Rapport om hur frivilligorganisationer inom det sociala området använt statsbidrag under verksamhetsåret 2004

Transkript

1 Rapport om hur frivilligorganisationer inom det sociala området använt statsbidrag under verksamhetsåret 2004

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran, anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Sättning Anna Johansson Publicering juli

3 Förord Denna rapport är baserad på frivilligorganisationers återrapportering av hur statsbidraget använts under verksamhetsåret Rapporten återspeglar 57 organisationers insatser. Organisationerna varierar i storlek och är verksamma inom olika delar av det sociala området. De arbetar med att förebygga eller behandla missbruk av alkohol- och narkotika, ge stöd till utsatta barn och deras familjer eller motverka våld mot kvinnor. Statbidraget är avsett för riksorganisationernas verksamhet. Rapporten har ställts samman av May Wilson. Håkan Ceder Överdirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Återrapportering av bidragsgivningen 10 Mål 1 10 Mål 2 10 Mål 3 10 Socialstyrelsens summering och bedömningar utifrån organisationernas resultatredovisningar 10 Socialstyrelsens svar på regeringens frågor 11 Mål 1 17 Mål 2 20 Mål 3 22 Utökat anslag Treårsplaner 26 Organisationernas storlek varierar starkt 26 Information om år Socialstyrelsens handläggning av statsbidrag till frivilligorganisationer inom det sociala området 30 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till riksorganisationer verksamma inom det sociala området enligt förordning 1998:1814 samt att senast den 31 maj lämna en redovisning till regeringen om statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och mål såsom de angivits i myndighetens regleringsbrev. Socialstyrelsen fick för 2004 ansökningar från 70 organisationer om en total summa på drygt 100 miljoner kronor. Totalt hade Socialstyrelsen 63,2 miljoner kronor att fördela, varav 9 miljoner kom från ett anslag som var nytt för året där medlen främst var riktade till den lokala nivån av mans- och kvinnoorganisationer. Efter att Socialstyrelsens gjort en bedömning av ansökningarna gentemot gällande kriterier beviljades 60 organisationer bidrag. Av dessa var sex nya och fick statsbidrag för första gången. Tio nya organisationer som ansökte fick avslag eftersom ansökningarna av olika skäl låg utanför de ramar som statsbidraget avsåg Av de organisationer som fick statsbidrag för år 2004 hade, när tiden för återrapportering gått ut, två organisationer inte återrapporterat till Socialstyrelsen. En organisations återrapportering var inte möjlig att bedöma. Därför ingår i det material som redovisas i denna rapport, återrapportering från 57 av de 60 organisationer som beviljades anslag. Organisationer som inte återrapporterar verksamhet riskerar sänkt eller uteblivet bidrag. Organisationerna har, enligt Socialstyrelsens bedömning, under 2004 i högre utsträckning än tidigare genomfört det som de planerat. År 2004 var 92 procent av de planerade verksamheterna helt eller delvis genomförda, detta kan jämföras med 81 procent för år 2003 och 62 procent för Både antalet organisationer och antalet planerade och genomförda verksamheter har väsentligt ökat under de år som fördelningen enligt dessa anslag skett. Organisationerna har generellt en hög ambitionsnivå och vill utföra mer än vad anslagets storlek ger möjlighet till, vilket visas av att organisationerna söker nära dubbla summan mot vad som står till förfogande i anslaget. Detta borde motivera en höjning av anslagen. En höjning tillkom visserligen inför år 2004 men det var öronmärkta medel huvudsakligen avsedda för den lokala nivån av kvinno- och mansjourers verksamhet. En följd av oförändrat anslag blir att angelägen verksamhet inte kan genomföras. Socialstyrelsen har vid genomgång av återrapporteringarna funnit att organisationerna genomgående anger att de använder statsbidraget i enlighet med det syfte och de mål som staten har för bidraget. Organisationerna genomför ett för samhället viktigt arbete som kompletterar eller ger alternativ till det arbete som utförs av det offentliga eller av kommersiella utförare. Många frivilligorganisationer har kontakt med människor som den offentliga verksamheten har svårt att nå. 7

8 Socialstyrelsen har funnit att statens övergripande syfte med bidraget, att förstärka och komplettera den offentliga sektorns insatser har uppnåtts. Socialstyrelsens bedömning grundar sig på inlämnade uppgifter från organisationerna. Någon ytterligare granskning av verksamheterna har således inte gjorts. Organisationernas satsningar finns främst inom tre områden förebyggande och stödjande insatser för målgruppen, opinionsbildning för att generellt stärka målgruppernas ställning i samhället samt insatser från central nivå avsedda att stödja och stärka lokal utveckling och arbete. Att från central nivå stärka det lokala arbetet är det område där organisationerna lägger störst kraft. Det beror på att lokala organisationer i ökad omfattning bedriver uppdrags- eller entreprenadverksamhet åt kommuner eller landsting. Då ställs ökade krav på riksorganisationen att ge administrativt och kunskapsmässigt stöd till sina lokala verksamheter. Inom exempelvis organisationer som bedriver behandling för missbrukare är arbetsbelastningen hög och arbetet komplext. Då är det viktigt att riksnivån har en aktiv stödjande inställning och ett antal organisationer återrapporterar uppbyggnad av detta. Intresset för utvärderingar av verksamheter har ökat och även detta behöver stöd från riksnivån. Det statliga bidraget kan på olika sätt medverka till att utveckla kvalitet och innehåll i de lokala verksamheterna, i linje med regeringens mål. År 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utvärdera tilllämpningen av förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Socialstyrelsen gav docent Staffan Johansson vid Göteborgs Universitet uppdrag att genomföra utvärderingen, uppdraget återrapporterades till regeringen våren Som en uppföljning av utredningen beslöt Socialstyrelsen att samla den Modellgrupp som varit med om att utarbeta ansökningshandlingarna för att diskutera vissa frågor. En väsentlig fråga var hur glappet mellan planerade verksamheter och återrapporterade verksamheter skulle kunna minskas. Förslaget blev att organisationerna skulle få möjlighet att revidera sina verksamhetsplaner när beslutet om beviljat anslag blivit känt. Förslaget förankrades i Stora Rådet (alla organisationer som får statsbidrag enligt denna förordning) och började gälla från och med år Resultat av detta förslag visas för första gången i denna rapport. Antalet ej genomförda verksamheter har sjunkit kraftigt då organisationerna fått möjlighet att korrigera sina verksamhetsplaner gentemot erhållen budget. Alla organisationer har nu inlämnat treårsplaner. Flera organisationer har återrapporterat den första planen och inlämnat en uppföljande plan. Kvaliteten i treårsplanerna är mycket varierande. Regeringen har hörsammat Socialstyrelsens begäran om översyn av överensstämmelse mellan mål- och insatsområden som uttrycktes i föregående års återrapportering. Skälet till att Socialstyrelsen anser att en översyn av mål- och insatsområden behövs är att de aktiviteter som organisationerna rapporterar om ibland är förlagda inom mål- och insatsområden som inte finns angivna inom förordningen eller regleringsbrevet. Därför har Socialstyrelsen under de senare åren lagt till två insatsområden i ansökningshandlingar och vid bedömningen av verksamheter förebyggande arbete och organisationsutveckling. 8

9 Regeringen har i regleringsbrevet för 2005 gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över de tre målen i regleringsbrevet återrapportering ska ske i mars Socialstyrelsen har samlat en nyskapad Modellgrupp att rådgöra med i detta arbete. Modellgruppens medlemmar kommer från sju olika organisationer och ska representera en bredd av de olika organisationer som uppbär statsbidrag. Arbetet med uppdraget kommer att förankras i Stora Rådet. Socialstyrelsens har följande förslag till regeringen: att regeringen förtydligar syftet med det statliga bidraget till frivilligorganisationer att regeringen ser över hur det samlade ekonomiska stödet och skilda bestämmelser i anslutning härtill ytterligare kan stimulera utvecklingen av en vital ideell sektor i samhället att tiden för redovisning till regeringen årligen utsträcks till den 30 juni Regeringens syfte med statsbidragen utgör en viktig utgångspunkt för både organisationernas satsningar och även för ansvarig myndighets prioriteringar vid fördelningen. Eftersom statsbidraget enbart är en del av de ekonomiska förutsättningarna för organisationerna är en översyn av det samlade ekonomiska stödet av stor betydelse. Beroendet av statsbidraget varierar kraftigt mellan organisationerna och breddad finansiell bas minskar detta beroende. För att ge bättre förutsättningar att bedöma genomfört arbete bör tiden för återrapportering utökas. 9

10 Återrapportering av bidragsgivningen Regleringsbrevets innehåll I regleringsbrev daterat den 18 december 2003 står: Socialstyrelsen skall redovisa fördelningen av medel uppdelad på alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. En samlad redovisning om statsbidragets användning skall ske i särskild ordning (senast den 31 maj 2004) enligt förordning (1998:1814) om statsbidrag till organisationer inom det sociala området. Mål 1 Bidragen till organisationernas förebyggande och stödjande arbete skall omfatta fler grupper och de förebyggande och stödjande sociala insatserna skall ges ökad prioritet i fördelningen av statsbidragen. Socialstyrelsen skall redovisa måluppfyllelsen Mål 2 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag prioritera projekt som leder till att organisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser stärker deras lokala arbete Socialstyrelsen skall redovisa hur organisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser har stärkt deras lokala arbete. Mål 3 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag prioritera projekt som leder till ökad samverkan, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna. Socialstyrelsen skall redovisa hur samverkan ökat. Socialstyrelsens summering och bedömningar utifrån organisationernas resultatredovisningar Socialstyrelsens redovisning har utgått ifrån de krav som framgår av regleringsbrevet. Redovisningen bygger på resultaten från den återrapportering som organisationerna gjort. Återrapporteringen har kommit in till Socialstyrelsen under mars I återrapporteringen har organisationerna redovisat utfallet av den verksamhet som var planerad för år Socialstyrelsen har utgått från att de sakuppgifter som organisationerna lämnat är 10

11 korrekta och har inte gjort någon särskild granskning av kvaliteten i underlagsmaterialet. Däremot har Socialstyrelsen gjort en bedömning av i vilken utsträckning respektive organisation har uppnått de förväntade resultaten. Socialstyrelsen har enbart bedömt de delar som ligger inom ramen för statsbidraget. Följande redovisning omfattar de verksamheter som organisationerna sökt statsbidrag för. För många av organisationerna innebär det att endast delar av deras totala verksamhet redovisas. Många organisationer bedriver annan omfattande verksamhet utöver de delar som får statsbidrag. Till exempel redovisas inte det ideella arbetet inom ramen för statsbidraget. I de flesta fall redovisas inte heller det lokala arbetet eftersom bidraget är till för riksorganisationernas verksamhet. Det gör inte heller verksamheter utanför Sveriges gränser. Socialstyrelsens svar på regeringens frågor Socialstyrelsen skall redovisa fördelningen av medel uppdelat på alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor Ökat anslag 2004 Under 2004 fanns totalt 63,2 miljoner att fördela jämfört med 54,2 miljoner som varit det belopp som fördelats under de senaste åren. Ett nytt anslag på 9 miljoner kronor tillkom år Detta tillskott var öronmärkt för området Motverka våld mot kvinnor och var främst riktat till den lokala nivån av kvinno- och mansjourer. Socialstyrelsen fick in 70 ansökningar om statsbidrag för 2004, med en sammanlagd ansökningssumma på drygt 100 miljoner kronor. 60 av de 70 organisationerna som ansökte beviljades bidrag. Samtliga organisationer som beviljats bidrag för 2003 fick även bidrag år 2004, med ett undantag som var Risok, en yrkesorganisation av socialarbetare som arbetat för att motverka prostitution. De beslutade under 2003 att avsluta sin verksamhet. Sex organisationer som inte tidigare fått statsbidrag beviljades medel, av dessa kan två räknas till området Utsatta barn och deras familjer två till området Motverka våld mot kvinnor samt två organisationer till området Yrkesorganisationer. Tio organisationer fick avslag. Skälet till avslag var att de kriterier som angivits i förordningen SFS 1998:1814 inte var uppfyllda, det vanligaste skälet var att organisationen inte existerat i två år. Två områden ett anslag Statsbidragen är uppdelade på två ramanslag, anslag A och B. I regleringsbrevet till Socialstyrelsen finns sedan år 2002 ett tillägg som öppnar gränserna mellan de båda anslagen. Där anges att de två anslagen 18:1 ap3 samt 14:7 ap1 skall ses som en helhet. För 2004 utgjorde anslag A kronor och anslag B kronor, sammanlagt kronor. 11

12 Enligt regleringsbrevet ska Socialstyrelsen redovisa fördelningen uppdelad på områden. Nedan följer redovisning av antal organisationer inom respektive område. Yrkesorganisationer har nedan uppdelats inom de två områdena A och B. Antal organisationer inom område A alkohol- narkotika Stöd till klienter, utsatta grupper Drogprevention, främja nykterhet Paraplyorganisationer Yrkes och intresseorganisationer Totalt antal inom område A 10 organisationer 17 organisationer 4 organisationer 6 organisationer 37 organisationer Antal organisationer inom område B Utsatta barn och deras familjer samt Motverka våld mot kvinnor Yrkes och intresseorganisationer Utsatta barn och deras föräldrar Motverka sexuella övergrepp Motverka våld mot kvinnor Totalt antal inom område A 5 organisationer 6 organisationer 5 organisationer 7 organisationer 23 organisationer Olika organisationsgruppers del av anslaget Anslaget inom delområdet klientorganisationer har minskat mellan år 2001 och Det beror på förändrad bidragsgivning till länkverksamheter, där statsbidragen till de lokala föreningarna gradvis trappades ned och från år 2003 helt upphörde. Förändringen i procentsiffror av det totala anslaget mellan år 2003 och 2004 beror på ökat totalanslag. Ett nytt anslag på 9 miljoner kronor riktat till område B har inneburit att detta område ökat, från att ha utgjort 28 procent av totalanslaget under 2003 till att utgöra 37 procent av totalanslaget år

13 Olika organisationsgruppers del av anslaget åren visad i kronor samt i procent av totalanslaget Anslag tkr Anslag tkr Anslag tkr Anslag tkr Anslag i % Anslag i % Anslag i % Anslag i % År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Missbruks- nykterhetsorganisationer klientorganisationer m.fl % 19 % 17 % 15 % Drogpolitik, prevention, främja nykterhet % 46 % 46 % 40 % samarbets- o paraplyorganisationer % 7 % 6 % 6 % Yrkesorganisationer % 2 % 3 % 2 % Anslag miljoner kronor område A 40,47 39,74 38,92 39, % 74 % 72 % 63 % Barn o familjer, våld mot kvinnor utsatta barn o familjer % 6 % 7 % 7 % sexuella övergrepp % 3 % 4 % 3 % våld mot kvinnor % 17 % 17 % 27 % Anslag miljoner kronor område B 14,39 14,61 15,30 23,20 26 % 26 % 28 % 37 % 100 % 100 % 100 % 100 % Belopp att fördela för 2001 var 54,977 miljoner kronor Belopp att fördela för 2002 var miljoner kronor Belopp att fördela för 2003 var miljoner kronor Belopp att fördela för 2004 var miljoner kronor I ovanstående tabell finns samtliga yrkesorganisationer placerade under område A. 5 av yrkesorganisationerna bedriver dock verksamhet som hör hemma under område B till dessa organisationer har för 2004 utbetalats kronor, det utgör 0,7 procent av anslaget. För information se lista över fördelning i slutet av rapporten. Fördelningen av extra medel år 2004 Det extra anslaget på 9 miljoner kronor som tillkom 2004 skulle enligt regleringsbrevet främst betalas till kvinnojourernas riksorganisationer för att fördelas vidare till lokal nivå. Samtidigt angavs att Socialstyrelsen också skulle kunna ge stöd till lokala kvinno- och mansjourer som inte tillhörde någon riksorganisation. Av de kronor som det totala anslaget utgjorde fördelade Socialstyrelsen kronor. Resterande medel kvarstod i den händelse en lokal kvinnojour som inte tillhörde riksorganisation skulle ansöka om medel. Inget övrigt utbetalades dock under året 2004 och det resterande beloppet överfördes vid årets slut till 2005 års fördelning. Anslaget på 9 miljoner kronor, dess syfte, och Socialstyrelsens fördelning av medlen samt en återrapportering av dessa medels användning återkommer under särskild rubrik i denna rapport. 13

14 489 verksamheter har återredovisats 489 verksamheter fördelade på 60 organisationer fick sammanlagt 63 miljoner kronor i statsbidrag. 58 organisationer har återredovisat sina verksamheter. Två organisationer, Kvinnoforum och IOGT-juniorer har ej redovisat och för ytterligare en organisation har återredovisningen inte varit möjlig att bedöma. Därför ingår totalt 57 organisationer i återredovisningen. Socialstyrelsen har kommunicerat med de organisationer som inte har redovisat. Utebliven återrapportering kan leda till att bidrag ej utbetalas. Organisationerna planerar vid ansökningstillfället för ett visst antal verksamheter under det kommande året men kan när beslutet om årets anslag meddelas finna att det inte är möjligt att genomföra hela planeringen. Vid dessa tillfällen har organisationerna möjlighet att sända in en revision av sin verksamhetsplanering och ange vilka verksamheter som på grund av bristande resurser inte kommer att genomföras. Detta har skett avseende 22 verksamhetsplaner, totalt antal verksamhetsplaner vid ansökningstillfället var alltså 511. De 22 verksamhetsplanerna som reviderades tillhörde 14 olika organisationer. Antalet både planerade och genomförda verksamheter har kontinuerligt ökat sedan år Socialstyrelsen har bedömt 452 av de 489 planerade verksamheterna som genomförda eller delvis genomförda enligt planerna, vilket motsvarar 92 procent. 37 av de planerade verksamheterna har bedömts som ej genomförda av andra skäl än ekonomiska, vilket motsvarar 8 procent. I nedanstående tabell visas antal organisationer som fått statsbidrag samt antal verksamheter som planerats vid ansökningstillfället och vidare det antal verksamheter som återrapporterats som genomförda eller ej genomförda ett år senare. Jämförelser mellan åren 2000 till 2004 År År År År År Antal organisationer som erhållit anslag Antal av organisationerna planerade verksamheter Antal helt genomförda/delvis genomförda verksamheter Ej genomförda verksamheter Antal genomförda i procent av antal 62 % 72 % 75 % 81 % 92 % planerade verks. Antal ej genomförda i procent av 27 % 22 % 25 % 19 % 8 % planerade verks. 89 % 94 % 100 % 100 % 100 % Belopp att fördela (miljoner kronor) dessa tre år 55,6 54,9 54,2 54,2 63,2 Under åren 2000 och 2001 ingick även ett antal verksamheter i summeringen som var ej bedömda eftersom de ansågs ligga utanför anslagets ramar. Detta påverkar procentsiffran som inte blir 100 % de två första åren. 14

15 Revidering av inlämnade planer Andelen helt eller delvis genomförda planeringar för år 2004 var 92 procent. Andelen genomförda planeringar har stigit för vart år sedan år 2000 då endast 62 procent av de planerade verksamheterna blev genomförda. Att så många fler verksamhetsplaneringar blir genomförda har troligen flera orsaker. Förändringen kan ha påverkats av att organisationerna blivit mer realistiska i sin planering i förhållande till resurserna. För organisationerna innebär arbetet med verksamhetsplaneringarna en balansgång mellan önskan att expandera och viljan att utgå från det säkra. Frågan om ej genomförda planeringar diskuterades under 2003 med organisationerna inom grupperingarna Modellgruppen och Stora Rådet. Ett beslut som då fattades och som gäller från och med 2004 blev att om organisationen anser att det blivit för stor skillnad mellan beloppet man ansökt om och det belopp man fått så kan man meddela en förändrad planering till Socialstyrelsen under juni månad. Detta för att organisationerna bättre ska kunna anpassa arbetet till de ekonomiska ramarna. 22 revideringar från 14 organisationer inkom under år 2004 och de verksamhetsplaner som då angavs lyftes ut ur planeringen. Denna möjlighet för organisationerna att anpassa sina planeringar efter de medel som de fått innebar att antalet ej genomförda verksamheter minskade. Förfarandet med revidering bör framöver ge en mer korrekt bild av organisationernas insatser eftersom kostnader då bättre balanseras mot verkliga resurser. En organisation som planerat för och ansökt om två miljoner kronor kan knappast klara att genomföra alla planer om beviljat anslag blev en miljon kronor. De olika verksamhetsplanerna är inte kostnadsberäknade. När ansökningshandlingarna utformades valde organisationerna att inte ange kostnader för enskilda verksamhetsplaner. Detta faktum ihop med att ett voluntärt (obetalt arbete) kan ingå vid genomförandet av verksamheter har gjort att det för Socialstyrelsen inte går att se vad som är möjligt eller omöjligt att genomföra på det anslag som erhållits. Vissa verksamheter som presenteras av organisationerna ligger utanför anslaget. Detta gäller exempelvis verksamhet av internationell karaktär och även verksamheter av rent lokal karaktär. Dessa verksamheter bedöms inte inom anslaget. Skäl till att planerade verksamheter inte har blivit genomförda 37 planerade verksamheter genomfördes inte. Socialstyrelsen har i redovisningen funnit två huvudsakliga skäl till varför organisationerna inte har genomfört enligt inlämnade planer: De förväntade resultaten är allmänt beskrivna och går inte att redovisa i uppföljningsbara termer Planerna har ändrats Bidrag enligt 3 i förordningen För år 2004 liksom för år 2003 och 2002 fick tolv organisationer, (nio organisationer år 2001) bidrag i enlighet med 3 i förordningen. Bestämmelsen innebär att Socialstyrelsen kan ge bidrag till organisationer som inte uppfyl- 15

16 ler kraven på verksamhet i minst tio län. Det är organisationer som enligt Socialstyrelsens bedömning gör viktiga insatser av riksintresse för små och utsatta grupper och där det inte för närvarande är rimligt att kräva att verksamheten ska vara rikstäckande. Däremot har också dessa organisationer medlemmar och kontakter med enskilda som bor på skilda håll i landet. Utgångspunkter för resultatredovisning av statsbidraget Av förordningen framgår att en samlad redovisning ska lämnas angående bidragets syfte och mål. I de årliga uppföljningarna är det regeringens tre verksamhetsmål för statsbidraget som ska följas upp. I samband med ansökan om bidrag lämnar organisationerna uppgifter om: Antal medlemmar Antal län organisationen verkar inom Vilket huvudområde organisationen verkar inom (alkohol och narkotika eller utsatta barn eller våld mot kvinnor) Vilket insatsområde (enl. SFS 1998:1814) man arbetar inom. Enligt förordningen finns där som områden, socialt stödjande arbete, opinionsbildning, och utbildning/information. Socialstyrelsen har för att rätt kunna återredovisa organisationernas arbete lagt till två insatsområden, förebyggande arbete och organisationsutveckling. Vilket av regeringens tre målområden man arbetar inom. För att kunna återredovisa organisationernas arbete korrekt har Socialstyrelsen lagt till ett fjärde mål kallat Andra mål avsett att fånga upp de verksamheter som riktar sig till andra mål än de regeringen angett. Övergripande om målområde 1 3 Vid bedömningen av organisationernas planerade verksamhet och resultatredovisning har Socialstyrelsen att utgå från de krav som finns formulerade i regleringsbrev och förordning. Vissa organisationer beskriver en växande aktiv verksamhet och har fått utökade bidrag, andra organisationer som har en minskande verksamhet har fått mindre eller uteblivna bidrag från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har kallat ett målområde Andra mål. Det innebär att organisationen i sitt arbete har en annan inriktning än vad som ryms inom Mål 1 3. Det kan exempelvis gälla informations- och utbildningsinsatser riktade till myndigheter eller andra organisationer. Endast ett mål- och insatsområde per verksamhetsplan Socialstyrelsen registrerar endast ett huvud- och ett insatsområde per verksamhetsplan. Med bedömning av det stora antalet återrapporterade verksamhetsplaner skulle det bli alltför otympligt annars. Organisationerna anger ofta flera huvud- och insatsområden på samma verksamhetsplan. Det stämmer också att en planering oftast har flera inriktningar men för att få fram en bild av huvudinriktningar i satsningarna väljer Socialstyrelsen att enbart registrera den mest dominanta inriktningen. Det vore en fördel om även organisationerna valde ett huvudsakligt mål- och insatsområde. 16

17 Tider för beslut och återrapportering Socialstyrelsen ger organisationerna beslut om statsbidraget i slutet av december månad. Detta för att de ska kunna följa kalenderår och veta anslagets storlek i början av året. Men detta innebär att organisationerna lämnar in ansökan om statsbidrag till Socialstyrelsen i slutet på oktober månad och de mål för statsbidraget som ska gälla under det kommande året anges i regleringsbrevet som kommer först i mitten av december månad. De är alltså inte kända av organisationerna eller av Socialstyrelsen vid ansökningstillfället. Det innebär att en förändring som sker inom målområdet inte kan få genomslag förrän nästföljande år. Under början av året, då de ekonomiska villkoren blivit kända, fastställer organisationerna sin kommande verksamhet. Det är i detta skede som planerade verksamheter och erhållna resurser stäms av mot varandra och en eventuell revidering kan ske. Organisationerna ska samtidigt återrapportera det föregående årets verksamhet till Socialstyrelsen senast 31 mars. Socialstyrelsen ska därefter ta del av och bedöma alla återrapporterade verksamhetsplaner (cirka 500) samt sammanställa redovisning till regeringen att inlämnas senast 31 maj. Fördelning inom insats- och målområden Tabell över fördelning av återrapporterade verksamheter inom samtliga mål och insatsområden år 2003 och 2004 MÅLOMRÅDE INSATSOMRÅDE Antal 2003 Antal 2004 Antal 2003 Antal 2004 Mål 1 Fler grupper A Stödjande socialt arbete Mål 2 a Förebyggande arbete Opinion Nationellt/lokalt B Opinionsarbete/tidn/webb Mål 3 C Utbildning/Information Samverkan D Organisationsutveckling Andra mål Avser när målet ligger utanför mål Totalt Totalt Mål 1 Bidragen till organisationernas förebyggande och stödjande arbete skall omfatta fler grupper och de förebyggande och stödjande sociala insatserna skall ges ökad prioritet i fördelningen. Socialstyrelsen skall redovisa måluppfyllelsen 17

18 Socialstyrelsens redovisning av Mål 1 Mål 1 innehåller två uppgifter. Att förebyggande och stödjande arbete skall omfatta fler grupper samt att de förebyggande och stödjande insatserna skall ges ökad prioritet i fördelningen. Socialstyrelsen fann att nya grupper fanns i 48 av de 489 återrapporterade verksamheterna för år (43 för 2003, 31 för 2002 och 54 verksamheter år 2001). Förebyggande och stödjande sociala insatser utgjorde huvudområde i 105 av verksamheterna. Även om förebyggande eller stödjande insatser kan vara syftet då en ny grupp knyts till organisationen så utgår majoriteten av dessa insatser till redan befintliga medlemmar. Fler grupper Utifrån de ansökningar och redovisningar som inkommit avseende år 2004 finner Socialstyrelsen att organisationerna arbetar med fler grupper i 48 verksamheter Socialstyrelsen utgår från att regeringen i Mål 1 avser att organisationerna ska vidga sin verksamhet och söka nå och inkludera nya grupperingar. Inom denna fråga finns dock vissa begränsningar. De flesta organisationer är skapade för att tillgodose behov hos en specifik målgrupp. Det kan finnas intresse för att arbeta med frågeställningar som har anknytning till målgruppen, men någonstans drar de flesta organisationer en gräns omkring sitt intresseområde. Följande exempel kan ges från organisationernas återrapportering om nya grupper: IOGT-NTO rapporterar att drygt 20 nya föreningar har bildats bland olika invandrargrupper (majoriteten bland bosnier) KILEN startade under våren 2004 två stöd självhjälpsgrupper för människor som drabbats av utbrändhet. Grupperna annonserades i dagspress, genom utskick till vårdcentraler och psykmottagningar samt genom ABF:s kurskatalog. MHF har skapat INTRA ett projekt för trafiksäkerhet och integration. Forskning från Väg och transportforskningsinstitutet visar att invandrare oftare är inblandade och skadas vid trafikolyckor. En trailer besöker olika orter och gör folkbildningsinsatser inom områdena trafiksäkerhet och trafiknykterhet för invandrarföreningar och invandrargrupper. Ytterligare en ny grupp är mopedister, (20 procent av denna trafikantkategori har kört berusade), föreningen har påbörjat utbildning med kunskaps- och färdighetsmål som kan anses relevanta för moped klass 1, s.k. EU-moppe, drygt 1400 nåddes under året. ECPAT vill öka svenska ungdomars kunskap och engagemang om temat barnsexhandel för att ungdomarna ska kunna informera och driva frågan framåt elever har nåtts med föreläsningar. En ungdomsgrupp har startats de unga medlemmarna hjälper till vid mässor och gatukampanjer- samt förbereds för att gå ut i skolor för att informera om sä- 18

19 kert chattande. I samarbete med Kunskapskraft & Media framställs en Värdegrundshandbok på CD-rom som beställts av 280 skolor. FORUM för frivilligt socialt arbete nya vägar till frivillighet kallar Volontärbyrån sin satsning på att förmedla volontäruppdrag. Byrån förmedlade under året 3825 volontärer till 362 olika frivilligorganisationer. Som kommentar till nya grupper bör nämnas att det skall vara nya grupper för respektive organisation. Förebyggande och stödjande insatser skall prioriteras Av de 489 rapporterade verksamheterna för 2004 fanns sammanlagt 105 verksamheter av karaktären förebyggande eller stödjande arbete. 65 verksamheter avsåg förebyggande insatser 40 verksamheter hade karaktären av stödjande sociala insatser. Förebyggande arbete, så kallad prevention har ökat i omfång under de sista åren, Begreppet ingår i olika former hos de flesta organisationer. Några organisationer har i stort sett hela sin verksamhet inriktad på primärprevention, här kan nämnas flera organisationer inom området drogprevention som Mentor och SMART och inom nykterhetsrörelsen organisationer som IOGT-UNF, Blå- och Vita Bandsrörelsen etc. En organisation som har större delen av den verksamhet som stöds via statsbidraget inriktad på primärprevention är MHF som med styrka och på bred front arbetar för att få unga att förstå att alkohol och trafik är oförenliga begrepp. Stödjande socialt arbete är ett verksamhetsområde där organisationer från främst klientrörelsen lägger tid och resurser. En stor mängd värdefullt arbete genomförs inom detta område. Organisationer som där kan nämnas är Convictus, KRIS, RFHL och Länkrörelserna. Paraplyorganisationen RAINBOW lägger mycket kraft på att få utsluss att fungera för de klientstyrda behandlingshem som är anslutna. Att ha sysselsättning och ett drogfritt boende är av största vikt för att resultat av en behandling mot missbruk ska kunna bestå och leda vidare. Ovan har nämnts exempel på det förebyggande/stödjande arbetet inom alkohol- narkotikaområdet. Men förebyggande, alternativt stödjande arbete finns även i hög grad inom de organisationer som arbetar med utsatta barn och deras föräldrar, motverkar sexuella övergrepp eller våld mot kvinnor. Som exempel kan nämnas följande organisationer och verksamheter; BRIS unika material och kunskap om barn efterfrågas alltmer, barn och vuxna tänker olika och vuxna behöver hjälp att sätta sig in i barnets situation. Organisationen har beslutat att producera två böcker där barnens egna berättelser om sin tillvaro kommer fram. Den ena boken ska 19

20 ha föräldrar som målgrupp den andra professionella inom skola, socialtjänst och andra som möter barn i sitt arbete. SKR har startat Kvinnojour på nätet 331 frågor inkom under året, hälften av frågeställarna var under 29 år, den yngsta 10 år och den äldsta 64 år. 92 procent var hjälpfrågor dvs. frågor från våldsutsatta eller deras anhöriga. Forskning har visat att de som söker stöd via nätet inte söker stöd någon annanstans. Varje svar kontrolleras och kvalitetssäkras innan det sänds. Styvmorsviolen har kontrakterat en psykolog som via e-post och telefon nås för rådgivning till medlemmar i styvfamiljer. Föreningens syfte är att ge stöd i den nya familjebildningen Manliga nätverket samverkar med SKR och Rädda Barnen och genomför skolaktiviteter i jämställdhets- och våldsfrågor. Filmen Pitbullpojkarna och Lilja 4-ever används som utgångsmaterial Mål 2 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag prioritera projekt som leder till att organisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser stärker deras lokala arbete Socialstyrelsen skall redovisa hur organisationernas nationella opinionsoch utbildningsinsatser har stärkt deras lokala arbete. Socialstyrelsens redovisning av hur organisationernas opinions- och utbildningsinsatser har stärkt det lokala arbetet. Mål 2, är det område där organisationerna har största delen av sina verksamheter. Totalt fanns 275 verksamheter inom Mål 2 för år (255 för år 2003, 142 år 2002, 219 år 2001 och 219 för år 2001). Av de 275 verksamheterna fanns 186 verksamheter inom området organisationernas nationella opinionsbildning- och utbildningsinsatser skall stärka det lokala arbetet dvs. insatser från riksnivå för att stärka den lokala nivån. Inom området opinionsbildning fanns 89 verksamheter för år Opinionsbildning är ett viktigt område för alla organisationer. Förmågan att agera är varierande och beror bland annat på organisationens ekonomi och traditioner. Nedan finns några exempel från organisationer som medvetet arbetar med utåtriktad opinionsbildning; Organisationen Forum för frivilligt socialt arbete skapar debatt och intresse i olika aktuella frågeställningar som rör den ideella sektorn genom att bjuda in till frukostseminarier med olika inbjudna gäster som kan vara politiker eller professionella. En annan satsning som denna organisation driver opinion för är att få till stånd så kallade Spelregler eller övergripande överenskommelser mellan staten, kommuner och frivilligsektorn. 20

21 IOGT-NTO fanns under 2004 med på sex partiers nationella program samt deltog på politikerveckan i Almedalen på Gotland. Vidare har riksorganisationen genomfört s.k. kommunturné inom fem län och träffat kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunalråd eller ordförande och tjänstemän i de nämnder som är berörda av IOGT: s frågor. För en riksorganisation är det viktigt att vara lyhörd mot den lokala nivån och att ha förmåga att omsätta den aktuella praktiska verkligheten på basnivån till ett gemensamt material till nytta för hela organisationen. Då inhämtas, analyseras och bearbetas information från den lokala nivån och när det som hämtats in är frågor av vikt för hela organisationen återförs och sprids denna information internt inom organisationen via dess riksnivå. Detta arbete binder samman organisationen och skapar gemensamma värderingar och synsätt. Från den lokala nivån kan riksorganisationen ständigt uppdatera kunskapen om målgruppens behov och omvandla denna kunskap till kraftfull opinionsbildning och information riktad utåt mot samhället/politiken. Denna insats syftar till att förbättra gruppens villkor och lyfter frågor som annars riskerar att inte bli hörda. Utbildningsinsatser riktas även utåt mot kommunernas tjänstemän eller mot politiker för att skapa ökad förståelse och kunskap om målgruppens villkor. Ett exempel på utbildning som riktas utåt visas nedan; FAS en organisation som specifikt tillvaratar intressen hos familjer med alkoholskadade barn (ofta fosterfamiljer) har funnit att gruppen unga vuxna som har alkoholrelaterade fosterskador ofta möter oförståelse från myndigheter i frågor som rör utbildning, försörjning, boende etc. Kunskap om vad dessa skador innebär behöver därför spridas för att underlätta för gruppen. Området nationellt/stärka lokalt är mycket centralt för en riksorganisation som har ett större antal lokala verksamheter. På frågan hur organisationernas nationella opinions- och utbildningsinsatser stärker det lokala arbetet kan generellt sägas att insatserna från riksorganisationen stärker det lokala arbetet på det sättet att en gemensam identitet och tillhörighet befrämjas. Insatser riktade inåt i organisationen kallat organisationsutveckling täcker det område där riksorganisationen genomför insatser för att från riksnivå stärka och utveckla det lokala arbetet. Organisationsutveckling är det område som har flest verksamhetsplaner. Totalt fanns 175 verksamheter inom detta område för år 2004 (138 verksamheter för 2003 och 121 för 2002). Inom området organisationsutveckling ligger aktioner direkt utformade för att stärka den lokala nivån. Några exempel på det finns nedan. HELA MÄNNISKAN har hela 14 av sina 20 verksamhetsplaner inom området organisationsutveckling. Tre exempel följer: Intern kommunikation bedöms vara av stor vikt inom organisationen och olika instrument används för att detta ska kunna fungera väl såsom 21

22 tidning, nyhetsbrev samt ett intranät. Arbetsgivaransvar och långtidsfriska nämns som begrepp och vägen dit går via systematisk arbetsmiljörevision inom organisationen, i kombination med övriga insatser såsom Utbildning av chefer och uppbyggda stödåtgärder som kan sättas in för medarbetare på både individuell och kollektiv nivå, Kompetensutveckling för medarbetarna i form av baskurs och 5- poängskurser (i samarbete med Ersta Sköndals högskola). KRIS har haft centrala utbildningar för att stärka lokalföreningarna i ämnen som föreningskunskap, ekonomi och samverkansfrågor. HOPP:s riksnivå har under året besökt alla lokala avdelningar. Utbildningar har genomförts för den lokala nivån bl.a. med information om olika behandlingsinriktningar för att läka trauman efter sexuella övergrepp. LP-verksamheterna, har upprättat centrala tjänster till stöd för föreståndare inom det lokala arbetet. Kraven som ställs på föreståndare för det lokala arbetet är stora Centrala tjänsterna ger stöd i behandlingsfrågor, ekonomi o administrativa frågor, rådgivning i tillståndsfrågor, resurser för konflikthantering etc. Det kan från Socialstyrelsens sida noteras att det skett en kraftig utveckling när det gäller organisationernas förmåga att kommunicera via internet. De flesta organisationer har nu välfungerande hemsidor och når på detta sätt en vidare krets än vad som tidigare var möjligt. Mål 3 Socialstyrelsen skall i fördelningen av bidrag prioritera projekt som leder till ökad samverkan, dels mellan organisationerna, dels mellan organisationerna och kommunerna. Socialstyrelsen skall redovisa hur samverkan ökat. Socialstyrelsens redovisning av Mål 3 Mål tre avser samverkan och 44 verksamheter har angetts inom detta område, att jämföra med 55 verksamheter för år 2003, 34 för år 2002 och 50 för år Organisationerna samverkar i första hand med varandra omkring gemensamma målgrupper eller i större manifestationer. Samverkan sker också med kommuner eller övriga myndigheter. En annan relation som utvecklats mellan frivilligorganisationer och kommuner är att frivilligorganisationen svarar på anbud och skriver avtal med kommunen om att genomföra ett uppdrag. Detta gäller främst de större organisationerna. Dessa uppdrag ligger helt utanför statsbidraget, men det kan 22

23 ingå i riksorganisationens arbete att utbilda lokala organisationerna i att svara på anbud. Socialstyrelsen har inte möjlighet att speciellt prioritera enskilda projekt eftersom det är en hel organisation som ansöker och då presenterar ett flertal verksamhetsplaner (liknar projektplaner) varav ökad samverkan kanske utgör en av planerna. Verksamhetsplanerna har inte kostnadsramar angivna. Socialstyrelsen noterar och bedömer varje ansökan och det påverkar bidragsgivningen att verksamhetsplaner ligger inom regeringens målområden. Totalt fanns ökad samverkan i 44 av organisationernas verksamhetsplaner under år Samtliga organisationer presenterar någon form av samverkan i flera av sina verksamhetsplaner. En viktig förklaring till att andelen samverkan i verksamhetsplanerna inte är högre är att Socialstyrelsen väljer att registrera varje verksamhetsplanering inom endast ett huvudområde och ett insatsområde. Verksamhetsplaneringen kanske har sin tyngdpunkt inom området opinionsbildning och blir då blir registrerad som detta och inte som samverkan även om detta ingår. Nedan följer exempel på samverkan: KSAN samarbetar med Svenska Barnmorskeförbundet och för via Mödra- och Barnavårdscentraler ut information om faran med alkohol under graviditet. FORUM för Frivilligt Socialt Arbete har med utgångspunkt från rapporten Vem har Vem tar genomfört fem lokala samtal runt om i Sverige. Samtalen syftar till att skapa en dialog mellan föreningslivet på den ort där samtalet genomförs och kommunen. Samtalen genomförs i samarbete med Svenska Kommunförbundet och Svenska Landstingsförbundet och har under 2004 genomförts i Västerås, Malmö, Karlskrona, Göteborg och Härnösand. ECPAT Sveriges verksamhet bygger mycket på samarbete, koordinering och informationsutbyte med övriga ECPAT grupper, övriga internationella organisationer samt myndigheter. OSSE, organisationen för Säkerhet och Samarbete hade i början av 2004 dragit upp riktlinjer för sitt arbete mot trafficking baserat på ECPAT:s Uppförandekod. I januari deltog ECPAT på uppmaning av UD vid ett frukostmöte i Rosenbad med representanter från OSSE, Sveriges generalsekreterare presenterade koden vid ett OSSE-möte i Wien. Kontakterna med OSSE i Wien har därefter fortsatt. ECPAT Sverige har deltagit vid NGO-hearing som FN:s barnrättskommitté genomfört 2004 samt förberedelsemöte på Europarådet avseende Världskongress mot KSEB. (Könsstympning) ROKS Behovet av ny uppdaterad och aktuell forskning ökar. Det är viktigt för ROKS att samarbeta med forskare och organisationen söker därför kontakter med feministiska doktorander och forskare på Sveriges Universitet. Etablerade kontakter med feministiska forskare finns redan bl.a. Eva Lundgren och Berit Ås och nya har nu tillkommit. Familjecentraler som är en yrkesorganisation där olika kompetenser ingår har som ambition att skapa nätverk vars syfte skall vara kompetensutvecklande och nationellt utjämnande vad gäller möjlighet att för- 23

24 värva nya kunskaper inom områdena barn, förebyggande insatser, hälsofrämjande åtgärder och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Vid en medlemskonferens användes en dator och projektor för efterlysning av kollegor över landet. Tre nya nätverk bildades. Utökat anslag 2004 Regleringsbrevet I regleringsbrevet för år 2004 fanns uppgifter om att 9 miljoner skulle tillföras anslag 18:1 ap.4. Om dessa medels fördelning och återrapportering skrev regeringen: Att de ska fördelas till kvinnojourernas riksorganisationer och invandraorganisationer m.fl. som stöder misshandlade kvinnor, till lokalt utvecklingsarbete för att motverka våld mot kvinnor samt för kvinnojourernas verksamhet. Medel bör även utgå till stödorganisationer för män. Möjlighet bör ges för insatser i syfte att stödja barn till misshandlade kvinnor. Stöd till kvinno- och mansjourernas lokala arbete bör prioriteras. Stödet bör huvudsakligen fördelas av riksorganisationer i enlighet med riktlinjer som Socialstyrelsen meddelar. Riksorganisationerna skall redovisa skälen för bifall och avslag till lokala organisationer till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kan också ge stöd till lokala kvinno- och mansjourer som inte tillhör någon riksorganisation. Anslagsposten avser även stöd till organisationer som ansvarar för opinionsbildning, egna insatser och metodutveckling när det gäller utsatta barn och familjer. Socialstyrelsens fördelning Socialstyrelsen fördelade majoriteten av anslaget till kvinnojourernas två riksorganisationer ROKS med 133 lokala jourer fick 4,7 miljoner kronor och SKR med 32 jourer fick 1,1 miljoner kronor. (Siffror avser antalet lokala jourer hämtade ur ansökan för år 2004). Resterande 3,2 miljoner kronor fördelades bland övriga organisationer inom området Motverka våld mot kvinnor samt utsatta barn och deras familjer Socialstyrelsens direktiv till riksorganisationerna SKR och ROKS I sina direktiv till SKR och ROKS skrev Socialstyrelsen: Enligt regeringens direktiv bör det lokala arbetet prioriteras. Socialstyrelsen anser att riksorganisationerna med sina styrelser utgör de instanser som äger störst kunskap om var och på vilket sätt medlen gör mest nytta i de lokala sammanhangen. Riksorganisationerna bör sammanställa kriterier för fördelning av medlen och fördela dessa. De utökade medlen är avsedda för år 2004 och det är önskvärt att den lokala nivån kan nyttja de extra medlen under detta år. Riksorganisationerna ska redovisa fördelning av medel och de beslut som fattats till Socialstyrelsen. Detta ska ske i samband med att 2004 års statsbidrag återrapporteras den 30 mars

25 Riksorganisationernas återrapportering De två riksorganisationerna för kvinnojourer har i mars 2005 återrapporterat hur de har använt anslaget enligt följande: SKR:s styrelse beslutade att det extra anslaget skulle fördelas i form av projektbidrag och inbjöd lokala jourer att inkomma med ansökan. En arbetsgrupp tillsattes för att granska ansökningarna. 44 ansökningar inkom från 27 föreningar. Styrelsen hade beslutat att följande områden skulle prioriteras: Information för att synliggöra jouren och problematiken kring våld mot kvinnor och barn Utveckling av tjejjoursverksamhet Verksamhet för barn på kvinnojouren Utveckling av kvinnojoursverksamheten/utbildning Verksamhet för SKR:s prioriterade områden 36 ansökningar beviljades medel. De fem största beloppen utbetalades till: Organisation Syfte Summa SKR, centralt Kvinnojour på nätet ATSUB, Göteborg Utveckling/Utbildning Kvinnojour, Göteborg Förbättra utemiljön för barnen Tjejzonen, Stockholm Utveckling/Utbildning Annifrid, Södertälje Utveckla arbete med barnen De lokala jourerna inom SKR fick besked om beviljat projektbidrag i juli månad. Vid en ordförandekonferens i oktober rapporterade arbetsgruppen om vilka ansökningar som kommit in och vilka projekt som beviljats bidrag. I slutet av året genomfördes en uppföljningskonferens där samtliga medlemsorganisationer erbjöds rapportera från sina projekt. Enligt SKR blev konferensen mycket uppskattad för möjligheten att utbyta idéer och tankar om utvecklingsarbete. ROKS styrelse anordnade en konferens för de lokala jourerna med anledning av de extra medlen. Styrelsens intentioner var att de lokala jourerna skulle få medel gentemot projektansökningar. Jourerna röstade dock för att slippa sammanställa projektansökningar mot bakgrund av att detta innebar en arbetsinsats i ett redan ansträngt läge. Önskemålet var istället att en jämn fördelning av medlen skulle ske till jourerna, dvs. samma summa oavsett jourstorlek. Detta genomfördes och varje jour fick kronor. Några jourer med bättre ekonomi avstod från medel. Jourerna har därefter återrapporterat användningen av medlen till riksorganisationen som då funnit att 75 procent av jourerna använt anslaget till utbildning och kompetenshöjning för de ideella jourkvinnorna. Resterande 25 procent av anslaget hade använts för tillverkning av informationsmaterial. Jourerna rapporterade att de extra medlen utgjort ett lyft för det lokala arbetet. 25

26 Socialstyrelsen finner att riksorganisationerna SKR och ROKS har använt medlen på det sätt som regeringen avsett. Treårsplaner Enligt 5 i förordningen (SFS 1998:1814) som utgör styrdokument för bidragsfördelningen ska; organisationen ha formulerat en treårsplan där det beskrivs vad organisationen planerar att genomföra under denna period samt hur arbetet kommer att följas upp. I SOU-betänkandet som låg till grund för förordningen sägs; för att markera skillnaden gentemot projektbidrag skall organisationernas verksamhetsbeskrivning i samband med ansökan omfatta tre år det närmaste året ska preciseras medan de två följande kan vara mer övergripande. Socialstyrelsens krav på att organisationerna ska lämna in treårsplaner har varit den detalj som fått mest kritik från organisationerna. Kommentarerna har ibland formulerats som staten ska inte styra organisationernas långsiktiga planering detta har bland annat framförts då organisationen haft en annan tidsföljd i sin långtidsplanering. Till exempel har en del organisationer kongress vartannat år och planerar då i tvåårsperioder. Socialstyrelsen har i dessa fall accepterat att organisationer kan ha annan tidsintervall på långtidsplanerna, men i de skrivningar som utsänds från Socialstyrelsen används begreppet treårsplaner. Aktuell situation Alla organisationer som uppbär statsbidrag har nu lämnat in treårsplaner (alternativt två eller fyraårsplaner). Drygt hälften av organisationerna har avslutat sin första treårsplan och lämnat in en uppföljande plan. Ett något mindre antal organisationer har återrapporterat den första planen. Som nämnts i tidigare återrapportering av treårsplaner har dessa en mycket skiftande kvalitet. Ett antal planer utgör tydliga och levande dokument som är viktiga för organisationens utveckling och som används för att samla organisationens medlemmar kring viktiga frågor om framtiden. Andra planer ger sken av att inte fylla någon funktion för organisationen utan bara vara sammansatta för att Socialstyrelsen kräver det. Organisationernas storlek varierar starkt Bland de organisationer som får statsbidrag från anslag 18:1 samt 14:7 finns en stor bredd när det gäller inriktning, uppbyggnad och ekonomi. Detta gäller även förhållanden som stabilitet och kontinuitet i styrelsearbetet. Allt detta påverkar möjligheten att sköta det administrativa arbetet vari bland annat ingår att söka bidrag och att återrapportera. Betraktat mot denna bakgrund genomför de små organisationerna ett mycket gott administrativt arbete. En fördel för en mindre organisation kan vara att verksamheterna är lättare att överblicka. Den största delen av organisationerna, drygt 30 procent, har ingen kanslianställd vilket bland annat innebär att det administrativa arbetet genomförs av någon av styrelsemedlemmarna. Detta påverkar naturligtvis möjligheten 26