Projektskiss för framtagande av handlingsprogram för strukturell samverkan mellan utbildnings- och kultursektorerna inom Göteborgsregionen

Transkript

1 Projektskiss för framtagande av handlingsprogram för strukturell samverkan mellan utbildnings- och kultursektorerna inom Göteborgsregionen Carl Heath Bakgrund Under våren 2005 har en dialog förts inom Göteborgsregionens kommunalförbund mellan representanter från kultur och utbildningssektorerna samt Västra Götalandsregionen. Denna dialog tar sin utgångspunkt i ett antal pågående processer inom såväl Västra Götalandsregionen som Göteborgsregionen. Västra Götalandsregionen arbetar sedan ett på uppdrag av Regionfullmäktige med ett program som avser att tydligöra arkiven, biblioteken och museernas roll i medborgarnas livslånga lärande. Syftet är stödja och verka för bättre samplanering mellan de olika aktörerna oavsett om de har regionala, kommunala, statliga, privata eller ideella huvudmän. Arbetet med Kraftkälla för medborgare och lärande, som programmet benämns, avses genomföras i Västra Götalandsregionen i samverkan med de fyra kommunförbunden, Sjuhärad, Skaraborg, Fyrbodal och Göteborgsregionen. Programmet tar sin utgång i medborgarens livslånga lärande och alla de aktörer som är medboragens stöd i lärandet, exempelvis förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, studieförbunden, vuxenutbildningen, folkhögskolor och högskolan. En andra utgångspunkt är den pågående samverkan som återfinns inom Göteborgsregionen mellan kultur- och utbildningssektorerna. Aktörer från de två sektorerna har under en längre tid diskuterat möjliga sätt att öka samverkan på såväl regional som lokal nivå, samt se på förutsättningarna för ett fördjupat samarbete kring bestående strukturella förändringar istället för projekt av engångskaraktär. Projektet avses egentligen bli grundstommen till ett handlingsprogram för Göteborgsregionen och dess tretton kommuner över hur förs-, grund-, gymnasieskolan samt vuxenutbildningen bättre ska samorganiseras med arkivens, bibliotekens och museernas verksamheter. Denna projektskiss beskriver på vilket sätt och mot vilken bakgrund samverkan mellan kultur och utbildningssektorn kan fördjupas och utvecklas för att möta de bakomliggande behov som finns hos medborgarna i regionen. Trots omfattande resurser och ett kraftfullt utbud upplevs att en mer strukturell samorganisation mellan arkiven, biblioteken, museerna och den kommunala skolan inte lyckats på det sätt som avses både från skolan och de verksamheter som utgör den infrastrukturella grunden för elevernas lärande. Idag är merparten av insatserna organiserade som projekt vilket inte bara är otillräckligt från elevsynpunkt utan kan till och med vara kontraproduktivt eftersom projekten ofta kan komma att ersätta mer ingående strukturellt samarbete. Om Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) Göteborgsregionens Kommunalförbund, GR. GR vill vara en mötesplats för erfarenhetsutbyte och gemensamma satsningar; en regional talesman som tar tillvara gemensamma intressen gentemot staten och andra beslutande organ. De kommuner som ingår i GR är Ale, Alingsås, Göreborg, Härryda,Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GRs öppna och flexibla sätt när det gäller att arbeta i projekt och nätverk har rönt stor framgång. GR verkar i ett växelbruk mellan utvecklingsarbete, kompetensutveckling, service och sambruk. Ett bra exempel är de samverkansavtal som finns på utbildningsområdet, som ger eleverna bättre valmöjligheter samtidigt som gymnasieskolornas resurser utnyttjas på bästa sätt. Raden av studiebesök till GR från övriga landet är lång, och vid sidan om de renodlat verksamhetsinriktade frågorna är besökarna mest intresserade av hur vi har lyckats bygga upp ett så

2 konstruktivt samarbetsklimat mellan kommunerna. Nätverk, nyfikenhet och en vilja att dela med sig parat med medvetenheten om att det är onödigt att uppfinna hjulet mer än en gång är säkert en stor del av svaret. Till detta ska läggas den mångåriga traditionen av att samarbeta över kommungränserna. I och med bildandet av det nya GR den 1 januari 1995 kom Göteborgsregionen in i ett nytt och avgörande skede av det regionala samarbetet. En sammanslagning mellan Kommunalförbundet GR och Göteborgs Förorters Förbund (GFF) hade diskuterats tidigare. Nu var tiden helt enkelt mogen! Såväl den politiska som ekonomiska utvecklingen hade medverkat till att stärka banden inom regionen. En bidragande orsak var det växande trycket på samarbete i alla regioner i Sverige och i Europa som helhet. Vid denna tidpunkt blev Göteborgsregionen en av regionerna inom EU. Samverkan skulle kunna stärka regionens position i Europa. Behovet av bättre samordning hade efter hand blivit alltmer uppenbart. Den naturliga utgångspunkten var att Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nödvändigt att kommunerna löser uppgifter tillsammans. Genom ett enat agerande i olika frågor blir regionen stark och får möjlighet att utvecklas. Det var mot denna bakgrund som regionens kommuner kom överens om att skapa det nya GR, med ett arbetssätt karaktäriserat av öppenhet, förankring, flexibilitet och handlingskraft. Redan från start strävades efter ett stort engagemang och en bred delaktighet från medlemskommunernas, både hos politiker och tjänstemän. Engagemanget är nödvändighet för att ett frivilligt samarbete mellan självständiga kommuner ska bli positivt och långsiktigt. Redan från starten av det nya GR kunde man avläsa en tydlig politisk vilja till regionalt samarbete vid diskussionerna i förbundsstyrelsen. Genom valet av arbetsformer och arbetssätt ökade steg för steg den regionala medvetenheten i allt vidare kretsar. Det nya GR innebar en rejäl kraftsamling och effektivisering av det regionala samarbetet. Förbundsledning, arbetsgrupper och nätverk Kommunalförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige med 91 ledamöter och lika många ersättare. Förbundsstyrelsen, som träffas sex gånger om året, har 22 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. Ledamöterna i GRs styrelse sitter oftast i kommunstyrelsen på hemmaplan. Inriktningen i GR:s verksamhet arbetas fram av sex politiska styrgrupper: Rådet för regional utveckling, Utbildningsgruppen samt styrgrupperna för Regional planering, Arbetsmarknad, Sociala frågor och Framtidens ledare. I styrgrupperna ingår politiker från medlemskommunerna, ofta ledamöter eller ersättare i GRs styrelse. Detta medverkar till att bredda och fördjupa engagemanget i de regionala frågorna. Genom styrgrupperna sker en politisk beredning inför styrelsens behandling av frågor inom respektive verksamhetsområde. Vid sidan av de mer permanenta nätverken med kommunernas chefer och handläggare utses tjänstemannagrupper för olika konkreta uppgifter eller projekt, som komplement till de politiskt sammansatta styrgrupperna. I dessa grupper ingår tjänstemän från medlemskommunerna och ibland representanter från övriga berörda som länsstyrelsen, näringslivet, universitet och högskolor samt olika organisationer. Genom styrgrupper och nätverk samordnas regionala och lokala intressen. Frågor och förslag förankras hos medlemskommunerna. Gruppernas arbete för också med sig att utredningsförslag och styrelsebeslut följs upp till verkställighet och konkreta resultat. En tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän eftersträvas inom GR, men också mellan företrädare för den regionala respektive den kommunala nivån. Rådslagsprocessen - dialog om Göteborgsregionen På GR ansvarar rådet för regional utveckling för den regionala utvecklingsplaneringen, som sedan år 2002 har skett genom den s.k. rådslagsprocessen. Rådslagen ska vara en bred, förutsättningslös och

3 konstruktiv dialog kring regional samverkan. I rådslagen möts politiker i GR och medlemskommunerna för diskussion kring viktiga regionala utmaningar och satsningar. Ambitionen är att skapa en gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse, ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor samt en samsyn kring verktyg och arbetsmetoder. Rådslagsprocessen syftar dessutom till att göra GR ännu mer känt i medlemskommunerna och att på så sätt öka engagemanget för regionalt samarbete. Om Västra Götalandsregionen I Västra Götaland bor omkring 1,5 miljoner människor på en yta kvadratkilometer ungefär lika stor som Småland. Västra Götalandsregionen är landets största arbetsgivare med ca anställda. Vänersborg är regionens politiska huvudstad. Där finns regionfullmäktige och regionstyrelse samt den administrativa ledningen. Västra Götalandsregionen är en politiskt och demokratiskt styrd organisation med två huvuduppgifter, hälso- och sjukvård och regional utveckling. Att den är politiskt styrd innebär att invånarna i allmänna val väljer representanter till regionfullmäktige som är det högsta beslutande organet. Men eftersom Västra Götalandsregionen har en omfattande verksamhet kan inte regionfullmäktige hantera alla detaljfrågor, utan särskilda politiska nämnder och styrelser finns för olika ämnesområden och geografiska områden. Kultursekretariatet Västra Götalandsregionens kultursekretariats uppgift är att i praktiken genomföra regionens kulturpolitik och stimulera kulturlivet i regionen. Sekretariatet ska skapa ökad förståelse för att kultur är en drivkraft, som stärker regionens identitet och utveckling. Sekretariatets strategiska ansvar för kulturfrågor inom regionorganisationen innebär bland annat att man ska: Ge beredning och nämnd kvalificerade underlag för kulturpolitiska strategier och beslut Samverka med kommunerna i Västra Götaland och stimulera till samverkan inom kulturlivet. Stödja och utveckla kulturens nätverk och skapa nya där det behövs. Utforma uppdrag till institutioner och organisationer inom kultursektorn, följa och utvärdera verksamheterna och deras resultat Sekretariatets medarbetare har var och en ett specialområde där man har ett särskilt ansvar. Om samverkan mellan Västragötalandsregionen och GR Denna projektbeskrivning är framtagen av en gemensam arbetsgrupp mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen. I arbetsgruppen har bestått av beslutsfattare från både utbildnings- och kultursektorn samt från Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen. Om projektet Problembeskrivning Under de tidigare samtal som förts rörande den rådande situationen vad gäller samverkan mellan kultur och utbildningssektorn så har ett antal brister och problem identifierats. Det identifierade huvudproblemet består i att de resurser som finns inte samutnyttjas fullt ut. Huvudproblemet hänger ihop med ett antal strukturer som var för sig bidrar till problemets omfattning och har delats in i tre övergripande teman samsyn och samverkan, kompetens och organisering. Samsyn och samverkan Det finns en brist på samsyn och samverkan mellan sektorerna. Dialog sker mestadels inom verksamheter och samtal mellan verksamheter är mer sällsynt. Aktörerna inom respektive sektor är

4 sprungna ur olika traditioner. De har olika utbildningsbakgrund och verksamheternas målsättning skiljer sig. Ett svagt yttre förändringstryck och starka inre krafter kan i många fall leda till en brist på omvärldsanalys och förändringsbenägenhet. När sektorsöverskridande verksamhet påbörjas uppstår ofta långa ledtider då beslut kräver tydlig förankring i många ledningsgrupper. Detta kan i sin tur leda till att ny sektorsöverskridande verksamhet inte uppstår eller motverkas då det upplevs vara svårt att genomföra. Kompetens I viss utsträckning kan det också finnas bristande kompetenser inom sektorerna. Det kan handla om kunskaper i förändringsarbete, omvärldsanalys och processledning, som ofta är nödvändiga vid sektorsöverskridande arbete. De formella utbildningar som ligger till grund för arbete inom utbildnings och kultursektorerna innehåller sällan tvärsektoriella perspektiv, vilket leder till att de formella utbildningarna befäster rådande strukturer. Organisering Vidare är respektive sektor till del felaktigt eller bristfälligt organiserad för att påbörja tvärsektoriellt arbete. Det kan röra sig om en avsaknad på tydliga mål eller det att lokala handlingsplaner kan ibland kan brista i sin koppling till nationella mål. Genomförande av verksamhet över sektorsgränser kan brista på grund av olika syn på centrala begrepp som till exempel kunskapssyn och lärande. Svårigheter i strukturell samverkan kan leda till att verksamheter samarbetar i kortsiktiga experiment och projekt som inte vare sig ser till helheter eller sektorernas övergripande utveckling. Sektorerna har ofta svårt att själva åtgärda den rådande bristen på samverkan. Dels återfinns inte ett helhets, eller helikopterperspektiv. Respektive aktör och verksamhet utgår ifrån sina egna mål och verksamhetsinriktningar vilket leder till svårigheter att röra sig utanför sitt givna område. Kraven som ställs på samverkan kan vara lågt ställda och man kan ha en avsaknad på återrapportering av sektorsöverskridande arbete. En del frågor ligger inte inom ramen för en enskild aktör och faller mellan stolarna, vilket leder till att dessa inte lyfts och arbetas med. Syfte Syftet med projektet är: att eleven/medborgaren får ut mer av utbildnings och kultursektorerna för varje skattekrona. Mål Projektets mål är att: att skapa ett handlingsprogram för Göteborgsregionen för samverkan, organisering och utveckling mellan kultur och utbildningssektorerna. Handlingsprogrammet ska vara ett politiskt verktyg för Göteborgsregionen och dess medlemskommuner. Det ska utformas i nära dialog med medverkande aktörer och vara det första steget i en process för strukturell samverkan mellan kultur och utbildningssektorn. Programmets målgrupper Handlingsprogrammet har två målgrupper; Förskola, grund- och gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning inom Göteborgsregionen Arkiv, Bibliotek och Museiverksamheter inom Göteborgsregionen (såväl lokala, regionala och statliga; offentliga, ideella och privata) Programmets inriktning och innehåll

5 Programmet tar sin utgångspunkt ur den problembild som beskrivs ovan. Handlingsprogrammet ska bidra med att identifiera, tydliggöra och ge förslag på vilka strukturella förändringsprocesser som bör initieras för att uppfylla projektets syfte. Handlingsprogrammet ska: ägas av GR och svara för en del av VGRs plan för Kraftkällans genomförande ge förslag på vilka strukturer som behöver tillföras för att implementera handlingsprogrammet skapa en mer permanent struktur för samverkan mellan och inom sektorerna bidra till att samverkansfrågan mellan kultur och utbildningssektorerna diskuteras på kommunchefsnivå föreslå åtgärder för att samordna och effektivisera samverkan mellan sektorerna såväl i strukturer som processer. innehålla en preliminär kartläggning av ABM sektorn och dess relation till utbildningssektorn Organisering Projektet ska ledas av en styrgrupp som tillsätts av Göteborgsregionen. I styrgruppen bör företrädare för respektive sektor samt Västra Götalandsregionen delta. Projektet leds av styrgruppen och genomförs operativt av en projektledare på Göteborgsregionen. Projektet kommer i olika faser behöva tillföras expertkunskap från olika delar av sektorerna och utanför. Exempel på expertperspektiv som kan ingå i projektet kan vara: Elevperspektiv Forskning (lärandeperspektiv, kulturperspektiv, ungdomar och subkultur, förändringssystem i offentlig sektor) Politiskt sakkunniga inom relevanta områden Experter inom Informations och kommunikationsteknologi Lokala lärcentra Exempel från andra länder Aktiviteter Inom ramen för projektet kommer ett antal aktiviteter att äga rum. Författandet av programmet kommer givetvis att vara i fokus. För att programmets innehåll och förankring ska vara så bra som möjligt kommer ett antal övriga aktiviteter bidra med innehåll och perspektiv. Dels kommer projektets styrgrupp att sammanträda regelbundet och tillföra projektledningen ny kunskap. Projektledningen kommer också att inhämta kunskap genom ovan beskrivna experter genom referensgruppsarbete, föreläsningar, workshops och seminarier. Under projektet beräknas styrgruppen sammanträda 10 gånger. 24 arbets- och referensgruppsmöten genomförs under projektet. Vidare kommer ett antal workshops och seminarier att äga rum Projekttid Projektet beräknas påbörja den 1 augusti 2005 och kommer att avslutas den 30 juni Deltagande aktörer Projektet ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Medverkande aktörer är GRs medlemskommuner och Västra Götalandsregionen. Merparten av kostnaderna för projektet består i arbetstid för berörda tjänstemän från GR och dess medlemskommuner samt Västra Götalandsregionen. Merparten av kostnaderna inom projektet förväntas respektive organisation eller aktör bistå med. Sökta medel från Stiftelsen Framtidens Kultur kommer att utnyttjas för den initiala projektledningskostnaden.

6 Budget Styrgruppsarbete (12 personer*2 timmar*10 möten) Arbetsgrupper och referensgrupper (3 personer*2 timmar*24 möten) Projektledning (600 timmar) Administration Övriga kostnader (resor och dylikt) Total kostnad kr kr kr kr kr kr Sökta medel Projektet söker från Stiftelsen Framtidens Kultur kr för att starta projektet under Sökt belopp kommer att utnyttjas för den initiala projektledningskostnaden. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas såväl vad avser arbetsprocess och programmets utformning i samband med projektets avslut under sommaren 2006.