Naturvärdesinventering av områden i Logistikparken i Kjula, Eskilstunas kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering av områden i Logistikparken i Kjula, Eskilstunas kommun Naturföretaget 2018

2 Inventering och rapport: Johan Kjetselberg Foto: Johan Kjetselberg Kvalitetsgranskning: Mattias Lif Datum rapport: Version: 1 Kontaktperson för denna rapport: Johan Kjetselberg, johan@naturforetaget.se, Naturföretaget Vaksalagatan Uppsala info@naturforetaget.se Kartor publicerade med tillstånd av ESRI 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Metodik... 5 Naturvärdesinventering... 5 Datainsamling... 6 Rapportering av arter... 6 Arter inom Artskyddsförordningen... 6 Förstudie... 6 Osäkerhet i bedömningen... 6 Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden... 6 Övergripande beskrivning... 6 Definitioner av funna naturtyper... 7 Områdets naturvärden... 7 Skyddade och fridlysta arter... 8 Dokumenterad förekomst... 8 Trolig förekomst... 9 Beskrivning av delområden Barrblandskog Tallskog med värdefull flora Övriga områden Källor Litteratur Databaser Bilaga 1 - Kartor

4 Sammanfattning Eskilstuna kommun beställde en naturvärdesinventering av Naturföretaget av nio områden inom Logistikparken i Kjula som ska sparas som gröna områden. Uppdragets syfte var att ta reda på om dessa områden hyste naturvärden. Naturvärdesinventeringen utfördes enligt svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS :2014). Inventeringen utfördes under april De inventerade områdena delades upp i delområden som beskrevs i text och deras naturvärdesklass bedömdes. Två naturvärdesobjekt identifierades som bedömdes hysa påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). Ett av dessa var ett sedan tidigare utritat naturvärdesobjekt av Skogsstyrelsen men objektsgränserna justerades utifrån den nya bedömningen. Objektet bestod av äldre, skiktad barrblandskog med inslag av björk samt fläckvis goda förekomster av död ved. Det andra objektet med påtagligt naturvärde var i det sydligaste inventeringsområdet och utgjordes av ett tallskogsbestånd som hade värdefull markflora. I objektet påträffades kärlväxtarterna grönpyrola, plattlummer och den hotade rylen. Rylen var tidigare rapporterad från området och återfanns även under inventeringen Bland övriga inventerade områden utgjordes de huvudsakligen av planterade, likåldriga skogsbestånd, igenväxningsmarker eller redan exploaterad mark. I sex av dessa fanns ett visst naturvärde annars bedömdes naturvärdet vara lågt. Figur 1. Ryl (Chimaphila umbellata), växer i huvudsak i glesa tallskogar på genomsläppliga mineraljordar eller hällmarker. Arten är starkt hotad. 4

5 Bakgrund Eskilstuna Logistikpark förbinder tre transportsystem; järnväg, motorväg och flyg. Området, som är 400 hektar stort, är tänkt att bli enn park för lager, datacenters och terminalverksamheter som vill ha snabb tillgång till järnvägsspår, motorväg och flygtransporter. Logistikparken är under uppbyggnad utifrån framtagen detaljplan. Under början av 2018 pågår ett planändringsarbete där Eskilstuna kommun ser över detaljplanen och överväger justeringar. Inom Logistikparken finns mark som inte kommer att användas och dessa kan därför sparas som grönområden. Eskilstuna kommun har därför beställt en naturvärdesinventering för att ta reda på vad som finns inom dessa områden i form av naturvärden. Bland områden som märkts ut för inventering är några redan exploaterade då de ansluter till mark som ska tas i bruk inom byggnationen av Logistikparken. Begreppet naturvårdsarter förekommer i rapporten och enligt artdatabanken är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården; arter som är extra skyddsvärda, antingen genom att själva vara av särskild vikt eller genom att peka på att områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. I begreppet ingår rödlistade arter, fridlysta arter och sådana som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv, signalarter (indikerar naturvärde och/eller artrikedom), ansvarsarter (sådana som har en stor andel av sin population i Sverige), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen). Metodik Naturvärdesinventering Området inventerades den 11 april Inventeringen utfördes enligt svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS :2014). Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad Medel. Syftet med naturvärdesinventering är att identifiera områden som är av betydelse för biologisk mångfald. Det inventerade området delades upp i delområden som beskrevs i text och vars naturvärdesklass bedömdes. Naturvärdesklassen baseras på områdets biotopvärde och artvärde. Biotopvärdet bedöms utifrån områdets biotopkvaliteter och på biotopens sällsynthet eller hur hotad den är. Artvärdet bedöms utifrån förekomst av naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter samt artrikedom. Naturvärdesbedömningen resulterar i antingen lågt naturvärde (områden av ingen eller ringa betydelse för biologisk mångfald) eller någon av följande naturvärdesklasser: Klass 1. Högsta naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Klass 2. Högt naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Motsvaras ungefär av t.ex. Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, Våtmarksinventeringens klass 1 och 2 och skogsbrukets klass Urvatten. Klass 3. Påtagligt naturvärde: Området behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Motsvaras ungefär av Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, Våtmarksinventeringens klass 3 och 4 och skogsbrukets klass Naturvatten. Klass 4. Visst naturvärde: Området behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det 5

6 trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Datainsamling Data samlades in i fält med appen Collector for ArcGIS i surfplatta, med ortofoto som bakgrund. Polygoner, punkter och linjer ritades in i appen, och synkroniserades direkt in i ArcGIS. Datat kunde sedan tas ut från ArcGIS i olika format, t.ex. shapefiler. Noggrannheten var ca 5 10 m. Koordinatsystemet som användes var Sweref 99 TM. Rapportering av arter Alla naturvårdsintressanta arter rapporteras in till Artportalen. För rödlistade och skyddade arter togs en koordinat för varje förekomst, med undantag för om många förekomster av samma art fanns i samma delområde. Övriga naturvårdsintressanta arter rapporterades med en koordinat per delområde som de förekommer i. Arter inom Artskyddsförordningen Några av naturvårdsarterna som påträffades under inventeringen omfattas av juridiskt skydd enligt Artskyddsförordning (SFS 2007:845), se tabell 1. Dessa har märkts ut på karta med GPS-koordinat för varje fynd i enskilt område. I de fall där en art förekommit i stora antal men inom en liten yta har endast en GPS-punkt tagits med lägre noggrannhet. Samtliga skyddade arter redovisas i tabell 1. Förstudie Fynd av arter från området har inhämtats från ArtDatabanken. Uppgifter om naturvärden och områdesskydd har inhämtats från Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur. Uppgifter om markfuktighet, skyddsvärd skog m.m. har inhämtats från Skogsstyrelsens karttjänster Skogens pärlor och Skogliga grunddata. Historiska kartor har studerats på lantmäteriets hemsida och jordartskartor har studerats på Sveriges geologiska undersöknings hemsida. Osäkerhet i bedömningen Inventeringen var en naturvärdesinventering med detaljeringsgrad medel, så ingen artgrupp har inventerats detaljerat. Eftersom inventeringen gjordes tidigt i april kan vissa arter vara förbisedda som t ex kärlväxter eller ettåriga svampar. Men bedömningen av strukturer, element och andra biotopkvalitéer var tillräcklig för att göra en rättvis klassning av naturmiljöerna. Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden Övergripande beskrivning Den sammanlagda ytan för de nio inventerade områdena var cirka 25 hektar. Fyra av områdena består av exploaterad mark som vid inventeringstillfället var nyligen kalavverkade. De resterande områdena består av skogsmark med en övervägande dominans av tall. Bestånden är genomgående gallrade tallproduktionsskogar i mogen ålder (mellan 70 och 100 år). Det största av områdena som ligger längst norrut består dock till stor del av skiktad granskog med relativt stort lövinslag. Alla inventeringsområden ligger längs Kjulaåsen som sträcker sig i nord-sydlig riktning och utgörs huvudsakligen av sandiga jordarter. Marken i områdena är för det mesta frisk, i norr finns enstaka fuktsänkor samt några uttorkade diken. Det nordligaste inventeringsområdet innehåller ett naturvärdesobjekt som märkts ut av Skogsstyrelsen 2001 och utgör ett barrskogsbestånd med naturvärden. I övrigt berörs områdena inte av några områdesskydd eller av nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. 6

7 Definitioner av funna naturtyper Några av namnen på naturtyper som används i rapporten som kan behöva definieras: Barrblandskog Skog som består av minst 70% gran + tall. Tallskog Skog som består av minst 70% tall. Igenväxningsmark Ohävdad mark vars artsammansättning och biotopkvaliteter främst är präglade av succession mellan öppen mark och skog. Naturtypen innefattar bl.a. igenväxande halvöppna marker, igenväxande åkerholmar och andra restbiotoper i odlingslandskapet, buskbeväxt landhöjningskust ovanför naturtypen havsstrand och kraftledningsgator på skogsmark. Områdets naturvärden Naturvärdena i området är främst koncentrerade till de nordligaste delarna. Där finns ett naturvärdesobjekt som består av äldre barrskog av gran och tall. Skogen är skiktad och har ett relativt stort inslag av björk. Fläckvis allmän förekomst av död ved av både gran och björk. Beståndet har en medelålder kring 100 år men det finns många tallöverståndare som är över 140 år samt enstaka tallar och granar över 170. Många av björkarna är dessutom gamla. I det sydligaste inventeringsområdet fanns god förekomst av den rödlistade kärlväxten ryl. Den växte där bland lingon på sandig mark i mogen, gallrad tallskog. Förutom ryl fanns även naturvårdsarterna plattlummer och grönpyrola i objektet. De skogliga strukturerna var inte mer värdefulla ur naturvårdssynpunkt än omkringliggande bestånd men artfynden gjorde objektet intressant. Åtta naturvårdsintressanta arter identifierades under inventeringen. Av dessa var fem kärlväxter, en mossa, en svamp och en fågel (tabell 1). Det mest intressanta fyndet var det av ryl (Chimaphila umbellata) som är en sällsynt art Rylen är en ljuskrävande skogsväxt som kräver magra men inte alltför sura och gärna kalkpåverkade jordar. Den är därför i huvudsak knuten till glesa tallskogar på genomsläppliga mineraljordar eller hällmarker. I artlistan som inhämtades från ArtDatabanken fanns tre kärlväxtarter rapporterade inom gränserna för inventerade områden. En av dem var ryl och de andra var knärot och slåttergubbe. Figur 2. Plattlummer (Lycopodium complanatum). Fridlyst art som oftast växer på torra, magra marker. 7

8 Rödlista 2015 Signalarter Skyddade arter Typiska arter Tabell 1. Naturvårdsarter som påträffades i de inventerade områdena. Rödlistade arter: med förkortningar enligt rödlistan 2015, signalarter: arter som är utpekade som signalarter enligt Skogsstyrelsen (SKS), skyddade arter: arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen, typiska arter: arter som är lämpliga indikatorer på en Natura 2000-naturtyps bevarandestatus. Artnamn Kommentar Kärlväxter Grönpyrola X Signalart enl. SKS. Mattlummer X Fridlyst enl. Artskyddsförordningens bilaga 2. Plattlummer X X Signalart enl. SKS. Fridlyst enl. Artskyddsförordningens bilaga 2. Revlummer X Fridlyst enl. Artskyddsförordningens bilaga 2. Ryl EN X Signalart enl. SKS. Svampar Ullticka NT X Signalart enl. SKS. Mossor Långfliksmossa X Signalart enl. SKS. Fåglar Kungsfågel VU X Fridlyst enl. Artskyddsförordningens bilaga 1. Skyddade och fridlysta arter Dokumenterad förekomst Fyra av de åtta identifierade naturvårdsarterna är skyddade enligt artskyddsförordningen. De tre lummerarterna är fridlysta enligt bilaga 2, paragraf 9 vilket innebär att det är förbjudet att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna och plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växterna för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Kungsfågel är fridlyst enligt bilaga 1 vilket innebär att det är förbjudet att fånga eller döda arten och att störa den under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder samt att skada eller förstöra dess fortplantingsområde eller viloplatser. Betydelsen ur naturvårdssynpunkt varierar för de påträffade skyddade arterna. Fyndet av kungsfågel säger inte så mycket om områdets naturvärden. Arten häckar vanligtvis i gammal barrskog men utan observerade häckningskriterier går det inte att avgöra om biotopen är lämplig för artens fortplantning. Lummerarterna mattlummer och revlummer är mycket allmänna i större delen av Sverige och representerar inga starka naturvärden. Dessa påträffades i delområde 6 (mattlummer) och 8 (revlummer). Plattlummer är dock en lummerart som har en mer begränsad utbredning och är mer sällsynt i södra Sverige. Den föredrar torra, magra marker varför den påträffades på den sandiga marken i delområde 2. Plattlummer är den av de påträffade skyddade arterna som troligast kan påverkas negativt av exploatering. Om för mycket skogsmark på sandig jordart försvinner från området riskerar artens lokala utbredning att begränsas. Så länge lämpliga skogsbestånd finns kvar i närheten bedöms dock alla fyra arterna kunna fortleva i området. 8

9 Trolig förekomst Knärot finns rapporterad från det nordligaste inventeringsområdet och finns sannolikt kvar i området. Den blommar dock inte förrän i juli-augusti varför den kan ha förbisetts under inventeringen. Knärot är en orkidéart och alla orkidéer är fridlysta enligt artskyddsförordningens bilaga 2 i hela Sverige. Beskrivning av delområden De nio inventeringsområdena delades in i olika områden. Bland dessa fanns två naturvärdesobjekt där naturvärdet bedömdes som påtagligt. För karta över de olika delområdena, se Bilaga 1. Här nedan beskrivs naturvärdesobjekten i text och bild. 1. Barrblandskog Figur 3. Objektet dominerades delvis av gran med fläckvis goda förekomster av död ved. Beskrivning Ett cirka 4,5 hektar stort bestånd med barrblandskog som till största delen består av gran, i andra hand av tall (västra och norra delarna mer talldominerade). Även ett relativt stort inslag av löv i form av björk men även lite asp i sydväst (enstaka grova). Det finns en del gamla tallöverståndare, de flesta kring år men några som når uppemot 200. Några gamla granar finns spridda i beståndet (högsta uppmätta ålder vid borrning var 175 år) men medelåldern ligger överlag kring år. Många gamla björkar. Skiktad skog med stor åldersspridning för gran, sämre för tall. I det övre skiktet finns både 70- och 170-åriga träd. Död ved av gran och björk förekommer överlag tämligen allmänt men fläckvis i rikligare förekomster. Den finns både i stående och liggande form med viss kontinuitet men tidiga nedbrytningsfaser dominerar även om några mycket murkna lågor finns. Gott om vedsvampar som klibbticka och fnöskticka. Markvegetationen saknar för det mesta fältskikt och domineras av mossor. Fläckvisa inslag av blåbärsris. Tidigare fynd av knärot indikerar viss örtförekomst. Överlag frisk mark med enstaka fuktsänkor samt ett dike som korsar området i västöstlig riktning och delar sig till två i väst. Skogen har sannolikt varit genomgående talldominerad innan granen vuxit upp. Bristen på tallved indikerar att tallarna avverkats i stor utsträckning och beståndet har sedan tagits över av gran och björk. De många skikten av gran tyder på att inga omfattande avverkningar skett i beståndet på länge. 9

10 Naturvårdsarter Långfliksmossa, ullticka och kungsfågel. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 3. Bedömningen baseras på ett Påtagligt biotopvärde främst med avseende på skogliga strukturer som att beståndet är naturligt föryngrat och flerskiktat samt har värden knutna till olika trädslag. Gamla barr- och lövträd finns i relativt goda förekomster. Gott om död ved av gran och björk. Artvärdet klassades som Visst, med avseende på de tre naturvårdsarterna. Fyndet av kungsfågel indikerar att skogen är en plats den kan utnyttja för bl.a. födosök men utan indikationer på häckning är det svårt att avgöra om arten bara uppträdde där tillfälligt eller om den håller till där permanent. Långfliksmossa och ullticka växer båda på död ved och signalerar skogliga naturvärden. Långfliksmossan indikerar att det funnits en rik och jämn tillgång på ved i olika nedbrytningsstadier. Ulltickan är huvudsakligen knuten till barrnaturskog och förekommer mest i orörda eller måttligt påverkade gamla granskogar där det föreligger viss kontinuitet av grov, död ved. Natura 2000-naturtyp Västlig taiga Undergrupp C1. Barrblandskog. 2. Tallskog med värdefull flora Figur 4. Gallrad tallskog på sandig mark. Beskrivning Objektet har en yta på cirka 0,3 hektar som består av tallskog med en beståndsålder på år. Beståndet är nyligen gallrat men var redan innan åtgärden relativt glest. Likåldrigt och enskiktat. Yngre gran finns spritt och tallplantor kommer upp i hela området. Markvegetationen domineras av lingon med fläckvis mycket blåbär och plattlummer. I södra delen av objektet är inslaget av marklavar stort. I den delen påträffades många plantor av den rödlistade arten ryl. Arten var tidigare rapporterad från platsen. Den trivs på sådan torr, sandig mark som finns i objektet. Naturvårdsarter Ryl, grönpyrola och plattlummer. 10

11 Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 3. Objektets naturvärde utgörs främst av fynden av de tre naturvårdsarter som växte på platsen. Artvärdet bedöms som Högt då det uppenbarligen är en bra lokal för den hotade kärlväxten ryl. Grönpyrola och plattlummer är mer allmänna arter men signalerar även skog med en marktyp som är ovanlig i landskapet. Biotopvärdet bedöms som Visst, främst på grund av markförhållandena. Av skogliga strukturer fanns det få som utgjorde några större naturvärden. Natura 2000-naturtyp Ingen Natura 2000-naturtyp men biotopen har karaktärer som liknar 9060 Åsbarrskog. Övriga områden Avgränsade delområden med en lägre naturvärdesklass än klass 3 beskrivs endast kortfattat i den här rapporten. De flesta övriga delområden tilldelades lågt naturvärde då de antingen innehöll välskött produktionsskog eller exploaterad mark. Sex delområden tilldelades dock klass 4 (Visst naturvärde); tre stycken i söder och tre i norr. De tre i norr angränsade till naturvärdesobjektet med barrblandskog. Dessa tre utgjorde tre olika naturtyper: Igenväxningsmark, gallrad tallskog och planterad granskog. Varför dessa delområden bedömdes hysa ett visst naturvärde beror på olika saker, se tabell 2 nedan. Tabell 2. Sammanfattning av delområdena. Kartbild finns i bilaga 1 (figur 6). Objekt- Namn Natur- Beskrivning nummer värdesklass 1 Barrblandskog 3 Äldre, skiktad naturskog. 2 Tallskog 3 Tallskog med värdefull flora. 3 Planterad granskog 4 Likåldrig, 30-årig granskog med relativt stor mängd förrötade lågor. Inslag av asp. 4 Igenväxningsmark 4 Öppen yta med högvuxet gräs. Några gamla björkar och aspar står på ytan och i kanterna. 5 Gallrad tallskog 4 Nyligen gallrad tallskog i årsåldern med några äldre överståndare samt förekomster av död ved. Blockig kulle i öst. 6 Gallrad tallskog 4 Nyligen gallrad tallskog i årsåldern med enstaka förekomster av död ved. Inslag av ek, rönn, björk och asp. Något kuperat. Avverkade gator finns mot vägen söder om objektet. Mattlummer. 7 Gallrad tallskog 4 Nyligen gallrad tallskog med en beståndsålder på cirka 80 år. Glest bestånd på sandig mark. Biotopen lik område 2, naturvårdsarter kan därför förväntas finnas i objektet. 8 Gallrad tallskog 4 Nyligen gallrad tallskog i årsåldern med enstaka förekomster av död ved. Sandig mark. Revlummer. 9 Planterad Lågt 30-årig, likåldrig granplantage utan värdefulla strukturer. granskog 10 Planterad granskog Lågt 50-årig, likåldrig, gallrad granplantage utan värdefulla strukturer. 11 Exploaterad mark Lågt Objektet har kalavverkats och marken jämnats. 12 Igenväxningsmark Lågt Öppen yta med högvuxet gräs, brännässlor m.m. intill gammal husgrund. Träd och buskar är bortröjda. 13 Kalhygge Lågt Objektet har kalavverkats. 14 Exploaterad mark Lågt Objektet har kalavverkats och marken jämnats. 15 Åker Lågt Åkermark i bruk. 16 Exploaterad mark Lågt Objektet har kalavverkats och marken jämnats. 17 Gallrad tallskog Lågt Likåldrig, nyligen gallrad tallskog i mogen ålder utan värdefulla strukturer. 18 Ungskog Lågt Planterad ungskog av tall, gran och björk. 11

12 Källor Litteratur ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Jordbruksverket Indikatorsystem för ängs- och betesmarker. Jordbruksverket, rapport 2005:8. Nitare, J Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping, Skogsstyrelsens förlag. Salomon, L Fältflora över signalarter i skog. Stockholm. Books on demand. SIS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS :2014. Databaser ArtDatabanken. Uttag ur Artportalen och Obsdatabasen ( ) ArtDatabanken. ( och 13) Artskyddsförordning (SFS 2007:845). Biologiskmangfald/Artskydd/Fridlysning-/Fridlysta-arter/ ( ) Den Virtuella Floran. ( ) Lantmäteriet. ( ) Naturvårdsverket. Skyddad natur. ( ) Sveriges geologiska undersökning. Jordartskartor. ( ) Skogsstyrelsen. Skogens Pärlor. ( ) SLU. Trädportalen. ( ) 12

13 Bilaga 1 - Kartor Figur 5. Kartbild över inventeringsområdena med indelning av naturvärdesklass. 13

14 Figur 6. Kartbild över delområden med numrering (se tabell 2 för beskrivning. Här syns även fynden av naturvårdsarter som gjordes under inventeringen kategoriserade efter naturvårdstyp. 14