Jordbiten. Tema Djurhållning. Majsensilage s. 19 Förbättra företaget s Nr 3 /2011

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2011 Tema Djurhållning Majsensilage s. 19 Förbättra företaget s

2 Ledaren SLU tänker fel angående Skara Västra Götalands län har de största ytorna betesmarker, störst produktion av köttdjur och den största förädlingen i köttbranschen. Vid forskning och utbildning är det viktigt att ha en väl fungerande dialog mellan praktik och teori. Något som bara kan ske om forskningen ligger i det geografiska närområdet till det som studeras. Därför skulle en nerdragning av SLU:s verksamhet i länet påverka hela Sveriges produktion. Att SLU överväger att flytta nöt- och lammcentrum från Skara till Uppsala är strategisk fel. SLU i Skara har ingen egen fakultet och jag kan helt förstå om SLU i sin verksamhet ser fördelar att koncentrera forskning och investeringar i nya försöksstallar i Uppsala. Men med forskning utan geografisk närhet till en stark näring och produktion kommer möjligheten till dialog och därmed kunskapsutbytet att minska. Möjligheten att genomföra gårdsnära försök i nära samarbete med storskalig produktion kommer i framtiden inte att finnas i närområdet om Uppsala blir nytt centrum! Grisproduktionen är snart ett minne blott om inte situationen i Sverige och EU förbättras. Ljusglimten är de större svenska producenter som fortsätter att investera för framtiden och också kombinerar ökad produktion med biogas. Energi kommer att bli en viktig inkomstkälla i framtidens jordbruk. Även om konsumtionen av kött i landet stadigt har ökat så har den inhemska animalieproduktionen minskat sedan EU-inträdet. Jag ser det som att branschen är svag ur ett marknadsperspektiv jämfört med andra branscher. Branschen är under omstrukturering. Nya aktörer kommer att etablera sig och mer lokalproducerat kött kommer att säljas. En intressant aspekt är konsumentens tydliga vilja att betala mer för köttet ju närmare gården hon kommer. Grisproduktionen i Tyskland har en stor fördel i och med att tyska staten betalar ett garanterat pris för biogasen vilket ger en förbättrad kalkyl för grisproduktion. Biogas kostar idag ca 70 öre/kwh mot naturgasens 25 öre/kwh. Ett riktat stöd för gårdsnära produktion av biogas tror jag vore ett sätt att få fart på investeringarna. Får- och lammproduktion är på uppgång i länet även om lönsamheten också här är mycket ansträngd. Jag har träffat lantbrukare som har får. Alla klagar på bristen på slaktalternativ och höga transportkostnader. Det finns en marknad som vill köpa. För uppfödaren gäller det att välja väg. Antingen nischa sig och ta bra betalt eller satsa på större produktion, nå stordriftsfördelar och sälja till större slakterier. Under hösten kommer länsstyrelsen att öka insatserna för att i olika former stödja köttproduktionen. Läs mer på sidan 5. Jordbitens redaktion Ingrid Guldbrand Nina Goos Gunnel Holmberg Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Gabriel Skarbäck Tryck Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk Utgivningsplan 2011 Nr 1 24 februari Nr 2 12 maj Nr 3 22 september Nr 4 8 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Ingrid Guldbrand. Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Peter Svensson landsbygdsdirektör 2 Jordbiten 3/20111

3 Djurhållning Stor efterfrågan på företagsstöd Den stora åtgången av stödpengar inom lantbruket innebär att länets genomförandestrategi ändras. Från och med den 1 september kommer spannmålstorkar och foderanläggningar inte längre att beviljas stöd. Investeringar i djurstallar kommer fortsatt att vara prioriterat. Att söka företagsstöd har blivit populärt. Pengar söks framförallt till investering i djurstallar och foderanläggningar. Satsar du på arbetsmiljön och säkerheten kan det ge ytterligare 5 procent i stöd. Antalet ansökningar om investeringsstöd har i år överträffat förväntningarna. Investeringsviljan är stor i lantbruksföretagen Djurstallar vanligast Det är investeringar i djurstallar som är den klart dominerande åtgärden. Möjligheten att få stöd till spannmål och foderanläggningar har också bidragit till många ansökningar. Det är positivt att investeringsviljan är stor och att landbygdsprogrammets pengar bidrar till att stärka konkurrenskraften så tidigt som möjligt i landsbygdsföretagen. Nya pengar I skrivande stund är det oklart om länets budget för landsbygdsprogrammet kommer att förstärkas med ytterligare pengar. Under hösten kommer det att ske en översyn av kvarvarande pengar i landet, vilket kan leda till omfördelning av pengarna mellan länen. Regeringen ska också besluta om ett eventuellt tillskott av pengar till landbygdsprogrammet. Regeringen har sagt att god djurmiljö bör prioriteras. Nyheter om strategi och budgetläget kommer att finnas på Länsstyrelsens webbplats www. lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/ naringsliv-och-foreningar Investera för en bra arbetsmiljö Ett av de övergripande målen med landsbygdprogrammet är att skapa möjligheten till arbete på landsbygden för både kvinnor och män. I Västra Götalands läns strategi har detta gjorts extra tydligt genom att premiera sådana åtgärder med 5 procent extra i stöd. Företagsstödet är i grunden 25 procent på stödgrundande utgifter. Vid en åtgärd som gynnar möjligheterna till att både män och kvinnor kan vara verksamma på landsbygden beviljas 30 procent i stöd. Bättre arbetsmiljö Möjligheten för både kvinnor och män att vara verksamma på landsbygden hänger tätt ihop med en god arbetsmiljö. Inom lantbruket kan en tungarbetad arbetsmiljö utgöra ett hinder för att både kvinnor och män skall kunna arbeta i företaget. Därför premieras arbetsunderlättande åtgärder som innebär att tunga arbetsmoment mekaniseras och Nyströade nöt. Foto: Per Ola Schönbeck helst automatiseras. Automatisering är positivt även för effektiviteten eftersom arbetstiden i stället kan användas till att utföra andra arbetsuppgifter. Det är särskilt värdefullt om dagligen återkommande arbetsuppgifter, till exempel utfodring i djurstallar, automatiseras. Säkerhet och personalrum Andra saker som kan värderas som positiva för arbetsmiljön och som är viktiga att tänka på vid en investering är bland annat den personliga säkerheten. Det kan handla om att inte behöva gå inne bland djuren för att till exempel strö djupströbädden. Bra personalutrymme med möjlighet till ombyte, dusch och toalett är också värdefullt, särskild när det finns anställd arbetskraft. På arbetsmiljöverkets webbplats hittar du lättläst information om de minimikrav som finns inom arbetsmiljölagen broschyrer Så kom ihåg den egna och medarbetarnas arbetsmiljö när du gör en investering. Det kan även löna sig genom 5 procent i extra stöd. Med hjälp av en balrivare kan ströbädden strös utan att någon behöver gå inne bland djuren och fördela halmen för hand. Foto: Per Ola Schönbeck Stefan Gustafsson Uddevalla Jordbiten 3/2011 3

4 Djurhållning LRF kräver snabbare svar Krävs ett bredare utbud Men mycket nytt måste till, enligt LRF. Köttbranschen måste exempelvis bli bättre på att marknadsföra ett bredare utbud. Ta kaffe och tomater i en vanlig affär. Där erbjuds kunderna jag vet inte hur många olika sorter. Men i kötthyllan är variationen mycket mindre, konstaterar Helena Jonsson. Samtidigt ser jag förändringarna komma. Kaprifolköttet i ert län är ett bra exempel. Jag tror på konceptkött, att producenterna går ihop kring en idé som går att sälja. Foto: Henrik Witt. Mer betalt, en rikare flora av produkter, lägre produktionskostnader, snabbare tillstånd, lite mänskligare kontroller och slopad dubbelmoral hos en del kunder. Allt det här skulle göra den svenska köttbranschen gott, menar Helena Jonsson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Och nog kan länsstyrelserna dra sitt strå till stacken, säger hon. Den svenska produktionen av livsmedel krymper. Både i volym och värde. Det här tänker naturligtvis inte LRF stillatigande acceptera. Därför har organisationen satt en ny livsmedelsstrategi i sjön. Vi har efterfrågade produkter. Det gäller inte minst vårt kött. Men mycket behöver bli bättre, konstaterar Helena Jonsson. Illusionen om svensk mat Svenskt kött är, menar LRF och Jonsson, en del av en spridd illusion om svensk mat. Nämligen att vi på det hela taget producerar vad vi behöver inom landet. Men så är inte fallet. Av det svenskarna stoppar i sig är 45 procent importerat. Alltså nästan hälften. Svenska bönder skulle kunna producera mycket, mycket mer mat. Det gäller inte minst köttbranschen. Om vi sen äter upp det på egen hand eller exporterar är kanske inte det väsentligaste, menar Helena Jonsson. Oacceptabel dubbelmoral Andra nödvändiga förändringar ligger utom lantbrukarnas kontroll. Kommuner, skolor och sjukhus måste ta sitt ansvar, fortsätter Helena Jonsson Om myndigheterna ställer höga krav på producenterna måste producenterna också kunna ställa krav på myndigheterna. Att kommuner, stat och landsting bara jagar lägre kostnader när kött serveras på skolor, sjukhus och äldreboenden är inget annat än dubbelmoral. Snabbare processer Länsstyrelsen kan också göra sitt. Med snabbare tillstånd, prövningar och besked om investeringsstöd skulle mycket vara vunnet. Helena Jonsson önskar också en lite mänskligare attityd vid tillsyn och kontroller. Hon menar att tvärvillkorskontrollerna kan upplevas som lite väl godtyckliga och att detaljerna ibland kan få en alldeles för stor betydelse. Det handlar trots allt om hälsa och djurskydd. Nog kan en lantbrukare vara oerhört omsorgsfull trots att ett par nummerbrickor försvunnit från något av djurens öron. Måste hitta vägarna För svenska bönder tar väl hand om sina djur, hävdar Helena Jonsson. Ja, och det är ett av våra stora mervärden. Därför måste svenskt kött lyftas fram. När produkten blir anonym riskerar det att bli ett stint stirrande på priset och inget annat. Nu måste vi också bli bättre på att hitta vägarna mellan producent och konsument. Det är en av köttbranschens stora utmaningar framöver. Jan Mogol Informationsenheten 4 Jordbiten 3/2011

5 Djurhållning Det här gör Länsstyrelsen Länsstyrelsen arbetar med många åtgärder för att underlätta och utveckla näringen i länet. Vi arbetar med minskade handläggningstider, effektivare metoder, hårdare prioritering mot djurproduktion för investeringsstöd och regelbundna möten med näringen och övriga myndigheter. Vi måste fortsätta bli bättre på att se helheten hos lantbrukaren och markägaren. Vi är föregångare när det gäller djurvälfärd, har en sträng skyddslagstiftning som Biotopsskyddet, en sträng miljöbalk och tuffa nationella mål på klimat, energi, vatten och miljö. Trots detta måste vi som myndighet jobba för att underlätta och utveckla näringen i länet. Några konkreta åtgärder som vi arbetar med just nu: Minskad handläggningstid för miljökonsekvensutredningar genom att vi söker mer personal för handläggning. Vi behöver öka investeringstakten och detta är en åtgärd. Höjt takbelopp till 2 miljoner för investeringsstöd i axel 1. Prioriteringen framöver blir troligen ännu hårdare styrning mot djurproduktion. Vi träffar LRF regelbundet. Till träffarna samlar vi kompetens från flera enheter på Länsstyrelsen för att vi skall få en helhetsbild och förståelse samt kunna lyfta gemensamma frågor och ta tag i saker. Vi träffar kommuner, lantbrukare och näring regelbundet för att följa trender och förändringar och se till att myndigheten hänger med i utvecklingen. Ökad effektivitet ger mer tid till rådgivande insatser och lägre administrationskostnader. Handläggningstider minskar och följs upp kontinuerligt. Djursskyddet i Västra Götaland har fått mycket bra kritik nationellt för sitt metodiska arbete och sina projektinriktade kontroller. Fördelarna med projektinriktade kontroller är mindre tidsåtgång per lantbrukare samt att fler gårdar kan besökas. Med fler gårdar som kontrolleras ökar konsumentens förtroende för svenska och närproducerade produkter. Peter Svensson landsbygdsdirektör Foto: Maja-Lena Främling. Jordbiten 3/2011 5

6 Djurhållning Nya regler gynnar djuren En bra kalvningsmiljö är viktig för såväl kalv som ko. Från och med den 1 augusti 2012 ska alla kor och kvigor kalva lösgående. Den 1 augusti 2012 gäller nya regler vid kalvning. Detta är positivt för kon eftersom det underlättar kalvningen om man skapar en bra kalvningsmiljö. För kalvens del är det också positivt eftersom kon kan komma åt att slicka kalven och få igång den. Råmjölken är livsviktig för den nyfödda kalven och risken för att kalven diar en annan ko försvinner också om kon kalvar enskilt. Kalvningsplatsen Det ska finnas kalvningsboxar. Dessa kan antingen vara ensamboxar eller gruppboxar. Kalvningsplatsen kan vara stationär i form av fasta kalvningsboxar eller tillfälligt uppställda kalvningsboxar med till exempel grindar. Grindarna bör vara utformade så att inte kalven kan komma utanför boxen. Kalvningsplatsen ska ha en yta på 9 m² om det är en ensambox eller 8 m² per ko om det är en gruppbox. För små besättningar med uppbundna djur finns en intressant nyhet i djurskyddsbestämmelserna. Man får göra en kalvningsbox av två båspallar och då blir den kortaste sidan 2 x 120 cm = 2,4 m istället för 3 m som krävs i en ensambox. Ytan ska vara totalt 8 m 2 och detta innebär att längden ska vara minst 3,3 m. Antal kalvningsplatser Antalet kalvningsplatser som bör finnas beror på hur utspridd kalvningen är under året. I mjölkkobesättningar där man har en jämn kalvningsfördelning över året räcker det med en kalvningsplats på 45 kor och kvigor som förväntas kalva. Vid koncentrerad kalvning (2 månader), som kan vara aktuellt i dikobesättningar, bör det finnas en kalvningsplats på 10 kor och kvigor som ska kalva. Vid liggbåssystem får man ordna en yta på minst 10 x 8 m² = 80 m² om man vill ha gruppkalvning. Har man dikorna på ströbädd så kan man skapa kalvningsplatsen på ströbädden. Minsta totalytan för dikor på ströbädd ska enligt djurskyddsbestämmelserna vara 4,8 m² per ko om de väger mer än 600 kg. Denna yta är dock för snålt tilltagen om man vill ha en väl fungerande ströbädd. Den borde ökas med åtminstone 30 procent. I en besättning med 100 kor krävs alltså minst 100 x 4,8 m² + 10 x 8 m² = 560 m² totalyta om även kalvningen ska ske på ströbädden. I ekologisk produktion har man större krav på tillgänglig yta och då fungerar också ströbädden bättre. Varje diko ska ha minst 1 m² per 100 kg levande vikt vilket innebär 6-8 m² per ko. Totalytan blir då m² för besättningen, vilket ger gott om plats. 6 Jordbiten 3/2011

7 Djurhållning Kalvningsboxarnas utformning Nedanstående punkter kan vara värda att tänka på innan man bygger kalvningsboxar: Möjlighet att hålla bra hygien det ska vara lätt att göra rent mellan kalvningarna. Rätt placering helst ska man kunna nå kalvningsboxen utifrån. Hur får man ut en död ko? Möjlighet att låsa fast kon för din egen säkerhet kan det vara bra eftersom en del kor har alltför starka moderskänslor. Möjlighet att fixera kor detta kan vara lämpligt när man ska hantera ilskna, nervösa kor eller kor som inte vill ge di till kalv. Lätt att nå hur får du kon till kalvningsboxen? Smittskydd använd inte kalvningsboxen som sjukbox. Placera kalvnings- och sjukboxar långt ifrån varandra. Mjölkningsmöjlighet dra ett vakuumrör till kalvningsboxen. Lätt att strö hur får du enkelt in nytt strö? Lätt att utfodra hur får du fram fodret? Bra boxgolv golv belagt med gummimassa eller gummimatta så att kon inte fläker sig. Golvbrunn så att tvättvatten kan dräneras. Släta dragtäta väggar så att kalven kan ligga dragfritt och få minskad smittkontakt. Bra belysning 10 W/ 10 m² golvyta och 3 lux nattbelysning Lätt att övervaka sätt gärna upp en övervakningskamera Listan kan säkert göras längre. Viktigt är dock att man planerar väl innan man bygger för det kan bli svårt att rätta till felen efteråt. I Jordbruksverkets djurskyddsbroschyr Jordbruksinformation nr kan du läsa mer om kalvning och kalvningsboxar. Denna kan du antingen ladda ner från se eller beställa hos oss. Bertil Pettersson Uddevalla Vad händer 2012 inom djurskyddslagstiftningen för nötkreatur? Kravet på kalvningsboxar och att kor och kvigor ska kalva lösgående gäller alla från och med den 1 augusti Förbud att hålla kalvar under 4 månader i hårda helspaltboxar efter den 1 augusti Under stallsäsongen 2012/2013 genomförs en utökad kontroll av att kor kalvar lösgående, tillgång till kalvningsboxar och att kalvar under 4 månader inte hålls i hårda helspaltboxar. vastragotaland/sv/djur-och-natur/ djurskydd/djurskyddskontroll/pages/ nyheter-for-notkreatur-infor aspx Jenny Möller Skara Framtidens mjölkproduktion en studieresa för dig som skall satsa Onsdagen den 16 och torsdagen den 17 november åker vi till Småland för att besöka intressanta mjölkgårdar. Bussen utgår från Trollhättan och fylls på i Grästorp, Vara, Falköping och Ulricehamn. Första besöket blir på Torps gård i Månstad varefter vi drar vidare in i Småland. Anmälan görs på ange kod Här finner du också programmet för hela studieresan. Upplysningar lämnas av: Bertil Pettersson eller Annelie Carlsson Foto: Maja-Lena Främling Jordbiten 3/2011 7

8 Djurhållning Förenkling ställer krav Stall byggt för i huvudsak ventilation styrd med vindpåverkan. Djurbesättningarna ökar snabbt och mjölkkostallarna byggs med fler platser än tidigare. För att vara konkurrenskraftig måste lantbrukaren hålla nere kostnaden per ko och nya lösningar uppstår. När en ny och framgångsrik lösning blir mer allmän glöms delar av grundkraven bort. För att minska missarna i planeringen av byggnader för mjölkkor har vi här sammanställt våra erfarenheter från gårdsbesök när det gäller utgödsling på vattenspegel och isolerade stallar. De lantbrukare som är först med nya lösningar har oftast en väl genomtänkt och något försiktig utformning. De som kommer därefter drar lärdom av de första och några misstag undviks. När en ny och framgångsrik lösning blir mer allmän glöms delar av grundkraven bort. Då uppstår de riktigt stora tabbarna. Senare när lösningen är väl prövad och utformningen har stabiliserat sig blir det en etablerad del i byggandet tills den ersätts med en ny och bättre idé. Utgödsling på vattenspegel Utgödsling på vattenspegel i mjölkkostallar med mjölkningsrobot är en lösning som har provats i några år för att få ner bygg- och driftskostnaderna. En förenkling av en traditionell lösning medför att ett antal grundläggande förutsättningar måste beaktas. Grundläggande förutsättningar 1. Stallet byggs naturligtvis med spaltgolv i gödselgångarna. 2. Mjölkkostallet ska vara isolerat med styrd ventilation och temperatur över 0º C. 3. Endast till mjölkkor med en foderstat för att mjölkas. Sinkor och kvigor kräver mekanisk utgödsling. 4. Det bör ständigt tillföras vatten i änden längst från kulverten. Vattnet kommer lämpligen från mjölkningsroboten. Gödselkanalerna bör minst vara 0,8 m djupa under spaltgolvet. Gödseln stiger till ca 0,5 m innan jämviktsläge uppstår och gödseln flyter ut i samma takt som den tillförs. 5. Gödselkanalerna bör byggas raka mellan vattentillförsel och kulvert. Inga hinder under spaltgolvet förutom den klack på 0,15 0,20 m som bevarar vattenspegeln. Tänk också på 1. När djuren är på bete och gödselkanalerna riskerar att torka kan extra vatten behöva tillföras. 2. Om det efter tvättning av stallet bara är vatten i en gödselkulvert finns risk att gödseln slår igenom vattenspegeln och fastnar i botten av rännan. 3. Självflyt från tvärgångar med spalt i kombination med mekanisk utgödsling fungerar utmärkt. Självflyt i både tvärgångar och i gödselrännor ska undvikas. 4. Botten av gödselrännorna kan med tiden behöva rensas från sten, sand med mera som kommer in med korna under betesgång eller fodret. Hur rensningen ska utföras bör ingå i planeringen av systemet. Med en större gjuten yta som hålls ren utanför ingången till mjölkkostallet minskar mängden sand och sten i gödseln. 8 Jordbiten 3/2011

9 Djurhållning 5. Öppningar för gödseln i bärande spaltupplag runt mjölkningsrobot, samlingsfållan eller tvärgångar bör vara stora fria öppningar. Väggar med hål i fungerar inte. 6. Ett system med självflyt bör byggas förberett för mekanisk utgödsling om självflytslösningen inte skulle fungera i ditt stall. 7. En utgödsling under spaltgolvet har en livslängd på 10 till 15 år. Isolerade mjölkkostallar Det är inte kornas behov eller önskemål som gör att vi bygger tempererade mjölkkostallar. Högproducerande mjölkkor har en nedre kritisk temperatur under -30º C medan värmestress kan infinna sig vid temperaturer över 20º C. Det är stallets funktion och möjligen arbetsmiljön som gör att mjölkkostallet behöver vara isolerat till nivån för ett tempererat stall. Isolerat tak ofta tillräckligt Ett isolerat tak ger mindre värmeförluster och är inte lika känsligt för kondensproblem som ett oisolerat tak under kalla och fuktiga perioder. Isoleringen minskar även värmeinstrålningen från solen under den varma årstiden, vilket gör det möjligt för korna att behålla ett högt foderintag under sommaren. Värmeinstrålningen från ett oisolerat plåttak kan vara 600 W per m 2 takyta under en solig sommardag. Takytan är en stor del av stallets skal. Därför räcker det oftast med isolering i taket för att uppnå en tempererad stallmiljö under vintern. Oisolerade stallar Oisolerade stallar följer utomhustemperaturen med en liten förhöjning på några få grader. Är temperaturskillnaden större än 2-3º mellan ute och inne ventileras stallet för dåligt. Under hösten, delar av vintern och på våren när den relativa fuktigheten är hög ute blir det stora fuktproblem i stallet om det underventileras. Tempererade stallar Tempererade stallar håller alltid temperaturen över 0º C. För att klara detta krävs djur i stallet som tillför värme, en anpassad isolering och ventilationsöppningar som är reglerbara ner till minimiventilation. Varma stallar Varma stallar har en styrd ventilation till temperaturer efter djurens behov. Till en del djurkategorier måste det tillföras värme under den kalla årstiden. Sommarventilationen dimensioneras så att temperaturen i stallet inte skall vara mer än 4º över utetemperaturen. Ventilation i tempererade stallar Tempererade mjölkkostallar är normalt utrustade för naturlig ventilation enligt två olika principer, självdragsventilation och vindpåverkande ventilation. (Se faktaruta sidan 10) En förenklad lösning av naturlig ventilation i stallar byggda för att vara tempererade har lämnats in för förprövning till Länsstyrelsen. Denna lösning byggs med en fast oreglerad nocköppning. En oreglerad nocköppning dimensionerad för sommarventilation kan liknas vid en mekanisk ventilation där frånluftsfläkten går på fullvarv och all styrning sker med tilluftsöppningarna. Att styra ventilationen på så sätt blir svårt att klara av när utomhustemperaturen är under 0º C. I stallar med denna förenklade lösning finns en tendens att tilluftsöppningarna stängs vintertid för att minska risken att till exempel vattnet fryser i stallet. Då kan stora fuktproblem uppstå. Stallar isolerade till tempererad nivå men med fast nockventilation bör frostsäkras på samma sätt som normalt görs i oisolerade stallar. Andra tider med utomhustemperatur över 0º C kan lösningen mycket väl fungera. Forts. nästa sida Störst värmeförlust via ventilationen Av stallets totala värmeförlust försvinner mest värme via ventilationen. Ventilationsförlusterna vid minimiventilation uppgår till procent av den totala värmeförlusten beroende av hur väl stallet är isolerat. Stallet utrustas efter planerna för att hållas tempererat eller följa utomhustemperaturen. Det finns tre grundläggande nivåer. Stall bygt för att kunna utnyttja mjölkkostallets självdrag och för en jämnare fördelning av tilluften i stallet även vid måttlig vind. Jordbiten 3/2011 9

10 Djurhållning fakta Tempererade mjölkkostallar är normalt utrustade för naturlig ventilation enligt två olika principer. Självdragsventilation bör utföras med brant takvinkel (20-25 grader) och större öppningar i nocken för frånluft än i väggarna för tilluft. Vindpåverkande ventilation utförs med stor vägghöjd (3,5-4,5 m) för att få plats med förhållandevis stora väggöppningar. Även här är det självdrag vid låg vindhastighet men vindpåverkan tar över när det blåser mer än 1,5-2 m/s. Fördelningen av tilluften i stallar som är byggda för självdrag är något jämnare och mindre beroende av vindriktningen än i alternativet med vindpåverkan. Öppningen i nocken ger också en nödvändig luftrörelse i takfallet som ventilerar bort kondens från undersida yttertak. Drivkrafterna för självdrag är beroende av temperaturskillnaden mellan stalltemperaturen och utomhustemperaturen samt nivåskillnaden mellan öppningar för tilluft och frånluft. Drivtrycket för självdrag är mycket lägre än med mekanisk ventilation och uppgår till bara några få Pascal (Pa). Drivkraften i vindpåverkande ventilation kommer från vinden där tryckskillnaden mellan stallets vindoch läsida kan vara betydande och vid frisk vind bli Pa. Vi behöver mer kunskap om utgödsling på vattenspegel. Länsstyrelsen har tillsammans med Jan Hultgren, SLU, anlitat en student, Jenny Bengtsson, att utföra en studie. Hon kommer att presentera mer underbyggd fakta om utgödsling på vattenspegel under senhösten Per Ola Schönbeck Skara Mjölkproducent Vill du bygga och samtidigt skapa miljönytta? Kom då på en av träffarna som Hushållningssällskapet anordnar och lär mer om: Byggnadsplanering för effektiv produktion och bästa stallklimat för både djur och människa. Energibesparingar i stallet. Optimal utfodring för klimat och plånbok. 29 november i Skara, 6 december i Vänersborg, 7 december i Länghem. Kl (Vi börjar med fika) Anmäl på tel senast 15 november. Kostnad: 100 kronor för fika och lunch. Välkomna! Baltzar Karlsson, Jordbiten 3/2011

11 Djurhållning Förbättra din stallmiljö En miljöundersökning i stallet ger bättre förutsättningar för god hälsa och öppnar därigenom för bättre produktion och ekonomi. Har du bekymmer med att djuren inte håller sig rena, att det blir mycket kondens i taket eller att det luktar starkt av ammoniak i stallet? Då kan det vara en god idé att göra en stallmiljöundersökning. Även i nya stallar utan märkbara problem kan en miljöundersökning vara värd att göra. Det finns så gott som alltid möjlighet att trimma miljön och därigenom produktionen ytterligare. Gratis miljöundersökning Som medlem i Greppa Näringen har du möjlighet att få en miljöundersökning gjord i ditt stall utan kostnad. Ett sådant Greppabesök kan gå till på följande sätt. Intervju Det första jag som rådgivare gör är att intervjua och gå i genom stallet tillsammans med dig som djurägare. Jag noterar djurantal, typ av stallsystem, inredning, strö, utgödsling, utfodring, ventilation samt hur stallmiljön upplevs och vilka problem som eventuellt finns. Fläktarna inspekteras I mekaniskt ventilerade stallar mäter jag lufthastigheten genom fläktarna för att kunna få fram den totala ventilationskapaciteten. Klarar fläktarna att föra ut värmeöverskottet på sommaren? Även tilluftsdonens storlek, funktion och placering inspekteras. Det är viktigt att det råder balans mellan tilluft och frånluft. Stalluften studeras Temperatur, relativ fuktighet och andelen koldioxid i stalluften mäts. Mätning av ammoniakhalten i djurens vistelsezon. Höga halter ger större risk för lunginflammation hos kalvarna. Ligger värdena på onormala nivåer försöker jag hitta orsaken till detta. Även halten av ammoniak i stallet uppmäts. Ligger nivån nära eller över gränsvärdet på 10 ppm (parts per million) tittar vi på lämpliga åtgärder för att minska ammoniakemissionen i och från stallet. Med hjälp av gasflaskor och rökgaspatroner studeras hur luften rör sig i stallet. En rökpatron kan placeras i kulverten för att se om luften rör sig ut via kulverten eller tar en oönskad väg. Likaså kan man använda rökgas för att se vilken väg tilluften tar. Uppstår kallras eller orsakar luften obehagligt drag på djuren? Brev med förbättringar Slutligen tittar jag även på den yttre miljön, gödsellagring, drivgångar och rastplattor. Efter gårdsbesöket gör jag de beräkningar som krävs och sammanfattar mina mätningar och iakttagelser tillsammans med råd till förbättringar i ett brev. Rådgivningens mål är att göra dig som djurägare medveten om hur du kan påverka och förbättra foderutnyttjandet och minska ammoniakoch växthusgasförlusterna genom förändringar i stallet. Minskade kväveförluster ger mer kväve till grödorna och mindre lukt i och utanför stall. Detta ger förutsättningar för god djurhälsa vilket ger bättre produktion och bättre ekonomi. Du får också ett stall som är trevligare att arbeta i samt längre livslängd på byggnaden. Anna Agné Hushållningssällskapet Jordbiten 3/

12 Djurhållning Mulen bevarar mångfalden Arealen hävdad naturbetesmark minskar stadigt i Sverige. Många växtarter som vi förknippar med den svenska sommaren gullviva, mandelblom, kattfot skådas allt mer sällan på grund av igenväxande ängar och hagar. Men i Ånimskog finns det hopp. Johan Larsson i Kingebol satsar på Kravmärkt köttproduktion. Många mular betar de restaurerade naturbetesmarkerna och bevarar på så sätt den rika biologiska mångfalden i värdefulla miljöer. En solig och varm dag i augusti besöker jag Johan Larsson på gården Kingebol i Ånimskog, Åmåls kommun. Gården ligger vackert intill Ånimmen och gårdsbilden är fint inramad med dammar, prydliga grusgångar, hus från olika epoker i gårdens långa historia och välskött betesmark i sluttningen mot sjön. Egen lösning Johan är i full färd med att bygga om det gamla svinstallet för att kunna utöka antalet dikor. Idag har han en besättning på 30 dikor och utökar antalet platser till ca 50 i första läget. När även den bortre delen av ladan är klar blir det plats för 80 dikor. Johan har följt med på Länsstyrelsens olika nötköttsresor för att se på stallösningar och konstruktioner och har kommit fram till en egen lösning för gårdens del. Visst tar det tid när man väljer att göra det mesta själv, men resultatet blir ju som man vill ha det. För att hålla kostnaderna nere är mer eller mindre allt material till byggnationen hämtat ur gårdens egna resurser. Virket är från egen skog och sågas på egen såg. Fyllnadsgruset kommer från egen grusgrop och betongen blandas också på plats. Ligg- och ätbåsavskiljarna hittade jag på annons, säger Johan. Denna inredning var bara två år och kanonfin. Förhoppningen är att jag ska kunna göra anläggningen så lättskött som möjligt. Ombyggnation i god lokal Fastän byggnaden förändras till det inre behålls utseendet till det yttre. Ladugården var i gott skick och här var så högt i tak att vi kunde höja golvnivån en meter och fortfarande ha nära fyra meter i takhöjd. På så sätt är det alltid bra luft här inne menar Lars-Rune, Johans far, som har varit med och hjälpt till med ombyggnationen. Djuren har just släppts på nytt bete i ett natura 2000 område vid Ånimmen. Besättningen är i grunden charolais men jag vill få in mer av lättare köttras, såsom Hereford, med snabbare tillväxt på kalvarna, säger Johan. 12 Jordbiten 3/2011

13 Djurhållning 3 generationer Larsson (Lars-Rune, Johan och Emil) samt hunden Buster framför gårdens gamla brännvinsbryggeri. Bryggandet fick upphöra 1860 då staten drog in tillstånden för privat tillverkning och skapade monopol. Den vackra stenbyggnaden har restaurerats med hjälp av ersättningen för restaurering av överloppsbyggnader i landsbygdsprogrammet. Innan svinstallet blev svinstall hade ladugården plats för 24 hästar och 24 kor. Nu står ladugården i stort sett redo för vinterns installning av dikorna. Ljust och fräscht för trendmedvetna kossor! Ett ekologiskt arv Att producera ekologiskt var en självklarhet när Johan tog över gården. Pappa Lars-Rune har skött gården i stort sett helt ekologiskt i femton år. Visst tar det ett tag innan man tröttat ut ogräset när man inte sprutar men sedan går det bra. Att certifiera sig var ingen större omställning förutom något extra pappersarbete. Vad gäller naturbetesmarken så har Lars-Rune och Johan restaurerat flera områden och har nu ca 12 hektar naturbetesmark med miljöersättning och fler planerade områden på gång. Ris har blivit flis till flisanläggningen som försörjer alla husen på gården med värme. 170 meter kulvert har vi lagt och panncentralen är den bästa investeringen vi gjort, särskilt som bränslet har kunnat hämtas så nära. Så bevaras höga naturvärden Förutsättningarna för att höga naturvärden i betesmarkerna ska utvecklas kan knappast bli bättre. Gården ligger i det kalklerskifferstråk som löper ungefär från Värmlandsgränsen norr om Edsleskog och ner mot Dals-Rostock i söder. De dalsländska öppna kalklerskifferhällarna står i begrepp att få sitt eget åtgärdsprogram. Detta tack vare de höga värden som är knutna till dessa biotoper samt på grund av det igenväxningshot som råder. Här på Kingebol finns gott om orkidéer och andra rara växter såsom den hotade hällebräckan, vilken också har ett eget åtgärdsprogram. Engagemang krävs Men det är ingen självklarhet att mångfalden blir stor bara för att markkemin är gynnsam. Det krävs ett gediget restaureringsarbete för att öppna upp markerna. Dessutom gäller det att ha fingertoppskänsla för att styra betet. Gården har inga stora sammanhängande arealer med betesmark så det blir många förflyttningar av djuren under betessäsongen. Jag frågar om det är betungande men Johan och Lars-Rune menar att det är en positiv del i arbetet. Djuren blir glada av att släppas på nytt bete och då blir det roligt att arbeta, menar de. Logistiken problematisk Idag har Johan djurhållningen som deltidssysselsättning men med ytterligare arrenden i framtiden siktar han på att syssla med nötköttsproduktion på heltid. Johans ambition är att kunna återta sina slaktdjur för att börja sälja kött på låda direkt till kund. Dock är det lite problematiskt med logistiken i den här delen av länet, menar Johan. Slakta kan han göra i Brålanda men för att få finstyckat och malt krävs ytterligare en transport. Vi diskuterar hur man kan lösa sådana frågor och återkommer till en förhoppning om fler köttproducenter i Dalsland. Med samarbete kan man lösa det mesta. Johan samarbetar till exempel med en lokal mjölkproducent vad gäller sådd och tröskning. Jag imponeras av den kreativitet och noggrannhet som allt arbetet på Kingebol gård utförs med och den sunda återvinningstanke som genomsyrar metoderna. På vägen hem gläds jag av tanken på den omsorg som djuren visas på en gård som Kingebol där våra mest värdefulla marker hålls öppna med hjälp av mulen. Det är kött från sådana företag som jag och förhoppningsvis många med mig, vill äta. Katrin McCann Uddevalla Håll utkik efter länsstyrelsens gårdsträffar om framgångsrik landskapsskötsel! Vi diskuterar ekonomi, skötsel av naturbetesmarker, lösningar på stallbyggnader med mera. Jordbiten 3/

14 Djurhållning Alternativ satsning lönar sig En duktig sugga med drygt veckan gammal kull. Runt om i Sverige finns envisa ambassadörer för vår svenska produktion. För varje kontakt de gör får vi fler informerade och förhoppningsvis trogna kunder som väljer svensk kvalitet. Gun Ragnarssons berättelse gör intryck hos besökarna. Drygt 50 kommunanställda från Småland kliver ur bussen på gårdsplanen hos Gun och Martin Ragnarsson. Gun börjar besöket med att berätta om vägen till dagens produktion. Hon bjuder på sig själv när hon berättar om stadstjejen från Göteborg som blev lantbrukare på Kärragärde. Under gymnasiet träffades Gun och Martin, som är från gården blev Martins far sjuk och Gun fick ta hand om hans gård och djur. Året efter köpte de gården från Martins föräldrar. Villkoret var att Gun skulle stå för lantbruket, det var ju hon som var mest intresserad och engagerad. Martin arbetade då utanför lantbruket. Inspiration från Skaraborg När de skulle bygga för suggor ville de inte hålla suggorna traditionellt. På 1990-talet fanns innovatörerna inom grisproduktion i Skaraborg. Dit begav sig Gun och Martin för att titta på grisgårdar med alternativa lösningar. De hittade sin lösning utanför Vara. Problemet var bara att de inte fick förprövningen godkänd. De reste till och med till Skaraborg för att visa anläggningen för Lantbruksnämndens personal. Då fick de bygga med dispens och utökad kontroll. Detta var jättebra, säger Gun. Det sporrade henne ännu mer att visa att det fungerar. Visst fungerade det för Gun, men kanske inte för alla. Idag är det nog ingen som har kvar systemet i Skaraborg, men det är några ekologiska besättningar i länet som byggt om enligt denna modell. Många studiebesök Vi går in i stallet och tittar in genom fönstren till de fem avdelningarna med suggor i. Suggorna reagerar knappt, de är vana. Gun och Martin har studiebesök nästan varje vecka utom under grisning. Då satsar de all tid på grisarna. I avdelningarna sitter de löstagbara hyddorna kvar. Smågrisarna får stanna i boet så de bildar ett starkt band till suggan, berättar Gun. När vi står där och tittar är det en försigkommen gris som överlistat rullen i boxen och hoppar ut. Olika kullar och grisar är tidigare än andra att smita ut, det gäller att se till att kullen inte splittras. 8 enrummare med delat kök Gun blandar åldrar när hon sätter in suggorna i boxarna, de äldre suggorna fungerar som läromästare för de yngre. Varje sugga får ca 13 kg halm att bygga sitt bo med inför grisningen. De äldre och dominanta suggorna väljer bona längst från vattnet. Suggan vill inte ha vått och smutsigt i sitt bo, därför går hon ut och gödslar. Efter ca dagar tas de lösa boxväggarna bort och suggor och smågrisar går fria i den stora ströboxen. Produktionen går bra. Suggorna får drygt 13 levande grisar och avvänjer runt 11 grisar. Vid avvänjningen är grisarna sex veckor. Då har suggorna fått nog, de brukar rusa ut ur boxen berättar Gun. När suggorna avvants får de träffa 14 Jordbiten 3/2011

15 Djurhållning galten, Tiger Woods. Namnet fick han för sin färg och enorma aptit på damer. Har du bara en galt? frågar en av besökarna. Ja, Tiger Woods är stimulansen men pappan till de flesta grisarna är en påse med sperma. Växtnäring, miljö och djurvälfärd Gun har jobbat med djuromsorg och miljö i många år. Idag är gården ekologisk. De odlar vete, korn, havre, åkerböna och vall som används till grisfoder. Grisarna har en platta som ger dem möjlighet att gå ut. Suggorna väljer att vara ute mycket året runt men när det är kallt och dåligt väder brukar de vakta och hålla sina smågrisar inne. När vi har sett grisarna i stallet frågar Gun sina besökare om de vill titta på något mer. Tiger Woods, säger flera av damerna.vi går runt stallet och tittar på galten och uteplattorna. En herre i sällskapet frågar Gun varför grisarna inte får gå ut och böka på åkern. Han ser lite snopen ut när Gun frankt svarar att de vill värna om miljön. De tar hand om gödseln för att sprida den till växterna när den gör nytta. Tiger Woods, säger flera av damerna. Ragnarssons Gourmetlåda. Foto: Eva-Lena Johnsson Varumärket Ragnarssons Tidigare såldes alla grisarna till en annan uppfödare. Nu har de byggt plattor till slaktgrisstallarna och producerar en del slaktgrisar. De flesta ekologiska grisarna slaktas på Scan men nu i sommar har de börjat slakta fyra grisar i veckan på Mostorps Gård. Grisarna bäckenhängs och hängmöras efter konstens alla regler för att ge ett så mört och saftigt kött som möjligt. Tre av grisarna säljs i gårdsbutiken på Mostorp och en styckas och säljs i gourmetlådor under varumärket Ragnarssons. Lådorna innehåller bara lättlagade köttråvaror som är vakuumförpackade i 500 grams paket. Det är inget billighetskoncept, köttet kostar 120 kr/kg och beställs på Internet. Ragnarssons samarbetar även med restaurangen Vinbergs prästgård. Idag arbetar Gun, Martin och en av sönerna i lantbruket. Med varumärket Ragnarssons vill de visa att hela familjen är engagerad i affären. Vill du veta mer och inspireras, besök Camilla Svensson Skara Grisföretagare Vill du stärka ekonomin och samtidigt skapa miljönytta? Kom då på en av träffarna som Hushållningssällskapet anordnar och lär mer om: Åkerböna, ärter, raps som proteinfoder odling, lagring och utfodring. Energibesparingar i stallet. Byggnadstekniska åtgärder för att minska ammoniakavgången i stallet och i stället bevara kvävet i gödseln. 25 oktober i Skara, 8 november i Vänersborg, 11 november i Länghem. Kl (Vi börjar med fika) Anmäl på tel senast 18 oktober. Kostnad 100 kronor för fika och lunch. Välkomna! Fredrik Johansson Margareta Nord-Karlsson Anna Agné Jordbiten 3/

16 Djurhållning Frisk luft ger friska hästar Foto: Gunnar Wass Bristande ventilation är ett av de vanligaste problemen i nybyggda stallar. Ett vanligt symtom på dålig ventilation är att dörrar och fönster öppnas på morgonen och inte stängs förrän på kvällen. När du planerar att bygga ditt stall bör du först bestämma om stallet skall vara isolerat eller om det går bra att det är oisolerat. Därefter är det dags att börja fundera på hur ventilationen skall fungera. Det finns fyra huvudtyper av ventilationsanläggningar. Tänk på att det för hästarnas del är viktigast att tillräcklig luftmängd byts ut så att damm och luftföroreningar som fukt, ammoniak och koldioxid försvinner. För människan kan det spela större roll vilken temperatur det är i stallet. Tvärdragsventilation Systemet lämpar sig för kalla stall. Här är styrning av temperaturen i stallet inte aktuellt utan det gäller att byta ut ungefär lika mycket luft sommar som vinter för att hålla torrt i stallet. Systemet karaktäriseras av stora tilluftsöppningar som ventilerar bort fuktig luft som annars bildar kondens mot takplåten. Ofta används vindväv eller glespanel och som regel någon typ av öppning i nocken eller takets högsta punkt. Minskad ventilation för att spara värme vintertid i denna stalltyp ger ofelbart dåligt klimat med hög relativ fuktighet och kondensutfällning på kalla ytor. Reglerad naturlig ventilation För att kunna reglera ventilationen i stallet och behålla värmen utan att det blir fukt behöver väggar och tak vara isolerade. Vintertid kan det även i förhållandevis väl isolerade byggnader krävas tillskottsvärme för att få ett bra klimat. Ett lämpligt system för mindre stallar kan vara en frånluftstrumma. För större stallar blir trummans diameter snabbt besvärande stor och lösningar med reglerbar nocköppning passar bättre. Som exempel behöver 8 hästar ca m 3 luft per timme. För att klara detta behövs en trumma med diametern 130 cm. En förutsättning för exemplet ovan är att tilluftsarean är lika stor som trumarean. För trummor med annan form än rund behövs motsvarande tvärsnittsarea. Mekanisk undertrycksventilation Denna typ ger en bra styrning av ventilationsflöden i stallet så länge alla dörrar och fönster är stängda. I annat fall kommer all luft att tas in i stallet genom de senare och platserna som ligger längst från öppningen får dålig ventilation. För att få en god fördelning av tilluften skall tillluftsöppningarna vara väl fördelade i stallet. Ett don bör inte serva mer än ca 20 m 2 boxyta. Mekanisk ventilation bör vara temperaturstyrd med automatiskt styrda till- och frånluftsöppningar för att få en reglering som ger rätt ventilationsflöden under hela dygnet. Mekanisk neutraltrycksventilation Detta är det förnämligaste av alla ventilationssystem. Här är både till- och frånluft fläktstyrd. Styrningen av ventilationsflödena ger ett stabilt klimat och minskar behovet av tillskottsvärme vintertid genom sin större noggrannhet i regleringen. Systemet är inte känsligt för punktering genom öppna dörrar och fönster utan levererar lika mycket luft till alla stallets invånare. Nackdelen är att det blir något dyrare att bygga än undertrycksventilation. 16 Jordbiten 3/2011

17 Djurhållning fakta fakta Tillstånd bygglov Kontakta din kommuns byggnadskontor för besked om bygglov krävs. Förprövning enligt djurskyddsförordningen När du bygger nytt, om eller till för hästar och du har plats för 5 eller fler hästar på anläggningen efter åtgärden. Söks hos länsstyrelsen och är en bedömning om din byggnation uppfyller djurskyddskraven. Till exempel kontrolleras mått och utrymmen, inredning, liggytor och utgödslingssystem, utfodrings- och drickvattenanordningar samt brandskydd. Tillstånd för verksamhet med hästar Om du yrkesmässigt eller i större omfattning föder upp, förvarar och utfodrar, upplåter eller säljer djur behöver du tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. Behövs också om du skall ansvara för 10 hästar eller fler på din anläggning eller om du bedriver verksamhet med 4 eller fler hästar. För mer information se på Länsstyrelsens webbplats under fliken Djur och Natur/Söka tillstånd/ Förprövning. Djurskyddslagen säger: Alla hästar skall alltid få frisk luft. Koldioxidhalten skall vara mindre än ppm. Gödselgaser skall hållas på en låg nivå, max 10 ppm ammoniak. Relativa luftfuktigheten skall vara mindre än 80 procent vid mer än 10 C. Svensk Standard säger: En normal stor häst behöver sommartid ca 350 m 3 luft per timme. Förslag på revir för vargvalpar senareläggs Länsstyrelsen har i uppdrag att peka ut lämpliga områden för utsättning av varg. Nu har datum för redovisning av lämpliga områden för vargvalpar flyttats fram. En arbetsgrupp är tillsatt som skall arbeta med uppdraget. Länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet har fått i uppdrag av regeringen att utse lämpliga områden för utsättning av varg. Nu har uppdraget att utse områden för vargvalparna förlängts till den 31 mars 2012 medan två områden för utsättning av vuxna vargar ska redovisas senast den 31 oktober Arbetsgrupp tillsatt Med anledning av uppdraget har Länsstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp inom Viltförvaltningsdelegationen som ska arbeta med frågan. I arbetsgruppen finns representanter från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, LRF, Skogsnäringen, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen. Två sammanträden har hållits i frågan. Det finns ett antal kriterier som helst ska vara uppfyllda för de områden och revir som Viltförvaltningsdelegationen ska utse. I vårt län är det svårt att hitta områden som fullt ut klarar dessa kriterier. På Viltförvaltningsdelegationens möte den 23 september 2011 är det meningen att beslut ska fattas om lämpliga områden. vastragotaland/sv/publikationer/ tidningar-nyhetsbrev/rovdjur-ivastragotaland/pages/rovdjur-i-vastragotalands-lan-nr-3.aspx Emilia Broberg Naturvårdsenheten Peter Svensson Skara Foto: Martin Fransson Jordbiten 3/

18 Stadsnära jordbruk på frammarsch Linderödssvin. I Sverige såväl som i delar av västvärlden sysselsätter jordbruket allt färre. Driften rationaliseras och kontakten mellan konsument och producent blir mindre. Förståelsen för önskemål och förutsättningar minskar. Trots detta är intresset för ekologisk och närproducerad mat stort. Det politiska budskapet till branschen är tydligt Sverige ska bli Europas nästa Matland! Hur tar vi då bäst vara på trenden? Vilka möjligheter finns att skapa sin egen marknad som producent? Naturligtvis finns det lika många svar som det finns producenter, men det finns projekt som har vuxit fram i regionens lilla storstad som kan ge inspiration. Samtliga leaderområden som gränsar till Göteborg har närproducerad mat som mål i något projekt. I Terra et mare finns Kungälvsmat och OrustMat som verkar för kontakt mellan konsument och producent. Leader Göta Älv har ett liknande projekt, Mat från Göta Älvdalen. Göteborgs Insjörike har ett ganska nytt projekt för att främja ekologisk och närproducerad mat. Odlingskooperativ i Mölndal I Mölndal har det funnits många trädgårds- och grönsaksproducenter. När en av dem skulle lägga ner verksamheten fick en grupp intresserade människor möjlighet att arrendera marken för att odla grönsaker. Gruppen heter nu Tillsammansodlingen och har bildat två föreningar. En ekonomisk förening som står för arrendet från Mölndals kommun och en ideell förening som planerar odlandet. Arbetet görs gemensamt av medlemmarna. När du arbetar på odlingen tar du de grönsaker du behöver för husbehov. Överskottet säljs i gårdsbutik eller på marknader. Det finns även ett samarbete med den ekologiska butiken FRAM i Göteborg. Andelsdrift Det kan låta som en variant av gröna vågen, men faktum är att tillsammansodlingar är en livskraftig företagsform i flera delar av västvärlden. Konceptet kallas internationellt CSA (Community Supported Agriculture). Idén växte fram i Japan och Schweiz under senare delen av 1900-talet. Tanken är att när förutsättningarna för odlare och djurhållare blir sämre söker man ett närmare samarbete mellan konsument och producent för att behålla kvalitet och produktion. Den vanligaste modellen är att producenten lägger upp en budget och delar kostnad och avkastning på ett rimligt antal andelar. Intresserade konsumenter köper dessa andelar. Det handlar alltså om att även dela den ekonomiska risk som finns i primärproduktionen. Andelsägarna hämtar sedan sin överenskomna del på gården eller på utlämningsplatser. Ofta ingår en viss arbetsinsats i överenskommelsen för att hålla nere kostnaderna. Ett upplägg med månadsbetalningar, ungefär som en prenumeration, är också vanligt. CSA finns i många europeiska länder. I USA finns ett stort nätverk och utbud. Är det dags för något liknade i Sverige och Västra Götaland? Vi har städer, vi har produktion, vi har duktiga entreprenörer och vi har nätverk. Grisar i Göteborg Niklas Wennberg, projektledare i Göta Älvdalen, har under flera år arbetat med temat stadsnära jordbruk i projektet Stadsjord. Bland annat har grisar hållits på grönområden i Högsbo. Grisarna har varit populära Inga problem med skadegörelse eller klagomål har uppstått. Från och med i år utökas grishållningen med fler grisar, nu i utkanten av Mölndal. De ska hjälpa till med röjning i betesmarker och markbearbetning i skogsmark. Gunnebo Slott är med och sponsrar med mark samt matrester från sin verksamhet. Tanken är att Gunnebos restaurang ska ha grisarna på menyn i form av lufttorkad skinka och andra delikatesser. Niklas möter ett stort intresse och respekt för det han gör och för lantbruk i allmänhet från människor han möter. Lina Wejdmark Uddevalla 18 Jordbiten 3/2011

19 Lyckas med ditt majsensilage Hösten 2009 undersöktes skördetidpunkt och behovet av enslingsmedel i ett examensarbete på SLU. Resultaten bekräftar att bästa skördetidpunkt är vid dentmognadsstadium eller omkring 35 procent torrsubstans (ts). Användningen av tillsatsmedel rekommenderas för att förhindra värmebildning och kvalitetsproblem vid uttag av majsensilage. Majs är en gröda som har ökat i areal de senaste 10 åren. Majsensilage blir allt vanligare i våra foderstater. Som foder har det ett högt energiinnehåll (10,5-11,5 MegaJoule) och ett lågt proteininnehåll. Det passar bra in om det finns mycket klöver i vallen och har en god stabiliserande effekt på komagarna. Grödan har dessutom hög avkastning och bara ett skördetillfälle. Skördetidpunkten är viktig Precis som vid all annan ensilering är de tre faktorerna hacka-packatäck viktiga för att lyckas med ett bra majsensilage. Förutom det så spelar också skördetidpunkten en stor roll. Ju senare skörd desto mer stärkelse, högre ts-halt och mindre sockerinnehåll i ensilaget. Detta kan ge minskad lagringsstabilitet i ensilaget. För tidig skörd medför ofta pressvattenförluster. För att bibehålla näringen, få ett lättensilerat ensilage samt lyckas med lagringsstabiliteten, rekommenderas en skörd runt dentmognadstadiet. Skulle dagstemperaturen falla under 10 C så bör majsen skördas oavsett utvecklingsstadium då tillväxten avtar dramatiskt. Skulle det bli frost, skörda inom en vecka men vänta tills majsen är tinad. Tillstatsmedel rekommenderas Under ensileringsprocessen finns det inget behov av tillsatsmedel. Vid ensilering av majs bildas mycket mjölksyra som motverkar tillväxten av bakterier, jäst och mögel. Under uttagningen av ensilage i silo rekommenderas användning av tillsatsmedel för att inte få varmgång. Varmgång Det finns flera skäl till varmgång, Ensilageytor är bristfälligt rengjorda. Uttagningshastigheten är för låg. (Den bör vara cm/dag vintertid och varmare årstider cm/dag.) Dålig packning och täckning. Dålig skördehygien. Höga temperaturer på våren/ sommaren. Saltpreparat bäst I studien från SLU testades tre olika preparat samt obehandlat ensilage. Resultatet visade att det obehandlade ensilaget tog värme redan efter fem dagar oavsett skördetidpunkt. Saltpreparatet Kofasil Majs N var den behandling som bäst klarade att hålla en konstant temperatur i ensilaget efter öppning av silon. Denna behandling klarade i stort sett hela öppningsperioden som varade 14 dagar. Tillsatsmedlet med bakteriepreparatet Kofasil Life M klarade testerna nästan lika bra och är ett KRAV-godkänt medel. Emelie Svensson Skara fakta Majsens utvecklingsstadier Degmognad (~28 procent ts) Kärnan är degig och mjuk Dentmognad (~37 procent ts) Kärnan är bucklig. Inslag av stärkelse gör att kärnan hårdnar från toppen. I gränsen mot den mjukare nedre delen syns en så kallad mjölklinje. Fysiologisk mognad (~41 procent ts) Hela kärnan är hård och skalet mörknar. Mjölklinjen syns inte längre. Majs bör skördas vid procent ts. Då går det inte att pressa ur vatten från kärnorna i mitten av kolven. Majstips Odla inte majs efter vall som är äldre än fyra år, risk för knäpparlarver Majs älskar varm, lucker, näringsrik och väldränerad jord Kontrollera ph på dina jordar. Majs trivs runt ph 6-7,5 Sådd vid jordtemperatur 8-10 C Jordbiten 3/

20 Vi hjälper dig förbättra företaget Vi på Länsstyrelsen erbjuder tillsammans med övriga rådgivningsföretag en omfattande och kvalificerad rådgivning, kurser och information just till dig. Syftet är att utveckla företagen och bevara den unika miljön runt omkring oss. Rådgivningen är dessutom gratis eller har en låg kostnad, eftersom den bedrivs inom Landsbygdsprogrammet. För att få ut mesta möjliga nytta koncentrerar Landsbygdsenheten nu sina aktiviteter kring några viktiga frågor. Vi har valt ut åtta teman, som vi satsar extra på. Satsningen görs för att få bättre helhet och långsiktighet och bättre samarbete mellan olika organisationer och aktörer. Önskar du individuell, kostnadsfri rådgivning är du välkommen att höra av dig till våra kontaktpersoner. Aktuella kurser, temadagar och andra möten hittar du i Kurskalendern på vår webbplats, www. lansstyrelsen.se/vastragotaland. Välj fliken Lantbruk & landsbygd. Greppa näringen Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du som lantbrukare och miljön tjänar på. Välj mellan ett trettiotal olika rådgivningsmoduler, till exempel Växtnäringsbalans, Precisionsodling eller Grovfoderodling. Rådgivningen är individuell. Mer information finns på Greppa Näringens webbplats Matlandet Utveckling av den småskaliga livsmedelsförädlingen och mer lokalt producerad mat till den offentliga sektorn efterfrågas allt mer. Vi gör stora satsningar på utbildning om bland annat kvalitet, hygien och regelverk till företagare som satsar på livsmedelsförädling. Här finns också en naturlig koppling till måltidsupplevelser för besöksnäringen, som har Studiebesök i ett bageri. Foto: Agneta Olsson Lantbrukarpar som lagt om till ekologisk odling. Foto: Emelie Svensson Fältvandringsgrupp i ekologisk odling. Foto: Emelie Svensson 20 Jordbiten 3/2011

21 en önskan om mer lokalt producerad mat. Framgångsrik landskapsskötsel Vi stöttar din landskapsskötsel genom att visa på bra åtgärder du själv kan genomföra. Du får information om hur du kan kombinera en effektiv betesdrift och god djurvälfärd med skötsel av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Rådgivning kan också handla om hur du lägger upp röjningar i hagmarker, liksom restaureringar eller hur du gynnar nyttodjuren i åkerkanten. Mer ekologisk mat Vi arbetar för att tillgången till ekologiska livsmedel ska öka och att du som producent ska få en mer lönsam och miljöanpassad produktion. Vi hjälper dig att klara omläggningen till ekologiskt lantbruk och att förbättra din ekologiska växtodling, trädgårdsodling eller djurhållning. I år ordnar vi till exempel många aktiviteter om ny teknik för växtodlingen, om ekologiska gödselmedel och odling av vall, trindsäd och oljeväxter. Ökad animalieproduktion i Västsverige En stark mjölk- och köttproduktion ger många arbetstillfällen i lantbruket och i närliggande branscher. Vi arbetar för att få fler konkurrenskraftiga företag inom jordbruket, att företagens lönsamhet ska förbättras samt att förbättra arbetsmiljön och djurvälfärden. Vårt mål är även att få olika aktörer att samverka för att förbättra djurvälfärden. Landsbygdsturism Landsbygdens natur- och kulturvärden är ett bra komplement till annan turismverksamhet. Vi stöttar företagare att samarbeta för att göra företagandet mer konkurrenskraftigt, lönsamt och lockande för besökare. Exempel är boende och rekreation, grön rehabilitering, upplevelseturism, gårdsbutiker, trädgårdsturism, matturism, hästturism, hantverk med mera. Vässa företaget Vi hjälper dig med frågor inom ekonomi, marknadsföring, sociala medier, lagar och regler, ledarskap med mera. Hållbar bygd Tillhör du de lokala krafterna som arbetar för en hållbar landsbygd och ökad livskvalitet för landsbygdsboende? Vi ser gärna fler samarbetsprojekt där andra organisationer och intresseföreningar knyts samman i nätverk. På så sätt kan landsbygdsföretag, både lokalt och regionalt, gemensamt marknadsföra sin bygd och sina företagare. Lennart Hedén Skara Kontaktpersoner Greppa Näringen: Eva Magnusson, Matlandet: Lena Andreasson, Framgångsrik landskapsskötsel: Karin Olsson, , Mer ekologisk mat: Jan Hill, , Ökad animalieproduktion i Västsverige: Maja-Lena Främling, Landsbygdsturism: Lena Andreasson, Vässa företaget: Camilla Svensson, Hållbar bygd: Ann-Charlott Hajdu-Rafis, Få ut mer av dina husbehovsfår Att ha några får på sin gård kan ge vinster på flera olika plan. Fåren hjälper till att hålla markerna öppna, lammen är trevliga att titta på i hagen och man kan få kött för eget husbehov. Vill du få mer kunskap och information om hur du kan få ut mer av dina husbehovsfår genom rätt skötsel, utfodring och avel? Det finns mycket att lära om hur både djuren och markerna mår bra och ger god avkastning. Länsstyrelsen ordnar kurser för fårägare och information om kurserna kommer fortlöpande i Jordbiten. Man kan också läsa mer om kurser ordnade både av Länsstyrelsen och av andra aktörer på www. kompass.lrf.se. Annelie Carlsson Skara Foto: Hillevi Upmanis Under den kommande vintern kommer Länsstyrelsens veterinär- och djurskyddsenhet att arbeta med ett kontrollprojekt som inriktar sig på mindre fårbesättningar. Mer information kommer att publiceras på Länsstyrelsens webbplats vastragotaland. Jordbiten 3/

22 Från sågverk till bakverk Årets landsbygdsföretagare 2010 Kvarnen i Hyssna. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har haft tre år på sig att visa att den kaxiga visionen om Sverige som Europas främsta kommande matland går att genomföra. Möjligheternas land i all ära, men behöver det inte göras mer åt det som hindrar? Och var kommer de mellanmänskliga relationerna in? Många uppdrag har under dessa tre år getts för att visa på allt det fantastiska som Sverige har inom matområdet. Hela kedjan ska visas och bli ännu bättre, från ax till limpa, från jord till bord. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått möjlighet att lägga en pusselbit till kartan. Rapporten Från sågverk till bakverk är en kartläggning av hinder och möjligheter för landsbygdsföretagare med kombinationsverksamhet (främst mat och turism). Lokalproducerat viktigt Lokalproducerat, närproducerat, härproducerat, kärt barn har många namn. Vad vi än väljer för term är landsbygdsföretagare överens om att det lokalproducerade är en viktig del för att utveckla landsbygden och Sverige. Vår vardag är unik Vad vi än känner och upplever kring lokalproducerat så har Sverige fantastiska tillgångar i råvaror, natur och kultur som bara väntar på att bli avsmakade av turister och inhemskt folk. Allt fler landsbygdsföretagare börjar berätta om sin vardag, om det de brinner för. Det unika i vår egen vardag är det som vi själva inte ser, men som turisten älskar att höra. Eller från sågverk till bakverk som Årets landsbygdsföretagare 2010 uttrycker det. Målet svårt att se Länsstyrelsen har vid fikabordet stött på berättelser om en mängd hinder men minst lika många förslag till lösningar. Det är fortfarande alldeles för krångligt för småföretagare på landsbygden för att de ska kunna se att visionen om matlandet Sverige kommer närmare. Moment 22 En företagare från västkusten berättade att På grund av att bygglov inte har beviljats kan inte ett varmkök byggas och då jag inte har ett varmkök får jag inte ett serveringstillstånd. Så länge det inte finns 22 Jordbiten 3/2011

23 någon väg kan jag inte få bygglov. Detta i sin tur gör att jag inte kan bygga om för att skapa boende. I det här fallet är alkoholhandläggaren i kommunen positiv till en tillfällig lösning av varmköket men byggnadsnämnden säger nej då de först vill se ett bygglov. För mycket papper En annan berättade om känslan av alla papper och tillstånd så här: 11 olika livsmedelskrav måste uppfyllas för att starta ett destilleri Vår son är affärsjurist och i det här fallet kändes det som en förutsättning för att klara av all pappersexcersis. Mycket behöver åtgärdas Landsbygden behöver göras lättillgänglig och attraktiv både för de som bor där och de som är besökare. Den fantastiska naturen finns redan, men för att företagaren ska våga gå vidare med sin verksamhet så behövs till exempel bättre kollektivtrafik, samordning av transporter, bredbandsuppkoppling för att lättare kunna göra reklam och chatta med sina potentiella kunder, likvärdiga regler för att få sätta upp en skylt samt bättre och likvärdigt bemötande från livsmedelsinspektörer. Det behövs också förutsättningar för att kunna använda slaktavfallet, kunna använda fler redskap än fritidsfiskare, slippa betala dubbla avgifter till myndigheter som inte samordnar sig, samt inte vara rädd för att hamna i fel klassning och få betala dyra avgifter. Många förslag på lösningar Ja, listan i Länsstyrelsens rapport är lång. Men lika lång är listan över förslag på lösningar och goda exempel vilket säger mycket om den fantastiska entreprenörsandan i Sverige. Spända relationer Företagarna har framfört kritik gentemot kommunens livsmedelskontroll och inspektörernas återkommande brist på kompetens. Livsmedelsinspektörer i länet berättar i sin tur om brist på kompetensutveckling, statliga myndigheters brist Foto: Björn Tesch på samordning och ständiga omorganisationer, vilket många gånger leder till spända relationer till företagare. Tolkning ändras ständigt En inspektör säger att Livsmedelsverkets tolkning av lagar ändras hela tiden, vilket inte ser bra ut utåt. Jag tänker på företagaren som måste tro att vi inte kan vårt jobb, eftersom vi godkänner en sak en gång och nästa gång är det inte ok att göra så.. Missvisande bilder Företagarna får en bild av inspektören och kommunen när de möts och vice versa. Bristen på stöd som inspektörerna upplever är något som företagaren inte vet om och inte heller bryr sig om då han eller hon endast vill ha svar på sina frågor. Inspektören tar i sin brist på stöd och kunskap hellre till piskan än använder den flexibilitet som lagen ger. Är förändrade föreställningar lösningen? Hinder är ofta något påtagligt men det som lika mycket genomsyrar de berättelser som Länsstyrelsen fått ta del av är just de mellanmänskliga relationerna. Med ömsesidig respekt och ett gott bemötande kommer man långt. Om det sedan finns kunskap och flexibilitet utifrån varje unik situation kan många situationer lösas och till viss del kan en företagare uppleva hindret mindre krävande. Kan det vara så att förändrade föreställningar om varandra kan påverka företagarens känsla av erkännande? Niklas Silfverlood Borås Jordbiten 3/

24 Återkrav av gårdsstöd Nu har vi startat arbetet med att återkräva gårdsstöd. Det gäller belopp som har betalats ut för felaktiga arealer som konstaterats i Jordbruksverkets inventering av jordbruksblocken. I Västra Götalands län räknar vi med att det är ca brukare som kommer att beröras. EU underkände 2007 kvalitén på Sveriges jordbruksblock. För att rätta till bristerna och få blocken godkända av EU har Jordbruksverket inventerat samtliga jordbruksblock. Inventeringen har visat att för stora stödbelopp betalats ut. Jordbruksverket har dragit in de stödrätter som felaktigt tilldelades under år Nu skall även återkrav av felaktigt utbetalda stödbelopp för åren göras. Skog vanligt fel Felen har uppkommit när brukare angett för stor areal i ansökan. Det vanligaste felet är att skog funnits med i betesmarksblock. Men det kan även vara vägar, tomtmark, impediment och obrukad mark som funnits med i anmälda block. Regler om sanktion tillämpas EU:s regler kräver att utbetalningsbesluten räknas om och att reglerna om sanktion skall tillämpas om utbetalningarna är yngre än fyra år. Det betyder att avdrag för sanktion kommer att göras för åren 2007 och Däremot inte för åren 2005 och Ärenden med återkravsbelopp under 900 kronor per år kommer att avskrivas och det blir inget återkrav i de ärendena. Möjlighet lämna synpunkter I Västra Götalands län har arbetet med återkraven nyligen startat. Länsstyrelsen bedömer att ca brukare kommer att beröras, men kan i skrivande stund inte ange hur stora belopp det rör sig om. Varje ärende kommer att prövas individuellt. Berörda brukare kommer att underrättas per brev. Det finns möjlighet att lämna synpunkter och Länsstyrelsen kommer att utreda synpunkterna så att underlaget är korrekt innan återkraven beslutas. Kan få flera kommuniceringsbrev Tyvärr måste vi, av olika skäl, delvis sära de olika åren från varandra. Till en början kommer vi att åtgärda åren , medan återkraven för 2008 inte kommer att börja förrän senare. Den enskilde brukaren kan därför komma att få flera kommuniceringsbrev och flera beslut. Kvittning eller återkrav För aktiva brukare kommer de beslutade återkraven läggas upp för kvittning mot kommande utbetalningar. Den som har slutat att söka stöd skall däremot betala in återkravsbeloppen. Foto: Ann-Charlott Hajdu-Rafis Bernt Lennartsson Uddevalla 24 Jordbiten 3/2011

25 Förbered nästa års SAM-ansökan nu Som du säkert redan läst kommer det inte att skickas ut några pappersblanketter inför SAM-ansökan Men du vet väl att du kan förbereda nästa års SAM-ansökan redan nu? Om du är ovan vid SAM Internet kan det vara en god idé att redan nu börja bekanta sig med programmet i lugn och ro. De uppgifter du lägger in nu sparas och sen är det bara att hämta in uppgifterna när det är dags att göra ansökan Så här gör du Gå in på saminternet och logga in i SAM Internet med hjälp av e-legitimation eller ditt kundnummer och det lösenord du fick med i SAM-utskicket i februari. Under fliken Karta och Skiften ser du de block som finns kopplade till ditt kundnummer. Börja med att rita skiften på blocken. Vi rekommenderar att du autoritar dina skiften för att få skiftet exakt så stort som blocket. Du kan därefter ändra gränsen, rita ett hål eller dela skiftet. Om du vill ha information om hur du ritar och delar skiften kan du titta på några korta filmer som finns på under rubriken Så använder du SAM Internet. Där hittar du också Guide till SAM Internet 2011 i PDF-format. I den kan du läsa allt om hur du gör din ansökan i SAM Internet. Om du redan nu bestämt vad du ska odla på de olika skiftena kan du gå in under fliken Ange gröda och stöd och fylla i grödkod och areal för dina skiften. Rita inte in skiften på betesmarker och slåtterängar som du inte kan få gårdsstöd för. Ange inte grödkoder som avser betesmarker och slåtterängar på åkermarksblock eller tvärtom. Detta är av stor betydelse för att du inte ska få avdrag för fel markanvändning. Om du sökt via SAM Internet i år Du som gjorde din ansökan via SAM Internet i år kan också göra förberedelser för nästa års ansökan. Du loggar då in i SAM Internet som vanligt. Klicka på knappen Ändra ansökan uppe till höger på skärmen. Dela dina skiften och gör övriga förändringar så som du tänkt att det ska vara Obs! Du ska inte skicka in din ändring. När du hämtar in uppgifter till 2012 års ansökan är det dessa nya uppgifter som hämtas in. Nina Goos Skara Handlingar ur vattenarkivet I Länsstyrelsens markavvattningsarkiv i Skara finns avvattningshandlingar för Västra Götalands län. Länsstyrelsen arkiverar legaliserade markavvattningsföretag tillkomna enligt ÄVL (1918 års vattenlag) och VL (1983 års vattenlag). Här går även att finna en del handlingar till företag tillkomna enligt DL (1879 års dikningslag) och miljöbalken (1998-). Ett företags handlingar brukar bestå av akt, ritningar och avsyningsintyg. Uppgifter om aktuell styrelse saknas vanligtvis. Arkivet innehåller även en del markavvattningsföretag tillkomna utan förrättning (U-akter) samt några tiotusental täckdikningsplaner (förslag). Kopior av handlingar ur Länsstyrelsens markavvattningsarkiv beställs genom att kontakta Maria Pihlblad ( ) maria.pihlblad@lansstyrelsen.se. Ange aktuell fastighetsbeteckning för berörd mark. Jordbiten 3/

26 Du är en del av biosfären fakta Den 4-8 juli blev Lundsbrunn centrum för europeiska och nordamerikanska biosfärområden. 186 delegater från 31 länder deltog för att lära sig hur Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle arbetar för en hållbar utveckling. Du är en del av biosfären! Det var budskapet som delegaterna möttes av när de anlände till Lundsbrun och Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Deltagarna, som är specialister på hållbar utveckling och biosfärområden, aktiva i Unescos Man and the Biosphere Programme (MAB), kom för att under en vecka lära sig hur Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle arbetar för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling Konferensen inleddes med föreläsningar om de gränser för överlevnad som finns för jordklotet och hur biosfärområden kan bidra till att skapa en utveckling som håller sig inom dessa gränser. Omställningen kräver stora insatser och Mathieu Fichter från EU-kommissionen visade hur regionala utvecklingsfonder kan användas. Deltagarna letade partners för samarbeten och ett resultat är att Vinningaskolan i Lidköpings kommun planerar ett samarbete med Karst Biosfärområde i Slovenien om utbildning för hållbar utveckling. Upphandling som verktyg Ett viktigt ämne är hur företagande kan bidra till att möta behov i samhället, så kallat socialt entreprenörskap. Fokus här var företagande som kan stärka ekosystemens förmåga att leverera varor och tjänster, till exempel rent vatten och pollinering samt hur sådana företag kan efterfrågas. Även frågan hur upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg diskuterades. EuroMAB2011 blev starten för ett samarbete mellan ett par biosfärområden och upphandlingsspecialister. Stolta aktörer Under en dag kunde deltagarna välja att resa runt i Biosfärområdet. En grupp med deltagare besökte lokala turismföretag som deltar i projektet Ekoturistdestination Vänerskärgården med Kinnekulle. Det var imponerande att se hur stolta aktörerna är över att vara med i Biosfärområdets nätverk, berättar Christian Hart från Kanada som själv arbetar med hållbar turism i Biosfärområde Lac St-Pierre. Lokal mässa Konferensen avslutades med en mässa där lokala företag och organisationer ställde ut. Intresserad allmänhet, politiker och andra aktörer i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle kunde utbyta kunskap och tankar med Man and the Biosphere (MAB) är Unescos vetenskapliga program för hållbar utveckling. Programmet förenar naturvetenskap och samhällsvetenskap med utgångspunkt från samspelet mellan människan och biosfären. Till programmet finns knutet modellområden för hållbar utveckling, så kallade Biosfärområden. 580 biosfärområden i 114 länder bildar tillsammans World Network of Biosphere Reserves. Programmet bidrar till en bättre förståelse för biosfären, MAB till en större samverkan för en hållbar utveckling. Ledstjärnor är samverkan mellan aktörer lokalt till internationellt. Initiativet till att bilda biosfärområden ska komma från lokala och regionala aktörer. Bevarande av biologisk mångfald är nödvändigt för en hållbar utveckling. I Sverige finns fyra biosfärområden invigdes Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. konferensdeltagarna. EuroMAB2011 satte återigen Sverige och Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle på den globala kartan för hållbar utveckling. Mer om MAB och biosfärområden: org, mab För mer information, nedladdning av rapporter, föreläsningar med mera från EuroMAB2011: Maria Thorell Biosfärkontoret 26 Jordbiten 3/2011

27 Ny teknik för juice, slam och spillvatten Fruktsaft och fruktjuice framställs främst genom pressning. En metod som kräver mycket energi och påverkar färg och vitaminhalt hos den färdiga produkten negativt. Med uppfinningen Vaculiq kommer en ny teknik som dessutom kan användas när man vill separera fasta partiklar från flytande även i andra sammanhang. Pressning har hittills varit nästan den enda metoden att utvinna fruktsaft och juice på. Det är en relativt energikrävande metod och rengöringen av maskinerna har krävt mycket vatten. Därtill kommer att saften alltid kommit i ganska nära kontakt med luftens syre, något som påverkar både färg och vitaminhalt negativt. Nu har det kommit ny teknik på marknaden. Teknik som till på köpet också kan användas när man vill separera fasta partiklar från flytande även i andra sammanhang. Till exempel för separation av vatten och slam i biogasanläggningar eller i reningsverk. Nytt verkningssätt Det rör sig om en uppfinning från det tyska företaget Vaculiq som bygger på att den flytande fasen sugs ut genom ett filter i en vakuumkammare. Moset, slammet eller det grumliga vattnet pumpas in i maskinen och lyfts upp genom vattenkammaren med en snäcka, vars kanter på vägen genom kammaren är försedda med torkarblad som hela tiden sopar rent filtret. Filtret är placerat mellan snäckgången och vacuumkammaren och finns med hålstorlekar mellan 50 till 200 mikrometer (µm). Filtren är producerade med laserteknik för att få jämn storlek på hålen. Från vakuumkammarens botten (utanför filtret) pumpas den utsugna Så här fungerar Vaculiq-sugen: Den gröna snäckan transporterar det orange moset upp genom den blåa vacuumkammaren där den gula vätskan sugs ut. Den röda fastfraktionen avlägsnas från snäckans topp. vätskan vidare. Den fasta fraktionen spottas ut i en tratt längst upp i snäckgången. Utbyten upp till 92 procent har uppmäts (havtornssaft), det vill säga långt över de ca 65 procent man får med vanliga pressar. Mångsidig maskin Genom att variera olika faktorer så som hur mycket undertryck det är i vakuumkammaren, hur stort trycket på moset är in i maskinen, snäckans rotationshastighet, antalet vinningar per omgång, deras lutning, form och djup, samt filtrets och snäckans storlek, kan maskinen anpassas till just det syfte den skall användas till. Effektivt Effektiviteten på den minsta maskinen är liter juice per timme. Kostnaden ligger runt kronor och energiförbrukningen på 1,5 kw per timme. Minsta maskinen består av två 139 kilo tunga enheter på hjul, var och en 1,5 meter hög och cirka 80x60 centimeter till ytan. Flera enheter kan kopplas ihop och öka effektiviteten. Sveriges första anläggning finns i Västergötland. Den används i juiceproduktion på Fristad Gård vid Trollhättan. Intresserade är välkomna på visning där den 7 oktober kl (se På gång sidan 30). Kirsten Jensen Skara Jordbiten 3/