Måleri rena kraftkällan. Efterlängtade heltidstjänster. Tre prisvärda kockar i Sala. Soporna ger jord och energi BERGSLAGEN MEDLEMSTIDNING FÖR

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 5 DECEMBER 2012 ÅRGÅNG 24 BERGSLAGEN Måleri rena kraftkällan SIDORNA Efterlängtade heltidstjänster SIDORNA 4 5 Soporna ger jord och energi SIDORNA 6 7 Tre prisvärda kockar i Sala SIDAN 10

2 CILLA ROHDIN ordförande Kommunal Bergslagen Nu vill vi ha ett slut på jämmer och elände I dag den 18 november, när jag sätter mig för att författa denna krönika är det Jämmerdagen. Allt enligt all klokskaps urkälla: Bondepraktikan. Det finns tydligen så många som 33 jämmerdagar på ett år, varav flest kritiska dagar under samma månad infaller i januari. Hela sju stycken närmare bestämt. Dessa dagar ska man passa sig för saker som att gifta sig, flytta eller ge sig ut på resa. Det blir bara fel! Resandet verkar vara det som just den här jämmerdagen bestämde sig för att slå klorna i. En tågbrand på Stockholms central med inställda tåg som följd och ett SAS där just nu hot om konkurs hänger i luften. Men visst kan man om man tänker till, annars känna att just januari är lite extra besvärlig. Ett av alla januarieländen är att det nästan alltid känns som det är för mycket månad kvar i slutet av lönen. Kanske har det med alla dessa jämmerdagar att göra? Eller så är det så enkelt att det kommer för lite pengar in för att det ska räcka till? Alla månader på året? Avtalsrörelsen börjar så sakteliga rulla på igen och vi ska bli överens om ett 60-tal avtal för Kommunals del under nästa år. LO är enade och vi står starka i våra gemensamma krav. Det får vara slut på jämmer nu! Studera med Kommunal l Kan jag påverka Kommunal? Anmäl ditt intresse till sektionen: Här når du din sektion Arboga Västerlånggatan 10, Arboga Tel: arboga.bergslagen@ Kungsör Hornsgatan 6, Kungsör Tel: kungsor.bergslagen@ Köping Folkets hus, Köping Tel: koping.bergslagen@ Köping, Hälso- och sjukvård Lasarettet, Köping Tel: koping-sjv.bergslagen@ Hallstahammar, Folkets hus, Parkgatan 24, Box 16, Hallstahammar Tel: hallstahammar.bergslagen@ Västerås, Hälso- och sjukvård Centrallasarettet, ingång 21, Västerås Tel: vasteras-sjv.bergslagen@ Västerås Teknik Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-teknik.bergslagen@ Västerås Vård Omsorg Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-omsorg.bergslagen@ Klubb Attendo Rösegården Rösegårdsgatan 1, Västerås vasteras.klubb.attendo.bergslagen@ Västerås Lärande Service Carl Hennings gata 6, Västerås Tel: vasteras-larande.bergslagen@ Västmanlands Trafik c/o Västerås Lokaltrafiken AB, Retortgatan 7, Västerås Tel: vastmanland-traf.bergslagen@ Surahammar Vattentornet, Bergsgatan 13, Surahammar Tel: surahammar.bergslagen@ Sala Lasarettsgatan 8, Sala Tel: sala.bergslagen@ Fagersta Norbergsvägen 21, Fagersta Tel: fagersta.bergslagen@ Klubb 2, Skinnskatteberg Har du haft funderingar om... l Kollektivavtalet varför ska vi försvara det? Satsa på en medlemsutbildning! Tillsammans rätar vi ut dina frågetecken! Namn:... Personnr.:... Arbetsplats:... Tel arb:... Klockarebergsvägen 8C Tel: Norberg Kornettgatan 13A, Norberg Tel: norberg.bergslagen@ Ludvika Box 711, Ludvika Besöksadress: Bergslagsgatan 2 Tel: ludvika.bergslagen@ Klubb 1, Fredriksbergsklubben Ludvikavägen 37, Fredriksberg Besöksadress: Fredriksbergsskolan Klubb 2, Räddningstjänsten Brandstationen, Ludvika Smedjebacken Stegelbacken, Sveavägen, Smedjebacken Tel: smedjebacken.bergslagen@ Avesta Telegatan 12E, Avesta Tel: avesta.bergslagen@ Hedemora Box 201, Hedemora Besöksadress: Myrgatan 6 Tel: hedemora.bergslagen@ Säterbygden Falkgränd 3A, Säter Tel: saterbygden.bergslagen@ Säter Hälso- och sjukvård Box 350, Säter Besöksadress: Vedgårdsvägen 7, Säter Tel: sater-halso-sjukv.bergslagen@ Borlänge c/o Borlänge kommun/stadshuset Hus G Borlänge Tel: borlange.bergslagen@ Vansbro Medborgarhuset, Vansbro Tel: vansbro.bergslagen@ Gagnef Gagnef kommun, Stationsvägen 7, Gagnef Tel: gagnef.bergslagen@ Falun Folkets hus, plan 4, Myntgatan 10 14, Falun Tel: falun.bergslagen@ Falun Hälso- och sjukvård Falu lasarett, Falun Tel: falun-halso-sjukv.bergslagen@ Malung-Sälen Box 14, Skolgatan 2, Malung Tel: l Vilka rättigheter/ skyldigheter har jag som medlem? l Är du medlem, utan fackliga uppdrag, kan du få stipendium och läsa på dagtid. l Mer information får du på din sektionsexpedition. l Adress och telefonnummer till din sektion finns nedtill på denna sida. Om du planerar ett besök på sektionen ring först för säkerhets skull. malung-salen.bergslagen@ Leksand Bergvägen 5, Leksand Tel: leksand.bergslagen@ Dalarna Trafik c/o Nobina Sverige AB, Olsvedsvägen 13, Leksand Tel: dalarna-trafik.bergslagen@ Rättvik Golfvägen 2A, Rättvik Tel: rattvik.bergslagen@ Mora Hälso- och sjukvård Mora lasarett, Hus 14, plan 2, Mora Tel: mora-halso-sjukv.bergslagen@ Mora Gamla kommunhuset, Badstugatan 2, Mora Tel: mora.bergslagen@ Orsa Borngärdet 2A, Orsa Tel: orsa.bergslagen@ Älvdalen Högholsvägen 11 A, Älvdalen Tel: alvdalen.bergslagen@ MEDLEMSTIDNING FÖR BERGSLAGEN Ansvarig utgivare: Cecilia Rhodin Redaktör: Hans-Göran Steneryd Redaktionskommitté: H-G Steneryd, , hans-goran.steneryd@, Ulrika Heydeck, , ulrika.heydeck@, Swen Frank, , swen.a.frank@, Inger Wahlman, , inger.wahlman@, Johanna Skottman, johanna.skottman@, Suzanne Lazar, , suzanne.lazar@, Ann-Louise Forslund, ann-louise.a.forslund@, E-post: medlemstidning.bergslagen@ Produktion: Textor AB, textorab@ telia.com l Redigering och layout: domedia, Örebro l Tryck: Mittmedia Print AB, Gävle Nästa nummer kommer vecka 9 2 KOMMUNAL Bergslagen

3 SIDAN 4 SIDORNA SIDORNA 8 9 SIDORNA Om du blir arbetslös Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen. Där får du blanketten Anmälan om arbetslöshet. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. Skicka in till a-kassan: Kassakortet på internet På a-kassans webbplats kan du ta del av uppgifter om ditt ärende, fylla i kassakort och blanketter som du även kan skicka elektroniskt. Du kan också skicka meddelanden till a-kassan och läsa information om regler. För att kunna använda våra tjänster på internet Din avdelning Kommunal Bergslagen l Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen. l Arbetsgivarintyg i original och eventuella intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna. l Kassakort var 14:e dag. Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var fjortonde dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten enklare och snabbare på internet. På a-kassans webbplats visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter snabbare ersättning. På akassan finns mer information och blanketter att ladda ner. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon (du kopplas automatiskt till ditt kontor). måste du anmäla dig. Anmäl dig på webbplatsen så skickar a-kassan hem information till dig om hur du gör. På webbplatsen kan du också se hur det fungerar att fylla i ett kassakort elektroniskt. Lär mer på www. /a-kassan Postadress: Box 170, Borlänge Besöksadress: Vasagatan 27, Borlänge Tel: Fax: E-post: bergslagen@ Avdelningskontorets öppettider: , Fredagar: , Ordförande: Cilla Rohdin VICE ORDFÖRANDE: Ann-Louise Forslund Kassör: Hans-Göran Steneryd Regionalt skyddsombud: Kristina SturesDotter Pär Barklund LOKALKONTORSCHEF: Inger Wahlman Ombudsmän: Tony Skoog Annica Lernholt Yvonne Lipskog Jimmie Willefors Chamilla Bohman Peter Vincelj Markus Berglund LO kräver en låglöne- och kvinnosatsning LO:s styrelse fattade nyligen beslut om de gemensamma kraven på löneökningar i avtalsrörelsen Det är en klar låglöne- och kvinnosatsning, säger Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström. De gemensamma kraven innebär löneökningar med 2,8 procent för alla som tjänar kronor eller mer. Alla som tjänar mindre än kronor i månaden ska få löneökning med minst 700 kronor i månaden. Avtalens lägstalöner ska höjas med lika mycket, minst 700 kronor i månaden. Med detta visar LO och förbunden att vi både Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, anser att LO:s gemensamma lönekrav ligger väl inom ramen för vad samhällsekonomin tål. orkar slå vakt om reallönerna och underlätta för full sysselsättning, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Väldigt nöjd Jag är väldigt nöjd med att vi är enade inom LO, att det blir krontalskrav för de som tjänar under kronor och att vi håller upp lägstalönerna, säger Annelie Nordström. Dessutom omfattar 2013 års avtalskrav ett försäkringspaket. Bland annat en ny avtalsförsäkring, ett föräldrapenningstilllägg som ska utgå till alla anställda som är föräldralediga. Tillägget betalas under 180 dagar per barn och per försäkrad förälder. Tillägget ska utgå med 10 procent av lönen. Bra nivå Detta är en välavvägd nivå som tillgodoser samtliga 14 LO-förbunds krav på löneökningar och samtidigt ligger väl inom ramarna för vad samhällsekonomin tål, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Stipendium att söka för en studieresa utomlands Den som är sugen på att se sig om i världen och fördjupa sig i fackliga frågor, offentlig sektor eller språk har nu chans att söka resestipendium. Gunnar Hallströms stipendiefond är öppen för alla medlemmar i Kommunal som vill göra en studieresa. Gunnar Hallströms fond har som ändamål att sprida och fördjupa kunskaper om internationella förhållanden. Du som är medlem i Kommunal kan söka stipendium för en studieresa utomlands. Bestäm själv Kriterierna för resan bestämmer du själv. Det senaste stipendiet gick till exempel för en resa till Australien för att studera jämställdhet och utvecklingsmöjligheter i räddningstjänsten. En annan gruppstudieresa gick till Bornholm för besök inom vård, skola och rehabiliteringsarbete på ön. Stipendiet instiftades för att hedra Gunnar Hallströms minne. Han var Kommunals ordförande i 25 år under åren Han var engagerad i internationella frågor och var också ordförande i ISKA, de offentliganställdas fackliga international, i flera år. Tidigare var stipendierna bara öppna för förtroendevalda men nu ges alltså även medlemmar möjlighet att söka medel för studieresor utomlands. Den 31 december 2012 är nästa deadline för ansökan. Ansökningstider under nästa år är 30 april, 31 augusti och 31 december. Förstasidesbilden Målandet ger Kristina Nyberg i Sala kraft att orka jobba både fackligt och politiskt. Foto: Peter Krüger TIPSA OSS! Vad tycker du om Kommunals medlemstidning? Saknas det något som du vill läsa om? Vi vill gärna ha tips på reportageidéer! Hör av dig till redaktionen på telefon: eller på mejl: medlemstidning.bergslagen@ Full snurr på livet MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 1 MARS 2012 ÅRGÅNG 24 Tuffare krav på Oron för delade Proffsigt arbete kritiserat boende turer växer i Avesta på bröstenheten BERGSLAGEN KOMMUNAL Bergslagen 3

4 Skriv på för rent vatten! Nu hjälps vi åt att skriva historia genom att genomföra det första medborgarinitiativet någonsin i EU. Självklart ska EU göra rent vatten och sanitet till en mänsklig rättighet. Europeiska federationen för offentliganställdas förbund EPSU (Kommunal, Svenska Transportarbetareförbundet, SEKO, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Vision och ST) gör nu något historiskt unikt. Som första organisation i världen, genomför vi en namninsamling för ett medborgarinitiativ till EU. Lyckas vi tvingar vi EU-kommissionen att ta ställning till vårt förslag om att göra rent vatten och sanitet till en mänsklig rättighet. Mänsklig rättighet En miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Varje dag dör barn i diarrésjukdomar till följd av brist på rent vatten och 2,5 miljarder människor saknar tillgång till en toalett. Sverige har genom FN erkänt den allmänna mänskliga rättigheten till vatten och sanitet. Nu vill vi i EPSU-förbunden få EU att driva på för att göra det till verklighet. Din insats behövs! Skriv under medborgarinitiativet på: Samla in namn bland släkt och vänner. Sprid namninsamlingen via din Facebook, Twitter och till alla dina mejlkontakter. Det finns också möjlighet att samla in namn på särskilda pappersformulär som finns att ladda ned på Underskrivna pappersformulär skickas till: Svenska Kommunalarbetareförbundet, Att: Marie Ekbom, Box , Stockholm. Heltider provas på försök i Västerås Efter många diskussioner är nu Kommunals sektion för hälso- och sjukvård i Västerås och landstigets ledning överens om att utöka möjligheten för personalen att arbeta heltid. En försöksverksamhet kan starta till våren Carene Bertheussen-Svensson, som är ordförande för Kommunals sjukvårdssektion i Västerås, är väldigt nöjd över att landstingsledningen är inne på samma linje som Kommunal, nämligen att personal som vill arbeta heltid också ska kunna få göra det. Kämpat länge Frågan om rätt att arbeta heltid har vi drivit i många år. Nu har vi haft mycket bra diskussioner med landstingsl e d n i n g e n och vi har s a m m a mål och ambitioner, nämligen önskad sysselsättningsgrad, säger hon och fortsätter: Det behöver inte bli dyrare. Om vi tittar på hur många som arbetar övertid i dag och hur många vikarier som är inne i verksamheten. Självklart kostar det mycket pengar. Kenneth Östberg, landstingsråd (S). Carene Bertheussen- Svensson, Kommunal. Ändrade attityder Carene Bertheussen-Svensson berättar att attityden till heltider redan har förändrats. Jag har förhandlat om två heltidstjänster på infektionskliniken. De var utlysta som deltider med arbetsledningen var öppna för att tillsätta heltider. Det känns jättebra, säger hon. Kenneth Östberg, landstingsråd (S) och personalansvarig håller med Carene Bertheussen-Svensson om ambitionerna om fler hel tider i landstingets verksamhet. Pilotprojekt Ja, vi har gett uppdrag åt tjänstemännen att ta fram förslag kring ökad sysselsättningsgrad och hur det skulle kunna se ut. Förmodligen provar vi en form av pilotprojekt i någon del av verksamheten där vi har många deltider i dag, säger han. Håller du med Kommunal om att det inte kommer att landstinget mer än vad det gör i dag med all övertid och vikariekostnader? Vi är inte helt på det klara med att det inte kommer att kosta något extra. Det är därför vi vill först starta i form av ett pilotprojekt. När bedömer du att verksamheten kan starta? Det är nog realistiskt att starta under våren. Illustration: Robert Nyberg Lilian Haraldsson 4 KOMMUNAL Bergslagen

5 Nu är det roligt att få lön, säger Mari Eriksson som tack vare en kombitjänst kan jobba heltid. Det måste finnas ett intresse hos arbetsledningen att införa heltider. Det blir i alla fall inte dyrare, snarare tvärtom. Johnny Edbom har drivit igenom sju heltider inom städverksam heten i Arboga. Elida Santos de Cruz, som tidigare hade en halvtidstjänst som städerska, arbetar nu även i köket på Ludubacksskolan i Arboga. Kombitjänster gjorde jobbet till sju heltider I Arboga kommun har sju städerskor fått efterlängtad heltider tack vare kombitjänster. Hur svårt kan det vara, tänkte Johnny Edbom, tidigare fackligt förtroendevald i Kommunal, numera städledare i kommunen. Elida Santos de Cruz är mycket nöjd. Efter att ha arbetat som städerska i många år och sökt heltid utan att få det, kan hon äntligen försörja sig själv på sin lön. Jag har hela tiden jobbat halvtid och då räcker inte pengarna långt, säger hon och tar en paus i förberedelserna för lunch för barnen som går i skolan i Ladubacksskolan. Elida kan nämligen varva sitt jobb som städerska med att jobba i skolköket på Ladubacksskolan. Hon ingår också i en städgrupp och städar i en sporthall i närheten. Du måste byta arbetsplats för att få ihop till heltiden. Vad säger du om det? Det gör ingenting. Det är roligt att flytta på sig. Det blir lite variation. Känns tryggt Klockan 6.30 börjar Elida städa. Sedan jobbar hon från 9 till på Ladubacksskolan. Det känns så tryggt att ha heltid, säger hon och ser jätteglad ut. Det finns ett problem bara. Eftersom hon arbetar på en skola har hon det som kallas uppehållstjänst. Det innebär att hon inte har någon semester utan sommarlov, vinterlov och jullov. Det är väl bra. Men jag skulle hellre vilja ha vanlig semester så att jag kan ta ut den när jag vill. Eftersom jag vill åka till mitt hemland på vintern, när det är sommar där, så fungerar det inte. Då måste jag ta tjänstledigt. Lunch till barnen På förskolan Fasanen i Götlunda arbetar Mari Eriksson. När medlemstidningen träffar henne förbereder hon lunchen till förskolebarnen. Maten kommer varm från kokillköket och jag gör sallad, kokar potatis och pasta. Mari arbetar 50 procent i köket och dessutom städar hon på Götlunda skola halvtid. Jobbet roligare Jag arbetade tidigare heltid, men fick lova att gå ner i arbetstid. Därför är den här möjligheten som vi fått toppen. Nu är det roligt att få lön igen. Inte heller Mari har något problem med att hon måste byta arbetsplats för att få ihop sin heltid. Det är jättebra att göra lite olika saker. Då blir jobbet roligare. Johnny Edbom började i våras som städledare i Arboga kommun, efter många år som ordförande i Kommunal i Arboga. Han hade också centrala fackliga uppdrag. Hur kommer det sig att det plötsligt gick så lätt att konstruera heltider? Kan det bero på din fackliga bakgrund? Ja, till en del är det nog så. Det är ju inga problem om vi kan konstruera kombitjänster. Men det måste finnas ett intresse hos arbetsledningen att införa heltider och personalen måste acceptera att kanske ha fler arbetsplats. Det blir i alla fall inte dyrare, snarare tvärtom. Text. Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger KOMMUNAL Bergslagen 5

6 kommunals proffs I Ludvika behöver inte kommuninvånarna sortera sina sopor. I en snillrik process som sker på Björnhyttans avfallscentral, förvandlas vanliga sopor till kompostjord som kan läggas direkt i rabatterna. Björnhyttans avfallsstation i Ludvika har haft en sorteringsanläggning sedan 1970-talet. Sopor och skräp blir näringsrik jord och ny energi Det är som att komma in i tomtens verkstad. Överallt löpande band som transporterar saker åt olika håll. Men denna gång inte leksaker utan sopor. Och det luktar förmodligen lite godare i tomteverkstaden. Medlemstidningen har besökt avfallsanläggningen i Ludvika som ligger i Björnhyttan söder om Saxdalen. Anläggningen är så snillrikt konstruerad att maskiner sköter hela sorteringen. Kommuninvånarna behöver inte sortera sina sopor hemma, dock med undantag för plast, glas, plåt och förpackningar som lämnas på närmaste återvinningsstation. Vanligt hushålls- och matavfall läggs i en och samma kasse i soptunnan och sedan sköter avfallshanteringen resten. Soporna körs till Björnhyttans avfallsanläggning, där det omhändertas med olika metoder. Hushålls- och verksamhetsavfall behandlas i en sorterings- och komposteringsanläggningen. Brännbara hushållssopor omvandlas till energi. Det som varken går att återvinna, bränna eller kompostera, det deponeras. Vid Björnhyttan genomförs även biologisk behandling av rötat avloppsslam som komposteras och efterbehandlas till anläggningsjord. 40 procent av hushållsavfallet blir råkompost, 50 procent förvandlas till brännbart och 10 procent deponeras, berättar Patrik Hahne. Han är Kommunals arbetsplatsombud på Björnhyttans avfalls anläggning. Patrik Hahne visar oss runt i anläggningen. Först töms soppåsarna ner i en behållare och så börjar sorteringen. I grovsikten sorteras plasten bort och i det som kallas virverlvinden tas glaspartiklarna bort. Avfallet faller ner i mindre och mindre beståndsdelar och till slut blir det komposterbart som efterkomposteras i stora högar utomhus. Vi lägger upp jorden i bäddar som vi kallar limpor. I den process som blir i efterkomposteringen blidas biogas som vi värmer upp anläggningen med och även vissa av servicebilarna körs med biogas. Patrik berättar också att det brännbara går till värmeverket och träavfall blir flis. Avfall från industrier tar inte vi hand om. Det ligger på entreprenad. Avfallsanläggningens första sorteringsdel startade redan Sedan har den byggs ut successivt. Det var dåvarande renhållningschefen som startade vår anläggning så tidigt som på talet. På den tiden hade vi ju knappt börja diskutera sortering av sopor. Så det är imponerande, konstaterar Patrik. Arbetsmiljön diskuteras ständigt och förbättringar görs hela tiden. Vi har heltäckande kläder för att minska risken för infektioner. Vi handskas ju med bakterier hela tiden. Men det är kanske förklaringen till att vi aldrig blir sjuka. Förmodligen har vi byggt upp ett bra immunförsvar. Däremot är det för kallt i komposteringsanläggningen. Det måste blir förbättringar där. Det diskuterar vi just nu med arbetsgivaren, berättar Patrik. Han trivs jättebra på sin arbetsplats och konstaterar att samarbetet med arbetsledningen fungerar jättebra. Vi känner att de bryr sig om oss och vi får gehör för våra åsikter. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger 6 KOMMUNAL Bergslagen

7 Från osorterade sopor till kompostjord. Allt görs i Björnhytteanläggningen, berättar Patrik Hahne, renhållningsarbetare på Björnhyttan. Plåtburkar sorteras ut och läggs på deponi. All sortering sker på löpande band. Jan-Erik Eriksson dammsuger bort allt skräp som hamnar fel. Plast och glas sorteras bort. 40 procent av hushållsavfallet blir kompostjord, 50 procent förvandlas till biogas och 10 procent deponeras. KOMMUNAL Bergslagen 7

8 reportage Bosse Réen har varit med på den tuffa resan för att förbättra villkoren för homosexuella. Han har stridit på gator och torg och arbetar nu politiskt för vänstern för att fortsätta arbetet för ett mänskligare och mer rättvist samhälle. Bosse står på barrikaderna för de homosexuella Jag vill inte veta varför jag är homosexuell, jag vill veta varför jag inte får vara det. Så stod det på plakat över hela landet, när RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) gjorde ett gemensamt upprop och demonstrerade på gator och torg. Året var Sedan dess har mycket hänt som förbättrat villkoren för homosexuella. Medlemstidningen har träffat Bosse Réen, född och uppvuxen i Jönköping i hjärtat av bibeldeltat. Sedan 1983 bor han i Falun och är politisk aktiv för vänstern. Han är också engagerad i ABF och medlem i en teatergrupp i sitt bostadsområde. Men Bosse minns hur det var hemma i Jönköping när RFSL demonstrerade för förbättringar. Han blev snabbt en utpekad person bland de frireligiösa ansågs fortfarande homosexualitet vara en sjukdom. Så homosexuella och bisexuella över hela landet sjukskrev oss och angav sin sexuella läggning som en orsak. Vi ockuperade Medicinalstyrelsen, som det hette då. På den tiden var Barbro Westerholm chef för myndigheten. Hon tillsatte en snabbutredning för att utröna om homosexualitet var en sjukdom. Så småningom kom hon fram till att vi var friska, konstaterar Bosse och ler åt eländet. Så den 19 oktober 1979 blev homo- och bisexuella friskförklarade. Det borde vara en festdag varje år. 1971, vid 18 års ålder, kom Bosse ut ur garderoben för första gången. Det var hemma vid köksbordet och hans pappa påpekade att han såg så förälskad ut. Då berättade han att han var förälskad i en jämnårig kille. Det kom så naturligt och därför blev det inga starka reaktioner hemma. Under 1970-talet bodde Bosse i Göteborg och tillsammans med sin pojkvän Lennart som han var tillsammans med i många år. Men hans familj accepterade inte vårt förhållande och när min pojkvän blev dödssjuk fick jag inte komma till sjuk huset, och inte heller till begravningen när han så småningom avled. Det är fortfarande svårt att prata på det. Under 1980-talet hände en hel del för de homosexuellas rättigheter. De fick teckna gemensamma hyreskontrakt. Yrken som tidigare varit förbjudna, till exempel poliser, idrottslärare, brandmän, militärer, biståndsarbetare och yrken inom den sociala sektorn, blev plötsligt tillåtna. Plötsligt fick vi människovärde. Men så kom aids. Då ökade förföljelsen igen och vi blev paria. Bosse är utbildad glasarbetare men sadlade sedan om till undersköterska. Jag jobbade akutvården under den period när människor dog i aids. Jag har varit med om liknande upplevelser som Jonas Gardell beskriver i boken Torka inte tårar utan handskar. Ändå är han tacksam att så mycket har hänt under senare tid. Nu kan homosexuella par gifta sig och till och med skaffa barn. Det kunde vi inte drömma om för 30 år sedan. Bosse är tuff och målmedveten och brinner för det han gör. Förändra kan vi göra genom politiskt arbete och opinionsbildning. Det finns mycket kvar att göra ännu innan alla människor behandlas lika. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger 8 KOMMUNAL Bergslagen

9 BOKTIPSET Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell del 1: Kärleken Förändra kan vi göra genom politiskt arbete och opinionsbildning. Det finns mycket kvar att göra ännu innan alla människor behandlas lika. Skrämmande, sann och viktig roman Boken är en skrämmande berättelse om att vara homosexuell på en liten ort i Sverige. Den handlar om utsatthet, mobbning och utanförskap. Men också om att äntligen få flytta till storstaden Stockholm och träffa likasinnade, att få leva ut den man är och träffa likasinnade, att få möta kärleken. Romanen utspelar sig i en tid när homosexuella börjar komma ut ur garderoben och har fått uteställen att träffas på, samtidigt som bögpesten sprider sig i pressen. I en tid när ingen vet vad hiv eller aids är, bara att den drabbar homosexuella män. Detta är en viktig roman som alla bör läsa. Den är välskriven, sann och berör oss alla. Romanen är den första i en triologi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Del 2 och 3 utkommer under Suzanne Lazar Bosse Réen Ålder: 59 år. Yrke: Glasarbetare och undersköterska. Bor: I Falun. Familj: Ja, en särbo. Fritid: Arbetar politiskt för Vänsterpartiet och homosexuella socialister. Är engagerad i ABF och i en teatergrupp. Skriver mycket berättelser och noveller. KOMMUNAL Bergslagen 9

10 Helena Andersson och Cholada Adamsson är arbetskamrater på Vallaskolan i Sala. Fredrik Andersson som är kock på Dalhems förskola vann pris i tävlingen Kock i skolan. Helena Andersson vann pris för en jättegod fisksoppa. Tre kockar från Sala rena skolexemplen i tävling Tre kockar i Sala har vunnit pris i Arlas mattävling Kock i skolan Ett fantastiskt resultat för lilla Sala eftersom endast 20 kockar från hela landet gick till final. Vinnarna är Helena Andersson, på Valla skolan, Fredrik Andersson på Dalhems förskola och Robbin Höglund på Kyrkskolan i Möklinta. Dde tre vinnarna i Kocktävlingen fick en plats på Arlas och Restaurangakademiens heldagsutbildning den 30 oktober. Kursen leddes av årets kock 2002 Andreas Hedlund. Under en heldag bjöds kursdeltagarna på kunskap och inspiration kring hur kvaliteten kan höjas och samarbetet stärkas i skolköken. Sprudlande glad Andreas Hedlund ledde deltagarna i praktisk matlagning både efter givna recept och utifrån en råvarukorg. En god middag och övernattning på hotell i Stockholm ingick också i priset. Fredrik Andersson som arbetar som kock på Dalhems förskola i Sala är sprudlande glad över priset. Det är ett lyft att få ett pris. Då vet jag att jag är på rätt väg. Dessutom hade vi jättetrevligt på kursen. Temat i tävlingen var fisk och Fredrik lagade flygarns mexikanska havsburgare. I ingredienserna ingår lax och sej, spiskummin, vitlök och lök. Jag la till lite mer kryddor och grädde i receptet innan jag var nöjd med smaken, säger Fredrik som gärna vill att barnen på förskolan ska äta mer fisk Gillar de havsburgarna? Ja, de har fått det en gång, men jag tror att de gillade rätten, säger Fredrik. Helena Andersson som arbetar i skolköket på Valla skolan är lika glad och nöjd över priset. Det var jättekul att komma till Stockholm att träffa Andreas Hedlund och andra kockar. Vad lagade du? Jag och min arbetskamrat Cholada Adamsson, har utvecklat ett fisksopperecept som heter fisksoppa galangal. Jag fick åka själv, eftersom Cholada deltog i förra årets tävling. Helena Andersson och Cholada Adamsson omringas av sina arbetskamrater i köket på Vallaskolan. Det är en glad och skämtsam stämning och det märks att priset betyder mycket för alla som jobbar i köket. Vi blir uppmärksammade och kan visa att vi lagar god mat i skolan, konstaterar Helena Andersson. Det är jätteroligt. Yrkesstolthet Robbin Höglund på Kyrkskolan i Möklinta når vi bara på telefon. Han deltog med sin egen rätt Robbins djävulsfisk. Så här säger han om tävlingen och priset. Det betyder jättemycket för yrkesstoltheten att få vinna ett pris. Dessutom hade vi jättekul tillsammans på Restaurangakademin. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger 10 KOMMUNAL Bergslagen

11 Livlig debatt när facket planerade för framtiden Det var en livlig debatt på Kommunals representantskapsmöte som hölls i Borlänge nyligen. Över 70 motioner var på agendan och Kommunal Bergslagens verksamhetsplan för 2013 slogs fast. På en rad punkter beslutade Kommunal om sin verksamhet för kommande år. Bland annat är socialförsäkringsfrågorna väldigt viktiga för Kommunal. Ett av Kommunals förslag är införande av karensavdrag i sjukförsäkringen. Det skulle väsentligt förbättra villkoren för dem som jobbar natt. Värna kollektivavtalen Kollektivavtalen måste ock - så värnas. Kommunal arbetar ständigt med att kvalitetssäkra avtalen. De följer upp de arbetsplatser där Kommunal har medlemmar, men där det saknas avtal. Kommunal ska ta ännu mer plats i de samordnade förhandlingarna för 2013, enligt Kommunals verksamhetsplan. Kommunal har inlett ett samarbete med andra kvinnodominerade förbund inom LO, Saco och TCO, för att hjälpas åt med opinionsbildning kring jämställhetsfrågorna. Inte mindre än ett 70-tal motioner som ska vidare till Kommunals förbundskongress behandlades. Många handlade om att tandvård ska ingå i socialförsäkringssystemet eller att en tandvårdsförsäkring ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Samma krav ställdes när det gäller glasögon. Höjd a-kassa Många motionärer vill också att Kommunal ska arbeta för en högre a-kasse ersättning. En motion handlade om lagstadgad minibemanning i äldreomsorgen. En majoritet av motionerna godkändes av avdelningsstyrelsen, andra går vidare till kongressen som enskilda motioner. Representanter klara Kongressombud valdes också på representantskapet. Det blev en del slutna omröstningar som man alltid har när det gäller personalval. Men till slut kunde representantskapet enas om vilka som ska representera Kommunal Bergslagen på kongressen och vilka som är ersättare, Text och foto: Lilian Haraldsson Personalval blev det om kongressombudsplatserna. Här är några av de fackliga ledamöter som blev valda som ersättare till kongressombuden. Björn och Marketa underhöll på representantskapet. Ny vision: Viktiga jobb värda att älska Kommunal har antagit en ny vision: Viktiga jobb värda att älska dygnets alla timmar. Visionen har föregåtts av mängder diskussioner och enkäter ute bland medlemmarna. Det har varit mycket diskussion internt om visionen. Ja, men nu har alla ställt sig ba - kom visionen. Den har ordförande Cilla Rhodin, vi verkligen i Kommunal g r u n d l i g t Bergslagen. diskuterat. Det vi kom fram till i våra undersökningar är att våra medlemmar verkligen älskar sitt jobb. Så här brukar de svara: Jag älskar verkligen mitt jobb, MEN, jag vill förändra det och det säger Cilla Rhodin, ordförande i Kommunal Bergslagen. Känns bra Därför har vi fastnat för den här visionen. Den känns riktigt bra, tycker jag. Cilla Rhodin har suttit med i den arbetsgrupp som tagit fram den nya visionen. Kamporganisation Cilla beskriver också Kommunals grundläggande värderingar som handlar om: Alla människors lika värde, frihet, rättvisa, solidaritet och demokrati. För att nå framgång ska vi vara en stark kamporganisationsom som tar strid när mänskiliga värden hotas. Vi ska kämpa för allas rätt till välfärdstjänster och vi ska vara öppna och tillgängliga. Lilian Haraldsson KOMMUNAL Bergslagen 11

12 Arbetsledningen fick igen med samma mynt Anställda i Hedemora ilsknade till över post it-lappar Att skriva upp sina arbetsuppgifter på post it-lappar för att arbetsledningen ska göra en inventering tog personalen inom vård och omsorg i Hedemora som ett påhopp. Nu har Kommunal gjort samma sak mor arbetsledningen i samband med budgetbehandlingen. Facket har lämnat över Försäkra det bästa du har post it-lappar till tjänstemännen där de kan beskriva sina arbetsuppgifter. Administrationen sväller. Om det ska sparas så ska det göras på alla nivåer, menar Ann-Ci Steneryd, ordförande i Kommunal i Hedemora. Sparkrav För ett och ett halvt år sedan fick äldreomsorgen i Hedemora ett sparkrav på sig. I samband med det gjorde personalledningen Genom medlemskap i facket har du möjlighet att teckna vår trygga barnförsäkring. Medlemsbarn Enkel att teckna Prisvärd Gäller dygnet runt för sjukdom och olycksfall Kan tecknas för barn och barnbarn Teckna idag! Ring Folksam eller teckna på folksam.se/medlemsbarn en inventering bland personalen där de delade ut självhäftande lappar i olika färger där man skulle skriva upp sina arbetsuppgifter. Arbetsledningen ville veta om personalen gjorde rätt saker vid rätt tillfälle, berättar Ann-Ci Steneryd. Rätt bemanning Det var meningen att personalen skulle optimeras och ledningen ville veta om S Foto: Clive Foto: Tompsett Viktor Gårdsäter En del tog det med glimten i ögat, andra kände sig kränkta. de olika enheterna hade rätt bemanning. Det visade sig att det på vissa arbetsplatser fanns tid över medan det på andra var för låg bemanning. Ann-Ci Steneryd menar att det fanns både positiva och negativa inslag i arbetsledningens inventering. Det går att göra inventeringar på olika sätt. Det är bra att få veta om det går att förändra arbetsrutiner så att arbetet kan fördelas jämnare. Om det finns något att förändra till det bättre, så att man får loss mer resurser. Behöver till exempel alla duscha på morgonen eller kan några duscha på kvällen i stället? Det är ju bra om arbetsledningen har en konstruktiv dialog med personalen om detta. Som ett påhopp Men att dela ut post itlappar i olika färger till personalen där de ska skriva upp sina arbetsuppgifter och rutiner kändes för många som ett påhopp. Det framförde de också till personalledningen som i sin tur menade att det inte skulle uppfattas negativt. I stället skulle personalen inte vara så rädda för förändring, det kan leda till något positivt, menade arbetsledningen. Administrationen i Hedemora kommun sväller för mycket, säger Ann-Ci Steneryd, ordförande för Kommunals sektion i Hedemora. Lappar delades ut Ann-Ci ler ironiskt. Det blev nämligen så att Kommunals sektionsföre trä - dare i samband med budget behandlingen, där Kommunal sitter med och förhandlar, gjorde samma sak. De delade ut post it-lappar till tjänstemännen och bad dem skriva upp sina arbetsuppgifter. Gjorde de rätt saker vid rätt tidpunkt? Vi lade också till att de inte skulle vara så rädda för förändring, det kan leda till något positivt. Precis som ledningen sa till personalen. Menar allvar En del tog det med glimten i ögat, andra kände sig kränkta, berättar Ann-Ci. Men vi menar allvar, fortsätter hon. Är det rimligt att alla tjänstemän är på alla möten? Är det rimligt att det är tre administrativa steg innan man tillsätter en vikarie? Administrationen sväller alldeles för mycket och det måste man också titta på när det gäller att spara. Något resultat har inte presenterats ännu. Nu har Kommunal lagt ett eget besparingsförslag i budgetbehandling. Lilian Haraldsson 12 KOMMUNAL Bergslagen

13 tack vare facket Efter år av kamp mot Försäkringskassan fick Pia Gunnarsson äntligen rätt, tack vare stöd från Kommunal och LO-TCO rättsskydd. Medlemskapet i Kommunal är värt varenda krona, säger hon. Jag är så tacksam mot Kommunal som hjälpte mig under de senaste åren och jag betalar med glädje min medlemsavgift. Pia Gunnarsson har äntligen fått rätt i en tvist med Försäkringskassan om sjukersättning för sin nackskada. Nackskadade Pia fick rätt mot Försäkringskassan Ända sedan Pia Gunnarsson från Västerås var med om en allvarlig trafikolycka, har hon haft värk och har haft svårt att arbeta heltid. Hon har en konstaterad whiplash-skada. Det var 2001 som olyckan skedde, men jag försökte arbeta som vanligt i början. Men efter ett år var jag fullständigt slut och hade smärta hela tiden. Allt jag gör utlöser smärta och därför måste jag ha perioder av återhämtning för att kunna fortsätta jobba. Pia arbetar på 69:an på Centrallasarettet i Västerås. Det är en avdelning för för tidigt födda barn och hon älskar sitt arbete. Jag fick ett jättebra stöd från arbetsledning och arbetskamrater och arbetsplatsen är anpassad, men det hjälper inte. Det går inte att arbeta heltid. Så följde en tid av sjukskrivningar och rehabilitering. Under en tid var hon heltidssjukskriven och fick tidsbestämd sjukersättning. Den olidliga smärtan gjorde att hon sökte hjälp av en svensk läkare som verkar i USA och gjorde en så kal lad triggerpunktsoperation, som är smärtsam eftersom patienten måste vara vaken och kommunicera med läkaren under operationen. Efter den operationen blev jag bättre och kunde börja arbeta 25 procent. Eftersom vi har individuella scheman kunde jag planera in viloperioder i schemat. Jag kan inte arbeta mer än två dagar i sträck och är ledig två för att återhämta mig. Pia har även ett eget företag och säljer biologiska hudprodukter. Det upptar någon timme i veckan av hennes arbetstid. Mitt lilla företag har jag hemma och kan anpassa jobbet efter hur jag mår. År 2010 blev Pia utförsäkrad från Försäkringskassan som inte ansåg att hon hade rätt till sjukersättning över huvudtaget. Hon hade då sjukersättning på 25 procent. Motiveringen var att Försäkringskassan inte ansåg att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt, som man uttryckte det. Då gick jag till Kommunal och fick hjälp. Först biträdde de mig genom att överklaga Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten som gick helt på Försäkringskassans avslag. Men Kommunal accepterade inte det. De tog hjälp av LO-TCO rättsskydd som överklagade Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten. Där blev det muntlig förhandling och jag kunde förklara hur mina besvär yttrar sig. Jag kan jobba 70 procent på sjukhuset. Mer går inte, eftersom allt jag gör utlöser smärta. Eftersom jag har rehabiliterats på alla möjliga sätt och även opererats i USA så går det inte att få mina skador bättre än så här. Nu i november fick Pia ett glädjande besked Kammarrätten gav henne rätt och skriver så här i sin motivering: Mot bakgrund av den medicinska utredningen, Pia Gunnarssons långa sjukdomstid samt det förhållandet att hon varit före mål för omfattande rehabiliteringsåtgärder, finner Kammarrätten att Pia Gunnarssons arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med en fjärdedel i alla på arbetsmarknaden förekommande arbetsuppgifter och att hon inte genom ytterigare rehabiliteringsåtgärder kan uppnå en högre grad av arbetsförmåga. Pia pustar ut. En lång tid av handläggning med myndigheter är över och hon har äntligen blivit trodd. Jag är så tacksam mot Kommunal som hjälpte mig under de senaste åren och jag betalar med glädje min medlemsavgift, säger hon. Text och foto: Lilian Haraldsson KOMMUNAL Bergslagen 13

14 Kommunalarna positiva till individuella löner Medlemmarna i Kommunal är positiva till principen om individuell lönesättning. Men det finns en rädsla för att inte bli sedd för det man gör på jobbet. Det visar en undersökning som docent Jan Wallenberg gjort för Kommunals räkning. För att utveckla Kommunals lönepolitik krävs kunskaper om medlemmarnas inställning till den nuvarande lönepolitiken. Ett sätt att öka kunskaperna har varit att genomföra en undersökning. En vetenskaplig undersökning bland ett slumpmässigt urval medlemmar är ett bra komplement till de kunskaper som införskaffats i det vardagliga fackliga arbetet. Då når vi även dem som vi annars sällan eller aldrig har kontakt med. Det förklarar Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, i förordet till rapporten som bygger på undersökningen. Undersökningen, där över medlemmar varav cirka förtroendevalda svarat på en enkät om individuell lönesättning, visar att Kommunals medlemmar är positiva till principen om individuell lön. Lågt betyg Lönesamtalen får dock lågt betyg och förtroendet för att chefen ska kunna se och bedöma arbetsprestationerna opartiskt är lågt. Dessutom visar undersökningen att få har varit med och tagit fram lönekriterier och långt ifrån alla känner till vilka lönekriterier som finns. Följer upp Docent Jan Wallenberg är ansvarig för undersökningen och står själv för innehållet i rapporten. Undersökningen följer upp liknande undersökningar som gjordes 2000 och 2002 med samma projektledare, vilket gör att det finns möjligheter att kartlägga förändringar under perioden. Undersökningsresultaten gäller tre områden. Dels förändringar sedan år 2000 av attityden till själva principen om individuell lön, dels förändringar sedan år 2000 av hur det praktiska genomförandet upplevs, dels en kartläggning av åsikter i en hel del lönepolitiska frågor som är aktuella Skrämmande läge på fritidshemmen Nedskärningarna av resurserna till fritidshemmen har varit dramatiska. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora jämfört med 1980 och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen på fritids i dag som för 30 år sedan. Det framgår av Kommunals nya rapport Har någon sett Matilda?. Rapporten visar att en tredjedel av föräldrarna är oroliga över sina barn när de är på fritids. Oron bottnar i att det finns för få vuxna i verksamheten. Det är helt oacceptabelt. Barnen förtjänar en trygg och utvecklande verksamhet men det går inte med allt mindre resurser. Personalen vänder ut och in på sig själva för att få det att gå runt men det är ohållbart på sikt. Fler behövs Det behövs både bättre bemanning och lokaler anpassade för verksamheten. Den utveckling som har skett när det gäller personaltäthet under de sista 30 åren är helt orimlig var det i genomsnitt sju barn per årsanställd. År 2011 är motsvarande siffra så hög som 20 barn per anställd. Kommunal anser att det behövs tydliga riktlinjer för bemanning i fritids. De viktigaste resultaten från rapporten: Det är dubbelt så stora barngrupper på fritids idag jämfört med för 30 år sedan. Det går tre gånger så många barn per vuxen i fritids i dag jämfört med för 30 år sedan Drygt en tredjedel (36 procent) av föräldrar är oroliga över sina barn när de är på fritids. Av de som är oroliga är 7 av 10 oroliga för att deras barn blir utsatt för trakasserier och 4 av 10 är oroliga över att deras barn blir utsatt för fysiskt våld. Kommunals kräver bland annat: Öka resurserna till fritidshemmen, bland annat genom ett riktat stats bidrag, för att minska storleken på barngrupperna och förstärka personaltätheten. Skolverket ska ta fram krav på maximalt och rekommenderat antal barn i en fritidshemsgrupp samt antal barn per anställd vid fritidshemmen. Kommunals Rigmor Söderberg och Jonathan Söderberg från Västerås gratulerar fotbollstjejerna från Västmanland och Dalarna. Cup Kommunal bara för unga fotbollstjejer I höst har en ny omgång av Cup Kommunal, distriktsturneringen i fotboll för flickor 16 år, spelats. På Rocklunda i Västerås tog Västmanlandslaget emot Dalarna och Stockholm en kylig helg i mitten av november. Under hösten 2012 var det distriktsturnering och under våren 2013 blir det slutspel inför finalen som går i juni var det Västerbotten som tog hem prisstatyetten. Vilket lag blir det 2013? Final i juni Stockholm vann distriktsturneringen här hemma och så blev det Västmanland och Dalarna som på söndagen tävlande om andra och tredjeplatsen. Efter en tuff match lyckades Västmanland vinna över Dalarna. Under våren kämpar ytter ligare några distrikslag om att komma till finalen som sker i vår. I juni är det final. Cup Kommunal är en fotbollsturnering för flickor 16 år. Sedan 1991 har Kommunal sponsrat turneringen. Så här förklarar Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström Kommunals engagemang i Cup Kommunal: Fotboll är en bred sport och många av Kommunals medlemmar är engagerade. Bland spelarna i ungdomslagen finns våra framtida medlemmar. För Kommunal är det viktigt att stödja flickfotbollen, vi vill sträva mot att tjejer ska få samma förutsättningar som killar att utöva sin sport, säger hon. 14 KOMMUNAL Bergslagen

15 läsarnas sida Lena Eldståhl, undersköterska i Fagersta, och Bo Réen, som ni kan läsa om på sidorna 8 9, har skickat varsin berättelse till läsarnas egen sida. Du som gillar att skriva eller fotografera skicka in ditt bidrag till oss. Se artikeln längst ner på sidan. Finurlig räddningsinsats En vinter när vi hade matlagning för barn i Unga örnar visade en pojke med talsvårigheter, Niklas, sina färdigheter i köket. Det var jätteroligt att se en obegriplig femåring styra och ställa, men ibland tvingades man sätta honom på en stol för att låta någon av de andra barnen få ta plats. Just en sån måndag, satt han på sin plats och väntade på att de andra skulle bli färdiga och ropade: Lena! Jag hade för länge sedan gett upp att förstå så jag frågade mest för sakens skull. Ja, vad är det? Sedan ägnade jag mig åt att passa små fingrar från att komma mellan kniv och ost. De andra barnen, sex sju stycken, sprang fram och tillbaka och dukade bordet där vi skulle sitta. Lena! Ropade Niklas igen. Skicka in ditt bidrag! Nu öppnar vi möjligheten för er som fotograferar eller skriver att få publicera era bidrag på läsarnas egen sida. Säkert går du omkring och funderar över något som du vill skriva om. Kanske har du bra bilder som du vill visa andra. Dina bidrag kan handla om berättelser från jobbet, en arg insändare, frågor om facket och medlemskapet. Eller kanske en dikt som ligger hemma i byrålådan. Släpp loss! Tema för berättelser och bilder kan till exempel vara min arbetsplats eller Ja, vad är det? Nu lyssnade jag noga. Mummel, kom det, en lång harang. Jag förstod inte ett ord. Men nu hade han suttit på sin stol länge och allt var klart så jag ställde frågan: Är det någon som förstår vad han säger? Svaret kom i kör: Han säger att han sitter fast! Det visade sig att stolen han satt på var en med plåtsits. I den var det utstansade hål, lagom små för att stoppa ner ett finger och fastna i. Niklas pekfinger var svullet, inte mycket men ändå såpass att jag för mitt inre såg hur räddningstjänstens stora plåtsax klippte upp både sits och pekfinger. Vad skulle mamman säga? Hur länge hade han suttit fast? Jag skulle aldrig mer få äta med barnen, helt klart var jag olämplig som barnledare. Alla trängde sig fram för Fotografera gärna hur ni har det på jobbet. Här har medlemstidningens fotograf Peter Krüger tagit en bild av arbetet i en handelsträdgård. mitt bästa minne. Släpp loss fantasin! Bilderna bör vara högupplösta, minst en mega byte (mb) stora. Vi kan inte garantera att alla bidrag kommer med. att få se eländet. Allt jag såg var små huvuden som noga inspekterade finger och hål. En skrattade och en försökte hjälpa till att dra loss honom. Det gick inte bra, han skrek och grät. När chocken lagt sig, helt klar var jag inte, fick jag en idé. Jag lyfte upp stol och pojke och gick till toaletten. Lite onödigt, hade lika gärna kunnat hämta tvålpumpen till honom i stället. Efter ett par tryck och lite pill var han fri. Alla hurrade och rusade till matbordet, Niklas också. Han tyckte inte att det var så hemskt som jag. Sedan diskuterades det livligt runt bordet. Det röda fingret förevisades och en av pojkarna uttryckte sin beundran över hur stark jag var. Niklas blev på det sättet ett av mina många favoritbarn. Lena Eldståhl Redaktionskommittén gör ett urval. Skicka bidragen till medlemstidning.bergslagen@ senast den 20 januari. Kärlek i smyg Sakta lämnar tåget centralstationen. Äntligen på väg hem efter tröttsamma dygn. Tre dagar har suttits i konferens och den har varit långtråkig. Visst, den var viktig och intressant. Men jag har inte varit i form, mest suttit med hemlängtan. Dessutom, hela tiden har det snöslaskat, riktigt aprilväder. Debatter och diskussioner och jodå i dem har jag deltagit, gjort inlägg. Vem kan vara tyst. Inte jag inte. När jag nu försöker få en sista bild av Stockholm syns inget. Slask klabbar mot fönstret och skymningen tätnar alltmer. Tar fram tidningen som köptes i en kiosk och börjar förstrött bläddra fram till kultursidan. Tre och en halvtimme innan tåget kommer till min hemstation och sedan en promenad på 45 minuter. Längtar hem till min säng och till min kisse, som nog undrar vart hans inneboende blivit av. Trött och med liten senvinterdepression börjar jag läsa utan större koncentration. Två ungdomar kommer in i kupén och sätter sig på sätena mitt emot mig. De är glada och upprymda, ungdomsspralliga. Paret skrattar, säger något och skrattar igen. Inte ser de mig inte, fast jag lagt tidningen i knäet och ler mot dem. Jo, en tittar till och hejar med en liten nickhälsning. Ivriga pratar de och har bara ögon för varandra. Nu ser jag, fattar jag naturligtvis det är nyförälskade i varandra. Så nyförälskade som nog bara 20-åringar kan vara. Ingen och inget annat i universum existerar för dem: Det har bara varit de två, är bara de två. Deras glädje smittar. Känner att jag ler mot dem. Båda tittar till på mig, vad ser de? Kanske en gubbe med stort leende nitat i sitt ansikte. Lyfter tidningen och börjar förstrött bläddra. Som tur är inga katastrofer. I stället fylls första sidan av en fyllig blondin i USA som ökat 12 kilo i vikt och tidningen spekulerar hur det kommer sig och varför. Själv funderar jag på vem kvinnan är och vad hon har gjort som lyckas fylla inte bara första sidan, utan även mittuppslaget i Sveriges största kvällstidning. Anna Nicole Smith. Antagligen vet alla vem hon är, utom jag. Hör att ungdomarna tystnat, nyfikenheten får mig att glutta över tidningen. Jodå, de sitter kvar. Ser att de vill inget annat än ägna sig åt varandra och sin kärlek. Men de är blyga, ser lite ängsliga ut, rädda för att bli avslöjade av världen. Ingen annan i kupén tycks se dem. Alla är upptagna med att läsa, mobiltelefonprata eller slumra. Oj, vad jag känner igen deras rädsla. Har ju själv varit 20 år och vanvettigt förälskad. Vi vågade inte heller visa det. Inte ens hålla varandras händer. Jag som trodde att ungdomar blivit mer öppna och mindre rädda än vi var för 30 år sedan. Men många lagar och diagnoser som då fanns emot oss finns tack och lov inte nu. Plötsligt stannar tåget in. De två reser sig för att kliva av tåget. En vacklar till och tas emot av den andra. Kyssen är så nära men ges inte. Nu kan jag bara inte hålla mig. Säger med låg röst som bara de hör. Lycka till och sköt om er kärlek den är bara er. Två lyckliga människor, 20 år, homosexuella och nyförälskade står de belysta av en perronglykta. Ser dem vinka till mig. Bosse Réen KOMMUNAL Bergslagen 15