Samverkanskoordinator och arbetscoacher Tierps kommun

Transkript

1 a (17) 2015:31 Överenskommelse om Samverkan Samverkanskoordinator och arbetscoacher Tierps kommun Huvudprojektägare: Projektägare: Beräknat start- och slutdatum: Totalkostnad: Tierps kommun Arbetsförmedlingen i Tierp Försäkringskassan Landstinget kronor Diarienummer:

2 2 (17) Innehåll Sammanfattning... 3 Förutsättningar Målgrupp och mål Beskrivning av projektets målgrupp Projektmål Syfte, önskade effekter och ev särskilda uppdrag Projektets bakgrund Bakgrund och problem Kartläggning/Analys Lösningen Arbetssätt Samverkan Skillnad från ordinarie verksamhet Organisationernas respektive åtaganden Utvärdering Projektets finansiering Överenskommelse Lagar och förordningar Information från projektet Hantering av projektplanen fram till styrelsens beslut Bilagor Underskrifter... 17

3 3 (17) Sammanfattning Målgruppen (1.1) Målgruppen är personer som bedöms vara i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering för att öka eller återfå sin arbetsförmåga samt behöver kompletterande stöd för att klara av att delta i, eller förberedas för insattser från någon av samverkansgrupperna. Målgruppen är personer där stödet bedöms nödvändigt för att minska risken att dessa individer faller mellan stolarna, får fel eller otillräcklig insats alternativt inte klarar av planerad eller pågående insats. Målgruppen är personer boende i Tierps kommun. Lösningen (3) Tierps kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget vill tillsammans skapa och bedriva ett plattformsarbete för samverkan. Denna plattform skall införlivas i respektive organisations ordinarie verksamhet och vara en naturlig del för utveckling. För att möjliggöra och skapa denna plattform ska en samverkanskoordinator och två arbetscoacher tillsättas, och för att stödja och leda arbetet tillsätts en lokal utvecklingsgrupp för samverkan (LOKUS). Problemet (2.1) Personer med sammansatt problematik och långvarigt bidragsberoende löper stor risk att vandra runt i systemen och därav riskerar att falla mellan stolarna eller bli hemmasittare. Dessa personer kan ofta inte ta del av samhällets resurser och driva sin egen rehabilitering. Insattser för denna grupp tenderar att dröja, vara otillräckliga och genomförs utan samordning, vilket leder till stora samhällskostnader och ett utanförskap för den enskilde. Flera av dessa personer har även någon form av psykisk ohälsa, ofta låg utbildningsnivå och ringa arbetslivserfarenhet vilket leder till en saknad förmåga att försörja sig över tid. För organisationerna är det svårt att kartlägga hela individens förutsättningar och att upprätthålla en hållbar planering, då de ofta uteblir från bokade tider och planerade insatser. Samordningen kring dessa personer innebär att huvudmännen måste omboka möten och insatser försenas. Det är svårt för organisationerna att finna övergripande rutiner och stöd till dessa personer. Samverkan (3.1.1 och 3.1.2) Samverkanskoordinatorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheter för personer som är i behov av samordnad rehabilitering för att öka sin arbetsförmåga. Målen (1.2) Att deltagaren ses som en helhet och kan ta del av samhällets insatser och närma sig arbetsmarknaden. Att deltagaren genom stöd som samverkanskoordinatorn ger till de olika organisationerna, får stöd i form av gemensamma resurser som för personens utveckling framåt. Att huvudmännen antar gemensamma överenskommelser och rutiner för samverkan och införlivar dessa inom sina respektvive verksamheter. Samverkanskoordinators uppgift är att kartlägga och tydliggöra de olika huvudmännens ansvar för målgruppen. Samordningskoordinatorn ska ta fram förslag till övergripande överenskommelser och rutiner för samverkan och stödja de olika huvudmännen att införliva dessa rutiner inom sin verksamhet. Samordningskoordinatorn ska tillsammans med huvudmännen göra riskbedömningar för att se var samverkan behöver utvecklas och på vilket sätt. Samverkanskoordinatorn ska skapa forum för parternas diskussioner om strukturella och organisatoriska frågor som påverkar samordning och samverkan. Helhetssyn på individen blir vägledande och samordningskoordinatorns roll är att skapa förutsättningar för en samsyn på individen.

4 4 (17) Förutsättningar För att ett projekt skall kunna beviljas stöd av Samordningsförbundet måste ett antal grundläggande förutsättningar vara uppfyllda: - Verksamheten skall underlätta eller bidra till arbetslivsinriktad rehabilitering, och ska också bidra till en effektiv resursanvändning. - Projektets målgrupp skall vara: Individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, vilka inte i tillräcklig grad kommit i åtnjutande av samhällets resurser. - Projektet måste vara en samverkan mellan minst två av förbundets medlemmar. Denna samverkan bör vara direkt, men kan också under vissa omständigheter ske i form av ett samarbete mellan en samarbetspart till en av förbundets medlemmar. - All verksamhet som finansieras av Samordningsförbundet skall syfta till att utveckla samverkan mellan de deltagande medlemsparterna. - Projektidén skall från början vara förankrad och understödd av medlemsorganisationens representant i Samordningsförbundets förbundsberedning. Kontakt bör alltid tas med Samordningsförbundets kansli innan arbete med denna obligatoriska projektmall tar sin början. Kansliet kan bland annat erbjuda processtöd till stöd för ansökningsarbetet. Mer information finns på vår hemsida, där också flera styrande dokument (främst förbundets Finansieringspolicy) finns tillgängliga. 1 Målgrupp och mål 1.1 Beskrivning av projektets målgrupp Beskriv tydligt projektets målgrupp. Börja med de kriterier ni ställt upp som definition av målgruppen. Skilj på de kriterier ni definierat, och på övrig beskrivande text. Bedöm både hur stor målgruppen beräknas vara totalt sett, och på hur många individer ur målgruppen som projektet kan omfatta. Ta hänsyn till och redovisa bedömt inflöde i målgruppen under projekttiden. Om det finns olika undermålgrupper, beskriv dessa tydligt och skiljt från varandra. <Tips: En målgruppsbeskrivning kan också göras genom att beskriva att målgruppen INTE omfattar personer med/som Beskrivningen här skall framöver kunna ge handläggare inom alla inblandade organisationer tillräckligt med information för att kunna avgöra om en viss person tillhör målgruppen eller inte. Även för förbundsstyrelsens ställningstagande är en så tydlig målgruppsbeskrivning som möjligt viktig.> Målgruppen är personer som bedöms vara i behov av samordnad rehabilitering för att öka eller återfå sin arbetsförmåga, samt behöver kompletterande stöd för att klara av att delta i, eller förberedas för insatser från någon av samverkansparterna. Målgruppen är personer där stödet bedöms nödvändigt för att minska risken att dessa personer faller mellan stolarna och blir hemmasittare, får fel eller otillräcklig insats alternativt inte klara av planerad eller pågående insats. Målgruppen är personer boende i Tierps kommun.

5 5 (17) Deltagaren skall vara i behov av stöd från flera huvudmän för att kunna närma sig arbetsmarknaden och kunna ta del av arbetsmarknadspolitiska insatser och program. Samverkanskoordinatorn ska stödja samverkan kring personer som aktualiserats av någon av huvudmännen. Antalet personer i behov av samlad rehabilitering är stor. Kommunens nyetablerade Arbetsmarknadsenhet har under augusti och september 2015 tagit emot uppdrag från Arbetsförmedlingen och Sociala enheten. Individerna har kartlagds och en stor del av personerna är mycket långt från arbetsmarknaden pga ohälsa och/eller saknar helt eller delvis kunskap, kontakter eller erfarenheter för att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden. Merparten av personerna har varit långtidsarbetslösa, vilket påverkat hälsan negativt. Det är idag svårt att uppskatta antalet personer som kommer att beröras av denna samverkan. I och med den höga arbetslöshet som kommunen har ser vi att många personer kommer att ha behov av stöd av minst två samverkansparter för samlad rehabilitering. 1.2 Projektmål Redovisa projektets mätbara mål. Exempel är: - Andel/antal personer som fullföljt hela projektet så som det är planerat (dvs ta hänsyn till ett bedömt bortfall) - Andel/antal till arbete/studier/eget företag inom? månader - Andel/antal som fått ökad arbetsförmåga/kommit närmare arbetsmarknaden/fått förbättrad egenupplevd hälsa Föreslå gärna andra mål som ni anser bättre speglar projektets syfte. Målformuleringarna ska vara anpassade till projektet verksamhet. <Beskriv också hur och när projektmålen ska mätas. Beskrivningarna görs så konkreta/precisa som möjligt. Projektmålen är ett åtagande om leverens som projektet gör mot Samordningsförbundet. Exempel på faktorer som bör/kan ingå i projektets mål finns nedan.> Att huvudmännen antar gemensamma överenskommelser och rutiner för samverkan och implementerar dessa inom sina respektive verksamheter. Att deltagaren, genom det stöd som samverkanskoordinatorn ger till de olika organisationerna, får stöd i form av gemensamma resurser som för personens utveckling framåt. Att deltagaren ses som en helhet och kan ta del av samhällets insatser, närma sig arbetsmarknaden och nå egen försörjning.

6 6 (17) Under 2016 finns en överenskommelse om processen för samordnad rehabilitering. Den 31 december 2016 anser 100 % av individerna som berörs av samverkan mellan minst två av huvudmännen att det förbättrats. Den 31 december 2016 anser 100 % av de tillfrågade medarbetarna i organisationerna att samverkan har förbättrats genom projektet. Varje arbetscoach kommer att arbeta individuellt max 15 personer åt gången. Grupper kommer att skapas om möjlighet finns. En bedömning är att målgruppen kommer att behöva stöd under en längre tid, vilket innebär att vi kommer att stödja totalt cirka personer under projekttiden. Av dessa personer har vi som mål att: % kommer att gå till studier eller arbete. 75 % kommer att genom praktik stärkas och eventuellt kartlägga sin arbetsförmåga och därmed komma närmare arbetsmarknaden. 1.3 Syfte, önskade effekter och ev. särskilda uppdrag - Beskriv kort och övergripande projektets syfte/idé och önskade effekter. Det kan vara på individ-, personal- och/eller organisationsnivå. Dessa behöver inte vara mätbara eller konkreta. Tex: Vad vill man ha uppnått utöver projektmålen vid projektets slut? - All verksamhet som finansieras av Samordningsförbundet skall också syfta till att utveckla samverkan mellan de deltagande medlemsparterna. Formulera utifrån detta ert syfte och önskade effekter som projektet ska leda till inom området samverkan. - Om något särskilt uppdrag skall utföras inom ramen för projektet beskrivs det också. <Syftet och effekterna formuleras så att idén/viljan med projektet blir tydligt. Detta skall vara en vägledning för projektmedarbetarna för att kunna följa intentionen i projektet, och skall förtydliga vad man vill sträva efter under projekttiden.> Syftet med samverkanskoordiantorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheter för individer som är i behov av samordnad rehabilitering för att öka sin arbetsförmåga. Den nödvändiga samverkan ska ske effektivare genom samverkanskoordinatorns arbete. Samverkanskoordinatorns insatser riktar sig främst till handläggare och chefer i de samverkande organisationerna och kopplas in när ordinarie samverkansforum inte räcker till. Samverkanskoordinatorn kommer inte att handlägga individärenden utan vara ett stöd till organisationerna. Samverkanskoordinatorn ska arbeta med en strukturerad samverkan mellan myndigheterna. Samverkanskoordinatorn ska även ha en gedigen kunskap om de olika huvudmännens samtliga resurser och hålla sig ajour med förändringar och utveckling inom de olika organisationerna.

7 7 (17) Samverkanskoordinatorn ska stödja samverkan som aktualiserats av någon av huvudmännen. Huvudmännen och Samverkanskoordinatorn ska tillsammans kartlägga och förtydliga de olika insatserna och ansvarsområden inom respektive organsiation. En tänkt insats är kontakt med arbetscoach. Coachernas uppgift är att vägleda och stödja individen mot egen försörjning. Rutiner och riktlinjer ska tas fram i syfte att öka och säkerställa en framtida kvalitativ samverkan mellan de olika huvudmännen. Riskbedömningar ska visa var samverkan behövs och i vilka situationer som samverkan försvåras eller ej sker. Samverkanskoordinatorn ska ansvara för att göra behovsorientering, fånga upp behov av kompetensutveckling och bilda nätverk för samverkan i organisationerna. Vid projektets början kommer en överenskommelse att tas fram för huvudmännen där samverkanskoordinatorns uppdrag utifrån projektet tydligt anges och där respektive huvudmans åtagande inom projektet klargörs. 2 Projektets bakgrund 2.1 Bakgrund och problem Beskriv kortfattat bakgrunden till projektet. Det ska tydligt framgå varför projektet behöver startas och vilka befintliga problem som ska lösas på individ och ev också organisationsnivå. <Genom att läsa bakgrundsbeskrivningen kommer läsaren att förstå behovet av den samordnade rehabiliteringen, både ur individens och verksamheternas perspektiv. Problembeskrivningen bör även på organisationsnivå beskriva varför problemet uppstått.> Individer med sammansatt problematik och långvarigt bidragsberoende löper stor risk att vandra runt i systemen och därav riskerar att falla mellan stolarna. Dessa individer kan ofta inte ta del av samhällets resurser och driva sin egen rehabilitering. Insatser för denna grupp tenderar att dröja, vara otillräckliga och genomförs utan samordning, vilket leder till stora samhällskostnader och ett utanförskap för den enskilde. Flera av dessa individer har även någon form av psykisk ohälsa, ofta låg utbildningsnivå och ringa arbetslivserfarenhet vilket leder till en saknad förmåga att försörja sig över tid. För organisationerna är det svårt att kartlägga hela individens förutsättningar och att upprätthålla en hållbar planering, då de ofta uteblir från bokade tider och planerade insatser. Samordningen kring dessa individer innebär att huvudmännen måste omboka möten och insatser försenas. Det är svårt för organisationerna att finna övergripande rutiner och stöd till dessa individer.

8 8 (17) 2.2 Kartläggning/Analys Beskriv kända fakta kring målgruppen. Viktigast är att tydligt belysa behoven/problemen hos målgruppen. Lägg tyngdpunkten på de förhållanden som påverkat ert val av projektupplägg. <Om bilden av målgruppen är för oklar finns möjlighet att söka ett kartläggningsprojekt hos Samordningsförbundet, se vår hemsida.> Huvudmännen kan utifrån sitt arbete med målgruppen se att individerna ofta stannar längre i insatser för att man inte ser helheten av problematik eller förmåga. Individerna saknar ofta förmåga att försörja sig över tid. De har låg utbildning och ofta nedsatt funktionsnivå vilket försvårar deras möjlighet till sysselsättning. Målgruppen har i hög grad psykisk eller fysisk ohälsa, men liten förmåga att upprätthålla kontakter med vården, vilket hindrar medicinsk behandling och rehabilitering. De saknar förmåga att tydliggöra sina behov i ett helhetsperspektiv. Målgruppen har låg förmåga att ta del av samhällets resurser och insatser. Målgruppens omfattande behov av samordnat stöd tydliggör behovet av strukturell samverkan. Inom huvudmännens ordinarie verksamhet behövs utveckling av övergripande samverkan för att individen ska kunna tillgodogöra sig de insatser som erbjuds. 3 Lösningen 3.1 Arbetssätt Beskriv övergripande hur ni vill arbeta i projektet. Beskriv om tillämpligt även hur ev. överlämning till ordinarie verksamhet efter projektet skall gå till, och vilka de vanligaste mottagarna bedöms vara. Tierps kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Landstinget vill tillsammans skapa en långsiktig samverkan. Det ska ske med stöd av en Lokal Utvecklingsgrupp för Samverkan (LOKUS), en samverkanskoordinator och två arbetscoacher. Samverkan baseras på en strategi som betonar sammanhållen och långsiktig inriktning av verksamheten. Den ska leda till en fördjupad samverkan mellan myndigheterna, kulturellt, strukturellt och organisatoriskt som tar sin grund i insatser för individen. Individens förutsättningar, behov och medverkan är avgörande för planeringen av samverkan. För att utveckla detta behövs en samverkanskoordinator som verkar strukturellt parallellt med insatser för enskilda individer. Samverkanskoordinatorn ska arbeta med systematisk kartläggning och utveckling samt med stöd och tydliggörande. Forum ska skapas tillsammans med huvudmännen för att göra riskbedömningar där samverkan behöver

9 9 (17) utvecklas. Överenskommelser och rutiner ska tas fram som antas av respektive huvudman. De upparbetade forumen är viktiga för diskussioner och tydliggörande av ansvar och uppgifter. Genom att samverkanskoordinatorn blir spindeln i nätet och någon att vända sig till när behov av samverkan uppstår, används de gemensamma resurserna effektivare. En samsyn om att myndigheterna ska anpassa sina insatser tillsammans med den enskilde uppnås. Kompetensutveckling och lärande ingår som viktiga inslag. Samverkanskoordinatorn kommer att arbeta nära arbetscoacherna. I målgruppen finns det många som inte tar sig ut ur hemmet och uteblir möten och andra besök som påverkar deras framtid negativt. Arbetscoachernas uppdrag kommer att vara att stödja dessa för att återgå till ett mer aktivt liv som krävs för att komma närmare arbetsmarknaden. Arbetscoacherna kommer att utföra individuella kartläggningar, coachande samtal och motiverande samtal enligt MI samt aktiviteter individuellt och i grupp. Arbetscoacherna kommer att anpassa arbetssättet utifrån individens behov men till grund arbetar de utifrån IPS-modellen, Indiviual Placement and Support. Arbetscoacherna kommer tillsammans med varje deltagare att utforma både en långsiktig och kortsiktig handlingsplan. I handlingsplanen ska delmålen och målen beskrivas. Individerna ska genom aktiviteterna hitta sina resurser och därmed öka sin möjlighet att utveckla, förbättra eller kompensera nedsatt arbetsförmåga. Arbetscoacherna ska arbeta utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt där individen är delaktig i sin egen rehabilitering. Genom denna långsiktiga samverkan kommer individer som har behov av samordnad rehabilitering att identifieras. Parterna bedömer att det finns stor risk att resurserna i ordinarie verksamheter inte är tillräckliga för att ge det mer långvarigt personliga stöd som flertalet av dessa individer behöver för att kunna tillgodogöra sig de insatser som planeras. Till stor del har framgångar i tidigare projektverksamhet varit kopplad till de utökade resurser som funnits att tillgå. Detta har gett förutsättningar för samverkan kring individen. Parterna ser därför ett behov av att det parallellt med samverkanskoordinatorns arbete finns arbetsförmedlare och specialister som har kunskap och rutiner för arbete kring de individer som befinner sig i en situation där nuvarande arbetssätt inte räcker till.

10 10 (17) Samverkan Samordningsförbundets syfte är att stödja samverkan mellan medlemsorganisationerna. Beskriv därför hur samverkan i detta projekt bedöms göra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen bättre, effektivare eller mer heltäckande. Det kan ske ur både individperspektiv och ur organisationsperspektiv. Samverkanskoordinatorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheter för personer som är i behov av samordnad rehabilitering för att öka sin arbetsförmåga. Samverkanskoordinators uppgift är att kartlägga och tydliggöra de olika huvudmännens ansvar för målgruppen. Samordningskoordinatorn ska ta fram förslag till övergripande överenskommelser och rutiner för samverkan och stödja de olika huvudmännen att införliva dessa rutiner inom sin verksamhet. Samordningskoordinatorn ska tillsammans med huvudmännen göra riskbedömningar för att se var samverkan behöver utvecklas och på vilket sätt. En stor del av arbetet är att hitta samverkansmöjligheter som kan utveckla individens situation i förhållande till de olika verksamheterna och medföra att den rehabiliteringen effektiviseras. Samverkanskoordinatorn ska vara rådgivande till huvudmännen när ytterligare stöd behövs för att möjliggöra för individen att upprätta och bibehålla kontakter i sin rehabiliteringsprocess, och på så sätt verka för individens utveckling och planering. Samverkanskoordinatorn ska verka för att insatser för individen koordineras så att effektiv samverkan uppstår till gagn för individen. Detta medför att huvudmännen erhåller en helhetsbild av individen och minimerar risken för att individen faller mellan stolarna. Det får även till följd att behov snabbt kan upptäckas och samordning av tillgängliga insatser kan aktualiseras. Samverkanskoordinatorn rapporterar till LOKUS-gruppen som har ansvar för att stödja och vägleda denne i arbetet. LOKUS-gruppen ger samverkanskoordinatorn de uppdrag som behövs föra att samverkan ska utvecklas och befästas. LOKUS-gruppen skall bemannas med personer som har mandat att företräda sin organisation Skillnad från ordinarie verksamhet Tydliggör kort de större skillnader som finns mellan å ena sidan verksamheten i projektet och å andra sidan ordinarie verksamheters stöd skulle ha givit individerna i målgruppen. <Hänvisa vid behov till andra avsnitt i dokumentet för att undvika upprepning, men tydliggör alltid de största skillnaderna.> Samverkan innebär att en helhetsbild skapas runt individen på ett tydligare och snabbare sätt än vad som nu föreligger. Strukturer skapas i verksamheterna vilket möjliggör en effektivare handläggning vilket innebär att rehabiliteringen effektiviseras. Handläggare får stöd i att påtala brister i samverkan och när kontakter och rehabiliterande insatser inte fungerar.

11 11 (17) Arbetet medför gemensamma riskbedömningar för när brister i samverkan föreligger. Verksamheterna kommer att utveckla ett gemensamt systematiskt förbättringsarbete med tydliga styrdokument i form av överenskommelser och rutiner. Kunskapen kommer att öka kring respektive huvudmans ansvar och möjliga insatser, vilket gör att rehabiliteringen kan starta tidigare och att förutsättningarna för slutförande ökar. Individen får en större chans att erhålla sysselsättning för självförsörjning. Samverkan medför att samverkanskoordinatorn kan arbeta med systematisk kvalitetsuppföljning på en övergripande nivå gällande samverkan för alla huvudmän, och att denna uppföljning kan ligga till grund för gemensamma förbättringar. 3.2 Organisationernas respektive åtaganden Lokal Utvecklingsgrupp för Samverkan, Lokusgruppen ska ha ett strategiskt och utvecklande perspektiv Gruppen ska bemannas med individer med lednings- strategisk- och beställarkompetens. För att behålla perspektivet är det viktigt att de inte är utförare. Gruppens uppdrag är att besluta om verksamhetsplan för kommande år samt vara stöd för Samverkanskoordinatorn. Part Tierps kommun att: Landstinget att: Beskriv respektive organisations åtaganden. Beskriv de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Lägg till vilken kompetens dessa kräver och/eller vilken yrkesroll man avser att besätta tjänsten med. Kommunen kommer att koppla sin socialtjänst och Arbetsmarknadsenhet mot samverkanskoordinatorns roll för systematisk utveckling. Dessa verksamheter kommer att medverka i forum för samverkan både på individnivå och på organisationsnivå. Tierps kommun deltar i LOKUS-gruppen och aktualiserar vid behov i ordinarie verksamhet frågor och individärenden till plattformen. Arbetscoacherna ansvarar för att aktivt arbeta med individerna för att stärka dem mot arbetsmarknaden. De kontakter som behövs ansvarar arbetscoacherna för att det fungerar för individerna och involverade parters bästa. Relevanta verksamheter kommer att medverka i forum för samverkan både på individnivå och på organisationsnivå. Total omfattnin g (% heltid) 300%

12 12 (17) Försäkringskas san att: Arbetsförmedli ngen att: (Ev.) Gemensamt ansvarar man för att: Försäkringskassan deltar inom sitt ordinarie uppdrag med representation i LOKUS-gruppen. Utifrån individens behov i Försäkringskassans ordinarie uppdrag aktualiserar Försäkringskassan vid behov individer till samverkan och deltar aktivt på möten som andra aktörer kallar till. Arbetsförmedlingen kommer att koppla sin verksamhet mot koordinatorns roll för systematisk utveckling. De kommer att medverka i forum för utveckling både på individnivå och på organisationsnivå. Arbetsförmedlingen deltar i LOKUS-gruppen och aktualiserar vid behov i ordinarie verksamhet frågor och individärenden till samverkan. Vid rekrytering av samverkanskoordinator ska de olika parterna medverka i rekryteringsprocessen. Från varje part finns möjlighet att utses en representant till Lokal Utvecklingsgrupp för Samverkan (LOKUS) Representanten ska inneha lednings-, strategisk- eller beställarkompetens. Summa projektets omfattning i % av heltid: 300 % 3.3 Utvärdering Beskriv hur projektet avser att utvärdera och följa upp sin verksamhet. Samverkanskoordinatorn kommer att skriva årlig verksamhetsplan och verksamhetsberättelse utifrån projektplanen. Där ska tydliggöras planering utifrån de riskbedömningar och kartläggningar som gjorts. Verksamhetsberättelsen ska tydliggöra utfallet av det systematiska förbättringsarbetet. Samverkanskoordinatorn kommer att skriva årlig verksamhetsplan och verksamhetsberättelse utifrån projektplanen som godkänns av styrgruppen. Planen följs upp varje halvår och ska tydliggöra utfallet av det systematiska förbättringsarbetet. Koordinatorn ansvarar för att: I samråd med parterna under första kvartalet 2016 ta fram nyckeltal som mäter samverkan och är underlag för pågående utvärdering. Upprätta och sammanställa en brukarenkät för personer som varit inskrivna hos minst två av huvudmännen i mer än sex månader. Enkäten ska riktas till individernas uppfattning av delaktighet och

13 13 (17) myndigheternas handläggning samt att individen känner att den har gjort framsteg i sin livssituation och sina uppsatta mål. Upprätta och sammanställa en enkät för personalen inom huvudmännens olika organisationer. Enkäten ska undersöka personalens uppfattning om sin kunskap gällande de andra huvudmännens ansvar och uppdrag samt om kvalitén av samverkan. Utvärdera mot målen och resultatet kommer att ligga till grund för fortsatt utveckling i samverkan mellan parterna. Ett seminarium ska hållas 1 år efter starten. På detta seminarium ska både Lokus-grupp och verksamhetsrepresentanter vara delaktiga. Detta seminarium ska leda fram till en skriftlig utvärdering som utgör en del av analysen inför eventuellt nästkommande ansökan.

14 14 (17) 4 Projektets finansiering Här sammanställs de uppgifter som också detaljredovisas i filen Budgetmall till projektplan, vilken finns att hämta på förbundets hemsida. Ifylld fil skall alltid bifogas ansökan. Alla kostnader listade nedan skall kunna spåras tillverksamhet beskriven på andra ställen i ansökan, främst under rubriken Arbetssätt. <Arbeta först fram underlaget i filen, och för sedan över totalsummorna till tabellen nedan. Synliggör eventuell egenfinansiering. Samordningsförbundets ekonomiansvarige finns som stöd för ekonomiarbetet, och ett viktigt dokument är Samordningsförbundets finansieringspolicy (se hemsidan).> Projektets löptid: Samordningsför Huvudprojektäg bundets are finansiering ö Tierps kommun Koordinator 100 % årligen Projektägarnas ev. egenfinansierin Totalt st Arbetscoacher á 100 % årligen Kompetensutveckli ng och overheadkostnader Se detaljerad budget Arbetsförmedlinge n Försäkringskassan Landstinget kr Summa Detaljerad budget finns som bilaga.

15 15 (17) 5 Överenskommelse (Texten under hela detta avsnitt skall stå kvar orörd) 5.1 Lagar och förordningar Projektägarna är verksamhetsansvariga och har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och egna riktlinjer, vilka på något sätt berör uppdraget enligt denna projektplan, följs. Projektägarna är skyldiga att tillse att de och berörda medarbetare är kontinuerlig uppdaterade kring dessa. Personal som arbetar i projektet är fortsatt anställda av berörd medlemsorganisation som också har kvar det fullständiga arbetsgivaransvaret. 5.2 Information från projektet Vid ett beviljande av projektet ska projektet löpande lämna information om sin verksamhet enligt de sätt som Samordningsförbundet meddelar. Främst handlar detta om redovisning i SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) samt om olika rapporter om läget i och utsikterna för projektet enligt gällande rutiner för projekt. Viktiga förändringar i projektet avvikelserapporteras dock i särskild ordning. 5.3 Hantering av projektplanen fram till styrelsens beslut För att säkra respektive organisations åtagande enligt denna ansökan till Samordningsförbundet behöver ansökan skrivas under. Samtidigt bör detta kombineras med en så enkel administration som möjligt. Därför gäller att under den tid som arbete med att skapa detta projekt/denna insats pågår har den tänkta huvudprojektägarens företrädare ansvar för att innehållet i projektförslaget är korrekt och förankrat hos alla andra berörda projektägare. När förbundets beredningsprocess av ansökan ska börja kan därför handlingen, med underskrift av huvudprojektägarens behöriga beslutsfattare (som därmed står som garant för att innehållet är fortsatt förankrat hos alla projektägare) skickas till förbundet. Under processen hanteras ev. behov av ändringar på samma sätt. Inför behandling av Samordningsförbundet styrelse för beslut skall dock samtliga parters behöriga beslutsfattare ha skrivit under och ställt sig bakom den färdigberedda ansökan. Ansökan ska även skickas in elektroniskt i wordformat.

16 16 (17) 5.4 Bilagor Budget

17 17 (17) 6 Underskrifter (Texten under hela detta avsnitt skall stå kvar orörd. Håll ihop alla underskrifter inkl denna text på en sida i möjligaste mån) I och med nedanstående underskrifter och ett därpå följande positivt beslut från Samordningsförbundets styrelse så har ett åtagande från projektägarna, både gentemot varandra och mot Samordningsförbundet, att uppfylla denna projektplan inom de beskrivna ramarna överenskommits. Åtagandet inkluderar att följa tillämpliga och gällande förbundspolicys och andra riktlinjer och anvisningar för projekt (se bl a förbundets hemsida). Eventuella förändringar mot denna projektplan kommuniceras med Samordningsförbundet enligt särskild ordning. De i projektplanen angivna kostnaderna utgör ett maxbelopp, och grund för ersättning är faktisk upparbetade kostnader. Styrelsens beslut om finansiering av samverkansprojektet gäller dock under förutsättning att förbundet beviljas medel från medlemsorganisationerna framöver. Se Samordningsförbundets finansieringspolicy för mer information samt rutiner för rekvirering av medel. Projektnamn: Plattform för långsiktig samverkan i Tierps kommun Ort och datum Huvudprojektägare (namn och namnförtydligande) Projektägare (namn och namnförtydligande) Projektägare (namn och namnförtydligande) Projektägare (namn och namnförtydligande Projektägare (namn och namnförtydligande)

18

19

20 Budget - detaljerad Plattform för långsiktig samverkan i Tierps kommun Projektets löptid: Fyll i färgmarkerade fält: Kostnader att rekvirera från Samordningsförbundet Kostnader i tkr Huvudprojektägare Delprojektägare Delprojektägare Delprojektägare Delprojektägare Tierps kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget NAMN ATT REKVIRERA - ALLA PROJEKTÄGARE Personalkostnader tjänst i % inkl PO.pålägg 1. Samverkanskoordinator 100% Arbetscoach 200% % % % % 0 0 Friskvård 0 Terminalglasögon 0 Övriga personalkostnader 0 Summa personalkostnader 300% Lokalkostnader Lokalhyra 0 0 Övriga lokalkostnader 0 Summa lokalkostnader Övriga kostnader Utvärdering Spridningsseminarium/material Material till deltagarna Inköpta utredningar, utbildningar och tjänster avsedda för deltagare Övriga aktiviteter för deltagare 0 Telefon-, IT-kostnader Resor Tolk 0 Informationsmaterial 0 0 Övrigt 0 0 Summa övriga kostnader Totalt från Samordningsförbundet Egenfinansiering Tierps kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget NAMN Personalkostnader inkl po-pål tjänst i % 1. 0% % % 0 Summa personalkostnader 0% Lokalkostnader Lokalhyra 0 Övriga lokalkostnader 0 Summa lokalkostnader Övriga kostnader Kostnadsbeteckning Kostnadsbeteckning Kostnadsbeteckning 0 Summa övriga kostnader Summa egenfinansiering Total kostnad projektet