Arrangörskap är för alla! Ett häfte om tillgänglighet och arrangörskap.

Transkript

1 Arrangörskap är för alla! Ett häfte om tillgänglighet och arrangörskap.

2 Ett häfte om tillgänglighet i kulturlivet. Producerat av: Arrangörer Utan Hinder i samarbete med Kulturens Bildningsverksamhet, KF Subvox, SUB Riksförbundet För Subkultur och KKN. Foto omslag: Mirre Sennehed Projektet Arrangörer Utan Hinder genomförs med stöd från Arvsfonden.

3 Foto: David Sundbaum Många drömmer om att få arrangera. Kanske att få boka sin favoritartist, att få göra en turné med en teatergrupp, att anordna en filmfestival och så vidare. Men hur många har förutsättningarna? Vilka hörs i etern? Vilka syns? Vilka märks? Vilka kan och vilka får? I detta häfte kommer du kunna läsa om hur vi verkar för att fler ska ges möjlighet att arrangera på lika villkor. Välkomna att läsa mer om arrangörer utan hinder.

4 Foto: David Sundbaum Pionjärer i arrangörskap När Arvsfondsprojektet Arrangörer Utan Hinder startade upp i regi av Kulturens Bildningsverksamhet 2016 var det ett historiskt initiativ, mer så än vad projektets initiativtagare hade anat. Det kändes konstigt och främmande att det år 2016 skulle vara något nytt att arbeta med tillgänglighet ur ett arrangörsperspektiv. Vad menas då med det? Jo, helt enkelt att en arrangör av ett kulturarrangemang ska kunna vara vem som helst, även en person med funktionsvariationer, och att det ska vara möjligt att arrangera på samma villkor som alla andra. Tillgänglighet är inte en ny fråga för samhället i stort och inte heller för kulturlivet, men perspektiven på tillgänglighet har nästan alltid utgått från publiken, från konsumenterna. Kultur ska nå ut till medborgarna, är tanken, men själva producerandet och skapandet av kultur, urvalet av det som händer på scenen, är något som det pratas mycket mindre om. Vem kan och får förutsättningar att avgöra utbudet? Vem får arrangera? Att arbeta med tillgänglighet ur ett arrangörsperspektiv innebär att se till just detta, att verka för att det ska vara möjligt för alla att arbeta med och genomföra ett arrangemang, före, under och efter. Just detta perspektiv är något som så få tidigare arbetat med att detta Arvsfondsprojekt bröt ny mark. I detta häfte kan du läsa om några av alla effekter och resultat som projektet haft, låta dig inspireras att vilja veta mer och våga vara en av de som går först för att inkludera fler i ett kulturliv som inte bara kan upplevas av, utan även produceras av och vara till för alla!

5 Som alla andra Jag var så van att det blev trassel och konstigheter när jag gick på event att jag inte ens tänkte på det längre. Inte tills jag själv började arrangera, det fick mig verkligen att öppna ögonen på riktigt. Helt plötsligt insåg jag hur skevt samhället egentligen var. Att få ta del av kultur är gemenskap, att inte kunna är segregation. Så är det faktiskt. Nu så jobbar jag så hårt jag kan för att alla som besöker de eventen jag jobbar på ska känna sig så välkomna som möjligt. Alla ska bli behandlade med respekt. Jag vill berätta om första eventet jag var med och arrangerade. Det var en spelning i min gamla gymnasieskola. Jag satt med i projektgruppen och kände redan från början att folk verkligen lyssnade och tog till sig mina tankar, bara det kändes helt fantastiskt. Jag och mina vänner gick igenom aulan några gånger i förväg för att se om allt skulle funka tillgänglighetsmässigt i förväg och efter jag hade kollat noga så godkände jag personligen allt. När konsertkvällen kom så ansvarade jag över backstageområdet. Det var hur kul som helst med lite stressigt vilket jag gillade. Jag såg till att tiderna hölls och att banden skötte sig. Allt gick hur bra som helst. Efter några timmar så märkte jag att det började samla på sig massa skräp inne i logen så jag tog en plastpåse och började slänga allt skräp. Jag fick ihop två påsar som jag la i knät och rullade till köksingången för att slänga i containern utanför. När jag väl kom ut och slängt påsarna så märkte jag att dörren hade gått i lås. Jag kom helt enkelt inte in igen. Jag hade nyckeln men nådde inte upp till låset eftersom jag inte kan stå. Gården var i sin tur låst med en grind, eftersom det var sent på kvällen, och jag hade inte ens den nyckeln. Jag ringde alla mina arrangörskollegor men den höga musiken gjorde att ingen hörde att jag ringde. För att göra det ännu värre började det regna och det fanns inget ställe för mig att söka skydd. Efter en halvtimme i regnet kom en av mina vänner och öppnade åt mig. Den kvällen och dagen efter ringde alla som arbetat med eventet till mig och alla bad om ursäkt att de missat när jag ringde. Till och med en av de ansvariga på skolan ringde mig och bad om ursäkt. Alla var så ledsna men ingen förstod mig. Det hade ju varit en av de bästa kvällarna i mitt liv! Jag hade ju fått vara med. Jag hade fått vara med och skapa och fått vara delaktig. Ok att jag blev blöt och att min rullstolsdyna blev så fuktig att jag fick urinvägsinfektion men vilken arrangör har någon gång inte dragit på sig en sjukdom under ett event? Det hör ju lite till. För mig gjorde det inget att det blivit lite fel, det blir det för alla arrangörer ibland och jag är faktiskt en arrangör. Precis som alla andra. /deltagare i projektet Arrangörer Utan Hinder Ur boken Arrangera tillgängligt för dummies

6 Foto: Mahbobe Raho Tillgänglighet mer än bara regler Tillgänglighet är mer än att förhålla sig till lagar och regler. Det är en sak att se till att det går att rulla över en tröskel, att installera en hörslinga eller vilken yta en toalett ska ha för att den ska möta kraven. Det är en helt annan sak att skapa en tillgänglig miljö som är inkluderande, som är trygg, som formar en gemenskap och som förmår möta alla personer utifrån deras egna förutsättningar. Tillgänglighet är inte bara regler, det är en upplevelse. Varför ska en besökare med funktionsvariation behöva tolerera något som en arrangör inte skulle drömma om att utsätta andra besökare för? Varför skulle inte samma sak även gälla för arrangörens arbete i sig i kulturlivet? Det är en sak att vara lösningsinriktad och inse att likabehandling inte handlar om att alla ska göra exakt samma sak och att alla inte har samma förutsättningar. Det är en annan sak att arbeta med detta och möjliggöra för alla att ha en likvärdig upplevelse, en likvärdig möjlighet givet förutsättningarna, och försöka överkomma de hinder som finns.

7 Snabbguide i tillgänglighet Socialstyrelsens definitioner: Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I det perspektivet är det alltså samhällets otillgänglighet som skapar begränsningarna för en individs oförmåga att kunna delta, inte individens fysiska/psykiska förutsättningar. Funktionsvariationer kan beskrivas på olika sätt, exempelvis synliga/osynliga, fysiska/psykiska. Vanligt förekommande definitioner är fysiska funktionsvariationer, psykiska funktionsvariationer och neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Tillgänglighet kan också beskrivas på olika sätt. Vi har valt att tala om några olika perspektiv med fokus på tillgänglighet ur ett arrangörsperspektiv: Fysisk tillgänglighet att alla oavsett funktionsvariation kan ta sig in på eventet, vistas över all plats samt ta del av och ha möjlighet att delta i/utöva alla aktiviteter som finns på plats. Att personer inte är låsta till en särskild yta eller ett särskilt område och är fria att röra sig och ta del av det som sker. Detsamma gäller bakom scenen, där arrangören verkar. Att arrangören exempelvis kan möta upp artisten i backstageområdet. Social tillgänglighet att alla besökare och medverkande känner sig välkomna och fria att vara som de är. Att inte behöva uppleva sig som en börda eller problem. Att bemötas med samma respekt som vem som helst annars. Att ha samma rättigheter och betjänas med samma respekt, att klagomål värderas lika högt som andras. Att just du är nöjd är lika viktigt som vem som helst annars. Samma princip appliceras bakom scenen. Arrangören ska tas på samma allvar av lokalägaren, av ordningspersonal, av artister, o.s.v. Teknisk tillgänglighet förenklat uttryckt hur tekniska hjälpmedel används för att underlätta tillgängligheten, men inte bara för perspektivet personer med funktionsvariationer utan även för alla besökare och medverkande. Teknik kan vara något som ökar tillgängligheten för alla och som bryggar över hindren om den används progressivt.

8 Foto: Edward Adolfsson Foto: David Sundbaum Perspektiv påverkar innehåll Under det fleråriga arbetet med Arvsfondsprojektet Arrangörer Utan Hinder har deltagarna i projektet gjort en fantastisk resa där de utvecklats som arrangörer, som människor och som grupp. De har också påverkat omvärlden och gjort ett avtryck, såväl med det strategiska tillgänglighetsarbetet som projektet gjort, som direkt i de olika event de varit del av att producera. En oerhört viktig erfarenhet från projektet är att då målgruppen också fått vara delaktiga i att arrangera påverkas också själva arrangemangets utformning och innehåll. Där deltagarna har fått vara med och arrangera och planera från början har det funnits andra prioriteringar av resurser, av hur område, lokaler och marknadsföring läggs upp. Likaså påverkas utbudet, det som presenteras på scener, i program och vilka som bjuds in att medverka. Det kan tyckas och låta självklart, men hur ofta hör ni inte att några arbetar för att nå en målgrupp i kulturlivet, snarare än att det görs av och med målgruppen i fråga? Den stora skillnaden mellan ett tillgängligt event och ett otillgängligt är troligen att i det tillgängliga eventet har arrangören tänkt och arbetat för att motverka just otillgänglighet. Det finns beredskap, förståelse och en plan för vilka problem som kan tänkas uppstå och en tanke i hur dessa kan tänkas lösas. I ett tillgängligt event finns det en vilja hos arrangören att skapa tillgänglighet.

9 Ett tillgängligt kulturliv för alla? Arbetet för ett inkluderande och tillgängligt kulturliv har bara börjat. Där projektet Arrangörer Utan Hinder har gjort ett starkt avtryck är det ändå en lång väg kvar att vandra innan kulturlivet i stort har nåtts av ett attityd- och förändringsarbete som lägger grunden för att det ska vara helt självklart att inte bara besökare utan även arrangörer ska kunna uppleva och delta om de har funktionsvariationer. Även om lagrum och regler kommer skrivas tydligare och förfinas, även om krav på lokalers utformning kommer påverkas så att det inte bara är publikytor som anpassas, så är det ändå endast en grund. Det som avgör om kulturlivet kommer vara tillgängligt i framtiden är du, jag och vi. Tillgänglighet handlar ytterst om en vilja att förändra. Har du den viljan? Vågar du gå med oss och överkomma hindren? Du kan enkelt dra ett strå till stacken genom att bara tipsa fler om detta häfte, om boken, om arbetet som görs. Sprid kunskapen. På så sätt blir vi alla bättre.

10 Arrangera tillgängligt för dummies För dig som vill utveckla ditt tillgänglighetsarbete och ta del av vad det innebär att ha ett arrangörsperspektiv på tillgänglighet kan du fritt ladda ner och läsa boken Arrangera tillgängligt för dummies. Boken tar upp helhetsperspektivet med tillgänglighet och arrangörskap, exempelvis att välkomnande och bemötande från personal kan vara precis lika viktigt som ramper eller hörslingor. Boken belyser aspekter av tillgänglighet som fortfarande förbises av såväl små som stora aktörer. Arrangera tillgängligt för dummies riktar sig till alla som vill arrangera, såväl proffs som amatörer, men också till dig som är intresserad av tillgänglighetsfrågor eller som är verksam inom kultursektorn. Välkommen att inspireras! Boken är släppt av Kulturens Bildningsverksamhet och Arvsfondsprojektet Arrangörer Utan Hinder i samarbete med Subvox och SUB Riksförbundet För Subkultur och finns för nedladdning via: och kan även ges via

11 Arvsfonden fördelar stöd till organisationer som driver ideell verksamhet och som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är myndigheten Arvsfondsdelegationen som beslutar om vilka projekt som ska få stöd, följer upp projekt som fått stöd, ser till att erfarenheterna från verksamheterna sprids samt informerar om Arvsfondens ändamål och hur fondmedlen används. Kulturens är Sveriges nyaste studieförbund som bildades med syfte att sätta kulturfrågorna i fokus. Det medlemsorganisationerna har gemensamt är att de alla är kulturorganisationer. Kulturens är det enda studieförbund som ägs av kulturlivets aktörer. Allas rätt till kultur är en viktig hörnsten för Kulturens och därför vill förbundet bland annat fördjupa arbetet med tillgänglighet tillsammans med föreningslivet. Kulturens driver projektet Arrangörer Utan Hinder tillsammans med sina samarbetspartners. Subvox är en ideell förening sedan april 2014 med sitt säte i Göteborg. Föreningen har till ändamål att främja, lyfta och öka förståelsen för subkulturella och normöverskridande uttryck i samhället och arrangerar event och andra mötesplatser. Föreningen inriktar sig främst mot subkulturer såsom goth, rock, metal, punk, emo, synth, o.s.v. SUB Riksförbundet För Subkultur arbetar för att stärka förutsättningarna för estetisk alternativkultur i landet och organiserar demokratiska föreningar, utövare och aktörer inom genrer som synth, goth med mera.

12 Foto: Sayam Chortip