UTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILL LSG I SÖRMLAND

Transkript

1 UTVÄRDERING AV PROCESSTÖD TILL LSG I SÖRMLAND Slutrapport Mars 2018 Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering AB Anders Axelsson, Apel AB Erik Jakobsson, Apel AB

2 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 2 1 INLEDNING De lokala samverkansgrupperna (LSG) i Sörmland ska driva, förankra och utveckla det lokala samverkansarbetet. LSG finns i alla länets kommuner och består av lokala representanter för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstingets hälso- och sjukvård samt kommunen. LSG fungerar som ett diskussionsforum för gemensamma angelägenheter och arbetar utifrån lokala förutsättningar, men utgör ibland även styrgrupp för projekt och insatser som finansieras av Samordningsförbundet RAR, Europeiska Socialfonden (ESF) eller annan finansiär. Under senare tid har det uppmärksammats att uppdraget i LSG tar mycket tid i anspråk, samtidigt som ordinarie uppdrag hos respektive huvudman blivit alltmer komplext. Av denna anledning har Samordningsförbundet RAR finansierat en processledarfunktion som stöd till LSG i Sörmland. 1.1 BAKGRUND Syftet med satsningen är att genom effektivisering av samverkansstrukturen i LSG ge bättre stöd till individer med behov av samordnade insatser från LSG:s parter. Målet är skapa en bra struktur och organisation för det lokala samverkansarbetet där parterna får kännedom om utsatta gruppers behov samt om vilka insatser som behöver ske i samverkan. Dessutom ska samverkan mellan olika LSG i länet utvecklas. Satsningen innebär att Samordningsförbundet RAR finansierar en processledare i respektive länsdel i Sörmland. De olika LSG:na är uppdragsgivare till processledaren som i sin tur rapporterar till LSG. Arbetsgivaransvaret för processledarna ligger emellertid hos RAR. Processledarnas uppdrag delas in i tre områden: administrativt stöd, inhämtning och spridning av kunskap samt stöd för utveckling. Enligt ansökningarna ligger tonvikt på det senare området. 1.2 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET Tranquist Utvärdering AB har tillsammans med Apel AB haft i uppdrag från Samordningsförbundet RAR att löpande utvärdera satsningen på processledare till LSG i Sörmland. Utvärderingen har haft ett verksamhets- och processutvecklande perspektiv och uppdraget har inneburit att vara ett stöd för att möjliggöra ett kvalitativt genomförande där förbättringar kan göras successivt. Utvärderingen har genomförts genom studier av olika dokument kring satsningen och LSG:s verksamhet. Vidare har intervjuer genomförts med processledarna i olika omgångar. Intervjuer med ordföranden i LSG genomfördes i februari 2017 där 5 av 6 ordföranden kom att tillfrågas om sin syn på processledarfunktionen. Parallellt riktades en enkät till samtliga representanter i alla LSG där 26 av 39 (67%) tillfrågade besvarade enkäten. I februari 2017 hölls sedan ett utvärderingsseminarium med processledarna och Samordningsförbundet RAR:s förbundschef. Utvärderingsarbetet fortgick under våren och i juni 2017 hölls ett utvärderingsseminarium med LSG:s ordföranden, processledarna samt Samordningsförbundet RAR:s förbundschef. Som avslutning på utvärderingen genomfördes besök i LSG under december 2017 och januari Dessutom riktades en avslutande e-postenkät till representanter i LSG i februari Till slut har utvärderingens slutsatser diskuterats med de tre processledarna vid ett avslutande seminarium.

3 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 3 2 RESULTAT FRÅN UTVÄRDERINGEN 2.1 HUVUDSAKLIGA RESULTAT Som grund för utvärderingen formulerades vid uppdragets start ett antal utvärderingsfrågor. Den centrala frågan har av naturliga skäl varit att undersöka vilken roll som funktionen som processledare har och på vilket sätt den påverkat vad som görs i LSG. Nedan följer en redovisning av de huvudsakliga resultat som framkommit under utvärderingen med utgångspunkt i de respektive utvärderingsfrågorna Hur arbetar de respektive processledarna och LSG? Löpande under utvärderingen har det kunnat konstateras att processledarrollen i hög grad formas av hur det specifika LSG fungerar. Detta följer inte minst av det lokala perspektivet på processledarfunktionen. Som grund för utvärderingen låg en uppdelning i processledarrollen i termer av administrativt stöd, omvärldsbevakning respektive stöd för utveckling. Under utvärderingen har det blivit tydligt att dessa delar är tätt sammanvävda, även om tonvikten kan skilja såväl mellan olika LSG som över tid inom ett specifikt LSG. På det hela taget lyfts emellertid processledarfunktionen fram som en förmedlande länk som skapar struktur för arbetet i LSG. Följande citat från LSG:s representanter illustrerar hur de olika perspektiven lyfts fram: Processledaren samordnar, startar upp och stöttar det vi gör i samverkan. Struktur, stort stöd till mig som ordförande. Struktur, informationsspridning, hjälper gruppen att hålla fokus och driver olika frågor framåt. Tack vare processtödet får vi ett driv i arbetet, någon som kan arbeta praktiskt med frågorna mellan mötena. Samtidigt som denne ger oss input till nya områden där det kan finnas en vinst av att samverka mellan våra olika myndigheter. Någon som är sammanhållande länk för mötena och skapar struktur för innehåll och upplägg. Processledaren håller ihop och samordnar allt, ser till att vi får underlag i tid till våra möten. Sammantaget tecknas en bild av att processledarna tillför struktur i mötena inom LSG vilket bidrar till en kvalitet i resonemangen. Utgångspunkten är att en fungerande samverkan i LSG är en färskvara. Det behövs en sammanhållande länk och ett strukturerat arbete för att hålla frågorna aktuella, inte minst utifrån aspekten att folk då och då byts ut. Det är tydligt att processledarna ses som en motor för utvecklingen av samverkansarbetet. Samtidigt är det tydligt att rollen som processledare skiljer sig åt mellan LSG:na, även inom länsdelarna. Detta tar sig bland annat uttryck i vilket mandat processledarna ges i arbetet vid sidan av LSG:s sammanträden, t ex i anslutning till de sammanhang då LSG fungerar som styrgrupp för finansierade insatser.

4 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland Utvecklingen av LSG och dess agerande över tid Överlag är samtliga tillfrågade i anslutning till LSG överens om att funktionen som processledare är avgörande för LSG:s framdrift. Utan processledare skulle gruppen till stora delar tappa sin förmåga att få saker gjorda och reduceras till en grupp som utbyter information om vad som är på gång i verksamheterna. De personer som har möjlighet att göra en historisk jämförelse vittnar om att LSG-arbetet utvecklats positivt bortom ett generellt erfarenhetsutbyte. En synpunkt som delas av flera är att funktionen med processledare inneburit något av en nystart för LSG. Det har funnits, och finns kanske fortfarande, en trötthet på alla projekt som startats men att det nu finns en större möjlighet att ta hand om olika satsningar och projekt. Det är utvärderingens slutsats att satsningen på processledare har haft en påtagligt positiv utveckling i denna riktning. Detta illustreras bland annat genom följande uttalanden från LSG: Frågorna blir sammanhängande och hålls ihop. Vi har bättre framförhållning, tydligare agendor och ärenden är väl förberedda inför diskussion. Att det som beslutas i LSG går från tanke till verkställighet. Min ståndpunkt är att ett processtöd är otroligt viktigt för att får LSG gruppen att driva frågorna framåt. Det är stor risk att frågorna annars inte får någon fart mellan mötestiderna. Mer struktur. Det händer något mellan mötena. De ingående parterna blir mer jämställda i samverkan. En genomgående bild är också att processledarna spelar en positiv roll för styrgruppernas arbete. Processledarna ses som resurspersoner, vilket gör att den samlade kunskapen växer och det finns en struktur för de olika kontakter som kan behövas tas. I början av satsningen upplevde framför allt två av processledarna att det fanns oklarheter kring roll, mandat och legitimitet. Den bild som kommuniceras är sedermera att ramarna för arbetet blivit tydligare under processens gång. En synpunkt är till exempel att processledarens medverkan i olika styrgrupper är relativt odramatisk och att det finns en naturlig uppdelning mellan processledarnas roll och projektledarna för finansierade insatser. Med det sagt så är det en genomgående bild av att det hänt och händer mycket i arbetet inom LSG, men som inte tvunget blir synligt genom att det tas fram och drivs nya samverkansinsatser i det enskilda LSG:t Utveckling av kontakter mellan de tre processledarna och mellan LSG:na Ett uttalat mål i de ansökningar om stöd genom processledare som lämnats till RAR är att utveckla samverkan mellan olika LSG. Detta gäller primärt inom de respektive länsdelarna och det är tydligt att ett sådant utbyte har utvecklats under projekttiden. Följande citat från en representant i LSG får illustrera: Processledaren är en länk, kunskapsöverföring från de andra länsdelarna, håller ihop länsövergripande projekt, länk till RAR. När det gäller kontakterna mellan processlederna kunde vi i februari 2017 konstatera att samarbetet mellan processledarna inte hade hunnit sätta sig och att samarbetet mellan

5 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 5 olika LSG så långt var relativt glest. Sedan dess har samarbetet mellan processledarna utvecklats efter hand och idag beskrivs en påtaglig skillnad. I dagsläget träffas processledarna regelbundet för att sprida information om pågående insatser samt samordna och stärka satsningar som har beröringspunkter till fler LSG. En aspekt kring samarbetet som förmedlas är möjligheterna till en second opinion från någon annan part med insikt i samverkansarbetet i Sörmland samt ett generellt kollegialt lärande mellan processledarna. Den sammantagna bilden är att detta samarbete mellan de tre processledarna stärker satsningar som berör fler LSG, exempelvis IBIS, Integrationslyftet, IMA och Riga. Spridningen och samordningen av insatser anses definitivt ha ökat genom ett utvecklat samarbete mellan de tre processledarna Utveckling av samarbetet mellan LSG:na och Samordningsförbundet RAR Bland de som tillfrågats inom ramen för utvärderingen är det tydligt att LSG betraktas som en relativt fristående verksamhet i förhållande till Samordningsförbundet RAR. RAR ses inte som en överbyggnad för LSG, utan varje LSG kan vända sig till vilka instanser man vill för samarbete och finansiering. Utvärderingen kan dock konstatera att denna möjlighet inte använts i någon större utsträckning, då ansökningar om medel och diskussioner kring tänkt finansiär till en överväldigande del är riktat till Samordningsförbundet RAR. Inom utvärderingen har vi ställt frågor till olika företrädare för LSG om vilken roll Samordningsförbundet RAR har och bör ha. Bakgrunden till frågeställningen är att RAR generellt uppfattas som ett offensivt samordningsförbund med ambitionen att fungera som en utvecklingsmotor i Sörmland. Till bilden hör också att flera av de som intervjuats uttryckt en osäkerhet i vad mån relationen mellan RAR och LSG finns formaliserad eller tydligt beskriven i berörda policydokument. Utvärderingen visar att merparten av de som intervjuats menar att Samordningsförbundet RAR ska uppfattas som en bank som förvaltar medlemsorganisationernas insatta medel. Uppfattningen är vidare att motorn måste vara lokal och utgå från lokala förutsättningar. Bilden som ges är att Samordningsförbundet RAR förvaltar medel som kommer från medlemsorganisationerna och att mandatet att driva frågor över huvudet på LSG verkar vara mycket lågt. Samtidigt förmedlas en bild av att processledarna kunnat bidra till att öka kunskapen hos såväl LSG som Samordningsförbundet RAR om de respektive aktörernas uppdrag och förutsättningar. Sammantaget har utvärderingsresultaten visat att det finns ett spänningsfält mellan Samordningsförbundet RAR och LSG när det gäller processledarnas roll och uppdrag. Samtidigt har en löpande diskussion som förts kring processledarnas roll under satsningens gång skapat en större tydlighet kring deras roll som resurs för LSG. Processledarnas roll i spänningsfältet mellan länsperspektivet (RAR) och det lokala arbetet (LSG) beskrivs dock av en del personer som en fortsatt utmaning Påverkas ett Sörmlandsperspektiv av processledarnas funktion? När det gäller samverkan i Sörmland talas det ofta om ett länsperspektiv i vilket aktörer Samordningsförbundet RAR och LSG, men även andra aktörer som t ex regionförbundet, har olika roller. Det finns emellertid olika uppfattningar och förståelse av vad som menas med begreppet länsperspektiv i detta sammanhang.

6 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 6 I grova drag kan ett länsperspektiv tolkas som att å ena sidan regionala utvecklingsstrategier ska få större genomslag i länets utvecklingsverksamhet, å andra sidan att lokala satsningar ska ges förutsättningar att spridas regionalt. Utvärderingen visar tydligt att det är det andra perspektivet som prioriteras inom LSG. Generellt beskriver de som tillfrågats inom LSG att det finns en utvecklingspotential för ett länsperspektiv, men då utifrån ett bottom-up-perspektiv där idéer, arbetssätt och metoder ur den lokala praktiken görs tillgängliga för fler. Länsperspektivet i bemärkelsen av en samlad regional strategi anses inte vara oviktigt, men är ett påtagligt underordnat perspektiv i LSG. Därav blir länsperspektivet också av underordnad betydelse för processledarnas arbete, vilket en av processledarna uttrycker på följande sätt: Vi kan inte skapa (ett länsövergripande) samarbete om det inte finns ett uppfattat behov hos parterna. Det finns också en utbredd osäkerhet kring den regionala nivåns mandat och vilken roll den kan spela. Utgångspunkten är att utveckling förutsätter en länsorganisation eller någon slags struktur som har ett tydligt uttalat uppdrag i detta avseende. När det gäller en gränsöverskridande samverkan beskrivs utbytet inom de olika länsdelarna som mer naturligt och prioriterat. En slutsats från utvärderingen är att detta har kommit att utvecklas på ett påtagligt sätt inom ramen för satsningen på processledare, inte minst i södra länsdelen som tidigare inte var särskilt aktiva i samverkansarbetet i länet. 2.2 AVSLUTANDE SYNPUNKTER FRÅN LSG Som avslutning på utvärderingen riktade vi en fråga till representanterna i LSG om hur de ser på processledarfunktionens långsiktiga hållbarhet. Detta avser i första hand vad som sker när den nuvarande satsningen som finansierats av Samordningsförbundet RAR avslutas Fortsättning för processledare Vi ställde den konkreta frågan: Anser du att det även framöver bör finnas processledare i LSG? Bland de totalt 13 personer som besvarade frågan fanns det ingen som motsatte sig detta, utan det var en samstämmig uppfattning om att processledarfunktionen behöver finnas i LSG även fortsättningsvis. En person utvecklade sitt svar och menade att: Utan processledare är LSG och framförallt RAR ganska meningslösa företeelser som kommer bidra till marginell skillnad för de vi är till för. Denna uppfattning som förmedlades via svaren på den konkreta frågan ligger väl i linje med de resonemang som förts i samband med besök till olika LSG i december och januari Finansiering En av de främsta utmaningarna som tidigare anförts kring en fortsättning av processledarfunktionen avser den finansiering som idag ombesörjs av Samordningsförbundet RAR. Det har redan tidigt under satsningen aviserats att varken LSG eller de medverkande parterna har ekonomiskt utrymme för finansiering av denna funktion. Det har samtidigt, i linje mellan spänningsfältet mellan Samordningsförbundet RAR och LSG anförts vissa invändningar mot finansiering från samordningsförbundet.

7 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 7 I februari 2018 ställde vi följande fråga till LSG:s representanter: Om du anser att det framöver ska finnas processledare i LSG, anser du att processledaren bör vara finansierad av RAR? De svar vi fick var även i detta avseende samstämmiga. Några svar som får illustrera en generell uppfattning är följande: Om RAR och LSG ska fylla någon funktion så krävs processledare och jag anser att det ligger i RAR:s uppdrag att finansiera funktionen, utan tanke på att trappa ned finansiering. Om RAR:s pengar skall användas till finansiell samordning så finns det knappt något bättre än detta som man kan lägga pengarna på. Processtödet är inte att anse som ett projekt där stödet skall upphöra efter en tid utan mer en förutsättning för att samverkan skall kunna ske effektivt på kort och lång sikt. Jag inte vet vilken finansiär som skulle vara mer logisk. Jag tycker att den ska vara finansieringen ska ske via RAR eftersom detta är en samverkan mellan många aktörer (kommun, landsting, AF, FK). Tror inte någon kommer att få budget för processledare då det redan nu är svårt att få förståelse för all samverkan som pågår i länet. Om det tidigare funnits vissa reservationer mot Samordningsförbundet RAR:s finansiering så är de nu borta. Det är en helt enig åsikt som kommuniceras om vikten av en fortsatt finansiering av processledarfunktionen i syfte att bevara det strategiska arbete som byggs upp och som kommenterats tidigare i denna rapport. Det är dessutom en allmän uppfattning som förmedlas om att processledarna även fortsättningsvis bör vara anställda av Samordningsförbundet RAR. Denna fråga har tidigare setts som något kontroversiell, men i takt med en ökad tydlighet kring processledarnas roll och uppdrag i förhållande till LSG tycks denna aspekt ha tonats ner. Likväl finns är det flera personer som reser frågan om det potentiella spänningsfältet för processledarna och att denna fråga även fortsättningsvis uppmärksammas. Processledarna själva ser dock positivt på en lösning med fortsatt anställning hos Samordningsförbundet RAR. Vi har jobbat in rollerna och det har blivit tydligt var gränserna går är en uppfattning som förmedlas och det är tydligt att processledarna gör en tydlig distinktion mellan anställningens form (RAR) och arbetets innehåll (LSG).

8 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 8 3 SUMMERANDE KOMMENTAR 3.1 AVSLUTANDE DISKUSSION I denna rapport har vi, sorterat under några teman, redovisat en samlad utvärdering av satsningen på processledare för de lokala samverkansgrupper (LSG) som finns i Sörmland. Som tydligt framgår av det ovanstående i rapporten menar vi att denna satsning har fallit mycket väl ut, samtidigt som funktionen fortfarande är under utveckling. Som vi bedömer det har processledarna medfört ett antal mervärden i arbetet med LSG. Finns det då inte några kritiska perspektiv som behöver anläggas? Finns det några oklarheter eller möjligen konfliktdimensioner inbyggda i satsningen? Rollen som processledare Vi har i rapporten beskrivit att, och i någon utsträckning hur, processledarna ger stadga och struktur åt arbetet med LSG. Man överdriver nog inte om man hävdar att de LSG som finns i länet knappast skulle fungera utan de insatser som processledarna står för. De chefer från huvudmännens organisationer som ingår i LSG kan ta ansvar för ordförandeskapet, men det är inte rimligt att de själva håller ihop hela arbetet, står för planering, kallelser, dagordning, minnesanteckningar, omvärldsbevakning, ansökningar etc. Cheferna behöver i allra högsta grad stöd från processledarna, som blir nyckelfigurer i kraft av sina kunskaper, kontakter, nätverk och kännedom om vad som händer runt omkring och som har kopplingar till LSG. Processledarna påverkar i hög grad vad som händer både på LSG-mötena och mellan dem. De har vuxit in i rollen på ett bra sätt och har fått alltmer att göra. Processledaren blir en spindel som rör sig i ett nät av kontakter och projekt som i olika grad hänger samman och syftar till liknande saker. Processledaren skapar, som vi bedömer det, en större effektivitet i ett ganska komplext landskap av projekt. Under många år, och inte minst i kraft av implementeringen av Europeiska Socialfonden, har social- och arbetsmarknadspolitiken till stor del blivit projektifierad 1. Behoven av överblick och samordning är stora och här spelar processledarna en viktig roll. Givetvis även i samspelet med Samordningsförbundet RAR, som i sig är en viktig projektägare som äger och driver ett flertal projekt. Vi menar alltså att nyttan med processledarna är uppenbar, men med detta sagt är det ändå viktigt att resonera något om rollen som processledare i LSG. Var ska tyngdpunkten ligga för att det största mervärdet ska uppstå? Kan det vara olika i de respektive LSG som finns i länet? Vi har inte gjort någon jämförande studie vad gäller hur de tre processledarna arbetar eller hur det ser ut med förutsättningarna i respektive LSG. Vi kan dock konstatera, genom de samtal vi fört med processledarna, att olikheterna är betydande, både vad gäller förväntningar på och arbetssätt för processledarna samt mer generellt hur arbetet bedrivs i 1 Se t ex Fred, M (2018) Projectification. The Trojan horse of local government. Doctoral Dissertation. Faculty of Social Science. Lund University.

9 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland 9 respektive LSG. Exempelvis finns det lite olika bud om i vilken utsträckning man som processledare kan företräda eller representera LSG i olika sammanhang, som exempelvis i styrgrupper för specifika projekt. Behöver LSG företrädas, eller finns det en mer direkt representation från huvudmännen i styrgrupperna? Ska processledarna primärt vara länkar mellan olika sammanhang, som för in och för ut information och kunskap, men utan att representera LSG och föra talan för LSG? Det är flera som säger att processledarna stärker verkställigheten eller handlingskraften hos LSG, men vad innebär det i praktiken? Som vi redan varit inne på är det vår bedömning att om processledarna inte fanns så skulle flödet av information och kunskap försämras, vilket sannolikt skulle försämra effektiviteten i systemet. Processledarna verkar vara ett sammanhållande kitt som sitter på information och kunskap, hjälper upp brister och ser till att saker händer, både utifrån själva LSG och utifrån specifika styrgrupper. Såväl kapaciteten som potentialen i organiseringen med LSG stärks av att processledarna finns Behovet av förankring Processledarna kan förstås som verktyg för att det som LSG kommer fram till och tar beslut om färgar eller präglar de många projekt och samarbeten som pågår. I det perspektivet blir processledarna ganska mycket av representanter för LSG. Om det inte ska vara så, utan det i stället ska vara så att LSG på andra sätt ska färga och prägla vad som sker i form av projekt och samarbeten, så blir frågan om förankringen av LSG in i respektive huvudmans organisation ännu mer kritisk. Det blir då ännu viktigare vilka personer från respektive huvudman som sitter i vilka styrgrupper och om det är samma personer som också sitter i LSG, så att det finns en kunskap om det som LSG kommit fram till. Oavsett så är en viktig fråga vad representanterna i LSG behöver göra i sina egna organisationer mellan LSG-mötena, för att åstadkomma förankring och gemensamma målbilder. En besläktad fråga är då vad processledarna kan och bör göra för att stärka denna förankring? Är det ett rimligt uppdrag för processledarna att undersöka och stärka upp förankringen av arbetet i LSG in i de organisationer som utgör huvudmän, eller bör det ansvaret ligga helt på dessa organisationers representanter i LSG? Desto bättre denna förankring fungerar desto större effekter kommer vi att få se av arbetet i respektive LSG, är vår bedömning Att hitta balanspunkten Att vara processledare innebär att hitta en balanspunkt mellan rollerna sekreterare och förändringsagent. Men vår bedömning är att man som processledare kan utöva ett ganska stort inflytande genom det kunskapsövertag man har samt genom att man utformar såväl dagordningar till och minnesanteckningar från de möten som sker, liksom genom att man utformar projektansökningar. Vi menar att det är klokt att bejaka processledarnas funktion som förändringsagenter och inte reducera deras roll till ett administrativt stöd och att vara sambandscentral. Samtidigt ser vi att kraften till förändring ganska mycket ligger i att just bringa struktur och vara uppdaterad på vad som händer och är på gång i den rika floran av projekt.

10 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland Länsperspektiv eller inte En fråga som till och från har återkommit i utvärderingen är om processledarna ska arbeta utifrån ett gemensamt länsperspektiv eller inte. Frågan uppstår närmast oundvikligen eftersom det är Samordningsförbundet RAR som finansierar processledarna och även agerar arbetsgivare för desamma. Vilka är argumenten för att se satsningen på processledare som ett sätt att stärka en regional samverkan? Går det att förena ett bottom-up-perspektiv med ett top-down- perspektiv? I likhet med en del andra samordningsförbund i Sverige är Samordningsförbundet RAR ett offensivt sådant, som tar många initiativ och söker, äger och driver många projekt. Ingenting konstigt med det. Det kan ses som ett naturligt sätt att förvalta uppdraget som just samordningsförbund, enligt intentionerna om samordnade rehabiliteringsinsatser i Finsam-reformen som trädde i kraft De måste ses som något positivt att man är duktig på att generera utvecklingsmedel även genom att vara aktiv i förhållande till de externa finansieringskällor som finns, utöver de egna medlen från huvudmännen som man förfogar över. Man kan uttrycka det som att själva det förhållandet att processledarna kopplas till Samordningsförbundet RAR, som är ett samordningsförbund för hela länet, skapar ett länsperspektiv i viss utsträckning. En del av de projekt som LSG relaterar till är också länsövergripande, vilket till någon del gör att processledarnas arbete får ett länsperspektiv. I grunden är det dock tydligt utsagt att processledarna arbetar för respektive LSG och ska vägledas av ett lokalt perspektiv (eller möjligen ett länsdelsperspektiv). Respektive LSG med processledarna har fullt upp med att hantera lokal (eller länsdelsvis) samverkan mellan de fyra huvudmännen. Men i detta arbete finns inte sällan behov av att relatera till eller initiera länsgemensamma frågor. Samordningsförbundet RAR har, som vi ser det, ett legitimt intresse att samordna insatser och projekt för att, i vid mening, bidra till mesta möjliga och bästa möjliga rehabilitering för människor med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. Sedan är det en delikat fråga i vilken utsträckning de processledare som denna utvärdering gäller ska fungera som Samordningsförbundet RAR:s förlänga arm ut i länsdelarna. Som vi redan konstaterat är processledarnas uppdrag i första hand definierat som att arbeta för respektive LSG. Samtidigt är processledarna verktyg i det samordnande uppdrag som Samordningsförbundet RAR har. Det är, som vi uppfattar det, en samstämmig uppfattning att Samordningsförbundet RAR bör fortsätta att finansiera processledarna och att det ligger helt i linje med RAR:s uppdrag. Att processledarna också är anställda hos Samordningsförbundet RAR beror främst på praktiska överväganden. Det kan ligga en konflikt inbyggd i detta att arbetsgivaren för processledarna är RAR medan uppdragsgivaren är LSG. Flera menar dock att de diskussioner kring processledarnas roll och funktion som skett har gjort att det nu är tydligare det är LSG som är uppdragsgivaren. 2 Se t ex

11 Utvärdering av processtöd till LSG i Sörmland REKOMMENDATIONER Utvärderingen visar att funktionen med processledare är uppskattad och betydelsefull för utvecklingen av parternas samverkan. Rekommendationen är att satsningen på processledare enligt nuvarande modell fortsätter. Utvärderingen visar på behovet av en stabil, långsiktig och sammanhållande finansiär när det gäller processledarfunktionen i LSG. Rekommendationen är att Samordningsförbundet RAR fortsätter som finansiär av processledartjänsterna. Utvärderingen visar att behovet av likvärdighet i villkor för processledarna samt mervärdet med en samlad arena för samverkansfrågor talar för Samordningsförbundet RAR som arbetsgivare även framöver. Rekommendationen är att RAR fortsätter axla rollen som arbetsgivare för processledarna. Utvärderingen visar på behovet av en fortsatt dialog kring det potentiella spänningsfält som finns inbyggd i dimensionerna lokalt regionalt samt i rollfördelningen mellan Samordningsförbundet RAR och LSG. Rekommendationen är att uppmärksamma dessa frågor i det fortsatta utvecklingsarbetet kring processledarfunktion och ambitioner kopplade till lokal respektive regional utveckling. Utvärderingen visar att processledarfunktionens stora mervärde ligger i deras roll som formell och informell kunskapsbärare inom samverkansstrukturen i Sörmland. Överblick och förståelse av sammanhang gör att processledarna kan fungera som en resurs för utveckling och en mer kunskapsstyrd samverkan. Rekommendationen är att tydligare utveckla processledarnas funktion i dess roll som förändringsagent.