EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel KOM(2004) 137 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN RESULTATTAVLA FÖR GENOMFÖRANDET AV DEN SOCIALPOLITISKA DAGORDNINGEN SV SV

2 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Den ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala situationen 3 3. Genomförandet av den socialpolitiska dagordningen Fler och bättre arbetstillfällen Att föregripa och hantera förändringar Främjande av social integration och bekämpning av diskriminering Modernisera det sociala skyddet Främja jämställdhet Stärka de socialpolitiska aspekterna när det gäller utvidgningen och Europeiska unionens yttre förbindelser Viktiga initiativ

3 1. INLEDNING Den socialpolitiska dagordningen skall ange hur den europeiska sociala modellen skall moderniseras och förbättras. Syftet är att angripa de gemensamma problem som EU står inför och samtidigt se till att alla nya möjligheter som ges utnyttjas fullt ut. Kärnpunkten i denna dagordning är att förverkliga Lissabonmålet som Europeiska rådet har vidareutvecklat vid sina möten sedan dess genom att få till stånd en dynamisk och ömsesidigt samverkande ekonomisk politik, sysselsättningspolitik och socialpolitik. Kommissionen lade under 2003 som aviserat fram sin översyn efter halva tiden av den socialpolitiska dagordningen 1 i syfte att dels lägga fast vilka nya politiska åtgärder som krävs för att fullborda dagordningen, i synnerhet med avseende på åren 2004 och 2005, dels se till att dagordningen alltjämt genomförs på ett dynamiskt och flexibelt sätt. Både Europaparlamentet och Europeiska rådet har framfört en uppmaning om att följa upp resultaten och kontrollera de olika aktörernas engagemang och bidrag till dagordningen. Den årliga resultattavlan är ett svar på detta. Detta är den fjärde resultattavlan som kommissionen lägger fram för att rapportera om hur den socialpolitiska dagordningen genomförts 2. Här behandlas i huvudsak de främsta resultaten som uppnåtts under Syftet är inte att rangordna medlemsstaternas resultat, utan att följa upp hur dagordningen omsätts i politiska och konkreta åtgärder. Resultattavlan är ett komplement till den årliga sammanfattande rapporten till Europeiska rådets vårmöte ifråga om de åtgärder som står på dagordningen. De gemensamma kriterier som resultaten skall mätas mot är kommissionens meddelande från juni 2000 och de politiska riktlinjer som godkändes vid Europeiska rådets möte i Nice i december För att göra resultattavlan lättöverskådlig används samma sex rubriker som i den socialpolitiska dagordningen som bifogades ordförandeskapets slutsatser i Nice. 2. DEN EKONOMISKA, SYSSELSÄTTNINGSMÄSSIGA OCH SOCIALA SITUATIONEN Den ekonomiska situationen Den ekonomiska situationen var fortsatt svag i Europa under första halvåret Detta är tredje året i följd som den ekonomiska tillväxten låg långt under sin potential, vilket innebär att den period som den socialpolitiska dagordningen hittills har täckt i allt väsentligt har varit en period av ihållande ekonomisk avmattning. Den genomsnittliga BNP-tillväxten för 2003 väntas stanna på 0,8 %. Under 2002 var den 1,1 % och under ,7 %. Enligt den ekonomiska höstprognosen 4 väntas BNP i EU öka med i genomsnitt 2 % under Inflationen är beräknad till 2,1 % i euroområdet under 2003 och väntas uppå 2 % under De offentliga finanserna är fortfarande utsatta för påfrestningar, med ett generellt underskott KOM(2003) 312, KOM(2000) 379, ; Europaparlamentets resolution A5-291/2000 av den 25 oktober 2000; Europeiska rådets slutsatser i Nice. Hänvisningar till arbete som gjorts under de senaste åren och till kommande initiativ görs dock också i hela dokumentet så att överblicken blir så tydlig som möjligt, eftersom detta är en sammanfattande rapport. Europeiska kommissionen (2003): European Economy 5. Luxemburg: Publikationsbyrån. 3

4 på i genomsnitt 2,8 % under 2003, ett underskott som har ökat ytterligare sedan 2000 då de offentliga finanserna i stort sett var i balans. Vad beträffar de anslutande länderna är den genomsnittliga BNP-tillväxten beräknad till 3,1 % under 2003 och väntas uppgå till 3,8 % under Inflationen väntas öka från 2,4 % under 2003 till i genomsnitt 3,5 % under Underskottet i den offentliga sektorns finanser väntas uppgå till 5 % av BNP. Situationen ifråga om sysselsättningen Vinsterna av de strukturella reformer som genomförts sedan andra halvan av 1990-talet blev tydliga under den gångna perioden av trög ekonomisk tillväxt. Jämfört med 1990-talets första år har situationen på arbetsmarknaden bättre kunnat stå emot den svaga ekonomiska konjunkturen. Den ihållande ekonomiska avmattningen och det bristande genomförandet av reformer på arbetsmarknaden beräknas dock ha drivit upp arbetslösheten till 8 % under 2003 en ökning från 7,7 % under 2002 och hållit tillbaka sysselsättningen. Under 2004 riskerar sysselsättningen att mattas av ytterligare och arbetslösheten att öka, om inte ytterligare reformer på arbetsmarknaden genomförs. EU kommer därför inte att uppnå det delmål för sysselsättningen som fastställdes på toppmötet i Stockholm till Sysselsättningen stagnerade under 2003, vilket gör att förvärvsfrekvensen ligger kvar på 64,3 % och att målet på 67 % för 2005 nu inte längre går att nå. Den svaga sysselsättningsökningen under perioden innebär att målet om full sysselsättning senast 2010 i stort sett är utom räckhåll. Om inte medlemsstaterna påskyndar sina reformer blir det alltmer osannolikt att sysselsättningsmålet för 2010 kommer att uppnås. Däremot är det delmål som ställdes upp i Stockholm för 2005 en förvärvsfrekvens på 57 % för kvinnor fortfarande inom räckhåll, vilket understryker att de strukturella reformerna för att öka andelen förvärvsarbetande kvinnor är effektiva. För att nå målet för 2010 kan EU inte förlita sig enbart på den ekonomiska tillväxten. Reformerna måste fortsätta, i synnerhet för att främja deltidsarbete och flexibla arbetstider och för att förbättra tillgången till barnomsorg till rimligt pris. Under 2003 uppgick förvärvsfrekvensen för kvinnor till 55,6 %. Förvärvsfrekvensen för äldre arbetstagare har visserligen ökat avsevärt, till drygt 40 %, under 2002, men det är fortfarande långt kvar till målet 50 % senast Avgörande för målet om full sysselsättning är att äldre arbetstagare fås att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. För de anslutande länderna väntas ingen förändring ha skett när det gäller nettosysselsättningen under 2003, men de nya arbetstillfällena väntas öka med 0,6 % under Samtidigt väntas arbetslösheten ligga kvar på en fortsatt hög nivå; siffran för 2003 var 14,3 %. Den sociala situationen Aktuell inkomststatistik visar att omkring 15 % av EU:s befolkning, dvs. omkring 55 miljoner människor, riskerade att drabbas av fattigdom under 2001 och därmed lever under tröskeln på 60 % av den nationella medelinkomsten 6. Över hälften, eller 9 % av EU:s befolkning, löper 5 6 För mer information, bl.a. om situationen i enskilda länder, se den gemensamma sysselsättningsrapporten Skillnaderna mellan länderna när det gäller penningvärdet för den tröskel som gäller för risken att drabbas av fattigdom understryker de olika nivåerna av ekonomisk välfärd i länderna. Tröskeln för 4

5 ständig risk att drabbas av fattigdom (dvs. de har varit i riskzonen för fattigdom under minst två av de närmast föregående tre åren). Skillnaderna mellan länderna i EU är avsevärda. Risken att drabbas av fattigdom var t.ex. 10 % i Sverige, men hela 21 % i Irland. Vissa grupper är avsevärt mer utsatta än andra. Situationen för hushållet som helhet betraktat spelar en viktig roll, eftersom en persons ekonomiska situation är beroende av summan av alla resurser som alla hushållsmedlemmar bidrar med. Fördelat efter typ av hushåll är risken att drabbas av fattigdom högst bland hushåll bestående av en ensamstående förälder (35 % för EU-genomsnittet). Även de som bor i stora hushåll med tre eller fler minderåriga barn är särskilt utsatta (27 % för EUgenomsnittet). Hushåll utan förvärvsarbetande medlemmar löper också en betydande risk. I hela EU levde under ,6 % av alla personer mellan 18 och 59 år i hushåll utan förvärvsinkomst; fler kvinnor än män lever i hushåll utan förvärvsinkomst. Andelen barn som lever i hushåll utan förvärvsarbetande medlemmar uppgår till i genomsnitt 9,8 % för hela EU. Barnens situation bör särskilt framhållas, eftersom de tenderar att drabbas i högre grad av fattigdom än vad vuxna gör. Avsaknaden av materiella resurser för de 19 % av barnen som levde i riskzonen för fattigdom under 2001 kan få enorma konsekvenser för deras framtida utvecklingsmöjligheter. Även kvinnor riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom (16 % för kvinnor jämfört med 13 % för män avseende personer från 16 år och uppåt). Slutligen bekräftar statistiken återigen att det inte nödvändigtvis räcker med ett arbete för att undgå fattigdom. Omkring 7 % av den förvärvsarbetande befolkningen riskerar att drabbas av fattigdom. Men den betydelsefulla roll som arbete kan spela för att minska fattigdom är också tydlig mot bakgrund av att 38 % av de arbetslösa och 25 % av de icke förvärvsarbetande lever i fattigdom. 3. GENOMFÖRANDET AV DEN SOCIALPOLITISKA DAGORDNINGEN Inriktningen på den socialpolitiska dagordningen har börjat skifta, från att nya åtgärder vidtas till att det görs en uppföljning av hur de genomförs. Merparten av de nya aviserade politiska åtgärderna har vidtagits. På ett antal centrala områden har de nya åtgärderna skjutits fram något till 2004, för att ge tillfälle till en mer djupgående analys och utvärdering av möjliga scenarier. Detta gäller för översynen av det europeiska företagsrådet och meddelandet om det framtida samarbetet kring vård och omsorg för äldre. Dessutom har rådet inte kunnat nå fram till någon överenskommelse om utkastet till direktiv om arbete som utförs av bemanningsföretag, vilket hindrar den utveckling som behövs för att en ny balans skall åstadkommas mellan flexibilitet och trygghet Fler och bättre arbetstillfällen En absolut topprioritet på dagordningen är arbetet för att nå målet om full sysselsättning, som i Lissabonstrategin fastställdes som en ökning av förvärvsfrekvensen till så nära 70 % som risken att drabbas av fattigdom för ett ensamhushåll uppgår till i Luxemburg uttryckt i köpkraftsstandard, medan den är knappt i Portugal. 5

6 möjligt senast 2010 och en ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor till mer än 60 % till Kompletterande mål har ställts upp vid Europeiska rådets senare möten. Som nämnts ovan går sysselsättningsmålet för 2005 inte längre att nå. Även målet för 2010 riskerar att hamna utom räckhåll, i synnerhet till följd av de bristfälliga resultaten när det gäller att hålla kvar äldre arbetstagare längre i arbete. Om den aktiva sysselsättningen skall öka måste vissa kategorier uppmuntras att komma in på arbetsmarknaden eller stanna kvar i arbete. En förutsättning för detta är att politiska åtgärder vidtas så att familje- och yrkesliv kan kombineras, äldre arbetstagares sysselsättning ökar och man stannar kvar längre på arbetsmarknaden. Kommissionen följde upp sitt meddelande från januari 2002 med ett arbetsdokument innehållande en fördjupning i denna fråga, vilket ledde till att rådet antog slutsatser 7 i slutet av Att stärka och arbeta vidare med den samordnade sysselsättningsstrategin Under 2003 rationaliserades den årliga samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken; de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna synkroniseras nu med varandra och deras praktiska genomförande betonas. En omfattande utvärdering har gjorts av erfarenheterna av sysselsättningsstrategins första fem år. Vid denna granskning framhölls behovet av kontinuitet för att åtgärda de återstående strukturella problemen på arbetsmarknaderna och möta de nya utmaningar som det utvidgade EU kommer att innebära. Fokus skall ligga på ett bättre genomförande och bättre styrelseformer. Den uppdaterade strategin bygger som anges dels i meddelandet från 2003 om den europeiska sysselsättningsstrategin i framtiden 8, dels i sysselsättningsriktlinjerna på tre övergripande mål, nämligen full sysselsättning, förbättrad kvalitet och produktivitet i arbetet samt stärkt social sammanhållning och en arbetsmarknad för alla. Dessa tre mål understöds av tio särskilda riktlinjer och skärpta bestämmelser om styrelseformer. Som svar på de nya sysselsättningsriktlinjerna lade medlemsstaterna under hösten 2003 fram nationella handlingsplaner, som har utvärderats i den gemensamma sysselsättningsrapporten som lades fram till Europeiska rådets vårmöte Politiken skall i princip täcka perioden , precis som de nu aktuella allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 9, så att mer tid ges för genomförandet i praktiken. Rekommendationerna riktar sig till medlemsstaterna och identifierar särskilt de politiska frågor som medlemsstaterna främst bör koncentrera sig på under den närmaste framtiden. Europeiska rådet anmodade vid vårmötet i Bryssel i mars 2003 kommissionen att inrätta en europeisk specialgrupp för sysselsättningsfrågor, under Wim Koks ledning, som skulle ägna sig åt en ingående granskning av de viktigaste sysselsättningsrelaterade utmaningarna och identifiera de praktiska reformåtgärder som mest direkt och omedelbart kan inverka på medlemsstaternas möjlighet att genomföra den reviderade europeiska sysselsättningsstrategin. Specialgruppen lade fram sin rapport i slutet av november Som anges i Europeiska EUT C 260, , s 3. KOM(2003) 6, EUT L 195, Jobs, Jobs, Jobs. Creating more employment in Europe. Rapport från specialgruppen för sysselsättning med Wim Kok som ordförande. 6

7 rådets slutsatser rapporterade specialgruppen till kommissionen innan kommissionen och rådet skulle lägga fram sin gemensamma sysselsättningsrapport till Europeiska rådets vårmöte Det viktigaste budskapet i rapporten är att en ökad sysselsättning bygger på fyra villkor, nämligen en större anpassningsförmåga, att fler personer lockas ut på arbetsmarknaden, fler och bättre riktade investeringar i humankapital, samt bättre styrelseformer för att säkerställa ett effektivt genomförande av reformerna. Viktiga åtgärder: Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för Rådets rekommendation om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik 12. Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen 13. Rapporten från Wim Koks specialgrupp för sysselsättningsfrågor: Jobs, Jobs, Jobs. Creating more employment in Europe 14. Kvalitet i arbetet Europeiska rådet introducerade i Lissabon det dubbla målet om fler och bättre arbetstillfällen och framhöll den starka samverkan mellan kvantitet och kvalitet. Europeiska rådet begärde vid mötet i Bryssel i mars 2003 en översyn av de pågående satsningarna för att förbättra kvaliteten i arbetet före utgången av Kommissionen antog i november ett meddelande där den rapporterar om den senaste utvecklingen. Det är viktigt med kvalitetsförbättringar på de europeiska arbetsmarknaderna för att ytterligare minska de olika ålders-, köns- och kompetensrelaterade klyftor som fortfarande är de främsta hindren för en högre sysselsättning i EU. Dessa förbättringar är dessutom viktiga för att åtgärda de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättningen. För att Europa skall uppnå målet om full sysselsättning och öka produktiviteten måste dynamiken på arbetsmarknaderna främjas. I sysselsättningsriktlinjerna sägs det klart och tydligt att detta mål skall eftersträvas. Viktig åtgärd: Översikt av de framsteg som gjorts under den senaste tiden för att förbättra kvaliteten i arbetet 15. ESF:s roll Strukturfonderna bidrar till att stärka konvergensen och sammanhållningen. Europeiska socialfonden backar upp sysselsättningspolitiken med finansiella resurser. Kommissionen antog våren 2003 den andra lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen med en omfattande översikt över den aktuella situationen 16. ESF:s översyn efter halva tiden inom ramen för översynen av strukturfonderna är planerad till EUT L 197, s. 13, EUT L 197, s. 22, KOM(2004)24, KOM(2003)728, KOM(2003)34, ; Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 2003/929, ; Regionkommitténs yttrande 2003/391, ; Europaparlamentets resolution 2003/267,

8 Vad beträffar Equal, kommissionens initiativ för att motverka alla former av diskriminering och ojämlikheter på arbetsmarknaden, har kommissionen lagt fram reviderade riktlinjer. Principerna för Equal bekräftas samtidigt som revideringen innebär att det administrativa genomförandet förenklas för att främja effektiviteten, i synnerhet inom ett utvidgat EU. Viktig åtgärd: Meddelande med reviderade riktlinjer för gemenskapsinitiativet Equal 17. Utbildning och livslångt lärande Insatserna för att öka deltagandet i utbildning bör fortsätta och omfattande konsekventa nationella strategier för livslångt lärande bör utarbetas och genomföras utan dröjsmål 18. När det gäller yrkesinriktad utbildning inom företagen bör man särskilt satsa på att öka kvinnors deltagande, då jämlikhet mellan könen är ett prioriterat område inom politiken för livslångt lärande. Särskilda åtgärder bör också vidtas för att öka möjligheterna till deltagande för mindre gynnade grupper, bl.a. för funktionshindrade. 19. Ålder, könstillhörighet och utbildningsnivå är fortfarande parametrar som i hög grad avgör om man fortbildar sig. Det finns också klara belägg för att arbetsmarknadens parter spelar en nyckelroll. Om utbildning ingår i kollektivavtal minskar t.ex. de skillnader som förekommer mellan storföretag och små och medelstora företag när det gäller deltagandet i utbildning 20. Kommissionen har tillsammans med OECD och Världsbanken samt via sina organ Cedefop och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen beställt en studie om strategierna för yrkesvägledning i alla europeiska länder. Länderrapporterna visade att myndigheterna anser att yrkesvägledning i hög grad bidrar till de politiska målen om livslångt lärande, social integration och social jämlikhet 21. Totalt sett skiftar kvaliteten och efterfrågan på yrkesinriktad utbildning fortfarande alltför mycket i Europa. Betydande insatser krävs både på nationell nivå och på EU-nivå för att förbättra den yrkesinriktade utbildningens status. Utbildningsministrarna har lagt fast måttstockar på fem nyckelområden för att underlätta jämförelser mellan medlemsstaterna och med övriga världen och för att kunna följa upp utvecklingen. Målen är bl.a. att se till att 12,5 % av befolkningen i arbetsför ålder deltar i fortbildning senast och att 85 % av 22-åringarna har genomgått gymnasieutbildning. Viktig åtgärd: Genomförande av arbetsprogrammet för utbildning 2010 och Köpenhamnsprocessen för ett ökat samarbete inom yrkesinriktad utbildning 23. Sysselsättningen och den sociala dimensionen av informationssamhället Utbildningen är ett centralt område för satsningarna på den kunskapsbaserade ekonomin. Under 2003 har särskild vikt lagts vid att beskriva samverkan mellan det sociala kapitalet och KOM(2003)840, KOM(2003)685, Rådets resolution av den 5 maj 2003, EUT C 134, s. 6, Se kommissionens rapport om sysselsättningen i Europa Se rapporten Guidance Policies in the Knowledge Society: Trends, Challenges and Responses across Europe (CEDEFOP 2004). Den nuvarande andelen är 8,5 %. Se utkast till gemensam preliminär rapport från rådet och kommissionen KOM(2003)685,

9 humankapitalet i kunskapssamhället 24. Rådet har i en resolution 25 framhållit den strategiska betydelsen av att investera i uppbyggnaden av socialt kapital och humankapital, med fokus på utbildning, arbete, social sammanhållning och könsaspekten. Rörlighet Genomförandet av handlingsplanen för kompetens och rörlighet var en viktig åtgärd under Med dessa insatser bör man kunna åtgärda hindren för rörlighet på arbetsmarknaden, den låga geografiska rörligheten, splittrad information om rörlighet och bristande insyn och öppenhet när det gäller arbetstillfällen. Kommissionen har, i anslutning till sitt meddelande om fri rörlighet för arbetstagare 26 från 2002 med information och riktlinjer om de mest betydande rättsliga aspekterna av den fria rörligheten för arbetstagare, fortlöpande informerat medborgarna och noga övervakat medlemsstaternas regler och tillämpningen av reglerna. För att hjälpa medborgare att söka arbete i en annan medlemsstat och hjälpa arbetsgivarna med deras rekrytering har kommissionen sörjt för genomförandet av det reformerade Euresnätverket genom att anta stadgan och riktlinjerna för detta. Som ett komplement öppnades också nya webbportaler med lediga jobb och information om vilka regler som gäller för bosättning och arbete, vilka utbildningsmöjligheter som finns och hur villkoren på arbetsmarknaden ser ut i alla medlemsstater. Kommissionen antog också utkastet till beslut om Europasset 27, varigenom instrument och nätverk skall rationaliseras för att öka tydligheten i kvalifikationer och meriter. Europaparlamentet och rådet väntas anta beslutet senast i slutet av Som ett komplement till Europasset kommer det att finnas ett informationssystem som är integrerat med webbportalerna för yrkesmässig rörlighet och utbildning. Vad beträffar rätten för EU-medborgare och deras familjemedlemmar att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium antog rådet, efter parlamentets första behandling tidigare under året, en gemensam ståndpunkt i december 2003 och lade fram den för parlamentet för en andra behandling. Slutligen bör det framhållas att den andra etappen av samrådet med arbetsmarknadens parter inleddes om åtgärderna för att förbättra möjligheten att ta med sig intjänade tjänstepensionsrättigheter över nationsgränserna. Viktiga åtgärder: Kommissionens beslut om Eures 28 och antagandet av Eures-stadgan 29. Nya webbportaler för att hjälpa medborgarna att söka arbete och utbildning i andra EUmedlemsstater 30. Andra etappen av samrådet med arbetsmarknadens parter om möjligheten att ta med sig tjänstepensionsrättigheter över nationsgränserna 31. Immigrationspolitik och sysselsättning SEK(2003)652, EUT C 175, KOM(2002)694, KOM(2003)796, EUT L 5, s. 16, EUT C 106, s. 3, (adress till den nya portalen), samt SEK (2003)916,

10 Utarbetandet av en immigrationspolitik och dess koppling till sysselsättning och social integration har ägnats särskild uppmärksamhet. Kommissionen inledde diskussionerna med ett meddelande i mitten av 2003, efter en större konsekvensbedömning med en utvärdering av olika alternativ. I meddelandet fastställs med utgångspunkt från en analys av den ekonomiska och demografiska utmaningen ett antal riktlinjer och strategiska prioriteringar för framtiden. Framför allt förutspås att det kommer att krävas en tilltagande arbetskraftsinvandring till EU, men det påminns också om att invandrare inte kommer att kunna utveckla sin potential och inte heller bidra fullt ut till den ekonomiska utvecklingen om inte effektivare politiska åtgärder vidtas för att integrera invandrarna på arbetsmarknaden och i det sociala och kulturella livet. Viktig åtgärd: Kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning Att föregripa och hantera förändringar De politiska riktlinjer som Europeiska rådet i Nice lade fram om den socialpolitiska dagordningen manade till nytt gemensamt agerande som tar hänsyn till arbetstagarnas förväntningar för att hantera de omfattande förändringarna inom ekonomin och på arbetsmarknaden. Det konstaterades att social dialog och samråd är de viktigaste instrumenten när det gäller att skapa de rätta förutsättningarna för att arbetstagarna skall kunna delta i förändringsprocessen. Avgörande för detta är att arbetsmarknadens parters fleråriga arbetsprogram från 2002 genomförs. Att involvera arbetstagarna mer i hanteringen av förändringarna Arbetsmarknadens parter har reagerat på samrådet som kommissionen inlett genom att lägga fast preliminära riktlinjer för hanteringen av de sociala konsekvenserna av omstruktureringen. I dessa ingår bl.a. att arbetstagarna involveras i arbetet och de utgör en god bas för det vidare arbetet i denna fråga. Efter det slutliga genombrottet 2001 beträffande stadgan för europabolag och arbetstagarnas inflytande i sådana bolag är även förhandlingarna slutförda om en förordning om stadgan för europeiska kooperativa föreningar och ett rådsdirektiv, som kompletterar förordningen när det gäller arbetstagarnas inflytande. Viktiga åtgärder: Riktlinjer från arbetsmarknadens parter om hanteringen av förändringar och de sociala konsekvenserna Antagande av rådets förordning om stadga för europeiska kooperativa föreningar 33 Antagande av rådets direktiv om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande 34 Hälsa och säkerhet i arbetet Under 2002 föreslog kommissionen en ny gemenskapsstrategi på arbetsmiljöområdet som täcker perioden fram till Den bygger på vetskapen om att priset för att inte ha en KOM(2003)336, EUT L 207, s. 1, EUT L 207, s. 25,

11 arbetsmiljöpolitik av hög kvalitet blir kännbart35. För att understryka principen om förebyggande arbete i strategin antog kommissionen en rekommendation om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar.36 Yrkesinspektörskommittén antog en resolution om sin roll i den nya arbetsmiljöstrategin. Kommittén enades om att tillsätta en arbetsgrupp som skall föreslå en uppsättning reviderade principer för yrkesinspektion inom hela EU. Den framhöll också att, förutom de kvantitativa målen för inspektionen, även kvalitativa mål kan fastställas i form av gemensamma initiativ för att se till att reglerna efterlevs. Sådana kvalitativa mål kan bidra till att de grundläggande målen om en enhetlig tillämpning uppnås. För att stärka samarbetet mellan yrkesinspektionerna beslutade Yrkesinspektörskommittén att tillsätta en arbetsgrupp för att skapa ett enkelt permanent nätverk för informationsutbyte, i synnerhet om innehållet i olika typer av utbildning för arbete som kräver särskilda kvalifikationer; tillsyn när det gäller företag som bryter mot reglerna; ömsesidigt bistånd i straffrättsliga frågor; hantering av nya och mer genomgripande och komplexa arbetsmiljöproblem samt utbyte av yrkesinspektörer. Under 2003 gjorde Europaparlamentet och rådet stora framsteg. Direktivet om bullerskydd antogs tidigt på året. De antog också ett direktiv om ändring av ett direktiv från 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet. En gemensam ståndpunkt nåddes om Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med elektromagnetiska fält och vågor. Som reaktion på den nya arbetsmiljöstrategin påskyndades också arbetet om cancerframkallande ämnen. Kommissionen lade i mars fram ett ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet, och i september antog Europaparlamentet sitt yttrande vid första behandlingen. Rådet avgav också en rekommendation om tillämpningen av lagstiftningen som reglerar skyddet för egenföretagares hälsa och säkerhet i arbetet. Beslutet om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor antogs av rådet. För att underlätta tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG rörande explosiv atmosfär lade kommissionen fram en handbok för god praxis. Viktiga åtgärder: Yrkesinspektörskommitténs resolution om den nya gemenskapsstrategin för hälsa och säkerhet i arbetet37 Antagande av Europaparlamentets och rådets direktiv om buller (fysikaliska agens)38 Antagande av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 83/477/EEG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet Se även KOM(2002)89. Dessutom är frågan om kostnaderna för att inte vidta socialpolitiska åtgärder väl dokumenterad av Europeiska arbetsmiljöbyrån, se EUT L 238, , s. 28. Enligt överenskommelse vid det 43 plenarsammanträdet i Billund, Danmark. EUT L 42, s. 38, EUT L 97, s. 48,

12 Gemensam ståndpunkt om Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) 40 Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet 41 Rådets rekommendation om förbättring av skyddet för egenföretagares hälsa och säkerhet i arbetet 42 Rådets beslut om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor 43 Meddelande om handboken för god praxis av icke-bindande natur för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär 44 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden Rådet antog i mars förslaget om inrättande av ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning. Toppmötet skall hållas varje år före Europeiska rådets vårmöte och torde dels säkerställa att arbetsmarknadens parters initiativ och åtgärder beaktas fullt ut när politiken utformas på EU-nivå, dels bidra till uppföljningen av de bidrag som arbetsmarknadens parter lämnat för ett effektivt genomförande av Lissabonstrategin. Ett särskilt toppmöte hölls den 11 december 2003, före Europeiska rådets toppmöte, där man särskilt tog upp rapporten från den europeiska specialgruppen för sysselsättningsfrågor, som lagts fram av Wim Kok. Ett avgörande bidrag till den socialpolitiska dagordningen är genomförandet av det gemensamma arbetsprogrammet för en självständig social dialog för perioden som arbetsmarknadens parter beslutade om i slutet av Arbetsmarknadens parter har inom ramen för detta gemensamma arbetsprogram börjat arbeta med ett antal frågor, bl.a. en årlig rapportering om arbetsmarknadsparternas initiativ i medlemsstaterna för att genomföra sysselsättningsriktlinjerna, en årlig rapportering om genomförandet av deras åtgärdsramar för livslångt lärande, förhandlingar för att utarbeta ramar för åtgärder på jämställdhetsområdet, förhandlingar i syfte att utarbeta ett frivilligt ramavtal om stress på arbetsplatsen, riktlinjer för hanteringen av de sociala konsekvenserna av förändringar samt anordnande av nationella seminarier för att främja utvecklingen av den sociala dialogen i de anslutande länderna. Arbetsmarknadens parter har även avslutat den andra etappen av samrådet om behandling av personuppgifter och integritetsskydd på arbetsplatsen. Den andra etappen av samrådet om åtgärderna för att förbättra möjligheten att ta med sig tjänstepensionsrättigheter över nationsgränserna har också avslutats. Inom ramen för Europeiska handikappåret antog arbetsmarknadens parter en förklaring om att främja lika möjligheter och tillgång till sysselsättning för funktionshindrade. På branschnivå bör följande resultat framhållas: en uppförandekod när det gäller företagens sociala ansvar inom sockerindustrin, ett gemensamt uttalande om livslångt lärande inom elbranschen och inom järnvägssektorn ett avtal om vissa aspekter på villkoren för anlitande av Bygger på KOM(2003)127, KOM(2003)127, ; Europaparlamentets resolution A5/2003/255, EUT L 53, s. 45, , efter KOM(2002)166, EUT C 218, s. 1, KOM(2003)515,

13 mobil järnvägspersonal som utför gränsöverskridande interoperabla tjänster och ett avtal om ett europeiskt förarbevis för tågförare som utför gränsöverskridande interoperabla tjänster. Viktiga åtgärder: Antagande av rådets beslut om inrättande av ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning 45 Social dialog på branschövergripande nivå: Fullbordad andra etapp av samrådet om behandling av personuppgifter och integritetsskydd på arbetsplatsen. Fullbordad andra etapp av samrådet om åtgärderna för att förbättra möjligheten att ta med sig tjänstepensionsrättigheter över nationsgränserna. Förklaring om att främja lika möjligheter och tillträde till sysselsättning för personer med funktionshinder. Social dialog på branschnivå: En uppförandekod för företagens sociala ansvar inom sockerindustrin. Gemensamt uttalande om livslångt lärande inom elbranschen. Gemensamt uttalande om företagens sociala ansvar inom handeln. Gemensamt uttalande om distansarbete inom lokala myndigheter. Avtal inom järnvägssektorn om arbetsvillkor och ett europeiskt förarbevis. Tyngdpunkten på korrekt införlivande och tillämpning av gällande lagstiftning ökar. Övervaknings- och utvärderingsrapporterna om den gällande lagstiftningen betraktas också som mycket viktiga. Lagstiftning för 2003 som rapporter lades fram om gäller följande frågor: rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, översynen av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning, rapporten om det praktiska genomförandet av ramdirektivet 87/391/EEG och de fem första särdirektiven. Vad beträffar det europeiska företagsrådet lade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fram ett förberedande yttrande för att undersöka vilka aspekter som kan behöva revideras. När det gäller nya lagförslag efterlyste Europeiska rådet i Bryssel i mars 2003 en överenskommelse om personaluthyrning senast i december Rådet lyckades dock inte nå någon politisk överenskommelse om ett direktiv under första halvåret och inga framsteg har gjorts sedan dess. Därmed försvåras ansträngningarna att få till stånd en ny balans mellan flexibilitet och trygghet som är bättre anpassad till såväl företagens som arbetstagarnas behov. Ett direktiv om detta, som Europaparlamentet med eftertryck efterlyser, skulle sörja för ett EU-täckande minimiskydd för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, och branschen skulle konkurrensutsättas i de länder som har restriktioner för detta, något som hindrar skapandet av nya arbetstillfällen och ökad flexibilitet. Som uppföljning till kommissionens meddelande om en ram för främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet antog Europaparlamentet en resolution i juni EUT L 70, s. 31, A5/2003/150,

14 Viktiga åtgärder: Kommissionens meddelande om genomförandet i medlemsstaterna av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster 47. Kommissionens meddelande om översynen av direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning 48. Kommissionens rapport om det praktiska genomförandet av ramdirektiv 89/391/EEG beträffande genomförandet av åtgärder för främjande av förbättringar av arbetstagarnas arbetsmiljö och av de första fem särdirektiven (89/654/EEG, 89/655/EEG, 89/656/EEG, 90/269/EEG och 90/270/EEG). Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs förberedande yttrande om den praktiska tillämpningen av direktivet om ett europeiskt företagsråd (94/45/EG) 49. Företagens sociala ansvar Efter kommissionens initiativ för att främja företagens sociala ansvar beslutade både rådet och Europaparlamentet att ge sitt politiska stöd för detta 50. Syftet är att uppmuntra företagen att på frivillig basis integrera sociala hänsyn och miljöhänsyn i sin verksamhet för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Under 2003 fortsatte arbetet inom flerpartsforumet, där europeiska intresseorganisationer för arbetsgivare, fackliga organisationer och det civila samhället samt andra branschorgan samlas för att diskutera hur man kan öka öppenhet och enhetlighet när det gäller praxis och instrument för företagens sociala ansvar. För att främja företagens sociala ansvar genom att framhäva bästa praxis har europeiska priser delats ut för utmärkta insatser för livslångt lärande, mångfald och jämlikhet mellan könen. När vinnarna tillkännagavs presenterades också en lista på de 100 bästa arbetsplatserna i detta avseende i EU. Ett projekt där man undersökt ansvarstagande ledarskap för små och medelstora företag avslutades i mitten på 2003, och som ett resultat av detta publicerades i slutet på året en broschyr med bästa praxis för företagens sociala ansvar Främjande av social integration och bekämpning av diskriminering Strategi för social integration den öppna samordningsmetoden När den öppna samordningsmetoden nu har tillämpats sedan Europeiska rådets möte i Nice, har tiden kommit för att ta ett samlat grepp för att utrota fattigdomen till I slutet av 2002 enades rådet om målen och arbetsmetoderna för nästa omgång av nationella handlingsplaner. Dessa planer presenterades 2003 och i december lade kommissionen fram sin analys i utkastet till gemensam rapport om social integration. I denna rapport upprepades att kampen mot fattigdom och social utslagning brådskar och det direkta sambandet med ekonomisk utveckling framhölls KOM(2003)458 slutlig, KOM(2003)843, EESC/552/2003, EUT C 39, s. 3, och Europaparlamentets resolution A5/2003/133,

15 Det påpekades att det skett en viss positiv utveckling. Totalt sett involveras det civila samhället och nyckelaktörer som arbetsmarknadens parter i högre grad än tidigare när de nya nationella handlingsplanerna 51 utarbetas. Nu är det mycket viktigt att de också deltar när planerna skall genomföras och följas upp. De många olika dimensionerna av fattigdom beaktas nu bättre än i de tidigare nationella handlingsplanerna. Det finns emellertid ett betydande utrymme för ytterligare förbättringar och i synnerhet måste man lägga större vikt vid livslångt lärande, bostäder, att så många som möjligt får tillgång till IT samt transporter. Fler medlemsstater ställer nu också upp kvantitativa mål och kampen mot fattigdomen beaktas i högre grad inom övriga politikområden. Alla medlemsstater har dock inte fastställt klara nationella mål. En större precision där man även kvantifierar fler mål är avgörande för att de nationella åtgärderna skall vara bättre fokuserade. Dessa mål måste också backas upp av effektiva reformer. Det är också viktigt att den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken samordnas bättre, i synnerhet för att se till att moderniseringen av ekonomin går hand i hand med strategierna för att bekämpa fattigdomen och omvänt. Målen om social integration måste dessutom beaktas när de övergripande kostnadsprioriteringarna fastställs. Kommissionen lyfte i den gemensamma rapporten om social integration fram följande sex prioriterade områden: Satsningarna på aktiva arbetsmarknadsåtgärder måste främjas och skräddarsys för att möta behoven hos dem som har svårast att hitta arbete. De sociala trygghetssystemen måste vara tillräckliga och tillgängliga för alla och innehålla incitament till förvärvsarbete för dem som kan arbeta. De mest utsatta grupperna och de grupper som löper störst risk att drabbas av social utestängning måste få bättre möjligheter till ett anständigt boende, hälso- och sjukvård av hög kvalitet och livslångt lärande. Det måste till en samlad ansträngning för att förhindra att elever slutar skolan för tidigt och för att främja en smidig övergång från skola till arbetsliv. Det behövs en fokusering på att utrota fattigdom bland barn. Det behövs en satsning på att minska fattigdom och social utestängning bland invandrare och etniska minoriteter. Från och med 2004 måste hela strategin för social integration återspegla att tio nya medlemsstater tillkommer. Den öppna samordningen på det sociala området kommer att rationaliseras på grundval av den under 2003 godkända strategin för hur samordningen av det sociala skyddet skall se ut på EU-nivå framöver. Viktiga åtgärder: Föreläggande av nya nationella handlingsplaner för social integration. Utkast till gemensam rapport om social integration 52. Rationalisering av den öppna samordningen inom socialt skydd Rådet antog också en resolution om social integration genom social dialog om partnerskap se EUT C 39, s. 1, KOM(2003)773 slutlig, KOM(2003)261, , som fick stöd av rådet i oktober

16 Tillgång till IT För att motverka den s.k. digitala klyftan investerar EU och medlemsstaterna stora medel i synnerhet via struktur- och FoU-medel för att se till att alla får möjlighet att dra nytta av de nya möjligheter som ges genom ny IT. Slutrapporten om eeurope 2002 antogs54. Likabehandling för medborgare från tredjeland Förslaget om att utvidga bestämmelserna i förordning 1408/71 om systemen för social trygghet till att gälla medborgare från tredjeland antogs av rådet under våren Viktig åtgärd: Rådets antagande av utvidgningen av bestämmelserna i förordning 1408/71 till att gälla medborgare i tredjeland55 Kampen mot diskriminering De två EU-direktiven som förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, som antogs enhälligt av medlemsstaterna under 2000, skulle ha varit införlivade i nationell rätt Hittills har resultaten varit blandade och några medlemsstater har inte införlivat direktiven i nationell rätt. Kommissionen har därför inlett överträdelseförfaranden mot dessa medlemsstater. För att sprida kännedom om direktiven och de rättigheter och skyldigheter som de innebär, inledde kommissionen en flerårig EU-täckande kampanj mot diskriminering under rubriken För mångfald. Mot diskriminering. Informationskampanjen finansierades via gemenskapsprogrammet för bekämpning av diskriminering Fördelarna för företagen med att ha en policy för mångfald belystes i en rapport57 där man kombinerat en undersökning samt fallstudier och djupintervjuer med företag. Omkring 69 % av de intervjuade företagen angav att deras policy för mångfald hade givit dem en bättre image. 62 % angav att denna policy hade varit en bidragande orsak till att de kunnat rekrytera och behålla kompetent personal, och nästan 60 % angav att mångfalden i praktiken hade ökat motivationen och effektiviteten, bidragit till innovation, höjt servicenivån och bidragit till nöjdare kunder och personalrekrytering. Under 2003 antog kommissionen också förslag till omarbetning av förordning 1035/97 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, för att sörja för centrumets verksamhet58. Europeiska rådet betonade i december 2003 vikten av att samla in och analysera uppgifter om mänskliga rättigheter i syfte att lägga fast en EUpolitik på området och man framförde en uppmaning om att centrumets mandat bör utvidgas till att bli ett organ för mänskliga rättigheter. Integrering av funktionshindrade KOM(2003)66, EUT L 124, s. 1, Direktivet om etnisk jämlikhet 2000/43/EG som skall ha genomförts senast den 19 juli 2003 förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung och direktivet om likabehandling 2000/78/EG som skall ha genomförts senast den 2 december 2003 förbjuder diskriminering inom arbetsliv och utbildning på grund av religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. KOM(2003)485,

17 År 2003 var Europeiska handikappåret. Kommissionen utnyttjade tillfället och den ökade uppmärksamheten genom att lägga fram en handlingsplan för lika möjligheter för personer med funktionshinder. Rådet antog också en resolution om främjande av sysselsättning och social integrering för personer med funktionshinder. Viktig åtgärd: Lika möjligheter för personer med funktionshinder - En europeisk handlingsplan 59. Dialogen med det civila samhället Under 2003 vidtog kommissionen åtgärder för att hitta en långsiktigt stabil lösning till stöd för dialogen med det civila samhället på det social- och arbetsmarknadspolitiska området, i synnerhet för att bidra med finansiering till de löpande kostnaderna för den europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området (Social Platform). Den 27 maj 2003 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja ett aktivt europeiskt samhällsengagemang 60 för , som bl.a. sörjer för finansieringen för dessa löpande kostnader. Förslaget är planerat att antas av rådet i januari Modernisera det sociala skyddet Ett avgörande framsteg har gjorts för att få samordningen av social- och arbetsmarknadspolitiken att fungera bättre i praktiken. Kommissionen föreslog att samordningen gradvis skall rationaliseras så att den samlas under ett tak före utgången av Rådet ställde sig bakom detta, vilket innebär att den strategiska betydelsen av samordningen på det sociala området successivt kommer att stärkas genom att social integration, pensioner, hälso- och sjukvård och åtgärder för att göra det ekonomiskt lönsamt att arbeta samlas under en öppen samordningsmetod. Detta torde förenkla rapporteringskraven så att mer vikt kan läggas vid genomförandet av politiken inom en ram där den interna samverkan mellan de olika delarna av social- och arbetsmarknadspolitiken och den externa samverkan med samordningen av sysselsättningspolitiska och ekonomiska frågor underlättas. Tillräckliga och stabila pensioner För att angripa de problem för pensionssystemen som en åldrande befolkning utgör, har det sedan Europeiska rådets möte i Lissabon vidtagits åtgärder för att successivt introducera en öppen samordningsmetod för tillräckliga och stabila pensioner. Vid Europeiska rådets möte i Laeken lades elva gemensamma mål fast under tre rubriker, nämligen att säkerställa pensionssystemens förmåga att uppnå de sociala målen, att se till att de är ekonomiskt stabila och att anpassa dem till nya samhälleliga behov. En gemensam rapport om tillräckliga och stabila pensioner antogs av kommissionen och rådet. Där analyseras och beskrivs de viktigaste punkterna i de nationella strategirapporterna som lades fram under andra halvåret Av rapporten framgår engagemanget för att bevara adekvata pensionssystem, men det framhålls också att ytterligare åtgärder krävs för att säkra den ekonomiska stabiliteten. Medlemsstaterna bör utnyttja det begränsade handlingsutrymme som föreligger innan den demografiska utvecklingen i betydande grad förändrar befolkningens ålderssammansättning KOM(2003)650, KOM(2003)276,

18 Den gemensamma rapporten mottogs positivt av Europeiska rådet som uppmanade till fortsatta reformer med särskild inriktning på sysselsättning för äldre. Den öppna samordningsmetoden bör fortsätta att tillämpas och vidareutvecklas så att en översyn av resultaten kan göras Detta kräver att de anslutande länderna utarbetar rapporter om sina nationella strategier och att de nuvarande medlemsstaterna uppdaterar sina rapporter före mitten av För att förbereda de anslutande länderna på den öppna samordningsmetoden genomfördes bilaterala seminarier under Viktig åtgärd: Antagande av kommissionens och rådets gemensamma rapport om tillräckliga och stabila pensioner 61 Långsiktigt fungerande hälso- och sjukvård av hög kvalitet En gemensam rapport från kommissionen och rådet om stöd till nationella strategier för framtida vård och omsorg för äldre antogs i början av Rapporten grundade sig på medlemsstaternas svar på ett frågeformulär. Europeiska rådet uppmanade i mars 2003 kommissionen att utarbeta ett nytt meddelande med ytterligare förslag till åtgärder för att intensifiera samarbetet och utbytet i fråga om vård och omsorg för äldre. Kommissionen sammankallade också medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsministrar, aktörerna på hälso- och sjukvårdsområdet, de anslutande staterna och Europaparlamentet till en reflexionsprocess på hög nivå om patientrörlighet och utvecklingen av hälso- och sjukvården inom Europeiska unionen. Syftet var att skapa ett informellt diskussionsforum där man kunde börja utveckla gemensamma perspektiv för hälso- och sjukvårdssystemen i EU samtidigt som medlemsstaternas eget ansvar på detta område respekterades. På sitt avslutande möte den 8 december 2003 godkände reflexionsgruppen en rapport med 19 rekommendationer för kommande åtgärder. Viktig åtgärd: Antagande av en gemensam rapport från kommissionen och rådet om hälso- och sjukvård för äldre och äldreomsorg. 62 Göra det lönsamt att arbeta Kommissionen lade slutligen också fram ett meddelande om det fjärde inslaget i den socialpolitiska strategi som inleddes Meddelandet handlade om att göra det lönsamt att arbeta. Man skulle arbeta vidare med denna fråga genom att också inbegripa social integrering, social trygghet och sysselsättningspolitik. Meddelandet var samtidigt ett svar på Europeiska rådets begäran våren 2003 om en rapport om hur socialpolitiken kan förbättras genom att större vikt läggs vid positiva incitament för arbete. Viktig åtgärd: Meddelande om modernisering av sociala trygghetssystem för fler och bättre jobb genom att anlägga en helhetssyn, som bidrar till att göra det lönsamt att arbeta 63 Modernisering av samordningen av sociala trygghetssystem EUT C 260, , s. 3. KOM(2002)774 slutlig, KOM(2003)842 slutlig,

19 Europeiska rådet i Nice uttalade sig för att de regler som gäller rätten till socialförsäkringsförmåner för personer som flyttar över gränserna skall anpassas och utvidgas. Under de senaste åren har arbetet med att ändra förordning 1408/71 successivt fortskridit. År 2003 antog rådet formellt förslaget att utvidga förordningen till att till att gälla medborgare från tredjeland som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Vad gäller samordningen av de sociala trygghetssystemen uppnådde rådet i juni enighet om förenkling på tre områden: invaliditetsförmåner, ålders- och efterlevandepensioner samt särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner I oktober uppnådde rådet också enighet om de tre sista kapitlen med materiella bestämmelser: förtidspension, familjeförmåner och arbetslöshetsförmåner. Detta gjorde det möjligt för rådet att nå en politisk överenskommelse 64 i december om hela texten i förslaget, med undantag av bilagorna. Efter att Europaparlamentet antagit sin resolution den 3 september antog kommissionen ett ändrat förslag 65 den 9 oktober. Den nya förordningen förväntas bli slutgiltigt antagen under våren Trots kravet på enhällighet i rådet är moderniseringen av förordning 1408/71 ett utmärkt exempel på förenkling och bättre lagstiftning. Avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer uppdaterades beträffande samordningen av bestämmelserna om social trygghet 66 på grundval av ett förslag från kommissionen. Kommissionen lade också fram ett förslag till uppdatering av förordningarna 1408/71 och 574/72 för att beakta ändringar i nationell lagstiftning och för att klarlägga den rättsliga situationen beträffande vissa artiklar i förordningarna. I förslaget beaktas också den senaste utvecklingen av EG-domstolens rättspraxis 67. Kommissionen lade också fram ett meddelande om införandet av det europeiska sjukförsäkringskortet, som innehåller en tidsplan för ett successivt införande av kortet som skall ersätta de blanketter som för närvarande krävs för att få vårdförmåner vid tillfällig vistelse i en annan medlemsstat. På grundval av mandatet från Europeiska rådet våren 2003 antogs de relevanta besluten den 18 juni Kommissionen lade samtidigt fram ett förslag till ändring av förordning 1408/71, som ger alla kategorier av försäkrade samma rätt till medicinskt nödvändig vård. Rådet uppnådde snabbt enighet om denna fråga den 20 oktober. Europaparlamentet antog sitt betänkande den 4 december Det formella antagandet förväntas ske våren Viktiga åtgärder: Rådets antagande av förslaget att utvidga förordning 1408/71 till att gälla medborgare från tredjeland som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser 69 Överenskommelse i rådet om att modernisera och förenkla förordning 1408/ Tre bilagor skall färdigställas innan förordningen träder i kraft. KOM(2003)596, EUT L 187, , s. 55 Beslut av Gemensamma kommittén EU-Schweiz av den 15 juli KOM(2003)468, EUT L 276, s. 1, 4 och 19, EUT L 124, s.1, Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. 19

20 Förslag till Europaparlamentets och rådets förslag om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 70 Meddelande om införandet av det europeiska sjukförsäkringskortet 71 och antagande av relevanta beslut 72 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och 574/72 avseende harmonisering av rättigheter och förenkling av förfaranden Främja jämställdhet I den socialpolitiska agendan fastställs två huvudinriktningar för att främja jämställdhet: särskilda initiativ och mainstreaming, dvs. integrering av ett jämställdhetsperspektiv på alla politikområden. Europeiska rådet uppmanade på sitt vårmöte 2003 kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en årlig rapport om utvecklingen på jämställdhetsområdet och riktlinjer för integrering av jämställdhetsfrågorna på olika politikområden. Den första rapporten kommer att överlämnas till Europeiska rådets vårmöte Integrering av ett jämställdhetsperspektiv Integrering av ett jämställdhetsperspektiv innebär att jämställdhetsfrågorna skall genomsyra alla relevanta politikområden (mainstreaming). Detta är ett centralt inslag i EU:s ramstrategi för jämställdhet. Kommissionen utarbetar varje år en rapport om de framsteg som gjorts i gemenskapens politik och praktik samt lägger fram ett arbetsprogram med initiativ för det kommande året. När det gäller sysselsättning och socialpolitik utvecklas jämställdhetsarbetet fortsättningsvis inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin, och det har förstärkts i den andra omgången av de nationella handlingsplanerna om social integration. Man har nu också börja beakta jämställdhetsfrågor i en vidare mening när det gäller social trygghet, t.ex. i samband med pensioner och att det skall löna sig att arbeta. Särskilda åtgärder Vad gäller lagstiftning har kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv om genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Enligt detta utkast till direktiv, som grundar sig på artikel 13 i EG-fördraget, förbjuds diskriminering på grund av kön även utanför arbetsplatsen. För att garantera att lagstiftningen får den avsedda effekten för medborgarna fastställs också kriterier för överklaganden om den enskilda individens rättigheter åsidosätts. I utkastet till direktiv behandlas särskilt frågan om premier och förmåner inom försäkringssektorn. Som ett led i åtgärderna för att förbättra lagstiftningen har man också tagit initiativ till omarbetning av jämställdhetsdirektiven i syfte att förenkla den gällande lagstiftningen. Som ett första steg har kommissionen genomfört ett offentligt samråd om olika alternativ när det gäller att omarbeta jämställdhetsdirektiven KOM(2003)468, KOM(2003)73 slutlig, EUT L 276, s. 1, 4 och 19, KOM(2003)378,

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2003 KOM(2003)773 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2009) 567/4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN SOLIDARITET

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

,QI U 6WRFNKROP DWW EHIlVWD (XURSDV NRQNXUUHQVNUDIW RFK YlUQD RP VRFLDO LQWHJUDWLRQ

,QI U 6WRFNKROP DWW EHIlVWD (XURSDV NRQNXUUHQVNUDIW RFK YlUQD RP VRFLDO LQWHJUDWLRQ 63((&+ Tal av Romano Prodi Europeiska kommissionens ordförande,qi U 6WRFNKROP DWW EHIlVWD (XURSDV NRQNXUUHQVNUDIW RFK YlUQD RP VRFLDO LQWHJUDWLRQ Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQPDUV Fru ordförande, ärade

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen Kommenterad dagordning rådet 20110926 Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet A2011/3606/IE S2011/8258/EIS Rådets möte (social, jämställdhets och arbetsmarknadsministrarna) den 3 oktober 2011 MÖTET

Läs mer

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.2.2008 SEK(2008) 193 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av rådets

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen (2010/2273(INI))

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen (2010/2273(INI)) P7_TA-PROV(2011)0455 Främjande av arbetskraftens rörlighet Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen (2010/2273(INI)) Europaparlamentet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/2179(INI) 16.10.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet (2008/2179(INI))

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog

Atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog P7_TA-PROV(2010)0263 Atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 juli 2010 om atypiska anställningsformer, säkra

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/.../EU. av den

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/.../EU. av den EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/.../EU av den om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2007 KOM(2007) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 11.1.2011 2010/2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.5.2007 KOM(2007) 249 slutlig 2007/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Jämställdhetsarbetets juridiska grund... 3 3. Målsättningar

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.2.2016 COM(2016) 53 final 2016/0031 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt) Kommenterad dagordning 2006-09-15 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@industry.ministry.se

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.5.2002 KOM(2002) 229 slutlig 1992/0449 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7

KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 17.9.2010 2010/2018(INI) KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7 Förslag till betänkande Britta Thomsen (PE442.875v01-00)

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer