlar bland annat om krav på utveckling av förnybara energikällor, effektivisering av energiproduktion, energibesparing, långsiktigt hållbar miljö, vård och omsorg 8. Acreo Swedish ICT, Branschorganisationen Svensk Elektronik, Chalmers, KTH, LTU, PhotonicSweden och Swerea IVF om den växande och allt äldre befolkningen. Kompetent och konkurrenskraftig elektronikindustri utgör dessutom grundförutsättningen för ett framgångsrikt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv i sin helhet. I synnerhet de ökande kraven på hållbarhet i dess vidaste (ekonomiska, sociala och miljömässiga) mening utgör en av de viktigaste utmaningarna för smart elektronik. Ökande kostnader och bristen på vissa material driver utvecklingen att lyfta fram vikten av trygga tillgången och sökandet efter ersättare i form av förnybara råvaror. Åldrande befolkning är ytterligare en stor utmaning för den utvecklade världen. Människors ökande livslängd medför att hela marknader möter nya utmaningar som har koppling till hälso- och sjukvård och den åldradande individens möjligheter att på olika sätt förbli självständig och med viss hjälp, till exempel med hjälp av teknik, kunna delta i samhället. Tillgången på kompetent arbetskraft är avgörande för Sveriges och regionens förmåga att dra nytta av dessa trender. Den kompetensbrist som råder inom naturvetenskap, teknik och matematik utgör en betydande utmaning för innovativa företag att kunna konkurrera globalt. Parallellt med dessa globala drivkrafter och utmaningar som påverkar samhällen och näringsliv i de flesta länder finns också sedan en tid den industriella trenden insourcing. Under lång tid har världens industrier 27

28 outsourcat eller offshorat verksamhet som inte an - setts lönsam inom de egna väggarna. Just nu pågår, framför allt i USA, en tillbakaflyttning, insourcing eller onshoring, av produktion från Asien till hemlandet. Storbritannien har sedan ett antal år satsat på att återuppbygga tillverkningskompetens genom den nationella satsningen High Value Manufacturing. Tyskland har inom ramen för sin nationella High-tech-strategi en satsning kallad Industry 4.0 som definierar behov och utmaningar för en åter-industrialisering av Europa (se figuren The 4th Industrial Revolution). En liknande satsning sker även i Sverige. Figur: The 4th Industrial Revolution Industry 4.0. Källa: German Research Center for Artificial Intelligence, DFKI GmbH Även i Sverige finns tydliga tecken på fenomenet som ger högre upphandlingspris men kortare leveranstid. En anledning är att de kostnadsfördelar som vunnits från offshoring under många omständigheter inte är tillräckliga för att täcka den förlorade flexibiliteten. Leverantörer i Kina upplevs ligga procent lägre i pris än USAleverantörer men detta prisgap äts gradvis upp av: längre leveranstider, vilket ger ökande lagerkostnader dålig flexibilitet, vilket ger bristande kundanpassning flaskhalsar i logistiken och stigande fraktkostnader kvalitetsbristkostnader pirattillverkning och teknikstölder dålig kontroll och transparens i leverantörskedjan minskat förtroende för varumärket En liknande utveckling i Europa kommer bland annat att flytta en stor mängd elektronikproduktion närmare Sverige. Det innebär att elektronikindustrin har goda förutsättningar till kraftig tillväxt på både kort och lång sikt. Detta gäller inte minst Östergötland som har alla förutsättningar att befästa och flytta fram sin position på området. Beskrivna trender skapar både nya möjligheter och utmaningar för Sveriges och Östergötlands industri som kan sammanfattas i följande behov: 1) återuppbyggnad av tillverkningskapacitet; 2) kompetenta nätverk med underleverantörer; 3) koppling mellan konstruktion och produktion; 4) bättre kostnadsanalyser av totalkostnader Marknader, teknologier och applikationer Globalt sett spirar marknaden för elektronikapplikationer. Elektronik bidrar till värdehöjande egenskaper hos de flesta moderna produkter och utgör i typfallen över 20 procent av kostnaden för en produkt. Marknaden följer cykliska mönster men har vuxit stadigt under lång tid och överstiger nu 7 biljoner kronor. Viktiga användarområden/marknader för elektronikapplikationer är: 1. Telekommunikation 2. Försvar och säkerhet 3. Medicinsk teknik/life science - Hälso- och sjukvård 4. Automotive 5. Energi 6. Automation/produktion I ett teknologiskt perspektiv består Smart elektronik av ett stort antal delområden och kompetenser till vilka de viktigaste hör: mikro-nanoelektronik tryckt elektronik kraftelektronik fotonik antenn-, mikrovåg- och terahertzsystem sensorer inbyggda system byggsätt och tillförlitlighet avancerad produktionsteknik Vad gäller prioriteringar och investeringar inom forskning och utveckling så lyfter den EU-kommissionen 28

29 fram elektronikkomponenter och system i flera av unionens strategiska fram tidssatsningar. Inte minst inom ramforskningsprogrammet Horizon 2020 satsas stora forskningsresurser på elektronik, cyber physical systems, avancerade beräkningar och smart tillverkning. Dessa fyra områden relaterar starkt till de sex så kallade möjliggörande nyckelteknologierna (Key Enabling Technologies, KET:s) och inbyggd programvara: 1. nanoteknologi 2. mikro- and nanoelektronik 3. industriell bioteknologi 4. fotonik 5. avancerade material 6. avancerade produktionssystem KET:s anses vara nödvändiga för att i framtiden stärka EU:s kapacitet för industriell innovation och hållbar utveckling samt tillverkning av nya produkter och tjänster. Utöver detta satsar EU och 25 av medlemsländerna tillsammans med industrin omkring fem miljarder euro på innovativ elektronik genom programmet Electronics Components and Systems for European Leadership (ECSEL). 4.3 Den regionala resursbasen Smarta uppkopplade produkter och system är en inkluderande definition som reflekterar det faktum att styrkeområdet är brett och bygger på samverkan mellan ett flertal olika kompetenser, (kopplat till sensorer, kommunikationselektronik, mjukvara och komplexa system), som återfinns inom akademin och industrin i regionen. Styrkeområdet tangerar det som brukar kallas Internet of things (IoT), det vill säga att allt fler objekt kan samla in och kommunicera information samt identifiera sig gentemot andra objekt, men befinner sig delvis tidigare i värdekedjan. Ingenjörsvetenskapsakademin siar att: En framskjuten position [inom IoT] lägger grunden för ökad svensk konkurrenskraft inom industrin, med ökad BNP och nya arbetstillfällen som resultat. Akademin ser potentiell nytta inom en rad olika branscher, såsom gruvindustrin, skogsnäringen, energisektorn, med flera Näringsliv I grunden finns en stark tradition inom elektronik- och IT-segmentet samt gedigen erfarenhet av komplexa system, ett arv som fortfarande underhålls av ett flertal befintliga företag av varierande storlek. Det finns till exempel ett stort antal IT- och elektronikföretag i regionen, en region som är något av Sveriges IT-vagga med gedigen erfarenhet av komplexa kommunicerande system exempelvis hos Saab. Ur ett applikationsperspektiv kan följande exempel på företag ges. Marknadsområde Automotive Medicinsk teknik/life science Militär/säkerhet Telekom Energi Automation/produktion Exempel på företag Autoliv, Actia, Toyota Sectra, Elekta Saab, Securitas Ericsson, Motorola, Ruag Space E.ON, Alstom Siemens, Flextronics, Partnertech, Prodelox, Thin Film Electronics Forskning Forskningsaktörerna och forskningsmiljöerna i regionen har betydande styrkor, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Förutom Linköpings universitet finns betydelsefulla forskningsaktörer som Acreo Swedish ICT och Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i regionen samt fysisk produktionsmiljö i form av Printed Electronics Arena (PEA). Vid Linköpings universitet (LiU) bedrivs forskning inom flera relevanta områden och inte minst inom biosensorer och bioelektronik där ämnen som Organic electronics, Sensor Science and Technology, Imaging approaches for (Bio)Chemical Sensing, Biomolecular and Organic Electronics, Chemical Sensors and Sensor Science samt Biosensors and Bioelectronics hör hemma. Vid LiU finns vidare Strategiskt forskningscentrum för bioelektronik OBOE (finansierat av SSF och Vinnova), som leds av Magnus Berggren, professor i organisk elektronik. Forskningen vid OBOE strävar efter att förena elektronik och biologi i komponenter som är tillverkade av organiskt material. I sammanhanget ska även den strategiska satsningen Linköpings Initiativ inom Livsvetenskapernas Teknologier (LIST) nämnas. LIST inrättades 2009 som ett led i en strategisk LiU-satsning inom framtidens hälso- och sjukvård. LIST:s uppgift är att 1) Stimulera intresset för, och öka möjligheterna att genomföra, excellent forskning vid LiU kring nya teknologier för distribuerad hälsovård, sjukvård och omsorg; 2) Främja långsiktiga samarbeten mellan fakulteterna inom detta forskningsområde. LIST:s intresseområde ligger nära verksamheten 29

30 inom Hälsans Nya Verktyg (HNV), som främst omfattar utveckling och kommersialisering av produkter och tjänster för effektiv vård och omsorg med hemmet som bas. Ett annat viktigt initiativ med kopplingar till LIST:s verksamhet är NovaMedTech, en satsning i länen Södermanland, Västmanland, Östergötland och Örebro som stöder utveckling och kommersialisering av medicinsk teknik för bland annat distribuerad vård och personlig hälsa. Inom LiU finns ytterligare framstående och relaterad forskning inom kommunikationselektronik. Exempel på detta är forskargruppen under professor Shaofang Gong som dels varit lyckosam med att erhålla anslag (ca 3 mnkr från Norrköpingsfonden för projektet Smart City with Internet of Things och ca 3 mnkr från Energimyndigheten för Energy Saving with Internet of Things ), dels har de utvecklat ett trådlöst sensorsystem kallat CultureBee. Utöver LiU är som redan nämnts Acreo Swedish ICT en viktig forskningsresurs som inom ramen för Vinnovas Utmaningsdriven innovation, projektet Nya plattformar för kommunikation mellan mobiltelefon och tryckta smarta etiketter, tilldelats 10 mnkr för perioden Dessutom ligger FOI:s avdelning för forskning på Sensor- och Telekrigs-system i Linköping. Fram till 2012 fanns Centrum för avancerade sensorer, multisensorer och sensornät, ett Vinnova Institute Excellence Centre där bland andra FOI, LiU, Ericsson och Saab samarbetade Övriga resurser Här ska i synnerhet satsningen på tryckt elektronik (Printed Electronics Arena, PEA) nämnas. LiU:s och Acreos forskning inom ramen för Printed Electronics Arena är ledande i Sverige med ca 50 forskare, ingenjörer och projektledare verksamma inom tryckt elektronik. Printed Electronics Arena är det självklara navet i Sverige för tryckt elektronik. Tack vare denna nisch finns det internationellt erkänd produktionsteknisk kompetens som är av relevans för styrkeområdet. Genom sin produktionsanläggning attraherar PEA företag för testprojekt och utbildning kring tryckt elektronik. Det regionala näringslivet är delvis involverat i olika forskningsprojekt. 4.4 Potential inom styrkeområdet För Östergötland, liksom för många andra europeiska regioner som har ambitioner på området Smart elektronik, gäller de tendenser till re-industrialisering som kan skönjas. Visserligen utgör de en stor möjlighet, men kommer inte per automatik att leda till nyetableringar och stärkta inhemska värdekedjor. I första hand är det troligt att de större länderna, det vill säga Tyskland, Storbritannien och Frankrike kommer att kunna få de flesta och största fördelarna av denna utveckling. Detta sagt har även Östergötland goda möjligheter att dra fördel av situationen. För att detta ska bli möjligt krävs ytterligare ansträngningar för att designa och utveckla avancerade teknologier. De områden där regionen är väl positionerad för att göra det omfattar till exempel: 1. Sensorsystem Den globala marknaden för sensorer väntas uppgå till 69 miljarder USD Detta avser i första hand sensorkomponenter marknaden för sensorsystem är upp till sju gånger större. Östergötland har betydande kompetens och närvaro på applikationsområden som flyg, transport, energi och hälsa. 2. Kraftelektronik Den globala kraftelektronikmarknaden uppskattas till 247 miljarder USD och växer i en takt på 10 procent per år. I synnerhet är tillväxten hög vad beträffar fordonselektronik (inkl. drivlinor) och förnybar energi för industri och energi. Östergötlands styrkor finns bland annat inom segmenten transport, energiproduktion, överföring och distribution. 3. Organisk elektronik Organisk elektronik, även betecknad plastelektronik eller organic large area electronics, förutsägs komma att revolutionera elektronikvärlden de kommande 10 åren. Organisk elektronik är fortfarande en ung marknad som i dag beräknas vara värd ca 1,2 miljarder USD och snabbt växa till över 5 miljarder USD 2016 allteftersom tekniken mognar och applikationerna blir fler. En mogen marknad kan uppgå till mellan 90 och 100 miljarder USD. Östergötland är helt dominerande på området i Sverige och det finns nu planer på att etablera en hel värdekedja i regionen där en lägre kapitalkostnad för att etablera produktionsanläggningar skulle kunna locka nya aktörer. 30

31 4. Inbyggda elektroniska system Vad gäller design av elektronik och programvara finns utpräglade regionala styrkor. Den kompetensen är grundläggande för näringslivets konkurrenskraft inom områden som robotik/automatisering, inbyggda system och digital kommunikation. Linköpings universitet har betydande resurser inom elektronikdesign och det finns ett flertal företag i regionen. Enbart marknaden för inbyggda system uppskattas globalt till ca 100 miljarder USD. Sammanfattningsvis kan sägas, med stöd av tabellen Uppskattning av behov av smart elektronik inom olika segment, att Östergötlands näringsliv och forskningsaktörer har goda möjligheter till tillväxt och framgång inom en rad olika kombinationer av teknologier och applikationsområden. Exempel på detta är: Tryckt elektronik. Här bedöms det finnas stor potential inom de flesta områden, men i synnerhet applikationer inom medicinsk teknik och telekom. Här ska särskilt nämnas att Internet of Things och Internet of Everything är marknader med mycket stor potential och där tryckt eller hybrid elektronik kommer att användas där det inte är kostnadseffektivt att använda traditionell elektronik. Kraftelektronik. Även här bedöms behovet vara mycket stort inom de flesta områden. Regionen har särskild styrka bland annat inom energi och automation. Sensorer. Det finns ett mycket stort behov inom i stort sett alla områden. I dag har industriella aktörer med säte i regionen stora framgångar, till exempel inom Automotive men även inom Försvarsindustrin och säkerhetsbranschen. Inbyggda system. Detta är traditionellt en stark regional kompetens med stora behov inom ett flertal områden, kanske i synnerhet kopplat till automation, säkerhet och Automotive (samlingsnamn för fordonsbranschen). Regionen har särskild styrka inom telematik och fjärrstyrd diagnostik. Byggsätt/robusthet. Även detta är ett starkt regionalt område, både vad gäller elektronikdesign och tillförlitliga system, till exempel med starka aktörer inom Telekom, Försvarsindustrin och säkerhetsbranschen samt Automotive 4.5 Utmaningar och handlingsbehov Övergripande utmaningar Under de senaste decennierna har många av de stora, vertikalt integrerande, företag som förr fanns inom elektroniksektorn i Sverige försvunnit. Dessa företag kunde utveckla interna försörjningskedjor för innovativ teknik och skapa en marknad för produkterna. I dag domineras branschen i Sverige och Östergötland av små och medelstora företag (som inte sällan befinner sig i för-kommersiella stadier) som utvecklar innovativ teknik som erbjuds systemintegratörer och sluttillverkare vilka i sin tur i stort sett är riskobenägna. Med andra ord hindras ofta innovativ teknik av småföretagens brist på integrationsresurser och demonstrationsmöjligheter. Relaterad utmaning betyder att vissa små och medelstora företag inom sektorn har svårt att leverera till Figur: Uppskattning av behov av smart elektronik inom olika segment. Källa: Smartare elektroniksystem för Sverige en strategisk forsknings och innovationsagenda

Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland

Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland 2014-08-29 Sida 1 av 53 Förord Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma område. Ändå använder nog de flesta regioner, utan tvekan, begrepp

Läs mer

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Business Region Platform Sustainable regional growth Regional development management Regional leadership ESBR process and project management Growth- and

Läs mer

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt Process Behov av regional samordning & ett utvecklat ledarskap: Visioner och mål samt uppföljning Gemensamma modeller

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. s a m m a n f a t t n i n g

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. s a m m a n f a t t n i n g Smart specialiseringsstrategi för Östergötland s a m m a n f a t t n i n g 1 2 INNEHÅLL INLEDNING.... 5 UTGÅNGSPUNKTER... 7 EFFEKTIV LOGISTIK... 11 Kort bakgrund... 11 Globala trender... 11 Resursbasen

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Tillväxt och innovation?

Tillväxt och innovation? Tillväxt och innovation? hur gör vi i vår region? Smart Region specialisering, Östergötland2015-05-20, Peter Larsson Vår styrka East Sweden Business Region en koordinerad regional plattform för innovation,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger Miljö-Klimat-Energi Region Östergötland Dagens tema, 2016-09-22, Anita Jernberger Tre planeringsnivåer (för regional utveckling) Strategisk nivå (Politikens arena) Anger mål, beslutar om strategier och

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen. Prof. Mats Abrahamsson

Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen. Prof. Mats Abrahamsson Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen Prof. Mats Abrahamsson Logistikens betydelse för retail Exemplet HORNBACH Handel hat keine logistik, Handel ist logistik DET DYNAMISKA FÖRETAGET OM FÖLJSAMHET

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet Smart industri En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Per Stagnell och Sofia Nyman Foto: ABB Foto: Scania Foto: Siemens Svensk ekonomi går starkt Det globala skiftet Nordamerika 23% EU:s inre marknad

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Miljölogistik - och E-handel? Maria Huge-Brodin Professor i Miljölogistik 22 oktober 2015, Logistikdagen i Borås, Svensk Digital Handel

Miljölogistik - och E-handel? Maria Huge-Brodin Professor i Miljölogistik 22 oktober 2015, Logistikdagen i Borås, Svensk Digital Handel Miljölogistik - och E-handel? Maria Huge-Brodin Professor i Miljölogistik 22 oktober 2015, Logistikdagen i Borås, Svensk Digital Handel Maria Huge-Brodin 2015-10-29 2 Miljölogistik och E-handel? Miljölogistik

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2001/0053(COD) 20 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet I EU:s regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 föreslås elva tematiska mål med underliggande investeringsprioriteringar som anger möjlig inriktning

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Filip Kjellgren Forums kansli

Filip Kjellgren Forums kansli www.transportinnovation.se Filip Kjellgren Forums kansli 2014-05-15 1 Forums medlemmar 2014-05-15 2 Forums mål: Uppnå ett mer hållbart transportsystem, särskilt genom att bryta trenden mellan transporter

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi Utmaningsdriven innovation #ViUdi www.vinnova.se/udi Överblick, återblick, framåtblick Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt 2632 miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet 1 Utbildning Tekniska fakulteten Civilingenjör Energi-miljö-management Masterprogram Energy

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm Miljölogistik Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14 Monica Jadsén Holm Integrerade logistikkedjor sparar miljön Värdeskapand e tjänster Värdeskapande Temperaturförändringar (år 1860 2000) tjänster

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Smarta elnät en framtida svensk tillväxtbransch?

Smarta elnät en framtida svensk tillväxtbransch? Smarta elnät en framtida svensk tillväxtbransch? Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Innovation och nya marknader SEK Svensk Elstandard, 18 april 2013 Disposition Samordningsrådets

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Anpassa sidfoten 1. Klicka Sidhuvu Infoga. Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Den smarta staden, innovation för framtiden. Den smarta staden, innovation för framtiden. Vart är automation på väg och varför är det viktigt för oss att vara med? Var förbrukas energin? Industri & infrastruktur Datahallar & nätverk Fastigheter Hushåll

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Filip Kjellgren och Jonas Sundberg, Forum för innovation inom transportsektorn 1 2014-05-16 www.transportinnovation.se 2 2014 05 16 2014-05-16 2 Forums medlemmar

Läs mer

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete Kollektiv godstrafik i Stockholm 1 Schenker Consulting Växande aktör på den nordiska logistikkonsultmarknaden Kontor i Göteborg och Stockholm 28 konsulter och 3 trainees Tillsammans mer än 220 års erfarenhet

Läs mer