Länsstyrelsen i Stockholms län c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen i Stockholms län 2013-01-07 c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box 8314 104 20 Stockholm"

Transkript

1 Länsstyrelsen i Stockholms län c/o Stockholms stadsbyggnadskontor Box Stockholm Utgångspunkten för vårt överklagande och yrkandet att länsstyrelsen ska upphäva detaljplanen är områdets strategiska läge i Kungl. Nationalstadsparken, som en integrerad del av Haga-Brunnsvikens engelska landskapspark och som en viktig biologisk spridningsväg. Det utställda förslaget till detaljplan strider i flera avseenden mot Miljöbalkens 4 kap. 7, så som lagen motiverats i regeringens förslag och riksdagens beslut. NATIONALSTADSPARKEN OCH DESS LAGSKYDD Albano är en del av en nationalstadspark numera betecknad Kungliga nationalstadsparken och utgör en betydelsefull del av det historiska landskap som omfattas av Miljöbalkens bestämmelser för nationalstadsparker. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. (Miljöbalken kap. 4:7). Regeringens förslag likställer nationalstadsparker med UNESCO:s definition av historiska landskap (heritage landscape): ett område som har särskild betydelse därigenom att det på grund av människans utnyttjande uppvisar eller representerar ett samhälles värden såväl i form av påtagliga fysiska spår, som genom kulturellt eller historiskt bestämda associationer. (Prop. 1994/95:3, s 8-9.) Och beträffande området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården slår propositionen fast att detta område som helhet väl uppfyller UNESCO:s kriterier på ett historiskt landskap. (prop. 1994/95:3, s.9) Skyddet gäller och går alltså ut på att bevara ett historiskt landskap. STRIKT SKADEREKVISIT Skyddet för detta område innebär inte totalt förbud mot ny bebyggelse och nya anläggningar men att dessa underkastas särskilda begränsningar. I författningskommentaren till lagens 7 framhöll regeringen: 1

2 Andra ledet av det nu aktuella stycket innebär en skärpning av den bestämmelse som enligt 3 kap. 1 gäller också för nationalstadsparker både vad gäller de åtgärder som träffas av bestämmelsen och skaderekvisitet. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden får således inte skadas / /. Skaderekvisitet har inskränkts från påtaglig skada till enbart skada. Med begreppet påtaglig skada avses åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan på dessa / / Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena. (Prop. 1994/95:3, s 49) Negativ inverkan av någon betydelse betyder i det närmaste ingen skada, således ett mycket strikt skaderekvisit. Innebörden av negativ inverkan av någon betydelse har beträffande skada på naturmiljö tolkats av regeringsrätten: i begreppet naturmiljö ligger att det ska vara fråga om ett område av en viss storlek och att en mindre yta med enstaka träd i en i övrigt helt exploaterad omgivning inte kan betecknas som naturmiljö (RÅ 1998 not. 101). Dvs. att intrång som innebär skada på en mindre yta med enstaka träd utgör övre gränsen för tillåten skada när det gäller naturmiljö. Regeringsrätten har inte gjort någon motsvarande tolkning beträffande negativ inverkan av någon betydelse på parklandskap och på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. INGEN FÖRÄNDRING AV SKADEREKVISITET Med det tillägg till lagen som gjorts 2009 (prop. 2008/2009:110) medges tillfälligt intrång och tillfällig skada på villkor att efter återställande av parken endast ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada kvarstår. (MB 4 kap. 7 2 st.) Med detta tillägg medges tillfälliga intrång och skador, men utan att begreppen intrång och skada ändras. I denna proposition, som förelades och antogs av riksdagen 15 år efter det ursprungliga lagförslaget om nationalstadsparken, slogs fast samma begränsningar av åtgärder i parken som i den tidigare propositionen: Med skada avses enligt förarbetena en negativ inverkan av någon betydelse på de värden som anges i bestämmelsen. Innebörden av begreppen intrång och skada är redan preciserade i förarbetena och används nu inte i någon annan betydelse. (prop. 2008/09:110, s. 11) Obetydligt intrång och obetydlig skada betyder just obetydlig. Regeringsrättens utläggning anförs i propositionen som en precisering av negativ inverkan av någon betydelse beträffande naturmiljö. PRECISERINGAR AV LAGENS INNEBÖRD I FÖRARBETENA I förarbetena finns ett antal preciseringar av lagens innebörd. Med avseende på eventuellt tillkommande byggnader preciserades vilka krav som ska ställas på sådana byggnader i den ursprungliga propositionen på följande sätt: Vid eventuell omvandling och komplettering av sådana byggnader och bebyggelsemiljöer bör särskilt uppmärksammas att åtgärdernas form och skala samt karaktären av byggnader i parkmiljö bevaras. (s. 46 prop. 1994/95:3) 2

3 Karaktären av byggnader i parkmiljö förtjänar att betonas, även om uttrycket har en viss tolkningsmån. Denna begränsning av tillkommande bebyggelse och dess utformning tjänar syftet att bevara landskapets huvudstruktur, vilket är ett övergripande mål för lagen. Syftet med nationalstadsparken är att områdets huvudstruktur i fråga om natur- och bebyggelseområden inte får ändras. Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter ska kunna fungera bör i princip inte medges. Skyddet bör däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill parken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden. Inom ramen för skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett begränsat antal nya byggnader inom bostadsområdena och inom områdena med byggnader för högre utbildning och vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation Byggnadsområdena får således inte utvidgas, men väl kompletteras om kompletteringarna inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. (prop. 2008/2009:110 s.6) Så skrevs det i prop. 2008/2009:110, vilket är en direkt upprepning av vad som stod i prop. 1994/95:3. Kontinuiteten i lagstiftningen är såldes mycket stark. Propositionens tydliga anvisningar förtjänar att framhållas: nya byggnader som inte behövs för att befintliga verksamheter ska fungera bör därför inte medges etablerade verksamheter får utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden möjligt uppföra ett begränsat antal nya byggnader byggnadsområdena får inte utvidgas men väl kompletteras En ytterligare precisering av ny- och ombyggnadernas inriktning gavs genom formuleringen Byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med nationalstadsparkens syfte. (prop. 1994/95:3, s.46) Den starka kontinuiteten i riksdagens och regeringens uppfattning kommer också till uttryck i synen på den övergripande inriktning som förändringar i markanvändningen ska ha. Regeringen anförde i prop. 2008/2009:110, s.6 följande om förutsättningarna för en ändrad markanvändning i nationalstadsparken: Utvecklingen i nationalstadsparken bör sammantaget inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur och rekreationsvärden och att värna den biologiska mångfalden. Samma sak sades i den ursprungliga prop. 1994/95:3 på sid 43. Syftet med parken är tydligt angivet. Den ska gagna natur-, kultur- och rekreationsvärden. All ny och ombyggnation ska underordnas detta syfte. Dessa preciseringar motiveras av en strävan att hålla nere det exploateringstryck som riktas mot ett så stort och centralt beläget parkområde som Kungliga nationalstadsparken till ett absolut minimum. Ett konkret uttryck för denna strävan är den för ett riksintresse unika åtgärden att undanta nationalstadsparker från avvägningar mot andra riksintressen. (3 kap. 1 MB) 3

4 PLANEN STRIDER MOT LAGEN Den antagna planen strider mot Miljöbalken 4 kap 7 och dess förarbeten. Planen strider fullständigt mot lagen och den idé om parken som lagen ska bära upp. Den enorma byggnadsvolym, som pressas in på detta begränsade område, skulle, i sig och genom det precedensfall den skapar, utplåna nationalstadsparken som idé och företeelse. Stockholms stads planering av detta område visar på en mycket ringa respekt för den lag, som ska skydda detta riksintresse. Planen strider mot Miljöbalken 4 kap 7 på följande punkter: 1) Den skadar det historiska landskapets natur- och kulturvärden. De bestående skadorna på kulturlandskapet skulle bli betydande om den skulle genomföras. 2) Den innebär intrång i naturmiljö. 3) Den skadar spridningsvägarna inom parken och därmed den biologiska mångfalden. Planen strider mot lagens syfte så som det givits uttryck i förarbetena: 4) Det ändrar områdets huvudstruktur och landskapsstrukturen. 5) Planförslaget innebär mycket stora huskroppar som inte kan betecknas som hus i park. 6) Det tillåter nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter ska kunna fungera, bl.a. en mycket stor andel bostäder. Behovet av de nya byggnaderna och anläggningarna har inte styrkts. 7) kvm nya lokaler och lägenheter är en mycket stor byggnadsvolym som inte kan karaktäriseras som ett begränsat antal nya byggnader. 8) Den befintliga verksamheten inom området är idag ingen. Den utgjordes tidigare av industri- och lagerlokaler. Någon befintlig verksamhet för undervisning och bostäder har aldrig funnits inom området. 9) Det bebyggda området utvidgas. 10) Planen är inte ägnad att förstärka nationalstadsparkens natur-, kultur- och rekreationsvärden eller att värna den biologiska mångfalden, tvärtom. Vi finner det mot bakgrund av vad som sägs och inte sägs i miljökonsekvensbeskrivningen häpnadsväckande att det i planbeskrivningen sammanfattningsvis sägs att planförslaget inte har några betydande miljökonsekvenser: Planförslaget berör en begränsad del av Nationalstadsparken och bedöms inte medföra betydande negativa konsekvenser för det historiska landskapets natur- och kulturvärden sett till parken som helhet. Planförslaget medför dock såväl positiva som negativa konsekvenser för enskilda element och värden som ingår i Nationalstadsparken. Reviderad planbeskrivning S-Dp , s.19 Således: att en betydande del av parken skadas genom planen skulle inte förhindra att planen genomförs eftersom inte hela parken skadas på en gång. Det är en fullständigt absurd uppfattning som svårligen kan rimma med vare sig det tidigare fastslagna skaderekvisitet ingen skada eller det nyligen antagna tillägget till lagen som endast medger ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. 4

5 Vidare: även om det inte vore fråga om betydande negativa konsekvenser så strider således planen mot lagens stadganden ingen negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena. Slutligen: planbeskrivningen vidgår negativa konsekvenser såväl som positiva. Även detta är grund nog att förklara förslaget olagligt. Lagen medger inte något kompensationsresonemang. Planen strider därtill mot stadgandena i Miljöbalken och PBL rörande miljökonsekvensbeskrivningar genom att inte redovisa och jämföra relevanta alternativ. Vi yrkar att länsstyrelsen upphäver detaljplanen. Vi yrkar vidare att norra Albano efter de intrång och skador som gjorts till följd av bygget av Norra länken snarast efter färdigställandet av motorleden återställs så att endast en obetydlig skada återstår. Vi yrkar också att en noggrann genomgång av området görs för att säkerställa att arkeologiska lämningar som skulle kunna skadas inte finns. Se bilaga för en detaljerad motivering. Richard Murray Förbundet för ekoparken Märtha Angert Lilliestråle Haga-Brunnsvikens vänner 5

6 Bilaga SKADAR DET HISTORISKA LANDSKAPET Som anges i miljökonsekvensbeskrivningen är programområdet en del av Uggleviksdalgången. Två tydliga landskapsrum kan urskiljas: norra och södra Albano. Utgångspunkten för bedömningen av hur det historiska landskapets värden påverkas är denna: Albano ligger på andra sidan Brunnsviken från Hagaparken och Bellevueparken och är utomordentligt viktigt för upplevelsen av dessa parker. Centralt för upplevelsen av Bellevueparken och Hagaparken, påpekas det i MKB:n, är det böljande landskap kring viken där vattenspegeln möter grönska, som möter himmel och där blicken leds in i dalgångarna och upp på höjderna kring viken. (MKB s.34) Det är därför viktigt att studera hur ny bebyggelse påverkar upplevelsen av parkanläggningarna. För siktstråket och därmed för upplevelsevärdet från Bellevueparken mot Albano (se figur ) innebär förslaget negativ konsekvens [kurs här], eftersom dalgången och horisontlinjen i öster till stora delar döljs av bebyggelsen. (MKB, s. 40) En förmildrande omständighet dock enbart sommartid som lyfts fram i MKBn, skulle kunna vara växtligheten mellan Brunnsviken och Roslagsvägen. Den är dock i dagsläget mycket tunn och det skulle även med massiva trädplaneringar komma att ta mycket lång tid att på något avgörande sätt ändra detta förhållande. Växtligheten mellan Brunnsviken och Roslagsvägen ger sommartid en mjukare inramning av Brunnsviken. Vintertid kommer bebyggelsen att synas tydligare. Utblicken från Kungliga begravningsplatsen mot södra Albano påverkas av planen på liknande sätt som utblicken från Bellevue. Bebyggelsen kommer härifrån sett att helt dölja horisontlinjen. Konsekvenserna bedöms bli negativa [kurs här]. (MKB s. 40) Hushöjderna i södra Albano i det utställda planförslaget (med den antagna planen överensstämmande) medför en negativ konsekvens [kurs här] för utblicken från Bellevue, men något mindre än i tidigare utställningsförslag. (Kompletterande MKB, s. 4). Således en negativ konsekvens. I den antagna planens MKB finns denna negativa konsekvens i omnämnd. Denna negativa konsekvens ska ställas mot MKBns uppfordrande anvisning: Vid utformning av bebyggelsen är det viktigt att hitta en struktur i plan och höjd som stödjer avläsbarheten av Uggleviksdalgången och upplevelsen av en grön koppling mellan Brunnsvikens parklandskap och jaktparken. (MKB, s. 28) Eftersom bebyggelsen alltjämt kommer att helt dölja horisontlinjen uppfyller planen inte detta viktiga krav. Från norra delen av Hagaparken, pelousen och stranden nedanför pelousen, syns bebyggelsen i södra Albano i mer begränsad utsträckning anser MKB, s. 40. Om detta är det lätt att hålla med. Men från norra delen av Hagaparken är bebyggelsen i norra Albano desto synligare. Visserligen underordnar denna sig skogshorisonten, men den tillför ett mycket kraftigt, helt nytt element i en tidigare ostörd, grön inramning av Brunnsviken. Detta kommenteras i MKB på följande sätt: Även utblickar från pelousen (se figur och ) och stranden nedanför pelousen (se figur ) påverkas av vad som sker i Albano. Från stranden nedanför pelousen kan endast delar av tillkommande bebyggelse anas varför miljöns lantliga karaktär inte bedöms påverkas. Av någon anledning bortser författarna till MKB från vyn 6

7 från pelousen (fig ) Saken behandlades i tidigare MKB. Tidigare bedömning kvarstår, det vill säga att planen inte medför någon negativ konsekvens för vyn från Pelousen mot norra Albano. Att byggnadshöjden ökats med 0,6 meter medför ingen förändring sett från Pelousen. (kompletterande MKB s. 4) Skadan är lika stor, det går det att instämma i. Men påståendet att den nya planen, med något högre bebyggelse, liksom den tidigare, inte skulle ha någon negativ konsekvens för det historiska landskapet och upplevelsen av Haga- Brunnsviken är obegripligt för den som tar del av fig i MKB eller ännu bättre av fig. 5a, 5b och 5 c i kompletterande MKB s Här föreligger en mycket påtaglig negativ inverkan på det historiska landskapets kulturvärden. Vi finner det ytterst anmärkningsvärt och logiskt orimligt i förhållande till vad som sägs i MKB att klassificera hela norra och hela södra Albano som dels mindre värdefullt landskapsrum och dels tåligt för förändring (MKB fig ) Planbeskrivningen (s. 21) ger en helt felaktig bild av området när det beskrivs som mark som sedan tidigare är urbaniserad. I planbeskrivningen (s.5) skrivs: Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar och eftersom i princip hela området sedan länge varit exploaterat, är det mindre sannolikt att arkeologiska lämningar ska påträffas. På så lösa grunder kan inte ett riksintresse planläggas för bebyggelse. Det är möjligt men inte säkert att här inte finns några arkeologiska lämningar. Innan plan för exploatering av Albano antas måste en noggrann genomgång av området göras för att på säkrare grund avgöra att inte viktiga kulturhistoriska lämningar skadas. Vi vill utveckla bakgrunden ytterligare. Albanoområdet är en tydlig del av det för stockholmsregionen så karakteristiska sprickdalslandskapet. När den gustavianska parken runt Brunnsviken planlades utnyttjades på ett synnerligen medvetet konstnärligt sätt det mellansvenska sprickdalslandskapets egenskaper, med kontrasten mellan de barrskogsklädda höjderna och de fruktbara dalgångarna. På kartor från 1600-talets slut fram till mitten av 1800-talet återges så gott som alla höjderna skogbeklädda, medan dalstråken ligger öppna och tillgängliga för bete och slåtter. Från Husarviken går ett öppet stråk, en däld, mot Uggleviken och Uggleängen (där källan är belägen) och vidare mot Albano. Någon gång i slutet av 1800-talet kan södra Albano ha börjat tas i anspråk för enklare skjul medan norra Albano ända tills Teknikhöjden byggdes var jungfrulig mark. Påståendet i Planbeskrivningen (s.4) att Markanvändningen inom det nu aktuella planområdet har sedan slutet av 1800-talet huvudsakligen innefattat småskalig industribebyggelse, försäljning, verkstäder, lagerverksamhet och parkeringsytor stämmer inte hela norra Albano var länge obebyggt. Det var också nedanför Albanoberget som en av Djurgårdsportarna en entré till parken var belägen, enligt kartmaterialet från 1700-talet. En uppfattning om dessa entréer till parken ger den magnifika port som 1817 placerades vid infarten till Lantbruksakademins Experimentalfält. Den senare står numera vid entrén till södra Djurgården, strax söder om Djurgårdsbron. Och så här är det idag: Från Bellevueudden, som ligger nära planområdet, är Uggleviksdalgången fortfarande avläsbar trots att Roslagsbanans banvall delvis blockerar sikten. Trädsiluetten öster om Roslagsbanan böljar vilket underlättar avläsningen. (MKB s. 25) Denna siktlinje är markerad som ett viktigt stråk i MKBn (fig ). 7

8 Betydande rester av naturmiljöer finns kvar i norra Albano. Efter Teknikhöjdens hus med intilliggande byggnad tar en trädgård i kolonistugestil vid. Den besöks vilket man kan se av att grusgångar och land sköts. Därefter kommer Norra Länkens plank som inramar ett mycket stort område. Marknivåerna har i samband med bygget av Norra länken jämnats ut med grus och ytan är idag en uppställningsplats för privatbilar, arbetsbodar och husvagnar. Här har tidigare varit trädgård och äng. Denna mark bör därför återställas till ursprungligt skick enligt lagens stadgande om tillfälligt intrång och tillfällig skada. Där planket tar slut i norr fortsätter den gamla trädgården med stora päron- och äppelträd men nu omgivna och skuggade av höga lövträd. Längst ut i spetsen nära järnvägbron växer stora ekar. Det historiska landskapets huvudstruktur har bevarats märkvärdigt väl. 1 Dalen mellan Roslagsberget (Albanoberget) i söder och den skogsklädda bergsklacken i norr (planhandlingarnas Albanoskogen ) är framträdande. Värtabanan anlades på dalbottnen och förändrade inte platsens topografi. Roslagsbanan kom visserligen att spärra den fria sikten österut men den byggdes å andra sidan i närmast samma läge som det forna Djurgårdsstaketet. Där porten till Djurgården en gång funnits, byggdes en viadukt över den gamla vägen bort mot Fiskartorpet, och över den nyss anlagda Värtabanan byggdes en väl tilltagen viadukt, som bevarade ett visuellt samband med dalgångens fortsättning in i den forna jaktparken. Det industriområde som successivt utvecklades i anslutning till järnvägarna vållade stora skador på landskapet såväl som på växt- och djurliv. Men industribebyggelsen är numera riven och möjligheterna har därmed öppnats att utveckla det forna industriområdet och återskapa något av den tidigare naturmiljön i enlighet med målsättning för nationalstadsparken. I tillhörande MKB karaktäriseras området i överensstämmelse med vad som sagts ovan. Tre citat: Planområdet är en del av Uggleviksdalgången, som i sin tur är en av flera öst-västliga dalgångar på denna del av Norra Djurgården. De öst-västliga dalgångarna är viktiga stråk som medger utblickar mot Brunnsviken och/eller Norra Djurgården. (MKB s.24) Från Bellevueudden, som ligger nära planområdet, är Uggleviksdalgången fortfarande avläsbar trots att Roslagsbanans banvall delvis blockerar sikten. Trädsiluetten öster om Roslagsbanan böljar vilket underlättar avläsningen. (MKB s.25) Från Bellevueudden ser man rakt in i södra Albano som utgör en svacka mellan Albanoberget och Albanoskogen. Udden är täckt med vegetation och sommartid är det framförallt från gångvägen nere vid stranden man visuellt kan ta in hela området. Roslagsvägen döljs delvis bakom en trädridå. I nuläget uppfattas Uggleviksdalgången som en helt grön dalgång. (MKB s.26) INTRÅNG I NATURMILJÖ Ett flertal intrång i naturmiljö planeras. Vad som föreslås är inte påverkan på någon mindre yta med enstaka träd utan ett intrång i naturmiljö. Det gäller betydelsefulla delar och rester av det historiska landskapet. Planen förlägger viss del av bebyggelsen till Albanoskogen. Huskropparna öster om Albanoskogen äter sig in i dess naturmark. Planen förutsätter att Albanoskogen kommer att fungera som en närpark till bebyggelsen, vilket innebär olika former av 1 Resonansbotten för områdets historiska värden är landskapet, ännu väl synligt trots stadens tillväxt nära inpå. Syftar på Norra Djurgården och innefattar Albano. Detta framgår av karta efter s.29 Synliga spår från några viktiga perioder i Nationalstadsparkens historia, i Nationalstadsparkens historiska landskap det immateriella perspektivet, Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län, U 19, nov

9 påverkan på naturmarken: gångstigar, parkbänkar, en bro över Roslagsvägen m.m. Detta är i planen den enda större, kvarvarande och någorlunda intakta naturmiljön i Albanoområdet, varför det är utomordentligt viktigt att inte göra minsta intrång eller skada på den. Ett stort antal över 20 stycken - stora, uppvuxna träd längs med Roslagsbanan i norra Albano samt en stor grupp mindre träd närmast Albanova i södra Albano samt några stora träd strax öster om Albanova avses avverkas. Sammantaget uppskattar MKB att ca 40 stora träd ska avverkas inom planområdet (MKB s.65). Grönytor längs med Roslagsbanan i norra Albano omvandlas till väg, grönyta närmast Roslagsvägen i norra Albano exploateras. I samband med Norra Länken-bygget har ett stort grönområde i norra Albano planats ut, grusats och delvis asfalterats. Det avses nu exploateras. Enligt lagen ska det återställas så att endast en obetydlig skada återstår. Utanför planområdet förutsätts intrång ske dels i Bellevueparken med en ev. ny gångoch cykelbro över Roslagsvägen söder om järnvägsbron avverkas minst 10 träd i ett rent parkområde och påverkas lika många till dels norr om Roslagsbanan mot universitetet i Frescati i ett tätbevuxet skogsområde, också med en gc-väg. Planförslaget lägger stor vikt vid kompensatoriska åtgärder i ett försök att hävda att planen medför en förbättring av den ekologiska infrastrukturen. De grodtunnlar, dammar och vattendrag, nyplanteringar m.m. som planeras samt gröna tak på husen ägnade att kompensera för dessa intrång skulle vara välkomna som en förstärkning av områdets ekologiska infrastruktur men är inte tillåtna om de utförs som kompensation för intrång i naturmiljö. Intrång i naturmiljö är förbjudna. Att Stockholms stad i sin översiktsplan för Nationalstadsparken inte betecknar de områden som exploateras som naturmiljöer (MKB s. 58) är inte något belägg för att så är fallet. Att minska grönytor på ett ställe och kompensera med nya på ett annat är direkt lagstridigt enligt kap 4:7 i Miljöbalken. Det räcker med en okulär jämförelse av fig. 3.3 och i MKLB (eller ännu hellre 1.a och 1.c i kompletterande MKB, s. 6 och 8) för att inse att påståendet att de gröna ytorna (ej tak) skulle mer än fördubblas med förslaget jämfört med idag är befängt (MKB tabell 5.3.1, s. 67). SKADAR BIOLOGISKA SPRIDNINGSVÄGAR Albano-områdets strategiska roll framgår klart av att det är den ena av de två till buds stående spridningsvägarna mellan norr och söder i parken den ena är över Haga-Bellevue-Albano- Lill-Jansskogen, den andra är över Bergshamra-Ålkistan-Norra Djurgården. Dalgången in mot Ugglevikskärret är viktig inte endast för parkens kulturhistoriska värden. Sänkan Uggleviken Brunnsviken, är en väsentlig biologisk spridningskorridor. Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur, Stadsbyggnadskontoret, oktober 1997, är ett underlag till Stockholms stads Översiktsplan för Nationalstadsparken. Albano naturområde (område 9 i rapporten) beskrivs i denna rapport som ett naturstråk med gamla grova ädellövträd, främst ek (värdekärna). Området rekommenderas förses med skyddsbestämmelser som reglerar användning, utformning och vård av särskilt värdefulla naturmiljöer och värdekärna. (s.33). I MKB däremot beskrivs Albano som industriområde som saknar naturvärden (MKB, s.59). Stadsbyggnadskontorets rekommendation i rapporten 1997 var att stärka Albano-området som spridningsväg: skapa ny natur och park i strategiska 9

10 lägen i samband med ändrad markanvändning. (Karta 2) Gröna taks värde som biotoper och spridningsvägar är idag obevisat. Stor osäkerhet råder beträffande utformning och skötsel risk finns att det blir illa underhållna gröna fragment. För att på allvar utveckla naturvärdena behöver ett våtmarksstråk/dammstråk i dalgången från Brunnsviken mot Lilljansskogen utvecklas. Det bör omges av park/natur i en bredare zon. Ett sådant stråk är viktigt för att stärka spridningsvägen mellan Brunnsviken/Bellevue mot Lill- Jansskogen och parkens sydliga delar. En sådan åtgärd är synnerligen viktig med tanke på att spridningsvägarna i övrigt är utomordentligt begränsade. De dagvattenkanaler som finns i planen går i hårdgjord miljö och saknar den verkan som våtmarksstråk i naturmiljö har. I tidigare förslag har ansatser till en planering av ett brett våtmarksstråk längs Värtabanan funnits med. Men i det föreliggande förslaget försvinner det i och med överdäckningen av Värtabanan. Själva den väldiga volymen motsvarande 15 hötorgsskrapor på den begränsade ytan talar sitt tydliga språk: det blir en kraftig barriär för spridningen av växter och djur. Se också fig i MKB så gott som hela ytan täcks av bebyggelse. OMRÅDETS STRUKTUR FÖRÄNDRAS Miljökonsekvensbeskrivningen framhåller följande förändringar av områdets och landskapets struktur om planförslaget skulle genomföras: Möjligheten att från Bellevue avläsa trädsiluetten öster om Albano försvinner. Bebyggelsen döljer horisontlinjen. För utblickar från Bellevueudden mot Albano bedöms planen innebära negativ konsekvens. Det visuella intrycket kan dock i någon mån mildras genom vegetationsetablering i form av gröna vegetationsridåer mellan Brunnsviken och Albano. (MKB s.30) Vår kommentar: Dalgången, som idag är tydligt observerbar, byggs igen och upphör att utgöra ett bärande inslag i landskapsrummet. Observera att åtgärder ägnade att reparera skadan inte upplevelsen av dalgången, men däremot den där bakom synliga trädridån bara i någon mån kan mildras genom vegetationsridåer mellan Brunnsviken och Albano, f.ö. ett inslag i landskapet som skulle vara helt nytt. Utblickarna från Roslagsvägen mellan vägens korsningar med Roslagsbanan respektive Värtabanan förändras och får ett mer urbant uttryck med bebyggelsefronter där det idag är grönt eller öppet (se fig ). (s. 30, MKB, jämför fig. 9a med 9c och 10a med 10c i kompletterande MKB). Vid infart till Stockholm norrifrån kommer den nya bebyggelsen innebära att vyn med Roslagstulls sjukhus och den naturliga bergslänten ned mot Roslagsvägen delvis försvinner. (MKB s.30) Den tidigare bedömningen, som var mer negativ har utgått. I den tidigare kompletterande MKB stod att läsa: Bostadshuset väster om Albanova har utgått [i det nya förslaget], vilket medför en viss förbättring jämfört med tidigare utställningsförslag när det gäller möjligheten att se Albanobergets sluttning. Skillnaden är dock mycket marginell och tidigare bedömning kvarstår, det vill säga att det uppstår en negativ konsekvens när stora delar av Albanoberget döljs av bebyggelse. (Kompletterande MKB, s. 4-5). Utan förändring i sak har MKB förskönats. Upplevelsen av att passera mellan två bergknallar blir dock kvar eftersom den nedre delen av bergslänten fortfarande syns. Den nya gång- och cykelbron mellan Albano 10

11 och Bellevue byggs antingen ovanför befintlig järnvägsbro och får ett läge runt sex meter högre upp eller som en ny bro söder om befintlig järnvägsbro. Den nya bron påverkar landskapsbilden genom att porten mellan bergen blir mindre tydlig och läsbarheten av landskapet försämras något (se figur , MKB). Brons bredd och utformning kommer att ha betydelse för hur den upplevs. (s.30) Den täta bebyggelsen innebär att staden flyttar ut utanför stadsporten, vilket är en negativ konsekvens. [kurs här] (MKB, s.30) Detta konstaterande ska ställas mot: Känslan av att staden börjar vid Roslagstull har ett högt upplevelsevärde. Värdebärare är kontrasten mellan låg bebyggelse och grönska längs Roslagsvägen och stenstadens front vid Roslagstull. (MKB s. 39) Nya träd längs Roslagsvägen bidrar dock till att kontrasten mellan grönska och stadens front vid Roslagstull upprätthålls i någon mån. Konsekvensen bedöms i viss uträckning bli negativ för kulturmiljön.[kurs här] (MKB s.41) Landskapsrummet kring Söderbrunn har ett mycket högt landskapsmässigt upplevelsevärde. Rummet är visuellt avgränsat från Brunnsviksområdet av Roslagsbanans bank. Bara genom vägporten för Björnnäsvägen kan man ana Brunnsviken. Upplevelsen i rummet när man tittar västerut är dock fri himmel och man kan tänka sig att parklandskapet fortsätter på andra sidan. (MKB s. 26) Planförslaget innebär att upplevelsen av att himlen möter marken bakom banvallen försvinner, vilket är en komponent i upplevelsen av att vara i en lantlig miljö. Konsekvenserna av planförslaget för [miljöupplevelsen] bedöms bli negativa. [kurs här] (MKB programskede). Denna bedömning har egendomligt nog ändrats till följande i MKB för den antagna planen: Det finns dock en stor del hög vegetation i området, bland annat allén kring Björnnäsvägen, och banvallen utgör en så påtaglig vägg att möjligheten till utblick är tämligen begränsad. (MKB s. 28) Ändringen har gjorts trots att hushöjden i blickfånget från Söderbrunn ökats på, vilket framgår mycket tydligt vid jämförelser av fig. 8a, 8b och 8c (kompletterande MKB s ) INTE HUS I PARKMILJÖ De huskroppar som planeras måste för att rymma kvm (vilket är detsamma som 15 s.k. hötorgsskrapor) bli mycket stora. De kan inte med bästa vilja i världen betecknas som hus i park. Genom att inte ställas på högkant med 20 våningar utan istället läggas ned och plattas ut kommer de att uppta en mycket stor yta. Det blir två, i stort sett helt sammanhängande byggnadsvolymer. I miljökonsekvensbeskrivningen karaktäriseras planförslaget sålunda: Den täta bebyggelsen innebär att staden flyttar ut utanför stadsporten, vilket är en negativ konsekvens. [kurs här] (s.30, MKB) DEN NYA BEBYGGELSEN AVSER INTE BEFINTLIG VERKSAMHET I propositionen står det mycket tydligt: Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera bör därför i princip inte medges. (Prop. 1994/95:3, s 37). Universitet är lokaliserat i huvudsak ca. ½-1 km från Albano-området. Vissa mer närbelägna delar ligger på andra sidan Roslagsvägen. Den befintliga verksamheten den som tidigare fanns inom planområdet var småskaligindustri- och lagerverksamhet. Planen avser undervisning, forskning, bostäder och bostadskomplement, således inte befintlig verksamhet. 11

12 Den verksamhet som avses placeras inom planområdet bedrivs idag (eller har tills alldeles nyligen bedrivits) på andra håll. Lärarutbildningen flyttas från Rålambsvägen på Kungsholmen till Albano. Resilience Center ska flyttas från Kräftriket till Albano. Journalistutbildningen flyttas från Valhallavägen till Albano. Ej heller i detta avseende gäller det befintlig verksamhet. LOKALPLAN SAKNAS SOM STYRKER BEHOV ATT BYGGA I NATIONALSTADSPARKEN Stora delar av den verksamhet som flyttar till Albano fungerar redan kompletteringen behövs således inte för att dessa verksamheter ska fungera. Stockholms universitet gör mycket stora anspråk på att få bygga i Kungliga nationalstadsparken. Med så stora anspråk på att få bygga i något som är ett riksintressen med ett unikt starkt skydd riksintresset nationalstadsparken är det enda riksintresse som inte kan vägas mot andra riksintressen kan man kräva att anspråken på något sätt styrks. Så har inte trots många förfrågningar till Stockholms universitets ledning skett. Någon lokalplan för universitetets framtid finns inte. Därför går det heller inte att belägga vad som tycks allom bekant för alla som idag arbetar i lokaler väster om Roslagsvägen, nämligen att universitetet planerar att överge dessa till förmån för de nya lokalerna i Albano. Det gäller f.d. Sveaplans gymnasium, f.d. Skogshögskolan och delar av Kräftriket. Personal i dessa områden är helt på det klara med att flytta till Albano när de nya lokalerna byggts där. Kungliga tekniska högskolan uppges också efterfråga lokaler i Albano. KTH har under ett flertal år överlåtit byggnader i sitt närområde kring Drottning Kristinas väg till andra högskolor och institutioner. Inte heller KTH har presterat en lokalplan för att styrka sina framtida lokalbehov. Alternativ till lokalisering diskuteras inte, exempelvis Norra Stationsområdet eller Norra Djurgårdsstaden två aktuella stadsutvecklingsområden. Propositionen för nationalstadsparken framhöll, mot bakgrund av restriktionerna för byggande i nationalstadsparken att det var viktigt att beakta just universitetets lokalbehov i dessa områden: För att tillgodose framtida behov av utveckling av universitets- och högskoleinstitutioner med anknytning till området är det angeläget att utrymmesbehoven för forskning och högre utbildning uppmärksammas särskilt vid överväganden om markanvändningen i områden som gränsar till nationalstadsparken vid Norrtull och Roslagstull. (prop. 1994/95:3, s. 43). Det har staden underlåtit att göra. NY BEBYGGELSE FÖR BOSTADSÄNDAMÅL INTE FÖRENLIGA MED PARKENS SYFTE Den bebyggelse som planeras avser utbildning, forskning, bostäder och bostadskomplement. Högre utbildning och forskning nämns i propositionen som förenliga med syftet med nationalstadsparken 2. Explicit rörande Albano-området sägs: En utveckling av högre 2 Byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i nationalstadsparken på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med nationalstadsparkens syfte. (prop. 1994/95:3, s.46) 12

13 utbildning och forskning samt till forskning anknuten verksamhet inom Roslagstulls sjukhusområde och småindustriområdet vid Albano torde inte förhindras av skyddet. (Prop. 1994/95:3, s 45). Däremot nämns inte bostäder och bostadskomplement. I planen ingår kvm bostäder och bostadskomplement. Det är inte nödvändigt att bostäder och bostadskomplement ligger i omedelbar anslutning till den högre utbildningen och forskningen för att dessa ska kunna fungera. Idag är det få kategorier av arbetstagare och kunder som kan räkna med att få bo i omedelbar närhet av sina verksamhetsställen. På vissa håll kan fortfarande präster på landet påräkna en prästgård i anslutning till kyrkan. Men församlingsborna kan inte påräkna detsamma. Behovet av studentbostäder får tillgodoses i andra delar av Stor-Stockholm KVM ÄR INTE KOMPLETTERING Komplettering är något som är väsentligt mindre än det som kompletteras. Planen är i storlekshänseende liktydigt med att anlägga en helt ny högskola och kan inte betraktas som en komplettering. BEBYGGT OMRÅDE FÅR INTE UTVIDGAS Jämfört med den bebyggelse som finns på området tidigare utvidgas det bebyggda området. I norra Albano utvidgas det bebyggda området mot järnvägen och mot norr. Delar av bebyggelsen äter sig också in i Albanoskogen från norr. BRISTER I MKB En MKB ska utreda och jämföra planförslaget med tänkbara alternativ. Någon sådan prövning har inte skett. Något lokalprogram för universitetet har inte redovisats och ej heller har andra lokaliseringar prövats. Hela planeringen förefaller därför vara ett spekulativt exploateringsföretag. Detta är så mycket märkligare som att i det närbelägna KTH-området och i området vid Norrtull Sveaplans gymnasium och Wenner Gren Center det finns lediga lokaler eller lokaler som skulle kunna omvandlas till universitetslokaler. I propositionen 1994/95 nämns just angränsande områden som kan vara lämpliga för universitet och högskolor. Dock har inga alternativa lösningar för att tillgodose universitets (opreciserade och ej styrkta) framtida lokalbehov presenterats, undersökts och jämförts med det föreliggande förslaget. I Norra stationsområdet pågår byggande. Trots närheten till KI, WGC, KTH och SU har detta inte utretts som ett lokaliseringsalternativ. Ej heller har diskuterats möjligheten att bygga studentbostäder där. Bara ett ytterst begränsat antal kommer att byggas i den närbelägna Norra Djurgårdsstaden. Nollalternativet att lämna området som det ser ut idag efter avröjning och bygget av Norra Länken saknar dessutom relevans. Ett relevant nollalternativ vore att redovisa en utveckling av området till en betydelsefull del av den engelska parkens inramning och ett grönområde av betydelse för spridningen av växter och djur inom parken. Att pröva om detta vore förenligt med en viss bebyggelse av väsentligt mindre omfattning än i föreliggande förslag skulle 13

14 vara ett relevant och intressant alternativ. Från början kring 2004 diskuterades förslag med en byggnadsvolym på ca kvm och ett natur/våtmarksstråk längs Värtabanan. Det vore ett givet alternativ att jämföra med den föreliggande planen. I en sådan jämförelse vinner självklart alernativen till den föreliggande planen. I det historiska landskapets värden ingår även vägar. Roslagsvägen den gamla landsvägen - har ett egenvärde som skulle kunna tydliggöras på ett mjukt och harmoniskt sätt med andra trafiklösningar och även göra det möjligt för Kräftrikets och Albanos institutioner att landskapsmässigt växa ihop. Det förutsätter att Roslagsvägen på sträckan mellan Roslagstull och korsningen med Roslagsbanan skulle grävas ned. Det är ett intressant alternativ som borde ha utretts och jämförts med det föreliggande förslaget. Förutsättningarna är goda att göra detta eftersom vägen här går över en bergsrygg. Förtjänsterna vore 1) friare planering av den nytillkommande bebyggelsen i Albanoområdet, 2) möjlighet att skapa ett sammanhängande institutionsområde där både Albano och Kräftriket ingår, 3) möjlighet att få bort trafikens ljud- och ljusstörningar i Haga-Brunnsviken, 4) möjlighet att kraftigt förstärka den biologiska spridningsvägen mellan Brunnsviken/Bellevue och Lilljansskogen och 5) ett återskapande av en Roslagsväg i en historisk utformning. Idag är Roslagsvägen hårt trafikerad och kommer att så förbli även när Norra Länken är färdigbyggd. En viktig aspekt som inte tagits upp i MKB:n är störningar i form av ljus och ljud, bortsett från trafikbuller. Brunnsviken är idag redan svårt bullerstörd från Roslagsvägen. Ljuspåverkan från vägen är likaså stark och skadar den engelska landskapsparkens värde. Planförslaget gör inget för att förbättra situationen. Det vore fullt möjligt inte minst med tanke på att en ny motorväg byggs under mark i samma sträckning att reducera antalet körbanor och smalna av Roslagsvägen. Förbundet för Ekoparken Richard Murray Haga-Brunnsvikens Vänner Märtha Angert Lilliestråle 14

NATIONALSTADSPARKEN OCH DESS LAGSKYDD

NATIONALSTADSPARKEN OCH DESS LAGSKYDD Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande över utställt förslag för Albanoområdet (Norra Djurgården 2:2 m.m.) i stadsdelen Norra Djurgården (S-Dp 2008 21530 54) -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Stockholms stadsbyggnadskontor 2012-08-10 Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

Stockholms stadsbyggnadskontor 2012-08-10 Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor 2012-08-10 Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande över utställt förslag för Albano och Norra Djurgården 2:2 m.fl. i stadsdelarna Norra Djurgården och Vasastaden

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Bromma Hembygdsförening

Bromma Hembygdsförening BlackebergsvägenSamråd2013 Sid 1/4 Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen E-postadress: Stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Bromma 2013-04-29 Synpunkter från Bromma Hembygdsförening på samrådet

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431

PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 LAGA KRAFT 2013-05 - 24 PLANBESKRIVNING Diarienummer 2013 S030 Plan nr 431 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Brodalen 22:1 (Biltvätten) i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län Detaljplan för

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för del av Sege, Burlövs kommun, Skåne län

Behovsbedömning för Detaljplan för del av Sege, Burlövs kommun, Skåne län Upprättad 2010-02-19 1(6) Behovsbedömning för Detaljplan för del av Sege, Burlövs kommun, Skåne län Slutsats av behovsbedömning/ motivering Planen medför inte någon skada på ekologiskt känsliga områden

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) Upprättad 2014-02-10 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SKÄGGEBERG 15:167, 15:168 OCH DEL AV 1:315

DETALJPLAN FÖR SKÄGGEBERG 15:167, 15:168 OCH DEL AV 1:315 GRANSKNINGSHANDLING 2015-04-02 DETALJPLAN FÖR SKÄGGEBERG 15:167, 15:168 OCH DEL AV 1:315 Sunne kommun, Värmlands län Beställare: Sunne kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad tel: 010-722 50 00 Uppdragsansvarig:

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 Målnummer: M3226-07 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2008-04-22 Rubrik: Golfbana på strandskyddsområde ----- Jordbruksmark inom ett strandskyddsområde ansågs inte

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN.

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. ANTAGANDEHANDLING Sid 1 (4) VÄCKELSÅNG 6:14 m fl VÄCKELSÅNGS SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, genomförandebeskrivning

Läs mer

Inkomna yttranden. Yttrande från: Datum. Kommentar 2010-11-11 2010-11-15. Ägare Övrahammar 1:9 Döderhults Naturskyddsförening. Ägare Figeholm 3:47

Inkomna yttranden. Yttrande från: Datum. Kommentar 2010-11-11 2010-11-15. Ägare Övrahammar 1:9 Döderhults Naturskyddsförening. Ägare Figeholm 3:47 Uppdragsbeslut 2009-11-11 Samrådsbeslut 2010-06-16 Utställningsbeslut 1 2010-08-31 Utställningsbeslut 2 2010-10-13 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2009 UTLÅTANDE

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PLANBESKRIVNING Antagandehandling

PLANBESKRIVNING Antagandehandling Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 1/7 PLANBESKRIVNING Antagandehandling DETALJPLAN FÖR RÖRÖ 1:108 M FL. RÖRÖ, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 2/7 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer