Rapport om hur frivilligorganisationer inom det sociala området använt statsbidrag under verksamhetsåret 2006

Transkript

1 Rapport om hur frivilligorganisationer inom det sociala området använt statsbidrag under verksamhetsåret 2006

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Denna rapport är baserad på frivilligorganisationers rapportering av hur de använt statsbidraget under verksamhetsåret Rapporten återspeglar 64 organisationers insatser. Organisationerna varierar i storlek och är verksamma inom olika delar av det sociala området. De arbetar med att förebygga eller behandla missbruk av alkohol och narkotika, ge stöd till utsatta barn och deras familjer eller motverka våld mot kvinnor. Statsbidraget är avsett för riksorganisationernas verksamhet. Rapporten har skrivits av May Wilson. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Mål 1 9 Mål 2 9 Mål 3 9 Utgångspunkter för resultatredovisning 9 Socialstyrelsens summering och bedömningar 10 Redovisning av fördelningen 11 Anslaget 11 Två områden ett anslag 12 Olika organisationsgruppers del av anslaget Fördelningen av extra medel år av 611 planerade verksamheter har återrapporterats 13 Skäl till att planerade verksamheter inte blivit genomförda 15 Bidrag enligt 3 i förordningen 15 Måluppfyllelse 16 Endast ett mål- och ett insatsområde per verksamhetsplan. 16 Fördelning inom mål- och insatsområden 16 Mål 1 16 Övergripande om målområde Redovisning av Mål 1 19 Förebyggande och stödjande insatser beaktas vid bidragsgivningen 19 Socialt stödjande insatser hjälper utsatta 21 Att stärka förmågan till social delaktighet 21 Mål 2 22 Organisationernas opinions- och utbildningsinsatser 22 Insatser som stärker det lokala arbetet 23 Insatser riktade utåt för att påverka samhället 23 Mål 3 25 Ökat anslag 27 Fördelning av medel till lokal verksamhet 27 Lokala jourer som sökte medel direkt från Socialstyrelsen 28 Socialstyrelsens direktiv till SKR och Roks år Riksorganisationernas återrapportering av extra medel år Fördelning av medel enligt särskilt beslut 29 Till länsstyrelser 30 Organisationernas treårsplaner 30 Anslaget ett verksamhetsbidrag 31 Hur har anslagsnivån påverkats av resultatstyrning? 31 Vilken betydelse har statsbidraget? 32 5

6 Vem styr organisationerna? 33 Frivilligt sett 35 År Bilaga 1 41 Socialstyrelsens handläggning av statsbidrag till frivilligorganisationer inom det sociala området 41 Bilaga 2 44 Anslag organisationer

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till riksorganisationer som är verksamma inom det sociala området enligt förordning 1998:1814 senast den 31 maj lämna en redovisning till regeringen om statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och mål såsom de angivits i Socialstyrelsens regleringsbrev. Socialstyrelsen fick ansökningar om statsbidrag från frivillig organisationer. Ansökningarna omfattade 136 miljoner kronor. Totalt hade Socialstyrelsen 66,9 miljoner kronor att fördela. Socialstyrelsen beviljade 64 organisationer bidrag varav fem var nya och fick statsbidrag för första gången. Nio organisationer som ansökte fick avslag eftersom ansökningarna av olika skäl låg utanför de ramar som statsbidraget avsåg. Socialstyrelsen har även fördelat statsbidrag till kvinnojourer som inte tillhör någon riksorganisation. Socialstyrelsen bedömer att frivilligorganisationerna i hög grad har genomfört de verksamheter som var planerade för år Totalt planerades 597 verksamheter och av dessa blev 92 procent helt eller delvis genomförda. Frivilligorganisationerna har i enlighet med regeringens mål med bidraget gjort satsningar inom följande områden: opinionsbildning för att generellt stärka målgruppernas ställning i samhället insatser från central nivå avsedda att stödja och stärka lokal utveckling och lokalt arbete förebyggande och stödjande insatser för målgrupperna samverkan Organisationerna har generellt en hög ambitionsnivå och vill utföra mer än vad anslagets storlek ger möjlighet till, vilket visas av att organisationerna söker nära dubbla summan mot vad som finns i anslaget. Den höjning av anslaget som tillkommit 2004 och 2006 har varit öronmärkta medel. Socialstyrelsen har funnit att statens övergripande syfte med bidraget har uppnåtts. Det övergripande syftet är enligt förordningen att förstärka och komplettera den offentliga sektorns insatser. Socialstyrelsens bedömning grundar sig på uppgifter från organisationerna. Någon ytterligare granskning av verksamheterna har Socialstyrelsen inte gjort. Socialstyrelsen har gjort en genomgång av antalet organisationer som fått anslag från år 2000 till 2006 och funnit att resultatstyrt verksamhetsbidrag innebär en rörlighet. Ett antal organisationer har utgått på grund av minskad aktivitet samtidigt som nya organisationer tillkommit. 7

8 I samband med återrapporteringen har organisationerna haft möjlighet att besvara två frågor om hur de uppfattade situationen kring sina målgrupper inom det sociala området. Vilka förändringar har de noterat? Har förändringarna varit till det bättre eller till det sämre? De bilder som förmedlades från frivilligorganisationerna visade främst på behov och svårigheter för barn och unga i samhället samt för grupper som varit utsatta för sexuella övergrepp. Ett utdrag från svaren på dessa frågor finns i stycket Frivilligt sett. Ett utkast till denna rapport har behandlats vid ett möte med Stora Rådet på Socialstyrelsen i maj månad 2007 dit samtliga organisationer var inbjudna och hade möjlighet att uttrycka sina åsikter om materialet. 8

9 Inledning Av regleringsbrevet för år 2006 daterat den 20 december 2005 framgår följande: Socialstyrelsen skall redovisa fördelningen av medel uppdelad på alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. En samlad redovisning av statsbidragets användning skall ske i särskild ordning (senast den 31 maj 2007) enligt förordning 1998:1814 om statsbidrag till organisationer inom det sociala området. I regleringsbrevet anger regeringen tre mål för statsbidraget. Dessa är: Mål 1 Organisationernas förebyggande och stödjande arbete skall beaktas vid fördelningen av statsbidrag. Till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Socialstyrelsen skall redovisa måluppfyllelsen Mål 2 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag beakta verksamheter som leder till att organisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser stärker deras lokala arbete Socialstyrelsen skall redovisa hur organisationernas nationella opinionsoch utbildningsinsatser har stärkt deras lokala arbete. Mål 3 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag beakta verksamheter som leder till ökad samverkan, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna. Socialstyrelsen skall redovisa hur samverkan ökat. Utgångspunkter för resultatredovisning Av förordningen framgår att Socialstyrelsen ska lämna en samlad redovisning som visar bidragets syfte och mål. I de årliga uppföljningarna är det regeringens tre verksamhetsmål för statsbidraget som ska följas upp. I samband med ansökan om bidrag lämnar organisationerna uppgifter om: 9

10 antal medlemmar antal län organisationen verkar inom vilket huvudområde organisationen verkar inom (alkohol och narkotika, utsatta barn eller våld mot kvinnor) vilket insatsområde (enl. SFS 1998:1814) man arbetar inom. De områden förordningen anger är socialt stödjande arbete, opinionsbildning, samt utbildning och information. Socialstyrelsen har för att rätt kunna återredovisa organisationernas arbete lagt till två insatsområden, förebyggande arbete och organisationsutveckling. vilket av regeringens tre målområden man arbetar inom. För att kunna återrapportera organisationernas arbete korrekt har Socialstyrelsen lagt till ett fjärde mål kallat Andra mål avsett att fånga upp de verksamheter som riktar sig till andra mål än de som regeringen angett. Socialstyrelsens summering och bedömningar Socialstyrelsens redovisning har utgått ifrån de krav som framgår av regleringsbrevet. Redovisningen bygger på resultaten från den återrapportering som organisationerna har gjort. Återrapporteringen har kommit in till Socialstyrelsen under våren I återrapporteringen har organisationerna redovisat utfallet av den verksamhet som var planerad för år Socialstyrelsen har utgått från att de sakuppgifter som organisationerna lämnat är korrekta och har därför inte gjort någon särskild granskning av kvaliteten i underlagsmaterialet. Däremot har Socialstyrelsen gjort en bedömning av i vilken utsträckning respektive organisation har uppnått de förväntade resultaten. Socialstyrelsen har enbart bedömt de delar som ligger inom ramen för statsbidraget. 10

11 Redovisning av fördelningen Socialstyrelsen skall redovisa fördelningen av medel uppdelat på alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Anslaget Under 2006 fanns totalt 66,9 miljoner kronor att fördela vilket var 4 miljoner mer än året innan och en avsevärt större summa än år 2003 då anslaget var 54,2 miljoner kronor. Ökningen beror på det anslag på 9 miljoner kronor som sedan år 2004 har tillförts området Motverka våld mot kvinnor samt det anslag på 4 miljoner kronor till samma område som tillkom år Anslaget på 9 miljoner kronor är främst riktat till lokala kvinno- och mansjourer, huvuddelen av detta anslag fördelas vidare ut till lokal nivå. Socialstyrelsen fick in 73 ansökningar om statsbidrag för 2006, med en sammanlagd ansökningssumma på 136,2 miljoner kronor. Tabell 1 Fördelning Ansökningar/fördelning År 2004 År 2005 År 2006 Antal beviljade ansökningar Antal avslag Totalt antal ansökningar Totalt ansökt belopp milj. kr Totalt belopp att fördela milj. kr 63,2 62,9 66,9 64 av de ansökande organisationerna beviljades bidrag. Samtliga organisationer som beviljats bidrag för 2005 fick även bidrag år 2006, med undantag av Vita Bandet och Frivilliga samhällsarbetare som inte ansökte detta år. Fem organisationer som inte tidigare fått statsbidrag beviljades medel, av dessa tillhör tre organisationer missbruksområdet. Två organisationer tillhör området utsatta barn och deras familjer. Nio organisationer fick avslag. Skäl till avslagen var att de kriterier som angivits i förordningen SFS 1998:1814 inte var uppfyllda. Socialstyrelsen har även fördelat 77,5 miljoner kronor till länsstyrelserna enligt regeringens fördelningslista samt kronor från anslag 14:7 ap.9 till Riksföreningen för sexuellt likaberättigande (RFSL). Dessa medel återrapporteras separat. I rapporten redovisas de verksamheter som organisationerna sökt statsbidrag för. För många av organisationerna innebär det att endast delar av deras totala verksamhet redovisas. Många organisationer bedriver annan omfattande verksamhet utöver de delar som får statsbidrag. Till exempel redovisas inte det ideella arbetet inom ramen för statsbidraget. Inte heller det lokala arbetet redovisas eftersom statsbidraget är till för riksorganisationernas 11

12 verksamhet. Även verksamheter utanför Sveriges gränser faller utanför anslagets ramar. Två områden ett anslag Statsbidragen är uppdelade på två ramanslag, anslag A och B. I regleringsbrevet till Socialstyrelsen finns sedan år 2002 ett tillägg som öppnar gränserna mellan de båda anslagen. Där anges att de två anslagen 18:1 ap.3 samt 14:7 ap.1 ska ses som en helhet. För 2006 utgjorde anslag A kronor och anslag B kronor, sammanlagt kronor. Enligt regleringsbrevet ska Socialstyrelsen redovisa fördelningen uppdelad på områden. Nedan följer en redovisning av antal organisationer inom respektive område. Yrkesorganisationer har nedan delats upp mellan de två områdena A och B. Tabell 2 Antal organisationer inom område A och B Antal organisationer inom område A alkohol, narkotika år 2006 Stöd till klienter, utsatta grupper 10 organisationer Drogprevention, främja nykterhet 19 organisationer Paraplyorganisationer 5 organisationer Yrkes och intresseorganisationer 4 organisationer Totalt antal inom område A 38 organisationer Antal organisationer inom område B utsatta barn och deras familjer samt motverka våld mot kvinnor år 2006 Yrkes och intresseorganisationer 6 organisationer 2 Utsatta barn och deras föräldrar 7 organisationer Motverka sexuella övergrepp 5 organisationer Motverka våld mot kvinnor 8 organisationer Totalt antal inom område B 26 organisationer Olika organisationsgruppers del av anslaget Ett nytt anslag på 9 miljoner kronor som tillkom år 2004, har inneburit att område B har ökat, från att ha utgjort 30 procent av totalanslaget under 2003 till att 2004 utgöra 38 procent av totalanslaget. Från år 2006 tillkom ytterligare 4 miljoner kronor till område B vilket höjde området till 40 procent av totalanslaget. Av dessa medel fick lokala kvinno- och mansjourer år 2006 drygt 5 miljoner kronor. Kvarstående belopp för 26 organisationer inom område B var 20,6 miljoner kronor vilket utgör 31 procent av totalbeloppet. Nedanstående tabell visar den faktiska fördelningen inom varje organisationskategori. I uppdelningen mellan område A och B har bidragen till samtliga paraplyorganisationer förlagts inom område A. En helt korrekt uppdelning mellan områdena borde dock innebära att statsbidraget till paraplyorganisationen Forum för Frivilligt Socialt Arbete, som har medlemmar från båda blocken, delades upp mellan de två områdena vilket inte gjorts i nedan tabell. 12

13 Tabell 3 Fördelning år Missbruks- och nykterhetsorganisationer Anslag tusen kronor Anslag i procent av tot. s:a År klientorganisationer m fl % 15% 16% 15% drogpolitik, prevention, främja nykterhet % 40% 39% 37% samarbets- o paraplyorganisationer % 6% 6% 7% yrkesorganisationer % 1% 1% 1% Anslag milj. kronor område A % 62% 63% 60% Barn o familjer, våld mot kvinnor utsatta barn o familjer % 7% 6% 7% sexuella övergrepp % 3% 3% 4% våld mot kvinnor % 27% 27% 28% yrkesorganisationer % 1% 1% 1% Anslag milj kr område B % 38% 37% 40% Belopp till lokal nivå borträknat % 100% 100% 100% Till riksnivå i procent av totalbelopp 31% Belopp att fördela milj. kronor År ,2 År ,1 År ,9 År ,9 Fördelningen av extra medel år 2006 Det extra anslaget på 9 miljoner kronor som tillkom från år 2004 skulle enligt regleringsbrevet främst ges till kvinnojourernas riksorganisationer för att fördelas vidare till lokal nivå. Samtidigt angavs i regleringsbrevet att lokala kvinno- och mansjourer som inte tillhörde någon riksorganisation skulle kunna söka medel direkt från Socialstyrelsen. Under 2006 fördelade Socialstyrelsen kronor till lokal nivå efter att ansökningar kommit in. Medlen fördelades till tolv lokala verksamheter varav åtta avsåg kvinnojourer och fyra mansmottagningar. Anslaget på 9 miljoner kronor, dess syfte och Socialstyrelsens fördelning av medlen samt en återrapportering av hur dessa medels använts återkommer under rubriken Ökat anslag på sidan 23 i denna rapport. De 4 miljoner kronor som var nya för år 2006 och avsåg kvinnojourers riksorganisationer fördelades till de två riksorganisationerna Roks och SKR. 597 av 611 planerade verksamheter har återrapporterats År 2006 fördelades 66,9 miljoner kronor till 64 organisationer och 611 planerade verksamheter. Av dessa har 597 verksamheter fördelade på 60 organisationer återrapporterats. Två organisationer har missat att återrapportera sin verksamhet för år 2006 och två var så sena med sin återrapportering att resultatet inte finns inräknat i denna rapport. De organisationer som inte återrapporterat är MHF-Ungdom samt Sveriges Mansjourers Riksförbund. Ytterligare sex organisationer var sena med att återrapportera men inkom 13

14 med återrapportering när Socialstyrelsen via e-post påminde alla organisationer som var försenade. Enligt de organisationer som varit försenade med att lämna in en återrapportering har skälet varit glömska. Att inte lämna in återrapportering innebär en sänkning av nästa års anslag. I det följande materialet ingår endast data från återrapporterade verksamhetsplaner. Socialstyrelsen har bedömt att 548 av de 597 återrapporterade verksamheterna är genomförda eller delvis genomförda enligt planerna, vilket motsvarar 92 procent. 49 planerade verksamheterna som återrapporterats har Socialstyrelsen bedömt som ej genomförda och var inte heller reviderade under året. Bristande finansiering angavs i åtta fall vara skäl till den inställda planeringen. Fyra organisationers planering och återrapportering saknas i summeringen. Organisationerna planerar vid ansökningstillfället under hösten för ett visst antal verksamheter. När beslutet om årets anslag kommer kan det bli tydligt att det inte är möjligt att genomföra hela planeringen. Organisationerna har då möjlighet att sända in en revidering av sin planering och ange vilka verksamheter som på grund av bristande resurser inte kommer att genomföras. En handfull organisationer har under 2006 använt sig av denna möjlighet. Både antalet planerade och antalet genomförda verksamheter har kontinuerligt ökat. För organisationerna kan en ambitiös planering vara ett sätt att kraftsamla och visa sin förmåga. Socialstyrelsen har svårt att möta utökade planer med ökad finansiering eftersom det generella anslaget under lång tid legat på samma nivå. Den ökning i anslag som tillkommit har varit öronmärkt för ett speciellt område. Att ett antal nya organisationer har tillkommit (nio stycken) under de sista åren innebär att fler organisationer delar på anslaget. I nedanstående tabell visas antal organisationer som fått statsbidrag samt antal verksamheter som planerats vid ansökningstillfället. Vidare visas det antal verksamheter som återrapporterats som genomförda respektive ej genomförda ett år senare. Tabell 4 Antal genomförda/ej genomförda verksamheter år Jämförelser mellan åren 2002 till 2006 År År År År År Antal organisationer som fått anslag Antal planerade verksamheter Antal helt genomförda/delvis genomförda verksamheter Antal ej genomförda verksamheter Antal genomförda i procent av antal planerade verks Antal ej genomförda i procent av planerade verks Belopp att fördela (miljoner kronor) dessa fem år 54,2 54,2 63,2 62,9 66,9 14

15 En organisation som efter anslagsbeslutet finner stor diskrepans mellan planerad verksamhet och ekonomiska resurser bör lämna en skriftlig revidering där det framgår vilka planer som inte kommer att genomföras. Kostnaderna för de olika verksamhetsplanerna som organisationerna tänker genomföra är inte beräknade. Dessutom kan volontärt arbete (obetalt arbete) ingå i en verksamhet. Därför kan inte Socialstyrelsen se vad som är möjligt att genomföra med de anslag som har betalats ut. Vissa verksamheter som presenteras av organisationerna ligger utanför anslaget. Detta gäller exempelvis verksamheter av internationell karaktär och även verksamheter av rent lokal karaktär. Dessa verksamheter bedöms inte inom anslaget. Skäl till att planerade verksamheter inte blivit genomförda 49 planerade verksamheter genomfördes inte. Socialstyrelsen har i redovisningen funnit två huvudsakliga skäl till varför organisationerna inte har genomfört verksamheterna enligt inlämnade planer: Planeringen ryms inte inom anslagets ramar. Planerna har ändrats, andra prioriteringar har gjorts. I detta sammanhang bör nämnas att drygt nio av tio planerade verksamheter har genomförts. Bidrag enligt 3 i förordningen Femton organisationer får bidrag enligt 3 i förordningen. Bestämmelsen innebär att Socialstyrelsen kan ge bidrag till organisationer som inte uppfyller kraven på att man ska ha verksamhet i minst tio län. Det är organisationer som enligt Socialstyrelsens bedömning gör viktiga insatser av riksintresse för små och utsatta grupper och där det inte för närvarande är rimligt att kräva att verksamheten ska vara rikstäckande. Däremot har också dessa organisationer medlemmar och kontakter med enskilda som bor på skilda håll i landet. 15

16 Måluppfyllelse Endast ett mål- och ett insatsområde per verksamhetsplan. Socialstyrelsen registrerar endast ett mål och ett insatsområde per verksamhetsplan. Organisationerna anger ibland flera huvud- och insatsområden på samma verksamhetsplan. En planering kan ha flera inriktningar men för att få fram en bild av huvudinriktningar i satsningarna väljer Socialstyrelsen att enbart registrera den mest dominanta inriktningen. Fördelning inom mål- och insatsområden Tabell 5. Fördelning av återrapporterade verksamheter inom samtliga mål och insatsområden år 2004 till 2006 MÅLOMRÅDE Antal Antal Antal INSATSOMRÅDE Antal Antal Antal Mål 1 Fler grupper/stärka A Stödjande socialt arbete förmåga a Förebyggande arbete Mål 2 Opinion, B Opinionsarbete/tidn/webb nationellt/lokalt Mål 3 C Utbildning/Information Samverkan D Organisationsutveckling Andra mål Avser när målet ligger utanför mål Totalt Totalt Under mål 1 ovan anges Fler grupper vilket var skrivningen i måltexten fram till och med år Ändringar i text för Mål 1 anges nedan. Mål 1 Organisationernas förebyggande och stödjande arbete skall beaktas vid fördelningen av statsbidrag. Till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Texten i detta mål förändrades inför år Den hade tidigare följande lydelse: 16

17 Bidragen till organisationernas förebyggande och stödjande arbete skall omfatta fler grupper och de förebyggande och stödjande sociala insatserna skall ges ökad prioritet i fördelning. Organisationerna uppskattade förändringen i texten som i sin nya utformning gav en tydligare inriktning än den tidigare formuleringen omfatta fler grupper. I samband med förändringen av texten ökade antalet verksamheter under detta mål från 48 verksamheter år 2004 till 128 år 2005 och 127 för år 2006, se tabell 5. Tabell 6a 2006 års återrapporterade verksamheter fördelade på organisationskategorier och målområden. Organisationskategori Målområde summa klientorganisationer drogprevention/nykterhet paraplyorganisationer yrkesorganisationer utsatta barn med familjer sexuella övergrepp motverka våld mot kvinnor Målinriktning enl regleringsbrev Mål 1 = Stödj/prev/stärka social delaktighet. Mål 2 = Nationellt/lokalt Mål 3 = Samverkan Mål 4 = Annat mål 17

18 Tabell 6b 2006 års återrapporterade verksamheter fördelade på organisationskategorier och insatsområden Organisationskategori Insatsområde A a B C D summa klientorganisationer drogprev/nykterhet paraplyorganisationer yrkesorganisationer utsatta barn m familjer sexuella övergrepp motverka våld m kvinnor Insatsområde enligt förordning Insats A = Stödjande socialt arbete Insats a = Förebygga/preventivt Insats B = Opinion - Tidning - Webb Insats C = Utbildning, Fakta, Forskning Insats D = Organisationsutveckling I ovanstående tabeller kan man utläsa inom vilka målområden och insatsområden som olika organisationskategorier förlagt sina verksamheter under år Det går till exempel att se att organisationerna inom drogprevention/nykterhet förlägger en stor del av sina resurser på opinionsbildning. 71 av 195 verksamheter har den inriktningen, (se insatsområden tabell 6b) och opinionsinriktningen vänder sig både inåt i den egna organisationen (mål 2, 82 verksamheter, se tabell 6a) och utåt till allmänheten (mål 4, 41 verksamheter) oftast politiker beslutsfattare. De bedriver även verksamheter som är förebyggande eller socialt stödjande (mål 1, 51 verksamheter). Övergripande om målområde 1 3 Vid bedömningen av organisationernas planerade verksamhet och resultatredovisning ska Socialstyrelsen utgå från de krav som finns formulerade i regleringsbrevet till myndigheten och i den förordning 1998:1814 som styr statsbidragen. Vissa organisationer beskriver en växande aktiv verksamhet och har fått utökade bidrag, andra organisationer som har en minskande verksamhet har fått sänkt anslag från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har benämnt ett målområde Andra mål. Det innebär att organisationen i sitt arbete har en annan inriktning än vad som ryms inom målen 1-3. Det kan exempelvis gälla opinions-, informations- eller utbildningsinsatser riktade till myndigheter, till andra organisationer eller till allmänheten. 18

19 Redovisning av Mål 1 Mål 1 Att Socialstyrelsen vid fördelningen av statsbidragen skall beakta det förebyggande och stödjande arbetet. Till sådant arbete kan räknas att stärka förmågan till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Socialstyrelsen har i bidragsgivningen beaktat organisationernas förebyggande och stödjande arbete. 127 verksamheter finns inom detta mål. Fördelat på insatsområden visar sig 53 verksamheter avse socialt stödjande arbete och 66 verksamheter avse förebyggande insatser. Siffrorna redovisas Förebyggande under insatsområdet och i stödjande tabell 5 och insatser även uppdelat beaktas på vid organisationskategori bidragsgivningen tabell 6b insatsområde A och i a. Förebyggande arbete bedrivs främst av de organisationer som är verksamma inom området drogprevention/nykterhet. Men begreppet ingår i olika former hos en stor del av de organisationer som får statsbidrag från Socialstyrelsen. Några organisationer har i stort sett hela sin verksamhet inriktad på primärprevention. Här kan nämnas organisationen SMART vars verksamhet riktas till grundskoleelever. Den organisation som har störst antal verksamhetsplaner inom området prevention är MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) som har 10 av sina 26 verksamhetsplaner inom detta område och driver ett kraftfullt alkohol-, drog- och skadeförebyggande arbete. Förebyggande insatser riktas ofta inåt i organisationen för de organisationer som har unga som medlemmar. Som exempel på sådana organisationer kan nämnas IOGT-UNF, SMART, LP-verksamhetens SPIK, Frisksportarna med flera. Men en stor del förebyggande insatser riktas också generellt utåt till unga i samhället. Organisationerna försöker engagera unga i olika aktiviteter och samtidigt lämna ett budskap om nykterhet. Insatser riktas även till vuxna för att medvetandegöra om riskbeteende. Nedan följer exempel på alkohol- och narkotikaförebyggande insatser Blå Bandet Blå Bandet skriver som bakgrunds förklaring till en verksamhetsplan att kyrkor och samfund av tradition har utgjort alkoholfria zoner. Sedan några decennier har en förändring skett och andelen helnyktra i kyrkorna har minskat påtagligt. Forskare befarar att just frikyrkoungdom kan löpa större risk än många andra att fastna i alkoholberoende. Detta beror bland annat på att många unga i frikyrkan har en eller två föräldrar som varit missbrukare och därmed kan ha en genetisk risk för eget missbruk. Till detta kommer att upplevelser och känslor har stor betydelse för ungdomar som söker sig till frikyrkliga miljöer. Den som prioriterar känslor och hög stämning kan ha en benägenhet att ta till droger för att framkalla dessa positiva käns- 19

20 lor när livet tar emot. Många kyrkoledare ser med oro på det tilltagande alkoholbruket bland de unga i frikyrkan. Blå Bandet kommer att genomföra ett pilotprojekt i åtta till tio församlingar och målet är där att via 100 ledare nå 1000 ungdomar. Förhandlingar pågår för att skapa intresse för att bli pilotförsamling. Ett studiematerial har tagits fram som nått ut till 100 församlingar, syftet med detta är att lyfta alkoholfrågorna i församlingen. LP-verksamhetens Ideella Riksförening Under 2005 startade LP-verksamheten ett nätverk kallat SPIK. Det står för spiknykter och är ett verktyg i det förebyggande arbetet. För att vara med i nätverket avger man ett löfte om att avhålla sig från alkohol och narkotika eller andra gifter med berusande effekter. SPIK riktar sig främst till unga men är även öppet för vuxna. Vid årsskiftet2006/2007 fanns i nätverket SPIK. Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) Organisationen genomför varje år rastplatsaktiviteten Ta paus. MHF bemannar 55 rastplatser från Malmö till Överkalix under tre dagar och uppmanar trafikanter via skyltar att ta paus vid nästa rastplats. Där bjuds på kaffe och saft med tilltugg samt information om risker med att köra bil uttröttad eller påverkad av alkohol, narkotika eller trafikfarliga mediciner. Under 2006 arbetade 696 frivilliga funktionärer och de träffade över trafikanter. Ovan exempel kom från området prevention/nykterhet. Nedan följer exempel på förebyggande insatser från organisationer inom övriga områden. Första exemplet kommer från organisationen Mentor som ger individuellt stöd till unga genom mentorskap men även har insett behovet av att stärka de ungas föräldrar. Föreningen Mentor Sverige Föreningen Mentor Sverige driver ett föräldraprogram vars mål är att främja skyddsfaktorer inom familjen genom att hjälpa föräldrar att utveckla föräldrarollen. Syftet är att 1) främja goda relationer mellan barn och vuxna 2) ge vuxna ledsagning i rollen som förälder 3) främja föräldrars interaktion Antalet deltagare i föräldrakurser för år 2006 var 840. Kurserna hölls på elva olika platser inom Sverige. Kurserna är mycket uppskattade eftersom många föräldrar upplever att de har problem med sina barn men inte har råd med privat konsultation. De får heller inget stöd av samhället eftersom problemen inte anses vara så stora att det offentliga stödet är inkopplat. 20