Detaljplan för del av ALVESTA 6:2 (Skedvistrands fritidsby), Köpings kommun

Transkript

1 UTLÅTANDE 1 (14) Stadsarkitektkontoret Detaljplan för del av ALVESTA 6:2 (Skedvistrands fritidsby), Köpings kommun UTLÅTANDE INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SAMMANFATTNING... 2 Anmärkningar mot detaljplanen... 2 Ändringar efter utställningen... 2 HANDLÄGGNING... 3 SAMRÅD ENLIGT 5 KAP. 20 ÄPBL... 3 Samrådstid... 3 Ändringar efter samrådet... 3 UTSTÄLLNING ENLIGT 5 KAP. 23 ÄPBL... 4 Utställningstid... 4 YTTRANDEN UNDER UTSTÄLLNINGSTIDEN... 4 Statliga myndigheter... 4 Lantmäteriet... 4 Länsstyrelsen... 6 Sakägare... 6 Hyresgästföreningen... 6 Boende i Alviks fritidsområde... 6 Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde... 7 Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Vattenfall Skanova Regionala organisationer m.m Kollektivtrafikmyndigheten Landstinget Västmanland Kommunala myndigheter och förvaltningar Kultur- och fritidsnämnden Köping1000, v3.2, Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats och e-post Bankgiro Org.nr Köpings kommun Sveavägen Köping stadsarkitektkontoret@koping.se

2 UTLÅTANDE 2 (14) SAMMANFATTNING Bakgrund Detaljplanen är upprättad av Sweco Architects AB i Västerås och reviderad Detaljplanen har bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Till detaljplanen hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättad av Sweco Environment AB i Gävle med senaste revideringsdatum Ett planprogram har inte bedömts vara nödvändigt. Syftet med planförslaget är att möjliggöra utbyggnad av Skedvistrands fritidsby. Anmärkningar mot detaljplanen Det finns kvarstående anmärkningar mot detaljplanen från fastighetsägare och boende i Alviks fritidsområde. De viktigaste invändningarna är: - Den föreslagna utbyggnaden av fritidsbyn som sådan och hur området utformats i vissa delar. - Att utbyggnaden av fritidsbyn påverkar omgivningen negativt. - Felaktig placeringen och otillräcklig kapacitet hos reningsanläggningen för avlopp. - Att belysningen i fritidsbyn uppfattas som störande. De synpunkter som Lantmäteriet framfört har diskuterats med planförfattaren och exploatören. Överläggningarna har lett till revidering på de punkter som redovisas nedan. Enligt stadsarkitektkontorets uppfattning finns det inte några kvarstående anmärkningar från Lantmäteriet. Ändringar efter utställningen En del smärre ändringar av planförslaget har gjorts efter utställningen bl.a. med anledning av Lantmäteriets synpunkter. Ändringarna bedöms inte vara så omfattande att en ny utställning behövs. Detaljplanen är daterad med revideringsdatum Planförslaget har ändrats på följande punkter: - Grundkartan har korrigerats avseende redovisningen av ekonomibyggnaderna. - Uppgifterna i avsnittet Markägoförhållanden har korrigerats. - En planbestämmelse om upphävande av strandskydd införs för diket norr om skidbacken (avsnitt Natur och vegetation). Planbeskrivningen har justerats och en administrativ bestämmelse a 1 = Strandskyddet är upphävt har införts. - Motivet till angivet användningssätt för fastigheten Alvesta 6:3 har förtydligats (avsnitt Bebyggelse; Användning och exploatering). Även avsnittet om möjlighet till fastighetsreglering berörande Alvesta 6:3 har justerats (avsnitt Fastighetsbildning).

3 UTLÅTANDE 3 (14) - På illustrationskartan redovisas en ny väg till servicebyggnaden. Även texten i planbeskrivningen har justerats (avsnitt Trafik; Gator och parkering). - Avsnittet Teleledningar har förtydligats angående osäkert läge för kabel och kanalisation. - Kartan som visar tänkt fastighetsbildning i Genomförandebeskrivningen avsnitt Fastighetsbildning har förtydligats. - I avsnitt Gemensamhetsanläggning anges att andelstalen för den samfällda vägen (Alvesta ga:4) kan komma att omprövas. Här har också införts ett avsnitt om det befintliga samfällda området i den norra delen av planområdet. - I avsnittet Avtal anges att villkor för förläggning och nyttjande av ledningar och anläggningar för vatten, avlopp och värme bör regleras i civilrättsliga avtal mellan inblandade parter. - I avsnittet Investeringar att kostnader kan uppkomma för fastigheter som önskar koppla sig till avloppsnätet. HANDLÄGGNING Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt reglerna i den tidigare plan- och bygglagen som upphörde att gälla (ÄPBL 1987:10). Nedan angivna paragrafnummer hänvisar till denna lag. SAMRÅD ENLIGT 5 KAP. 20 ÄPBL Samrådstid Detaljplanen har varit utsänd på samråd till berörda fastighetsägare, myndigheter och kommunala förvaltningar m.fl. under tiden fr.o.m t.o.m Detaljplaneförslaget fanns även tillgängligt på Stadsarkitektkontoret i Köping och på kommunens hemsida på internet. Annons om samrådet var införd i Bärgslagsbladet och Vestmanlands Läns Tidning Under samrådstiden inkom 11 skrivelser. Dessa återges och kommenteras i Samrådsredogörelse daterad Ändringar efter samrådet Efter samrådet gjordes en del ändringar och kompletteringar av planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen. De viktigaste ändringarna efter samrådet var: - Grundkartan kompletterades. - Planområdet utvidgades mot sjön för att även omfatta badplatsen. - Strandskyddsfrågorna behandlades på ett utförligare sätt. - Området för den allmänna vägen breddades och utfartsförbudet utvidgades.

4 UTLÅTANDE 4 (14) - I planförslaget förtydligades att fritidsbyn ska utgöra en fastighet. - Planförslaget har kompletterats avseende Vattenfalls ledningar och transformatorstation. UTSTÄLLNING ENLIGT 5 KAP. 23 ÄPBL Utställningstid Detaljplanen har varit utställd för granskning under tiden fr.o.m t.o.m Planhandlingarna skickades också till berörda fastighetsägare, myndigheter, kommunala förvaltningar m.fl. med post eller e-post. Förslaget fanns tillgängligt på stadsarkitektkontoret och på kommunens hemsida på internet. Annons om utställningen var införd i Bärgslagsbladet och Vestmanlands Läns Tidning Under utställningen inkom 11 skrivelser/yttranden. YTTRANDEN UNDER UTSTÄLLNINGSTIDEN Stadsarkitektkontorets anmärkning: Alla personuppgifter i yttrandena har utgått. Statliga myndigheter Lantmäteriet Strandskydd: Endast delvis nämnt. Noteras att teknikbacken med illustrerad p-plats och område för komplementbyggnader delvis berör strandskyddsområde. Förslag: Strandskyddet upphävs inom N1-omr. Enligt i planbeskrivningen fattades beslut om planläggning , varför upphävandet torde ske genom planbestämmelse enl. PBL 4:17. Avloppsledningar, markbädd och utlopp berör delvis strandskydd. Hanteringen av detta bör klarläggas, samordningen med tillståndsgivning respektive upphävande av strandskyddet. Vatten- och avlopp: Lösningen bör finnas klarlagd före fastighetsbildning (helst innan planen antas). Anläggningarna förefaller att utnyttjas av både stamfastigheten och avsedd avstyckning (och ev. av 6:3). Kan förutsätta att gemensamhetsanläggningar inrättas. Behov av g-områden för markåtkomst kan finnas. U-områden/g-områden kan behöva kompletteras för befintliga och planerade ledningar, t.ex. för teleledningar.

5 UTLÅTANDE 5 (14) Uppvärmning: Alternativ till flispannan utanför planområdet synes saknas. Gemensamhetsanläggning torde behöva inrättas för att uppnå stabilt rättsförhållande. Fastighetsbildning: Konsekvenser för befintlig fastighet Alvesta 6:3 bör belysas klarare (även ekonomiska konsekvenser för ägarna) betr. VA (kommer en enskild lösning för 6:3 att godtagas?), ändrade gränser m.m. Enligt planförslaget ingår fastigheten i området avsett att nyttjas även som konferens, samtidigt som genomförandebeskrivningen anger att 6:3 ska bestå som egen fastighet (i så fall bör lämpligen ett område avsett enbart för bostadsändamål anges). En justering av fastighetens gränser verkar förutsatt i planförslaget. Likaså verkar förutsatt i planförslaget att samfälld mark ska överföras till styckningslotten inom N-området. Avsikten bör klarläggas samt anges hur åtkomst av i öster angränsande samfällt område ska säkerställas. Är vägrättighet genom N- området förenlig med avsedd användning? Konsekvenserna för stamfastigheten Alvesta 6:2 bör också belysas. Avsedd säkerställning av rätt till utfart för blivande avstyckning bör anges. Konsekvenserna för gemensamhetsanläggningen Alvesta ga:4 för utfartsvägen bör förtydligas. Förrättningen är gammal och det kan krävas en omprövning. Åtminstone behöver andelstal kompletteras. Ang. behov av u- och g-områden, se även ovan. Allmänt: Om ovannämnda problemställningar inte löses i planarbetet finns risk att avsedd fastighetsbildning inte kan genomföras. Grundkartan: 2 större byggnader norr om planområdet är angivna med vedertagen symbol för bostadshus. Är det rätt? Strandskyddsbegränsning med text ska justeras vid teknikbacken i norr. Strandskyddet gäller 25 meter från dikeskant/strandlinje. Fastighetsägare: Enligt fastighetsregistret är ägaren till Alvesta 6:2 annan än den som anges i punkt

6 UTLÅTANDE 6 (14) Stadsarkitektkontoret: Synpunkterna har diskuterats med Lantmäteriet för att hitta den lämpligaste lösningen på de frågor som tas upp i yttranden. Detta har lett till en del ändringar i detaljplanen efter utställningen, se punkten Ändringar efter utställningen på sidan 2. Enligt stadsarkitektkontorets uppfattning finns det inte längre några kvarstående anmärkningar mot detaljplanens utformning från Lantmäteriet. Länsstyrelsen Länsstyrelsen meddelar att man inte har någon kvarstående erinran och därför inte yttrar sig över detaljplanen under utställningen. Sakägare Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen har inget att invända mot planförslaget. Boende i Alviks fritidsområde Stadsarkitektkontorets anmärkning: De synpunkter som refereras till nedan har lämnats in av en av fastighetsägarna i Alviks fritidshusområde och finns med i samrådsredogörelse och utlåtande. Jag läste om att synpunkter på detaljplan på Skedvistrands fritidsby ska inlämnas senast den 15 mars Vi har ett fritidshus väldigt nära området och har redan lämnat in synpunkter. Jag tror det var ca ett år sedan. Vad händer med de synpunkterna? Har de samlats in och gäller fortfarande? Eller måste man protestera på nytt för att de ska gälla? Görs det någon sammanställning på den kritik som lämnas som allmänheten får ta del av eller är det bara proffsens åsikter som allmänheten får ta del av? Vi hade framförallt synpunkter på risken för lukt på tomten då reningsanläggningen hamnade så nära befintlig bebyggelse. Vi kritiserade även dimensioneringen av reningsanläggningen som redan idag är för liten för det tänkta antalet personer som kan inkvartera sig i Skedvistrand och om det byggs ytterligare hus ökar risken. Om det skulle visa sig att det blir luktspridning från reningsanläggningen, kan man då som drabbad kräva förändring av anläggningen så att det elimineras eller skadestånd? Har fritidsbyn fått bidrag för att anlägga bad och skidbacke eller har de bekostat allt själva? Kan representanterna för fritidsbyn neka personer som ej hyrt hus i anläggningen att vistas i vid stranden? (sådana kommentarer har redan fällts).

7 UTLÅTANDE 7 (14) Strandskydd innebär inte det att allmänheten ska ges möjlighet att vistas intill sjön istället för att det byggs för och då kan man väl inte betrakta stranden som mer eller mindre privat? Stadsarkitektkontoret: Alla inkomna synpunkter sammanställs och kommenteras, dels efter samrådet i en Samrådsredogörelse, och dels efter utställningen i ett Utlåtande (denna handling). Handlingarna fogas till planförslaget och blir tillgängliga för alla. Alla synpunkter som kommer in under planprocessen tas upp till behandling. Det framgår av planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen vilka åtgärder som vidtagits för att reningsanläggningen inte ska ge upphov till störningar för omgivningen. Miljökontoret är tillsynsmyndighet och bör kontaktas om det uppstår problem. Kommunen har inte lämnat ekonomiska bidrag till anläggningen. Strandskyddet för badplatsen vid Västlandasjön kommer att fortsätta att gälla, vilket innebär att allmänheten har möjlighet att använda badplatsen. Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Stadsarkitektkontorets anmärkning: Yttrande överensstämmer till stora delar med det yttrande som lämnades in under samrådstiden och som återges i Samrådsredogörelsen. Text som är ny i förhållande till det yttrande som inkom har markerats med understrykning. Bakgrund/inledning Jag heter NN och är ägare till (en fastighet i Alviks fritidshusområde) i Västra Skedvi. Jag har tagit del av utställningshandling samt MKB. Rev angående PL 384 som utgör en detaljplan över Skedvistrands fritidsby (del av Alvesta 6:2) gjord av Sweco Environment AB. Eftersom min fastighet är direkt angränsande till det område som detaljplanen avser vill jag härmed framföra synpunkter på att det finns delar i planen som har stora negativa konsekvenser för mig som fastighetsägare. Jag har ägt fastigheten Alvesta (xx) sedan år Dessförinnan ägdes fastigheten av mina föräldrar. Jag har vistats i Västra Skedvi på fritiden sedan jag var barn. Fastigheten hör till ett gammalt sommarstugeområde med 37 sommarstugor. Jag har liksom många andra sommarstugeägare i samfälligheten ägnat mycket tid, kraft och pengar på att forma min möjlighet till fritid och avkoppling i den miljö som området utgjort. Området präglas av ett naturnära och ett enkelt och lugnt boende med avskildhet.

8 UTLÅTANDE 8 (14) Sedan intilliggande område Alvesta 6:2 genomfört sina anläggningar har områdets karaktär förändrats väsentligt och den presenterade detaljplanen som visar en utökning av anläggningarna kommer att utgöra ytterligare förändringar. Förändringarna består och av hur de nya anläggningarna rent tekniskt påverkar min fastighet. För att få ett område som är utformat i harmoni med både gammal och ny bebyggelse är det viktigt att Köpings kommun och andra beslutfattare beaktar vilka olika synpunkter som finns från olika intressenter. Oavsett om man är sakägare med vinstdrivande verksamhet eller privatperson bör synpunkterna räknas. Även vi som tillhör den gamla bebyggelsen påverkar områdets kommers och ingår i turistnäringen om man nu ska se frågan ur näringslivssynpunkt som är vanlig från myndighetshåll. Angående Swecos MKB Den är välformulerad men utvärderingarna visar mest vem som har betalt för den inget annat. Bilder som används stämmer ej med verkligheten. Se första sidan (utställningshandling) en stor björk mitt i bilden samt relaxen som är byggd nere vid stranden syns inte, ja den kanske inte ligger utanför bildfånget men den borde synas i bilden på sidan åtta där skall även synas en mindre bod. Men det är fina bilder. Reningsanläggningen Placering av reningsanläggning är för nära min färskvattenbrunn (30 meter). I samrådsdokumentet står det att placeringen av minireningsverket som anlades år 2009 inte överensstämmer med ansökan, vilket är anmärkningsvärt och skrämmande. Det betyder att byggherren gör som han vill och passar honom bäst. I miljökonsekvensbeskrivningen på sidan 21 står det följande under avsnittet om reningsverkets placering: Med den nuvarande lokaliseringen ligger avloppsreningsverket nära sommarstugeområdet Alvik. Avståndet till närmaste hus är ca 40 m, vilket är ungefär samma avstånd som vid lokalisering enligt anmälan 8 i närheten av fastigheten Alvesta 6:3 och befintliga uthyrningsstugor norr om vägen). Ägare av de närmast belägna fritidshusen har godkänt reningsverkets läge. Vid det alternativa läget är avstånd till närmsta bebyggelse ca 140 m. Detta är också anmärkningsvärt. Min tomt hör till de som ligger allra närmast reningsverket och jag har inte godkänt placeringen som det står i texten. Tvärt om har jag inför byggandet av anläggningen lämnat in en skrivelse med synpunkter på placeringen och beskrivit negativa konsekvenser (se bifogat dokument). Detta dokument borde inkluderats i Swecos MKB, samt övriga skrivelser från stugägare m.m.

9 UTLÅTANDE 9 (14) Om man räknar avstånd till tomtgränsen så ligger reningsanläggningen bara 10 meter ifrån tomten och ca 30 meter från min färskvattenbrunn, en grävd brunn ca 7 meter djup samt en djupborrad 120 meter djup. Mig veterligen är det endast en närliggande fastighetsägare som godkänt reningsverkets läge. Dessutom är denna fastighet ansluten till reningsverket i fråga (samt färskvatten). Dimensionering av reningsanläggningen I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) står det på sidan 18 att reningsverket är dimensionerat för 60 personer och att anläggningen idag har 120 bäddar, det dubbla. I MKB står det att verksamhetsutövaren påstår att reningsanläggningen ändå är dimensionerad för fritidsanläggningens nuvarande storlek med motiveringen att det inte åtgår lika mycket vatten som vid permanentboende samt att full beläggning i flera dygn inte är troligt. I MKB står det att metoden för rening är biologisk rening i en markbädd. Det står också att det inte går att avgöra markbäddens maximala belastning utan att göra omfattande fältförsök. Det innebär att det finns två variabler som är osäkra vad gäller säkerställandet av reningsverkets funktion; behovet och kapaciteten. Det ligger i ett vinstdrivande företags intresse att maximera antalet uthyrda bäddar och att argumentet att det nog inte är full beläggning flera dygn i sträck ska behövas för att motivera att minireningsverket räcker för nuvarande behov känns inte betryggande. Särskilt inte när jag har två egna brunnar med dricksvatten på min intilliggande tomt. Redan i nollalternativet verkar minireningsverket i minsta laget. Om det sedan blir en expansion till 222 bäddar i stället för 120 ökar behovet kraftigt och ska man säkerställa att inga bakteriella utsläpp kommer att ske på grund av underkapacitet är frågan om befintlig byggnad verkligen räcker även om det får plats ytterligare reningsutrustning i den. Om befintliga stugor säljs styckevis, hur ska reningsverkets underdimensionering regleras då? Det finns bara en rimlig minimal lösning: reningsverket ska motsvara antalet bäddar. Jag anser att det är av största vikt att det ställs större krav än nuvarande på att reningsanläggningen är tillräckligt dimensionerad för att på ett betryggande sätt ta hand om anläggningens avloppsvatten och att metoden är sådan att ingen negativ påverkan sker i omgivningen som bakteriespridning eller lukt till exempel och man bör mäta intilliggande fastigheter vid tomtgräns och inte bara där byggnader står. Man ska kunna vistas utomhus på sin tomt utan olägenheter. Vägarnas placering och relaxen När man planerar ett område för boende brukar man se till att placeringen av vägar m.m. blir på ett bra sätt. När det gäller Alvesta 6:2 söder om väg 593 har vägen som är anlagd för bilar och gående ner till badplatsen lagts mycket nära samfällighetens

10 UTLÅTANDE 10 (14) mark. Det hade i stället varit passande med en allmänning åt det hållet som brukligt är. Dessutom har man satt upp gatubelysning. Det innebär en klar försämring för de som redan har sommarstugor i närheten. Det har tillkommit biltrafik, persontrafik och belysning i stället för natur, tystnad och möjlighet till mörker för att kunna njuta en stjärnklar kväll t.ex. Det verkar dessutom som att vägen kommer att asfalteras. Vägarna i omgivningen är grusvägar utan belysning. Det blir ingen större skillnad längre att vistas i sommarstugan mot att stanna hemma i stan. Jag har inte sett något dokument som visar planer på vägens placering och byggnadens placering nere vid sjön med bastu och relaxanläggning och har därför inte haft möjlighet att yttra mig som sakägare. Vintertid förekommer det dessutom isracing på sjön med bilar och motorcyklar på plogad bana. Vid andra event på isen så har det lämnats kvar skräp, pimpelutrustning m.m. Det bör finnas minst ett ställe vid relaxen för att kunna lämna skräp och att den töms regelbundet (regelbundet betyder så ofta att djur och fåglar inte sprider soporna eller att lukt uppstår). Gräsytan mellan väg 593 och sjön används som utslagsplats för golf och andra aktiviteter, vilket utgör en stor miljöförändring för närliggande fastigheter. Det är viktigt att skärma av för ljud och annat (biltrafik). Förslag anlägg en yta meter bred med träd och buskar som avskärmning mot stugområdet. I texten 1.7 nämns två stycken byggnader ett förråd på 115 kvm och ett förråd på 85 kvm, i dagsläget finns det en mindre bod (friggebod) samt relaxen och båda byggnaderna är för nära strandlinjen. Skall det byggas ytterligare en byggnad på 85 kvm? Jag anser att vägen ska flyttas meter eller till den andra delen av området. Vägen borde vara överensstämmande med övrig omgivning, dvs. grusväg och utan belysning. Vid tidigare lokalt möte där Åke Wiewegg representerade Skedvistrand ställdes frågor huruvida övriga fastighetsägare i trakten var välkomna att nyttja badplats m.m. varvid Åke informerade att vi inte var välkomna att nyttja områden där Skedvistrand har investerat kapital. Var tog allemansrätten vägen? Sammanfattning Jag har inte godkänt det som Sweco påstår. Sweco har inte varit i kontakt med mig. Reningsverket skall ha rätt kapacitet och placering. Gräsytan mellan väg 593 och sjön avgränsa med buskar /träd mot bef. område Det finns bara två alternativ i förslaget. Nollalternativet är det enda möjliga för mig.

11 UTLÅTANDE 11 (14) Stadsarkitektkontoret: Yttrandet som lämnats under utställningen är till stor del likalydande som det yttrande som lämnades under samrådet. Stadsarkitektkontorets kommentarer till den delen av yttrandet finns i samrådsredogörelsen. Här kommenteras endast de nytillkomna synpunkterna. Bilderna i planbeskrivningen Det framgår av omslaget till planbeskrivningen att bilderna är tagna i juni Det kan ha skett förändringar, t.ex. avseende träd, efter denna tidpunkt. Ordningen på badplatsen Det bör vara en angelägen fråga för verksamheten att området hålls snyggt och städat. Förråd De förråd som nämns i planbeskrivningen byggnaden där reningsanläggningen är inrymd och byggnaden vid badplatsen är befintliga. Någon rätt att uppföra ytterligare byggnader i området ges inte. Utnyttjande av badplatsen Strandskydd och allemansrätt gäller vid badplatsen. Det innebär att allmänheten har rätt att vistas på området. Som vid all vistelse i naturen gäller att det är viktigt att ta hänsyn. Avgränsning mellan vägen till badplatsen och fritidshusområdet. Det finns ett område mellan vägen och fritidhustomterna som tillhör Alvesta 2:10, den fastighet som fritidshusområdet Alviks grönområden ligger på. Här bör befintlig växtlighet kunna sparas om markägaren och ägarna till fritidshusen är överens om det. Transportvägen till badplatsen är framför allt till för kanottransporter och risken för störningar bedöms som liten. Något tillägg till planbestämmelserna görs inte. Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Vi är ägare till (en fastighet i Alviks fritidshusområde) och lämnar följande synpunkter på detaljplaneförslaget och tillhörande MKB. Synpunkterna baseras planförslag benämnt utställningshandlingar , MKB utgåva samt plankarta daterad , allt ingående i utsänt material från Stadsarkitektkontoret.

12 UTLÅTANDE 12 (14) MKB Under punkt 5.8, Buller och ljus, talas endast om ljuset från liftanläggningen, och punkten avslutas med Sammantaget bedöms planförslagets förändringar medföra endast små negativa konsekvenser avseende buller och ljus. Vi håller inte med om detta. De stolpar med belysningsarmaturer som redan finns inom området, både vid befintliga stugor och på den yta som kan komma att bebyggas enligt planförslaget är av en sådan utformning att de sprider ljus på ett okontrollerat sätt i alla riktningar. Belysningskällorna är relativt kraftiga, vilket innebär en bländning och att ljusklimatet i närliggande område redan kraftigt förändrats. Speciellt under höst och vinter när träd är lövfria sprids ljuset relativt långt. Med den föreslagna utbyggnaden som kommer att ligga relativt högt och i utkanten av stugbyn. Ljustillskott kommer från både byggnader och ev. tillkommande belysningsstolpar. Motsvarande synpunkt gäller för MKB punkt 6.1 Buller och ljus, där det enbart talas om liftanläggning. Planförslag Vi önskar att planen kompletteras med en bestämmelse om att utomhusbelysning på byggnader och belysningsstolpar utförs på ett sådant sätt att bländning och ljusförorening minimeras. Stadsarkitektkontoret: När det är mörkt sprider områden med bebyggelse ljus dels från byggnader och dels från belysta utomhusytor. När ett område som tidigare varit naturmark bebyggs ändras ljusbilden i omgivningen på ett sätt som kringboende kan uppfatta som en negativ förändring. En viktig grundtanke i en fritidsby är att den ska vara trygg och trevlig att vistas i. Belysningen har en viktig funktion. Den utomhusbelysning som idag finns längs vägarna i fritidsbyn normalhöga stolpar med lyktor av äldre modell brukar inte skapa några problem. Om besökare ska få en positiv upplevelse av fritidsbyn är det rimligt att belysningen är ordnad på ett sådant sätt att den inte är störande för gästerna. Då bör det heller inte uppstå några problem för boende på större avstånd. Fritidshusområdet Alvik har inte åretrunt-standard och fastigheterna används framför allt under den ljusa årstiden. Det är inte aktuellt att införa några planbestämmelser om störningar från ljuskällor i bebyggelsen.

13 UTLÅTANDE 13 (14) Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Jag har inget att invända mot utökningen av fritidsbyn. Ser fram emot att även restaurang kommer att byggas framgent och hoppas att verksamheten går bra. Min återkommande synpunkt är att avloppsreningsverket ska fungera så att lukt inte uppstår och att Skedvisjöns vatten inte tar skada. Antar att både företaget och kommunen håller koll på detta. Vi kan hoppas att ytterligare gäster till anläggningen kan påverka att vägen från Kolsva kan förbättras den sista biten! Stadsarkitektkontoret: Miljökontoret i Köpings kommun har tillsynsansvaret för reningsanläggningen och dess påverkan på Skedvisjön. Trafikverket svarar för den allmänna vägen. En ökad trafik på vägen kan medföra att behovet av underhåll och åtgärder ökar. Fastighetsägare i Alviks fritidshusområde Trevligt förslag till detaljplan för del av Alvesta 6:2 Skedvi, Köpings kommun. Än en gång vill jag påpeka att väg 593 behöver rustas upp. När vi nu får glädjen att hälsa många gäster välkomna till vår bygd måste t.o.m. Trafikverket förstå att det inte räcker med att skrapa vägen. Under mer än 30år har vi i trakten boende och sommargäster försökt att argumentera för en förbättring av vägen. Köpings kommun bör aktivt verka för Trafikverket genomför en ordentlig upprustning av väg 593 åtminstone fram till Skedvistrand. Stadsarkitektkontoret: Som nämns i kommentarerna ovan är den allmänna vägen Trafikverkets ansvar. Men en ökad trafik bör även innebära att vägen kan komma att prioriteras högre i Trafikverkets åtgärdsprogram. Vattenfall Vattenfall har under samrådsskedet yttrat sig om förutsättningar och synpunkter vilka fortsatt gäller. Vattenfall har därför inget ytterligare att tillägga i utställningsskedet.

14