Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Södervångskolan 2011/2012 Fastställd av: skolledning/likabehandlingsgruppen Upprättad: Reviderad av revideringsgruppen Gäller till:

2 2 (23) Innehållsförteckning 1. Södervångskolans vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare 4 2. Skolans likabehandlingsarbete Regelverk som styr skolans likabehandlingsarbete Vad är diskriminering Vad är kränkande behandling/trakasserier Förväntansdokument Vårdnadshavare och elevers förväntningar på Södervångskolan Skolans förväntningar på vårdnadshavare Skolans förväntningar på elever Främjande och förebyggande insatser på skola och fritidshem Skolans kartläggning, målsättning, åtgärder och utvärdering utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål Kartläggning Åtgärder Etnisk tillhörighet Mål Kartläggning Åtgärder Religion och annan trosuppfattning Mål Kartläggning Åtgärder Funktionshinder Mål Kartläggning Åtgärder Sexuell läggning Mål Kartläggning Åtgärder Ålder Mål Kartläggning Åtgärder Könsöverskridande identitet eller annat uttryck Mål Kartläggning Åtgärder :8 Kränkande behandling Mål Kartläggning Åtgärder...13

3 5.9 Studieklimat och studiemiljö Mål Kartläggning Åtgärder Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och eller diskriminering Skolan skall arbeta för att tidigt upptäcka all kränkande behandling Utreda Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering Mobbning Åtgärder vid mobbning inom skola/fritidshem När elev känner sig kränkt eller trakasserad av personal Förankring Viktiga webbadresser/telefonnummer Vill du veta mer om kränkande behandling eller trakasserier/diskriminering? Tidplan för likabehandlingsarbetet 20 Bilaga: 1 konflikt. Bilaga: 2 Samtalsmall. 3 (23)

4 4 (23) 1. Södervångskolans vision Södervångskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling i både skola och fritidshem. 1:1 Till dig som är elev Det är viktigt att du som går här på Södervångskolan trivs och att du känner dig trygg både bland dina kompisar och med personalen på skolan. 1:2 Till dig som vårdnadshavare Du som vårdnadshavare ska känna till att vi på Södervångskolan arbetar aktivt för att förebygga kränkning och trakasserier. Alla som arbetar på skolan har ett stort ansvar för att leva upp till denna vision Så här vill barnen på Södervångskolan vara mot varandra: Höstens kartläggning 2010 på Södervångskolan visade att vi har elever som känner sig kränkta på grund av olika etniska tillhörigheter. En åtgärd är att vi ska samverka med en mångkulturell skola i Arlöv.

5 5 (23) Skolans likabehandlingsarbete 2.1Regelverk som styr skolans likabehandlingsarbete Ur Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur Skollagen 1 kap. 2 (utdrag) Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen samt 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och rasistiska beteenden. Ur Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling (utdrag) 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (efter 1 juli 2011 gäller ny skollag)

6 6 (23) 2.2 Vad är diskriminering? Definition av lagen: Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom personalens förhållningssätt, pedagogisk verksamhet, skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna nedan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är när man diskriminerar genom att behandla alla lika. T.ex. om alla serveras samma mat diskriminerar man indirekt de elever som av religiösa skäl inte får äta fläskkött. 2.3 Vad är kränkande behandling/trakasserier? Definition av lagen: Kränkande behandling Kränkande behandling är när en elevs värdighet kränks utan att det har någon koppling till diskrimineringsgrunderna. Det är när den enskilde eleven anser sig kränkt som kränkande behandling förekommit. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar och öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar och att alla går när man kommer) Texter och bilder (lappar, fotografier, SMS, MMS, MSN och meddelanden på olika Web communities) Materiella (förstörelse av kläder, cykel, böcker mm) Trakasserier: Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Källa: Förebygga diskriminering och likabehandling i skolan, en handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO. Skolverket 2008.

7 7 (23) 3. Södervångskolans förväntansdokument Vårdnadshavare och elevers förväntningar på Södervångskolan att alla elever får en flexibel och individanpassad undervisning/fritidshemsverksamhet. att eleverna utvecklas, stimuleras och blir nyfikna. att varje elev blir sedd, hörd och bekräftad varje dag. att det finns utbildad och engagerad personal som ansvarar för lektionerna. att eleverna vistas i en positiv miljö bland vuxna som ger dem mångfald och goda värderingar. att eleverna lär sig ett kritiskt tänkande. att skolan utnyttjar närmiljön och kulturutbudet i undervisning/verksamhet. att lärandet speglar nutiden (media, artiklar, datorer). att det är en öppen och rak kommunikation mellan skolan och hemmet. att eleverna lär sig respektera varandra och personalen samt att de är rädda om sin miljö ute och inne. att skolan jobbar för nolltolerans mot mobbning. att skolan aktivt arbetar med genusfrågor. att matsituationerna blir lugna och att det erbjuds allsidig och varierande kost. Skolans förväntningar på vårdnadshavare att föräldrarna engagerar sig, följer barnens utbildning samt hjälper och stödjer skolan vid behov. att föräldrarna respekterar de regler som gäller i skolan/fritids. att föräldrarna tar del av och besvarar information från skolan. att det är en öppen och rak kommunikation mellan skolan och hemmet. att föräldrarna ser till att barnen är utvilade och håller barnen hemma vid sjukdom. att eleverna kommer i tid till skolan. att vi tillsammans uppfyller de mål som vi gemensamt satt upp. att föräldrarna ger konstruktiv kritik både negativ och positiv. att föräldrarna passar avtalad tid, i annat fall meddelar ändringar och medverkar vid möten. Skolans förväntningar på elever 1. att de visar hänsyn, respekt och medmänsklighet mot kamrater och vuxna. 2. att de är aktiva på lektionerna och sköter de uppgifter de fått samt gör sina läxor. 3. att de respekterar skolans regler då de är i skolan. 4. att de lyssnar och använder ett vårdat språk. 5. att de är rädda om miljön både inne och ute. 6. att de tar hem och lämnar tillbaka information. 7. att de passar tider.

8 8 (23) 4. Främjande och förebyggande insatser på skola och fritidshem. Skolans verksamhet och organisation skall utformas så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barn/elever. Mycket av skolans förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av omsorg och engagemang och att de vuxna är tydliga auktoriteter. Skolans pedagoger har fått fortbildning i lösningsfokuserad pedagogik, Lions Quest och Human Dynamics. Ett viktigt led i trygghetsarbetet är elevmedverkan. Elever utses från år 3-9 att stödja sina kamrater på raster. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon/öron på rasterna och hålla i olika rastaktiviteter. De informerar också vuxna på skolan om de ser att kränkningar förekommer och de stöttar utsatta klasskamrater. Ansvarig: giggi.wiksten@burlov.se Antimobbningsteam (AMT) finns på alla enheter inom skolan och de träffas regelbundet 1-4 ggr/mån. Ansvarig: carina.c.engstrom@burlov.se Skolan har schemalagd livskunskap med sina pedagoger/mentorer varje vecka i år F-9 där bl.a. de olika diskrimineringsgrunderna tas upp. Ansvarig: Pedagoger i klasserna. Temadagar varje läsår för att skapa vi-känslan. Aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldergrupperna. Ansvariga: Arbetslagen Ordningsregler, framtagna tillsammans med elever och förankrade i skolråden, finns på varje enhet och revideras varje år. Ansvarig: Rektor/ maria.klich@burlov.se Rastvakter finns med på elevernas raster. Utifrån en organiserad och schemalagd rastverksamhet. Ansvarig: Rektor/ maria.klich@burlov.se Regelbunden fortbildning utifrån diskrimineringsgrunder och åtgärder mot kränkande behandling utifrån kartlagda behov. Ansvarig: Ledningsgruppen i Åkarps rektorsområde Inför varje läsårsstart aktualiseras likabehandlingsplanen för elever och personal. Vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen vid höstens första föräldramöten och skolråd.

9 6. Skolans kartläggning, målsättning, åtgärder och utvärdering utifrån diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling 9 (23) På vår skola kartlägger vi under läsåret om det förekommer diskriminering eller kränkande behandling i den fysiska och psykosociala miljön för eleverna. Kartläggning utgår ifrån elevers uppfattning om diskriminering och kränkning utomhus och inomhus på skolan. Detta görs utifrån olika diskussioner i det vardagliga och spontana samtalet med eleverna under rastverksamhet, kompissamtal, enskilda samtal och observationer. Ansvar: All personal på skolan. Två gånger per läsår gör alla elever en trivselenkät i samband med utvecklingssamtal. Ansvar: Ansvarig pedagog för klassen Skolans arbetslag diskuterar kartläggningarna och utifrån dessa sammanställer arbetslagen sina mål och åtgärder. Se kalendarium. Inför varje läsårsstart aktualiseras likabehandlingsplanen och gemensamma regler och rutiner på skolan med eleverna av ansvarig pedagog. Ansvar: Skolledning i Åkarps rektorsområde

10 10 (23) 6.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material (DO handledning för likabehandling, 2008) 61.1 Mål Skolans mål är att all verksamhet på skolan ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Alla elever ska känna sig lika värda och respekterade oavsett kön Kartläggning Vi har genom observationer, trivselenkät, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att många elever använder sig av ett kränkande och sexualiserat språk Åtgärder All personal på skolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande sexualiserat språkbruk. Inom varje arbetslag ska det ske ett arbete för att öka elevernas förståelse för genus frågor, genom att ha tillgång till böcker utifrån genusfrågor. Ansvar: All personal på skolan. 6.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.(do handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter. Och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av sin etniska tillhörighet Kartläggning Vi har elever som känner sig kränkta på grund av olika etniska tillhörigheter. Genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever har vi förstått att det förekommer att elever använder sig av ett språkbruk som kränker andra elevers härkomst Åtgärder All personal på skolan har i uppgift att agera kraftfull mot nedsättande språkbruk kring etnisk eller kulturell tillhörighet. Ansvar: All personal på skolan. Inom varje arbetslag ska det ske ett arbete för att öka elevernas förståelse för olika etniska tillhörigheter. 2010/2011 har vår skola ett samarbete med en mångkulturell skola i Arlöv. Ansvar: All personal på skolan.

11 11 (23) 6.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. (DO handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever, oavsett religion eller annan trosuppfattning, ska känna sig respekterade och lika värda Kartläggning Vi har elever som känner sig kränkta på grund av en annan religion/trosuppfattning. Genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever har vi förstått att det förekommer att elever använder sig av ett språkbruk som kränker andra elevers tro Åtgärder All personal på skolan har i uppgift att agera kraftfull mot nedsättande språkbruk kring religion eller annan trosuppfattning. Ansvar: All personal på skolan. 6.4 Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både hinder som syns, som att man använder rullstol, och hinder som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. (DO handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever oavsett funktionshinder ska samma rättigheter och möjligheter Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att elever med olika funktionshinder blivit kallade för olika nedsättande ord. Ex. DAMP Åtgärder All personal på skolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring funktionshinder. All personal på skolan ska arbeta föra att alla elevers lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktions hinder.

12 12 (23) 6.5 Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor..(do handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning ska känna sig respekterade och lika värda Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att elever sällan deltar i diskussioner om sexuell läggning Åtgärder Inom varje arbetslag ska det ske ett arbete för att öka elevernas förståelse för olika sexuella läggningar genom samtal och diskussioner. All personal på skolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring sexuell läggning Ansvar: All personal på skolan. 6.6 Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av sin ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. (DO handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever oavsett ålder ska känna sig lika värda och respekterade Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att inga elever känner sig kränkta på grund av sin ålder Åtgärder All personal på skolan har i uppgift att vara uppmärksamma kring kränkning på grund av ålder och agera. Ansvariga: All personal på skolan.

13 13 (23) 6.7 Könsöverskridande identitet eller annat uttryck. Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön (Ur Nationalencyklopedin) Mål Skolans mål är att alla elever oavsett könsöverskridande identitet, ska känna sig respekterade och lika värda Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att ingen känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet Åtgärder Ett tillåtande klimat på skolan. Ansvar: all personal 6.8 Kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteende som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (DO handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever ska känna sig sedda och trygga. Vi ska använda ett vårdat språk mot varandra Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att elever känner sig kränkta ibland på grund av nedsättande språkbruk Åtgärder All personal ska agera kraftfullt mot ett nedsättande språk. Ansvar: All personal på skolan. 6.9 Studieklimat och studiemiljö Skolan bör redovisa särskilda åtgärder för att skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. (DO handledning för likabehandling, 2008) Mål Skolans mål är att alla elever ska få en bra studiemiljö och ett bra studieklimat. Skolans mål är att få färre konflikter på fotbollsplan. Eleverna ska uppleva större inflytande på undervisningen Kartläggning Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med elever förstått att eleverna inte alltid upplever att studiemiljön och studieklimatet är det optimala på skolan. Kartläggning visar att det uppstår konflikter på fotbollsplan under rasttid.

14 6.9.3 Åtgärder 14 (23) Diskutera tillsammans med eleverna om hur man kan få en bättre studiemiljö och upprätta gemensamma regler för detta. Ansvar: Ansvarig pedagog i klass. Gemensamma regler för fotbollsplanen. Ansvar: Pedagog för elevråd. Rastvakternas område ska ses över så att en rastvakt kan vara på fotbollsplanen. Ansvar: Ledning 7. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och - eller diskriminering. 7.1 Skolan skall arbeta för att tidigt upptäcka all kränkande behandling. Personal som upptäcker någon form av kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen och i samtal med de inblandade bringa klarhet i vad som hänt. Därefter meddelas berörd mentor/ansvarig pedagog som bedömer om fortsatt utredning ska ske. 7.2 Utreda Mentor/ansvarig pedagog ansvarar för att utredning sker. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat. Vårdnadshavare till elever som är inblandade ska informeras skyndsamt om möjligt samma dag (dock senast nästkommande skoldag) av mentor/ansvarig pedagog. Utredningen dokumenteras av mentor/ansvarig pedagog Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Åtgärderna skall planeras och dokumenteras av mentor/ansvarig pedagog. En viktig utgångspunkt är att skolan ska utgå ifrån elevens upplevelse av kränkningen och agera utifrån den. Om kränkningen är allvarlig eller liknande kränkningar förekommit mellan inblandade elever tidigare informerar mentor antimobbningsteam (AMT) som gör en bedömning om de ska aktiveras. Samtalen dokumenteras och förvaras då hos AMT, samt överlämnas till kurator för arkivering när eleven slutar år fyra respektive år nio. Åtgärder inom skola/fritidshem: Direkt tillsägelse Ansvar: Alla vuxna Ansvarig pedagog har samtal med inblandade elever. (bilaga samtalsmall) Vårdnadshavare till inblandade elever ska informeras skyndsamt om möjligt samma dag, dock senast nästkommande skoldag av mentor/ansvarig pedagog. Ansvarig pedagog följer upp med inblandade elever. Vid allvarlig kränkande behandling kontaktas rektor för beslut om vidare åtgärder. Rektor gör då en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och tar kontakt/samtal med socialtjänst/polis om en eventuell anmälan ska göras.

15 15 (23) 7.4 Mobbning Vid upprepande kränkningar mellan samma elever och om deras relation är ojämnbördig betraktar vi det som mobbning. Åtgärder inom skola/fritidshem: Två personer ur antimobbningteamet utses att arbeta med ärendet. Ett oförberett samtal genomförs med de/den som har utsatt annan elev för mobbning, på ostörd plats av personal från AMT. Utgångspunkten är att förändra beteendet hos de/den som utsätter någon annan. Pedagog/mentor (eller efter överenskommelse med AMT) ansvarar för att inblandade elevers vårdnadshavare informeras skyndsamt, om möjligt samma dag (dock senast nästkommande skoldag), om skolans utredning och åtgärder. Vårdnadshavaren uppmanas att avvakta resultatet av skolans åtgärder. Rektor informeras. En handlingsplan med åtgärder upprättas. Det är viktigt att mobbaren märker att den kontrolleras. Den sociala kontrollen ska vara intensiv i början för att senare trappas ner. Uppföljningssamtal med inblandade för att försäkra sig om att mobbningen har upphört sker efter c:a en vecka och därefter även vid senare tillfälle. Stöd till mobbad/mobbare kan ges av mentor/ansvarig pedagog eller elevhälsan. Om mobbningen inte har upphört efter skolans samtal och första uppföljningstillfället kallas utsättande elev till EVK (elevvårdskonferens) med rektor. Samtalen dokumenteras och förvaras hos AMT och överlämnas till kurator för arkivering när eleven slutar år fyra respektive år nio. Sociala åtgärdsprogram upprättas av ansvarig pedagog i samverkan med vårdnadshavare. Ger inte insatta åtgärder resultat kontaktas ansvarig skolledare. Om det negativa beteendet ändå inte upphör görs anmälan till: Socialtjänsten när vi misstänker att ett barn far illa. Barn-utbildningsnämnden, när vi vidtagit åtgärder och ej nått önskat resultat. Polisen när brott begåtts.

16 16 (23) 8. När elev känner sig kränkt eller trakasserad av personal. 8.1 Förebyggande åtgärder Arbetslagen diskuterar varje år hur man ska agera om man ser en personal bete sig på ett negativt sätt mot något barn. Etiska regler för personal ska lyftas regelbundet och tas upp i anslutning till nyanställning. Arbetslagen kan erbjudas handledning. Ansvar: Skolledning 8.2 Upptäcka Information om att en kränkning har skett kan komma från barn, vårdnadshavare eller personal som upplever att ett barn kränks av en vuxen. Rektor informeras direkt. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras om händelsen skyndsamt om möjligt samma dag (dock senast nästkommande skoldag) av mentor/ansvarig pedagog. Ansvar: Rektor 8.3 Åtgärder Åtgärderna varierar beroende på kränkningens karaktär. Det kan handla om samtal med föräldrar, handledning till personal, handlingsplan eller disciplinära åtgärder. Om misstanke om brott finns görs polisanmälan Ansvar: Rektor

17 17 (23) 9. Förankring Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla elever, föräldrar och personal på skolan. Planen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida Likabehandlingsplanen aktualiseras för all personal inför nytt läsår av skolledningen. Vid varje personalkonferens diskuteras likabehandlingsplanen under punkten Jämställdhet/Likabehandling. Ansvar: Rektor Vid terminsstart aktualiseras likabehandlingsplanen genom samtal, reflektion och övningar med elever av ansvarig pedagog/mentor. Alla elever ska känna till vilka elever som är kamratstödjare. Möjlighet för enskilda hälsosamtal. Ansvar: Skolsköterska Skolans trivselregler delas ut vid läsårets start och diskuteras i skolan och i hemmet. På höstens föräldramöte informerar och diskuterar pedagogerna likabehandlingsplanen med föräldrarna. Nya elever/föräldrar informeras av mentor om var likabehandlingsplanen finns. Nyanställda informeras om likabehandlingsplanen vid introduktionen. Skoladministratören Nada Todovic informerar nyanställd personal Övrigt Höstterminen 2010 har arbetsgruppen i likabehandlingsarbetet/revidering fått utbildning i likabehandlingsarbetet, vid Malmö Högskola.

18 18 (23) 10. Viktiga webbadresser/telefonnummer Södervångskolans kontaktpersoner för likabehandling Rektor Maria Klich Likabehandlingsansvariga på skolan: Likabehandlingsgruppen för Åkarps rektorsområde: Revideringsansvariga: Lena Larsson och likabehandlingsgruppen BRIS (Barnens rätt I samhället) tfn eller Jourhavande kompis tfn Rädda barnens föräldratelefon tfn BRIS föräldratelefon tfn

19 19 (23) 11. Vill du veta mer om kränkande behandling eller trakasserier/diskriminering? Skönlitteratur att läsa och diskutera med barn 6-11 år: Pricken Magret Rey Billy och den rubinröda jackan Conny Möller Lene Lysmask Helena Olofsson Tilda, is och snö Carina Wilke Rädda Molly, rädda Vilda Carina Wilke Betty spegel m fl Carina Wilke Ensam krigare Eva Wikander Världens elakaste fröken Petter Lidbeck Världens elakaste fröken Petter Lidbeck Skönlitteratur vuxen/tonår: Den osynlige Mats Wahl Hon går genom tavlan ut ur bilden Johanna Nilsson Ondskan Jan Guillou Låt den rätte komma in John Ajvide Lindqvist Var det bra så? Lena Andersson Litteraturtips för personal och föräldrar: Mobbning och människovärde Gunnar Höistad Vuxenkontakt och vuxenauktoritet Karl Ljungström Mobbing i skolan Karl Ljungström Vuxna stöttar varandra Karl Ljungström Mobbning i skolan Dan Olweus Utstött Christina Thors Inneslutning och uteslutning Marie Wrethander Bliding

20 20 (23) 12. Tidplan för likabehandlingsarbetet September Oktober/ november November December Ansvarig pedagog/mentor genomför och sammanställer kartläggningen i sin klass. Sammanställning, mål och åtgärder diskuteras med arbetslag och elevråd/ kamratstödjare/elevrepresentanter i AMT för diskussion och synpunkter. Resultatet utvärderas utifrån skolans föregående mål. Arbetslaget upprättar nya mål för skolan Trivselenkät i utvecklingssamtal Ansvarig pedagog lämnar enkätsvar och synpunkter till likabehandlingsansvarig på skolan. Målen skrivs in i planen av likabehandlingsansvariga på skolan. Skolledning och arbetsgruppen för likabehandling tar del av skolornas reviderade likabehandlingsplaner och åtgärder. (kalendarium) Skolledning beslutar åtgärder för eventuell kompetensutveckling. Revideringsansvariga(Lena och Åse) för likabehandlingsarbetet December/Januari Mars/April Aktuell plan lämnas till Barn och utbildningsnämnden. Ansvar: Skolledning (kalendarium) Trivselenkäter i samband med utvecklingssamtal av ansvarig pedagog. Diskussion kring elevernas trivselenkäter på skolan arbetslagsplanering/ personalkonferens. Likabehandlingsansvarig arkiverar enkäterna och sammanställningar inför höstens utvärdering.

21 21 (23) KonfliKt Datum: Samtalsledare Elever: Händelseförlopp: Åtgärder: Uppföljning/datum: Informerade : Mentor datum: Antimobb.team datum: vårdnadshavare Vårdnadshavare datum: Kurator datum: Rektor datum: Skolsköterska datum: Underskrift.. Åkarp: (datum) samtalsledare

22 22 (23) AntimobbningssAmtAl Datum: Samtalsledare: Elev som utsätts för mobbning: Elev som mobbar: Händelseförlopp: Åtgärder: Socialt ÅP finns Uppföljning: Informerade : Mentor datum: Skolsköterska datum: vårdnadshavare Vårdnadshavare datum: Kurator datum: Rektor datum: datum: Underskrift..Åkarp: (datum) samtalsledare samtal

23 23 (23) 2010/2011