Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (13) Projektnamn Unga på väg till arbete Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Unga på Väg till Arbete riktar sig till unga personer mellan år med funktionsnedsättning som har en nedsatt arbetsförmåga. Unga med funktionsnedsättning har särskilda svårigheter att komma ut i arbetsprövning och etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen har behov av extra stöd och samverkan mellan myndigheter samt kommunal verksamhet för att få möjlighet som andra ungdomar till en egen försörjning. Projektet har som ambition att rusta deltagarna genom arbetsprövning ute på arbetsplatser för att komma närmare en egen försörjning. LSG (lokala samverkansgruppen) i Eskilstuna, Flen och Katrineholm/Vingåker fattade beslut om att lämna in en ansökan om ESF-medel till ett projekt för unga personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Målgruppen var unga som har neuropsykiatriska diagnoser, lindrig utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, syn-och hörselnedsättning i ålder år. Projektet har även varit för de ungdomar som inte har en fastställd diagnos men där det finns starka misstankar om en ovan nämnd diagnos. Projektet uppgift var att pröva arbetsförmåga hos dessa ungdomar, utveckla samverkan mellan olika verksamheter och arbetsgivare för att underlätta för dessa ungdomar att nå en egen försörjning. Projektet har i stora delar nått målsättning och utvecklat ett arbetssätt som kommer att finnas kvar efter projektet. Vissa delar av projektets erfarenheter kommer att implementeras i den ordinarie verksamheten på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och i kommunala verksamheter. Projektets resultat FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? I FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslås i en av artiklarna att de ska ha rätt till arbete på lika villkor som andra. I socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämnt slås det fast att det finns stora skillnader i levnads förhållande mellan personer med funktionsnedsättning än i befolkningen i övrigt, denna skillnad är större för personer i åldern år. Handisam (2012) påvisar att arbetslöshet är vanligare för personer funktionsnedsättning än övriga i arbetskraften och Arbetsförmedlingens statistik visar att arbetslöshetstiden är längst för gruppen unga med funktionsnedsättning och tendensen är att den verkar öka i förhållande till andra grupper. Försäkringskassan statistik visar att gruppen med aktivitetsersättning har ökat från och ökningen är som störst bland män. I Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:3 framgår det att antalet personer med

2 Sid 2 (13) dagligverksamhet har ökat de senaste åren samt att antalet inskrivna i särskolan också har ökat. Detta är bakgrunden till att Arbetsförmedlingen tillsammans med samverkansparterna, Försäkringskassan och kommunerna Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Vingåker beslutade om att göra en ansökan om ekonomiskt stöd via Socialfonden. Alla parter var överens om att det fanns ett behov av att utveckla ett arbetsätt runt målgruppen då det gäller samverkan samt att få en insikt i andra myndigheters regelverk. Projektet skulle även bygga upp relationer med arbetsplatser för arbetsprövning. Det finns en mängd forskning, statistik och slutsatser som visar på att det behövs samverkan samt ett utvecklat hållbart samarbete runt målgruppen för att de ska få rätt stöd. Projektet har arbetat intensivt med samverkan med våra samverkansparter och via olika utvärderingar så framkommer att detta arbete anses som mycket viktigt. I projektet har vi haft en styrgrupp med beslutfattare som representerar alla samverkansparter. Det har även funnits arbetsgrupper som mer har arbetat med lokala lösningar i respektive kommun samt nätverken har fungerat som remissgrupp samt konsultation för målgruppen. Ett annat arbete som har bedrivits intensivt är kontakter med arbetsgivare och arbetsplatser. Idag finns det relativt begränsad forskning då det gäller på vilket sätt man aktivt kan arbeta för att skapa ett arbetsliv för alla. Projektet konstaterar att en god relation med arbetsgivare gynnar målgruppen samt att arbetsprövningen sker under lång tid. Det framkommer även vid utvärderingar till arbetsgivarna att de har uppskattat arbetssättet. Projektet har valt att arbeta med programkriterierna samverkan och strategisk påverkan under tiden. Samverkan har varit kärnpunkten genom hela projektet, med samverkansparternas handläggare, med föräldrar, med arbetsplatser samt även på organisatorisk nivå. Projektet har under tiden haft en ambition att implementera arbetssättet i så stor utsträckning som möjligt, därav har det strategiska påverkansarbetet varit viktigt. Det projektet har gjort är att informera samt ta emot input från samverkansparter, kontakter med arbetsgivare samt andra intressenter. Det har anordnats seminarium och föreläsningar där projektets deltagare, arbetsgivare och samverkansparter har bjudits in. Projektet har även spridit arbetssätt vid deltagande i andra seminarium, inom Arbetsförmedlingen och utanför organisationen. De unga som projektet har träffat under tiden har haft behov av mycket samverkan och att få klarhet i vilket stöd de har behov av samt vilka stöd de har rätt till. Projektet har upplevt det likartat som Tema gruppen Unga i arbetslivet har konstaterat, att ungdomarna i många projekt har komplex problematik som behöver lösas innan det är dags för arbetlivet. Något annat som projektet kan konstatera tillika som Temagruppen är att det finns ett mervärde för individen i projektet då det gäller att finna individuella lösningar (Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga, Temagruppen Unga i arbetslivet). Något som projektet också har kunnat konstatera är att tiden är en avgörande faktor, att det tar tid för målgruppen att komma till rätt insats om det så är en anställning eller om det handlar om sysselsättning. Här är samverkan mycket viktig för att ungdomen ska få rätt stöd. Projektet har haft förmånen att inte vara styrda av några tider, beslut som är tidsbegränsade och som är kopplade till ungdomens ersättning. Projektet anser att ett lärande har åstadkommits i och via projektet, både på individ nivå och på organisationsnivå. Projektet har fått med sig många kunskaper runt målgruppen, vid arbetsprövningarna, vilka stöd ungdomen kan ha rätt till, enklare kontakvägar. Detta är värdefullt för det fortsatta arbetet. Projektet har märkt att målgruppen uppmärksammans mer på organisationsnivå hos alla samverkansparter detta stärktes i och med den gemensamma studieresan till Umeå, det finns en ambitionsnivå att starta ungdomstorg. Resultat Projektet har arbetat med 178 ungdomar, varav 128 har slutfört projektet. Det planerade

3 Sid 3 (13) antal ungdomar var 204, detta var dock inte möjligt eftersom genomsnittstiden blev längre än 8 månader som var planerat. Genomsnittstiden i projektet blev lite drygt 12 månader. 72 ungdomar som genomförde projektet gick till arbetsförmedlingen ordinarie verksamhet och 28 av dessa gick till en anställning med lönestöd och 3 utan lönestöd. Sex ungdomar påbörjade utbildning. 42 ungdomar gick vidare till Försäkringskassan och/eller fick beslut om daglig verksamhet eller daglig sysselsättning. Dessa ungdomar har i dagsläget ingen arbetsförmåga och där har projektet stöttat ungdomen till rätt instans via kontakter med vården för utredning samt ansökan om olika stöd. Några deltagare (5 st) avslutade för att de flyttade, blev föräldralediga m.m. Det som projektet har lett till Ansökan om ett ungdomstorg i Katrineholm har blivit beviljad av samordningsförbundet i Sörmland (RAR). En ansökan om ungdomstorg i Eskilstuna kommer att lämnas till RAR i augusti Ett nätverk runt målgruppen har skapats i Flen och där lokala samverkansgruppen (LSG) ser vinsterna med ett nätverk. Alla nätverk kommer att fortsätta arbetet med att stärka samverkan genom att fortsätta samarbeta med RARs processtöd samt kommer ansöka om kompetensutveckling från KUR. Personalresurserna har utökats i Eskilstuna (hos AF) med en tjänst som kommer att arbeta med målgruppen. Relationer med flertalet arbetsplatser kommer att bibehållas efter projektetidens slut. Övergången mellan skola och arbetsliv har utvecklast och kommer fortsätta att utvecklas. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet har varit att genom samverkan mellan kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ge unga med funktionsnedsättning likvärdiga möjligheter som andra unga till en egen försörjning genom arbetsprövning. Syftet har uppnåtts, det är flera deltagare som nått lönearbete och/eller nått en egen försörjning via Försäkringskassan. Den sistnämnda gruppen har via projektet fått rätt ersättningsform. Bedömningen har varit att denna grupp inte har en arbetsförmåga. Målet med projektet har varit att utveckla en samverkan runt målgruppen vad gäller arbetssätt samt en sammanhållen process för att målgruppen ska få rätt stöd. Projektet har uppnått detta mål, det har skapats ett arbetssätt som kommer att finnas kvar efter projektettiden. Nätverken, tillika remissgruppen, har utvecklats på de olika orterna. Det har tillkommit fler aktörer i vissa grupper, så som exempelvis Arbetsspecialister i Eskilstuna. Projektet anser att arbetssättet har utvecklas och kan bibehållas efter projektettiden, exempelvis har det blivit enklare vid egenanmälan till Habiliteringen, enklare att boka in flerpartsmöten för samverkan eller vid ansökan om olika stöd mellan samverkande parter. Projektet har i praktiken uppnått målet att bättre rusta ungdomarna för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet samt att målgruppen har ökat sin anställningsbarhet. Flera av ungdomarna som projektet har arbetat med har haft behov av annat stöd än att pröva sin arbetsförmåga och här har arbetet varit att stötta individen till rätt instans för att få behovet tillfredställt.

4 Sid 4 (13) Projektet har byggt upp goda relationer med flera arbetsplatser och en viss påverkan har skett då det gäller att öka mångfalden på arbetsplatser. Projektet har återanvänt flertalet arbetsplatser för arbetsprövning och har med tiden upplevt en smidighet i att ordna arbetsprövningsplatser för ungdomar. Dessa relationer kommer att finnas kvar vilket är positivt i den ordinarie verksamheten. Målet att bygga upp ett arbetssätt som ökar jämställdheten mellan män och kvinnor har till viss del uppnåtts. Det har varit en skev fördelning då det gäller antalet kvinnor och män i projektet genom nästan hela perioden. Projektet har försökt att påverka inflödet då samverkansparterna har lyft in ungdomar. Detta har skett vid kontakter med samverkansparter, redovisning av fördelningen mellan kvinnor och män i remissgrupperna och vid större informationstillfällen. Projektet anordnade även en föreläsning med fokus på genus och funktionsnedsättning för att öka medvetenheten om att kvinnor och män skulle få del av platserna på ett likartat sätt. Projektet visar att det har varit en jämn fördelning mellan kvinnor och män som har nått en anpassad anställning. Detta kan tolkas som att arbetssättet gynnar både kvinnor och män på likartat sätt. Projektet har byggt upp en övergång mellan skola och arbetsliv. Projektet har varit delaktigt vid övergångar genom att kartläggningen påbörjas innan eleven avslutat sina studier. Flera elever har haft praktik vissa skoldagar och där har projektet arbetat för att de ska få fortsätta på arbetsplatsen. Målet har då varit att pröva upp till heltid och att kraven har ökat i och med beslut om arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet har lett till att kommunikationsvägarna blivit enklare, för flera i nätverken har relationerna förstärkts. Det har blivit enklare att boka in flerpartssamtal och lägga upp en gemensam planering. Detta är något som kommer leva kvar. Flera av arbetsplatserna som projektet har byggt upp en relation med ställer sig positiva till att fortsätta samarbetet med Arbetsförmedlingen och att ta emot målgruppen för arbetsprövning. Mätbara mål 60 % av deltagarna i projektet ska gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i Arbetsförmedlingens regi efter avslutad projekttid. Utfallet blev 56 %. 50 % av deltagarna som går vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i Arbetsförmedlingens regi ska ha en anpassad anställning 6 månader efter avslutad projekttid. Utfallet är 43 % i maj 2014 och det finns en stor tilltro att projektet kommer att uppnå detta mål i och med att flera avslut skedde i maj och 6 månader efter avslut är november Det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män då det gäller deltagande (med jämn fördelning är andelen 60-40). Här har projektet inte nått målet, fördelningen har varit bland alla varit i projektet 62 kvinnor och 116 män, de ger en fördelning om 35 % kvinnor och 65 % män. Bland de som har haft en arbetsprövningsplats (128, 46 kvinnor och 82 män) så var fördelningen 36 % kvinnor och 64 % män. Projektet har inte ägt inflödet till projektet däremot så har projektet försökt att påverka samverkansparterna att lyfta in fler kvinnor. Projektet har även haft kö till projektet och kvinnorna prioriteras. Det ska vara en jämn fördelning av resurserna mellan kvinnor och män, exempelvis vad gäller hjälpmedel. Utfallet i projektet blev att av alla kvinnor som deltagit har 21 % fått SIUS-stöd, bland männen är även procentsatsen 21 %. Det är en högre procentsats bland kvinnor som har fått hjälpmedel för att klara arbetslivet, av alla kvinnor i projektet har 15 % fått hjälpmedel, bland männen är det 5 %. Däremot har fler män haft eller fått någon form av specialist hjälp i eller utanför projektet (arbetspsykolog, socialpsykiatri o.s.v.). Av alla män är det 32 % som fått stöd och för kvinnor är det 13 %. Slutsatsen är att kvinnor och män har tagit del av resurser via projektet men att det har bestått i olika stöd. Kvalitativa mål Dessa mål har varit lite svåra att mäta, enkäter har lämnats ut och intervjuer har genomförts till arbetsgivarna, deltagarna och samverkansparterna. Inkomna svar har till stor del varit positiva, vilket tolkas som att projektet har uppnått dessa mål. 80 % av arbetsgivarna ska anse att arbetsprövningen ger individen och arbetsplatsen ett mervärde. De svar (både via enkäter och vid intervjuer) som har inkommit från arbetsplatserna har till stora delar varit positivt samt att de har funnits ett mervärde både för

5 Sid 5 (13) individen och på arbetsplatsen. 80 % av deltagarna, bland både kvinnor och män, ska anse att projektet har stärks deras möjligheter till anställning. Detta mål har varit svårt att uppnå eftersom flera ungdomar som varit i projektet har stått långt från arbetslivet och har haft annat behov än en anpassad anställning. Däremot så uppger flera deltagare att de har varit nöjda med projektet, medarbetarna samt med arbetsprövningen. 80 % av handläggarna i remissgruppen ska anse att projektet har bidragit till ett bättre arbetssätt runt målgruppen och givit insikt i varandras regelverk så att ett bättre stöd kan ges till målgruppen. 80 % av deltagarna i arbetsgrupperna ska anse att projektet har givit ett mervärde för målgruppen och ökat samverkan. Dessa två mål har projektet slagit ihop eftersom det till viss del varit samma personer i både arbetsgrupp och remissgrupp. Arbetsgrupperna har även ändrat inriktning under projektets gång. Sammanfattningsvis så tolkar projektet som att detta mål är uppfyllt, tolkningen bygger på enkäter och intervjuer som har genomförts. Där det framgår att projektet har gett ett mervärde för ungdomarna samt att samverkan har stärks. Projektet har vid två tillfällen under tiden reviderat budgeten på grund att projektet inte förbrukade så mycket medel som var budgeterat för. Den största anledningen till att projektet inte förbrukade de budgeterade medlen var att det under perioder var lägre personaltäthet än planerat, beroende på personalbrist hos AF. Detta innebar att de som arbetade i projektet fick lägga mycket tid på deltagarna och arbetsplatserna så andra aktiviteter fick vänta, skjutas på eller helt enkelt inte kunde genomföras. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Det främsta arbetssättet för projektet var att efter kartläggning finna en arbetsprövningsplats inom deltagarens intresseområde. Projektet har även, tillsammans med samverkansparterna, funnit individuella insatser för de ungdomarna där bedömningen är att de inte har en arbetsförmåga. Dessa insatser har varit utredning inom vården, ansökan om olika stöd inom SoL och LSS lagstiftningen samt ansökan om aktivitetsersättning. Till projektet har även specialister inom arbetsförmedlingen (arbetspsykolog, arbetsterapeut och socialkonsulent) varit knutna som stöd för sökande. Dessa specialister har även arbetat konsultativt till medarbetarna i projektet för att finna individuella lösningar eller stödformer för ungdomen. Projektet har också haft SIUS (Särskilt stöd och uppföljningsstöd) kopplade till sig, dessa har kopplats på vid slutet av en arbetsprövning för att ungdomen och arbetsplatsen ska få fortsatt extra stöd via arbetsförmedlingen. Projektet har utarbetat en metodpärm som kommer att användas på Arbetsförmedlingen lokalt. I pärmen ingår det arbetsmaterial som kan användas i kartläggning och vid arbetsprövningar. Det som har utvecklats är en sökandeanalys för att få en bild över sökandes behov och en gemensam arbetsplan om vilka behov sökande har för att nå sitt mål. Projektet har även utarbetat ett material för att öka förståelsen hos ungdomen om vilka krav arbetslivet ställer vid arbetsprövning, även om det ska vara anpassat. Exempelvis att ungdomen behöver meddela sig om han/hon inte kan komma till arbetsplatsen, att äta och sova för att orka jobba o.s.v. Det material som har utvecklas vid en arbetsprövning är checklistor samt underlag för bedömning om arbetsförmåga. Vissa delar i pärmen är även material som finns inom olika myndigheter men där vi har samlat allt i en pärm. Exempel är faktablad om olika lönestöd, närvaroförsäkring, checklista för SIUS o.s.v.

6 Sid 6 (13) En annan del som ha utvecklas är att nätverken även arbetar tillsammans på ett mer övergripande plan, det har gjorts flera gemensamma skrivelser som beskriver nätverkens arbete runt målgruppen samt behov av att få resurser (tid, kompetensutveckling o.s.v.) för samverkan. En studieresa till Ungdomstorget i Umeå, där flera av projektets samverkande parter deltog, har genomförts vilket också bidragit till att relationerna i nätverken har stärks. Det arbete som Sweco Strategy, utvärderare för projektet, har genomfört och redovisat visar även på att samverkansparterna har upplevt att ärendehanteringen har underlättas. Projektet har även lämnat ut egna enkäter till samverkansparterna som visar på ett likartat resultat. Projektet har erbjudit arbetsplatserna kompetensutveckling via seminarium, föreläsningar samt vid uppföljningsmöten på arbetsplatsen. Innehållet i seminarierna har byggt på de funderingar som arbetsgivarna haft. Vid seminarierna har projektet beskrivet vad arbetsplatserna kan göra för att underlätta vid en prövning. Arbetsgivarna/handledarna har även varit delaktiga genom att delge varandra om deras erfarenheter samt har information lämnats då det gäller olika stöd Arbetsförmedlingen och samverkansparterna kan ge. Det gäller både ekonomiska stöd samt stöd från arbetspsykolog, arbetsterapeut och/eller SIUS. Arbetsplatserna har även erbjudits att delta på föreläsningar. Föreläsningarnas syfte har varit att ge en större förståelse runt funktionsnedsättning och kopplingen till arbets- och vardagsliv. Alla föreläsningar på detta tema har genomförts av personer som själva har en funktionsnedsättning, att anlita dessa föreläsare har varit viktigt för projektet då det gäller attitydpåverkan. Vid en arbetsprövning har projektmedarbetarna gjort flertalet besök på arbetsplatsen och har snabbt kommit till arbetsplatsen om det har funnits behov av stöd från projektet. Vissa besök har varit spontana för att stämma av att allt det fungerar som planerat. Andra möten har varit planerade uppföljningsmöten där en projektet stämt av med ungdomen och handledaren hur det har fungerat samt gjort upp en gemensam planering framåt i tiden. Vid dessa besök har projektet kunnat koppla på olika stöd om det har funnits behov, exempelvis arbetsterapeut vid utprovning av hjälpmedel. Arbetsgruppernas arbete och konstellation har under tiden förändrats. Från början var arbetsgruppernas syfte att sprida projektets arbete samt få input till projektet om lokala önskemål. Efter studieresan till Umeå blev syftet att skapa ett likande torg i både Eskilstuna och Katrineholm/Vingåker för ungdomar som har behov av samverkan mellan två eller flera aktörer. Projektet har varit delaktigt med sin kunskap om målgruppen unga med funktionsnedsättning och arbetssätt. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Lokala samverkangrupperna (LSG) i Eskilstuna, Katrineholm/Vingåker och Flen fattade beslut om att lämna in en ansökan till socialfonden då det gäller projektet Unga på Väg till Arbete. Styrgruppen utsågs sedan av LSG. I styrgruppen har det funnits representanter (alla har mandat att företräda sin verksamhet) från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna, dessa har sedan varit länken till respektive LSG. Representantskapet och delaktigheten i styrgruppen har varierat över tid, det är några som har slutat och blivit ersatta. Flertalet i styrgruppen har haft god delaktighet. Försäkringskassans representant sitter med i alla LSG vilket har varit till fördel för projektet och för styrgruppen. Under sista halvåret har chefen på Arbetsförmedlingen i Katrineholm/ Vingåker deltagit för att stärka kommande implementering. Inför varje styrgruppsmöte (som har ägt rum ca var sjätte vecka) har projektledaren skickat ut statusrapport och efter mötet

7 Sid 7 (13) minnesanteckningar. Styrgruppen har på så sätt haft god kontroll på projektet samt kunnat följa projektets arbete. Arbetsgrupper har funnits i Eskilstuna och i Katrineholm, dessa grupper har inte funnits i Flen och Vingåker utan här har kommunikation gått till LSG direkt. Arbetsgruppernas syfte var att arbeta med de lokala frågorna som rör målgruppen. I dessa grupper har det varit både chefer och handläggare. Nätverk finns nu på alla orter och de har även varit remissgrupp till projektet. Representantskapet ser olika ut på orterna. I alla nätverk finns representanter med från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt någon verksamhet inom kommunen. I Eskilstuna och Katrineholm/Vingåker finns Habiliteringen med, vilket är en viktig resurs för målgruppen. Nätverkens syfte är att vara en plattform för samverkan. De träffas en gång i månaden. Samverkan sker genom att flerpartsmöten bokas in samt att handläggare kan lyfta ett ärende för diskussion om lämpliga stödinsatser. Projektet har haft möten varannan vecka där genomgång av arbetet följs upp och planerats framåt. Diskussion har förts både på individnivå och för kommande verksamhet, så som genusspaning, föreläsning o.s.v. På dessa möten har även specialisterna och SIUS deltagit för att diskutera lämpliga insatser för målgruppen. Projektet har haft olika medarbetare under tiden, detta har påverkat arbetet fick projektet inte tillgång till en medarbetare under den tid som var planerat. En annan medarbetare fick en annan tjänst och den som blev ersättare var helt ny vilket innebar att tid fick läggas på att lära upp den nya medarbetaren. Projektet har även haft resultatdialog med ordförande i projektet där resultaten på individnivå redovisades samt diskuterades. Under våren 2013 hade projektet handledning, något som Arbetsförmedlingen hade köpt upp. Projektet kunde styra innehållet i handledningen till bemötandefrågor. Handledningen var uppskattad eftersom det är komplext att stötta på rätt sätt då det gäller målgruppen. Arbetsgivarna och arbetsplatserna har varit viktiga aktörer i projektet. På det stora hela har arbetsgivarna varit positiva till att ta emot ungdomarna, det finns ett stort engagemang hos flera arbetsgivare. Då det gäller utvärderingarna som genomförts svarar flera arbetsgivare att de tycker att det är viktigt att hjälpa målgruppen. Flera har även poängterat att det ekonomiska stödet till handledning har varit viktigt eftersom målgruppen kräver handledartid, vid planering av arbetsuppgifter, utförande av arbetsuppgifter, uppföljning o.s.v. men också även att söka efter ungdomen om denne inte kommer till arbetsplatsen. Projektet har även informerat de större fackförbunden om projektet för att de ska vara medvetna om att ungdomarna finns på arbetsplatsen men att de ofta utför arbetsuppgifter som inte tränger undan annan arbetskraft. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Det finns skillnader mellan funktionsnedsatta kvinnor och män i alla åldrar då det gäller vilka insatser och program dessa deltar i. Det är vanligare att kvinnor deltar i förberedande insatser och männen är överrepresenterade då det gäller alla lönestöd (SOU 2012:13). I ansökan till Unga på Väg till Arbete redovisas statistik över målgruppen unga med funktionsnedsättning i Eskilstuna, Katrineholm/Vingåker och Flen. Där framgår det att samma förhållande gäller för dessa ungdomar. Kvinnorna är underrepsenterade i jämförelse med männen då det gäller antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen, beslut av lönestöd, beslut om aktivitetersättning

8 Sid 8 (13) samt daglig verksamhet/sysselsättning. Projektet har haft som ambition att arbeta jämställdhetsintegrerat i alla delar i projektet, det har dock inte varit genomförbart. Tanken har varit att försöka hålla en jämn fördelning mellan kvinnor och män då det gäller representationen. I projektet har det dock endast arbetat kvinnor, styrgruppen har kvinnorna varit överrepresenterade, i nätverken och arbetsgruppen har det varit liknade förhållande. Däremot då det gäller deltagarna så har det varit en överrepresentation då det gäller män. I arbetet med deltagarna har projektet arbetat med genusspaning vid två tillfällen, en gång november 2012 och en gång november Projektet utgick från 4 R-metoden. I genusspaningen togs statistik fram, över tider i projektet, i kartläggningsfasen och i arbetsprövningar. Observationer gjordes även då det gäller olika typer av resurser. Det fanns vissa skillnader vid jämförelse vid första tidpunkten och vid andra tidpunkten. Projektet såg att det hade skett förändringar som både är positiva och negativa 2013 i förhållandet till Det som kvarstod var framförallt att kvinnor inte har fått tagit del av projektet i samma utsträckning som männen, problemet var att projektet inte ägde inflödet och därmed hade svårt att påverka detta. Projektet försökte dock att påverka samverkansparterna genom att diskutera förhållandet. Projektet påvisade att det är nästan lika många kvinnor som män som nått anställning genom projektet, vilket borde visa att arbetssättet fungerar väl för både kvinnor och män. Projektet observerade även könsfördelning på arbetsplatserna. För kvinnor hade det skett en positiv förändring, det var fler kvinnor 2013 på mansdominerade arbetsplatser. Det motsatta gällde för männen. Vid första mätningen blev det väldigt uppenbart då det inte var några kvinnor på mansdominerade arbetsplatser. Medvetenheten hade alltså ökat tack vare projektet och att diskussion fördes runt arbetsuppgifter och inte arbetsplatser. Projektet kunde också konstatera att det var fler kvinnor relativt män som beviljades hjälpmedel. En orsak kan vara att kvinnor generellt var tydligare om vilka stödbehov de hade och därmed var det lättare att se att stödet kunde vara hjälpmedel. Vid en sista sammanställning i maj för alla som deltagare som ingick i genusarbetet kan det konstateras att även om det är fler män som har deltagit så finns det flera likheter. Kvinnorna och männen har relativit lika lång tid i projektet, kvinnorna har i genomsnitt deltagit i drygt 13 månader och männen knappt 12 månader. Kartläggningsfasen var ca två och halv månad för kvinnorna och för männen var fasen i genomsnitt knappt tre månader. Kvinnorna har haft något längre tid i arbetsprövning tio månader och männen drygt åtta månader. Då det gäller antalet arbetsprövningsplatser så varierar det mellan en plats och fyra platser för ett fåtal deltagare. Även här var det relativt jämt mellan kvinnorna och männen, de allra flesta har varit på en och samma arbetsplats genom hela projektet. Vid jämnställdhetsarbetet har projektet tagit hjälp av processtödet Jämt samt Sweco. Det har varit positivt att ha med en utomstående person vid detta arbete, vid framtagande av paramentrar och analysen. Projektet har även anordnat en föreläsning med syfte att försöka påverka samverkansparterna att se och lyfta in fler kvinnor. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar att genomföra funktionshinderpolitiken. Detta har regeringen fastslagit genom förordning 2001:526. Enligt den ska myndigheten verka för att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Projekt Unga på Väg till Arbete har utifrån det aktivt verkat för att öka tillgängligheten.

9 Sid 9 (13) Projektet har haft kontakt med ESF:s upphandlade processtöd Handisam, samt använt sig av Handisams checklista och information om tillgänglighet. Tillgänglighetsfrågan har funnits med som en röd tråd i samtliga aktiviteter inom projektet. Unga på Väg till Arbete har tagit emot personer med diagnoser inom autismspektrat, låg begåvning, tourettes syndrom, ADHD/ADD, syn-, hörsel och förvärvade hjärnskador. Det som gjort projektet unikt är att personer har tagits emot där man endast haft misstanke om ovanstående diagnoser. Personerna har haft ersättning från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. I projektet har det funnits möjlighet att behålla sin ersättning under tiden i projektet vilket bidragit till att fler vågat delta. Unga på Väg till Arbete har en broschyr som delats ut till samtliga deltagare. Den har utarbetats tillsammans med projektets processtöd för att uppfylla kriterier kring tillgänglighet. Det har bl.a. handlat om färg/textkontrast och att broschyren ska vara lätt att förstå. Projektet har låtit deltagarna styra vilken typ av kontakt de föredrar med handledare samt arbetsplatsen de varit på. Det har funnits möjlighet till kontakt via e-post, sms, telefon eller besök. Många i målgruppen har föredragit kontakt via sms. Projektet har träffat deltagarna i Arbetsförmedlingens lokaler, samverkansparters lokaler samt ute på olika arbetsplatser. Arbetsförmedlingen och andra myndigheters lokaler är anpassade utifrån tillgänglighetskrav. De olika arbetsgivarnas lokaler har för det mesta fungerat bra och annars har projektet försökt ordna det så bra som möjligt utifrån deltagarens behov. Projektet har tagit stöd av Arbetsförmedlingens specialister som arbetspsykolog, arbetsterapeut, socialkonsulent samt synspecialist. De har haft en konsultativ roll när det gäller arbetstekniska hjälpmedel, komma vidare i ärenden, information till arbetsgivare samt bemötandefrågor. Projektet har också haft handledning som syftade till att jobba med bemötandefrågor. Projektet har haft en helhetssyn på individen eftersom det är en förutsättning att hemsituationen och fritiden fungerar för att ett arbete eller en arbetsprövning ska fungera. Inför de föreläsningar och seminarium som projektet anordnat har lokaler bokats som uppfyller kraven på tillgänglighet som hiss, handikapptoalett, handikapparkering, ljus, ljud och allergier. Efter träffarna har enkäter fångat upp deltagarnas upplevelser för eventuella förändringar vid kommande evenemang. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Unga på väg till Arbete har inte arbetat med regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridning och påverkan inom Socialfonden handlar om att föra in resultat och erfarenheter i ordinarie verksamhet främst hos projektens egna organisationer men också hos andra relevanta aktörer. Projektresultaten ska förändra organisationernas arbete på ett varaktigt sätt. För projekt Unga på Väg till Arbete har det handlat om att utveckla och fördjupa samverkan i nätverk med andra myndigheter, vården, arbetsgivare, sociala företag men också intresseorganisationer och övriga som har visat intresse för projektet. Projekt Unga på Väg till Arbete har tagit initiativ till att ett nätverk i Flens kommun har bildats, nätverket arbetar med unga personer som behöver stöd från minst två samverkande

10 Sid 10 (13) parter för att komma närmare egen försörjning. Nätverket liknar de nätverk som redan finns i Eskilstuna och Katrineholm/Vingåker, ett sådant nätverk saknades innan projektet. Idag tyder mycket på att detta nätverk kommer att fortsätta arbeta med målgruppen även efter att projekt Unga på Väg till Arbete har upphört. Det finns en vilja att fortsätta samverka på detta sätt. Projektet har arbetat med intressentanalys som har mynnat ut i en kommunikationsplan. Under detta arbete har Sweco varit behjälplig samt styrgruppen har tagit del av detta arbete. Viss dialog har även förts uppåt i Arbetsförmedlingens organisation om projektets arbete och resultat. Spridningen har varit till huvudkontoret på Arbetsförmedlingen då det gäller enheten EU-fondsamordningen, Nationella kunder, enheten ungdomar och avdelningen Rehabilitering till arbete. Det har förekommit många företagskontakter med lämpliga arbetsgivare under projekttiden vilket har resulterat att det i dag finns ett etablerat nätverk och goda kontakter som även fortsättningsvis kommer att användas av Arbetsförmedlingen. Flera arbetsgivare, särskilt de sociala företag som tagit emot deltagare, har efter projektet god kunskap om och beredskap att ta emot fler ungdomar för arbetsprövning. Ett antal arbetsgivare har hört av sig till Arbetsförmedlingen för att erbjuda platser även framöver. Projektets ambition var att bygga upp företagsringar. Detta var dock inte genomförbart. Dels har det varit långa prövningar för de allra flesta deltagarna, de flesta har påbörjat en prövning under 10 timmar per vecka och successivt utökat tiden och arbetsuppgifterna. Dels har deltagarna intresseområde varit viktigare, det har lett till att flera haft individuella lösningar då det gäller platser. En annan anledning är intresset att ta emot målgruppen för prövning har störst hos mindre arbetsplatser och flera av dessa har anställt ungdomen. Därmed har det varit svårt för dessa arbetsplatser att ta emot ytterligare en person för prövning som är tanken med företagsringar. Ett antal föreläsningar och några seminarier har hållits under projekttiden då olika samverkande parter och arbetsgivare har bjudits in. Seminarierna har varit uppskattade och har bidragit till ökad kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster i allmänhet och om projektets arbetsmetoder och målgruppen i synnerhet. Föreläsningarna har varit välbesökta och har bidragit till ökad förståelse för och kunskap om målgruppen då föreläsningarna har varit inriktade på kunskapsspridning om olika funktionsnedsättningar kopplade till arbetslivet. En studieresa till Umeå genomfördes efter initiativ från projektet i syfte att studera deras ungdomstorg, där man haft framgång i arbetet med unga personer som står långt från arbetsmarknaden. På studieresan deltog handläggare och chefer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas olika förvaltningar, representant från psykiatrin samt från samordningsförbundet i Sörmland, RAR. Ett slutseminarium och en föreläsning hölls i anslutning till att projekt Unga på väg till arbete skulle avslutas, då bjöds alla samverkande myndigheter, arbetsgivare och deltagare in för att få ta del av resultaten och arbetsmetoderna. En arbetsgivare delade med sig av sina erfarenheter av projektets arbetsmetoder. Även media var inbjudna och en artikel om projektet och en deltagares berättelse om sin tid i projektet publicerades i lokalpress. På Arbetsförmedlingens intranät VIS publicerades en artikel om resultatet av projektet. Idag står klart att Arbetsförmedlingen implementerar det samverkande arbetssättet och förstärker arbetet med funktionsnedsatta genom att tillsätta en tjänst samt att samordningsförbundet har beviljat medel som gör att ett ungdomstorg kommer att etableras i en av de deltagande kommunerna. En ansökan till samordningsförbundet RAR om ett liknande

11 Sid 11 (13) upplägg är under bearbetning i en ytterligare en av de deltagande kommunerna. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Sweco Strategy har varit extern utvärderare i projektet och regelbunden dialog har förts mellan Sweco, projektet och styrgruppen. Projektledaren har skickat statusrapport samt minnesanteckningar så utvärderaren har kunnat följa projektets arbete mot målen. Kontinuerlig dialog har förts med projektledaren och planering inför kommande arbete har genomförts. Sweco har genomfört intervjuer, både i möten och via telefon med deltagare, arbetsgivare, samverkansparter samt styrgruppsmedlemmarna. Sweco har även varit delaktiga på styrgruppsmöten, på projektledarmöten samt genomfört workshop kring jämställdhetsintegrering. Sweco har även genomfört fallstudier för att belysa framgångsfaktorer i projektet. Sweco har även varit delaktiga på styrgruppsmöten vid diskussioner om implementering. Sweco redovisade deras arbete och analys vid slutseminariet. En gedigen slutrapport med tillhörande samhällsekonomisk utvärdering har lämnats till styrgruppen. Det som Sweco har kommit fram till som utvärderare i projektet är att Målen i projektet är i stort uppnådda, att genomströmningen samt resultaten i princip har uppnåtts. Deltagarna har i stort varit positiva till projektet, hur de har upplevt stödet och arbetsprövningen Arbetsgivarna är överlag positivt inställda, de är nöjda med kontakten med projektet. Samverkansparterna ser positivt på det individuella stödet som projektet har kunnat erbjuda deltagarna samt att arbetssättet har ansetts varit enkelt. Något annat som Sweco lyft fram som framgångsfaktorer i projektet är 1. Relationen till arbetsgivaren: betydelsen av att hitta bra arbetsgivare 2. Gott om tid: det är en långsam utveckling från låg nivå vilket kräver gott om tid. 3. Överlappande övergångar och parallella stöd: glapp i processen kan stjälpa arbetet och därför är det extra viktigt att tillåta överlappningar och stöd som ibland pågår parallellt. 4. Individens motivation: Samförstånd mellan olika aktörer däribland individen själv kring hans/hennes egna förutsättningar är en grundförutsättning för lyckosamt arbete. 5. Fungerande nätverk: nätverken omkring individerna är betydelsefulla som stöd, inte minst praktiska och vardagliga aspekter. 6. Helhetssyn med stöd både i privatlivet och i arbetslivet Swecos sammanfattning av projektets resultat Önskat resultat Uppnått resultat Utveckla samverkan och säkerställa rollerna mellan myndigheterna Delvis uppnått Samverkan ser olika ut i de fyra kommunerna. Att få till stånd nätverk i Flen var ett viktigt steg. Ansökan om finansiering av ett Ungdomstorg i Katrineholm är en mer utvecklad samverkan. Bygga upp en sammanhållen process för de ungdomar som deltar Uppnått

12 Sid 12 (13) Arbetssättet har möjliggjort att ungdomarna inte hamnar mellan stolarna, handläggarna har följt med tills en ny stödperson har tagit vid. Genom att deltagarna har kunnat behålla ersättningen mellan försäkringssystemen har processen kunnat hållas samman. Unga funktionsnedsatta är bättre rustade för att ta dela v AFs insatser Uppnått Genom att deltagarna har kunnat ta tid på sig har de fått möjlighet att lyckas Unga har ökat sin anställbarhet Uppnått De som har genomfört arbetsprövning har i stor utsträckning ökat sin anställningsbarhet. 60 procent av deltagarna bedöms ha kommit närmare arbetsmarknaden Bygga god relation med arbetsplatser Uppnått Fallstudierna visar att de goda relationerna med arbetsplatser har varit en framgångsfaktor. Ett arbetssätt som ökar jämställdheten Ej uppnått Projektet har haft ojämn fördelning av kvinnor och män. Frågan har hanterats, men resultatet är ändå ojämnt. Att påverka arbetsgivare att se målgruppen som en resurs Delvis uppnått Några arbetsgivare uppger i intervjuer att de ser målgruppens om en resurs. Ett arbetssätt som bygger på enkel kommunikation och som kan implementeras Uppnått Flera delar av projektet kommer att implementeras. Projektägaren menar att det delvis beror på att arbetssättet varit så pass verksamhetsnära. Samarbetet med Sweco har uppskattas av projektet, det har varit ett bra stöd för projektledaren för att få stöd i måluppfyllelse och i arbetet med implementeringen. Projektledaren rekommenderar att ta del av Swecos slutrapport för en mer utförlig beskrivning om projektets resultat och framgångfaktorer. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? På alla styrgruppsmöten har projektet redovisat flödet i projektet, hur det har sett ut vid den speciella tidpunkten. Det som har redovisats är från vilken verksamhet deltagaren har kommit, de flesta har kommit från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, ett mindre antal har kommit från kommunen. De flesta som har deltagit har haft en neuropsykiatrisk diagnos eller lindrig utvecklingsstörning. Det är ett fåtal deltagare som inte har någon fastställd diagnos då de har kommit in i projektet och få har haft förvärvad hjärnskada, syneller hörselnedsättning. Projektet har även redovisat hur många deltagare som deltar, hur många av dessa som har haft en arbetsprövning samt har haft SIUS-stöd eller stöd av någon form av specialist. Då det gäller de som har avslutats har projektet redovisat hur många som har gått i anställning. Projektet har arbetat aktivt med att ta fram könsuppdelad statistik under hela projektets gång då det gäller inflöde, arbetsprövning och olika resursstöd. Vid två tillfällen har genusspaning genomförts som har mynnat ut i en matris över de mönster projektet har upptäckt och som sedan har analyserats och utvärderats. Projektet har varit lyhört vid kontakter med samverkansparter, deltagare och arbetsplatser för att ständigt utveckla arbetssätten. Ett exempel är att projektet tillsammans med nätverken tillika remissgruppen gjorde upp en prioritetsordning då det var kö in i projektet. Ett annat exempel är göra upp ordningsregler och kontakuppgifter vid arbetsprövningar eftersom målgruppen ofta behöver tydlighet om vad som gäller. Projektet har vid varje förläsning tagit in utvärdering för att få en uppfattning om vikten av

13 Sid 13 (13) föreläsningen. Det har överlag varit mycket positiva uppfattningar bland både deltagare, arbetsgivare och samverkansparter. Projektet har lämnat ut utvärderingar till deltagare, arbetsgivare och samverkansparter. Även dessa utvärderingar har varit positiva. Deltagarna har överlag varit nöjda med arbetsprövningsplatserna, kontakten med projektmedarbetarna och med tiden i projektet. Arbetsgivarna har upplevt kontakten med projektet som positivt och samverkansparterna med det individuella stödet som projektet har kunna erbjudit deltagarna. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Att arbeta med gruppen unga med funktionsnedsättning är verkligen inspirerande och det ger energi, speciellt då en ungdom kommer till rätt arbetsplats och får rätt stöd för att lyckas. Det finns ett stort engagemang att ge det stödet hos arbetsplatser och bland de samverkansparter projektet har arbetat tillsammans med. Ibland har det dock varit svårt att få till rätt stöd och då är det viktigt att fortsätta arbeta för att finna en lösning. Tiden har en stor betydelse, tänk på att processen behöver få tid och var kreativ i att finna lösningar. Betydelsen av att ha rätt bemanning i ett projekt är av yttersta vikt, det gäller både personaltäthet och att det ska vara kunnig personal. Unga på Väg till Arbete har under vissa perioder brottats med byten av personal vilket har påverkat projektets arbete. Styrgruppens arbete är också mycket viktigt, att representanterna har förståelse för att de är beslutfattare samt ska ta emot projektets resultat och är viktiga i implementeringsarbetet. Styrgruppen har haft flera mycket engagerade styrgruppsmedlemmar så flera delar av projektets resultat kommer att leva vidare efter projekttiden. Att ha en god dialog med ESF är viktigt, projektet har haft mycket stöd från samordnaren och ekonomen som har varit knuten till projektet. Utvärderaren är viktig som ett bollplank för projektet och i synnerhet för projektledaren. Det är viktigt att ha någon utanför projektet som ett stöd för måluppfyllelse och vid implementering. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektledare Carolin Lillieh Arbetsförmedlingen Styrgruppens ordförande Kristina Bengtsson Arbetsförmedlingen Projektets utvärderare Elin Björkman Sweco Strategy