Exploateringsavtal för detaljplaneområdet Södra Årby, Matez AB och Fastighets AB L E Lundberg

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012: Mark- och exploateringsenheten /2 Handläggare Fredrik Granlund Exploateringsavtal för detaljplaneområdet Södra Årby, Matez AB och Fastighets AB L E Lundberg Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna exploateringsavtal för del av Marielund 2:1 mellan Strängnäs kommun och Matez AB, daterat , 2. godkänna exploateringsavtal för del av Stora Sundby 4:3 mellan Strängnäs kommun och Fastighets AB L E Lundberg, daterat Beskrivning av ärendet Detaljplaneområdet Södra Årby är ett omfattande område som kommer att byggas ut under flera år framåt. Utvecklingen är i linje med detaljplanens utvecklingsstrategi i och med närheten till Läggesta. Ett detaljplaneprogram har tagits fram och godkändes i kommunstyrelsen år Detaljplanen för området har godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden. För området som utgörs av del av fastigheten Marielund 2:1 är Matez AB lagfaren ägare. Bakom bolaget står Joakim och Sophia Mellqvist som även utvecklar området Jagbacken. För området som utgörs av del av fastigheten Stora Sundby 4:3 är Fastighets AB L E Lundberg lagfaren ägare. Bolaget är verksamt inom uthyrning och förvaltning av fastigheter. Inför antagande av detaljplanen i kommunfullmäktige har ett exploateringsavtal mellan Strängnäs kommun och var för sig med de två exploatörerna utarbetats. Avtalet reglerar ansvar för utbyggnad av anläggningar inom detaljplaneområdet samt ansvar för fastighetsrättsliga åtgärder inklusive marköverlåtelser. Avtalet tecknas med förutsättning att kommunfullmäktige godkänner avtalet och att detaljplanen vinner laga kraft. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunen kommer etappvis att utföra åtgärder på allmän plats och sedan fakturera exploatören efter faktisk kostnad. Allmänt ledningsnät för vatten och avlopp byggs ut av kommunen som sedan fakturerar SEVAB. SEVAB tar ut anläggningsavgift enligt taxa av exploatören för att finansiera utbyggnaden. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

2 2/2 För ombyggnation av övergripande infrastruktur ska exploatörerna erlägga ett medfinansieringsbidrag för kommunens kostnader för bl.a. ombyggnad av Väg 223 och 219 inklusive nya cirkulationsplatser. Det totala medfinansieringsbidraget uppgår till ca 32,3 miljoner kronor. Området är en stor exploatering och kommer att medföra många nya anläggningar och boenden i området. Kravet på kommunal service kommer att öka. Inom planen finns mark avsatt för skola och förskolor som kommer att behöva byggas ut. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp av Mark- och exploateringsenheten. Beslutsunderlag Exploateringsavtal, Matez AB, Exploateringsavtal, L E Lundbergs AB, Beslutet skickas till Marie Jonsson Chef Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Granlund Mark- och exploateringschef

3 AVTAL Mark- och exploateringsenheten Dnr KS/2012: /8 EXPLOATERINGSAVTAL Mellan nedanstående parter träffas följande exploateringsavtal. Parter Strängnäs kommun genom kommunstyrelsen, nedan kallad Kommunen Org. nr: Nygatan Strängnäs SEVAB Strängnäs Energi AB, nedan kallad SEVAB Org.nr: Dammvägen 12 A Strängnäs Matez AB, nedan kallad Exploatören Org. nr: Riddarhuskajen Stockholm 1 Markägande och detaljplan 1.2 Syfte och exploateringsområde Syftet med exploateringsavtalet är att reglera genomförandet av detaljplanen del av Marielund 2:1 och del av Stora Sundby 4:3 m.fl. Södra Årby, Strängnäs kommun. Exploatören äger fastigheten Marielund 2:1, tidigare Åkers-Järsta 10:4. Exploateringsområdet, som är en del av denna fastighet, är markerad med röd begränsningslinje i bilaga A. 1.2 Bakgrund För området har ett detaljplaneprogram tagits fram som godkändes Kommunen och Exploatören tecknade i samband med planprogrammet ett ramavtal för att övergripande reglera parternas åtaganden vid planläggning och genomförande av detaljplaneprogrammet. Ramavtalet, upprättat , ersätts med detta avtal och upphör att gälla när detta exploateringsavtal träder i kraft. 1.3 Detaljplan Detaljplanen har tagits fram efter att ett planavtal tecknats mellan parterna. Detaljplanens avsikt är att utveckla området med framförallt bostäder men även service och skola finns med i planen. Detaljplanen godkändes av samhällsbyggnadsnämnden Etappvis genomförande Exploatören kommer att genomföra byggnationen enligt detaljplanen utifrån marknadens efterfrågan. Detaljplaneområdets storlek medför att området

4 2/8 bedöms behöva delas in i flera etapper. Inför genomförande av varje etapp ska parterna träffa ett särskilt avtal som närmare reglerar förutsättningarna för etappens genomförande. Etappavtal tecknas med utgångspunkt i detta avtal och ska tydliggöra tider, kostnader och ansvarsfördelning inom aktuell etapp. Exploatörens önskade etappindelning ska meddelas Kommunen innan underlag till upphandling av projektörer tas fram. Framtagande av förfrågningsunderlag med tillhörande handlingar samt bestämmande av tidpunkt för upphandling av de allmänna anläggningarna ska ske i tillsammans med Exploatören. Exploatören ska delta i projekteringsmöten och bereds möjlighet att lämna synpunkter på de tekniska lösningarna. Exploatören ska godkänna av Kommunen framtaget förfrågningsunderlag och utvärderingsmodell före anbudsinfordran. Exploatören ska ges möjlighet till insyn och delaktighet i Kommunens upphandling så långt det är möjligt med hänsyn till upphandlingsreglerna. Parterna ska efter upphandlingsförfarande men innan avtal tecknas med entreprenör göra avstämning om beräknade totala kostnader för projektet. Om anbudens kostnader beräknas bli högre än kostnadstaket har Kommunen möjlighet att avbryta upphandlingen efter avstämning med Exploatören. 2 Marköverlåtelser och fastighetsbildning 2.1 Marköverlåtelser mellan Kommunen och Exploatören Exploatören överlåter till Kommunen, utan ersättning, sådan mark som inom exploateringsområdet utlagts som allmän plats. Mark för tekniska anläggningar (E) upplåts, utan ersättning, till Kommunen eller till den Kommunen anvisar. Tillträde till områdena sker i enlighet med överenskommelse mellan parterna respektive beslut av Lantmäterimyndigheten vid förrättning. 2.2 Mark för skola Exploatören överlåter, utan ersättning, mark för detaljplaneområdets behov av kommunal service såsom skolor, förskolor, lek och idrott, äldrevård etc. till Kommunen eller kommunägt bolag. Om det senare visar sig att mark behöver tas i anspråk för att täcka ett behov av kommunal service enligt ovan som ligger utanför detaljplaneområdet ska Kommunen förvärva sådan mark av exploatören. Ersättningen för denna marköverlåtelse ska bestämmas genom en oberoende värdering inför överlåtelsen.

5 3/8 För marköverlåtelsen av mark för dessa ändamål ska ett särskilt avtal träffas. Kommunen svarar för fastighetsbildningskostnader för den överlåtna tomten liksom anläggningar inom tomten. För samtliga dessa tomter ska Kommunen svara för dess andel av Exploatörens kostnader för allmänna anläggningar. 2.3 Övriga marköverlåtelser Exploatören överlåter vidare, utan ersättning, sådan mark som enligt kommande förrättningar ska förvaltas gemensamt, till blivande samfällighetsföreningar. Tillträde till områdena sker i enlighet med överenskommelse mellan parterna respektive beslut av Lantmäterimyndigheten vid förrättning. 2.4 Fastighetsrättsliga åtgärder Det ankommer på Exploatören att ansöka om och bekosta de lantmäteriförrättningar inom kvartersmark som erfordras för exploateringens genomförande, inklusive bildande av de gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar för förvaltning av dessa. Lantmäteriförrättningar berörande allmän plats initieras av Kommunen på Exploatörens bekostnad. Mark för ledningar som erfordras för exploateringens genomförande upplåtes utan ersättning. Bestämmelser avseende nyttjande av mark inom ledningsrättsoch servitutsområden fastställs vid lantmäteriförrättningen. Om det bedöms behövas för exploateringens genomförande ansvarar Exploatören för eventuell flytt av befintliga allmänna ledningar inom exploateringsområdet. Det åligger Exploatören att, vid försäljning av fastigheter inom exploateringsområdet, tillse att medgivande från köparna om lednings- och servitutsrätt införes i köpehandlingarna liksom fullmakt till Exploatören att företräda dessa vid förrättningarna. Detta avtal ligger till grund för förrättningar enligt detta avtal och parterna bistår ansökan till Lantmäteriet i och med undertecknandet av detta avtal. 3 Genomförande av exploateringen 3.1 Etappindelning och tidplan I enlighet med punkt 1.4 ska exploateringen genomföras etappvis och för genomförande av varje sådan etapp ska ett etappavtal upprättas. Detta avtal ska reglera tidplan, kostnadsberäkningar för allmänna anläggningar, genomförande och upphandling av allmänna anläggningar, exploatörens betalningsansvar med mera.

6 4/8 Tidplan för de olika etappernas start och färdigställande tas fram i samarbete mellan Kommunen och Exploatören så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Tidplanen ska hållas aktuell under genomförandet av exploateringen. För att minska störningar för närboende ska Exploatören och Kommunen gentemot sina respektive entreprenörer ställa krav på att undvika tunga transporter till exploateringsområdet via väg 919 så länge det är ekonomiskt försvarbart. 3.2 Bebyggelse och anläggningar inom kvartersmark Exploatören svarar ensam för utförande av samtliga anläggningar på kvartersmark, med undantag för skolor, förskolor, lek och idrott, äldrevård etc vilket inkluderar erforderliga gemensamhetsanläggningar, vägar, parkeringar, miljöbodar, lekplatser med mera. Exploatören har att söka de nödvändiga tillstånd som krävs för att utföra anläggningarna. Dagvatten ska fördröjas och hanteras lokalt på den egna fastigheten inom kvartersmark. Exploatören ansvarar för utbyggnad och iordningställande av mark och anläggningar för fördröjning och hantering av dagvatten inom kvartersmark. 3.3 Mark- och vegetationsfrågor med mera Skador på mark, vegetation och allmänna anläggningar inom och utanför exploateringsområdet, förorsakade av Exploatören eller av denne anlitade leverantörer, entreprenörer och så vidare ska i den utsträckning som skäligen är möjligt omedelbart åtgärdas på bekostnad av Exploatören. Skador som inte kan återställas ska ersättas med pengar. Motsvarande skyldigheter åligger Kommunen avseende skador på mark, vegetation och allmänna anläggningar inom och utanför exploateringsområdet, förorsakade av Kommunen eller av denne anlitade leverantörer och entreprenörer. Exploatören ska utföra och bekosta de inledande åtgärderna i enlighet med Vårdplan med ingående skötselplaner, Bilaga C. Efter övertagande av marken svarar Kommunen för den återkommande skötseln. 3.4 Vatten, spillvatten och dagvatten Detaljplaneområdet kommer att ingå i VA-verksamhetsområde. Tillkommande bebyggelse inom exploateringsområdet ska anslutas till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. Utbyggnaden av det allmänna ledningsnätet samordnas med utbyggnad av gator och sker etappvis. Kostnaden för dagvattenanläggningar avsedda för fördröjning och rening av dagvatten från detaljplanen ska bekostas i sin helhet av Exploatören. Dagvatten skall omhändertas enligt var tids gällande riktlinjer och teknisk lösning ska godkännas av kommunen och SEVAB.

7 5/8 Om allmänna ledningar ska förläggas inom kvartersmark ska särskild överenskommelse om detta träffas mellan Exploatören och SEVAB innan några arbeten påbörjas. SEVAB ansöker om och bekostar ledningsrätt inom kvartersmark för de allmänna VA-ledningar som erfordras för detaljplanens genomförande. 3.5 Allmänna anläggningar Kommunen utför, på Exploatörens bekostnad, nedanstående allmänna anläggningar som erfordras för exploateringens genomförande. 1. Utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar, torg och park med mera på allmänna platser inom detaljplaneområdet. 2. Erforderliga anläggningar inom allmän platsmark som tillgodoser detaljplaneområdets totala behov av dagvattenhantering. Dessa anläggningar ska utföras enligt vad som föreskrives i detaljplanen och med den standard kommunen tillämpar för likvärdiga områden vid tidpunkten för utförandet. Utbyggnaden av de allmänna anläggningarna ska ske etappvis med anpassning till exploateringens genomförande och detaljplanens genomförandetider. Varje etapp ska kunna fungera självständigt. 4 Ersättningar och avgifter 4.1 Allmänna anläggningar Exploatören ska till Kommunen erlägga ersättning för utbyggnaden av allmänna anläggningar enligt respektive etappavtal. Ersättningen ska motsvara kommunens faktiska interna och externa kostnader för anläggningarnas utförande i enlighet med villkoren i etappavtalen. 4.2 Medfinansieringsersättning till övergripande infrastruktur För att genomföra exploateringen behöver åtgärder ske i den övergripande infrastrukturen som angränsar till exploateringsområdet. Exploatören ska för detta erlägga medfinansieringsersättning. Ersättningen ska täcka kommunens kostnader avseende utbyggnad av bl.a. ombyggnad av Väg 223 och 919 inkl. nya cirkulationsplatser och exploateringsområdets anslutningar till Läggesta station. Ersättningen ska även täcka kommunens kostnader för administration. Enligt ramavtalet som tecknades i samband med framtagande av detaljplaneprogrammet fastställdes ett belopp per småhustomt respektive per 100 kvadratmeter ljus BTA. Detta belopp ska ligga till grund för den

8 6/8 medfinansieringsersättning som Exploatörerna ska erlägga baserat på detaljplanens gestaltningsprogam, fastställs enligt följande i prisnivå april Område Antal Medfinansieringsersättning tomter/lägenheter Lilla Mariefred 116 tomter kronor Småstaden 600 lägenheter kronor Småstaden 6 tomter kronor Skogsby 1 & tomter kronor Trädgårdsstad tomter kronor Radbyn 38 (av 107) tomter kronor Totalt kronor Som en av de första åtgärderna i genomförandet av exploateringen ska Kommunen bygga ut cirkulationsplatsen på väg 223 närmast Läggesta stationsområde. Exploatören ska för detta erlägga 15 procent av den totala medfinansieringsersättningen. Betalningen ska ske senast en månad efter godkänd slutbesiktning för cirkulationsplatsen. Kommunen ska också tillsammans med Trafikverket bygga den nya sträckningen för väg 919 med anslutning till den andra cirkulationsplatsen på väg 223. Resterande delar av medfinansieringsersättningen ska erläggas i samband med utbyggnad av respektive etapp och regleras därför i kommande etappavtal. Medfinansieringsersättningen ska motsvara kommunens kostnader för utbyggnad av erforderlig övergripande infrastruktur till dess alla åtgärder är utförda. I etappavtalen ska medfinansieringsersättningen indexregleras enligt KPI med april 2018 som basmånad. I det fall medfinansieringsersättningen ger ett överskott till kommunen ska detta investeras inom eller i anslutning till exploateringsområdet. Exempel på tänkbara investeringar är; ombyggnad av allmänna gator, anläggande av gång- och cykelbanor, utsmyckning av allmänna platser såsom gaturum, parker och torg. 4.3 Planavgift Med hänsyn till att Exploatören själv bekostat sin andel av framtagandet av detaljplanen, är Exploatören och blivande ägare till fastigheter inom exploateringsområdet befriade från skyldigheten att erlägga planavgift i samband med bygglov för bebyggelse som inryms inom aktuell detaljplan. 4.4 Anläggningsavgift för vatten och avlopp Utbyggnaden av det allmänna ledningsnätet för vatten, spillvatten och dagvatten bekostas av huvudmannen för vatten och avlopp. För detta ska respektive byggherre inom området erlägga anläggningsavgift enligt vid varje anslutningstillfälle gällande taxa.

9 7/8 4.5 Gatukostnadsersättning Till följd av att Exploatören bekostar utbyggnaden av de allmänna anläggningarna utgår ingen ytterligare gatukostnadsersättning. 5 Säkerheter För att garantera fullgörandet av Exploatörens skyldigheter enligt detta avtal ska denne, i samband med tecknande av etappavtal, ställa säkerhet för de av kommunen beräknade kostnader för utförandet av de allmänna anläggningar enligt etappavtalet. 6 Villkor Parterna förutsätter att att Strängnäs kommunfullmäktige genom beslut senast , som vinner laga kraft, godkänner detta avtal. detaljplanen för Marielund 2:1 och del av Södra skogen 4:3 m.fl. Södra Årby, Strängnäs Kommun, i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande antagandehandling, daterad , bilaga B, antas av Strängnäs kommunfullmäktige genom beslut senast , som vinner laga kraft. Om nämnda förutsättningar ej uppfylls är detta avtal till alla delar förfallet, om parterna inte är överens om annat, utan krav på ersättning från någondera parten. 7 Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan part utan skriftligt medgivande av Strängnäs kommunfullmäktige. Överlåtelse ska godkännas förutsatt att Kommunen inte har skälig anledning till att motsätta sig en överlåtelse. Överlåtelse från Exploatören till koncerninternt bolag är dock undantaget kravet på medgivande från Kommunen. 8 Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna och i andra hand avgöras av allmän domstol.

10 8/8 Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Strängnäs den / 2018 den / 2018 För Strängnäs kommun För Matez AB Jacob Högfeldt Kommunstyrelsens ordförande Joakim Mellqvist VD Cecilia Vikström Kommundirektör den / 2018 För SEVAB Strängnäs Energi AB Mats-Erik Olofsson VD Bilagor: A. Exploateringsområde B. Detaljplan C. Vårdplan med ingående skötselplaner

11 AVTAL Mark- och exploateringsenheten Dnr KS/2012: /8 EXPLOATERINGSAVTAL Mellan nedanstående parter träffas följande exploateringsavtal. Parter Strängnäs kommun genom kommunstyrelsen, nedan kallad Kommunen Org. nr: Nygatan Strängnäs SEVAB Strängnäs Energi AB, nedan kallad SEVAB Org.nr: Dammvägen 12 A Strängnäs Fastighets AB L E Lundberg, nedan kallad Exploatören Org. nr: Norrköping 1 Markägande och detaljplan 1.2 Syfte och exploateringsområde Syftet med exploateringsavtalet är att reglera genomförandet av detaljplanen del av Marielund 2:1 och del av Stora Sundby 4:3 m.fl. Södra Årby, Strängnäs kommun. Exploatören äger fastigheten Stora Sundby 4:3. Exploateringsområdet, som är en del av denna fastighet, är markerad med röd begränsningslinje i bilaga A. 1.2 Bakgrund För området har ett detaljplaneprogram tagits fram som godkändes Kommunen och Exploatören tecknade i samband med planprogrammet ett ramavtal för att övergripande reglera parternas åtaganden vid planläggning och genomförande av detaljplaneprogrammet. Ramavtalet, upprättat , ersätts med detta avtal och upphör att gälla när detta exploateringsavtal träder i kraft. 1.3 Detaljplan Detaljplanen har tagits fram efter att ett planavtal tecknats mellan parterna. Detaljplanens avsikt är att utveckla området med framförallt bostäder men även service och skola finns med i planen. Detaljplanen godkändes av samhällsbyggnadsnämnden Etappvis genomförande Exploatören kommer att genomföra byggnationen enligt detaljplanen utifrån marknadens efterfrågan. Detaljplaneområdets storlek medför att området

12 2/8 bedöms behöva delas in i flera etapper. Inför genomförande av varje etapp ska parterna träffa ett särskilt avtal som närmare reglerar förutsättningarna för etappens genomförande. Etappavtal tecknas med utgångspunkt i detta avtal och ska tydliggöra tider, kostnader och ansvarsfördelning inom aktuell etapp. Exploatörens önskade etappindelning ska meddelas Kommunen innan underlag till upphandling av projektörer tas fram. Framtagande av förfrågningsunderlag med tillhörande handlingar samt bestämmande av tidpunkt för upphandling av de allmänna anläggningarna ska ske i tillsammans med Exploatören. Exploatören ska delta i projekteringsmöten och bereds möjlighet att lämna synpunkter på de tekniska lösningarna. Exploatören ska godkänna av Kommunen framtaget förfrågningsunderlag och utvärderingsmodell före anbudsinfordran. Exploatören ska ges möjlighet till insyn och delaktighet i Kommunens upphandling så långt det är möjligt med hänsyn till upphandlingsreglerna. Parterna ska efter upphandlingsförfarande men innan avtal tecknas med entreprenör göra avstämning om beräknade totala kostnader för projektet. Om anbudens kostnader beräknas bli högre än kostnadstaket har Kommunen möjlighet att avbryta upphandlingen efter avstämning med Exploatören. 2 Marköverlåtelser och fastighetsbildning 2.1 Marköverlåtelser mellan Kommunen och Exploatören Exploatören överlåter till Kommunen, utan ersättning, sådan mark som inom exploateringsområdet utlagts som allmän plats. Mark för tekniska anläggningar (E) upplåts, utan ersättning, till Kommunen eller till den Kommunen anvisar. Tillträde till områdena sker i enlighet med överenskommelse mellan parterna respektive beslut av Lantmäterimyndigheten vid förrättning. 2.2 Övriga marköverlåtelser Exploatören överlåter vidare, utan ersättning, sådan mark som enligt kommande förrättningar ska förvaltas gemensamt, till blivande samfällighetsföreningar. Tillträde till områdena sker i enlighet med överenskommelse mellan parterna respektive beslut av Lantmäterimyndigheten vid förrättning. 2.3 Fastighetsrättsliga åtgärder Det ankommer på Exploatören att ansöka om och bekosta de lantmäteriförrättningar inom kvartersmark som erfordras för exploateringens genomförande, inklusive bildande av de gemensamhetsanläggningar och

13 3/8 samfällighetsföreningar för förvaltning av dessa. Lantmäteriförrättningar berörande allmän plats initieras av Kommunen på Exploatörens bekostnad. Mark för ledningar som erfordras för exploateringens genomförande upplåtes utan ersättning. Bestämmelser avseende nyttjande av mark inom ledningsrättsoch servitutsområden fastställs vid lantmäteriförrättningen. Om det bedöms behövas för exploateringens genomförande ansvarar Exploatören för eventuell flytt av befintliga allmänna ledningar inom exploateringsområdet. Det åligger Exploatören att, vid försäljning av fastigheter inom exploateringsområdet, tillse att medgivande från köparna om lednings- och servitutsrätt införes i köpehandlingarna liksom fullmakt till Exploatören att företräda dessa vid förrättningarna. Detta avtal ligger till grund för förrättningar enligt detta avtal och parterna bistår ansökan till Lantmäteriet i och med undertecknandet av detta avtal. 3 Genomförande av exploateringen 3.1 Etappindelning och tidplan I enlighet med punkt 1.4 ska exploateringen genomföras etappvis och för genomförande av varje sådan etapp ska ett etappavtal upprättas. Detta avtal ska reglera tidplan, kostnadsberäkningar för allmänna anläggningar, genomförande och upphandling av allmänna anläggningar, exploatörens betalningsansvar med mera. Tidplan för de olika etappernas start och färdigställande tas fram i samarbete mellan Kommunen och Exploatören så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Tidplanen ska hållas aktuell under genomförandet av exploateringen. För att minska störningar för närboende ska Exploatören och Kommunen gentemot sina respektive entreprenörer ställa krav på att undvika tunga transporter till exploateringsområdet via väg 919 så länge det är ekonomiskt försvarbart. 3.2 Bebyggelse och anläggningar inom kvartersmark Exploatören svarar ensam för utförande av samtliga anläggningar på kvartersmark, med undantag för skoländamål, vilket inkluderar erforderliga gemensamhetsanläggningar, vägar, parkeringar, miljöbodar, lekplatser med mera. Exploatören har att söka de nödvändiga tillstånd som krävs för att utföra anläggningarna.

14 4/8 Dagvatten ska fördröjas och hanteras lokalt på den egna fastigheten inom kvartersmark. Exploatören ansvarar för utbyggnad och iordningställande av mark och anläggningar för fördröjning och hantering av dagvatten inom kvartersmark. 3.3 Mark- och vegetationsfrågor med mera Skador på mark, vegetation och allmänna anläggningar inom och utanför exploateringsområdet, förorsakade av Exploatören eller av denne anlitade leverantörer, entreprenörer och så vidare ska i den utsträckning som skäligen är möjligt omedelbart åtgärdas på bekostnad av Exploatören. Skador som inte kan återställas ska ersättas med pengar. Motsvarande skyldigheter åligger Kommunen avseende skador på mark, vegetation och allmänna anläggningar inom och utanför exploateringsområdet, förorsakade av Kommunen eller av denne anlitade leverantörer och entreprenörer. Exploatören ska utföra och bekosta de inledande åtgärderna i enlighet med Vårdplan med ingående skötselplaner, Bilaga C. Efter övertagande av marken svarar Kommunen för den återkommande skötseln. 3.4 Vatten, spillvatten och dagvatten Detaljplaneområdet kommer att ingå i VA-verksamhetsområde. Tillkommande bebyggelse inom exploateringsområdet ska anslutas till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. Utbyggnaden av det allmänna ledningsnätet samordnas med utbyggnad av gator och sker etappvis. Kostnaden för dagvattenanläggningar avsedda för fördröjning och rening av dagvatten från detaljplanen ska bekostas i sin helhet av Exploatören. Dagvatten skall omhändertas enligt var tids gällande riktlinjer och teknisk lösning ska godkännas av kommunen och SEVAB. Om allmänna ledningar ska förläggas inom kvartersmark ska särskild överenskommelse om detta träffas mellan Exploatören och SEVAB innan några arbeten påbörjas. SEVAB ansöker om och bekostar ledningsrätt inom kvartersmark för de allmänna VA-ledningar som erfordras för detaljplanens genomförande. 3.5 Allmänna anläggningar Kommunen utför, på Exploatörens bekostnad, nedanstående allmänna anläggningar som erfordras för exploateringens genomförande. 1. Utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar, torg och park med mera på allmänna platser inom detaljplaneområdet. 2. Erforderliga anläggningar inom allmän platsmark som tillgodoser detaljplaneområdets totala behov av dagvattenhantering.

15 5/8 Dessa anläggningar ska utföras enligt vad som föreskrives i detaljplanen och med den standard kommunen tillämpar för likvärdiga områden vid tidpunkten för utförandet. Utbyggnaden av de allmänna anläggningarna ska ske etappvis med anpassning till exploateringens genomförande och detaljplanens genomförandetider. Varje etapp ska kunna fungera självständigt. 4 Ersättningar och avgifter 4.1 Allmänna anläggningar Exploatören ska till Kommunen erlägga ersättning för utbyggnaden av allmänna anläggningar enligt respektive etappavtal. Ersättningen ska motsvara kommunens faktiska interna och externa kostnader för anläggningarnas utförande i enlighet med villkoren i etappavtalen. 4.2 Medfinansieringsersättning till övergripande infrastruktur För att genomföra exploateringen behöver åtgärder ske i den övergripande infrastrukturen som angränsar till exploateringsområdet. Exploatören ska för detta erlägga medfinansieringsersättning. Ersättningen ska täcka kommunens kostnader avseende utbyggnad av bl.a. ombyggnad av Väg 223 och 919 inkl. nya cirkulationsplatser och exploateringsområdets anslutningar till Läggesta station. Ersättningen ska även täcka kommunens kostnader för administration. Enligt ramavtalet som tecknades i samband med framtagande av detaljplaneprogrammet fastställdes ett belopp per småhustomt respektive per 100 kvadratmeter ljus BTA. Detta belopp ska ligga till grund för den medfinansieringsersättning som Exploatörerna ska erlägga baserat på detaljplanens gestaltningsprogam, fastställs enligt följande i prisnivå april Område Antal Medfinansieringsersättning tomter/lägenheter Trädgårdsstad tomter kronor Tunet 47 tomter kronor Radbyn 69 (av 107) tomter kronor Totalt kronor Som en av de första åtgärderna i genomförandet av exploateringen ska Kommunen bygga ut cirkulationsplatsen på väg 223 närmast Läggesta stationsområde. Exploatören ska för detta erlägga 15 procent av den totala medfinansieringsersättningen. Betalningen ska ske senast en månad efter godkänd slutbesiktning för cirkulationsplatsen. Kommunen ska också tillsammans med Trafikverket bygga den nya sträckningen för väg 919 med anslutning till den andra cirkulationsplatsen på väg 223.

16 6/8 Resterande delar av medfinansieringsersättningen ska erläggas i samband med utbyggnad av respektive etapp och regleras därför i kommande etappavtal. Medfinansieringsersättningen ska motsvara kommunens kostnader för utbyggnad av erforderlig övergripande infrastruktur till dess alla åtgärder är utförda. I etappavtalen ska medfinansieringsersättningen indexregleras enligt KPI med april 2018 som basmånad. I det fall medfinansieringsersättningen ger ett överskott till kommunen ska detta investeras inom eller i anslutning till exploateringsområdet. Exempel på tänkbara investeringar är; ombyggnad av allmänna gator, anläggande av gång- och cykelbanor, utsmyckning av allmänna platser såsom gaturum, parker och torg. 4.3 Planavgift Med hänsyn till att Exploatören själv bekostat sin andel av framtagandet av detaljplanen, är Exploatören och blivande ägare till fastigheter inom exploateringsområdet befriade från skyldigheten att erlägga planavgift i samband med bygglov för bebyggelse som inryms inom aktuell detaljplan. 4.4 Anläggningsavgift för vatten och avlopp Utbyggnaden av det allmänna ledningsnätet för vatten, spillvatten och dagvatten bekostas av huvudmannen för vatten och avlopp. För detta ska respektive byggherre inom området erlägga anläggningsavgift enligt vid varje anslutningstillfälle gällande taxa. 4.5 Gatukostnadsersättning Till följd av att Exploatören bekostar utbyggnaden av de allmänna anläggningarna utgår ingen ytterligare gatukostnadsersättning. 5 Säkerheter För att garantera fullgörandet av Exploatörens skyldigheter enligt detta avtal ska denne, i samband med tecknande av etappavtal, ställa säkerhet för de av kommunen beräknade kostnader för utförandet av de allmänna anläggningar enligt etappavtalet.

17 7/8 6 Villkor Parterna förutsätter att att Strängnäs kommunfullmäktige genom beslut senast , som vinner laga kraft, godkänner detta avtal. detaljplanen för Marielund 2:1 och del av Södra skogen 4:3 m.fl. Södra Årby, Strängnäs Kommun, i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande antagandehandling, daterad , bilaga B, antas av Strängnäs kommunfullmäktige genom beslut senast , som vinner laga kraft. Om nämnda förutsättningar ej uppfylls är detta avtal till alla delar förfallet, om parterna inte är överens om annat, utan krav på ersättning från någondera parten. 7 Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan part utan skriftligt medgivande av Strängnäs kommunfullmäktige. Överlåtelse ska godkännas förutsatt att Kommunen inte har skälig anledning till att motsätta sig en överlåtelse. Överlåtelse från Exploatören till koncerninternt bolag är dock undantaget kravet på medgivande från Kommunen. 8 Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna och i andra hand avgöras av allmän domstol.

18 8/8 Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Strängnäs den / 2018 den / 2018 För Strängnäs kommun För Fastighets AB L E Lundberg Jacob Högfeldt Kommunstyrelsens ordförande Marcus Vallin Enligt fullmakt Cecilia Vikström Kommundirektör den / 2018 För SEVAB Strängnäs Energi AB Mats-Erik Olofsson VD Bilagor: A. Exploateringsområde B. Detaljplan C. Vårdplan med ingående skötselplaner

19 Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012: Mark- och exploateringsenheten /1 Bilaga A, Exploateringsavtal Södra Årby Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

20 parkering A GAT damm PARK a2 stadsvilla entréer2 e e52 e7 p1 v5 f1 b1 GCMVÄG n4 a1 parkering S1 dike v2 v5 p1 f1 b1 e2 e4 e7 e2 e4 e7 p1 3 e1 e4 e7 e9 p1 v2 v5 f1 e1 e4 e7 e9 p1 b1 TU R GCMVÄG v4 plank E1 v2 v5 e e4 e7 e8 f1 b1 n1 p2 n4 a1 B2 A T A G a2 v4 plank V p3 v7 P1 e e4 e7 e8 n1 p2 g e6200 E3 e61000 f1 b1 1 A AT 4,59 4,92 G B2 dike HUVUD TORG GATA3 V gård A6 GAT TORG gård a2 e61450 TA1 A G e ,99 a at sg ng i n d 10, ,24 damm 4 gård 3 3 n 10 Jägar backe GA:12 10,92 1 Y DETALJPLAN 1 3 PLANKARTA MED BESTÄMMELSER 1(3) GA:11 9,42 27,86 29,72 VILTSTRÅKET 23 31,18 MARIELUND 29,81 TAKNOCK 31,52 31,32 31,4 2 32,08 30,26 32, ,3 Beslutsdatum Pbn godkännande 34, ,27 33,47 Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef 34, ,73 16,53 11,82 16,52 17, Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg 24,51 12,33 Skala: 1 30, SKARPSKYTTEN ,05 80 DREVKARLEN Lagakraftvinnande 15, GA: ,88 15,8 Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning 11,14 11,37 11,31 del av MARIELUND 2:116,51 och14,2 del1:8avga:13 SKARPSKYTTEN 12,83 11,46 STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA 15,9 3 28,75 11, ,62 15,76 ÅRBY, STRÄNGNÄS KOMMUN 27,44 32,39 30,96 x x x x beskrivning 23,72 10,86 Antagande GA:11 8,85 28, :8 2 15,89 en 30,06 8,75 9,62 Jägarback ANTAGANDE x Planeskrivning 15,73 x Illustrationsplan 15,84 2 x Miljökonsekvens- 9,62 9,09 4 n 2 JAKTHUNDEN 4 UBÅTEN 10,41 X X X X X X ,99 SIKTET GA:16 9,3 10,51 ge Stövarvägen 5 8,64 9,01 36 MARIELUND 8,74 9, JAKTHUNDEN 9 9,64 2:1 2 vä 9, :8 JAKTHUNDEN 6 10,12 10,02 8,61 PATRONEN 7 GA:11 1:8 30 8,78 9,07 GA: gård 9,17 1 9,79 10,45 10,2 9,02 11 vir 1 10,21 10 FÄLLAN 11 Re 10,64 e61300 MARIELUND GA: ,17 SERVITUT 10 9 FÄLLAN 4 PATRONEN 10,85 e e6700 8,17 2 g u plank 7 8 LEDNRÄTT 10,43 1:7 7, ,87 9,75 SERVITUT ,87 P2 f2 GA:1 GA: ,68 V Y ,73 gård 17.0 GA:1 9,87 10,68 2:1 5,77 6,21 8 Hygge 6,32 GA: ,97 1:67 LEDNRÄTT 30 e MARIELUND Revirvägen 6.5 gård B2 v3 v4 v6 v7 e10 f1 p3 b1 entréer1 entréer2 5,75 6, P2 f2 gård 12.0 SERVITUT 5,82 9,3 10,87 e ,78 30 le MARIELUND a3 1:184 5,13 7,45 8,78 9,14 9,22 n4 a1 S v3 v4 v6 v7 e10 f1 p4 b1 entréer1 entréer2 4,87 6,34 v7 v3 v4 v6 e10 f1 p3 b1 entréer1 entréer2 P1 e V 4,76 n1 V entréer2 e61450 e10 f1 b1 v3 v6 u v7 p3 g TORG 7,96 e62050 BC B2 BC 5,12 v2 v5 e e4 e7 e8 p2 f1 b1 n1 v4 plank g 4,83 E1 damm A 5, PARK1 lek1 4,39 4,78 6,66 Y ,74 gård 23 g2 ä V 4,77 n4 a1 plank 4,43 e61700 E1 TORG gu 2 g u n1 v2 v4 v5 f1 b1 e e4 e7 e8 p2 4:2 e10 v3 v6 30 entréer1 f1 b1 entréer2 HUVUDGATA MARIELUND v4 plank v4 plank k1 q1 LÄGGESTA MARIELU B2 3 GA:4 g B2 gård n3 a1 PARK e e4 e7 e8 p2 n1 B2 damm B2 e61500 GA dik TA e 3 dik e B2 stadsvilla entréer2 e e52 e7 p1 v5 f1 b1 damm 12.0 dik e damm S PARK n4 a1 NA g PARK damm TORG a3 A2 ke di AT G GC MV p1 e1 e4 e7 e9 p5 e1 e4 e7 e9 e2 e4 e72:1 p1 E3 TORG ÄG e1 e4 e7 p1 lek1 p1 e1 e4 e7 e9 damm PARK E1 v5 v2 f1 b1 p5 e2 e4 e7 v1 f1 b1 e1 e4 e1 e4 e7 p1 UD damm dike B2 v2 v5 p1 e1 e4 e7 e9 f1 b1 TA GA TORG damm v2 v5 p1 e2 e4 e7 f1 b1 g TORG e1 e4 e7 p1 V HU v2 v5 p1 f1 e2 e4 e7 b1 GA Konnektionslinje 3 TA p1 e1 e4 e7 e9 1:22 p1 e1 e4 e7 p1 e1 e4 e7 e9 n4 a1 p1 e1 e4 e7 e9 e1 e4 e7 v5 v2 p1 f1 b1 3 e1 e4 p1 e7 e9 2:1 GAT A v1 f1 b1 e1 e4 p1 e1 e4 e7 e9 v5 f1 b1 p1 e1 e7 e4 A3 T A G e1 e4 e7 e9 p1 1:21 Y e1 e4 e7 e9 p1 e2 e4 1e7 p1 a2 B2 B2 RK PA RK PA p1 e2 e4 e7 Y A5 T A G v1 e1 e4 f1 b1 MARIELUND RK PA 4 K TA GA PAR Konnektionslinje dike K PAR 5 v2 v5 f1 e2 e4 e7 b1 p1 PARK lek1 dike B2 e7 e9 b1 Brostugevägen 100 meter 1:8 GA:14 Skala: 1:1000 (A0) 11,32 Sign

21 e e5105 p6 e690f1 b1 v5 g f1 b1 e690g e690 v5 f1 b1 v5 g f1 b1 X T VITU SER KÄRNBO-ÅRBY Y e690 g v5 f1 b1 u 1:6 e e5105 f1 b1 p6 g e690 f1 b1 v5 g V R E T U IT e e5105 f1 b1 p6 S ke di e1 e4 e7 e9 p1 E1 e690 v5 g f1 b1 1:2 HU VU DG e690 f1 b1 v5 g e690f1 b1 v5 g 1:11 SVANSTA 1:5 Y AT 4A X e1 e4 e7 e8 p1 parkering dike Y GA T g v1 f1 b1 e1 e4 e8 G G VÄ M C G GCMVÄG dike v5 f1 b1 p1 S1 e1 e7 e4 A3 T A G ee ee p1 e1 e4 e7 e9 B K e2 e4 1e7 p1 PARK dike 18,55 g u p1 e2 e4 e7 1:21 v1 f1 b1 e1 e4 GAT e1 e4 e7 v5 v2 p1 f1 b1 A3 e1 e4 p1 e7 e9 p1 e1 e4 e7 e9 1:25 E1 v1 e1 e4 f1 b1 R PA e1 e4 e7 e9 p1 parkering 17,98 B2 2:1 RK n4 a1 A5 T A G B2 a2 17,92 17,88 MARIELUND PA 2:1 17,84 A5 T A G PARK lek1 dike RK PA TA4 K GA PAR Y A5 T A G damm PARK 18,32 damm dike B2 K stadsvilla entréer2 e e52e7 p1 v5 f1 b1 1 e4 e7 e9 e p1 B2 dike p1 e2 e4 e7 v2 v5 e1 e4 e7 e9 b1 e1 e4 e7 e9 p1 18,22 PAR Konnektionslinje a2 U V U H parkering 4A T A DG damm v2 v5 f1 e2 e4 e7 b1p1 v2 v5 e1 e4 e7 e8 p1 f1 b1 TO RG e1 e4 TO e7 e8 RG PARK v2v5 fe1 b1 e1 e4 7 p1 K PAR PARK dike B2 v5 f1 b1 e1 e4 v2 p1 e7 e9 18,9 dike PARK damm lek1 E2 n4 a1 2:1 E1 1A AT B2 2:2 A3 T A G MARIELUND GERTRE D VU MARIELUND e stadsvilla e52 e7 entréer2 v5 f1 b1 p1 TO HU 4:3 RG g a2 v1 f1 b1 e1 e4 f1 b1 v1 e1 e4 Y RG A3 STORA SUNDBY TO e1 e4 e7 e9 p1 n4 a1 damm dike a2 g A T A e1 e4 e7 e9 pn v1 f1 b1 e1 e4 n4 a1 1:22 p1 e1 e4 e7 Konnektionslinje DETALJPLAN TORG ANTAGANDE x Planeskrivning PLANKARTA MED x Illustrationsplan e1 e4 e7 x MiljökonsekvensBESTÄMMELSER 2(3) beskrivning p1 del av MARIELUND 2:1 och del av damm dike STORAeSUNDBY 4:3 m.fl., 5 f1 b1 v2 vsödra 1 e4 e7 ÅRBY, p STRÄNGNÄS KOMMUN e1 e4 e7 1 E3 p G Skala: v NA TU Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef GCMVÄG 30 R Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg dik e meter Skala: 1:1000 (A0) x x x x Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Pbn godkännande Antagande Lagakraftvinnande Sign

22 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA1 HUVUDGATA2 HUVUDGATA3 HUVUDGATA4 GATA1 GATA2 GATA3 GATA4 GATA5 GATA6 PARK PARK1 TORG GCMVÄG Kvartersmark S1 B2 BC E1 E2 E 3 Trafik mellan områden. Huvudgata typ 1, se gestaltningsprogram kap 3, s. 17. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 2, se gestaltningsprogram kap 3, s. 17. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 3, se gestaltningsprogram kap 3, 18. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 4, se gestaltningsprogram kap 3, s.18. Lokaltrafik. Lokalgata typ 1, se gestaltningsprogram kap 3, s. 19. Lokaltrafik. Lokalgata typ 2, se gestaltningsprogram kap 3, s. 20. Lokaltrafik. Lokalgata typ 3, se gestaltningsprogram kap 3, s. 20. Lokaltrafik. Lokalgata typ 4, se gestaltningsprogram kap 3, s. 21. Lokaltrafik. Lokalgata typ 5, se gestaltningsprogram kap 3, s.21. Lokaltrafik. Lokalgata typ 6, se gestaltningsprogram kap 3, s. 22. Anlagd park. Anlagd park med inslag av odling. Naturområde. Torg. Gångtrafik, handel och publik verksamhet. Gång-, cykel- och mopedväg. Bostäder. Bostäder. Förskola. Vid förskola är största tillåtna byggnadsarea (BYA) inom användningsområdet 550 m 2. Bostäder. Icke störande verksamhet och handel får finnas i bottenvåningen. Bostäder. Centrumverksamhet. Lokaler för verksamheter ska finnas i bottenvåningen i byggandens sida vänd mot TORG. Transformatorstation. Pumpstation. Återvinningsstation. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER damm dike lek1 n4 parkering Damm för fördröjning av dagvatten. Dike för avledning av dagvatten. Lekplats får finnas. Trädet får inte fällas. Parkeringsplats ska finnas. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 e2 Vid friliggande enbostadshus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid parhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid radhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid kedjehus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. Vid friliggande enbostadshus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid parhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid radhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid kedjehus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. e Minsta respektive största fastighetsstorlek i m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. e4 e5000 Vid fristående enbostadshus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 120 m 2 per fastighet. Vid parhus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 120 m 2 per fastighet. Vid radhus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 70 m 2 per fastighet. Vid kedjehus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 110 m 2 per fastighet. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får exploateringsgraden tillämpas som BYA per parhus/radhus/kedjehus. Största byggnadsarea (BYA) för huvudbyggnad i m 2 per fastighet. e 6000 Största byggnadsarea (BYA) i m 2. e7 e 8 Vid bostadsfastighet mindre än 500 m 2 får byggnadsarea (BYA) för garage/uthus vara maximalt 25 m 2. Vid bostadsfastighet större än 500 m 2 får byggnadsarea (BYA) för garage/uthus vara maximalt m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. Minst 80% av bostäderna ska vara parhus, radhus eller kedjehus. e9 Minst 60% av bostäderna ska vara parhus, radhus eller kedjehus. e 10 50% av bebyggelsen inom egenskapsområdet ska uppföras i 4 våningar. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE g u Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader. Marken får med undantag av uthus inte förses med byggnader. Carport och garage får inte uppföras. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 P1 P2 S Parkering. Parkeringshus. Skola/Förskola. Byggnad får inte uppföras. Mellan byggnader ska plank, mur eller häck finnas i gräns mot gata/väg genom kvarteret. n 3 gård Utfart, stängsel Grönytefaktor ska uppnås inom varje fastighet avsedd för bostäder. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighet tillämpas som tomt. Vid friliggande enbostadshus ska grönytefaktor på 0,8 uppnås. Vid parhus, radhus, kedjehus och flerbostadshus ska grönytefaktor på 0,6 uppnås. Vid stadsvilla samt tunbebyggelse ska grönytefaktor på 1,0 uppnås. Grönytefaktor på 0,6 ska uppnås inom fastighet avsedd för skola/förskola. Trädet får inte fällas. Bostadsgård. Plats för utevistelse och lek ska finnas. Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering p1 p2 p 3 p4 p5 p6 Utformning V Huvudbyggnad ska placeras 4 meter från gräns mot gata/väg genom kvarteret varifrån infart sker och minst 2 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Komplementbyggnad ska placeras minst 6 meter från gräns mot gata/väg genom kvarteret varifrån infart sker och minst 1 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Huvudbyggnad ska placeras i gräns mot gata eller torg varifrån infart sker. Komplementbyggnad ska placeras minst 6 meter från gräns mot gata eller torg varifrån infart sker. Byggnader ska i huvudsak placeras i byggrättsgräns mot väg genom kvarteret och allmän plats. Byggnader ska placeras 3 meter från gräns mot gata i väster. Entrépartier och burspråk får placeras närmare än 3 meter. Huvudbyggnader ska placeras 4 meter från gräns mot allmän plats. Huvudbyggnader ska placeras kring gemensam gård. Huvudbyggnader ska placeras minst 2 meter från väg genom kvarteret eller minst 4 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Garage/uthus ska placeras minst 2 meter från väg genom kvarteret eller tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter. 00 entréer1 entréer2 stadsvilla v1 v2 v 3 v4 v5 v 6 v7 Utseende f1 f2 Största taklutning i grader. Högsta antal våningar. Varsamhet (befintlig bebyggelse) k1 Värdefulla byggnader och områden q1 Byggnadsteknik b1 STÖRNINGSSKYDD plank Entréer ska vara genomgående mellan gata och gård. Huvudentréer ska placeras mot väg genom kvarteret/gata/torg. Endast stadsvillor. Med stadsvilla avses flerbostadshus i två våningar där varje bostadshus rymmer minst tre lägenheter. Endast radhus eller kedjehus. Endast friliggande enbostadshus, parhus, radhus eller kedjehus. Endast flerbostadshus. Där bullernivån överstiger 60 dba ekvivalent nivå utanför fasad (frifältsvärde) ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida. Komplementbyggnad får uppföras till en maximal byggnadshöjd på 3,5 meter. För bostäder gäller att lägsta färdiggolvhöjd på lägenheter i gatuplan (bottenvåning) ska vara 0,7 meter ovan gata. Balkonger och burspråk som vetter mot gata/väg genom kvarteret får kraga ut högst 1 meter från fasad. Lägsta frihöjd över gata/väg genom kvarteret är 4,6 meter. Taktäckningsmaterial ska vara tegel, slät plåt eller vegetationstak. Taksäkerhetsanordningar ska infärgas i takets kulör. Fasader ska utföras i trä. Byggnadens ursprungliga karaktärsdrag och värden ska särskilt beaktas vid ändring. Ändringar ska ske med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Särskilt värdefull huvudbyggnad som inte får rivas. Byggnadens ursprungliga karaktär får inte förvanskas. Källarvåning får inte anordnas. Bullerplank ska uppföras i fastighetsgräns som vetter mot gata där riktvärden för buller överskrids. Bullerplank ska vara 3 meter högt och utföras i trä. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt, lov med villkor Marklov krävs för ändring av marknivån mer än 0,5 meter. a1 Marklov krävs för schaktning, utfyllnad och fällning av träd. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Fornlämningar a2 a 3 ILLUSTRATION Illustrationslinjer UPPLYSNING Område med flera fornlämningar som ska bevaras och vårdas enligt skötselplaner ( ). Område med flera fornlämningar som är skyddade enligt 2 kap Kulturmiljölagen (KML). ledningsgata konnektionslinje Tillstånd krävs av länsstyrelsen för samtliga markingrepp eller markförändrande åtgärder inom fornlämningsområde enligt 2 kap 12 lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) Tillstånd krävs av länsstyrelsen för påverkan av grundvattennivån. Planområdet omfattas delvis av det allmänna biotopskyddet. Dispens från biotopskyddet krävs innan byggnation. Plan över gatuhierarkier samt gatusektioner redovisas i kap 3 i gestaltningsprogrammet. Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande enligt PBL (SFS 1987:10). DETALJPLAN PLANKARTA MED BESTÄMMELSER 3(3) Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef Planeskrivning Illustrationsplan Miljökonsekvensbeskrivning del av MARIELUND 2:1 och del av STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA ÅRBY, STRÄNGNÄS KOMMUN Skala: ANTAGANDE x x x Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg x x x x Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Pbn godkännande Antagande Lagakraftvinnande Sign meter Skala: 1:1000 (A0)

23 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA1 HUVUDGATA2 HUVUDGATA3 HUVUDGATA4 GATA1 GATA2 GATA3 GATA4 GATA5 GATA6 PARK PARK1 TORG GCMVÄG Kvartersmark S1 B2 BC E1 E2 E 3 Trafik mellan områden. Huvudgata typ 1, se gestaltningsprogram kap 3, s. 17. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 2, se gestaltningsprogram kap 3, s. 17. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 3, se gestaltningsprogram kap 3, 18. Trafik mellan områden. Huvudgata typ 4, se gestaltningsprogram kap 3, s.18. Lokaltrafik. Lokalgata typ 1, se gestaltningsprogram kap 3, s. 19. Lokaltrafik. Lokalgata typ 2, se gestaltningsprogram kap 3, s. 20. Lokaltrafik. Lokalgata typ 3, se gestaltningsprogram kap 3, s. 20. Lokaltrafik. Lokalgata typ 4, se gestaltningsprogram kap 3, s. 21. Lokaltrafik. Lokalgata typ 5, se gestaltningsprogram kap 3, s.21. Lokaltrafik. Lokalgata typ 6, se gestaltningsprogram kap 3, s. 22. Anlagd park. Anlagd park med inslag av odling. Naturområde. Torg. Gångtrafik, handel och publik verksamhet. Gång-, cykel- och mopedväg. Bostäder. Bostäder. Förskola. Vid förskola är största tillåtna byggnadsarea (BYA) inom användningsområdet 550 m 2. Bostäder. Icke störande verksamhet och handel får finnas i bottenvåningen. Bostäder. Centrumverksamhet. Lokaler för verksamheter ska finnas i bottenvåningen i byggandens sida vänd mot TORG. Transformatorstation. Pumpstation. Återvinningsstation. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER damm dike lek1 n4 parkering Damm för fördröjning av dagvatten. Dike för avledning av dagvatten. Lekplats får finnas. Trädet får inte fällas. Parkeringsplats ska finnas. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 e2 Vid friliggande enbostadshus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid parhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid radhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid kedjehus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. Vid friliggande enbostadshus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid parhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid radhus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid kedjehus är minsta respektive största fastighetsstorlek m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. e Minsta respektive största fastighetsstorlek i m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. e4 e5000 Vid fristående enbostadshus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 120 m 2 per fastighet. Vid parhus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 120 m 2 per fastighet. Vid radhus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 70 m 2 per fastighet. Vid kedjehus är största byggnadsarea (BYA) för bostad 110 m 2 per fastighet. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får exploateringsgraden tillämpas som BYA per parhus/radhus/kedjehus. Största byggnadsarea (BYA) för huvudbyggnad i m 2 per fastighet. e 6000 Största byggnadsarea (BYA) i m 2. e7 e 8 Vid bostadsfastighet mindre än 500 m 2 får byggnadsarea (BYA) för garage/uthus vara maximalt 25 m 2. Vid bostadsfastighet större än 500 m 2 får byggnadsarea (BYA) för garage/uthus vara maximalt m 2. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighetsstorleken tillämpas som tomtstorlek per parhus/radhus/kedjehus. Minst 80% av bostäderna ska vara parhus, radhus eller kedjehus. e9 Minst 60% av bostäderna ska vara parhus, radhus eller kedjehus. e 10 50% av bebyggelsen inom egenskapsområdet ska uppföras i 4 våningar. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE g u Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader. Marken får med undantag av uthus inte förses med byggnader. Carport och garage får inte uppföras. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 P1 P2 S Parkering. Parkeringshus. Skola/Förskola. Byggnad får inte uppföras. Mellan byggnader ska plank, mur eller häck finnas i gräns mot gata/väg genom kvarteret. n 3 gård Utfart, stängsel Grönytefaktor ska uppnås inom varje fastighet avsedd för bostäder. Vid annan fastighetsindelning, t.ex. om parhus, radhus eller kedjehus upplåtes som bostadsrätter, får fastighet tillämpas som tomt. Vid friliggande enbostadshus ska grönytefaktor på 0,8 uppnås. Vid parhus, radhus, kedjehus och flerbostadshus ska grönytefaktor på 0,6 uppnås. Vid stadsvilla samt tunbebyggelse ska grönytefaktor på 1,0 uppnås. Grönytefaktor på 0,6 ska uppnås inom fastighet avsedd för skola/förskola. Trädet får inte fällas. Bostadsgård. Plats för utevistelse och lek ska finnas. Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering p1 p2 p 3 p4 p5 p6 Utformning V Huvudbyggnad ska placeras 4 meter från gräns mot gata/väg genom kvarteret varifrån infart sker och minst 2 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Komplementbyggnad ska placeras minst 6 meter från gräns mot gata/väg genom kvarteret varifrån infart sker och minst 1 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Huvudbyggnad ska placeras i gräns mot gata eller torg varifrån infart sker. Komplementbyggnad ska placeras minst 6 meter från gräns mot gata eller torg varifrån infart sker. Byggnader ska i huvudsak placeras i byggrättsgräns mot väg genom kvarteret och allmän plats. Byggnader ska placeras 3 meter från gräns mot gata i väster. Entrépartier och burspråk får placeras närmare än 3 meter. Huvudbyggnader ska placeras 4 meter från gräns mot allmän plats. Huvudbyggnader ska placeras kring gemensam gård. Huvudbyggnader ska placeras minst 2 meter från väg genom kvarteret eller minst 4 meter från övrig tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. Garage/uthus ska placeras minst 2 meter från väg genom kvarteret eller tomt/fastighetsgräns, alternativt sammanbyggas i gräns mot granntomt/fastighet. 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter. 00 entréer1 entréer2 stadsvilla v1 v2 v 3 v4 v5 v 6 v7 Utseende f1 f2 Största taklutning i grader. Högsta antal våningar. Varsamhet (befintlig bebyggelse) k1 Värdefulla byggnader och områden q1 Byggnadsteknik b1 STÖRNINGSSKYDD plank Entréer ska vara genomgående mellan gata och gård. Huvudentréer ska placeras mot väg genom kvarteret/gata/torg. Endast stadsvillor. Med stadsvilla avses flerbostadshus i två våningar där varje bostadshus rymmer minst tre lägenheter. Endast radhus eller kedjehus. Endast friliggande enbostadshus, parhus, radhus eller kedjehus. Endast flerbostadshus. Där bullernivån överstiger 60 dba ekvivalent nivå utanför fasad (frifältsvärde) ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida. Komplementbyggnad får uppföras till en maximal byggnadshöjd på 3,5 meter. För bostäder gäller att lägsta färdiggolvhöjd på lägenheter i gatuplan (bottenvåning) ska vara 0,7 meter ovan gata. Balkonger och burspråk som vetter mot gata/väg genom kvarteret får kraga ut högst 1 meter från fasad. Lägsta frihöjd över gata/väg genom kvarteret är 4,6 meter. Taktäckningsmaterial ska vara tegel, slät plåt eller vegetationstak. Taksäkerhetsanordningar ska infärgas i takets kulör. Fasader ska utföras i trä. Byggnadens ursprungliga karaktärsdrag och värden ska särskilt beaktas vid ändring. Ändringar ska ske med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Särskilt värdefull huvudbyggnad som inte får rivas. Byggnadens ursprungliga karaktär får inte förvanskas. Källarvåning får inte anordnas. Bullerplank ska uppföras i fastighetsgräns som vetter mot gata där riktvärden för buller överskrids. Bullerplank ska vara 3 meter högt och utföras i trä. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt, lov med villkor Marklov krävs för ändring av marknivån mer än 0,5 meter. a1 Marklov krävs för schaktning, utfyllnad och fällning av träd. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Fornlämningar a2 a 3 ILLUSTRATION Illustrationslinjer UPPLYSNING Område med flera fornlämningar som ska bevaras och vårdas enligt skötselplaner ( ). Område med flera fornlämningar som är skyddade enligt 2 kap Kulturmiljölagen (KML). ledningsgata konnektionslinje Tillstånd krävs av länsstyrelsen för samtliga markingrepp eller markförändrande åtgärder inom fornlämningsområde enligt 2 kap 12 lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) Tillstånd krävs av länsstyrelsen för påverkan av grundvattennivån. Planområdet omfattas delvis av det allmänna biotopskyddet. Dispens från biotopskyddet krävs innan byggnation. Plan över gatuhierarkier samt gatusektioner redovisas i kap 3 i gestaltningsprogrammet. Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande enligt PBL (SFS 1987:10). DETALJPLAN PLANKARTA MED BESTÄMMELSER 3(3) Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef Planeskrivning Illustrationsplan Miljökonsekvensbeskrivning del av MARIELUND 2:1 och del av STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA ÅRBY, STRÄNGNÄS KOMMUN Skala: ANTAGANDE x x x Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg x x x x Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Pbn godkännande Antagande Lagakraftvinnande Sign meter Skala: 1:1000 (A0)

24 parkering A GAT damm PARK a2 stadsvilla entréer2 e e52 e7 p1 v5 f1 b1 GCMVÄG n4 a1 parkering S1 dike v2 v5 p1 f1 b1 e2 e4 e7 e2 e4 e7 p1 3 e1 e4 e7 e9 p1 v2 v5 f1 e1 e4 e7 e9 p1 b1 TU R GCMVÄG v4 plank E1 v2 v5 e e4 e7 e8 f1 b1 n1 p2 n4 a1 B2 A T A G a2 v4 plank V p3 v7 P1 e e4 e7 e8 n1 p2 g e6200 E3 e61000 f1 b1 1 A AT 4,59 4,92 G B2 dike HUVUD TORG GATA3 V gård A6 GAT TORG gård a2 e61450 TA1 A G e ,99 a at sg ng i n d 10, ,24 damm 4 gård 3 3 n 10 Jägar backe GA:12 10,92 1 Y DETALJPLAN 1 3 PLANKARTA MED BESTÄMMELSER 1(3) GA:11 9,42 27,86 29,72 VILTSTRÅKET 23 31,18 MARIELUND 29,81 TAKNOCK 31,52 31,32 31,4 2 32,08 30,26 32, ,3 Beslutsdatum Pbn godkännande 34, ,27 33,47 Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef 34, ,73 16,53 11,82 16,52 17, Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg 24,51 12,33 Skala: 1 30, SKARPSKYTTEN ,05 80 DREVKARLEN Lagakraftvinnande 15, GA: ,88 15,8 Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning 11,14 11,37 11,31 del av MARIELUND 2:116,51 och14,2 del1:8avga:13 SKARPSKYTTEN 12,83 11,46 STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA 15,9 3 28,75 11, ,62 15,76 ÅRBY, STRÄNGNÄS KOMMUN 27,44 32,39 30,96 x x x x beskrivning 23,72 10,86 Antagande GA:11 8,85 28, :8 2 15,89 en 30,06 8,75 9,62 Jägarback ANTAGANDE x Planeskrivning 15,73 x Illustrationsplan 15,84 2 x Miljökonsekvens- 9,62 9,09 4 n 2 JAKTHUNDEN 4 UBÅTEN 10,41 X X X X X X ,99 SIKTET GA:16 9,3 10,51 ge Stövarvägen 5 8,64 9,01 36 MARIELUND 8,74 9, JAKTHUNDEN 9 9,64 2:1 2 vä 9, :8 JAKTHUNDEN 6 10,12 10,02 8,61 PATRONEN 7 GA:11 1:8 30 8,78 9,07 GA: gård 9,17 1 9,79 10,45 10,2 9,02 11 vir 1 10,21 10 FÄLLAN 11 Re 10,64 e61300 MARIELUND GA: ,17 SERVITUT 10 9 FÄLLAN 4 PATRONEN 10,85 e e6700 8,17 2 g u plank 7 8 LEDNRÄTT 10,43 1:7 7, ,87 9,75 SERVITUT ,87 P2 f2 GA:1 GA: ,68 V Y ,73 gård 17.0 GA:1 9,87 10,68 2:1 5,77 6,21 8 Hygge 6,32 GA: ,97 1:67 LEDNRÄTT 30 e MARIELUND Revirvägen 6.5 gård B2 v3 v4 v6 v7 e10 f1 p3 b1 entréer1 entréer2 5,75 6, P2 f2 gård 12.0 SERVITUT 5,82 9,3 10,87 e ,78 30 le MARIELUND a3 1:184 5,13 7,45 8,78 9,14 9,22 n4 a1 S v3 v4 v6 v7 e10 f1 p4 b1 entréer1 entréer2 4,87 6,34 v7 v3 v4 v6 e10 f1 p3 b1 entréer1 entréer2 P1 e V 4,76 n1 V entréer2 e61450 e10 f1 b1 v3 v6 u v7 p3 g TORG 7,96 e62050 BC B2 BC 5,12 v2 v5 e e4 e7 e8 p2 f1 b1 n1 v4 plank g 4,83 E1 damm A 5, PARK1 lek1 4,39 4,78 6,66 Y ,74 gård 23 g2 ä V 4,77 n4 a1 plank 4,43 e61700 E1 TORG gu 2 g u n1 v2 v4 v5 f1 b1 e e4 e7 e8 p2 4:2 e10 v3 v6 30 entréer1 f1 b1 entréer2 HUVUDGATA MARIELUND v4 plank v4 plank k1 q1 LÄGGESTA MARIELU B2 3 GA:4 g B2 gård n3 a1 PARK e e4 e7 e8 p2 n1 B2 damm B2 e61500 GA dik TA e 3 dik e B2 stadsvilla entréer2 e e52 e7 p1 v5 f1 b1 damm 12.0 dik e damm S PARK n4 a1 NA g PARK damm TORG a3 A2 ke di AT G GC MV p1 e1 e4 e7 e9 p5 e1 e4 e7 e9 e2 e4 e72:1 p1 E3 TORG ÄG e1 e4 e7 p1 lek1 p1 e1 e4 e7 e9 damm PARK E1 v5 v2 f1 b1 p5 e2 e4 e7 v1 f1 b1 e1 e4 e1 e4 e7 p1 UD damm dike B2 v2 v5 p1 e1 e4 e7 e9 f1 b1 TA GA TORG damm v2 v5 p1 e2 e4 e7 f1 b1 g TORG e1 e4 e7 p1 V HU v2 v5 p1 f1 e2 e4 e7 b1 GA Konnektionslinje 3 TA p1 e1 e4 e7 e9 1:22 p1 e1 e4 e7 p1 e1 e4 e7 e9 n4 a1 p1 e1 e4 e7 e9 e1 e4 e7 v5 v2 p1 f1 b1 3 e1 e4 p1 e7 e9 2:1 GAT A v1 f1 b1 e1 e4 p1 e1 e4 e7 e9 v5 f1 b1 p1 e1 e7 e4 A3 T A G e1 e4 e7 e9 p1 1:21 Y e1 e4 e7 e9 p1 e2 e4 1e7 p1 a2 B2 B2 RK PA RK PA p1 e2 e4 e7 Y A5 T A G v1 e1 e4 f1 b1 MARIELUND RK PA 4 K TA GA PAR Konnektionslinje dike K PAR 5 v2 v5 f1 e2 e4 e7 b1 p1 PARK lek1 dike B2 e7 e9 b1 Brostugevägen 100 meter 1:8 GA:14 Skala: 1:1000 (A0) 11,32 Sign

25 e e5105 p6 e690f1 b1 v5 g f1 b1 e690g e690 v5 f1 b1 v5 g f1 b1 X T VITU SER KÄRNBO-ÅRBY Y e690 g v5 f1 b1 u 1:6 e e5105 f1 b1 p6 g e690 f1 b1 v5 g V R E T U IT e e5105 f1 b1 p6 S ke di e1 e4 e7 e9 p1 E1 e690 v5 g f1 b1 1:2 HU VU DG e690 f1 b1 v5 g e690f1 b1 v5 g 1:11 SVANSTA 1:5 Y AT 4A X e1 e4 e7 e8 p1 parkering dike Y GA T g v1 f1 b1 e1 e4 e8 G G VÄ M C G GCMVÄG dike v5 f1 b1 p1 S1 e1 e7 e4 A3 T A G ee ee p1 e1 e4 e7 e9 B K e2 e4 1e7 p1 PARK dike 18,55 g u p1 e2 e4 e7 1:21 v1 f1 b1 e1 e4 GAT e1 e4 e7 v5 v2 p1 f1 b1 A3 e1 e4 p1 e7 e9 p1 e1 e4 e7 e9 1:25 E1 v1 e1 e4 f1 b1 R PA e1 e4 e7 e9 p1 parkering 17,98 B2 2:1 RK n4 a1 A5 T A G B2 a2 17,92 17,88 MARIELUND PA 2:1 17,84 A5 T A G PARK lek1 dike RK PA TA4 K GA PAR Y A5 T A G damm PARK 18,32 damm dike B2 K stadsvilla entréer2 e e52e7 p1 v5 f1 b1 1 e4 e7 e9 e p1 B2 dike p1 e2 e4 e7 v2 v5 e1 e4 e7 e9 b1 e1 e4 e7 e9 p1 18,22 PAR Konnektionslinje a2 U V U H parkering 4A T A DG damm v2 v5 f1 e2 e4 e7 b1p1 v2 v5 e1 e4 e7 e8 p1 f1 b1 TO RG e1 e4 TO e7 e8 RG PARK v2v5 fe1 b1 e1 e4 7 p1 K PAR PARK dike B2 v5 f1 b1 e1 e4 v2 p1 e7 e9 18,9 dike PARK damm lek1 E2 n4 a1 2:1 E1 1A AT B2 2:2 A3 T A G MARIELUND GERTRE D VU MARIELUND e stadsvilla e52 e7 entréer2 v5 f1 b1 p1 TO HU 4:3 RG g a2 v1 f1 b1 e1 e4 f1 b1 v1 e1 e4 Y RG A3 STORA SUNDBY TO e1 e4 e7 e9 p1 n4 a1 damm dike a2 g A T A e1 e4 e7 e9 pn v1 f1 b1 e1 e4 n4 a1 1:22 p1 e1 e4 e7 Konnektionslinje DETALJPLAN TORG ANTAGANDE x Planeskrivning PLANKARTA MED x Illustrationsplan e1 e4 e7 x MiljökonsekvensBESTÄMMELSER 2(3) beskrivning p1 del av MARIELUND 2:1 och del av damm dike STORAeSUNDBY 4:3 m.fl., 5 f1 b1 v2 vsödra 1 e4 e7 ÅRBY, p STRÄNGNÄS KOMMUN e1 e4 e7 1 E3 p G Skala: v NA TU Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef GCMVÄG 30 R Mikael Rojek Samhällsbyggnadsstrateg dik e meter Skala: 1:1000 (A0) x x x x Gestaltningsprogram Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Pbn godkännande Antagande Lagakraftvinnande Sign

26 VÅRDPLAN med ingående SKÖTSELPLANER Datum Lst Dnr Till: Länsstyrelsen i Södermanlands län Att: Agneta Scharp Nyköping Sörmlands Arkeologi AB Projektnr 1705 Vårdplan med ingående skötselplaner för fornlämningsmiljöer inom detaljplaneområdet Södra Årby, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Bakgrund Strängnäs kommun planerar att bebygga ett större markområde (Södra Årby) väster om Mariefred i närheten av Läggesta järnvägsstation. Inom området planeras drygt tusen bostäder samt byggnader för handel, kontor, skolor och service. Miljön utgörs idag av ett öppet jordbrukslandskap med åkerholmar, vilka hyser äldre bebyggelse och ett stort antal bevarade fornlämningar. I väster och nordväst avgränsas området av skogbeväxta höjdpartier. En av fornlämningarna (ett gravfält) har i samband med detaljplanearbetet undersökts, dokumenterats och tagits bort. De övriga ligger kvar och omfattar skilda lämningstyper såsom gravar & gravfält, fossil åkermark samt bebyggelselämningar i form av husgrunder och by- och gårdstomter. En förutsättning för att fornlämningarna ska kunna bevaras på ett meningsfullt sätt i det planerade nya bostadsområdet är att framtida boenden och övriga besökare känner till och respekterar fornlämningsmiljöerna. En given utgångspunkt för att uppnå detta är att fornlämningarna görs synliga, tydliga och tillgängliga genom skötsel och informationsskyltar. Tanken är också att ett grönt stråk ska förbinda fornlämningsmiljöerna med varandra. De vägar och stigar som anläggs ska anpassas och utformas efter terrängen och hur naturen ser ut. Vid val av ytbeläggning bör material som smälter in i omgivningarna prioriteras. Den planerade skötseln av fornlämningarna bidrar också till att främja och öka den biologiska mångfalden i området. Större och äldre träd kommer att bevaras med inriktning på att bevara ek och annan ädellövskog. Sly och barrträd (ej en) kommer att tas bort för att gynna och solbelysa ekar och andra ädellövträd. Även döda träd och lågor kommer att bevaras där det är möjligt vilket gynnar speciellt vedlevande insekter, men också svampar och fåglar. Sammanlagt rör det sig om fem skötselområden (A-E), varav fyra ligger inom planområdet (A-C & E). Inom varje område kommer varierande skötselåtgärder att utföras. Åtgärderna bygger på den inventering som gjordes av Sörmlands Arkeologi AB under hösten 2017 samt gemensamma diskussioner och fältbesök som genomförts av representanter från länsstyrelsen, Strängnäs kommun (kommunekolog) och Sörmlands Arkeologi AB. Strängnäs kommun ansvarar för det praktiska skötselarbetet i samråd med Länsstyrelsen i Södermanlands län och i enlighet med nedanstående upprättade skötselplaner. Den inledande avverkningen och slyröjningen inom fornlämningsmiljöerna kommer att ske under uppsikt/medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Verksamhet som innebär någon form av markingrepp i fornlämningsmiljöerna kräver tillståndsprövning av länsstyrelsen i enlighet med 2 Kap 12 i Kulturmiljölagen (1988:950), då Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (2 kap 6 Kulturmiljölagen 1988:950). Skötselplanerna är upprättade av Sörmlands Arkeologi AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län (lst dnr ) och har utformats i samverkan med länsstyrelsen och Strängnäs kommun. Planerna kan följas upp och uppdateras vid behov.

27 Skötselplanernas syfte Det övergripande syftet är att göra fornlämningsmiljöerna synliga och lättillgängliga för de framtida boende i området, så att de bevaras och respekteras. Därigenom skapas även förutsättningar att ge information/kunskap om platsens historia och de människor som en gång levt där. Genom att återkommande verkställa de fyra skötselplanerna uppfyller Strängnäs kommun de nationella målen för kulturmiljöarbetet: 1) Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas 2) Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön 3) Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser 4) En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. De planerade skötsel- och tillgänglighetssatsningarna inom detaljplaneområdet Södra Årby svarar också väl mot flera av de nationella friluftsmålen, i första hand målet att skapa en Attraktiv tätortsnära natur men även Tillgänglig natur för alla och Friluftsliv för god folkhälsa. Inledande åtgärder Skötselplanerna gäller tillsammans med antagen detaljplan. De inledande skötselåtgärderna för skötselområde A, B, C och E, inklusive uppsättning av informationsskyltar, ska verkställas i samband med att genomförandet av detaljplanen påbörjas. Återkommande skötselåtgärder ska göras i enlighet med skötselplanerna. Dokumentation & Uppföljning Skötseln av fornlämningsmiljöerna kan följas upp årligen genom att de genomförda insatserna jämförs med de uppsatta målen. Dokumentation kan göras genom ett uppföljningsprotokoll tillsammans med fotodokumentation. Innehåll Skötselområde A s. 4-5 Skötselområde B s Skötselområde C s Skötselområde D s. 23 Skötselområde E s Karta över placering av informationsskyltar s. 32 Referenser s. 33 2

28 Skötselområde D Kärnbo 7:1-4 Kärnbo 13:1 Skötselområde E Kärnbo 275 Kärnbo 14:1 Kärnbo 15:1 Kärnbo 263 Kärnbo 39:1 Kärnbo 179:1 Skötselområde C Kärnbo 264 Kärnbo 184:1 Kärnbo 183:1 m.fl Kärnbo 272 Kärnbo 185:1 Kärnbo 178:1 Skötselområde B Kärnbo 91:1 Kärnbo 262 Kärnbo 274 Kärnbo 257 Kärnbo 273 Kärnbo 259 Skötselområde A Kärnbo 90:1 Kärnbo 4:1-3 Plankarta med skötselområden skrafferade och aktuella fornlämningar markerade. 3

29 SKÖTSELOMRÅDE A A Skötselområde A Området ligger inom den sydöstra delen av planområdet och omfattar en fornlämning i form av ett gravfält, Kärnbo 90:1. Gravfältet ligger lätttillgängligt i anslutning till en befintlig väg och innehåller synliga gravar. För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 90:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 90:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) , 912 E (y) , 184 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 50 x 30 meter stort (N-S) och omfattar sammanlagt tolv synliga gravar i form av en hög och elva runda stensättningar. Högen är 6 meter stor, 0,5 meter hög och skadad genom rovgrävning. Stensättningarna är övertorvade, mellan 3 och 5 meter stora och 0,1-0,5 meter höga. Den största stensättningen har en tydlig kantkedja, medan de övriga har delvis synliga kantkedjor. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 10 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras yngre järnålder (ca e. Kr). Gravfältet ligger på ett mindre impediment omgivet av åkermark. Söder om gravfältet sträcker sig vägen in mot Mariefred och norr om gravfältet går en mindre grusväg i öst-västlig riktning som leder till befintliga bebyggelsen Oppgården. Fornlämningen är beväxt med gles lövskog, främst i form av björk men ek, asp och rönn finns också representerade. I kanterna mot åkermarken växer slånbuskar och sly. På impedimentet ligger en hel del skräp och skrot i form av bildäck, galler, järnplåtar, metallburkar etc. Stenar och stenblock som röjts från åkermarken har dumpats längs med kanterna av impedimentet. Högen på gravfältet är kraftigt skadad genom rovgrävning. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen på platsen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1700-talet. Platsen är markerad som impedimentsmark såväl på ägomätningar från år 1719 och 1759 (LMS akt C42-19:1 & akt C42-19:2) som på den häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J ) och på den äldre ekonomiska kartan från mitten av 1950-talet (RAK id J133-10h4f67, år 1957). Översikt över gravfältsmiljön Kärnbo 90:1. Bilden är tagen från norr. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB år

30 SKÖTSELOMRÅDE A Mål Vegetation Målet är att de träd som tillåts växa på ytorna mellan gravarna ska utgöras av ek och att de slånbuskage som växer i kanterna av impedimentet hålls efter så att de inte breder ut sig. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till gravarna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna. Slånbuskage i kanterna av impedimentet hålls efter. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningen. Sörj för återväxten av träd genom att behålla ekar som etableras på bra platser, det vill säga på avstånd från synliga gravar. Se till att synliga gravar hålls rena från skräp och löv så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna samt i kanterna av impedimentet. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför fornlämningsområdet. Den skadade högen återställs genom att gropen fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Allt skrot och skräp samt stenmaterial som dumpats på och i kanterna av impedimentet forslas bort. Skadad hög på gravfältet Kärnbo 90:1. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

31 SKÖTSELOMRÅDE B B Miljön ligger centralt inom planområdet och omfattar sammanlagt sju stycken fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Här finns platsen för Läggesta gamla tomt (Kärnbo 91:1), vilken till delar utgörs av en privat tomt med befintligt bostadshus och tillhörande ekonomibyggnader. Inom utbredningen för Läggesta gamla tomt finns ett antal enskilda lämningar i form av husgrunder (Kärnbo 257 & 259) samt några källargropar (Kärnbo 4:1-3), vilka samtliga kan knytas till olika tidsperioder i byns historia. I åkermarken väster om by/gårdstomten finns också spåren efter den tidigare bebyggelsen på platsen i form av förhistoriska anläggningar från järnålder (Kärnbo 262, 273 & 274). Ett urval av lämningarna kommer att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 4:1-3 Skötselområde B Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs kommun Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 4:1-3 Objekttyp: Källargropar (del av Läggesta bytomt) Koordinater: N (x) ,268 E (y) 6211,114 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka x 25 meter stort finns tre stycken så kallade källargropar det vill säga förvaringsgropar för potatis eller andra rotfrukter. Lämningarna ligger inom Läggesta gamla tomt och hör till by- och gårdstomten. Groparna är cirka 3 meter stora och 1 meter djupa. Två är runda och en är kvadratisk till formen. Samtliga är omgivna av vallar. Källargroparna är belägna inom den södra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Söder om lämningarna sträcker sig vägen in mot Mariefred och norr om källargroparna går en mindre grusväg i öst-västlig riktning som leder till en befintlig större lada inom den västra delen av planområdet. Impedimentet omges av åkermark i öst och väst och är beväxt med lövskog, i form av framför allt lönn, och lärkträd. Här finns också en del kullfallna mindre träd samt döda större grenar och ris. Materialet har till viss del samlats i groparna tillsammans med löv och annat skräp. I kanterna mot åkermarken växer slånbuskar och sly. Vad gäller markanvändningen så ligger källargroparna inom den södra delen av by- och gårdstomten där Läggesta by (Kärnbo 91:1) tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var Vegetationen på Kärnbo 4:1-3 utgörs av barrträd (lärk) och lövträd. Bilden är tagen från SSV. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

32 SKÖTSELOMRÅDE B belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 och där a. a.). Själva källargroparna hör troligen till byns senare historia och kan med stor sannolikhet knytas till 1800 eller möjligen 1900-talets bebyggelse (RAK id J , år & J133-10h4f67, år 1957). Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd. Slånbuskage som växer i kanterna av impedimentet hålls efter så att de inte breder ut sig. Ädellövträd, främst i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till källargroparna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att källargroparna blir tydliga och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till källargroparna. Slånbuskage i kanterna av impedimentet hålls efter. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly/buskar kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningarna. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på avstånd från de befintliga lämningarna. Se till att groparna hålls rena från löv, ris, grenar och övrigt skräp så att de förblir tydliga. Inledande Röjning av barrträd samt mindre lövträd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till källargroparna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Ris, grenar, löv och annat skräp som ligger i groparna forslas bort från området. Döda grenar & träd i en av källargroparna inom Kärnbo 4:1-3. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

33 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 259 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 259 Objekttyp: Husgrund (del av Läggesta bytomt) Koordinater: N (x) ,328 E (y) ,251 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en cirka 9 x 6 meter stor och cirka 0,30 meter hög husgrund (Ö-V) som hör till Läggesta gamla tomt. Grunden utgörs av en syllstensgrund som är delvis övertorvad. Rester efter spisen/eldstaden i huset är synlig som en hög av tegel inom den södra delen av lämningen. I ytan syns relativt stora mängder med tegel (takpannor/tegelstenar) och sot/kol. Husgrunden är belägen på den södra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Impedimentet är omgivet av åkermark i öst och väst. Strax söder och öster om husgrunden sträcker sig den grusväg som dels går upp mot dagens befintliga bebyggelse Oppgården, dels mot den större lada som idag ligger inom den västra delen av planområdet. Husgrunden är kraftigt beväxt med framför allt slånbuskage men också med enstaka mindre lövträd (tex. lönn & rönn). Här finns också spår av den tidigare trädgården i form av syrenbuskage. Vad gäller markanvändningen så ligger husgrunden inom den södra delen av by- och gårdstomten (Kärnbo 91:1) där Läggesta by tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 & där a. a.). Husgrunden utgör troligen spåren efter en av de byggnader som finns utmarkerade på den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att bevara kulturväxter som till exempel syrener som inte växer på själva husgrunden och att hålla slånbuskagen borta från grunden. Bibehålla ett växtskydd mot befintlig bebyggelse norr om lämningen. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation från husgrunden så att den syns och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till husgrunden. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till husgrunden. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningen. 8

34 SKÖTSELOMRÅDE B Kärnbo 259 är kraftigt beväxt med slån. Här finns också spår av den tidigare trädgården i form av till exempel syrener. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Ett av hörnen på syllstensgrunden Kärnbo 259. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

35 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 91:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 & Läggesta 4:2 Fornlämning: Kärnbo 91:1 Objekttyp: By- och gårdstomt (Läggesta gamla tomt) Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun & Privat fastighetsägare Områdesbeskrivning Inom ett cirka 350 x 80 stort område (NNV-SSÖ) låg tidigare Läggesta by. Idag ligger här en bebyggd tomt med bostadshus och tillhörande uthus (Oppgården). På impedimentet finns rester efter den tidigare byn i form av husgrunder (se beskrivningar för Kärnbo 257 & 259) och källargropar (se beskrivning för Kärnbo 4:1-3). Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att gårdarna flyttades ut från byn under 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a.). På 1600-talet omfattade Läggesta by tre gårdar (LMS akt C42-19:c3:133 & C42-19:c5:133) som under 1700-talet omnämns som Oppgården, Mellangården och Lillgården (LMS akt C42-19:1 & akt C42-19:2). I samband med laga skifte under 1800-talet bryts bystrukturen sönder och två av gårdarna flyttas från byn till platsen för dagens Marielund. Skiftet påbörjas år 1822 men genomförs inte helt förrän ungefär tio år senare på grund av meningsskiljaktigheter och rättsprocesser (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 10

36 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 257 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 257 Objekttyp: Husgrund, historisk tid (del av Läggesta gamla tomt) Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en cirka 8 x 8 meter stor och cirka 0,30 meter hög husgrund (N-S) som hör till Läggesta gamla tomt (Kärnbo 91:1). Grunden består av en syllstensgrund av 0,6-1,2 meter stora stenar som är delvis övertorvad. Husgrunden är belägen inom den västra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Impedimentet är omgivet av åkermark i öst och väst. Strax norr om husgrunden sträcker sig en luftburen kraftledning i öst-västlig riktning och öster om husgrunden ligger dagens befintliga bebyggelse (Oppgården). Husgrunden ligger i öppen ängs/hagmark och är beväxt med gräs. Husgrunden ligger inom den västra delen av by- och gårdstomten (Kärnbo 91:1) där Läggesta by tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 & där a. a.). Husgrunden utgör troligen spåren efter en av de byggnader som finns utmarkerade på den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 11

37 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 262, 273 & 274 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 262, 273 & 274 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 80 x 70 meter stor (NNV-SSÖ) och inga lämningar syns ovan mark. Tidigare genomförda arkeologiska utredningar (Bondesson 2009) och förundersökningar (Svensson 2015) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder), stolphål, kulturlager, lerklining, keramik och fynd av en vävtyngd. Boplatsens topografiska belägenhet (ca 10 m ö h) tillsammans med anläggningarnas och fyndens allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i yngre järnålder ( e. Kr). Fornlämningen ligger i åkermarken väster om impedimentet där tidigare Läggesta by, idag Oppgården, en gång var belägen (Kärnbo 91:1). Läggesta by förekommer i det historiska källmaterialet från och med medeltid och den påträffade boplatsen talar för att byn har kontinuitet ned i åtminstone yngre järnålder (Svensson 2015 & där a. a.). Vad gäller markanvändning utgjordes delar av det som idag är åkermark under 1700-talet av impedimentsmark (LMS akt C42-19:2 år 1759), vilken under 1800-talet odlades upp och åkermarken fick den utformning som den har idag (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder är aktuella. 12

38 SKÖTSELOMRÅDE C C Miljön ligger inom den nordvästra delen av planområdet och omfattar sammanlagt tio stycken fornlämningar. Här finns lämningar efter Fågelsta gamla tomt (Kärnbo 178:1), en tidigare brukad åker (Kärnbo 185:1), ett gravfält (Kärnbo 179:1) och gravar (Kärnbo 39:1, 183:1, 252, 253 & 254). I åkermarken nordöst om Fågelsta gamla tomt finns spår efter förhistoriska aktiviteter i form av en härd (Kärnbo 272). På samma skogsbeklädda höjdparti som gravfältet ligger också en så kallad fornlämningsliknande bildning (Kärnbo 184:1). I ett första skede kommer ett urval av lämningarna att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer två informationsskyltar att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 178:1 Skötselområde C Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 178:1 Objekttyp: By- och gårdstomt (Fågelsta gamla tomt) Koordinater: N (x) ,902 E (y) ,263 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett cirka 120 x 80 meter stort område (NV-SÖ) finns rester efter den tidigare byn Fågelsta. Lämningarna utgörs av stengrunder till både boningshus, källare och olika typer av ekonomibyggnader. Storleken på grunderna varierar mellan sex och tjugo meter. Husgrunderna är kallmurade av natursten och runt en meter höga. I området finns även överväxta högar med taktegel. Fornlämningen är belägen på ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark i väst och öst inom den sydvästra delen av skötselområdet. Husgrunderna ligger i en miljö som kan liknas vid en igenväxt park. Här finns små och stora lövträd och rester efter trädgårdsväxter i form av fruktträd och syrener. Därutöver finns en hel del täta slånbärsbuskage i kanterna ned mot åkermarken i sydöst, sydväst, öst och väst. Vissa partier i området har karaktären av relativ öppen ängsmark. Norr om husgrunderna finns spår efter den väg som tidigare ledde till gården från landsvägen i öster. Här finns också rester efter stengärdesgårdar och mindre partier med berg i dagen. Terrängen Översiktsbild över fornlämning Kärnbo 178:1. By och gårdstomten är belägen på det höjdparti som skymtar i bakgrunden mellan träden. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

39 SKÖTSELOMRÅDE C har här karaktär av stenbunden hagmark med växtlighet av enbuskar och mindre lövträd. Samtliga husgrunder är mer eller mindre beväxta med träd och buskar och på en del ligger kullfallna trädstammar och torra träd samt grenar. Fågelsta har medeltida ursprung och bebyggelsen finns kvar på platsen fram till andra hälften av 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a). På den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 är området markerat som tomtmark och endast en byggnad men inget namn finns utsatt på platsen (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att behålla kulturväxter som fruktträd, bärbuskar och trädgårdsblommor samt lövträd som växer på avstånd från husgrunderna. Ädellövträd framför allt i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till husgrunderna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation från husgrunderna så att de är synliga och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till husgrunderna. Slånbuskage i kanterna ned mot den omgivande åkermarken hålls efter så att de inte tar över. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Befintliga öppna ytor hålls efter så att de inte växer igen. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på ett avstånd från husgrunderna. Ängsmarken inom den västra delen av Kärnbo 178:1. Bilden är tagen från östsydöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

40 SKÖTSELOMRÅDE C Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till husgrunderna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar samt utgallring av mindre lövträd där de växer för tätt. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. Källargrunden inom fornlämning Kärnbo 178:1. Bilden är tagen från norr. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Spisröset i en av husgrunderna inom fornlämning Kärnbo 178:1. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

41 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 185:1 & 272 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 185:1 & 272 Objekttyp: Fossil åker & Härd Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom området finns en röjd yta, cirka 25 x 30 meter stor (NV-SÖ) med plan något skålad yta. Ytan avgränsas av en terrassering, cirka 0,7-2,5 meter hög. Lämningen är belägen på ett impediment omgivet av åkermark inom den östra delen av skötselområdet. Åkerytan är beväxt med gräs, mindre lövträd, sly och slånbuskage. I åkermarken norr om impedimentet ligger en boplatslämning i form av en sönderplöjd härd (eldstad), idag ej synlig ovan mark (Kärnbo 272). Anläggningen framkom i samband med en arkeologisk förundersökning år 2015 och syntes som en oregelbunden 0,30 meter i diameter stor sotig svart mörkfärgning med inslag av skärvig sten i ytan. Den fossila åkern ligger öster om Fågelsta gamla tomt (Kärnbo 178:1) som har medeltida ursprung och finns kvar på platsen fram till andra hälften av 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a). Åkerytan kan ses i det historiska kartmaterialet från år 1851 och ligger då mellan två mindre impediment och söder om den dåvarande vägen till Fågelsta. Vid sekelskiftet 1900 har åkerytan upphört att brukas och istället blivit en del av de omgivande impedimenten (LMM akt 04-KÄR-93, år 1851 & RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder är aktuella. 16

42 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 183:1, 252, 253 & 254 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 183:1, 252, 253 & 254 Objekttyp: Gravar Koordinater: N (x) , 058 E (y) ,101 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka 35 x 10 meter stort ligger fyra stycken gravar i form av en rund stensättning och tre röseliknande runda stensättningar. Gravarna är mellan 3 och 7 meter stora och upp till 0,5 meter höga. Samtliga är mer eller mindre övertorvade. Gravarnas topografiska belägenhet (ca 15 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras yngsta bronsålder/äldre järnålder (ca 600 f. Kr - 0 e. Kr). Stensättningarna är belägna på krönet av en mindre utlöpande moränrygg från ett större bergsområde, relativt centralt inom skötselområdet. Området är beväxt med gles lövskog med inslag av barrträd och enar. Moränryggen omges av åkermark i öst och i väst. Gravarna och deras närmaste omgivning är skadade genom större och mindre grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. I en del av de grävda groparna ligger dumpat slaktavfall i form av djurben samt ris och torra grenar. I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag från enbuskar). Ädellövträd främst i form av ek men också hassel ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till gravarna bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla ädellövträd som etableras på bra platser, det vill säga på ett säkert avstånd från synliga gravar. Se till att gravmiljön hålls ren från skräp och löv så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar samt utgallring av lövträd där de växer för tätt. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). 17

43 SKÖTSELOMRÅDE C Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Skadorna i anslutning till gravarna återställs genom att groparna fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Skräp, ris och torra/döda grenar som ligger på och i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. Stensättning Kärnbo 183:1. Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Markskada på stensättning Kärnbo 252. Bilden är tagen från söder. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

44 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 184:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 184:1 Objekttyp: Fornlämningsliknande bildning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en rundad cirka 6 meter i diameter och cirka 0,15 meter hög naturbildning/fornlämningsliknande lämning. Lämningen ligger på en avsats i östra kanten av ett större bergsparti, relativt centralt inom skötselområdet. Beväxt med gles blandskog (både barr & lövträd). I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 19

45 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 179:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 179:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) , 228 E (y) ,848 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 75 x 25 meter stort (NV-SÖ) och omfattar sammanlagt sju synliga gravar i form av ett röse, en hög och fem runda stensättningar. Högen ligger centralt på gravfältet och är drygt 6 meter i diameter, knappt 1 meter hög och har en delvis synlig kantkedja. Centralt i högen finns en försänkning. Röset är drygt 10 meter i diameter, knappt 1 meter högt och ligger i krönläge. Merparten av stenmaterialet i röset utgörs av rundade övermossade stenar, 0,3-0,9 meter stora. Röset omges av en delvis tydlig kantkedja av något större stenar. De runda stensättningarna är till stor del övertorvade och mellan 4 och 10 meter stora och 0,2 0,5 meter höga. En del har enstaka synliga stenar i ytan och vissa har delvis tydliga kantkedjor. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr - 0 e. Kr). Gravfältet är beläget på krönet och i en svag sluttning mot sydöst av ett större sammanhängande blockrikt höjdparti, inom den nordvästra delen av skötselområdet. Området är beväxt med gles barrskog med inslag av lövträd i form av ek, björk och hassel. I området ligger en kullfallna trädstammar samt torra/döda större grenar. Inom fornlämningen finns markskador i form av grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Stensättning inom Kärnbo 179:1 delvis täckt av döda grenar, träd & ris. Bilden är tagen från söder. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

46 SKÖTSELOMRÅDE C Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag från enbuskar). Ädellövträd i form av ek men också hassel ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek & hassel är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på ett säkert avstånd från befintliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Markskador i området återställs genom att de fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Kullfallna trädstammar, ris och torra grenar som ligger på och i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 21

47 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 39:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 39:1 Objekttyp: Stensättning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en grav i form av en rund stensättning. Graven är rundad, cirka 5 meter diameter och cirka 0,2 meter hög. Stensättningen är delvis övertorvad och stenmaterialet är utgörs av 0,3-0,6 meter stora stenar. Graven ligger i slänten av ett större bergsparti och i en uppröjd kraftledningsgata längst i norr inom skötselområdet. Kraftledningsgatan är omgiven av skogmark, till övervägande del barrträd. Gravens topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med den yttre gravformen talar för att den tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldsta järnålder (ca 1800 f. Kr e. Kr). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 22

48 SKÖTSELOMRÅDE D D Området ligger strax norr om och utanför planområdet, intill Årby gård. Området ingår i det sammanhängande friluftsstråk med natur- och kulturmiljöer som sträcker sig genom planområdet. Inga skötselåtgärder planeras i samband med den aktuella detaljplanen. Målet är att utforma och sätta upp en informationsskylt som berättar om platsens betydelse för områdets övergripande historia.dagens bebyggelse omfattar två gårdar med ett tiotal timrade hus, vilka har sitt ursprung i 1700-talet. Ortnamnet med ändelsen by tillsammans med den närbelägna fornlämningsmiljön i form av gravar (högar) och en runsten (Kärnbo 7:1-4) talar dock starkt för att bebyggelsen vid Årby har sitt ursprung i yngre järnålder och vikingatid. Beskrivning Kärnbo 7:1-4 Skötselområde D Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 7:1-4 Objekttyp: Runsten & Gravar Koordinater: N (x) ,810 E (y) ,999 (SWEREF 99 TM) Markägare: - Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka 15 x 30 meter stort finns tre synliga gravar och en runsten. Gravarna är övertorvade och utgörs av runda stensättningar, vilka är cirka 5 meter i diameter och mellan 0,25 och 0, meter höga. Ursprungligen låg här ett gravfält, vilket bland annat beskrivs i Rannsakningar efter Antikviteter på 1600-talet och kan ses på en teckning från 1700-talet. På 1930-talet undersöktes ett par av gravarna i samband med att dagens väg breddades. Utifrån fyndmaterialet daterades gravarna till vikingatid (ca e. Kr). I anslutning till det tidigare gravfältet står en runsten av granit (Sö 184). På stenen går att läsa Härmod lät resa denna sten efter Hall (?), sin gode broder. Gud hjälpe hans ande. På stenen finns ett litet kors inristat i änden av runslingan, något som tillsammans med inskriften daterar runsten till 1000-talet (Svensson 2015 och där a. a). Gravarna och runstenen är belägna på krönet av en moränförhöjning mellan dagens landsväg och en mindre grusväg (gamla landsvägen) strax norr om planområdet. Strax öster om fornlämningen ligger den befintliga bebyggelsen vid Årby. Ytan mellan vägarna utgörs av hagmark beväxt med enstaka björkar. Samtliga stensättningar är sedan tidigare mer eller mindre skadade av de båda vägsträckningarna. Skötselåtgärder Att utforma och sätta upp en informationsskylt som berättar om platsens betydelse för områdets övergripande historia. Runstenen Kärnbo 7:4 vid Årby (Sö 184). Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

49 SKÖTSELOMRÅDE E E Miljön ligger inom den nordöstra delen av planområdet, på norra sidan om landsvägen till Strängnäs. Området omfattar sammanlagt sex fornlämningar i form av en ensamliggande stensättning (Kärnbo 13:1), gravfält (Kärnbo 14:1 & 15:1), två boplatser (Kärnbo 264 & 263) och ett område med fossil åkermark (Kärnbo 275). I ett första skede kommer ett urval av lämningarna att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 15:1 Skötselområde E Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 15:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) ,863 E (y) ,118 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 30 x 25 meter stort (VNV-ÖSÖ) och omfattar sammanlagt fyra synliga gravar i form tre högar och en rund stensättning. Högarna är cirka 6 meter i diameter och cirka 1 meter höga. Stensättningen är övertorvad med enstaka synliga stenar i ytan, cirka 5 meter i diameter och 0,10 meter hög. Gravfältets topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras järnålder, med tyngdpunkt i den yngre delen (500 f. Kr e. Kr). Gravfältet ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark inom skötselområdets västra del. Miljön har karaktären av öppen något stenbunden hagmark, glest beväxt med lövträd i form av ek och björk blandat med barrträd som gran, tall och enbuskar. Mot åkerkanten i väster finns slånbuskage. Miljön är delvis skadad genom större och mindre grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1600-talet. Platsen ligger då i utkanten av ett skogsområde som under 1600-talet benämns som "Jagebacke" och under tidigt 1700-tal som "Jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:c5:134 år 1641 & C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. Gravfältet Kärnbo 15:1 är beläget i kanten av ett större skogsparti. Miljön är relativt öppen och glest beväxt med lövträd framför allt ek. Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

50 SKÖTSELOMRÅDE E Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag för enbuskar). Ädellövträd i form av ek ska gynnas. Slånbuskage i kanterna ned mot åkermarken hålls efter så att de inte breder ut sig. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, på säkert avstånd från befintliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av mindre träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar och äldre tallar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Markskador i området återställs genom att de fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 25

51 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 264 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 264 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 155 x 55 meter stor (NV-SÖ) och inga lämningar syns ovan mark. En tidigare genomförd arkeologisk utredning (Bondesson 2012) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder) och fynd av lerklining (byggnadsmaterial). Boplatsens topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med anläggningarnas allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i såväl yngre bronsålder (ca f. Kr) som järnålder (500 f. Kr e. Kr). Fornlämningen ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark inom den södra delen av skötselområdet. Boplatsen är dels belägen på en plan avsats nedanför ett brant berg beväxt med tät granskog (produktionsskog), dels i en kraftledningsgata med blockig och bergig terräng. Den norra delen av boplatsen har tidigare utgjorts av åkermark. Här finns spår efter diken (åkerhak) och det ligger röjningsrösen i kanterna av de tidigare åkrarna. I det historiska kartmaterialet syns åkermarken från tidigt 1700-tal (LMS akt nr C42-34:1 år 1721) fram till sekelskiftet 1900 (RAK id J ). På den äldre ekonomiska kartan från 1950-talet är den tidigare åkermarken utmarkerad som skogsmark (RAK id J133-10h4f67, år 1957). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. Den med granar igenplanterade äldre åkermarken inom den norra delen av fornlämning Kärnbo 264. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

52 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 263 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 263 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) 6283 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 70 x 20 meter stor (NNV-SSÖ) och inga lämningar syns ovan mark. En tidigare genomförd arkeologisk utredning (Bondesson 2012) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder), bränd lera samt skärvig och skörbränd sten. Boplatsens topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med anläggningarnas och fyndmaterialets allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i såväl bronsålder ( f. Kr) som järnålder (500 f. Kr e. Kr). Fornlämningen ligger i slänten av ett skogsbeväxt höjdparti inom den östra delen av skötselområdet. Boplatsen är belägen i ett skyddat läge mellan två bergspartier i en kalhuggen kraftledningsgata. Terrängen är kuperad och relativt blockrik. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone tidigt 1700-tal. Boplatsen ligger då inom ett skogsområde som benämns som"jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 27

53 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 14:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 14:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) ,368 E (y) 6207,006 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 85 x meter stort (NV-SÖ) och omfattar sammanlagt cirka sju synliga gravar i form av fyra runda och två kvadratiska stensättningar samt en rest sten. Stenmaterialet i gravarna utgörs av rundade stenar och stenblock som är mellan 0,2 och 0,6 meter stora. Den största runda stensättningen har en tydlig kantkedja av större stenar. En av de kvadratiska gravarna har haft resta hörnstenar, varav två i dagsläget är upprättstående medan två har fallit omkull. Storleken på gravarna varierar mellan cirka 4 och 10 meter i diameter och höjden mellan 0,20 och 0, meter. Den resta stenen är cirka 1 meter hög och lutar något åt norr. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt bör tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr -0 e. Kr). Gravfältet ligger på krönet av en bergsrygg omgiven av skogsmark (barrskog) centralt inom skötselområdet. Miljön utgörs till stora delar av berg i dagen och blockig terräng. Inom de högst belägna partierna utgörs växtligheten av tall, enbuskar och enstaka lövträd i form av ek och björk. I sluttningen mot norr breder granskogen ut sig. Mitt i den största stensättningen på gravfältet växer en relativt stor ek. Döda grenar, ris och mindre omkullfallna träd ligger på vissa av gravarna. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1600-talet. Gravfältet ligger då centralt inom ett skogsområde som under 1600-talet benämns som "Jagebacke" och under tidigt 1700-tal som "Jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:c5:134 år 1641 & C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. I den största stensättningen på gravfältet Kärnbo 14:1 står en fin ek. Bilden är tagen från sydöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

54 SKÖTSELOMRÅDE E Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd. Äldre tallar och enbuskar som växer på avstånd från gravarna behålls. Ädellövträd i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser det vill säga på avstånd från synliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av mindre träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Eken som står i den största stensättningen bevaras. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd, med undantag för enbuskar och äldre tallar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Döda grenar, ris och omkullfallna träd som ligger direkt på eller i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 29

55 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 275 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 275 Objekttyp: Fossil åker Koordinater: N (x) E (y) 6258 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Den fossila åkermarken utgörs av en cirka 25 x 15 (NV-SÖ) meter stor, röjd skålad yta. Sydväst om ytan ligger röjningssten. I samband med arkeologiska insatser i området påträffades spår efter odlingslager och röjning inom åkerytan, idag ej synliga ovan mark (Beckman-Thoor 2016). Fornlämningen ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti, strax utanför skötselområdet i nordöst. Den tidigare uppodlade åkermarken är idag glest beväxt med löv- och barrträd. Åkermarken har inte kunnat spåras längre tillbaka än till sekelskiftet 1900 i det historiska kartmaterialet. Vid den tidpunkten ligger ytan inom ett område som är utmarkerat som impedimentsmark (RAK id J år ). Någon närmare tidsbestämning än till före sekelskiftet 1900 låter sig därför inte göras. Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 30

56 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 13:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 13:1 Objekttyp: Stensättning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Fornlämningen utgörs av en grav i form av en rund stensättning. Graven är cirka 5 meter i diameter och 0,3 meter hög. Stensättningen är övertorvad med synliga stenar i ytan, som är mellan 0,2 och 0,8 meter. En del stenar ligger vräkta utanför stensättningen i väster. Centralt i graven syns en rund försäkning, cirka 1 meter i diameter stor och 0,5 meter djup. Gravens topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med den yttre gravformen talar för att det tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr -0 e. Kr). Stensättningen är belägen på udden av ett skogsbeväxt impediment inom den norra delen av skötselområdet. Vegetationen utgörs till största delen av lövskog med inslag av barrträd. Stensättningen är beväxt med några aspar och enbuskar. Utifrån det äldre historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats över tid. Under tidigt 1700-tal liggger graven på ett mindre impediment omgivet av åkertegar (LMS akt C42-34:1 år 1721) och senare under samma århundrade är situationen densamma (LMS akt C42-34:2 år 1771). Först vid mitten av 1900-talet har det mindre impedimentet växt ihop med det i söder skogsbeklädda höjdpartiet och landskapsbilden överensstämmer då relativt väl med hur det ser ut idag (RAK id J133-10h4f67 år 1957). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 31

57 Skötselområde D Skylt 5 Skötselområde E Skylt 6 Skötselområde C Skylt 4 Skylt 3 Skötselområde B Skötselområde A Skylt 2 Skylt 1 Karta över placering av skyltar och exempel på utformning och utseende på informattionsskyltar (A3). 32

58 Referenser Beckman-Thoor, Karin En förhistorisk boplats, fossil åker och smedjor mellan Svansta och Gertre. Arkeologisk utredning av tre områden och Kärnbo 42:1-2. Förundersökning av fossil åker, Kärnbo 186:1. Inom Svansta 1:2, Stora Sundby 4:3 och Åkers-Järsta 10:4, Kärnbo socken, Strängnäs kommun. Kraka Kulturmiljö Rapport 2016:01. Bondesson, Wivianne & Runeson, Henrik Planerad villabebyggelse i Åkers-Järsta. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. RAÄ UV Mitt rapport 2009:11. Bondesson, Wivianne Skärpbackarna. Arkeologisk utredning. Södermanland, Kärnbo socken, Stora Sundby 4:3 m. fl. RAÄ UV Mitt rapport 2012:24. Danielsson, Robert Handbok i fornminnesvård. Riksantikvarieämbetet. LMM Lantmäterimyndigheternas arkiv, Lantmäteriet, Historiska kartor ( Akt 04-KÄR-64. Mätning. Kärnbo socken, Södermanlands län, år Akt 04-KÄR-93. Delning. Strängnäs kommun, Södermanlands län, år LMS - Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteriet, Historiska kartor ( Akt C42-19:1. Geometrisk avmätning över Läggesta nr 1-3, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Johan Esping år Akt C42-19:2. Storskifte Läggesta nr 1-3, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Anders Forssman år Akt C42-19:4. Laga skifte Läggesta nr 1-3, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Erik Johan Vasberg år Akt C42-34:1. Avmätning över Årby nr 1-2, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Jakob Sipton (Siponius) år Akt C42-34:c5:134 år Avfattning över Årby nr 1-2, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Anders Samuelsson år Akt C42-34:2. Storskifte på åker, Årby nr 1-2, Kärnbo socken, Södermanlands län. Upprättad av Jonas Åhrberg år RAK - Rikets allmänna kartverks kartarkiv, Lantmäteriet, Historiska kartor, ( Ekonomiska kartan Ökna, Södermanlands län, RAK id: J133-10h4f67 Häradsekonomiska kartan Mariefred, år , Södermanlands län. RAK id: J Svensson, Ingeborg Södra Årby. Fornlämningarna Kärnbo 6:1, 57:1-2, 185:1, 187:1, 188:1-2, 262 & 264, Åkers-Järsta 10:4 & Stora Sundby 4:3. Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport Sörmlands Arkeologi AB 2015: 13. Nyköping. 33

59 VÅRDPLAN med ingående SKÖTSELPLANER Datum Lst Dnr Till: Länsstyrelsen i Södermanlands län Att: Agneta Scharp Nyköping Sörmlands Arkeologi AB Projektnr 1705 Vårdplan med ingående skötselplaner för fornlämningsmiljöer inom detaljplaneområdet Södra Årby, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Bakgrund Strängnäs kommun planerar att bebygga ett större markområde (Södra Årby) väster om Mariefred i närheten av Läggesta järnvägsstation. Inom området planeras drygt tusen bostäder samt byggnader för handel, kontor, skolor och service. Miljön utgörs idag av ett öppet jordbrukslandskap med åkerholmar, vilka hyser äldre bebyggelse och ett stort antal bevarade fornlämningar. I väster och nordväst avgränsas området av skogbeväxta höjdpartier. En av fornlämningarna (ett gravfält) har i samband med detaljplanearbetet undersökts, dokumenterats och tagits bort. De övriga ligger kvar och omfattar skilda lämningstyper såsom gravar & gravfält, fossil åkermark samt bebyggelselämningar i form av husgrunder och by- och gårdstomter. En förutsättning för att fornlämningarna ska kunna bevaras på ett meningsfullt sätt i det planerade nya bostadsområdet är att framtida boenden och övriga besökare känner till och respekterar fornlämningsmiljöerna. En given utgångspunkt för att uppnå detta är att fornlämningarna görs synliga, tydliga och tillgängliga genom skötsel och informationsskyltar. Tanken är också att ett grönt stråk ska förbinda fornlämningsmiljöerna med varandra. De vägar och stigar som anläggs ska anpassas och utformas efter terrängen och hur naturen ser ut. Vid val av ytbeläggning bör material som smälter in i omgivningarna prioriteras. Den planerade skötseln av fornlämningarna bidrar också till att främja och öka den biologiska mångfalden i området. Större och äldre träd kommer att bevaras med inriktning på att bevara ek och annan ädellövskog. Sly och barrträd (ej en) kommer att tas bort för att gynna och solbelysa ekar och andra ädellövträd. Även döda träd och lågor kommer att bevaras där det är möjligt vilket gynnar speciellt vedlevande insekter, men också svampar och fåglar. Sammanlagt rör det sig om fem skötselområden (A-E), varav fyra ligger inom planområdet (A-C & E). Inom varje område kommer varierande skötselåtgärder att utföras. Åtgärderna bygger på den inventering som gjordes av Sörmlands Arkeologi AB under hösten 2017 samt gemensamma diskussioner och fältbesök som genomförts av representanter från länsstyrelsen, Strängnäs kommun (kommunekolog) och Sörmlands Arkeologi AB. Strängnäs kommun ansvarar för det praktiska skötselarbetet i samråd med Länsstyrelsen i Södermanlands län och i enlighet med nedanstående upprättade skötselplaner. Den inledande avverkningen och slyröjningen inom fornlämningsmiljöerna kommer att ske under uppsikt/medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Verksamhet som innebär någon form av markingrepp i fornlämningsmiljöerna kräver tillståndsprövning av länsstyrelsen i enlighet med 2 Kap 12 i Kulturmiljölagen (1988:950), då Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (2 kap 6 Kulturmiljölagen 1988:950). Skötselplanerna är upprättade av Sörmlands Arkeologi AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län (lst dnr ) och har utformats i samverkan med länsstyrelsen och Strängnäs kommun. Planerna kan följas upp och uppdateras vid behov.

60 Skötselplanernas syfte Det övergripande syftet är att göra fornlämningsmiljöerna synliga och lättillgängliga för de framtida boende i området, så att de bevaras och respekteras. Därigenom skapas även förutsättningar att ge information/kunskap om platsens historia och de människor som en gång levt där. Genom att återkommande verkställa de fyra skötselplanerna uppfyller Strängnäs kommun de nationella målen för kulturmiljöarbetet: 1) Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas 2) Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön 3) Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser 4) En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. De planerade skötsel- och tillgänglighetssatsningarna inom detaljplaneområdet Södra Årby svarar också väl mot flera av de nationella friluftsmålen, i första hand målet att skapa en Attraktiv tätortsnära natur men även Tillgänglig natur för alla och Friluftsliv för god folkhälsa. Inledande åtgärder Skötselplanerna gäller tillsammans med antagen detaljplan. De inledande skötselåtgärderna för skötselområde A, B, C och E, inklusive uppsättning av informationsskyltar, ska verkställas i samband med att genomförandet av detaljplanen påbörjas. Återkommande skötselåtgärder ska göras i enlighet med skötselplanerna. Dokumentation & Uppföljning Skötseln av fornlämningsmiljöerna kan följas upp årligen genom att de genomförda insatserna jämförs med de uppsatta målen. Dokumentation kan göras genom ett uppföljningsprotokoll tillsammans med fotodokumentation. Innehåll Skötselområde A s. 4-5 Skötselområde B s Skötselområde C s Skötselområde D s. 23 Skötselområde E s Karta över placering av informationsskyltar s. 32 Referenser s. 33 2

61 Skötselområde D Kärnbo 7:1-4 Kärnbo 13:1 Skötselområde E Kärnbo 275 Kärnbo 14:1 Kärnbo 15:1 Kärnbo 263 Kärnbo 39:1 Kärnbo 179:1 Skötselområde C Kärnbo 264 Kärnbo 184:1 Kärnbo 183:1 m.fl Kärnbo 272 Kärnbo 185:1 Kärnbo 178:1 Skötselområde B Kärnbo 91:1 Kärnbo 262 Kärnbo 274 Kärnbo 257 Kärnbo 273 Kärnbo 259 Skötselområde A Kärnbo 90:1 Kärnbo 4:1-3 Plankarta med skötselområden skrafferade och aktuella fornlämningar markerade. 3

62 SKÖTSELOMRÅDE A A Skötselområde A Området ligger inom den sydöstra delen av planområdet och omfattar en fornlämning i form av ett gravfält, Kärnbo 90:1. Gravfältet ligger lätttillgängligt i anslutning till en befintlig väg och innehåller synliga gravar. För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 90:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 90:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) , 912 E (y) , 184 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 50 x 30 meter stort (N-S) och omfattar sammanlagt tolv synliga gravar i form av en hög och elva runda stensättningar. Högen är 6 meter stor, 0,5 meter hög och skadad genom rovgrävning. Stensättningarna är övertorvade, mellan 3 och 5 meter stora och 0,1-0,5 meter höga. Den största stensättningen har en tydlig kantkedja, medan de övriga har delvis synliga kantkedjor. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 10 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras yngre järnålder (ca e. Kr). Gravfältet ligger på ett mindre impediment omgivet av åkermark. Söder om gravfältet sträcker sig vägen in mot Mariefred och norr om gravfältet går en mindre grusväg i öst-västlig riktning som leder till befintliga bebyggelsen Oppgården. Fornlämningen är beväxt med gles lövskog, främst i form av björk men ek, asp och rönn finns också representerade. I kanterna mot åkermarken växer slånbuskar och sly. På impedimentet ligger en hel del skräp och skrot i form av bildäck, galler, järnplåtar, metallburkar etc. Stenar och stenblock som röjts från åkermarken har dumpats längs med kanterna av impedimentet. Högen på gravfältet är kraftigt skadad genom rovgrävning. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen på platsen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1700-talet. Platsen är markerad som impedimentsmark såväl på ägomätningar från år 1719 och 1759 (LMS akt C42-19:1 & akt C42-19:2) som på den häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J ) och på den äldre ekonomiska kartan från mitten av 1950-talet (RAK id J133-10h4f67, år 1957). Översikt över gravfältsmiljön Kärnbo 90:1. Bilden är tagen från norr. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB år

63 SKÖTSELOMRÅDE A Mål Vegetation Målet är att de träd som tillåts växa på ytorna mellan gravarna ska utgöras av ek och att de slånbuskage som växer i kanterna av impedimentet hålls efter så att de inte breder ut sig. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till gravarna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna. Slånbuskage i kanterna av impedimentet hålls efter. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningen. Sörj för återväxten av träd genom att behålla ekar som etableras på bra platser, det vill säga på avstånd från synliga gravar. Se till att synliga gravar hålls rena från skräp och löv så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna samt i kanterna av impedimentet. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför fornlämningsområdet. Den skadade högen återställs genom att gropen fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Allt skrot och skräp samt stenmaterial som dumpats på och i kanterna av impedimentet forslas bort. Skadad hög på gravfältet Kärnbo 90:1. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

64 SKÖTSELOMRÅDE B B Miljön ligger centralt inom planområdet och omfattar sammanlagt sju stycken fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Här finns platsen för Läggesta gamla tomt (Kärnbo 91:1), vilken till delar utgörs av en privat tomt med befintligt bostadshus och tillhörande ekonomibyggnader. Inom utbredningen för Läggesta gamla tomt finns ett antal enskilda lämningar i form av husgrunder (Kärnbo 257 & 259) samt några källargropar (Kärnbo 4:1-3), vilka samtliga kan knytas till olika tidsperioder i byns historia. I åkermarken väster om by/gårdstomten finns också spåren efter den tidigare bebyggelsen på platsen i form av förhistoriska anläggningar från järnålder (Kärnbo 262, 273 & 274). Ett urval av lämningarna kommer att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 4:1-3 Skötselområde B Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs kommun Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 4:1-3 Objekttyp: Källargropar (del av Läggesta bytomt) Koordinater: N (x) ,268 E (y) 6211,114 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka x 25 meter stort finns tre stycken så kallade källargropar det vill säga förvaringsgropar för potatis eller andra rotfrukter. Lämningarna ligger inom Läggesta gamla tomt och hör till by- och gårdstomten. Groparna är cirka 3 meter stora och 1 meter djupa. Två är runda och en är kvadratisk till formen. Samtliga är omgivna av vallar. Källargroparna är belägna inom den södra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Söder om lämningarna sträcker sig vägen in mot Mariefred och norr om källargroparna går en mindre grusväg i öst-västlig riktning som leder till en befintlig större lada inom den västra delen av planområdet. Impedimentet omges av åkermark i öst och väst och är beväxt med lövskog, i form av framför allt lönn, och lärkträd. Här finns också en del kullfallna mindre träd samt döda större grenar och ris. Materialet har till viss del samlats i groparna tillsammans med löv och annat skräp. I kanterna mot åkermarken växer slånbuskar och sly. Vad gäller markanvändningen så ligger källargroparna inom den södra delen av by- och gårdstomten där Läggesta by (Kärnbo 91:1) tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var Vegetationen på Kärnbo 4:1-3 utgörs av barrträd (lärk) och lövträd. Bilden är tagen från SSV. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

65 SKÖTSELOMRÅDE B belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 och där a. a.). Själva källargroparna hör troligen till byns senare historia och kan med stor sannolikhet knytas till 1800 eller möjligen 1900-talets bebyggelse (RAK id J , år & J133-10h4f67, år 1957). Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd. Slånbuskage som växer i kanterna av impedimentet hålls efter så att de inte breder ut sig. Ädellövträd, främst i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till källargroparna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att källargroparna blir tydliga och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till källargroparna. Slånbuskage i kanterna av impedimentet hålls efter. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly/buskar kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningarna. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på avstånd från de befintliga lämningarna. Se till att groparna hålls rena från löv, ris, grenar och övrigt skräp så att de förblir tydliga. Inledande Röjning av barrträd samt mindre lövträd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till källargroparna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Ris, grenar, löv och annat skräp som ligger i groparna forslas bort från området. Döda grenar & träd i en av källargroparna inom Kärnbo 4:1-3. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

66 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 259 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 259 Objekttyp: Husgrund (del av Läggesta bytomt) Koordinater: N (x) ,328 E (y) ,251 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en cirka 9 x 6 meter stor och cirka 0,30 meter hög husgrund (Ö-V) som hör till Läggesta gamla tomt. Grunden utgörs av en syllstensgrund som är delvis övertorvad. Rester efter spisen/eldstaden i huset är synlig som en hög av tegel inom den södra delen av lämningen. I ytan syns relativt stora mängder med tegel (takpannor/tegelstenar) och sot/kol. Husgrunden är belägen på den södra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Impedimentet är omgivet av åkermark i öst och väst. Strax söder och öster om husgrunden sträcker sig den grusväg som dels går upp mot dagens befintliga bebyggelse Oppgården, dels mot den större lada som idag ligger inom den västra delen av planområdet. Husgrunden är kraftigt beväxt med framför allt slånbuskage men också med enstaka mindre lövträd (tex. lönn & rönn). Här finns också spår av den tidigare trädgården i form av syrenbuskage. Vad gäller markanvändningen så ligger husgrunden inom den södra delen av by- och gårdstomten (Kärnbo 91:1) där Läggesta by tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 & där a. a.). Husgrunden utgör troligen spåren efter en av de byggnader som finns utmarkerade på den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att bevara kulturväxter som till exempel syrener som inte växer på själva husgrunden och att hålla slånbuskagen borta från grunden. Bibehålla ett växtskydd mot befintlig bebyggelse norr om lämningen. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation från husgrunden så att den syns och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i nära anslutning till husgrunden. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till husgrunden. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningen. 8

67 SKÖTSELOMRÅDE B Kärnbo 259 är kraftigt beväxt med slån. Här finns också spår av den tidigare trädgården i form av till exempel syrener. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Ett av hörnen på syllstensgrunden Kärnbo 259. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

68 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 91:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 & Läggesta 4:2 Fornlämning: Kärnbo 91:1 Objekttyp: By- och gårdstomt (Läggesta gamla tomt) Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun & Privat fastighetsägare Områdesbeskrivning Inom ett cirka 350 x 80 stort område (NNV-SSÖ) låg tidigare Läggesta by. Idag ligger här en bebyggd tomt med bostadshus och tillhörande uthus (Oppgården). På impedimentet finns rester efter den tidigare byn i form av husgrunder (se beskrivningar för Kärnbo 257 & 259) och källargropar (se beskrivning för Kärnbo 4:1-3). Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att gårdarna flyttades ut från byn under 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a.). På 1600-talet omfattade Läggesta by tre gårdar (LMS akt C42-19:c3:133 & C42-19:c5:133) som under 1700-talet omnämns som Oppgården, Mellangården och Lillgården (LMS akt C42-19:1 & akt C42-19:2). I samband med laga skifte under 1800-talet bryts bystrukturen sönder och två av gårdarna flyttas från byn till platsen för dagens Marielund. Skiftet påbörjas år 1822 men genomförs inte helt förrän ungefär tio år senare på grund av meningsskiljaktigheter och rättsprocesser (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 10

69 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 257 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 257 Objekttyp: Husgrund, historisk tid (del av Läggesta gamla tomt) Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en cirka 8 x 8 meter stor och cirka 0,30 meter hög husgrund (N-S) som hör till Läggesta gamla tomt (Kärnbo 91:1). Grunden består av en syllstensgrund av 0,6-1,2 meter stora stenar som är delvis övertorvad. Husgrunden är belägen inom den västra delen av ett större impediment som ligger relativt centralt inom skötselområdet. Impedimentet är omgivet av åkermark i öst och väst. Strax norr om husgrunden sträcker sig en luftburen kraftledning i öst-västlig riktning och öster om husgrunden ligger dagens befintliga bebyggelse (Oppgården). Husgrunden ligger i öppen ängs/hagmark och är beväxt med gräs. Husgrunden ligger inom den västra delen av by- och gårdstomten (Kärnbo 91:1) där Läggesta by tidigare var belägen. Byn skiftades under 1800-talet då gårdarna flyttades ut från bytomten (LMS akt C42-19:4 år 1831 & LMM akt 04-KÄR-93 år 1851). Kvar blev endast ett fåtal byggnader, varav en var belägen på platsen för dagens Oppgården. Läggesta by har sitt ursprung i yngre järnålder och medeltid, och förekommer i det historiska kartmaterialet från 1600-talet och fram till dess att utflyttningen sker (Svensson 2015 & där a. a.). Husgrunden utgör troligen spåren efter en av de byggnader som finns utmarkerade på den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 11

70 SKÖTSELOMRÅDE B Beskrivning Kärnbo 262, 273 & 274 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 262, 273 & 274 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 80 x 70 meter stor (NNV-SSÖ) och inga lämningar syns ovan mark. Tidigare genomförda arkeologiska utredningar (Bondesson 2009) och förundersökningar (Svensson 2015) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder), stolphål, kulturlager, lerklining, keramik och fynd av en vävtyngd. Boplatsens topografiska belägenhet (ca 10 m ö h) tillsammans med anläggningarnas och fyndens allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i yngre järnålder ( e. Kr). Fornlämningen ligger i åkermarken väster om impedimentet där tidigare Läggesta by, idag Oppgården, en gång var belägen (Kärnbo 91:1). Läggesta by förekommer i det historiska källmaterialet från och med medeltid och den påträffade boplatsen talar för att byn har kontinuitet ned i åtminstone yngre järnålder (Svensson 2015 & där a. a.). Vad gäller markanvändning utgjordes delar av det som idag är åkermark under 1700-talet av impedimentsmark (LMS akt C42-19:2 år 1759), vilken under 1800-talet odlades upp och åkermarken fick den utformning som den har idag (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder är aktuella. 12

71 SKÖTSELOMRÅDE C C Miljön ligger inom den nordvästra delen av planområdet och omfattar sammanlagt tio stycken fornlämningar. Här finns lämningar efter Fågelsta gamla tomt (Kärnbo 178:1), en tidigare brukad åker (Kärnbo 185:1), ett gravfält (Kärnbo 179:1) och gravar (Kärnbo 39:1, 183:1, 252, 253 & 254). I åkermarken nordöst om Fågelsta gamla tomt finns spår efter förhistoriska aktiviteter i form av en härd (Kärnbo 272). På samma skogsbeklädda höjdparti som gravfältet ligger också en så kallad fornlämningsliknande bildning (Kärnbo 184:1). I ett första skede kommer ett urval av lämningarna att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer två informationsskyltar att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 178:1 Skötselområde C Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 178:1 Objekttyp: By- och gårdstomt (Fågelsta gamla tomt) Koordinater: N (x) ,902 E (y) ,263 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett cirka 120 x 80 meter stort område (NV-SÖ) finns rester efter den tidigare byn Fågelsta. Lämningarna utgörs av stengrunder till både boningshus, källare och olika typer av ekonomibyggnader. Storleken på grunderna varierar mellan sex och tjugo meter. Husgrunderna är kallmurade av natursten och runt en meter höga. I området finns även överväxta högar med taktegel. Fornlämningen är belägen på ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark i väst och öst inom den sydvästra delen av skötselområdet. Husgrunderna ligger i en miljö som kan liknas vid en igenväxt park. Här finns små och stora lövträd och rester efter trädgårdsväxter i form av fruktträd och syrener. Därutöver finns en hel del täta slånbärsbuskage i kanterna ned mot åkermarken i sydöst, sydväst, öst och väst. Vissa partier i området har karaktären av relativ öppen ängsmark. Norr om husgrunderna finns spår efter den väg som tidigare ledde till gården från landsvägen i öster. Här finns också rester efter stengärdesgårdar och mindre partier med berg i dagen. Terrängen Översiktsbild över fornlämning Kärnbo 178:1. By och gårdstomten är belägen på det höjdparti som skymtar i bakgrunden mellan träden. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

72 SKÖTSELOMRÅDE C har här karaktär av stenbunden hagmark med växtlighet av enbuskar och mindre lövträd. Samtliga husgrunder är mer eller mindre beväxta med träd och buskar och på en del ligger kullfallna trädstammar och torra träd samt grenar. Fågelsta har medeltida ursprung och bebyggelsen finns kvar på platsen fram till andra hälften av 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a). På den Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 är området markerat som tomtmark och endast en byggnad men inget namn finns utsatt på platsen (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att behålla kulturväxter som fruktträd, bärbuskar och trädgårdsblommor samt lövträd som växer på avstånd från husgrunderna. Ädellövträd framför allt i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till husgrunderna bevaras, för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation från husgrunderna så att de är synliga och miljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till husgrunderna. Slånbuskage i kanterna ned mot den omgivande åkermarken hålls efter så att de inte tar över. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Befintliga öppna ytor hålls efter så att de inte växer igen. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på ett avstånd från husgrunderna. Ängsmarken inom den västra delen av Kärnbo 178:1. Bilden är tagen från östsydöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

73 SKÖTSELOMRÅDE C Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till husgrunderna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar samt utgallring av mindre lövträd där de växer för tätt. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. Källargrunden inom fornlämning Kärnbo 178:1. Bilden är tagen från norr. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Spisröset i en av husgrunderna inom fornlämning Kärnbo 178:1. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

74 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 185:1 & 272 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 185:1 & 272 Objekttyp: Fossil åker & Härd Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom området finns en röjd yta, cirka 25 x 30 meter stor (NV-SÖ) med plan något skålad yta. Ytan avgränsas av en terrassering, cirka 0,7-2,5 meter hög. Lämningen är belägen på ett impediment omgivet av åkermark inom den östra delen av skötselområdet. Åkerytan är beväxt med gräs, mindre lövträd, sly och slånbuskage. I åkermarken norr om impedimentet ligger en boplatslämning i form av en sönderplöjd härd (eldstad), idag ej synlig ovan mark (Kärnbo 272). Anläggningen framkom i samband med en arkeologisk förundersökning år 2015 och syntes som en oregelbunden 0,30 meter i diameter stor sotig svart mörkfärgning med inslag av skärvig sten i ytan. Den fossila åkern ligger öster om Fågelsta gamla tomt (Kärnbo 178:1) som har medeltida ursprung och finns kvar på platsen fram till andra hälften av 1800-talet (Svensson 2015 & där a. a). Åkerytan kan ses i det historiska kartmaterialet från år 1851 och ligger då mellan två mindre impediment och söder om den dåvarande vägen till Fågelsta. Vid sekelskiftet 1900 har åkerytan upphört att brukas och istället blivit en del av de omgivande impedimenten (LMM akt 04-KÄR-93, år 1851 & RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder är aktuella. 16

75 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 183:1, 252, 253 & 254 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 183:1, 252, 253 & 254 Objekttyp: Gravar Koordinater: N (x) , 058 E (y) ,101 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka 35 x 10 meter stort ligger fyra stycken gravar i form av en rund stensättning och tre röseliknande runda stensättningar. Gravarna är mellan 3 och 7 meter stora och upp till 0,5 meter höga. Samtliga är mer eller mindre övertorvade. Gravarnas topografiska belägenhet (ca 15 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras yngsta bronsålder/äldre järnålder (ca 600 f. Kr - 0 e. Kr). Stensättningarna är belägna på krönet av en mindre utlöpande moränrygg från ett större bergsområde, relativt centralt inom skötselområdet. Området är beväxt med gles lövskog med inslag av barrträd och enar. Moränryggen omges av åkermark i öst och i väst. Gravarna och deras närmaste omgivning är skadade genom större och mindre grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. I en del av de grävda groparna ligger dumpat slaktavfall i form av djurben samt ris och torra grenar. I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag från enbuskar). Ädellövträd främst i form av ek men också hassel ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger i direkt anslutning till gravarna bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla ädellövträd som etableras på bra platser, det vill säga på ett säkert avstånd från synliga gravar. Se till att gravmiljön hålls ren från skräp och löv så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i nära anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar samt utgallring av lövträd där de växer för tätt. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). 17

76 SKÖTSELOMRÅDE C Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Skadorna i anslutning till gravarna återställs genom att groparna fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Skräp, ris och torra/döda grenar som ligger på och i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. Stensättning Kärnbo 183:1. Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år Markskada på stensättning Kärnbo 252. Bilden är tagen från söder. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

77 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 184:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 184:1 Objekttyp: Fornlämningsliknande bildning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en rundad cirka 6 meter i diameter och cirka 0,15 meter hög naturbildning/fornlämningsliknande lämning. Lämningen ligger på en avsats i östra kanten av ett större bergsparti, relativt centralt inom skötselområdet. Beväxt med gles blandskog (både barr & lövträd). I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 19

78 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 179:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 179:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) , 228 E (y) ,848 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 75 x 25 meter stort (NV-SÖ) och omfattar sammanlagt sju synliga gravar i form av ett röse, en hög och fem runda stensättningar. Högen ligger centralt på gravfältet och är drygt 6 meter i diameter, knappt 1 meter hög och har en delvis synlig kantkedja. Centralt i högen finns en försänkning. Röset är drygt 10 meter i diameter, knappt 1 meter högt och ligger i krönläge. Merparten av stenmaterialet i röset utgörs av rundade övermossade stenar, 0,3-0,9 meter stora. Röset omges av en delvis tydlig kantkedja av något större stenar. De runda stensättningarna är till stor del övertorvade och mellan 4 och 10 meter stora och 0,2 0,5 meter höga. En del har enstaka synliga stenar i ytan och vissa har delvis tydliga kantkedjor. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr - 0 e. Kr). Gravfältet är beläget på krönet och i en svag sluttning mot sydöst av ett större sammanhängande blockrikt höjdparti, inom den nordvästra delen av skötselområdet. Området är beväxt med gles barrskog med inslag av lövträd i form av ek, björk och hassel. I området ligger en kullfallna trädstammar samt torra/döda större grenar. Inom fornlämningen finns markskador i form av grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. I det äldre historiska kartmaterialet från första hälften av 1800-talet anges området som backar (LMM akt 04-KÄR-64, år 1812 & akt 04-KÄR-93, år 1851) vilket innebär att marken varit obrukbar och istället använts som betesmark och/eller råvaruresurs för den närbelägna tidigare byn/gården Fågelstad (Kärnbo 178:1). Detsamma gäller vid sekelskiftet 1900 då området är utsatt som skogsmark (RAK id J , år ). Stensättning inom Kärnbo 179:1 delvis täckt av döda grenar, träd & ris. Bilden är tagen från söder. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

79 SKÖTSELOMRÅDE C Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag från enbuskar). Ädellövträd i form av ek men också hassel ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek & hassel är prioriterad) som etableras på bra platser, det vill säga på ett säkert avstånd från befintliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Markskador i området återställs genom att de fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Kullfallna trädstammar, ris och torra grenar som ligger på och i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 21

80 SKÖTSELOMRÅDE C Beskrivning Kärnbo 39:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Åkers-Järsta 10:4 Fornlämning: Kärnbo 39:1 Objekttyp: Stensättning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Lämningen utgörs av en grav i form av en rund stensättning. Graven är rundad, cirka 5 meter diameter och cirka 0,2 meter hög. Stensättningen är delvis övertorvad och stenmaterialet är utgörs av 0,3-0,6 meter stora stenar. Graven ligger i slänten av ett större bergsparti och i en uppröjd kraftledningsgata längst i norr inom skötselområdet. Kraftledningsgatan är omgiven av skogmark, till övervägande del barrträd. Gravens topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med den yttre gravformen talar för att den tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldsta järnålder (ca 1800 f. Kr e. Kr). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 22

81 SKÖTSELOMRÅDE D D Området ligger strax norr om och utanför planområdet, intill Årby gård. Området ingår i det sammanhängande friluftsstråk med natur- och kulturmiljöer som sträcker sig genom planområdet. Inga skötselåtgärder planeras i samband med den aktuella detaljplanen. Målet är att utforma och sätta upp en informationsskylt som berättar om platsens betydelse för områdets övergripande historia.dagens bebyggelse omfattar två gårdar med ett tiotal timrade hus, vilka har sitt ursprung i 1700-talet. Ortnamnet med ändelsen by tillsammans med den närbelägna fornlämningsmiljön i form av gravar (högar) och en runsten (Kärnbo 7:1-4) talar dock starkt för att bebyggelsen vid Årby har sitt ursprung i yngre järnålder och vikingatid. Beskrivning Kärnbo 7:1-4 Skötselområde D Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 7:1-4 Objekttyp: Runsten & Gravar Koordinater: N (x) ,810 E (y) ,999 (SWEREF 99 TM) Markägare: - Områdesbeskrivning Inom ett område som är cirka 15 x 30 meter stort finns tre synliga gravar och en runsten. Gravarna är övertorvade och utgörs av runda stensättningar, vilka är cirka 5 meter i diameter och mellan 0,25 och 0, meter höga. Ursprungligen låg här ett gravfält, vilket bland annat beskrivs i Rannsakningar efter Antikviteter på 1600-talet och kan ses på en teckning från 1700-talet. På 1930-talet undersöktes ett par av gravarna i samband med att dagens väg breddades. Utifrån fyndmaterialet daterades gravarna till vikingatid (ca e. Kr). I anslutning till det tidigare gravfältet står en runsten av granit (Sö 184). På stenen går att läsa Härmod lät resa denna sten efter Hall (?), sin gode broder. Gud hjälpe hans ande. På stenen finns ett litet kors inristat i änden av runslingan, något som tillsammans med inskriften daterar runsten till 1000-talet (Svensson 2015 och där a. a). Gravarna och runstenen är belägna på krönet av en moränförhöjning mellan dagens landsväg och en mindre grusväg (gamla landsvägen) strax norr om planområdet. Strax öster om fornlämningen ligger den befintliga bebyggelsen vid Årby. Ytan mellan vägarna utgörs av hagmark beväxt med enstaka björkar. Samtliga stensättningar är sedan tidigare mer eller mindre skadade av de båda vägsträckningarna. Skötselåtgärder Att utforma och sätta upp en informationsskylt som berättar om platsens betydelse för områdets övergripande historia. Runstenen Kärnbo 7:4 vid Årby (Sö 184). Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

82 SKÖTSELOMRÅDE E E Miljön ligger inom den nordöstra delen av planområdet, på norra sidan om landsvägen till Strängnäs. Området omfattar sammanlagt sex fornlämningar i form av en ensamliggande stensättning (Kärnbo 13:1), gravfält (Kärnbo 14:1 & 15:1), två boplatser (Kärnbo 264 & 263) och ett område med fossil åkermark (Kärnbo 275). I ett första skede kommer ett urval av lämningarna att vårdas. Urvalet har gjorts utifrån tillgänglighet och upplevelsevärde (synlighet). För att förmedla kunskap om platsens historia kommer en informationsskylt att utformas och sättas upp i området. Beskrivning Kärnbo 15:1 Skötselområde E Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 15:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) ,863 E (y) ,118 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 30 x 25 meter stort (VNV-ÖSÖ) och omfattar sammanlagt fyra synliga gravar i form tre högar och en rund stensättning. Högarna är cirka 6 meter i diameter och cirka 1 meter höga. Stensättningen är övertorvad med enstaka synliga stenar i ytan, cirka 5 meter i diameter och 0,10 meter hög. Gravfältets topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt kan tillföras järnålder, med tyngdpunkt i den yngre delen (500 f. Kr e. Kr). Gravfältet ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark inom skötselområdets västra del. Miljön har karaktären av öppen något stenbunden hagmark, glest beväxt med lövträd i form av ek och björk blandat med barrträd som gran, tall och enbuskar. Mot åkerkanten i väster finns slånbuskage. Miljön är delvis skadad genom större och mindre grävda gropar, troligen gjorda av vildsvin. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1600-talet. Platsen ligger då i utkanten av ett skogsområde som under 1600-talet benämns som "Jagebacke" och under tidigt 1700-tal som "Jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:c5:134 år 1641 & C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. Gravfältet Kärnbo 15:1 är beläget i kanten av ett större skogsparti. Miljön är relativt öppen och glest beväxt med lövträd framför allt ek. Bilden är tagen från öster. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

83 SKÖTSELOMRÅDE E Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd (med undantag för enbuskar). Ädellövträd i form av ek ska gynnas. Slånbuskage i kanterna ned mot åkermarken hålls efter så att de inte breder ut sig. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser, på säkert avstånd från befintliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av mindre träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd med undantag från enbuskar och äldre tallar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Markskador i området återställs genom att de fylls igen. Som fyllnadsmaterial används de uppgrävda jordmassor som finns på platsen. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 25

84 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 264 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 264 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 155 x 55 meter stor (NV-SÖ) och inga lämningar syns ovan mark. En tidigare genomförd arkeologisk utredning (Bondesson 2012) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder) och fynd av lerklining (byggnadsmaterial). Boplatsens topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med anläggningarnas allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i såväl yngre bronsålder (ca f. Kr) som järnålder (500 f. Kr e. Kr). Fornlämningen ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti omgivet av åkermark inom den södra delen av skötselområdet. Boplatsen är dels belägen på en plan avsats nedanför ett brant berg beväxt med tät granskog (produktionsskog), dels i en kraftledningsgata med blockig och bergig terräng. Den norra delen av boplatsen har tidigare utgjorts av åkermark. Här finns spår efter diken (åkerhak) och det ligger röjningsrösen i kanterna av de tidigare åkrarna. I det historiska kartmaterialet syns åkermarken från tidigt 1700-tal (LMS akt nr C42-34:1 år 1721) fram till sekelskiftet 1900 (RAK id J ). På den äldre ekonomiska kartan från 1950-talet är den tidigare åkermarken utmarkerad som skogsmark (RAK id J133-10h4f67, år 1957). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. Den med granar igenplanterade äldre åkermarken inom den norra delen av fornlämning Kärnbo 264. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

85 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 263 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 263 Objekttyp: Boplats Koordinater: N (x) E (y) 6283 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Boplatsen är cirka 70 x 20 meter stor (NNV-SSÖ) och inga lämningar syns ovan mark. En tidigare genomförd arkeologisk utredning (Bondesson 2012) har dock visat att det under markytan finns spår efter en förhistorisk boplats i form av härdar (eldstäder), bränd lera samt skärvig och skörbränd sten. Boplatsens topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med anläggningarnas och fyndmaterialets allmänna karaktär gör att den tidsmässigt kan höra hemma i såväl bronsålder ( f. Kr) som järnålder (500 f. Kr e. Kr). Fornlämningen ligger i slänten av ett skogsbeväxt höjdparti inom den östra delen av skötselområdet. Boplatsen är belägen i ett skyddat läge mellan två bergspartier i en kalhuggen kraftledningsgata. Terrängen är kuperad och relativt blockrik. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone tidigt 1700-tal. Boplatsen ligger då inom ett skogsområde som benämns som"jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 27

86 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 14:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 14:1 Objekttyp: Gravfält Koordinater: N (x) ,368 E (y) 6207,006 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Gravfältet är cirka 85 x meter stort (NV-SÖ) och omfattar sammanlagt cirka sju synliga gravar i form av fyra runda och två kvadratiska stensättningar samt en rest sten. Stenmaterialet i gravarna utgörs av rundade stenar och stenblock som är mellan 0,2 och 0,6 meter stora. Den största runda stensättningen har en tydlig kantkedja av större stenar. En av de kvadratiska gravarna har haft resta hörnstenar, varav två i dagsläget är upprättstående medan två har fallit omkull. Storleken på gravarna varierar mellan cirka 4 och 10 meter i diameter och höjden mellan 0,20 och 0, meter. Den resta stenen är cirka 1 meter hög och lutar något åt norr. Gravfältets topografiska belägenhet (ca 25 m ö h) tillsammans med de yttre gravformerna talar för att det tidsmässigt bör tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr -0 e. Kr). Gravfältet ligger på krönet av en bergsrygg omgiven av skogsmark (barrskog) centralt inom skötselområdet. Miljön utgörs till stora delar av berg i dagen och blockig terräng. Inom de högst belägna partierna utgörs växtligheten av tall, enbuskar och enstaka lövträd i form av ek och björk. I sluttningen mot norr breder granskogen ut sig. Mitt i den största stensättningen på gravfältet växer en relativt stor ek. Döda grenar, ris och mindre omkullfallna träd ligger på vissa av gravarna. Utifrån det historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats sedan åtminstone 1600-talet. Gravfältet ligger då centralt inom ett skogsområde som under 1600-talet benämns som "Jagebacke" och under tidigt 1700-tal som "Jägarpark med stor tallskoug" (LMS akt C42-34:c5:134 år 1641 & C42-34:1 år 1721). Området fortsätter sedan att utgöras av skogsmark fram till i våra dagar. I den största stensättningen på gravfältet Kärnbo 14:1 står en fin ek. Bilden är tagen från sydöst. Foto: Lars Norberg Sörmlands Arkeologi AB, år

87 SKÖTSELOMRÅDE E Mål Vegetation Målet är att bevara lövträd och att hålla undan barrträd. Äldre tallar och enbuskar som växer på avstånd från gravarna behålls. Ädellövträd i form av ek ska gynnas. Döda träd och lågor som inte ligger på eller i direkt anslutning till gravarna ska bevaras för att gynna den biologiska mångfalden. Vård Målet är att hålla undan träd, sly, buskar och övrig vegetation så att gravarna blir synliga och gravmiljön ger ett vårdat och välskött intryck. Skötselåtgärder Återkommande Röjning av sly, stubbskott, buskar och annat som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Sörj för återväxten av träd genom att behålla lövträd (ek är prioriterad) som etableras på bra platser det vill säga på avstånd från synliga gravar. Se till att gravarna hålls rena från ris, torra grenar och övrigt skräp så att området ger ett vårdat intryck. Inledande Röjning av mindre träd, sly och buskar som växer direkt på och i anslutning till gravarna. Eken som står i den största stensättningen bevaras. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Bortröjning av barrträd, med undantag för enbuskar och äldre tallar. Arbetet ska ske när marken är frusen eller torr för att undvika markskador/spårbildning och under medverkan av antikvarisk kompetens (arkeolog). Allt röjningsavfall forslas bort från området. Borttaget sly kan flisas eller brännas på en plats utanför området med fornlämningar. Döda grenar, ris och omkullfallna träd som ligger direkt på eller i nära anslutning till gravarna forslas bort. Nyskapande Utformning av stig/väg som leder till och igenom fornlämningsmiljön och förbinder den med övriga fornlämningar inom planområdet. 29

88 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 275 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 275 Objekttyp: Fossil åker Koordinater: N (x) E (y) 6258 (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Den fossila åkermarken utgörs av en cirka 25 x 15 (NV-SÖ) meter stor, röjd skålad yta. Sydväst om ytan ligger röjningssten. I samband med arkeologiska insatser i området påträffades spår efter odlingslager och röjning inom åkerytan, idag ej synliga ovan mark (Beckman-Thoor 2016). Fornlämningen ligger i kanten av ett skogsbeväxt höjdparti, strax utanför skötselområdet i nordöst. Den tidigare uppodlade åkermarken är idag glest beväxt med löv- och barrträd. Åkermarken har inte kunnat spåras längre tillbaka än till sekelskiftet 1900 i det historiska kartmaterialet. Vid den tidpunkten ligger ytan inom ett område som är utmarkerat som impedimentsmark (RAK id J år ). Någon närmare tidsbestämning än till före sekelskiftet 1900 låter sig därför inte göras. Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 30

89 SKÖTSELOMRÅDE E Beskrivning Kärnbo 13:1 Administrativa uppgifter Län: Södermanland Kommun: Strängnäs Socken: Kärnbo Fastighet: Stora Sundby 4:3 Fornlämning: Kärnbo 13:1 Objekttyp: Stensättning Koordinater: N (x) E (y) (SWEREF 99 TM) Markägare: Strängnäs kommun Områdesbeskrivning Fornlämningen utgörs av en grav i form av en rund stensättning. Graven är cirka 5 meter i diameter och 0,3 meter hög. Stensättningen är övertorvad med synliga stenar i ytan, som är mellan 0,2 och 0,8 meter. En del stenar ligger vräkta utanför stensättningen i väster. Centralt i graven syns en rund försäkning, cirka 1 meter i diameter stor och 0,5 meter djup. Gravens topografiska belägenhet (ca m ö h) tillsammans med den yttre gravformen talar för att det tidsmässigt kan tillföras bronsålder/äldre järnålder (ca 1800 f. Kr -0 e. Kr). Stensättningen är belägen på udden av ett skogsbeväxt impediment inom den norra delen av skötselområdet. Vegetationen utgörs till största delen av lövskog med inslag av barrträd. Stensättningen är beväxt med några aspar och enbuskar. Utifrån det äldre historiska kartmaterialet ser inte markanvändningen ut att ha förändrats över tid. Under tidigt 1700-tal liggger graven på ett mindre impediment omgivet av åkertegar (LMS akt C42-34:1 år 1721) och senare under samma århundrade är situationen densamma (LMS akt C42-34:2 år 1771). Först vid mitten av 1900-talet har det mindre impedimentet växt ihop med det i söder skogsbeklädda höjdpartiet och landskapsbilden överensstämmer då relativt väl med hur det ser ut idag (RAK id J133-10h4f67 år 1957). Skötselåtgärder I dagsläget är inga skötselåtgärder aktuella. 31

90 Skötselområde D Skylt 5 Skötselområde E Skylt 6 Skötselområde C Skylt 4 Skylt 3 Skötselområde B Skötselområde A Skylt 2 Skylt 1 Karta över placering av skyltar och exempel på utformning och utseende på informattionsskyltar (A3). 32