Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland

Transkript

1 Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland Sida 1 av 53

2 Förord Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma område. Ändå använder nog de flesta regioner, utan tvekan, begrepp som världsledande, excellens eller cutting edge. Ofta för att beskriva breda kunskapsområden som IT, Cleantech eller förnybar energi. Som sagt, är det bara ord eller speglar det verkligheten. För att utveckla ett innovationspolitiskt koncept som gynnar effektiv användning av offentliga investeringar i forskning, har Smart specialisering tagits fram. Ett begrepp som inom EU går under benämningen S3, där regionalpolitik skall bidra till smart tillväxt i Europa år Att just samordna satsningar inom såväl forskning som regional utveckling, är en ledstjärna. Smart specialisering baseras på en djuplodande analys av regionala tillgångar i teknik och kunskap. Smart specialisering bygger också på ett starkt partnerskap mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Det är viktigt att notera vid utvärdering och val av fokusområden att dom är relativt smala, väldefinierade och omfattar regional styrka både vad avser näringsliv och forskning. Smart specialisering är ingen ersättning för klassiska indelningar som branscher eller sektorer. Det skall ses som regionens verkligen starka framtidskompetens med vilken man kan dopa vilket utvecklingsprojekt som helst. Vi beskriver det närmare nedan. Region Östergötland kan, om vi tar till oss och utnyttjar begreppet Smart specialisering, få en större del av EU-kakan som innehåller ibland ofattbara medel för forskning och tillväxt. Men det räcker inte med Smart specialisering, det krävs också klassiskt Tripple helix-samarbete och gärna koalitioner med andra regioner som vi vill samarbeta med. Konceptet Smart specialisering kan helt enkelt utgöra en strategi för att skapa ännu högre mervärde i utvecklingsarbetet och stärka regionens konkurrenskraft. Stärkt konkurrenskraft leder också till stärkt attraktionskraft. En effektiv genväg till tillväxt. Fokusgrupperna har även tagit fram specifika förslag på insatser som bedöms viktiga för att styrkeområdena ska kunna utgöra det förväntade bidraget till innovationskraften i regionen. Dessa förslag kommer att fördjupas under hösten 2014 och förväntas bli viktiga underlag för projekt inom den regionala utvecklingsfonden från 2015 och framåt. Vidare förväntas fokusgrupperna även framöver ha en roll i den kontinuerliga utvecklingen av strategiska, regionalt förankrade projekt med koppling till styrkeområdena. Sida 2 av 53

3 Innehåll FÖRORD... 2 INNEHÅLL BAKGRUND SMART SPECIALISERING OCH REGIONALA INNOVATIONSSTRATEGIER ARBETSPROCESS OCH METOD REGIONALA STYRKEOMRÅDEN EFFEKTIV LOGISTIK DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNING GLOBAL OCH NATIONELL KONTEXT DEN REGIONALA RESURSBASEN Näringsliv Forskning Övriga resurser POTENTIAL INOM STYRKEOMRÅDET Varuägare Transport/Logistik/IT-företag Samhällsnytta UTMANINGAR OCH HANDLINGSBEHOV AFFÄRSMODELLER OCH ARENOR FÖR HÅLLBARA SYSTEMLÖSNINGAR DEFINITIONER OCH INNEHÅLL GLOBAL OCH NATIONELL KONTEXT Forskning, utveckling och innovation i Europa Marknadstyngdpunkter Makrotrender DEN REGIONALA RESURSBASEN Näringsliv Forskning Övriga resurser POTENTIAL Optimering av råvaror: avfallshantering och återvinning Biobaserade bränslen / biobaserad ekonomi Gröna städer Systemkompetens - Tillämpad industriell ekologi och cirkulär ekonomi Mötesplatser och arenor UTMANINGAR OCH HANDLINGSBEHOV SMARTA, SÄKRA OCH ROBUSTA UPPKOPPLADE PRODUKTER OCH SYSTEM DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNING GLOBAL OCH NATIONELL KONTEXT Övergripande trender Marknader, teknologier och applikationer DEN REGIONALA RESURSBASEN Näringsliv Forskning Övriga resurser POTENTIAL INOM STYRKEOMRÅDET UTMANINGAR OCH HANDLINGSBEHOV Övergripande utmaningar Sida 3 av 53

4 4.5.2 Teknologispecifika utmaningar SIMULERING OCH VISUALISERING DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNING GLOBAL OCH NATIONELL KONTEXT Produktutveckling och tillverkning Digital Content & Kreativa näringar Den offentliga sektorn och samhällets utmaningar Översikt och sammanfattning DEN REGIONALA RESURSBASEN Näringsliv Forskning Övriga resurser POTENTIAL INOM STYRKEOMRÅDET UTMANINGAR OCH HANDLINGSBEHOV AVANCERADE MATERIAL DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNING GLOBAL OCH NATIONELL KONTEXT DEN REGIONALA RESURSBASEN Näringsliv Forskning Övriga resurser POTENTIAL INOM STYRKEOMRÅDET UTMANINGAR OCH HANDLINGSBEHOV Sida 4 av 53

5 1 Bakgrund 1.1 Smart Specialisering och regionala innovationsstrategier Utvecklingen går mot ökande regionalt ansvar för innovation och utvecklingsfrågor, ökande fokus på innovation i Europeiska finansiella styrmedel, samt starkare integration mellan forskning, regional utveckling och individens kompetens. Detta sammanfaller med en ökad homogenisering (i ett Europeiskt perspektiv) av regionala fokusområden och strategier samt problematisk samordning och governance som i sin tur leder till ökad fragmentering av regionala utvecklingsresurser och därmed sämre effekt. För att möta utvecklingen har Den Europeiska Kommissionen inför arbetet med den regionala utvecklingsfonden (ERUF) för perioden 2014 lanserat begreppet RIS3. RIS3 står för Regional Innovation and Smart Specialisation Strategies och anger riktningen för en ny Europeisk regionalpolitik (Europe 2020). En RIS3-strategi är dessutom ett ex-ante krav för tillgång till medel från den Europeiska utvecklingsfonden under perioden (EC No 1080/2006 and COM 2011). Essensen i Smart Specialisering är regional kraftsamling bakom de, med hänsyn tagen till regionala kompetenser och resurser, mest lovande områdena för innovation, entreprenörskap och tillväxt. I Östergötland innebär detta att Regionförbundet Östsam ansvarar för att leda RIS3-processen. Detta ska ske i samklang med Europe 2020 Growth, den nationella innovationsstrategin, den regionala innovationsstrategin och regionala utvecklingsprogrammet. På längre sikt (5-10 år) ska det regionala smarta specialiseringsarbetet leda till större genomslag för regionala innovationsstrategier i termer av fler nya företag, fler företag, fler arbetstillfällen, ökat förädlingsvärde, etc. Dessutom ska fragmenteringen av offentliga satsningar minska och effektiviteten i användningen av offentliga medel öka. Ett större fokus på vissa kunskaps/kompetensområden förväntas ge synergier mellan offentliga stödmekanismer för FoU och innovation, marknadsföring och utbildning/lärande. Genom en tydligare profil och strategi gentemot nationella och internationella finansiärer kan smart specialisering dessutom ge Östergötland större resurser för stöd till innovation och företagande. På kort sikt (1-3 år) ska arbetet medföra att Östergötlands förmåga att framgångsrikt implementera handlingsplanerna inom den regionala innovationsstrategin ökar, att förmågan att vinna och kraftsamla resurser till områden med tillväxtpotential för regionens näringsliv ökar, att Östergötlands internationella position och attraktivitet som samarbetspartner stärks och att Östergötland är starkt positionerat i processen för framtagning av de operativa programmen för nästa strukturfondsperiod och därigenom får större gehör för regionalt viktiga satsningar. 1.2 Arbetsprocess och metod I arbetet med att formulera regionens strategi har följande frågeställningar bearbetats: 1) Vilka är regionens styrkeområden och hur kan dessa beskrivas? 2) Vilka befintliga styrkeområden kan ge störst internationell växtkraft i ett regionalekonomiskt perspektiv? 3) Vilka styrkeområden (med internationell tillväxtpotential) kan utvecklas med utgångspunkt från, och genom kombination av, befintliga kompetenser? 4) Vilka spirande kompetenser har potentialen att bli framtidens ledande styrkeområden i regionen? Sida 5 av 53

6 5) Vilka områden är relevanta för regionens offentliga innovations- och entreprenörsskapsstödjande aktörer att fokusera på? Arbetet med regionen specialiserings-strategi har löpt enligt de faser som illustreras av bilden till höger. Den breda uppsättning kompetensbas som regionen förfogar över har i inventeringsfasen genomlysts utifrån tre perspektiv: 1) Näringslivsförankring 2) Forskning och utveckling 3) Regionala förutsättningar 4) Utöver dessa övergripande kriterier har styrkorna även granskats med avseende på: a) potential att vara till nytta för ett stort antal branscher/näringar, b) internationell tillväxtpotential och c) bidra till unik regional profil. Denna modell illustreras av bilden nedan. Inventeringsarbetet har följts, förutom av East Sweden Business Regions projektledning och den breda styrgruppen Strategi och Utveckling, av en för ändamålet inrättad referensgrupp bestående av representanter från ALMI Företagspartner Östergötland AB, Regionförbundet Östsam. Linköpings universitet och Industrikompetens i Östergötland AB. 1.3 Regionala styrkeområden Sida 6 av 53

7 Som resultat av ovan beskrivna process har Östsam valt att bygga den smarta specialiseringsstrategin på så kallade möjliggörande styrkeområden. Dessa styrkeområden är av bransch- och sektorsövergripande karaktär. Samtidigt som de förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer har de även stor potential att bidra till innovation och konkurrenskraft i många av Östergötlands sysselsättningsmässigt starka branscher. De styrkeområden som identifierats omfattar: Effektiv logistik Omfattar logistik för gods, person- och materialhantering och processer för tjänsteleverans Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Systemförsäljning och affärsarenor, miljödriven affärs- och produktutveckling, biobaserad cirkulär ekonomi Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system System av säker, Internet-integrerade, kommunicerande elektronik och sensorer samt innovativa metoder för att framställa och distribuera detta, t.ex. genom att trycka elektronik. Simulering & Visualisering Åskådliggörande av komplex data och interaktion med virtuella modeller, simulering, visuell, interaktiv media och spel Avancerade material Nanoteknikbaserade ytbeläggningar till nytta för bl.a. verktygsföretag; nanostrukturerade material t.ex. grafen men även bio-kompatibla material och lättviktsmaterial. En fördjupad redogörelse för respektive styrkeområde ges i följande kapitel. Denna baseras på ett omfattande arbete utfört av fokusgrupper bestående av representanter från näringslivet, forskningsaktörer och offentliga organisationer. Redogörelsen omfattar en global utblick följt av en beskrivning av den regionala resursbasen och den potential som kan skönjas för denna i ljuset av den globala situationen. Vidare definieras utmaningar och handlingsbehov för hur respektive styrkeområde ska kunna bidra till regional tillväxt och konkurrenskraft. 1.4 Fortsatt process Fokusgrupperna har även tagit fram specifika förslag på insatser som bedöms viktiga för att styrkeområdena ska kunna utgöra det förväntade bidraget till innovationskraften i regionen. Dessa förslag kommer att fördjupas under hösten 2014 och förväntas bli viktiga underlag för projekt inom den regionala utvecklingsfonden från 2015 och framåt. Vidare förväntas fokusgrupperna även framöver ha en roll i den kontinuerliga utvecklingen av strategiska, regionalt förankrade projekt med koppling till styrkeområdena. Sida 7 av 53

8 2 Effektiv logistik 1 Effektiv logistik är ett styrkeområde i Östergötland. Det geografiska läget hör till de absolut bästa i landet med mycket bra position för att nå logistiska tillväxtmarknader i Baltikum och Ryssland. Balansen i godsflödena (inflöde och utflöde) är god, infrastrukturen är väl utvecklad och under förbättring, forskning och utbildning på universitetet är mycket stark och har tydlig koppling till näringsliv och offentlig sektor. Dessutom finns en betydande innovationspotential kopplad till området; dels i form av tjänsteföretag som utvecklar nya lösningar för en växande logistiksektor och dels i form av företag med stora varuflöden, t.ex. inom verkstadsindustrin och de gröna näringarna, som har stora besparingar att göra genom förbättrad logistik. 2.1 Definitioner och avgränsning Definitionsmässigt är logistik kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt härtill kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Logistikens syfte och mål är att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en försörjningskedja, s.k. supply chain (SC). Logistik är den enda profession i näringslivet som har fokus på det horisontella flödet från råvara till slutkund och skiljer sig på så sätt från de flesta andra organisationers sätt att organisera sin verksamhet. Logistikens hårda kärna är oberoende av typ av produkt, tjänst eller bransch och innefattar: 1. Hög flödeseffektivitet (produkter och information) inom och mellan företag 2. Förankring i ett systemperspektiv 3. Skapande av affärsnytta i form av tid och rum/plats Logistik delas ofta in i följande grenar: 1. Transportlogistik Avser huvudsakligen förflyttning och övervakning av fysiskt gods från punkt A till punkt B. De fyra vanligaste transportsätten är definierade som lastbil, järnväg, båt och flyg. 2. Produktionslogistik Gäller flöden inom produktionsprocesser i syfte att uppnå högsta möjlig effektivitet, kapacitet med mera, bland annat genom att styra och minska ledtiderna. Normalt ingår en rad olika strategier för att uppnå bästa möjliga produktionseffektivitet. 3. Tredjepartslogistik Också Third Party Logistics (TPL eller 3PL). En tredje part åtar sig att utföra hela eller delar av de logistiktjänster som krävs för att säkerställa materialflöden mellan ett företag och dess kunder. Vanligen utför tredjepartsföretaget transporterna till kunderna och svarar för fysisk lagerhållning och administration, s.k. lagerhotell. Både små och stora företag lägger ut sin logistik för att uppnå flexibilitet, kostnadseffektivitet och större fokus på sin kärnverksamhet. 4. Supply Chain Management Dvs. design, ledning och styrning av en hel försörjningskedja från råvara till slutkund, vilket ofta involverar fler än ett företag och som syftar till att genom samverkan och systemeffektivisering öka konkurrenskraften för samtliga företag som ingår i en sådan kedja. 1 Detta avsnitt är till icke obetydlig del inspirerat av dokumentet Forsknings- och innovationsagenda för Framtidens logistik (2013). Sida 8 av 53

9 Värt att notera i detta sammanhang är att logistikens teorier och modeller mycket väl kan användas för att effektivisera viktiga samhällssektorer. Inom sjukvården kan t.ex. logistikens principer användas för att minska vårdköer samt skapa en mer resurseffektiv sjukvård (Sjukvårdslogistik). I stadsmiljön för att minska trängsel och miljöpåverkan i samband med godsleveranser, effektivare och mer hållbar försörjnings av livsmedel, katastrofhjälp, mm (Citylogistik). 2.2 Global och nationell kontext De övergripande internationella och globala trender som påverkar den framtida utvecklingen och företags sätt att driva verksamhet kommer att ställa helt nya krav på hur framtidens försörjnings-, produktions- och distributionssystem utformas, därmed också på framtidens transportsystem. Till dessa trender hör i synnerhet: 1. Ökad globalisering innebär en kraftig ökning av världshandeln till 2030 (+10% per år enligt Oxford Economics), med BRIC-länderna som draglok. Det innebär stora möjligheter för exportindustrin men också mer international handelspolitik och handelshinder, vilket riskerar att öka det avståndshandikapp som framför allt vår exportberoende basindustri upplever. 2. Framtida brist på råvaror innebär att för svensk industri viktig råvaruförsörjning kommer att sökas globalt och från flera marknader än tidigare samtidigt som behovet av återvinning för återanvändning och recirkulering av råvaror ökar. 3. När huvuddelen av framtida marknadspotential finns i BRIC-länderna och miljökostnaderna ökar, så ökar kraven på en mer effektiv och miljömässigt hållbar logistik jämfört med idag. 4. Förändrade köpbeteenden med högre grad av t ex e-handel innebär nya kundkrav på transporter, både i termer av snabbhet, men också att konsumenten styr sista milen genom sena val av leveransplats och snabbare och smartare returer. 5. Framtidens växande städer innebär inte bara helt nya krav på miljövänliga godstransporter i form av effektiv citylogistik, utan också att logistiska modeller används för att effektivisera sjukvård, med patientflödet i fokus. Men även hållbar försörjning av livsmedel och energi samt krav på effektiv logistik till en allt mer utarmad landsbygd. 6. Tillgången på information ökar mycket snabbt, vilket är nyckeln till mer innovativ logistik i framtiden. Mer information leder också till att kunderna kommer att stärka sin position visavi leverantörerna, vars prestationer kommer att mätas och följas upp i allt högre grad än tidigare. 7. Utveckling av ny produktionsteknik som bl.a. kommer att ändra förutsättningarna för vad som kan lokaliseras lokalt och vad som behöver centraliseras i globala logistiksystem. Dessa trender ska ses i ljusets av att dagens distributionssystem främst är vägbaserat. Som figuren nedan visar orsakar godstransporter via lastbil betydligt mer C02-utsläpp än motsvarande resor som sker via andra transportsätt, förutom luft. Av denna anledning prioriterar EU:s transportpolitik järnväg och vatten före väg-och flygtransporter, detta i syfte att minska trafikstockningar, föroreningar och koldioxidutsläpp. I EUs vitbok från 2011-års vitbok finns ett antal viktiga mål för 2050: Inga mer konventionellt drivna bilar i städerna; 40% hållbara bränslen med låga koldioxidutsläpp inom luftfarten. Åtminstone 40% minskning av utsläppen från sjöfarten; 50% förändring i medellånga person-och varutransporter i intercity från väg till järnväg och sjöfart. Sida 9 av 53

10 Målen avses bidra till 60% minskning av transportutsläppen till mitten av seklet och härmed en betydande minskning av oljeberoendet. Detta kommer med stor sannolikhet att få betydande inverkan på en stor del av den vägbaserade logistikbranschen. När det gäller själva genomförandet sätter EU en ram för "internalisering" av alla kostnader för vägfordon. Detta inkluderar interna infrastrukturkostnader och kostnader för trängsel, men viktigast för C02 emissioner. Den direkta företagsekonomiska konsekvensen av denna utveckling är att transportkostnaderna för den kommande 10-årsperioden kommer att öka snabbare än andra kostnadsslag. Oljepriserna kommer att öka till följd av förväntad brist på råolja och till följd av förväntade regleringar för att minska användningen av fossila bränslen och de emissioner som genereras av transporter. Samtidigt förväntas tillverkningskostnaderna som idag är relativt låga till följd av stora produktivitetsförbättringar det senaste decenniet att fortsatt vara låga, liksom anläggningskostnaderna som hålls nere till följd av en stramare räntepolitik. Däremot kommer inköpskostnaderna att öka till följd av ökad internationell handel, minskat förädlingsinnehåll och ökad grad av outsourcing i tillverkningsindustrin. Figur: Co2 emissioner för olika transportslag. Källa: ADEME, Defra, IFEU Globalisering leder primärt till ökad konkurrens alternativa leverantörer finns alltid tillgängliga beredda att leverera motsvarande produkt billigare och snabbare. För många företag innebär globalisering att förmågan att kunna utforma, styra och leda global försörjningskedjor och nätverk är väl så viktig för konkurrenskraften som att ha effektiv svensk produktion. Men det handlar också om hur väl Sverige som land fungerar som internationell handelspartner. Sverige har som nation halkat ner från en hedrande 3.e plats 2010 till 13:e plats 2012 på världsbankens ranking av länders logistiska förutsättningar för internationell handel och godstransporter. Det är en varningssignal om att utvecklingen går åt fel håll. Sida 10 av 53

11 Figur: Europeisk logistikhubbar Källa: Colliers International. Figur: Europeisk logistikhubbar Källa: Colliers International. 2.3 Den regionala resursbasen Näringsliv En uppenbar styrka som talar för områdets betydelse är det breda spektrumet av användningsområden (både tjänsteprocesser och materialflöden kan förbättras av optimerad logistik) samt det stora antalet slutanvändare, såväl stora som små företag förlitar sig på fungerande interna och externa flöden. Det finns infrastruktur för både sjö- och flygtransport: Norrköpings hamn är en av landets största och både Linköping och Norrköping har egna flygplatser. Dessutom har regionen ett geografiskt fördelaktigt läge, hälften av Sveriges befolkning och en fjärdedel av landets industriella produktion återfinns inom en radie av 25 mil från Norrköpings hamn. Dessa faktorer sammantagna ligger till grund för att Östgötaregionen rankades på andra plats bland Sveriges bästa logistiklägen 2013 av branschtidningen Intelligent Logistik. Förutom alla de företag med ett generellt behov av välfungerande logistik, så finns ca 90 företag direkt kopplade till logistiknäringen, exempelvis godsterminaler och kurirföretag. Regionens fördelaktiga läge medfört att ett betydande antal större partihandelsföretag såsom Ö&B, Stadium och Rusta etablerat sig i regionen. Det därmed sammanhängande behovet av nya lösningar och det starka utbudet av kompetens från Linköpings universitet har gett upphov till ett antal innovationsföretag med säte i regionen. Ibland räcker dock inte regional kompetens för att tillgodose de stora partihandelsföretagens behov och tjänstekompetens måste hämtas från andra delar av landet. Samarbete med fokus på att höja branschspecifik logistisk kompetens bedrivs inom ramen för forskningscentrumet Brains & Bricks, med byggföretaget Peab, LiU och Katrineholms kommun som satsar gemensamt på högteknologiskt byggande, där bygglogistik är ett av tre utvalda forskningsområden. Sida 11 av 53

12 Samtidigt är förnyelsebara drivmedel är något av en profilfråga för regionen med aktörer som Lantmännen Agroetanol, Svensk Biogas och Sweden Bioenergy aktiva inom produktion av etanol, biogas och biodiesel Forskning Inom akademin finns också kompetens som underbygger styrkeområdet och med inriktningar som breddar innehållet. Linköping är tillsammans med Göteborg och Lund en av tre nationella forskningsnoder inom logistikämnet, LiU hyser en av de största forskargrupperna i Europa. Här bedrivs tillämpad forskning inom tre olika områden: Logistik för industri och handel, Logistik för hållbarhet och Logistik för sjukvården. Särskilt de två sistnämnda inriktningarna vidgar begreppet och synsättet på ämnet. Därtill kommer forskning inom exempelvis det ovannämnda forskningscentrumet Brains & Bricks med fokus på bygglogistik. Det är framförallt genom forskningsinsatser som styrkeområdet får ytterligare innehåll utöver de rent infrastrukturella tillgångarna. Universitetet erhöll som exempel 3,1 MSEK i anslag för miljölogistikforskning från Ragnar Söderbergs stiftelse, Mats Abrahamsson, professor i logistik på LiU, är projektledare för Vinnovas projekt Strategisk forskningsagenda inom logistik, vilket är ett arbete som i högsta grad är relevant för regionen. Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem koordinerar Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem (NFITS). Dessutom finns det i regionen ytterligare en relevant forskningsaktör i form av Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som har sitt huvudkontor i Linköping Övriga resurser Logistiknätverket som byggs av aktörer som Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB näringslivet, Linköpings Universitet samt regionen blir en viktig nod i arbetet där näringsliv och offentliga aktörer kan mötas. 2.4 Potential inom styrkeområdet Östgötaregionen, där stråket Norrköping-Linköping-Mjölby och även Motala och Finspång räknas in, har ett optimalt demografiskt läge med närhet till de viktigaste marknaderna och ett vidgat regionalt samarbete genom Östsam och EastSweden. Med utmärkt järnvägs- och motorvägstandard, nyligen utbyggd containerhamn i Norrköping, ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings universitet och god tillgång på etableringsmark, håller Östgötaregionen en stark delad tredjeplacering på listan. (Intelligent logistik 2014) Generellt kan sägas att Östergötland och det östgötska näringslivet har, utifrån en logik där regionen används som show-case, stor innovationspotential kopplad till logistik. Det kan konstateras att avståndshandikapp till internationella marknader kan undanröjas genom högre logistikkompetens. Därmed stärks konkurrenskraften i regionens näringsliv samt att fördelarna med att finnas i regionen blir större. Vidare kan fastställas att Östergötland är en stark tjänsteregion och arbetsmarknadsregion med stor rörlighet. Mobiliteten mellan olika delar av regionen är väl utvecklad. Kan den utvecklas ytterligare, uppnås klara fördelar till nytta för arbetsgivare, anställda, boende mfl. Specifika skäl som talar för detta är: Det geografiska läget är bäst i landet Bra balans i godsflödena (inflöde och utflöde) Infrastrukturen är väl utvecklad och är under förbättring Sida 12 av 53

13 Mycket stark forskning på universitetet med tydlig koppling till näringsliv och offentlig sektor. Pågående projekt kring ökad rörlighet (Helix) Bra positionerad för att nå Baltikum och Ryssland. I sammanhanget är det även viktigt att notera att Linköpings universitet har börjat sitt arbete med att definiera styrkeområden där Transport & Logistik har ambitionen att vara ett sådant. Det innebär att det i regionen finns och kommer att finnas en kompetensförsörjning som stöd för en regional utveckling inom logistikområdet. Med utgångspunkt i olika intressenter i styrkeområdet kan följande potential identifieras: Den underliggande logiken är att transporterna aldrig kan bli smartare, grönare eller mer integrerade än vad utformningen av varuägarnas underliggande försörjningskedjor (Supply Chains) tillåter. Det innebär att varuägarnas logistik skapar plattformar som möjliggör fossilfria transporter, vilket inkluderar: Varuägare Effektivisering av befintlig verksamhet inom industri och handel genom ökad tillämpning av logistik (HUR) dvs. hur man omsätter en Supply Chain-strategi i praktiken. Utformning och styrning av interna tvärfunktionella flöden (integration internt) Implementering av mer flödeseffektiv produktion produktionslogistik Öka inslaget av logistik i produkt- och tjänsteutveckling (design for logistics) Utformning och styrning av externa flöden (Integration externt) Utveckling av IT-stöd för effektivare varuflödesstyrning Avtal, risk, vinstdelning, fördelning av miljöeffekter, etc. i interorganisatoriska relationer Utveckling av logistik-light-lösningar för små- och medelstora företag Metodutveckling för att utveckla workbooks tillsammans med näringslivet Finansiell analys av logistik med fokus på kundvärde och merförsäljning Lyfta logistiken till den strategiska nivån och tydliggöra koppling mellan affärsstrategi/strategiska mål och en Supply Chain strategi. Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov. Transport/Logistik/IT-företag Här finns en direkt koppling till den produkt- och tjänsteutveckling som sker inom transport/logistikföretag och IT-företag och som vänder sig till varuägare och samhällsaktörer: Affärsmodeller och värdeskapande inom transport/logistikbranschen Transportföretagens tjänsteutvecklingsprocess behöver utvecklas för att bli snabbare och mer marknadsorienterad, med fokus på hållbara transportlösningar Utveckling av standarder för märkning och informationsutbyte i hela logistikkedjan Effektivitetsanalyser av nationella och internationella transportsystem Differentierade logistiklösningar för olika typer av företag och behov Transportlösningar för glesbygd horisontell samverkan Sida 13 av 53

14 2.4.3 Rollfördelningar logistikföretagens roll i varuägarnas logistikprocesser Utveckling av mjukvara för realtidsstyrning av logistik Optimeringsmodeller för avancerad logistikstyrning Citylogistik för olika typer av städer geografi, struktur, storlek m.m. Samhällsnytta Samhällsnyttan av effektivare logistik och flödeseffektivitet är stor och omfattar många områden. De mest uppenbara är direkt kopplade till klimatåtgärder genom fossilfria transporter och till hälsa, sjukvård och välbefinnande. Här ingår: Bättre styrning av godsflöden i syfte att uppnå mer hållbara transporter Utformning av supply chains för minimal miljöbelastning Innovativa modeller för citylogistik med koppling mot stadsplanering och trivsamma städer IT-stöd för styrning av citylogistik som omfattar flera olika logistikoperatörer Implementeringsstöd för citylogistiksystem, t.ex. simulerings- och visualiseringshjälpmedel som stöd för beräkning av effekter av och beslutsfattande för ett införande av Citylogistik Modeller för att maximera effekten av nya tekniska innovationer i citylogistiksystem Hållbara försörjningskedjor för livsmedel, inkl. food security och food availability Utformning och organisation av effektivare patientflöden inom sjukvården Mätning och styrning av patientflöden och flödeseffektivitet inom sjukvården IT-stöd för mätning och styrning av patientflöden och sjukvårdslogistik Sverige måste ta fasta på att vi av tradition är bra på att bygga upp och styra komplexa system, vilket bör utgöra grunden för framtidens logistikforskning och utveckling. Men också att det finns ett stort behov av ett kunskapslyft inom logistik, som omfattar flera nivåer i företagen inte minst den strategiska nivån. Ett sådant lyft anses nödvändigt för att åstadkomma den innovationskraft som behövs inom logistikområdet. (Forsknings- och innovationsagenda för framtidens logistik) I förhållande till de målgrupper som fokusgruppen identifierat kan följande potential lyftas fram. Grupp Område Potential Varuflöden Handels och industriföretag / producenter i regionen Industri med stora varuflöden och intermodal transport (ofta kontainerpackade varor) där hamnen är en viktig del i transportkedjan. T.ex. jordbruksnäringar, tung industri etc. som har stora varuflöden och har potential att växa i Norden. Här är regionens regionala och demografiska fördelar viktiga. Företag där uppsamling av varor för vidare transport till inrikes och utrikes marknader är viktiga, mat-området (potatisodlare), men också regionala företag av Sida 14 av 53

15 Processeffektivisering Kollektivtrafik Sjukvårdslogistik Bygglogistik Industrieffektivisering Miljösmart citylogistik Smartare kollektivtrafik On Demand högkvalitativa varor med stor spridning utomlands (Åbro, men även teknikföretag). Även Importörer som tar hem varor t.ex. via container som sprider varor regionalt, t.ex. restauranggrossister som handlar direkt utan mellanhänder. Processmässigt effektiv sjukvård för att matcha Sveriges medicinskt effektiva sjukvård, för bättre patientflöden och högre genomströmning. En framtida tillväxtbransch för Sverige. Effektivare flöden till byggarbetsplatser. Effektivisering som kan ske i kluster mellan flera mindre företag och där en tjänstesektor kan utvecklas. Skapa plattform för ny miljövänlig teknik, t.ex. elfordon i staden. Ev. regional samordnat mellan städer. Ett intressant område för tjänsteutveckling Citylogistik för städer runt invånare. Borde vara intressant ur EU-synpunkt. Transporter till och från stadskärnan, som gör staden attraktiv för folk som flyttar in. Färdtjänst, studenter, besöksnäringen. Där större fordon kompletteras med mindre bussar eller taxi on-demand. Miljömässigt intressant och underlag för nya näringar regionalt. Det är i detta sammanhang viktiga att notera att innovationer inte måste vara tekniska, det handlar ofta att lösa problem på nya och smartare sätt ex fyllnadsgrad, samlastning, beställningslösningar mm. Visualisering och simulering samt smarta uppkopplade system är andra regionala styrkeområden där stora synergier kan uppstå. 2.5 Utmaningar och handlingsbehov En allmän utveckling är att specialiseringen ökar, både i produktion och varuförsörjning samt distribution, vilket i sin tur ställer högre krav på en väl utformad försörjningskedja (supply chain), så att flera specialiserade enheter samverkar i effektiva flöden. Till detta kommer att regleringar (i synnerhet inom miljöområdet), förväntas att öka i framtiden. Sammantaget innebär detta att komplexiteten i framtidens logistik kommer att öka. Samtidigt anses kunskapsnivån om affärslogistik vara för låg i företags och organisationers ledningsgrupper. Allt kortare produktlivscykler driver fram krav på flexibla och snabba försörjningskedjor med korta ledtider och genomloppstider. Det gör att utmaningarna för framtidens logistikutveckling är stora, liksom forskningsbehovet. Dessa utmaningar gäller både hur logistiksystem och försörjningskedjor utformas med hänsyn till den dynamiska utvecklingen, men också hur logistikkunskapen lyfts i näringsliv och samhälle. Sida 15 av 53

16 På kort sikt, de närmaste 3 åren handlar det om att fullt ut använda den kunskap som redan finns och tillämpa den med värdeskapande för kunder i fokus: Logistiksystemen behöver effektiviseras och trimmas, utifrån affärsmannaskap som ökar förståelsen för vad kunderna vill ha och är beredda att betala. Det finns stort behov av modeller för hur logistik och SCM ska organiseras i företag och modeller för flödesorienterad sjukvård. Idag finns det ofta hinder som står i vägen och som cementerar funktionsorienteringen och hämmar flödeseffektiviteten inom och mellan företag. Detta försvåras ytterligare av att många av de prestationsmått som används är utformade för att mäta funktioner, inte processer och flöden. För transport- och logistikbranschen handlar det om att vara med tidigt med tjänsteutveckling och kunna ta betalt för de värden som tjänsterna skapar för varuägarna. Generellt sett efterfrågas en tjänsteutveckling med flödestänk i flera led. Det finns ett behov av att, tydligare än idag, kunna värdera och kommunicera godstransporternas nytta ur ett samhällsperspektiv, så att transporterna blir en naturlig del av samhällsplaneringen. Men även resurs/risk-fördelning mellan aktörer i citylogistiksystem Det finns ett tydligt behov av att öka kunskapen om hur miljö blir en del av den totala logistikkalkylen tillsammans med kostnader, ledtider och service, så att olika parametrar bättre kan värderas mot varandra, t.ex. fyllnadsgrader i relation till leveranstid. På längre sikt 3-10 år, finns det ett behov att lyfta logistikfrågorna till den strategiska nivån i företag och organisationer. Målet är att logistik blir en naturlig del av den strategiska agendan, vilket möjligen innebär att SCM eller Flödeseffektivitet är de begrepp som behöver användas för att frågan ska förstås och prioriteras. Samhällsnyttan består i mer miljöeffektiva logistiksystem. Medel för att åstadkomma detta är: Nya bättre modeller för flödesorienterad verksamhetsstyrning. Forskningen har här en viktig roll i arbetet med att ta fram modeller som fokuserar på förmågan till anpassning som tar hänsyn till dynamiken och flexibiliteten i logistiksystemet. Utveckling av flödeseffektiva affärsmodeller, med fokus på flexibilitet och förmåga att snabbt reagera på förändringar. Behovet av detta är särskilt stort inom snabbrörliga branscher med stora varuflöden, t ex handel och detaljhandel. Utveckling av miljöeffektiva logistiksystem, där minimal miljöbelastning och fossilfria transporter blir det styrande målet för logistiken, överordnat t.ex. kostnadseffektivitet. Högre utbildningsnivå och bättre kompetensförsörjning på flera plan och nivåer i företag/organisationer, i näringslivet och i samhället i stort. Den svenska högre utbildningen anses idag hålla god internationell standard. Men utbildningen vid universitet och högskolor behöver anpassas till nya förutsättningar. Det behövs mer av helhetssyn och systemförståelse för att klara framtidens utmaningar inom logistik och SCM. En följd av detta är att det behövs fler personer med forskarutbildning, för utbildningens fortlevnad men också som kompetensförsörjning till näringsliv och samhälle. Systemkunskap är grundläggande och avgörande för att bättre förstå omfattande och komplexa system och hur olika företags logistiksystem samverkar. Miljöfrågan är en sådan systemfråga. Ur ett logistiskt perspektiv handlar miljöfrågan om att öka samhällets förmåga att svara upp mot urbaniseringens snabba utveckling samt de utmaningar som uppstår i dess kölvatten, även de utmaningar som en ökad globalisering tillsammans med minskad resurstillgång ger. Sida 16 av 53

17 Tekniska lösningar som kombinerar datafångst, databearbetning och SCM-upplägg behövs för att reducera komplexiteten och möjliggöra flödesoptimering i realtid. Att skapa bättre tekniska förutsättningar för en mer dynamisk logistik inkluderar även utveckling av generella informations- och märkningsstandarder som fungerar såväl i produktion som i distribution. Till dessa utmaningar kommer problematiken att trots den uppenbara nyttan för ett stort antal aktörer att effektivisera varu- och tjänsteflöden så är inte säkert att nyttan realiseras lokalt i regionen; regionala aktörer gynnas självfallet också men lejonparten utgörs sannolikt av företag lokaliserade på andra ställen i landet. Ytterligare en utmaning är styrkeområdets möjlighet att göra avtryck i en internationell kontext. Det som kan tänkas generera störst internationellt intresse i detta fall torde vara forskningsrön inom logistikområdet, snarare än unika regionala logistiska lösningar eller sådana företeelser där internationell uppmärksamhet kan komma det regionala näringslivet till godo. En annan utmaning är det svåra att nå ut med universitetets kunskap till mindre företag, trots tidigare satsningar saknas idag strukturer för detta. Sida 17 av 53

18 3 Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar är ett styrkeområde i Östergötland därför att det befintliga näringslivet i symbios med Linköpings universitet och offentliga aktörer varit mycket framgångsrika i att omsätta modeller som industriell ekologi och cirkulär ekonomi i reella lösningar på samhälleliga utmaningar. Det stora antalet internationella besökare i regionen är ett kvitto på detta. Regionen har härigenom goda förutsättningar att i samverkan mellan industri, akademi och offentlig sektor ta fram de komplexa, systemorienterade erbjudanden som efterfrågas på den globala marknaden. 3.1 Definitioner och innehåll Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar, eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta senare innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. (SCB 1999). 3.2 Global och nationell kontext Globala hållbarhetsaspekter har spelat en viktig roll inom samtliga policyområden sedan flera decennier och det är knappast möjligt eller önskvärt att här försöka återge en komplett bild av situationen i alla dessa sammanhang. Detta sagt kan det vara lämpligt att lyfta fram ett urval aspekter och trender som bedöms vara av betydelse för styrkeområdet i Östergötland och för den smarta specialiseringsstrategin Forskning, utveckling och innovation i Europa Det europeiska ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och innovation för perioden Horisont 2020, tar ett delvis nytt grepp på definitionen av insatsområden. En stor andel av den tillgängliga budgeten på knapp 80 miljarder Euro kanaliseras via sju s.k. samhällsutmaningar. Dessa utmaningar är som följer: 1. Hälsa - inklusive sjukdomar i unga och äldre.; neurodegenerativa sjukdomar, muskel/skeletala och kroniska sjukdomar; millennieutvecklingsmålen; åldrande och välbefinnande; personlig medicin; 2. Mat - inklusive bioekonomi.; skogsbruk; och havs-och sjöfartsforskning; 3. Energi - inklusive en ny inriktning på gas; energisäkerhet; smarta nät; lagring av energi; lagrings- och utjämningsteknologier; separation och användning av koldioxid; 4. Transport - inklusive rörlighet och logistik. 5. Klimat - inklusive vattenmanagement; biologisk mångfald; råvaror; miljöinnovation; 6. Samhället - inklusive demografi; samhällsvetenskap humaniora; innovation; och kulturarv och europeisk identitet; 7. Säkerhet - ett nytt forskningsområde som kommer att omfatta bekämpning av kriminalitet; olaglig handel och terrorism; skydd av viktig infrastruktur; gränsförvaltning; förmåga att hantera kriser och katastrofer; integritet på Internet; en EU-politik för yttre säkerhet samt konfliktförebyggande och fredsuppbyggande insatser. Sida 18 av 53

19 Som synes har de flesta utmaningarna hållbarhetsförtecken men kanske i synnerhet utmaning 2, 3, 4 & 5. Budgetmässigt får samhälls-utmaningarna den största kakbiten av programmets budget (se figur till höger). Inom området är de största delområdena Hälsa, Energi och Transport med vardera mellan 7% och 10% av programmets totala budget (Källa: Europeiska Kommissionen). Med andra ord kan sägas att miljö- och hållbarhetsrelaterad forskning och innovation är två av de mest prioriterade områdena inom europeisk forsknings- och innovationspolitik Marknadstyngdpunkter Forskning visar att den globala cleantech-marknaden är värd mer än 2 triljoner Euro per år och förväntas mer än fördubblas i storlek till mitten av 2020-talet - detta oberoende av den pågående globala finansiella turbulensen. Vatten och avfall har traditionellt varit de största cleantech marknaderna följt av stora investeringar inom landbaserad vindkraft och solceller. En undersökning från Copenhagen Cleantech Cluster (2012) visar att vatten kommer att behålla sin position som den största cleantech marknaden i flera år framöver, men att framväxande industrier som energieffektiva material för byggande, smarta nät och havsbaserad vindkraft kommer att få den största absoluta tillväxten (se figuren ovan). 2 Landbaserad vind och solkraft, som länge varit snabbt växande stagnerar eller till och med minskar när subventionerna fasas ut på den traditionellt största marknaden i Europa. Förutom de stora områdena förväntas en rad nya intressanta branscher också växa snabbt fram till 2015/2016. Dessa omfattar relativt nya marknader som elektriska fordon, maritim cleantech industri och energilagring men med en hög tillväxttakt pådriven av höga bränslepriser i kombination med en ny och bättre infrastruktur för förnybar energi och skärpta regelverk. Vad gäller markandsgeografin så bedöms Europa fortfarande leda tillväxten inom några utvalda branscher men det är uppenbart att den framtida tillväxten inom cleantech kommer att ske i Asien 2 Figuren visar Compunded Aggregared Growth Rates, CAGR eller genomsnittliga årliga tillväxttakten for perioden för respektive cleantech segment. Sida 19 av 53

20 och Nordamerika. I Asien är det den ekonomiska tillväxten och urbaniseringen som leder till efterfrågan på energi, gröna bostadsområden och infrastruktur. Kina och Indien driver på tillväxten inom cleantech med oöverträffad kraft och kommer att göra Asien till den största globala cleantech marknaden inom de närmaste åren. Också andra länder såsom Indonesien och Vietnam är snabbt växande marknader inom gröna infrastrukturinvesteringar, medan OECD-länderna, Japan och Korea är starka på mer högteknologiska cleantech branscher som smarta elnät. I USA är det den ekonomiska tillväxten som driver marknaden i kombination med starkt statligt stöder till ren teknik. Procentuellt växer den nordamerikanska marknaden i nästan samma takt som Asien och med tre gånger hastigheten i Europa Makrotrender Framväxande megastäder med stora ambitioner som eko-städer De 30 största städerna i världen väntas stå för 20% av den globala BNP-tillväxten från och med 2010 till 2020 och de 600 största städerna för 60% av tillväxten. Städer förväntas vara nyckeln i den globala cleantech utveckling eftersom de är i stånd att verkställa stora cleantech investeringar, särskilt inom transport, avfall, vatten och byggnader. Globaliserade marknader medför nya krav Morgondagens konsumenter kommer finnas i andra delar av världen än hittills. Detta kommer att kräva att företag kan designa, producera och distribuera produkter i enlighet med de lokala preferenser och lokala marknader. Företagen kommer även att behöva utveckla nya försörjningskedjor och lösningar för att kunna driva verksamheten på ett lönsamt och hållbart sätt. T.ex. kommer BRIC-ekonomierna att växa med 8%, medan G7-länderna kommer att växa med 2, 5%. BRIC-länderna har ökat från 16% av den globala BNP till 25% av BNP under perioden Trenden kommer att fortsätta under Utöver de rent kulturella skillnaderna mellan olika marknader kan även en annan trend urskönjas. I allt högre grad måste komplexa modeller för värdeskapande utvecklas för att möta efterfrågan på konkurrenskraftiga integrerade och lokala lösningar. För att skapa sådant värde och därmed hållbara affärsmodeller i olika regioner måste företagen kunna sourca värden från olika källor. Undersökningar visar att det ofta inte är tillräckligt att kunna visa på direkta besparingar eller jämföra direktavkastning. Projekten är allt oftare en del av ett system där de genererar värde både vad gäller direkta kostnadsbesparingar och resultat och från relaterade besparingar på infrastruktur, genom skapande av arbetstillfällen och inte minst bättre livskvalitet för medborgarna. Därför är det viktigt att utveckla projekt och erbjudanden som fokuserar på systemets värde snarare än enbart själva projektet. Detta gäller både utvecklade länder och utvecklingsländer. Resursknapphet Den ekonomiska modellen i vår ekonomi är baserad på förbrukning av resurser. Minskning av tillgången på viktiga råvaror kan leda till allvarliga störningar i den globala ekonomiska tillväxten. Att hantera resursknappheten kommer kräva integration av system och metoder för att använda resurser mycket mer hållbart än vi gör idag. De kritiska resurserna omfattar energi, vatten och mineraler/metaller Klimatförändring Utsläppen av växthusgaser ökar i takt med industrialiseringen av nya länder. Sedan 2003 har Kinas utsläpp t.ex. ökat med 100% och Indiens med 60%. Detta är i motsats till de utvecklade länderna, där utsläppen minskar och är i linje Kyotoprotokollet. Vägtransporter och elproduktion är de två största källorna till koldioxidutsläpp globalt. Samtidigt har ökningen av den globala handeln, turism och Sida 20 av 53

21 industrialiseringen i utvecklingsekonomier lett till en kraftig ökning av utsläppen från luftfarten, raffinering, och cementindustrin. De ökande koldioxidutsläppen har av IPCC bekräftats vara ett betydande bidrag till ökande global temperatur. Konsekvenserna av detta är många och svåröverblickbara. T.ex. har Världsbanken uppskattat att en temperaturökning om 5-6 grader C kan leda till en GDP minskning hos fattiga länder med 10% och i utvecklade länder med 5%. 3.3 Den regionala resursbasen Näringsliv Antalet företag som kan klassas som verksamma inom miljöteknik är stort. I förarbetena till bildandet av CTÖ (Cleantech Östergötland) identifierades 245 miljöteknikföretag enbart i Norrköping (2007). Resultat från andra undersökningar som gjorts har även dessa tytt på att regionens miljötekniksektor relativt sett är stor jämfört med de andra storstadsregionernas. Även företagens exportaktiviteter tenderar att vara relativ större än hos andra regioner (förutom Skåne). Miljötekniksektorn i regionen är stark inom avfallshantering, återvinning, förnybara bränslen, produktutveckling och tjänster samt forskning och utbildning. Näringslivet omfattar stora FoUtunga aktörer såsom Tekniska Verken och E.ON, större industrier (Siemens Turbo Machinery), ett antal företag i mellansegmentet som t.ex. Econova och Lantmännen Agroetanol samt innovativa små och medelstora företag. Det finns även ett stort antal mindre företag med kretsloppstänkande och miljöengagemang som drivkraft för att utveckla nya tekniker och produkter inom miljö- och energiområdet. Vidare kan en rad verkstads- och elektronikföretag med Figur Antalet utländska besökare Q1-Q vid besöksobjekt med miljöteknisk koppling, per region i Sverige (Strandberg m.fl. 2014). applikationer inom miljöområdet inkluderas som t.ex. SAAB, Väderstadverken, Gothia Redskap och Agricam för att nämna några. Även papper och massaföretagen kan i vidare mening sägas tillhöra miljösektorn och/eller de gröna näringarna. Att situationen är mångfacetterad visas bland annat av VINNOVAs senaste branschanalys. Den visade att regionen inte har någon högre specialisering mot miljöteknik än t.ex. Västra Götaland eller Stockholm. 3 I detta sammanhang ska inte det stora antalet företag med koppling till de gröna 3 Här ska påpekas att VINNOVAs analys inte på något sätt omfattar samtliga miljöteknikföretag utan fokuserar på aktiebolag. I storleksordningen miljöteknikföretag från Östergötland ingår i analysen. Sida 21 av 53

22 näringarna glömmas. Dessa företag framträder inte som miljöteknikföretag i statistiken men har ofta många beröringspunkter med dessa, t.ex. inom förnyelsebara bränslen, råvarors resurseffektivitet, vattenrening, etc. Vidare ska regionens framträdande roll som internationellt showcase lyftas fram. Som illustreras av figuren ovan tar Östergötland emot i särklass flest utländska besökare med miljöteknisk koppling per capita. Intressant är även att titta på från vilka länder besökarna kommer. Som synes domineras bilden för Östergötland av besökare från Kina och Ryssland Forskning 4 LiU är ett av Sveriges ledande universitet inom tvärvetenskap och systemsyn inom hållbar utveckling/miljö. På universitetet bedrivs dock även stark disciplinär forskning kring miljö och hållbarhet i ett stort antal forskargrupper liksom utveckling av metoder för miljöanalys och miljöanpassning. Sammanfattningsvis står LiU starkt inom följande områden (Slutrapport LiU Sustainable): Energi Energisystemforskning, energieffektivitet i bebyggelse, energieffektivisering inom industrin, samt hushållens energianvändning samt modellering och optimering av energisystem, där såväl fjärrvärme som transporter ingår. Vidare finns större initiativ på biogasområdet där ett kompetenscenter - Biogas Research Center etablerats. Centret samlar sju avdelningar vid LiU samt ett antal industriella och offentliga aktörer. Forskning i transportsystem inkluderar bland annat fordonssystem och logistik. Fordonsforskningen innefattar hybridmotorer, dubbel turbo, look ahead, snåla motorer, elbilar (batterier) samt sensorer för att reglera utsläpp från motorer mm. Det finns även framstående forskning kring omvandling av koldioxid till fordonsbränsle som metanol och dimetyleter. Exempel Biogas Vid Linköpings universitet är tre institutioner engagerade i Biogas Research Center (BRC), ett kompetenscentrum kring biogas som etablerades Initialt finansieras centret med 23 MSEK för de första två åren, med en förhoppning om en kommande satsning på 21 MSEK per år under åtta års tid. Energimyndigheten står för en tredjedel av finansieringen, med resten från LiU, näringslivet och olika organisationer. BRC utmärker sig genom sin bredd och forskningen inkluderar mikroorganismer, teknik, ekonomi, miljö och samhällsaspekter, samt biogasens plats i energisystemet. Även innan BRC startades har LiU attraherat anslag inom området: Mats Eklund, professor i miljöteknik vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, erhöll drygt 3 MSEK från Formas för projektet Synergier för bättre miljöprestanda för första generationens biodrivmedel mellan 2008 och Forskning utanför LiU bedrivs bl.a. inom Biogas Östergötland, ett projekt där AgroÖst FoU som är del av en ideell förening och Energikontoret Östra Götaland samarbetar för ökad produktion av biogas inom lantbruket. Miljö- och klimatförändringar Forskningen kring miljö- och klimatförändringar inkluderar miljögifters spridning, optimering av markanvändning, risk för fosforbrist, visualisering av klimatförändringars orsaker liksom klimatsamarbeten och styrning. 4 Centrala delar av detta avsnitt är tagna från rapporten från arbetet med LiU Sustainable Sida 22 av 53