EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2006) 124 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Resultat av vår politik 2005 SV SV

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Resultat av vår politik ETT ÅR FYLLT AV UTMANINGAR I den här sammanfattningen av hur långt kommissionen har kommit när det gäller de strategiska målen, som läggs fram för första gången 2006, redogör den för vad som har gjorts för att uppnå de femåriga strategiska målen: att främja välstånd, solidaritet och säkerhet och skapa ett starkare EU i världen 1. Under Barrosokommissionens första fullständiga år gjordes insatser på flera fronter i samarbete med EUinstitutionerna, medlemsstaterna och andra berörda parter. Det här dokumentet utgör, tillsammans med den sammanfattande rapporten om förvaltnings- och kontrollfrågor, den sista etappen i kommissionens strategiska planerings- och programplaneringscykel. De båda dokumenten utgör en helhet i vilken kommissionen rapporterar om vilka insatser den gjort för att uppfylla sina politiska åtaganden och redogör för hur den utövar sitt förvaltningsansvar. Under 2005 inträffade naturkatastrofer och terroristattacker, och en ihållande långsam ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet präglade situationen i flera medlemsstater. Det var också ett år av stora utmaningar för den europeiska integrationen: två av de ursprungliga medlemsstaterna som var med om att grunda unionen röstade nej i folkomröstningen om det konstitutionella fördraget, och det rådde osäkerhet kring EU:s budgetplan Avslutningen på året blev mer positiv. Vid det informella mötet i Hampton Court enades stats- och regeringscheferna om att godta kommissionens analys av hur de europeiska värderingarna ska kunna bevaras i en globaliserad värld. Man kom överens om att det är nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för ta itu med ett antal frågor av avgörande betydelse för unionens framtid: forskning och innovation, högre utbildning, energi, gränsförvaltning och immigration samt Europas demografiska framtid. I december nådde Europeiska rådet en överenskommelse om budgetplanen. Kommissionen spelade en nyckelroll i dessa förhandlingar, och fortsätter att spela en roll som neutral medlare i förhandlingarna mellan parlamentet och rådet om den slutliga utformningen av budgetplanen för de kommande sju åren. En omfattande översyn av EU:s inkomster och utgifter planeras också När det gäller nya förslag omfattades de flesta initiativ som tas upp i den här sammanfattande rapporten redan av kommissionens arbetsprogram för De insatser som har gjorts i form av strategisk planering och programplanering för att fokusera på de viktiga politiska prioriteringarna och låta dessa återspeglas i den praktiska politiken, fortsätter att ge utdelning. Nästan 90 % av de prioriterade ärendena antogs, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med föregående år, och 1 Strategiska mål EU 2010: Ett partnerskap för Europas förnyelse Välstånd, solidaritet och säkerhet, KOM(2005) 12. SV 2 SV

3 fördelningen var välbalanserad (22, 25, 24 respektive 18 förslag antogs för varje mål) 2. Vad viktigare är, sammantagna utgör förslagen ett konkret steg på vägen mot att uppnå unionens huvudsakliga mål. Ett förslag från kommissionen utgör dock endast en början. För att förslagen skall leda till konkreta förbättringar i politiken gentemot medborgarna krävs det att ärendena drivs vidare både genom lagstiftning i rådet och Europaparlamentet och genom en brett samförstånd om vad EU kan göra och vad EU bör inrikta sina ansträngningar på. Detta samarbete är centralt för att kommissionens mål skall kunna uppnås. 2. VÄLSTÅND att göra EU:s ekonomi till en av världen mest attraktiva ekonomier för investerare, tillverkare och arbetskraft (Strategiska mål ) Lissabonstrategin Europeiska rådet tog vid sitt vårmöte ett avgörande steg framåt och gav ny stimulans åt Lissabonstrategin. Den fick en ny inriktning och koncentrerades till två huvudsakliga mål: att åstadkomma en kraftigare och mer varaktig tillväxt och skapa fler och bättre arbetstillfällen. Av central betydelse för den nya Lissabonstrategin är att insatserna görs på alla nivåer, såväl på EU-nivå som på nationell, regional och lokal nivå. Medlemsstaternas åtaganden när det gäller den nya Lissabonstrategin understöds av en överenskommelse om fleråriga integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning ( ). Genom dessa riktlinjer garanteras större enhetlighet, med en tydligare inriktning på tillväxt och sysselsättning och en tydlig färdplan för nationella reformer. På EU-nivå föreslog kommissionen dessutom gemenskapens Lissabonprogram, som innehåller specifika åtgärder på EU-nivå för att komplettera bilden med en EU-dimension och för att stödja och komplettera de nationella åtgärderna. Två tredjedelar av de förslag till åtgärder som ursprungligen planerades har redan antagits av kommissionen. Många av finansieringsåtgärderna fordrar emellertid att budgetplanen antas och genomförs. Stabilitets- och tillväxtpakten För att skapa arbetstillfällen och varaktig tillväxt krävs det sunda makroekonomiska fundamenta. På förslag av kommissionen beslutade rådet att göra ändringar i stabilitets- och tillväxtpakten. I praktiken kommer länder med låg statsskuld och hög tillväxtpotential att tillåtas ett litet budgetunderskott på halvlång sikt, medan övriga länder måste uppnå budgetbalans eller budgetöverskott. Det kommer även att bli lättare för medlemsstaterna att genomföra strukturreformer som har direkta långsiktiga kostnadsbesparande effekter och att förbättra den långsiktiga finanspolitiska hållbarheten. Reformen garanterar sålunda större samstämmighet mellan målen att uppnå finanspolitisk disciplin och att genomföra Lissabonstrategin. 2 En fullständig förteckning över de punkter i arbetsprogrammet 2005 som antogs finns i bilagan. SV 3 SV

4 Konkurrenskraft För att skapa välmående företag i Europa har kommissionen utformat en integrerad industripolitik med sektorsvisa och sektorsövergripande initiativ för de kommande åren. I denna understryks behovet av insatser inom angränsande områden, t.ex. marknadstillträde, immateriell äganderätt, utbildning och regionala fonder för strukturanpassning. De små och medelstora företagen är en viktig källa för sysselsättning och innovation, men de spelar en undanskymd roll på den inre marknaden jämfört med de stora företagen. För att hjälpa de små och medelstora företagen att bli mer konkurrenskraftiga, förbättra deras marknadstillträde och minska byråkratin antog kommissionen en övergripande politik för små och medelstora företag. Den föreslog även ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation för att förenkla möjligheterna till lämpligt stöd för de små och medelstora företag som söker tillväxtkapital, och för att öka utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), miljöteknik och förnybara energikällor. Kommissionen inrättade en högnivågrupp (CARS 21) som lade fram rekommendationer för hur sysselsättningen och den globala konkurrenskraften hos den europeiska bilindustrin kan ökas samtidigt som insatserna fortsätter för att förbättra säkerheten och miljöprestandan till ett överkomligt pris för konsumenterna. För att förbättra skatte- och tullklimatet för företagen lade kommissionen fram ett meddelande om skattepolitikens och tullpolitikens bidrag till Lissabonstrategin. Syftet med detta är att befria företagen inom EU från de onödiga extrakostnader som uppstår till följd av de 25 nationella systemen samt att hjälpa dem att dra full fördel av den inre marknaden. I detta sammanhang föreslog kommissionen ett pilotprojekt för hemlandsbeskattning, där de bolagsskattehinder som drabbar små och medelstora företag analyseras och ett skattesystem som skulle kunna tillämpas på deras gränsöverskridande verksamhet utarbetas. För att öka företagens konkurrenskraft genom att minska deras kostnader för att följa lagstiftningen föreslog kommissionen en moderniserad tullkodex i kombination med elektronisk kommunikation för att skapa en elektronisk och papperslös miljö för tullen i EU. Kommissionen lade även fram ett meddelande om hur tullen bör bemöta den senaste utvecklingen inom varumärkesförfalskning och pirattillverkning, där det kartläggs på vilka områden prioriterade åtgärder bör vidtas. Varumärkesförfalskningen är ett hot mot innovationen, konkurrenskraften, handeln, sysselsättningen och skatteintäkterna i EU och mot EU-medborgarnas säkerhet och hälsa. Kommissionen lanserade en handlingsplan för statligt stöd, som är ett genomgripande reformpaket i syfte att göra EU:s regelsystem för statligt stöd mer effektivt, öppet, jämlikt och ändamålsenligt. Medlemsstaterna uppmuntras att ge mer stöd till forskning och utveckling, innovation och riskkapital till små företag, och att förbättra de offentliga tjänsterna. Den inre marknaden Under 2005 antogs så gott som alla åtgärder som hade föreslagits i handlingsplanen för finansiella tjänster, och det offentliggjordes en vitbok om politiken för finansiella tjänster, där strategin för de kommande fem åren lades fram. Kommissionen vidtog åtgärder för att främja ett mer effektivt tillhandahållande av SV 4 SV

5 tjänster i hela EU, vilket kommer konsumenterna och företagen till godo. Den lade fram ett förslag om att upprätta ett gemensamt betalningsområde i syfte att göra de gränsöverskridande betalningarna lika lätta, billiga och säkra som betalningarna inom de enskilda medlemsstaterna. Detta skulle, när det väl genomförts, kunna innebära en besparing på miljarder euro om året för EU:s ekonomi. Kommissionen föreslog även ett direktiv om gränsöverskridande fusioner, som antogs av Europaparlamentet och rådet och som kommer att göra det mycket lättare för företag etablerade i olika EU-länder att samarbeta och göra omstruktureringar inom den inre marknaden. För att underlätta investeringar i andra medlemsstater föreslog kommissionen även att utöka de gränsöverskridande aktieägarnas rättigheter, varigenom investerare i hela EU kommer att kunna få relevant och lämplig information och kunna rösta utan att stöta på onödiga hinder. Ett förslag från kommissionen om fordonsbeskattning syftar till att få den inre marknaden att fungera bättre genom att de skattehinder som nu finns mot överföring av personbilar från en medlemsstat till en annan undanröjs. Därigenom främjas även en hållbar utveckling genom att skatteunderlaget för både registreringsskatt och årlig vägtrafikskatt ändras så att det införs komponenter med direkt anknytning till koldioxidutsläpp från personbilar. Det gjordes fortsatta framsteg vid behandlingen av förslaget om registrering, bedömning och godkännande av kemikalier (REACH) i Europaparlamentet och rådet. Den nya förordningen kommer att ersätta 40 befintliga rättsakter och upprätta ett enda system för alla kemiska ämnen. Den kommer dessutom att uppmuntra till ersättning av farliga kemikalier, och på så vis främja innovation eftersom nya och säkrare ämnen kommer att utvecklas. Innovation Att utveckla unionens förmåga att producera kunskap, sprida kunskapen genom utbildning och befästa den tack vare innovation är avgörande för att EU ska kunna stimulera den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen. För att främja detta lade kommissionen fram meddelandet Att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet med kunskap som ger tillväxt, där de politiska målen för EU:s forskningspolitik anges. En detaljerad strategi för det sjunde ramprogrammet (FP7) för forskning och teknisk utveckling ( ) lades även fram. Genom det här programmet kommer forskningen på EU-nivå att moderniseras, och innovativa nya mekanismer, såsom det europeiska forskningsrådet, kommer att införas. För att bidra till att mobilisera de investeringar som krävs för att nå målet att investera 3 % av BNP i forskning senast 2010, och för att underlätta för den privata sektorn att investera i forskning och innovation, lade kommissionen fram en integrerad handlingsplan för forskning och innovation. Den behandlar frågor såsom skatteincitament för forskning, utnyttjande av offentlig upphandling av innovativa produkter och tjänster, skapandet av en EU-arbetsmarknad för forskare samt samarbete och tekniköverföring mellan universiteten och företagen. Samtidigt fortsatte kommissionen arbetet med att genomföra och förvalta det sjätte ramprogrammet för forskning med en total budget på 19 miljarder euro för perioden Den utarbetade även en strategi för utvecklingen av nanovetenskap och nanoteknik, som kommer att förändra Europas industri i grunden, genom att sysselsättningen bevaras och på så sätt även den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Under 2005 avslutades även de utdragna förhandlingarna om SV 5 SV

6 ITER (ett internationellt storskaligt försöksprojekt för utveckling av fusionsenergi), och det beslutades att det skulle förläggas till Europa (Cadarach i Frankrike). För att främja innovation och sysselsättning med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) lade kommissionen fram en EU-strategi för informationssamhället i2010. Syftet med denna är att skapa en inre marknad för informationssamhället och medietjänster, att överbrygga det geografiska och sociala digitala gapet och garantera delaktighet, samt att öka investeringarna i IKT-forskning med 80 %. Via toppdomänen.eu kommer företagen och medborgarna få nytt utrymme på Internet, samtidigt som EU:s identitet stärks på Internetområdet. Nästan anmälningar togs emot inom tre timmar efter den officiella lanseringen. Kommissionen föreslog dessutom ett direktiv om audiovisuellt innehåll ( Television utan gränser ) vars syfte är att skapa lika villkor för alla företag som tillhandahåller TV-liknande tjänster, till exempel via traditionell TV, Internet eller mobiltelefon. Genom direktivet skulle även reklamreglerna harmoniseras, vilket skulle ge ökad flexibilitet vid finansieringen av audiovisuellt innehåll. Livslångt lärande En utbildad arbetskraft och arbetsmarknader som främjar nya arbetstillfällen är nödvändiga förutsättningar för att klara av förändringar. Enligt den gemensamma rapporten från rådet och kommissionen om de framsteg som gjorts i genomförandet av programmet Utbildning 2010 går reformerna av de nationella systemen i rätt riktning, men medlemsstaterna behöver påskynda dessa reformer. Europaparlamentet och rådet fastställde huvudinriktningarna för de tre viktigaste EU-programmen för utbildning, yrkesinriktad utbildning och ungdom för perioden Under 2005 beviljades studenter Erasmusstipendium för att studera utomlands, och personer fullgjorde en praktik inom Leonardo da Vinci-programmet. Under året mottog totalt personer stöd för att delta i utbyten genom programmen för utbildning, yrkesinriktad utbildning och ungdom. För att stödja arbetskraftsrörligheten lade kommissionen fram flera förslag till lagstiftning om samordning av systemen för social trygghet, till exempel ett direktiv avsett att förbättra överförbarheten av tilläggspensioner. Kommissionens förslag om att förenkla den komplicerade lagstiftningen om erkännande av kvalifikationer antogs. Detta kommer att garantera ett snabbt och enkelt system för erkännande av medborgares kvalifikationer från en medlemsstat i övriga medlemsstater. I en handlingsplan om laglig migration föreslogs åtgärder för att ta itu med den mycket viktiga frågan hur mottagningen av ekonomiska invandrare ska utformas i praktiken. Energi och transport Kommissionen inledde en undersökning av hur gas- och elmarknaderna fungerar. I dag är elpriserna i EU lägre än för tio år sedan tack vare avregleringar. Det krävs emellertid ytterligare åtgärder för att skapa konkurrenskraftiga och integrerade energimarknader, något som är mycket viktigt för att främja konkurrenskraften hos den europeiska industrin. Transportsektorns bidrag till teknisk innovation och ekonomisk tillväxt har ökat tack vare nya stora europeiska industriprojekt. Ett exempel är ERTMS (European rail traffic management system, det europeiska ledningssystemet för järnvägstrafik), som kommer att göra järnvägstransporter mer konkurrenskraftiga samtidigt som en faktisk driftskompatibilitet mellan de nationella SV 6 SV

7 systemen bibehålls. Ett annat exempel är forskningsprogrammet om flygledningstjänster, som är den tekniska delen av programmet gemensamt europeiskt luftrum (SESAR), genom vilket ett modernt system för flygledning kommer att upprättas. SESAR kommer att sänka kostnaderna för flygtransportföretagen och kan skapa upp till arbetstillfällen i Europa. Galileo, EU:s globala satellitnavigeringssystem, blev verklighet i och med den framgångsrika uppskjutningen av den första experimentsatelliten i december. Programmet kan skapa över mycket kvalificerade arbetstillfällen i Europa. Europaparlamentet och rådet antog nya europeiska sociala regler på vägtransportområdet, som kommer att öka trafiksäkerheten och ge arbetstagarna inom den sektorn lika sociala rättigheter. 3. SOLIDARITET uppfylla dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att uppfylla sina behov (Strategiska mål ) Social solidaritet Kommissionen såg över den sociala agendan för att modernisera EU:s sociala modell i enlighet med Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Den har två prioriteringar: sysselsättning och kampen mot fattigdom samtidigt som lika möjligheter främjas. Den omfattar till exempel behovet av att uppdatera arbetslagstiftningen så att den omfattar nya former av anställning (t.ex. korttidskontrakt) och tar hänsyn till inverkan av den åldrande befolkningen. Som en konkret uppföljning antogs bland annat en grönbok om demografiska förändringar, ett meddelande om omstrukturering av företag och sysselsättning med förslag på sätt att föregripa och handskas med förändringar för att skapa fler arbetstillfällen, en ramstrategi för jämställdhet och upprättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Europeiska rådets beslut att koppla Europeiska ungdomspakten till tillväxt- och sysselsättningsstrategin innebar i detta sammanhang att det skapades nytt utrymme för politiska strategier för att främja ungdomssysselsättning och ungdomars sociala integrering. Kommissionen omsatte detta i praktiken genom att i sitt meddelande om Europeiska unionens ungdomspolitik lägga fram konkreta förslag till hur pakten skulle kunna genomföras. Kommissionen lade fram förslag till regelverk för sin sammanhållningspolitik efter 2006 och en tillhörande genomförandeförordning. Med hjälp av denna kommer sammanhållningspolitiken att inriktas direkt på målet att öka tillväxten och sysselsättningen. Den är tillräckligt flexibel för att varje medlemsstat eller region skall kunna fastställa en passande policy-mix utifrån sina specifika ekonomiska, sociala, miljömässiga, institutionella och kulturella förhållanden. Kommissionen utformade även i nära samarbete med medlemsstaterna de nationella strategiska referensramarna och de nationella och regionala programmen, samtidigt som sammanhållningsmålen enligt de nuvarande programmen fortsatte att främjas genom regionalpolitiskt stöd på närmare 20 miljarder euro. Kommissionen lade fram ett förslag till förordning enligt vilket Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet får ett utvidgat uppdrag genom att det omvandlas till Europeiska unionens byrå för SV 7 SV

8 grundläggande rättigheter. Byrån kommer att vara ett oberoende kunskapscentrum som fungerar i nära samarbete med Europarådet. Det kommer att ge EUinstitutionerna och medlemsstaterna råd om hur de bäst förbereder och genomför den EU-lagstiftning som rör de grundläggande rättigheterna. Ett exempel på insatser av kommissionen för att bekämpa diskriminering är ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att garantera icke-diskriminering av flygpassagerare med nedsatt rörelseförmåga. För att främja språkinlärning och mångspråkighet, slutligen, antog kommissionen ett meddelande om mångspråkighet i EU. Språkkunskaper framställs som en önskvärd färdighet i livet för alla medborgare, och det betonades hur viktiga språkkunskaper är för arbetskraftens rörlighet och för EU:s konkurrenskraft. Kommissionen strävar efter att investera mer i språkrelaterad forskning och göra sin egen information tillgänglig på fler språk. Den uppmanar dessutom medlemsstaterna att främja språkundervisning, språkinlärning och språkanvändning. Hållbar förvaltning och användning av resurser samt miljöskydd Kommissionen gjorde en översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling som antogs I denna bekräftar kommissionen på nytt sitt åtagande om hållbar utveckling. Strategin innehåller en kartläggning av ett antal nyckelområden där verksamheten behöver intensifieras, såsom klimatförändring, effektivare energiutnyttjande och resursutnyttjande. Den innehåller också förslag på särskilda initiativ för att snabbt få fart på utvecklingen. Lovande framsteg gjordes på området för klimatförändring under 2005, både i fråga om genomförande och effektivitet. Utsläppen av växthusgaser i EU-25 ligger 5,5 % under 1990 års nivåer. Alla nationella fördelningsplaner för CO 2 -utsläppsrätter godkändes, vilket ledde till att EU:s system för handel med utsläppsrätter blev helt driftsklart. Det föreslogs även initiativ för att minska utsläppen från personbilar ( Euro 5 ) och inom flygsektorn. Kommissionen spelade en nyckelroll när det gällde att säkra överenskommelsen vid FN:s klimatförändringskonferens i Montreal i december om att inleda samtal under 2006 om ett framtida internationellt samarbete om klimatförändring när de nuvarande målen enligt Kyotoprotokollet löper ut Kommissionen föreslog dessutom fyra temainriktade strategier för miljön för luftförorening, havsmiljön, naturresurser samt förebyggande och återvinning av avfall. Dessa kommer var och en att bidra till en mer hållbar användning och förvaltning av resurserna i syfte att bibehålla den framtida kapaciteten hos våra ekonomier samtidigt som det skapas positiva effekter för ekosystemen och människors hälsa. På energiområdet inriktades insatserna på att motverka klimatförändring och trygga försörjningen av hållbar energi. I en grönbok om energieffektivitet föreslog kommissionen kostnadseffektiva åtgärder för att minska energikonsumtionen med 20 % senast 2020 genom ett förändrat konsumentbeteende och användning av energieffektiv teknik. Därigenom skulle EU kunna spara uppskattningsvis 60 miljarder euro om året. Kommissionen antog även en gemensam handlingsplan för biomassa, vars huvudsakliga mål är fördubbla användningen av biomassa i EU senast 2010 och bereda vägen för ännu större ökningar fram till SV 8 SV

9 På jordbruksområdet antogs kommissionsförslaget om en genomgripande reform av sockersektorn. Genom reformen kommer garantipriset för vitsocker att minskas med 36 % över en fyraårsperiod. Detta förväntas främja sektorns konkurrenskraft, återställa marknadsbalansen och bidra till att EU uppfyller sina internationella åtaganden gentemot andra sockerproducerande länder. Dessutom genomfördes för första gången 2005 det frikopplade samlade gårdsstödet, som innebär att den direkta kopplingen mellan produktion och stöd i den gemensamma jordbrukspolitiken avskaffas. Från och med 2006 kommer ungefär 90 % av stödet till jordbrukarna att frikopplas från produktionen. Samtidigt kommer nya miljökrav att införas. En annan politisk framgång var antagandet av förordningen om landsbygdsutveckling efter att en överenskommelse nåtts med Europaparlamentet och rådet. Genom den nya förordningen ges medlemsstaterna större utrymme att utnyttja landsbygdsutvecklingsfonderna för att stimulera tillväxt och nya arbetstillfällen och genomföra ekologiska skyddsprogram på landsbygden. Rådet antog dessutom ett förslag till ett samlat regelverk för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta kommer att förenkla finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken avsevärt, stärka och modernisera förvaltningen och kontrollen samt öka budgetdisciplinen. På området för bevarande av resurser och förvaltning av fiske lade kommissionen fram förslag på långsiktiga återhämtningsplaner för olika arter. Vid sidan av detta kommer åtgärder i Östersjön att bereda vägen för en flerårig åtgärdsplan för att återuppbygga torskbeståndet i området. Rådet kom även överens om inrätta Gemenskapens kontrollorgan för fiske, som kommer att främja ett gemensamt förfarande för övervakning och inspektion av fisket inom unionen. Kommissionen inrättade dessutom en arbetsgrupp för havspolitik med uppdrag att skapa en allmän ram för en hållbar utveckling hos den marina verksamheten på EU-nivå. 4. SÄKERHET OCH FRIHET EU-medborgarnas personliga säkerhet när de konfronteras med kriminalitet och terrorism och medborgarnas möjlighet att leva säkert i sin vardag (Strategiska mål ) Rättsliga och inrikes frågor Rådets och kommissionens antagande av en gemensam handlingsplan för genomförande av Haagprogrammet var en händelse som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av politiken på områdena frihet, säkerhet och rättvisa i EU Terroristattackerna i London den 7 juli bekräftade behovet av snabba och omfattande åtgärder på EU-nivå. Syftet med förslaget till ett rambeslut om utbyte av uppgifter i överensstämmelse med principen om tillgänglighet är att göra det betydligt lättare för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till information. Detta förslag hör ihop med det förslag till ett rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, som kommer att bidra till respekten för de mänskliga rättigheterna. Målet med narkotikahandlingsplanen är att minska förekomsten av olaglig narkotikaanvändning och de hälsoskador och sociala problem som orsakas av illegal narkotika. Den innehåller förslag på särskilda åtgärder och bör tjäna som vägledning SV 9 SV

10 för de berörda parterna när de fastställer prioriteringarna på det här området. I strategin för bekämpande av organiserad brottslighet föreslås att de nationella organen och EU-organen utvecklar gemensamma metoder och att det upprättas ett system för brottsstatistik inom EU, vilket skall ligga till grund för en vidare strategiutveckling på det här området. Kommissionen såg även över programmet om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål. Kommissionen föreslår lagstiftningsåtgärder för att harmonisera straffprocesslagstiftningen, med inriktning på skyddet av individens rättigheter, och konkreta åtgärder för att stödja juridisk utbildning och stödja skapande av nätverk mellan rättstillämpare. De tragiska händelserna till följd av det kraftigt ökade migrationstrycket vid EU:s gränser, såsom vid Ceuta och Melilla, understryker vikten av snabba åtgärder på det här området. EU:s behov av tydliga principer för återsändande av olagliga invandrare tillgodosågs genom ett förslag till direktiv om upprättande av gemensamma normer för förfaranden för återsändande och ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning. Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna invigdes också. På det civilrättsliga området inriktades insatserna på att undanröja hindren för ömsesidigt erkännande av domar och tillgång till domstolsprövning, och på att underlätta tillvaron för medborgarna i ett utvidgat och integrerat EU. Under 2005 lades särskild vikt vid familjerätt. Det faktum att allt fler par separerar, kombinerat med den ökande rörligheten i EU, leder till ett ökat antal gränsöverskridande underhållstvister. Kommissionen föreslog en förordning om underhållsskyldighet, som omfattar tillhandahållande av stöd, hjälp med konfliktlösning och tillsyn av att separerade par som bor i olika medlemsstater uppfyller sina underhållsskyldigheter. Hälsa och säkerhet Kommissionen lade fram ett meddelande med syfte att stärka gemenskapens räddningstjänstmekanism. Kommissionen säkerställer att mekanismen finns tillgänglig dygnet runt genom dess övervaknings- och informationscentrum, som stödjer och underlättar mobiliseringen av livsnödvändiga räddningstjänstsresurser i medlemsstaterna i händelse av en krissituation. Under 2005 mobiliserades resurser vid 14 krissituationer, bland annat översvämningar i Centraleuropa, skogsbränder i Portugal och orkaner i USA. Kommissionen antog en strategi och ett nytt program för hälsa och konsumentskydd. Det kommer att bidra till att skydda medborgarna från risker och hot som ligger utanför deras kontroll och som inte effektivt kan åtgärdas av de enskilda medlemsstaterna. Programmet kommer att bidra till att förbättra Europas övervakning och system för tidig varning mot infektionssjukdomar, öka samarbetet mellan medlemsstaterna för att förhindra att farliga produkter förs in på den inre marknaden samt informera EU-medborgarna om deras rättigheter enligt konsumentlagstiftningen och deras rättigheter på hälsovårdsområdet i hela EU. Konsumentskyddet främjades dessutom genom antagandet av flera lagförslag om livsmedelssäkerhet, bland annat en förordning om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och en förordning om mikrobiologiska kriterier för livsmedel. SV 10 SV

11 Hotet om en influensapandemi fick stor politisk uppmärksamhet. Kommissionen spelade tillsammans med medlemsstaterna en ledande roll i förberedelserna för att rädda liv och garantera så små störningar i ekonomin som möjligt i händelse av en pandemi. Den lade fram ett lagförslag som innehåller krav på att medlemsstaterna skall stärka övervaknings- och bekämpningsåtgärderna mot aviär influensa samt tillhandahålla tydliga regler för vaccinering av fåglar. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar blev helt driftsklart. Centrumets verksamhet rör främst epidemiologisk övervakning och tidig varning och reaktion. Sedan förordningen om flygpassagerarnas rättigheter trätt i kraft får medborgarna ökad kompensation och förbättrat stöd om de nekas ombordstigning eller om deras flyg är försenade eller ställs in. Kommissionen lade också fram initiativ om offentliggörande av svarta listor över flygbolag och information till passagerare om flygplans identitet, vilka senare befästes och antogs efter sommarens flygplansolyckor. Ett paket om sjösäkerhet lades fram, bland annat med förslag till bestämmelser för att förhindra olyckor och öka rederiernas ansvar. 5. EU SOM PARTNER I VÄRLDEN unionen måste nå större politisk samstämmighet i sina relationer med omvärlden (Strategiska mål ) Utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken I och med undertecknandet av anslutningsfördragen med Bulgarien och Rumänien fullbordades den femte rundan av förhandlingar om EU-utvidgning. De båda länderna beräknas bli medlemmar i EU den 1 januari 2007, under förutsättning att de uppfyller sina åtaganden om kompletterande åtgärder. EU beredde vägen för framtida utvidgningar genom att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien och Turkiet. Det gjordes även framsteg i stabiliserings- och associeringsprocessen på västra Balkan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien beviljades status som kandidatland. EU stärkte också sina förbindelser med resten av västra Balkan. Under 2005 påbörjade kommissionen genomförandet av sju handlingsplaner rörande Europeiska grannskapspolitiken och inledde samråd med fem andra länder i syfte att slutligt utforma planerna. Med hjälp av Europeiska grannskapspolitiken strävar EU efter att främja goda styrelseformer och ekonomisk och social utveckling i de länder som gränsar till unionen, och samtidigt förbättra de miljömässiga förhållandena. Den europeiska grannskapspolitiken bidrar till att skapa ett område med ökande välstånd, stabilitet och säkerhet vid EU:s gränser, samtidigt som den erbjuder partnerländerna tätare politiska band och partiell ekonomisk integration med EU. I Mellanöstern engagerade sig EU aktivt i återuppbyggnaden av den palestinska ekonomin, och det strategiska partnerskapet med den palestinska myndigheten inriktades på en långsiktig lösning med två stater. SV 11 SV

12 Den vidare världen Förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) om utvecklingsrundan från Doha utgjorde högsta prioritet för EU:s handelspolitik under Förhandlingarna blev relativt långdragna, och EU bekräftade därför sitt engagemang för de multilaterala förhandlingarna genom att lägga fram ambitiösa erbjudanden inför WTO:s sjätte ministerkonferens i Hongkong i december Tyvärr har EU:s insatser att få till stånd en konstruktiv runda hittills inte motsvarats av insatser från de andra framträdande parterna. Konferensen blev relativt framgångsrik tack vare att EU förband sig att slopa exportstödet till jordbruket senast 2013 och verkade för att skapa en överenskommelse om ett importpaket inom ramen för rundans utvecklingsdel. På området för bilaterala förbindelser gjordes framsteg med att främja den politiska dialogen och fördjupa förbindelserna med flera nyckelpartner runt om i världen. Exempelvis skedde avsevärda förbättringar i förbindelserna mellan EU och USA. Kommissionen spelade en central roll vid förhandlingarna om det ekonomiska initiativet, som antogs vid toppmötet mellan EU och USA. Under 2005 var kommissionen en av de fem största givarna av offentligt utvecklingsbistånd i världen. Kommissionen påskyndade sina utbetalningar av stöd, som uppgick till totalt 6,2 miljarder euro under året (en ökning med 10 % jämfört med det föregående året). En ny förklaring om utvecklingspolitiken Europeiskt samförstånd om utveckling antogs av rådet och Europaparlamentet på förslag av kommissionen. För första gången på femtio år fastställdes på EU-nivå de gemensamma värderingarna, principerna, målen och medlen för att utrota fattigdom och uppnå millenieutvecklingsmålen. Förklaringen förpliktar dels medlemsstaterna, inte endast som medlemmar i rådet, utan även som bilaterala givare, dels Europeiska gemenskapen. Under förberedelserna inför FN-toppmötet om uppföljning av millenniedeklarationen i september gjorde EU, på förslag av kommissionen, nya åtaganden att påskynda arbetet med att uppnå millenieutvecklingsmålen. EU har satt upp nya ambitiösa delmål för det offentliga utvecklingsbiståndet fram till 2010, i syfte att uppnå FN-målet på 0,7 % senast Detta skulle senast 2010 generera ytterligare 20 miljarder euro om året i det offentliga utvecklingsbiståndet från EU, utöver det nuvarande årliga bidraget på 43 miljarder euro. Ökningen av stödet förenas med åtaganden att öka effektiviteten, utforska innovativa stödkällor och göra ytterligare skuldavskrivningar, tillsammans med ett löfte om att 50 % av ökningarna av det officiella biståndet skall gå till Afrika. På förslag av kommissionen antog rådet EU:s strategi för Afrika. Dess huvudsakliga mål är att stödja Afrikas insatser att uppnå millenieutvecklingsmålen och att stödja hållbar utveckling, säkerhet och goda styrelseformer genom ökad dialog, kombinerat med ökat och effektivare EU-stöd. Översynen av Cotonouavtalet stärker ytterligare den politiska dimensionen av förbindelserna mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet, däribland dialogen om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstaten. Kommissionen finansierade olika program för humanitärt bistånd, bland annat för offren för tsunamin i Sydostasien (123 miljoner euro) och jordbävningen i Indien och Pakistan (knappt 50 miljoner euro), ur en budget på totalt 650 miljoner euro för humanitärt bistånd och krisinsatser. Det humanitära biståndet kompletterades med åtgärder för att stödja en återanpassning och för att börja återupprätta hållbara utkomstmöjligheter (170 miljoner euro för länder som drabbats av tsunamin och SV 12 SV

13 50 miljoner euro för jordbävningen i södra Asien). Kommissionens insatser byggde på meddelandet om förstärkning av EU:s katastrof- och krishantering i tredjeländer, som antogs Kommissionen fortsatte även att ge stöd till de glömda och komplicerade krissituationerna. Stödet inriktades främst på Afrika särskilt Darfur i Sudan (45 miljoner euro plus 14 miljoner euro till sudanesiska flyktingar i Tchad), Demokratiska republiken Kongo (38 miljoner euro) och Västafrika (29 miljoner euro). Exempel på andra omfattande humanitära program är programmen i Mellanöstern (36,6 miljoner euro) och Nordkaukasien kopplat till krisen i Tjetjenien (26 miljoner euro), där kommissionen är den största enskilda givaren av humanitärt bistånd var även ett mycket aktivt år när det gällde EU:s valövervakning och valstöd med 12 uppdrag omfattande över observatörer. Det gavs även stöd till politiska processer i Asien och Mellanöstern för att bidra till säkerheten i hela världen. I Irak gjordes insatser för att förbättra de irakiska medborgarnas dagliga liv och stärka styresformerna och de politiska processerna. Insatserna inriktades på grundläggande behov, såsom utbildning, sjukvård, vattenförsörjning och inkomstskapande verksamhet, samt på hjälp med anordnande av val och folkomröstningen om Iraks nya konstitution. I Afghanistan fortsatte kommissionen att ge stöd till återuppbyggnaden och den institutionella uppbyggnaden, däribland stöd i syfte att upprätthålla lag och ordning och främja hälsa, landsbygdsutveckling och reform av den offentliga förvaltningen. Stöd gavs även i samband med parlamentsvalen som genomfördes framgångsrikt i september. I Aceh (Indonesien) gav kommissionen stöd till återuppbyggnaden efter tsunamin, gav aktivt bistånd till medlingsverksamheten som ledde fram till undertecknandet av fredsavtalet samt tillhandahöll stöd för att skapa långsiktig fred. 6. EN MODERN OCH EFFEKTIV FÖRVALTNING FÖR BÄTTRE LAGSTIFTNING I DET UTVIDGADE EU De ovan beskrivna initiativen belyser kommissionens roll som initiativtagare till gemenskapslagstiftning och dess befogenhet att inleda och leda strategiska debatter på EU-nivå som en förberedelse inför kommande EU-insatser. De utgör emellertid ingen uttömmande förteckning över kommissionens verksamhet under Kommissionen fortsatte att fullgöra sina uppgifter genom åtgärder på ett stort antal områden. I sin egenskap av fördragens väktare verkade den för ett snabbt införlivande, en korrekt tillämpning och en strikt efterlevnad av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Kommissionen har även det verkställande ansvaret för förvaltningen av den gemensamma politiken. Under 2005 ägnade den en stor del av sina resurser åt att övervaka att medlemsstaterna löpande genomförde de politiska besluten. Den vidtog omfattande kompletterande åtgärder inom ramen för denna huvudverksamhet, särskilt gällande efterlevnaden av EU-lagstiftningen och en effektiv förvaltning av gemenskapsprogrammen, bland annat strukturfonderna, den gemensamma jordbrukspolitiken och forskningsprogrammen kännetecknades av att 3 I enlighet med fördragen lade kommissionen den 14 februari 2006 fram den allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet (2005), SEK(2005) 1200, SV 13 SV

14 reformprojektet fullbordades, vars syfte var att skapa en ännu effektivare och mer ansvarig förvaltning. I samband med detta genomförde kommissionen en omfattande reform av redovisningssystemet genom att övergå till periodiserad redovisning, vilket ger ökad överblick över gemenskapens tillgångar och skulder under året. Den lanserade initiativet för större öppenhet för att allmänheten skall få insyn i hur pengarna används och hur besluten fattas. Kommissionen antog ett meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll. Avsikten med denna var att bereda vägen för uttalanden utan reservation från Europeiska revisionsrätten om den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget, genom konkreta åtgärder på kommissions- och medlemsstatsnivå. Kommissionen förenklade reglerna för offentlig upphandling och bidrag genom att ändra budgetförordningens tillämpningsbestämmelser. Den antog även en reviderad strategisk ram för e- kommissionen, och förnyade därigenom sitt åtagande att på ett optimalt sätt använda sig av informations- och kommunikationsteknik för att blir mer effektiv och öka insynen. Kommissionen fortsatte, slutligen, arbetet med anpassningen till följd av 2004 års utvidgning av EU, genom att anställa personal från de nya medlemsstaterna, ombesörja översättning och tolkning från och till ytterligare nio språk och samla in viktiga statistiska uppgifter från de nya medlemsstaterna. Bättre lagstiftning måste utgöra grundstenen för beslutsfattandet på alla nivåer inom EU. Kommissionen gjorde betydande framsteg på vägen mot att uppnå målen om bättre lagstiftning. Den upprättade en uppdaterad och enhetlig ram för att studera befintlig lagstiftning, förslag till lagstiftning och ny lagstiftning. Ramen består huvudsakligen av de reviderade riktlinjerna för konsekvensanalyser; en granskning av aktuella lagförslag som visade att 68 förslag borde dras tillbaka; ett meddelande om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning samt en strategi för förenkling av lagstiftningen, bland annat ett treårigt rullande arbetsprogram. 7. SLUTSATSER 2005 var ett mycket viktigt år som kommer att ha avgörande inverkan på återstoden av Barrosokommissionens mandatperiod. Trots betydande utmaningar gav kommissionen prov på ledarskap och engagemang i genomförandet av sina strategiska mål. EU har tagit ett konkret steg framåt och har lagt grunden för ett partnerskap för förnyelse för att få Europa på rätt spår igen. Antagandet av den nya Lissabonstrategin och framstegen i arbetet med den nya budgetplanen utgjorde två viktiga hörnstenar i kommissionens arbete för en framgångsrik EU-politik under det kommande decenniet. Kommissionen är fast besluten att även i fortsättningen föra ett nära samarbete med EU-institutionerna, medlemsstaterna, de berörda parterna på alla nivåer av samhället och med sina internationella partner. En effektiv kommunikation om EU-frågor och en genuin dialog med medborgarna är avgörande för att återvinna medborgarnas förtroende och stöd för EU-projektet. Under 2005 inledde kommissionen en genomgripande reform av sin kommunikationsverksamhet. Den antog en intern handlingsplan för att förbättra kommunikationen om EU, som sammanfaller med kommissionens plan D för demokrati, dialog och debatt. Men framför allt kommer kommissionen, och EU i stort, att bedömas utifrån sin förmåga att inrikta sig på de väsentliga frågorna och åstadkomma reella resultat. De strategiska målen utgör SV 14 SV

15 ramen för kommissionens verksamhet även under de kommande åren, och verksamheten under 2006 har redan fastställts i 2006 års arbetsprogram Att tillvarata hela EU:s potential 4. Det grundläggande arbetet gjordes under Under 2006 kommer ytterligare tonvikt att läggas vid att insatserna leder till något konkret ett Europa som ger resultat. 4 KOM(2005) 531. SV 15 SV

16 Annex Items adopted in 2005 from the Commission Legislative and Work Programme 2005 by strategic objective Prosperity Title on Better Regulation and Competitiveness Reference no Competitiveness and Innovation Framework Programme COM(2005) 121; SEC(2005) 433; 2005/0050(COD) Adoption date Type of proposal or act COM(2005) 97; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Legislative Proposal / Decision on the new generation of tax and customs programmes Seventh Framework Programmes for Research ( ) COM(2005) 111; SEC(2005) Non-legislative action / Commission COM(2005) ; SEC(2005) ; 2005/0043(COD); 2005/0044(CNS) Legislative Proposal / Decision Proposal for a modification of the Regulation on the Stability and Growth Pact COM(2005) ; 2005/0064(SYN); 2005/0061(CNS) Legislative Proposal Green Paper on Financial Services Integration: Horizon COM(2005) Non-legislative action / Green Paper i2010 COM(2005) 229; SEC(2005) Non-legislative action / Commission State aid action plan COM(2005) 107; SEC(2005) Non-legislative action / Other Proposal for a Council Directive on taxation of passenger cars in the EU COM(2005) 621; SEC(2005) 809; 2005/0130(CNS) Legislative Proposal / Directive Green Paper on obstacles to integration of mortgage credit market More Research and Innovation: Investing for Growth and Employment Cross-border management of copyright in the online music sector on progress in creating internal market for electricity and gas COM(2005) Non-legislative action / Green Paper COM(2005) 488; SEC(2005) Non-legislative action / Commission C(2005) 3764; SEC(2005) Non-legislative action / Recommendation COM(2005) 568; SEC(2005) Non-legislative action / Commission SV 16 SV

17 Proposal for a Regulation on advanced therapies COM(2005) 567; SEC(2005) 1444; 2005/0227(COD) Legislative Proposal / Regulation Proposal on the management structure of the industrial SESAME project (common enterprise) for the technical realisation of Single Sky COM(2005) 602; SEC(2005) 1532; 2005/0235(CNS) Legislative Proposal / Directive Modification Customs Code: simplification of procedures - Ecustoms Legal Framework for Payments COM(2005) 603; SEC(2005) 1535; 2005/0245(COD) COM(2005) 608; SEC(2005) Legislative Proposal / Regulation Legislative Proposal / Directive on the results of the consultation launched on Defence Procurement COM(2005) 626; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Maritime proposal COM(2005) 651; SEC(2005) Legislative Proposal / Regulation Green paper on claims for damages under EC Competition law Modification of Medical Devices Directives COM(2005) 681; SEC(2005) 1742; 2005/0263(COD) COM(2005) 672; SEC(2005) Non-legislative action / Green Paper Legislative Proposal / Directive Home State Taxation pilot scheme for SMEs COM(2005) 702; SEC(2005) Non-legislative action / Commission SV 17 SV

18 Solidarity Title Reference no Adoption date Type of proposal or act on post 2012 Climate Change Strategies COM(2005) 35; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Social Agenda COM(2005) 33; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Green Paper on management of the demographic trends in the European Union COM(2005) Non-legislative action / Green Paper on restructuring and employment COM(2005) Non-legislative action / Commission Proposal for a COD Regulation establishing the EU Solidarity Fund COM(2005) 108; SEC(2005) 447; 2005/0033(COD) Legislative Proposal / Regulation Proposal for a Council Regulation establishing Community financial measures for the implementation of the Common Fisheries Policy and in the area of the Law of the Sea COM(2005) 117; SEC(2005) 426; 2005/0045(CNS) Disaster Preparedness and Response Instrument COM(2005) 113; SEC(2005) 439; 2005/0052(CNS) Legislative Proposal / Regulation Legislative Proposal / Regulation Programme for active citizenship COM(2005) 116; SEC(2005) 442; 2005/0041(COD) Legislative Proposal / Decision European Year of Mobility for Workers (2006) Non-legislative action / Other on youth policy COM(2005) 206; SEC(2005) Non-legislative action / Commission on non discrimination and equal chances for all - a framework strategy and a proposal for a decision on the European year for equal chances for all (2007) Sugar Reform Common Market Organisation (CMO) Regulation + Single Payment Regulation COM(2005) ; SEC(2005) ; 2005/0107(COD) COM(2005) 263; SEC(2005) ; 2005/ (CNS) Legislative Proposal / Decision Legislative Proposal / Regulation Green Paper on a European Energy Efficiency Initiative COM(2005) Non-legislative action / Green Paper SV 18 SV

19 EU Rural Development Strategy COM(2005) 304; SEC(2005) 914; 2005/0129(CNS) Legislative Proposal / Decision on eaccessibility COM(2005) 425; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Thematic Strategy on Air Pollution COM(2005) ; SEC(2005) ; 2005/0183(COD) Legislative Proposal / Directive on reducing the climate change impact of aviation Intercultural dialogue 2008 COM(2005) 467; SEC(2005) 1202; 2005/0203(COD) COM(2005) 459; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Legislative Proposal / Decision Thematic strategy for the protection of the Marine Environment COM(2005) ; SEC(2005) 1290; 2005/0211(COD) Legislative Proposal / Directive on sustainable energy COM(2005) 627; SEC(2005) Non-legislative action / Commission on an Action plan for Biomass COM(2005) 328; SEC(2005) Non-legislative action / Commission New Directive on Audio-visual Content COM(2005) 646; SEC(2005) ; 2005/0260(COD) Legislative Proposal / Directive Proposal for a Regulation on motor vehicles emissions (EURO 5) COM(2005) 683; SEC(2005) 1745; 2005/0282(COD) Legislative Proposal / Regulation Thematic Strategy on Resources COM(2005) 670; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Thematic Strategy on the Prevention and Recycling of Waste COM(2005) ; SEC(2005) ; 2005/0281(COD) Legislative Proposal / Directive SV 19 SV

20 Security and freedom Title Reference no Adoption date Type of proposal or act EU Drugs Action Plan COM(2005) 45; SEC(2005) Non-legislative action / Commission Green Paper on successions and wills COM(2005) 65; SEC(2005) Non-legislative action / Green Paper Green Paper on applicable law to divorces COM(2005) 82; SEC(2005) Non-legislative action / Green Paper Health and Consumer Policy Programme COM(2005) 115; SEC(2005) 425; 2005/0042(COD) Legislative Proposal / Decision Framework programme on fundamental rights and Justice COM(2005) 122; SEC(2005) 434; 2005/0037(COD); 2005/0038(CNS); 2005/0039(CNS); 2005/0040(COD) Legislative Proposal / Framework decision (JHA) Framework programme on security and safeguard of freedom COM(2005) 124; SEC(2005) 436; 2005/0034(CNS); 2005/0035(CNS) Legislative Proposal Framework programme on solidarity and management of migration COM(2005) 123; SEC(2005) 435; 2005/0046(COD); 2005/0047(COD); 2005/0048(CNS); 2005/0049(COD) Legislative Proposal Directive on control of avian influenza COM(2005) 171; SEC(2005) 549; 2005/0062(CNS); 2005/0063(CNS) Legislative Proposal / Directive Action Plan on the Hague Programme COM(2005) Non-legislative action / Other Protection of chicken kept for the production of meat COM(2005) 221; SEC(2005) 801; 2005/0099(CNS) Legislative Proposal / Directive SV 20 SV