Jesus Ställer Allt På Ända

Transkript

1 14 juni 2015 Jesus Ställer Allt På Ända Vetekornets lag, ära från Gud eller människor, och lydnadens krav Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn (Johannesevangeliet 12:24) Bibeltext Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung." Och Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, såsom det står skrivet: "Frukta inte, du Sions dotter! Se, din konung kommer, ridande på ett åsneföl". Hans lärjungar förstod inte detta från början. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att just detta var skrivet om honom och att man hade gjort så med honom. Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda, vittnade om detta. Många människor gick också ut och mötte honom, därför att de hade hört att han hade gjort detta tecken. Men fariseerna sade till varandra: "Ni ser att vi inte kan uträtta något. Hela världen springer ju efter honom." Under högtiden fanns det bland dem några greker som hade farit upp till Jerusalem för att tillbe. De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus." Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och sade det till Jesus. Jesus svarade: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom. Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund. Fader, förhärliga ditt namn." Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt." Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan. Andra sade: "Det var en ängel som talade till honom." Jesus svarade: "Denna röst kom inte för min skull utan för er skull. Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut. Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig." Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö. Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Hur kan då du säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?" Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta drog PINGSTKYRKAN LINDESBERG

2 han sig tillbaka och dolde sig för dem. Fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom. Så uppfylldes profeten Jesajas ord: "Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad? " Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt: "Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och vänder om och blir botade av mig." Detta sade Jesaja, därför att han såg hans härlighet och talade om honom. Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. De ville hellre bli ärade av människor än av Gud. Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom. Ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen. Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och tala. Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig." (Johannesevangeliet 12:12-50 SFB98) Inledning Den här (långa) texten utspelas bara dagar innan påsken då Jesus ska lida, dö och uppstå för människors synder. När jag läser det här, tycker jag att händelserna kring Jesus tar en sådan vändning att allt ställs på ända, särskilt när han presenterar något som brukar kallas för vetekornets lag (se nedan). Uttrycket att ställa något på ända är dels att vända upp och ner på något, dels att motbevisa en vanlig uppfattning. Här säger Jesus saker som totalt förändrar allt för folkmassan som hade hyllat honom vid intåget i Jerusalem, och bara några kapitel senare ropar de istället: korsfäst! Jag har tre punkter i min predikan idag: 1) vetekornets lag, 2) ära från Gud eller människor, och 3) lydnadens krav. Min bön är att Herren skall tala till dig och mig idag och få våra liv in på en ny väg av helöverlåtelse till honom. Predikan 1. Vetekornets lag: Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. (Joh 12:24) 1.1. Jesus kunde bara uppfylla sin kallelse som Guds utvalde Messias genom att, tvärtemot folkets förväntningar, dö på ett kors. Jesu korsdöd symboliseras här av ett vetekorn, som enbart kan generera fler vetekorn om det stoppas ner i jorden och tillåts att dö för att ge upphov till fler vetekorn. Något måste dö för att livet skall sprida sig. Och Jesus menade att enda sättet för honom att vinna världen var att dö bort från den. PINGSTKYRKAN LINDESBERG

3 1.2. Du och jag kan bara uppfylla vår kallelse på samma sätt: Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. (Joh 12:25) Vi inbillar oss många gånger att Jesus kallar oss till ett framgångsrikt liv här i världen med överflöd av allt och karriär, men mänskligt sett är Jesu kallelse en verklig nitlott: vi kan bara vinna andlig seger genom att, liksom Jesus, dö bort från den här världen. Genom att ge upp vårt jordiska liv kan vi vinna det verkliga livet, det eviga. Jesus säger uttryckligen följande till oss: Den som älskar sitt liv förlorar det. Vad kan detta betyda? Jag tror Jesus menar att den som älskar sitt liv så mycket att han inte är villig att ge upp det för Jesu skull, han kommer att förlora det. Ovillkorlig kapitulation inför segraren i ett krig är ofta förutsättningen för en mild behandling: inte kräva något för sig själv, inte hålla tillbaka Den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. Och det är samma sak här: när vi kommer till Kristus lämnar vi allt, vi dör liksom vetekornet och följer honom reservationslöst. Det är vad Jesus menar med att hata sitt liv i den här världen Ärligt talat: det bekymrar mig oerhört mycket att de allra flesta kristna inte har någon hemlängtan till himlen, och att de trivs så bra med sina liv här på jorden. Missförstå mig rätt: livet är en gåva från Gud, och vi skall njuta av allt han ger oss, men om vi fått uppleva frälsningen har vi övergått från döden till livet och blivit kallade ut ur syndens makt in i Sonens rike, och vi tillhör inte längre den här världen utan den kommande. Borde det inte märkas? Och särskilt i den här tiden vi lever i då alla sann kristendom är avskydd och föraktad. Varför har vi blivit så bekväma och väl anpassade? Matteusevangeliet berättar: Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar. (Matteusevangeliet 16:24-27) 2. HUVUDPUNKTEN: Ära från Gud eller människor: Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom... [men] de ville hellre bli ärade av människor än av Gud. (Joh 12:26b, 43) En skarp rågång går rakt igenom mänskligheten, och den gäller vem man söker ära och bekräftelse hos. De allra flesta människor, inbillar jag mig, är mest måna om att söka ära och bekräftelse hos andra människor. Sen finns det en liten grupp människor som enbart vill söka som bekräftelse hos Gud, och som inte bryr sig om vad omgivningen tycker. Vår bibeltext här gör mycket klart att när det gäller tron på Bibelns Jesus så kan ingen som verkligen vill följa Jesus förvänta sig någon som helst ära från omgivningen Varför hade folket så svårt att acceptera Jesus som Messias? En sak var att de inte tyckte att han passade in på deras egna förväntningar hur Messias skulle vara. De hade inte förstått texterna om den lidande tjänaren i bl a Jesaja 53 och Psalm 22 utan PINGSTKYRKAN LINDESBERG

4 hade en uppfattning om den kommande Frälsaren som inte stämde med hur Jesus var. Och det är mångt och mycket likadant idag. Den Kristus-beskrivning som mestadels predikas runt omkring oss idag är en Jesus som är helt annorlunda än den Nya testamentet målar upp, för den avspeglar människors egna önskningar och förväntningar. Den Jesus som världen vill ha är inte emot skilsmässa eller otrohet, har inget emot materiellt överflöd och själviskhet, välsignar alla former av sexualitet, och talar aldrig om helvetet. Den Jesus Nya testamentet presenterar har en helt annan uppfattning i dessa frågor Men den stora biten som gjorde att många judar förkastade Jesus var den här: Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. De ville hellre bli ärade av människor än av Gud. (Joh 12:42-43 SFB98) Och Jesus säger något liknande i kapitel 5: Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? (Joh 5:44) Vad var problemet? Inte att de inte längtade på Messias? Inte att de inte trodde att Messias skulle komma? Inte att de inte trodde på Skrifterna? Nej, problemet var att även fast många av dem insåg att Jesus var Messias, så kunde de inte tro på honom därför att de då skulle förlora omgivningens acceptans Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom. (Joh 12:26) Jesus visar oss här att enda sättet att få ära hos Gud är att tjäna Jesus, och att tjäna Jesus innebär att följa honom och allt Jesus går igenom måste också hans tjänare möta. Och eftersom Jesus skulle bli förkastad av allt folket och vanärad, måste hans tjänare vara beredda på att liksom Jesus avstå från all ära från människor för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan (Joh 12:42). Det hot som gjorde att många valde att inte tro på Jesus var uteslutning ur synagogan. Vi läser tidigare i Johannesevangeliet kap 9 där Jesus botar en blindfödd man att redan då hade judarna kommit överens om att den som bekände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan. (Johannesevangeliet 9:22 SFB98) Och det var bland det värsta vanära som kunde drabba en jude på den här tiden. En kommentator skriver: Straffet för att begå detta brott: Om någon anser sig själv vara en lärjunge till Jesus, så anses han vara och tas för en avfälling från den judiska gemenskapens tro, och är en rebell och en förrädare inför dess ledning, och bör därför stötas ut ur synagogan, som en som gjort sig ovärdig all heder, och oförtjänt av de förmåner gemenskapen erbjuder; han bör ses som bannlyst, och fråntas sitt medborgarskap i Israel. Detta skall inte bara ses som ett religiöst misstroendevotum, för att någon följt sitt samvete framför PINGSTKYRKAN LINDESBERG

5 gemenskapens auktoriteter, utan skall i själva verket betraktas som fredlöshet, där någon utesluts från det civila samhället och man berövar honom hans frihet och hans egendom Den som väljer att följa Jesus måste avstå från alla förväntningar på omgivningens acceptans, och bör istället inrikta sig på att bli utstött ur samhällsgemenskapen. Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna. (Lukasevangeliet 6:26). Men: Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er. (Matteusevangeliet 5:11-12) Inte så att vi gör vad vi kan för att bli utstötta, men om vi är trogna vår övertygelse och vår bekännelse kommer vi att bli utstötta. En kristendom som aldrig väcker förargelse hos omgivningen är inte tillräckligt radikal. En kristendom som inte medför vanära inför människor leder vilse, men en kristendom som söker Guds ära framför människors acceptans och gillande leder till evigt liv. Sann kristen tro är inte, som världen förväntar sig, inkluderande utan är exkluderande i det att den kallar människor ut ur världen och in i en föraktad gemenskap. 3. Lydnadens krav: Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen. (Joh 12:48) Jesus är tydlig med att hans uppdrag inte är att döma världen, och hela Bibeln vittnar om det. Samtidigt är Jesu budskap, det Guds Ord han predikar, det som en gång kommer att avgöra på vilken sida vi står på domens dag Om vi säger oss tro på Jesus så skall vi inte endast höra Guds Ord utan också lyda Guds Ord. Detta var också det judiska folkets problem, för de ville hylla Jesus som Messias, men inte följa honom. Och detta var slutligen detta som ledde till brytningen mellan folket och Jesus och som drev dem till att istället korsfästa honom. Jesus säger själv på ett annat ställe: Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. (Matteusevangeliet 7:21) Och: Varför kallar ni mig 'Herre, Herre', när ni inte gör vad jag säger? (Lukasevangeliet 6:46) 3.2. Förklaringen till att Jesus är så skarp när han kallar människor till lydnad framför lovsång och hyllningsrop är att det är Fadern som sänt honom att förkunna det budskap han förkunnar och att Jesus vet att hans befallning är evigt liv (Joh 12:50). Och resten av Bibeln säger samma sak: evangeliet är Guds kraft till frälsning (Rom 1:16) och hedningarna skall föras till trons lydnad (Rom 15:18) Och här kommer det mest provocerande av allt: av frukten känner man trädet. Frälsningen är en Guds gåva av nåd genom tro på Kristus, men bara genom den frukt 1 Fritt översatt från engelskan: The penalty to be inflicted for this crime. If any should own himself a disciple of Jesus, he should be deemed and taken as an apostate from the faith of the Jewish church, and a rebel and traitor against the government of it, and should therefore be put out of the synagogue, as one that had rendered himself unworthy of the honours, and incapable of the privileges, of their church; he should be excommunicated, and expelled the commonwealth of Israel. Nor was this merely an ecclesiastical censure, which a man that made no conscience of their authority might slight, but it was, in effect, an outlawry, which excluded a man from civil commerce and deprived him of his liberty and property. (Matthew Henrys complete commentary of the Whole Bible) PINGSTKYRKAN LINDESBERG

6 som kommer i människans liv kan man avgöra om ett verkligt nådens verk har skett. Vad hjärtat är fullt av, talar munnen, och på deras frukt skall vi känna igen dem. Verklig respekt för och lydnad för Guds Ord är den värdemätare med vilket vi kan avgöra om en människa verkligen är omvänd eller inte Därför säger Jesus till slut: Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen. Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och tala (Joh 12:49). Vårt problem är så ofta att vi vill ha Jesus men inte det han har sagt. Vi vill gärna ära honom med våra läppar, men inte på samma sätt lägga våra liv under hans Ords herravälde. Och den här tudelningen mellan Jesus och hans Ord är katastrofal, för det går inte att skilja Jesus från det han har sagt: Han är Ordet, och förkastar vi eller förminskar det han har sagt, förkastar och förnekar vi honom själv. Frågan på den yttersta dagen blir inte: hur många under fick du se eller hur mycket lovsång sjöng du eller hur mycket kollekt gav du eller hur mycket vittnade du? Frågan lyder: vad gjorde du av mitt Ord? Avslutning Bibelns Jesus är ingen mysfarbror, utan han är oerhört provocerande. Ja, han är mild och kärleksfull, full av nåd, men också full av sanning. Och när han verkligen ställer saker och ting på sin spets händer det att människor som med sin munnar hyllat honom som Frälsare och Messias, vänder sig emot honom och säger: korsfäst! Låt oss inte göra om samma misstag som folket i Jerusalem gjorde då de förkastade den Messias som Gud hade sänt därför att han inte uppfyllde deras förväntningar och omgivningens krav. Deras förkastande av Jesus ledde till att Jerusalem förstördes år 70 e Kr, något som Jesus själv förutsade. Låt oss istället ta emot Jesus, precis sådan som han är, så kärleksfull, mild, och provocerande som han är. För vägen till seger ligger i att dö från sig själv och ta upp sitt kors och följa honom, som Jesus själv gjorde i lydnad för sin Fader. Amen! PINGSTKYRKAN LINDESBERG