Länsstyrelsen i Stockholms län c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box Stockholm
|
|
- Mona Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länsstyrelsen i Stockholms län c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box Stockholm Utgångspunkten för vårt överklagande och yrkandet att länsstyrelsen ska upphäva detaljplanen är områdets strategiska läge i Kungl. Nationalstadsparken, som en integrerad del av Haga-Brunnsvikens engelska landskapspark och som en viktig biologisk spridningsväg. Det utställda förslaget till detaljplan strider i flera avseenden mot Miljöbalkens 4 kap. 7, så som lagen motiverats i regeringens förslag och riksdagens beslut. NATIONALSTADSPARKEN OCH DESS LAGSKYDD Albano är en del av en nationalstadspark numera betecknad Kungliga nationalstadsparken och utgör en betydelsefull del av det historiska landskap som omfattas av Miljöbalkens bestämmelser för nationalstadsparker. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. (Miljöbalken kap. 4:7). Regeringens förslag likställer nationalstadsparker med UNESCO:s definition av historiska landskap (heritage landscape): ett område som har särskild betydelse därigenom att det på grund av människans utnyttjande uppvisar eller representerar ett samhälles värden såväl i form av påtagliga fysiska spår, som genom kulturellt eller historiskt bestämda associationer. (Prop. 1994/95:3, s 8-9.) Och beträffande området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården slår propositionen fast att detta område som helhet väl uppfyller UNESCO:s kriterier på ett historiskt landskap. (prop. 1994/95:3, s.9) Skyddet gäller och går alltså ut på att bevara ett historiskt landskap. STRIKT SKADEREKVISIT Skyddet för detta område innebär inte totalt förbud mot ny bebyggelse och nya anläggningar men att dessa underkastas särskilda begränsningar. I författningskommentaren till lagens 7 framhöll regeringen: 1
2 Andra ledet av det nu aktuella stycket innebär en skärpning av den bestämmelse som enligt 3 kap. 1 gäller också för nationalstadsparker både vad gäller de åtgärder som träffas av bestämmelsen och skaderekvisitet. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden får således inte skadas / /. Skaderekvisitet har inskränkts från påtaglig skada till enbart skada. Med begreppet påtaglig skada avses åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan på dessa / / Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena. (Prop. 1994/95:3, s 49) Negativ inverkan av någon betydelse betyder i det närmaste ingen skada, således ett mycket strikt skaderekvisit. Innebörden av negativ inverkan av någon betydelse har beträffande skada på naturmiljö tolkats av regeringsrätten: i begreppet naturmiljö ligger att det ska vara fråga om ett område av en viss storlek och att en mindre yta med enstaka träd i en i övrigt helt exploaterad omgivning inte kan betecknas som naturmiljö (RÅ 1998 not. 101). Dvs. att intrång som innebär skada på en mindre yta med enstaka träd utgör övre gränsen för tillåten skada när det gäller naturmiljö. Regeringsrätten har inte gjort någon motsvarande tolkning beträffande negativ inverkan av någon betydelse på parklandskap och på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. INGEN FÖRÄNDRING AV SKADEREKVISITET Med det tillägg till lagen som gjorts 2009 (prop. 2008/2009:110) medges tillfälligt intrång och tillfällig skada på villkor att efter återställande av parken endast ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada kvarstår. (MB 4 kap. 7 2 st.) Med detta tillägg medges tillfälliga intrång och skador, men utan att begreppen intrång och skada ändras. I denna proposition, som förelades och antogs av riksdagen 15 år efter det ursprungliga lagförslaget om nationalstadsparken, slogs fast samma begränsningar av åtgärder i parken som i den tidigare propositionen: Med skada avses enligt förarbetena en negativ inverkan av någon betydelse på de värden som anges i bestämmelsen. Innebörden av begreppen intrång och skada är redan preciserade i förarbetena och används nu inte i någon annan betydelse. (prop. 2008/09:110, s. 11) Obetydligt intrång och obetydlig skada betyder just obetydlig. Regeringsrättens utläggning anförs i propositionen som en precisering av negativ inverkan av någon betydelse beträffande naturmiljö. PRECISERINGAR AV LAGENS INNEBÖRD I FÖRARBETENA I förarbetena finns ett antal preciseringar av lagens innebörd. Med avseende på eventuellt tillkommande byggnader preciserades vilka krav som ska ställas på sådana byggnader i den ursprungliga propositionen på följande sätt: Vid eventuell omvandling och komplettering av sådana byggnader och bebyggelsemiljöer bör särskilt uppmärksammas att åtgärdernas form och skala samt karaktären av byggnader i parkmiljö bevaras. (s. 46 prop. 1994/95:3) 2
3 Karaktären av byggnader i parkmiljö förtjänar att betonas, även om uttrycket har en viss tolkningsmån. Denna begränsning av tillkommande bebyggelse och dess utformning tjänar syftet att bevara landskapets huvudstruktur, vilket är ett övergripande mål för lagen. Syftet med nationalstadsparken är att områdets huvudstruktur i fråga om natur- och bebyggelseområden inte får ändras. Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter ska kunna fungera bör i princip inte medges. Skyddet bör däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill parken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden. Inom ramen för skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett begränsat antal nya byggnader inom bostadsområdena och inom områdena med byggnader för högre utbildning och vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation Byggnadsområdena får således inte utvidgas, men väl kompletteras om kompletteringarna inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. (prop. 2008/2009:110 s.6) Så skrevs det i prop. 2008/2009:110, vilket är en direkt upprepning av vad som stod i prop. 1994/95:3. Kontinuiteten i lagstiftningen är såldes mycket stark. Propositionens tydliga anvisningar förtjänar att framhållas: nya byggnader som inte behövs för att befintliga verksamheter ska fungera bör därför inte medges etablerade verksamheter får utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden möjligt uppföra ett begränsat antal nya byggnader byggnadsområdena får inte utvidgas men väl kompletteras En ytterligare precisering av ny- och ombyggnadernas inriktning gavs genom formuleringen Byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med nationalstadsparkens syfte. (prop. 1994/95:3, s.46) Den starka kontinuiteten i riksdagens och regeringens uppfattning kommer också till uttryck i synen på den övergripande inriktning som förändringar i markanvändningen ska ha. Regeringen anförde i prop. 2008/2009:110, s.6 följande om förutsättningarna för en ändrad markanvändning i nationalstadsparken: Utvecklingen i nationalstadsparken bör sammantaget inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur och rekreationsvärden och att värna den biologiska mångfalden. Samma sak sades i den ursprungliga prop. 1994/95:3 på sid 43. Syftet med parken är tydligt angivet. Den ska gagna natur-, kultur- och rekreationsvärden. All ny och ombyggnation ska underordnas detta syfte. Dessa preciseringar motiveras av en strävan att hålla nere det exploateringstryck som riktas mot ett så stort och centralt beläget parkområde som Kungliga nationalstadsparken till ett absolut minimum. Ett konkret uttryck för denna strävan är den för ett riksintresse unika åtgärden att undanta nationalstadsparker från avvägningar mot andra riksintressen. (3 kap. 1 MB) 3
4 PLANEN STRIDER MOT LAGEN Den antagna planen strider mot Miljöbalken 4 kap 7 och dess förarbeten. Planen strider fullständigt mot lagen och den idé om parken som lagen ska bära upp. Den enorma byggnadsvolym, som pressas in på detta begränsade område, skulle, i sig och genom det precedensfall den skapar, utplåna nationalstadsparken som idé och företeelse. Stockholms stads planering av detta område visar på en mycket ringa respekt för den lag, som ska skydda detta riksintresse. Planen strider mot Miljöbalken 4 kap 7 på följande punkter: 1) Den skadar det historiska landskapets natur- och kulturvärden. De bestående skadorna på kulturlandskapet skulle bli betydande om den skulle genomföras. 2) Den innebär intrång i naturmiljö. 3) Den skadar spridningsvägarna inom parken och därmed den biologiska mångfalden. Planen strider mot lagens syfte så som det givits uttryck i förarbetena: 4) Det ändrar områdets huvudstruktur och landskapsstrukturen. 5) Planförslaget innebär mycket stora huskroppar som inte kan betecknas som hus i park. 6) Det tillåter nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter ska kunna fungera, bl.a. en mycket stor andel bostäder. Behovet av de nya byggnaderna och anläggningarna har inte styrkts. 7) kvm nya lokaler och lägenheter är en mycket stor byggnadsvolym som inte kan karaktäriseras som ett begränsat antal nya byggnader. 8) Den befintliga verksamheten inom området är idag ingen. Den utgjordes tidigare av industri- och lagerlokaler. Någon befintlig verksamhet för undervisning och bostäder har aldrig funnits inom området. 9) Det bebyggda området utvidgas. 10) Planen är inte ägnad att förstärka nationalstadsparkens natur-, kultur- och rekreationsvärden eller att värna den biologiska mångfalden, tvärtom. Vi finner det mot bakgrund av vad som sägs och inte sägs i miljökonsekvensbeskrivningen häpnadsväckande att det i planbeskrivningen sammanfattningsvis sägs att planförslaget inte har några betydande miljökonsekvenser: Planförslaget berör en begränsad del av Nationalstadsparken och bedöms inte medföra betydande negativa konsekvenser för det historiska landskapets natur- och kulturvärden sett till parken som helhet. Planförslaget medför dock såväl positiva som negativa konsekvenser för enskilda element och värden som ingår i Nationalstadsparken. Reviderad planbeskrivning S-Dp , s.19 Således: att en betydande del av parken skadas genom planen skulle inte förhindra att planen genomförs eftersom inte hela parken skadas på en gång. Det är en fullständigt absurd uppfattning som svårligen kan rimma med vare sig det tidigare fastslagna skaderekvisitet ingen skada eller det nyligen antagna tillägget till lagen som endast medger ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. 4
5 Vidare: även om det inte vore fråga om betydande negativa konsekvenser så strider således planen mot lagens stadganden ingen negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena. Slutligen: planbeskrivningen vidgår negativa konsekvenser såväl som positiva. Även detta är grund nog att förklara förslaget olagligt. Lagen medger inte något kompensationsresonemang. Planen strider därtill mot stadgandena i Miljöbalken och PBL rörande miljökonsekvensbeskrivningar genom att inte redovisa och jämföra relevanta alternativ. Vi yrkar att länsstyrelsen upphäver detaljplanen. Vi yrkar vidare att norra Albano efter de intrång och skador som gjorts till följd av bygget av Norra länken snarast efter färdigställandet av motorleden återställs så att endast en obetydlig skada återstår. Vi yrkar också att en noggrann genomgång av området görs för att säkerställa att arkeologiska lämningar som skulle kunna skadas inte finns. Se bilaga för en detaljerad motivering. Richard Murray Förbundet för ekoparken Märtha Angert Lilliestråle Haga-Brunnsvikens vänner 5
6 Bilaga SKADAR DET HISTORISKA LANDSKAPET Som anges i miljökonsekvensbeskrivningen är programområdet en del av Uggleviksdalgången. Två tydliga landskapsrum kan urskiljas: norra och södra Albano. Utgångspunkten för bedömningen av hur det historiska landskapets värden påverkas är denna: Albano ligger på andra sidan Brunnsviken från Hagaparken och Bellevueparken och är utomordentligt viktigt för upplevelsen av dessa parker. Centralt för upplevelsen av Bellevueparken och Hagaparken, påpekas det i MKB:n, är det böljande landskap kring viken där vattenspegeln möter grönska, som möter himmel och där blicken leds in i dalgångarna och upp på höjderna kring viken. (MKB s.34) Det är därför viktigt att studera hur ny bebyggelse påverkar upplevelsen av parkanläggningarna. För siktstråket och därmed för upplevelsevärdet från Bellevueparken mot Albano (se figur ) innebär förslaget negativ konsekvens [kurs här], eftersom dalgången och horisontlinjen i öster till stora delar döljs av bebyggelsen. (MKB, s. 40) En förmildrande omständighet dock enbart sommartid som lyfts fram i MKBn, skulle kunna vara växtligheten mellan Brunnsviken och Roslagsvägen. Den är dock i dagsläget mycket tunn och det skulle även med massiva trädplaneringar komma att ta mycket lång tid att på något avgörande sätt ändra detta förhållande. Växtligheten mellan Brunnsviken och Roslagsvägen ger sommartid en mjukare inramning av Brunnsviken. Vintertid kommer bebyggelsen att synas tydligare. Utblicken från Kungliga begravningsplatsen mot södra Albano påverkas av planen på liknande sätt som utblicken från Bellevue. Bebyggelsen kommer härifrån sett att helt dölja horisontlinjen. Konsekvenserna bedöms bli negativa [kurs här]. (MKB s. 40) Hushöjderna i södra Albano i det utställda planförslaget (med den antagna planen överensstämmande) medför en negativ konsekvens [kurs här] för utblicken från Bellevue, men något mindre än i tidigare utställningsförslag. (Kompletterande MKB, s. 4). Således en negativ konsekvens. I den antagna planens MKB finns denna negativa konsekvens i omnämnd. Denna negativa konsekvens ska ställas mot MKBns uppfordrande anvisning: Vid utformning av bebyggelsen är det viktigt att hitta en struktur i plan och höjd som stödjer avläsbarheten av Uggleviksdalgången och upplevelsen av en grön koppling mellan Brunnsvikens parklandskap och jaktparken. (MKB, s. 28) Eftersom bebyggelsen alltjämt kommer att helt dölja horisontlinjen uppfyller planen inte detta viktiga krav. Från norra delen av Hagaparken, pelousen och stranden nedanför pelousen, syns bebyggelsen i södra Albano i mer begränsad utsträckning anser MKB, s. 40. Om detta är det lätt att hålla med. Men från norra delen av Hagaparken är bebyggelsen i norra Albano desto synligare. Visserligen underordnar denna sig skogshorisonten, men den tillför ett mycket kraftigt, helt nytt element i en tidigare ostörd, grön inramning av Brunnsviken. Detta kommenteras i MKB på följande sätt: Även utblickar från pelousen (se figur och ) och stranden nedanför pelousen (se figur ) påverkas av vad som sker i Albano. Från stranden nedanför pelousen kan endast delar av tillkommande bebyggelse anas varför miljöns lantliga karaktär inte bedöms påverkas. Av någon anledning bortser författarna till MKB från vyn 6
7 från pelousen (fig ) Saken behandlades i tidigare MKB. Tidigare bedömning kvarstår, det vill säga att planen inte medför någon negativ konsekvens för vyn från Pelousen mot norra Albano. Att byggnadshöjden ökats med 0,6 meter medför ingen förändring sett från Pelousen. (kompletterande MKB s. 4) Skadan är lika stor, det går det att instämma i. Men påståendet att den nya planen, med något högre bebyggelse, liksom den tidigare, inte skulle ha någon negativ konsekvens för det historiska landskapet och upplevelsen av Haga- Brunnsviken är obegripligt för den som tar del av fig i MKB eller ännu bättre av fig. 5a, 5b och 5 c i kompletterande MKB s Här föreligger en mycket påtaglig negativ inverkan på det historiska landskapets kulturvärden. Vi finner det ytterst anmärkningsvärt och logiskt orimligt i förhållande till vad som sägs i MKB att klassificera hela norra och hela södra Albano som dels mindre värdefullt landskapsrum och dels tåligt för förändring (MKB fig ) Planbeskrivningen (s. 21) ger en helt felaktig bild av området när det beskrivs som mark som sedan tidigare är urbaniserad. I planbeskrivningen (s.5) skrivs: Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar och eftersom i princip hela området sedan länge varit exploaterat, är det mindre sannolikt att arkeologiska lämningar ska påträffas. På så lösa grunder kan inte ett riksintresse planläggas för bebyggelse. Det är möjligt men inte säkert att här inte finns några arkeologiska lämningar. Innan plan för exploatering av Albano antas måste en noggrann genomgång av området göras för att på säkrare grund avgöra att inte viktiga kulturhistoriska lämningar skadas. Vi vill utveckla bakgrunden ytterligare. Albanoområdet är en tydlig del av det för stockholmsregionen så karakteristiska sprickdalslandskapet. När den gustavianska parken runt Brunnsviken planlades utnyttjades på ett synnerligen medvetet konstnärligt sätt det mellansvenska sprickdalslandskapets egenskaper, med kontrasten mellan de barrskogsklädda höjderna och de fruktbara dalgångarna. På kartor från 1600-talets slut fram till mitten av 1800-talet återges så gott som alla höjderna skogbeklädda, medan dalstråken ligger öppna och tillgängliga för bete och slåtter. Från Husarviken går ett öppet stråk, en däld, mot Uggleviken och Uggleängen (där källan är belägen) och vidare mot Albano. Någon gång i slutet av 1800-talet kan södra Albano ha börjat tas i anspråk för enklare skjul medan norra Albano ända tills Teknikhöjden byggdes var jungfrulig mark. Påståendet i Planbeskrivningen (s.4) att Markanvändningen inom det nu aktuella planområdet har sedan slutet av 1800-talet huvudsakligen innefattat småskalig industribebyggelse, försäljning, verkstäder, lagerverksamhet och parkeringsytor stämmer inte hela norra Albano var länge obebyggt. Det var också nedanför Albanoberget som en av Djurgårdsportarna en entré till parken var belägen, enligt kartmaterialet från 1700-talet. En uppfattning om dessa entréer till parken ger den magnifika port som 1817 placerades vid infarten till Lantbruksakademins Experimentalfält. Den senare står numera vid entrén till södra Djurgården, strax söder om Djurgårdsbron. Och så här är det idag: Från Bellevueudden, som ligger nära planområdet, är Uggleviksdalgången fortfarande avläsbar trots att Roslagsbanans banvall delvis blockerar sikten. Trädsiluetten öster om Roslagsbanan böljar vilket underlättar avläsningen. (MKB s. 25) Denna siktlinje är markerad som ett viktigt stråk i MKBn (fig ). 7
8 Betydande rester av naturmiljöer finns kvar i norra Albano. Efter Teknikhöjdens hus med intilliggande byggnad tar en trädgård i kolonistugestil vid. Den besöks vilket man kan se av att grusgångar och land sköts. Därefter kommer Norra Länkens plank som inramar ett mycket stort område. Marknivåerna har i samband med bygget av Norra länken jämnats ut med grus och ytan är idag en uppställningsplats för privatbilar, arbetsbodar och husvagnar. Här har tidigare varit trädgård och äng. Denna mark bör därför återställas till ursprungligt skick enligt lagens stadgande om tillfälligt intrång och tillfällig skada. Där planket tar slut i norr fortsätter den gamla trädgården med stora päron- och äppelträd men nu omgivna och skuggade av höga lövträd. Längst ut i spetsen nära järnvägbron växer stora ekar. Det historiska landskapets huvudstruktur har bevarats märkvärdigt väl. 1 Dalen mellan Roslagsberget (Albanoberget) i söder och den skogsklädda bergsklacken i norr (planhandlingarnas Albanoskogen ) är framträdande. Värtabanan anlades på dalbottnen och förändrade inte platsens topografi. Roslagsbanan kom visserligen att spärra den fria sikten österut men den byggdes å andra sidan i närmast samma läge som det forna Djurgårdsstaketet. Där porten till Djurgården en gång funnits, byggdes en viadukt över den gamla vägen bort mot Fiskartorpet, och över den nyss anlagda Värtabanan byggdes en väl tilltagen viadukt, som bevarade ett visuellt samband med dalgångens fortsättning in i den forna jaktparken. Det industriområde som successivt utvecklades i anslutning till järnvägarna vållade stora skador på landskapet såväl som på växt- och djurliv. Men industribebyggelsen är numera riven och möjligheterna har därmed öppnats att utveckla det forna industriområdet och återskapa något av den tidigare naturmiljön i enlighet med målsättning för nationalstadsparken. I tillhörande MKB karaktäriseras området i överensstämmelse med vad som sagts ovan. Tre citat: Planområdet är en del av Uggleviksdalgången, som i sin tur är en av flera öst-västliga dalgångar på denna del av Norra Djurgården. De öst-västliga dalgångarna är viktiga stråk som medger utblickar mot Brunnsviken och/eller Norra Djurgården. (MKB s.24) Från Bellevueudden, som ligger nära planområdet, är Uggleviksdalgången fortfarande avläsbar trots att Roslagsbanans banvall delvis blockerar sikten. Trädsiluetten öster om Roslagsbanan böljar vilket underlättar avläsningen. (MKB s.25) Från Bellevueudden ser man rakt in i södra Albano som utgör en svacka mellan Albanoberget och Albanoskogen. Udden är täckt med vegetation och sommartid är det framförallt från gångvägen nere vid stranden man visuellt kan ta in hela området. Roslagsvägen döljs delvis bakom en trädridå. I nuläget uppfattas Uggleviksdalgången som en helt grön dalgång. (MKB s.26) INTRÅNG I NATURMILJÖ Ett flertal intrång i naturmiljö planeras. Vad som föreslås är inte påverkan på någon mindre yta med enstaka träd utan ett intrång i naturmiljö. Det gäller betydelsefulla delar och rester av det historiska landskapet. Planen förlägger viss del av bebyggelsen till Albanoskogen. Huskropparna öster om Albanoskogen äter sig in i dess naturmark. Planen förutsätter att Albanoskogen kommer att fungera som en närpark till bebyggelsen, vilket innebär olika former av 1 Resonansbotten för områdets historiska värden är landskapet, ännu väl synligt trots stadens tillväxt nära inpå. Syftar på Norra Djurgården och innefattar Albano. Detta framgår av karta efter s.29 Synliga spår från några viktiga perioder i Nationalstadsparkens historia, i Nationalstadsparkens historiska landskap det immateriella perspektivet, Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län, U 19, nov
9 påverkan på naturmarken: gångstigar, parkbänkar, en bro över Roslagsvägen m.m. Detta är i planen den enda större, kvarvarande och någorlunda intakta naturmiljön i Albanoområdet, varför det är utomordentligt viktigt att inte göra minsta intrång eller skada på den. Ett stort antal över 20 stycken - stora, uppvuxna träd längs med Roslagsbanan i norra Albano samt en stor grupp mindre träd närmast Albanova i södra Albano samt några stora träd strax öster om Albanova avses avverkas. Sammantaget uppskattar MKB att ca 40 stora träd ska avverkas inom planområdet (MKB s.65). Grönytor längs med Roslagsbanan i norra Albano omvandlas till väg, grönyta närmast Roslagsvägen i norra Albano exploateras. I samband med Norra Länken-bygget har ett stort grönområde i norra Albano planats ut, grusats och delvis asfalterats. Det avses nu exploateras. Enligt lagen ska det återställas så att endast en obetydlig skada återstår. Utanför planområdet förutsätts intrång ske dels i Bellevueparken med en ev. ny gångoch cykelbro över Roslagsvägen söder om järnvägsbron avverkas minst 10 träd i ett rent parkområde och påverkas lika många till dels norr om Roslagsbanan mot universitetet i Frescati i ett tätbevuxet skogsområde, också med en gc-väg. Planförslaget lägger stor vikt vid kompensatoriska åtgärder i ett försök att hävda att planen medför en förbättring av den ekologiska infrastrukturen. De grodtunnlar, dammar och vattendrag, nyplanteringar m.m. som planeras samt gröna tak på husen ägnade att kompensera för dessa intrång skulle vara välkomna som en förstärkning av områdets ekologiska infrastruktur men är inte tillåtna om de utförs som kompensation för intrång i naturmiljö. Intrång i naturmiljö är förbjudna. Att Stockholms stad i sin översiktsplan för Nationalstadsparken inte betecknar de områden som exploateras som naturmiljöer (MKB s. 58) är inte något belägg för att så är fallet. Att minska grönytor på ett ställe och kompensera med nya på ett annat är direkt lagstridigt enligt kap 4:7 i Miljöbalken. Det räcker med en okulär jämförelse av fig. 3.3 och i MKLB (eller ännu hellre 1.a och 1.c i kompletterande MKB, s. 6 och 8) för att inse att påståendet att de gröna ytorna (ej tak) skulle mer än fördubblas med förslaget jämfört med idag är befängt (MKB tabell 5.3.1, s. 67). SKADAR BIOLOGISKA SPRIDNINGSVÄGAR Albano-områdets strategiska roll framgår klart av att det är den ena av de två till buds stående spridningsvägarna mellan norr och söder i parken den ena är över Haga-Bellevue-Albano- Lill-Jansskogen, den andra är över Bergshamra-Ålkistan-Norra Djurgården. Dalgången in mot Ugglevikskärret är viktig inte endast för parkens kulturhistoriska värden. Sänkan Uggleviken Brunnsviken, är en väsentlig biologisk spridningskorridor. Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur, Stadsbyggnadskontoret, oktober 1997, är ett underlag till Stockholms stads Översiktsplan för Nationalstadsparken. Albano naturområde (område 9 i rapporten) beskrivs i denna rapport som ett naturstråk med gamla grova ädellövträd, främst ek (värdekärna). Området rekommenderas förses med skyddsbestämmelser som reglerar användning, utformning och vård av särskilt värdefulla naturmiljöer och värdekärna. (s.33). I MKB däremot beskrivs Albano som industriområde som saknar naturvärden (MKB, s.59). Stadsbyggnadskontorets rekommendation i rapporten 1997 var att stärka Albano-området som spridningsväg: skapa ny natur och park i strategiska 9
10 lägen i samband med ändrad markanvändning. (Karta 2) Gröna taks värde som biotoper och spridningsvägar är idag obevisat. Stor osäkerhet råder beträffande utformning och skötsel risk finns att det blir illa underhållna gröna fragment. För att på allvar utveckla naturvärdena behöver ett våtmarksstråk/dammstråk i dalgången från Brunnsviken mot Lilljansskogen utvecklas. Det bör omges av park/natur i en bredare zon. Ett sådant stråk är viktigt för att stärka spridningsvägen mellan Brunnsviken/Bellevue mot Lill- Jansskogen och parkens sydliga delar. En sådan åtgärd är synnerligen viktig med tanke på att spridningsvägarna i övrigt är utomordentligt begränsade. De dagvattenkanaler som finns i planen går i hårdgjord miljö och saknar den verkan som våtmarksstråk i naturmiljö har. I tidigare förslag har ansatser till en planering av ett brett våtmarksstråk längs Värtabanan funnits med. Men i det föreliggande förslaget försvinner det i och med överdäckningen av Värtabanan. Själva den väldiga volymen motsvarande 15 hötorgsskrapor på den begränsade ytan talar sitt tydliga språk: det blir en kraftig barriär för spridningen av växter och djur. Se också fig i MKB så gott som hela ytan täcks av bebyggelse. OMRÅDETS STRUKTUR FÖRÄNDRAS Miljökonsekvensbeskrivningen framhåller följande förändringar av områdets och landskapets struktur om planförslaget skulle genomföras: Möjligheten att från Bellevue avläsa trädsiluetten öster om Albano försvinner. Bebyggelsen döljer horisontlinjen. För utblickar från Bellevueudden mot Albano bedöms planen innebära negativ konsekvens. Det visuella intrycket kan dock i någon mån mildras genom vegetationsetablering i form av gröna vegetationsridåer mellan Brunnsviken och Albano. (MKB s.30) Vår kommentar: Dalgången, som idag är tydligt observerbar, byggs igen och upphör att utgöra ett bärande inslag i landskapsrummet. Observera att åtgärder ägnade att reparera skadan inte upplevelsen av dalgången, men däremot den där bakom synliga trädridån bara i någon mån kan mildras genom vegetationsridåer mellan Brunnsviken och Albano, f.ö. ett inslag i landskapet som skulle vara helt nytt. Utblickarna från Roslagsvägen mellan vägens korsningar med Roslagsbanan respektive Värtabanan förändras och får ett mer urbant uttryck med bebyggelsefronter där det idag är grönt eller öppet (se fig ). (s. 30, MKB, jämför fig. 9a med 9c och 10a med 10c i kompletterande MKB). Vid infart till Stockholm norrifrån kommer den nya bebyggelsen innebära att vyn med Roslagstulls sjukhus och den naturliga bergslänten ned mot Roslagsvägen delvis försvinner. (MKB s.30) Den tidigare bedömningen, som var mer negativ har utgått. I den tidigare kompletterande MKB stod att läsa: Bostadshuset väster om Albanova har utgått [i det nya förslaget], vilket medför en viss förbättring jämfört med tidigare utställningsförslag när det gäller möjligheten att se Albanobergets sluttning. Skillnaden är dock mycket marginell och tidigare bedömning kvarstår, det vill säga att det uppstår en negativ konsekvens när stora delar av Albanoberget döljs av bebyggelse. (Kompletterande MKB, s. 4-5). Utan förändring i sak har MKB förskönats. Upplevelsen av att passera mellan två bergknallar blir dock kvar eftersom den nedre delen av bergslänten fortfarande syns. Den nya gång- och cykelbron mellan Albano 10
11 och Bellevue byggs antingen ovanför befintlig järnvägsbro och får ett läge runt sex meter högre upp eller som en ny bro söder om befintlig järnvägsbro. Den nya bron påverkar landskapsbilden genom att porten mellan bergen blir mindre tydlig och läsbarheten av landskapet försämras något (se figur , MKB). Brons bredd och utformning kommer att ha betydelse för hur den upplevs. (s.30) Den täta bebyggelsen innebär att staden flyttar ut utanför stadsporten, vilket är en negativ konsekvens. [kurs här] (MKB, s.30) Detta konstaterande ska ställas mot: Känslan av att staden börjar vid Roslagstull har ett högt upplevelsevärde. Värdebärare är kontrasten mellan låg bebyggelse och grönska längs Roslagsvägen och stenstadens front vid Roslagstull. (MKB s. 39) Nya träd längs Roslagsvägen bidrar dock till att kontrasten mellan grönska och stadens front vid Roslagstull upprätthålls i någon mån. Konsekvensen bedöms i viss uträckning bli negativ för kulturmiljön.[kurs här] (MKB s.41) Landskapsrummet kring Söderbrunn har ett mycket högt landskapsmässigt upplevelsevärde. Rummet är visuellt avgränsat från Brunnsviksområdet av Roslagsbanans bank. Bara genom vägporten för Björnnäsvägen kan man ana Brunnsviken. Upplevelsen i rummet när man tittar västerut är dock fri himmel och man kan tänka sig att parklandskapet fortsätter på andra sidan. (MKB s. 26) Planförslaget innebär att upplevelsen av att himlen möter marken bakom banvallen försvinner, vilket är en komponent i upplevelsen av att vara i en lantlig miljö. Konsekvenserna av planförslaget för [miljöupplevelsen] bedöms bli negativa. [kurs här] (MKB programskede). Denna bedömning har egendomligt nog ändrats till följande i MKB för den antagna planen: Det finns dock en stor del hög vegetation i området, bland annat allén kring Björnnäsvägen, och banvallen utgör en så påtaglig vägg att möjligheten till utblick är tämligen begränsad. (MKB s. 28) Ändringen har gjorts trots att hushöjden i blickfånget från Söderbrunn ökats på, vilket framgår mycket tydligt vid jämförelser av fig. 8a, 8b och 8c (kompletterande MKB s ) INTE HUS I PARKMILJÖ De huskroppar som planeras måste för att rymma kvm (vilket är detsamma som 15 s.k. hötorgsskrapor) bli mycket stora. De kan inte med bästa vilja i världen betecknas som hus i park. Genom att inte ställas på högkant med 20 våningar utan istället läggas ned och plattas ut kommer de att uppta en mycket stor yta. Det blir två, i stort sett helt sammanhängande byggnadsvolymer. I miljökonsekvensbeskrivningen karaktäriseras planförslaget sålunda: Den täta bebyggelsen innebär att staden flyttar ut utanför stadsporten, vilket är en negativ konsekvens. [kurs här] (s.30, MKB) DEN NYA BEBYGGELSEN AVSER INTE BEFINTLIG VERKSAMHET I propositionen står det mycket tydligt: Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera bör därför i princip inte medges. (Prop. 1994/95:3, s 37). Universitet är lokaliserat i huvudsak ca. ½-1 km från Albano-området. Vissa mer närbelägna delar ligger på andra sidan Roslagsvägen. Den befintliga verksamheten den som tidigare fanns inom planområdet var småskaligindustri- och lagerverksamhet. Planen avser undervisning, forskning, bostäder och bostadskomplement, således inte befintlig verksamhet. 11
12 Den verksamhet som avses placeras inom planområdet bedrivs idag (eller har tills alldeles nyligen bedrivits) på andra håll. Lärarutbildningen flyttas från Rålambsvägen på Kungsholmen till Albano. Resilience Center ska flyttas från Kräftriket till Albano. Journalistutbildningen flyttas från Valhallavägen till Albano. Ej heller i detta avseende gäller det befintlig verksamhet. LOKALPLAN SAKNAS SOM STYRKER BEHOV ATT BYGGA I NATIONALSTADSPARKEN Stora delar av den verksamhet som flyttar till Albano fungerar redan kompletteringen behövs således inte för att dessa verksamheter ska fungera. Stockholms universitet gör mycket stora anspråk på att få bygga i Kungliga nationalstadsparken. Med så stora anspråk på att få bygga i något som är ett riksintressen med ett unikt starkt skydd riksintresset nationalstadsparken är det enda riksintresse som inte kan vägas mot andra riksintressen kan man kräva att anspråken på något sätt styrks. Så har inte trots många förfrågningar till Stockholms universitets ledning skett. Någon lokalplan för universitetets framtid finns inte. Därför går det heller inte att belägga vad som tycks allom bekant för alla som idag arbetar i lokaler väster om Roslagsvägen, nämligen att universitetet planerar att överge dessa till förmån för de nya lokalerna i Albano. Det gäller f.d. Sveaplans gymnasium, f.d. Skogshögskolan och delar av Kräftriket. Personal i dessa områden är helt på det klara med att flytta till Albano när de nya lokalerna byggts där. Kungliga tekniska högskolan uppges också efterfråga lokaler i Albano. KTH har under ett flertal år överlåtit byggnader i sitt närområde kring Drottning Kristinas väg till andra högskolor och institutioner. Inte heller KTH har presterat en lokalplan för att styrka sina framtida lokalbehov. Alternativ till lokalisering diskuteras inte, exempelvis Norra Stationsområdet eller Norra Djurgårdsstaden två aktuella stadsutvecklingsområden. Propositionen för nationalstadsparken framhöll, mot bakgrund av restriktionerna för byggande i nationalstadsparken att det var viktigt att beakta just universitetets lokalbehov i dessa områden: För att tillgodose framtida behov av utveckling av universitets- och högskoleinstitutioner med anknytning till området är det angeläget att utrymmesbehoven för forskning och högre utbildning uppmärksammas särskilt vid överväganden om markanvändningen i områden som gränsar till nationalstadsparken vid Norrtull och Roslagstull. (prop. 1994/95:3, s. 43). Det har staden underlåtit att göra. NY BEBYGGELSE FÖR BOSTADSÄNDAMÅL INTE FÖRENLIGA MED PARKENS SYFTE Den bebyggelse som planeras avser utbildning, forskning, bostäder och bostadskomplement. Högre utbildning och forskning nämns i propositionen som förenliga med syftet med nationalstadsparken 2. Explicit rörande Albano-området sägs: En utveckling av högre 2 Byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med nationalstadsparkens syfte. (prop. 1994/95:3, s.46) 12
13 utbildning och forskning samt till forskning anknuten verksamhet inom Roslagstulls sjukhusområde och småindustriområdet vid Albano torde inte förhindras av skyddet. (Prop. 1994/95:3, s 45). Däremot nämns inte bostäder och bostadskomplement. I planen ingår kvm bostäder och bostadskomplement. Det är inte nödvändigt att bostäder och bostadskomplement ligger i omedelbar anslutning till den högre utbildningen och forskningen för att dessa ska kunna fungera. Idag är det få kategorier av arbetstagare och kunder som kan räkna med att få bo i omedelbar närhet av sina verksamhetsställen. På vissa håll kan fortfarande präster på landet påräkna en prästgård i anslutning till kyrkan. Men församlingsborna kan inte påräkna detsamma. Behovet av studentbostäder får tillgodoses i andra delar av Stor-Stockholm KVM ÄR INTE KOMPLETTERING Komplettering är något som är väsentligt mindre än det som kompletteras. Planen är i storlekshänseende liktydigt med att anlägga en helt ny högskola och kan inte betraktas som en komplettering. BEBYGGT OMRÅDE FÅR INTE UTVIDGAS Jämfört med den bebyggelse som finns på området tidigare utvidgas det bebyggda området. I norra Albano utvidgas det bebyggda området mot järnvägen och mot norr. Delar av bebyggelsen äter sig också in i Albanoskogen från norr. BRISTER I MKB En MKB ska utreda och jämföra planförslaget med tänkbara alternativ. Någon sådan prövning har inte skett. Något lokalprogram för universitetet har inte redovisats och ej heller har andra lokaliseringar prövats. Hela planeringen förefaller därför vara ett spekulativt exploateringsföretag. Detta är så mycket märkligare som att i det närbelägna KTH-området och i området vid Norrtull Sveaplans gymnasium och Wenner Gren Center det finns lediga lokaler eller lokaler som skulle kunna omvandlas till universitetslokaler. I propositionen 1994/95 nämns just angränsande områden som kan vara lämpliga för universitet och högskolor. Dock har inga alternativa lösningar för att tillgodose universitets (opreciserade och ej styrkta) framtida lokalbehov presenterats, undersökts och jämförts med det föreliggande förslaget. I Norra stationsområdet pågår byggande. Trots närheten till KI, WGC, KTH och SU har detta inte utretts som ett lokaliseringsalternativ. Ej heller har diskuterats möjligheten att bygga studentbostäder där. Bara ett ytterst begränsat antal kommer att byggas i den närbelägna Norra Djurgårdsstaden. Nollalternativet att lämna området som det ser ut idag efter avröjning och bygget av Norra Länken saknar dessutom relevans. Ett relevant nollalternativ vore att redovisa en utveckling av området till en betydelsefull del av den engelska parkens inramning och ett grönområde av betydelse för spridningen av växter och djur inom parken. Att pröva om detta vore förenligt med en viss bebyggelse av väsentligt mindre omfattning än i föreliggande förslag skulle 13
14 vara ett relevant och intressant alternativ. Från början kring 2004 diskuterades förslag med en byggnadsvolym på ca kvm och ett natur/våtmarksstråk längs Värtabanan. Det vore ett givet alternativ att jämföra med den föreliggande planen. I en sådan jämförelse vinner självklart alernativen till den föreliggande planen. I det historiska landskapets värden ingår även vägar. Roslagsvägen den gamla landsvägen - har ett egenvärde som skulle kunna tydliggöras på ett mjukt och harmoniskt sätt med andra trafiklösningar och även göra det möjligt för Kräftrikets och Albanos institutioner att landskapsmässigt växa ihop. Det förutsätter att Roslagsvägen på sträckan mellan Roslagstull och korsningen med Roslagsbanan skulle grävas ned. Det är ett intressant alternativ som borde ha utretts och jämförts med det föreliggande förslaget. Förutsättningarna är goda att göra detta eftersom vägen här går över en bergsrygg. Förtjänsterna vore 1) friare planering av den nytillkommande bebyggelsen i Albanoområdet, 2) möjlighet att skapa ett sammanhängande institutionsområde där både Albano och Kräftriket ingår, 3) möjlighet att få bort trafikens ljud- och ljusstörningar i Haga-Brunnsviken, 4) möjlighet att kraftigt förstärka den biologiska spridningsvägen mellan Brunnsviken/Bellevue och Lilljansskogen och 5) ett återskapande av en Roslagsväg i en historisk utformning. Idag är Roslagsvägen hårt trafikerad och kommer att så förbli även när Norra Länken är färdigbyggd. En viktig aspekt som inte tagits upp i MKB:n är störningar i form av ljus och ljud, bortsett från trafikbuller. Brunnsviken är idag redan svårt bullerstörd från Roslagsvägen. Ljuspåverkan från vägen är likaså stark och skadar den engelska landskapsparkens värde. Planförslaget gör inget för att förbättra situationen. Det vore fullt möjligt inte minst med tanke på att en ny motorväg byggs under mark i samma sträckning att reducera antalet körbanor och smalna av Roslagsvägen. Förbundet för Ekoparken Richard Murray Haga-Brunnsvikens Vänner Märtha Angert Lilliestråle 14
NATIONALSTADSPARKEN OCH DESS LAGSKYDD
Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande över utställt förslag för Albanoområdet (Norra Djurgården 2:2 m.m.) i stadsdelen Norra Djurgården (S-Dp 2008 21530 54) -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merStockholms stadsbyggnadskontor 2012-08-10 Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm
Stockholms stadsbyggnadskontor 2012-08-10 Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande över utställt förslag för Albano och Norra Djurgården 2:2 m.fl. i stadsdelarna Norra Djurgården och Vasastaden
Läs merStockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm
Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Samrådsyttrande över programförslag för Albanoområdet (Norra Djurgården 2:2 m.m.) i stadsdelen Norra Djurgården, (S-Dp 2008 21530
Läs merMark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm
Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län 2013-05-13 Box 22067 104 22 Stockholm Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande överklagande av Stockholms kommunfullmäktiges
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården
1 Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården Förbundet för Ekoparken bildades 1992 för
Läs merUtställningsyttrande Hjorthagstornet dp 2009-11340-54
2013-09-29 Utställningsyttrande Hjorthagstornet dp 2009-11340-54 Detaljplaneförslaget avser att ersätta gasklocka 4 med ett bostadshus och göra gasklocka 3 till ett kulturhus. Förbundet för Ekoparken med
Läs merMark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm
Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren
Läs merFd bensinstationstomten
Stadsbyggnadskontoret Stockholm S-DP 2009-0213-54 Norra Stationsområdet Översiktligt. Hela området borde beskrivas i ett sammanhang och betydligt utförligare än nu. Det låter sig göras även om området
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs mer5 KONSEKVENSER. Förutsättningar
5 KONSEKVENSER 5.1 Stads- och landskapsbild I detta avsnitt beskrivs stads- och landskapsbildsvärden samt konsekvenser för stads- och landskapsbild. Delar av landskapsvärdena består av utblickar som även
Läs merStartpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 i stadsdelen Hjorthagen (500 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2016-02-15 Handläggare Anna-Stina Bokander Telefon 08-508 26 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 i stadsdelen
Läs mer5 KONSEKVENSER. Förutsättningar
5 KONSEKVENSER 5.1 Stads- och landskapsbild I detta avsnitt beskrivs stads- och landskapsbildsvärden samt konsekvenser för stads- och landskapsbild. Delar av landskapsvärdena består av siktstråk som även
Läs merMål nr 2:2. Inställning. Bilaga 1. Yttrande. Sida 1 (7) Nacka N tingsrätt. Juridiska avdelningen
Bilaga 1 Dnr 311-1564/20122 Sida 1 (7) 2013-10-022 Nacka N tingsrätt Mark- M och miljödomstolen Mål nr P 3221-13 Avdelning 3 Svenskaa Turistföreningen i Stockholm m.fl../. Stockholms kommun angående detaljplan
Läs merAVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3
, rev 2017-01-24 Avgränsningssamråd för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan Årstafältet, etapp 3. Bakgrund För Årstafältet finns ett utarbetat program för detaljplan
Läs merKungliga nationalstadsparken. Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län
Kungliga nationalstadsparken Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län Ulriksdal En grön oas i hjärtat av huvudstaden. 27 km² Tre kommuner. Brunnsviken Norra Djurgården Södra Djurgården Unikt
Läs merPM Planer i Solna och Danderyds kommun. Samrådshandling
PM Planer i Solna och Danderyds kommun 2017-05-16 Samrådshandling Objektsnummer 145428 Innehåll Inledning...3 Syfte för berörda planer...4 0184-P94/0901 Roslagsbana, delen Solna kommun, laga kraft 94-09-01....4
Läs merSlottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merPLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
1 (7) DP 545 MSN 2010/40-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 391 för Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg (DP 391)
Läs merMål P ,
Stadsbyggnadskontoret Dnr 2010-11732 Planavdelningen 2015-01-1226 Arne Fredlund arne.fredlund@stockholm.se Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Mål P 9032-14, 060201 Marianne Arvidsson m.fl./stockholms
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merSamråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
Läs merFörslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län
1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR
Läs merLäge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.
2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län
Sydnärkes byggförvaltning Ulrika Åberg Planarkitekt SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län Enligt PBL 2011 (Plan- och bygglagen 2011) 5 kap. 17 har Detaljplan
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1
Datum 2016-02-01 Handläggare Johanna Söderholm Telefon exp. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0002-5 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merKonsekvenser behovet av miljöbedömning
ATT GENOMFÖRA ÖVERSIKTSPLANEN Konsekvenser behovet av miljöbedömning Utgångspunkter Plan- och bygglagen ställer krav på att vissa planer ska miljöbedömas enligt regler i miljöbalken. Det gäller planer
Läs merSamrådsyttrande över Program för Albanoområdet (Norra Djurgården 2:2 m.m.) i stadsdelen Norra Djurgården, S-Dp 2008-21530-54
Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 10420 Stockholm Samrådsyttrande över Program för Albanoområdet (Norra Djurgården 2:2 m.m.) i stadsdelen Norra Djurgården, S-Dp 2008-21530-54 Kommittén
Läs merRegeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242
Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari
Läs merYttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Läs merDetaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun
D 1 (7) Datum 2018-06-27 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande
Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06
Läs merBehovsbedömning med checklista
Detaljplan för DEL AV OFFERHÄLLSPARKEN Trollhättans kommun NYBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS Behovsbedömning med checklista FEBRUARI 2016 2 CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING OCH MKB FÖR DETALJPLAN
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merUtdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
Läs merGredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Läs merPlanbeskrivning. Tillägg till ANTAGANDEHANDLING. Begränsat planförfarande 1(12)
Tillägg till 1(12) Planbeskrivning tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2 med närområde OBS! (södra delen av Jursla industriområde) inom Kvillinge i Norrköpings kommun
Läs merPlanbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se
Läs merEtt nytt strandskydd hur hanterar vi det?
Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det? Genomgång och diskussion på FAH dagen 22 april 2010 Sveriges Kommuner och Landsting Avd tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Dispens
Läs merPLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
Läs merBehovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Läs merStartpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-10-22 Handläggare: Tony Andersson Tfn 08-508 273 18 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen
Läs merDEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016
Detaljplan för DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016 2 CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING OCH MKB
Läs merDetaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun
D 1 (9) Datum 18-08-16 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Granskningshandling Reviderad 2018-08-16 (ändringar är i granskningshandlingen markerade i
Läs merNärlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad
Upprättad 16 januari 2018 Ändring av stadsplan (1283K-9482) för Närlundaområdet, Närlunda, Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 16 januari 2018 BEGRÄNSAT FÖRFARANDE. Program
Läs merDetaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde
Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merMiljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.
Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl. 2013-05-06 Bakgrund Miljökompensation, i form av balanseringsprincipen, är en metod som kan användas i exploateringsprocessen för att uppnå god hushållning
Läs merPågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer
Pågående planer Pågående planarbeten Tanumstrand Detaljplan för del av fritidsanläggningen fastigheten Ertseröd 1:31 är upprättad av Tanums kommun och Rådhuset Arkitekter AB. Planen är antagen 2006-09-19.
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Läs merUtvecklingen av nationalstadsparken
Ds 2008:60 Utvecklingen av nationalstadsparken Miljödepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av
Läs merRichard Murray 2013-09-25. Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer
Richard Murray 2013-09-25 Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer Vad som ska göras måste bygga på en ordentlig prioritering, dvs. en lista på alla tänkbara åtgärder ska
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs mer146 SBN2015/613. Detaljplan för Bollebygds Prästgård 1:1 m.fl., PRÄSTGÅRDSGÄRDET - Beslut om Samråd. Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 146 SBN2015/613 Detaljplan för Bollebygds Prästgård 1:1 m.fl., PRÄSTGÅRDSGÄRDET - Beslut om Samråd Beslut godkänner planförslaget för Bollebygds Prästgård m.fl., Prästgårdsgärdet för samråd
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för område vid fastigheten Tjockö 1 i stadsdelen Larsboda
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-03-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE Handläggare: Peter Jacobsson Tfn 08-508 269 06 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för område
Läs merVad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Läs merUpphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län
1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-23 Godkänd
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214
SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-11-07, rev. 2015-03-25 och 2015-07-03 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214 TILLÄGG TILL
Läs merdatum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö
datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merDetaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018
Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018 Ola Andreasson Stadsarkitekt 2018-11-27 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid kv. Tanklocket i stadsdelen Rågsved
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-11-17 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merMiljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-29 Handläggare Marie Broberg Telefon: 08-508 14 050 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merBN/2014:50. gällande. genom
BN/2014:50 09 Antagandehandling Januari 2015 enkelt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Ändring av detaljplan genom tillägg för OMRÅDE VID N INSTRUMENTVÄGEN, i kommundelen Skälby, Upplands Väsby kommun
Läs merDetaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun
1 (5) Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B 2018-08-16, Varbergs kommun Behovsbedömning av En skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merBEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN
FASTIGHETEN ÖDÅKRA 4:4, M FL ÖDÅKRA, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 01238/2010 BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN SÖKANDE Mark och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. SYFTE Detaljplanen syftar till
Läs merUpphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX
1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-22 Godkänd för
Läs merMKB och alternativredovisning. Börje Andersson
MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15
Datum 2017-03-14 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017/B0027 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Läs merYttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge skola) i Svärtinge
Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering 601 81 Norrköping Norrköping 2013-04-14 fysiskplanering@norrkoping.se Yttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merRaus Södra, Ättekulla
Granskningshandling Ändring av detaljplan (1283K-12709) för Raus Södra, Ättekulla Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 23 november 2018 STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs merSamrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merMÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Läs merDetaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29
Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo
Läs merYttrande till Mark- och miljööverdomstolen med motivering varför kommunen har överklagat tidigare dom
Arne Fredlund Tjänsteutlåtande Dnr 2013-02711 Sida 1 (7) 2016-04-15 Yttrande till Mark- och miljööverdomstolen med motivering varför kommunen har överklagat tidigare dom Mål nr P 276416 Stockholms kommun./.
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Läs merELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN
2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna
Läs merPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplan för del av Grängshammar 1:2 ANTAGANDEHANDLING Laga kraft 2010-12-14 i Säters kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av en karta i skala 1:1 000, vilken också redovisar
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5
Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Läs merStockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box Stockholm
Stockholm 2014-01-15 Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 30 Stockholm Yttrande över utställd detaljplan dnr 2010-06316Filosofen 2-9. Sammanfattning FFE avstyrker helt den föreslagna
Läs merANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB
1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN
Läs merPLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1
1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT
Läs merPlanskild korsning Frescati Remiss från Stockholms läns landsting
PM 2017: RVII (Dnr 110-845/2017) Planskild korsning Frescati Remiss från Stockholms läns landsting Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Planskild korsning
Läs mer