Mål P ,

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Dnr Planavdelningen Arne Fredlund Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Mål P , Marianne Arvidsson m.fl./stockholms kommun angående detaljplan för del av fastigheten Väbeln 2 Med anledning av föreläggande från Mark- och miljööverdomstolen får Stockholms kommun (kommunen) efter beviljat anstånd anföra följande. Kommunens inställning Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Kommunen bestrider överklagandena och motsätter sig klagandes yrkanden om ändring. Kommunen anser att stadsbyggnadsnämndens beslut att anta detaljplan för del av fastigheten Väbeln 2 är riktigt och att avvägningen mellan motstridiga intressen ligger inom kommunens handlingsutrymme. Kommunen yrkar att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå överklagandena och fastställa stadsbyggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen i dess helhet. Planens syfte I planbeskrivningen redovisas att planens syfte är att möjliggöra byggnation av ett flerbostadshus på en befintlig parkeringsplats samt att den befintliga naturmarken inom planområdet skyddas och att kompensationsåtgärder säkerställs genom planbestämmelser (planbeskrivningen sid 3) och skötselplan. Hänsyn till naturvärden Förslaget är utformat med särskild hänsyn till att bevara och förstärka existerande naturvärden inom planområdet. Byggnadens omfattning, utformning och placering har begränsats så att den nästan enbart påverkar den befintliga hårdgjorda ytan för markparkeringen. Nybyggnaden och det underliggande garaget

2 Sida 2 (6) berör inga naturvärden och den befintliga naturmarken inom planområdet har getts ett starkt skydd, bland annat genom planbestämmelser om att vegetation och markskikt ej får tas bort eller skadas samt att marklov krävs för schaktning och plantering. Hänsyn till kulturvärden Förslaget berör inga kulturvärden inom planområdet. Det har utformats med hänsyn till omgivande stadsmiljö genom en planbestämmelse om fasadmaterial och kulör. Nybyggnadens volym har reglerats som en hög och slank byggnad, vilket påverkar stadssiluetten utan att bli dominerande, samtidigt som det innebär ett begränsat avtryck på marken. Nationalstadsparken Miljöbalkens bestämmelser i 4 kap 7 innebär att ny bebyggelse och nya anläggningar får komma till stånd i en nationalstadspark, endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. I lagen eller förarbetena ges inte någon direkt definition av begreppen men i motiven anges att åtgärderna inte får medföra intrång i parklandskap eller naturmiljö dvs. ta mark i anspråk i de delar av nationalstadsparken som inte omfattas av tidigare exploateringar (proposition 1994/95:3 sid 49). Regeringsrätten har i ett ärende om rättsprövning av ett ärende som berörde nationalstadsparken bedömt att i begreppet naturmiljö ligger att det skall vara fråga om ett område av en viss storlek. En mindre yta med enstaka träd i en i övrigt helt exploaterad omgivning kan inte betecknas som naturmiljö (mål ). Av förarbetena till lagstiftningen framgår att syftet har varit att befintliga byggnadsområden inte får utvidgas men att de kan kompletteras, om åtgärderna inte medför skada på områdets naturoch kulturvärden. Det följer av syftet med nationalstadsparken att områdets huvudstruktur vad avser natur- och bebyggelseområden inte får ändras. Skyddet torde däremot inte hindra etablerade verksamheter inom och intill nationalstadsparken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden. Inom ramen för skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett begränsat antal nya byggnader inom bostadsområdena och inom områdena med byggnader för högre utbildning och vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation. Byggnadsområdena får inte utvidgas, men väl kompletteras om

3 Sida 3 (6) kompletteringarna inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. (proposition 1994/95:3 sid 43) Regeringen har förutsatt att kommunerna i sina översiktsplaner ska redovisa vilka områden som bör skyddas som parklandskap eller naturmark liksom de zoner som präglas av mer omfattande bebyggelse. Avsikten har varit att denna precisering ska ge vägledning för tillämpningen av lagskyddet. Natur- och kulturvärdena har olika tyngd i olika delar av nationalstadsparken. Som stöd för den tillämpning av speciallagstiftningen som regeringen förordar bör Stockholms och Solna kommuner utveckla sina översiktsplaner. (proposition 1994/94:3 sid 41) Kommunens fördjupande översiktsplan för Nationalstadsparken (Översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, antagen av kommunfullmäktige 20 april 2009) tar ett helhetsgrepp och syftar till att ge vägledning för beslut om användingen av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planområdet ingår i en del av nationalstadsparken, Gärdesstaden, som i den fördjupade översiktsplanen avgränsats som en mer bebyggd och anlagd del. Förslaget tar inte mark i anspråk inom tidigare oexploaterade delar av nationalstadsparken och medför inget intrång i parklandskap eller naturområden. Den föreslagna bebyggelsen avser en hårdgjord yta för parkering och medför inte någon skada för natur- eller kulturvärden inom planområdet eller dess omgivning. Kommunen bedömer planförslaget förenligt med den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken. Ekologisk spridningszon Enligt den fördjupade översiktsplanen fungerar Gärdesstaden som en del av en viktig ekologisk spridningszon mellan de större kärnområdena Norra och Södra Djurgården på grund av att bebyggelsen anpassats så att det finns sparad natur mellan husen. Då Gärdesstaden byggdes ut värderades terränganpassning och sparad natur runt husen högt. Än idag återfinns därför skogsrester med förhållandevis välbevarade naturmiljöer på allmän platsmark och tomtmark. Området är högt exploaterat men fungerar ändå tillsammans med Idrottsparken norr Lidingövägen som en viktig ekologisk spridningszon mellan de större kärnområdena Norra och Södra Djurgården. (Den fördjupade översiktsplanen sid 59). Gärdesstadens funktion som spridningszon visar att bebyggelse i sig inte behöver hindra ekologiska samband om samspelet mellan bebyggelse och naturanpassning är god. Planförslaget följer den

4 Sida 4 (6) fördjupade översiksplanens intentioner genom att befintlig natur inom planområdet bevaras och skyddas. Värdekärnor Särskild hänsyn har tagits till att förslaget varken ska påverka den befintliga naturmarken i ett stråk utmed Lidingövägen eller den ekbevuxna höjden söder om planområdet. De har i den fördjupade översiktsplanen redovisats som två av Gärdesstadens värdekärnor. Värdekärnor är avgränsade i den fördjupade översiktsplanens plankarta som delområden inom nationalstadsparkens bebyggelseområden och omfattar partier med naturmark och vegetation som har bedömts ha särskild betydelse för nationalstadsparkens biologiska mångfald. Värdekärnorna påverkas inte av planförslaget. I förslaget har den befintliga parkeringen närmast naturstråket getts planbestämmelser som tillåter ett garage under mark med ett planterbart och körbart bjälklag. Det innebär en viss förstärkning av den gröna karaktären i anslutning till naturstråket. Den föreslagna bostadsbyggnadens riktning och smala bredd (ca 10 meter) innebär att det fortfarande finns fri sikt på båda sidor om byggnaden. Vegetationen och markens utformning Enligt den fördjupade översiktsplanen och de särskilda utredningarna som gjorts i detaljplanearbetet (Konsekvenser av nybyggnation i kvarteret Väbeln 2 med avseende på spridningssamband, Ekologigruppen AB , Kompletterande PM spridningssamband, Ekologigruppen och Förslag till skötselåtgärder för ekmiljöer vid kvarteret Väbeln 2, Ekologigruppen ) har skötseln av naturmarken särskild betydelse för att funktionen som spridningszon ska upprätthållas och förstärkas. Av detta skäl är avsikten att vidta åtgärder inom planområdet för att stödja spridningssambanden för eklevande fauna. På bergsknallen söder om den nya byggnaden planeras att röja buskar och träd för att göra befintliga ekar mer solexponerade och skapa utrymme för de äldre ekarnas kronor. Inom planområdet har vegetationen och markytans utformning delvis reglerats med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 7 första stycket ÄPBL. På höjden i planområdets södra del ska bland annat en veddepå läggas upp, för att ekveddepåer visat sig vara värdefullt för många hotade och sällsynta skalbaggar. Inom andra delar av planområdet ska mulmholkar anordnas. Mulmholkar är ett sätt att efterlikna förhållanden i grova, ihåliga gamla ekar. Inom delar av planområdet gäller att vegetation och markskikt ej får tas bort och skadas.

5 Sida 5 (6) Inom planområdet gäller en generell marklovplikt för fällning av ädellövträd som har större stamomkrets än 60 cm där trädet når 1 meter över marknivån. Som ädellövträd räknas alm, ask, bok, ek, lind och lönn. Utökad miljöbedömning Enligt 5 kap. 18 ÄPBL ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om en detaljplan kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken, dvs. om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I planärendet har kommunen gjort en bedömning att planförslaget saknar sådan betydande miljöpåverkan som innebär att en särskild miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Länsstyrelsen har lämnat besked att de delar denna bedömning. Kommunen anser inte att något nytt framkommit som motsäger denna slutsats. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan och den särskilda fördjupning som gjorts som vägledning för planering i nationalstadsparken. Planförslaget berör enbart ett litet område. Det ligger inom nationalstadsparken men medför ingen väsentlig påverkan varken på natur- eller kulturvärden. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats ingående i tre delutredningar och planförslaget har utformats med hänsyn till detta: Konsekvenser av nybyggnation i kvarteret Väbeln 2 med avseende på spridningssamband. Ekologigruppen Förslag till skötselåtgärder för ekmiljöer vid kvarteret Väbeln 2. Ekologigruppen Kompletterande PM spridningssamband. Ekologigruppen Fokus i de utredningar som gjorts har särskilt legat på eklevande insekter. Bakgrunden är att Djurgårdens ekar tillhör Mälardalens gamla ädellövskogar en naturtyp som Sverige har ett internationellt ansvar för. Inom nationalstadsparken finns ett av Sveriges viktigare sammanhängande bestånd av äldre ekar. Dagens eklandskap är en liten rest av hur det såg ut i Sverige i början av 1800-talet. Detta gör de kvarvarande eklandskapen är oerhört värdefulla och känsliga för påverkan då de även visar en bild av kontinuitet över lång tid som ofta krävs för att specialiserade eklevande arter ska finnas på en plats. (Ekologigruppen 2012, sid 6-7).

6 Sida 6 (6) Kommunens slutsats Kommunen anser att de avvägningar som gjorts mellan motstående intressen ligger inom det handlingsutrymme som PBL medger. Kommunen anser inte att det har framkommit något som talar mot detta. Kommunens bedömning stöds av att länsstyrelsen den 19 december 2013 beslutade att kommunens antagandebeslut inte ska prövas enligt 12 kap. ÄPBL. Det innebär att länsstyrelsen har funnit att planförslaget tillgodoser såväl riksintresset för nationalstadsparken som övriga prövningsgrunder enligt 12 kap ÄPBL.