EdsPrästgård 1:9,Njursta 1:9, Övra Runby 1:4 och 6:1 Eds socken, Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering och värdering Bebyggelse Bergaskogen EdsPrästgård 1:9,Njursta 1:9, Övra Runby 1:4 och 6:1 Eds socken, Upplands Väsby kommun

2 Kulturhistorisk inventering och värdering Bebyggelse Bergaskogen EdsPrästgård 1:9,Njursta 1:9, Övra Runby 1:4 och 6:1 Eds socken, Upplands Väsby kommun Rapport och foto(där ej annat anges): Anna Sundqvist Sundqvist antikvarier, Traneberg Strand Bromma Tel: E-post: anna(at)sundqvist.org SUNDQVIST ANTIKVARIER 2012

3 Uppdraget På uppdrag av Upplands Väsby kommun, genom stadsbyggnadskontoret, har Sundqvist antikvarier genomfört en inventering och kulturhistorisk värdering av bebyggelsen på de fyra fastigheterna Eds prästgård 1:9, Njursta 1:9 samt Övra Runby 1:4 och 6:1. Inventeringen utgör kunskapsunderlag inför ett detaljplanearbete. Torpen ligger precis i gränsen till den skog som i dag kallas Bergaskogen,men som tidigare bl a gått under namnen Runbyskogen och Njursta Hamarn. Skogen, som i dag bedöms som ovanligt attraktiv både ur naturskyddssynpunkt och rekreations synpunkt, finns redovisat i det historiska kartmaterialet åtminstone sedan 1600-talet. Skogen bör ha fungerat som utmark och har möjligen samnyttjats av bl a Runby och Njurstas gårdar. Byggnaderna och tomterna har inventerats och fotograferats utvändigt. På grund av snö vid inventeringstillfället har det varit svårt att riktigt se marken varför det kan förekomma några mindre luckor beträffande denna i inventeringen. Försök till att få fram historik om byggnaderna och dess marker har genomförts men på grund av byggnadernas oansenliga art har relativt lite stått att finna. De kulturhistoriska värderingarna grundar sig på den information som gått att få fram och bedömningar Anna Sundqvist Byggnadsantikvarie Flygbild redovisar gräns för detaljplan samt läget för de aktuella fastigheterna. Källa; Stadsbyggnadskontoret, Upplands Väsby kommun

4 Innehåll 1. Torp Torp... 2 Torp i Upplands Väsby... 2 Båtsmanstorp Eds Prästgård 1:9 Inventering Historik... 6 Kulturhistorisk värdering Njursta 1:9 8 Inventering Historik Kulturhistorisk värdering Övra Runby 1:4 Inventering Historik Kulturhistorisk värdering Övra Runby 6:1 Inventering Historik Kulturhistorisk värdering Sammanfattande bedömning 7. Källor och Litteratur Arkiv Litteratur... 21

5 1. Torp Torp Ett torp är en agrar brukningsenhet bestående av ett bostadshus, en eller några få ekonomibyggnader samt viss odlingsbar mark. Torp hörde ursprungligen alltid till en större gård, en huvudgård, vilka hyrde ut torpen mot att dagsverken utfördes på huvudgården. Torp låg ofta i utkanten av huvudgårdens marker och hade små och magra odlingsmarker, många gånger otillräckliga att försörja en hel familj på varför torparens liv var fattigt. Torp i Upplands Väsby Trots att de tre socknar som i dag bildar Upplands Väsby kommun under 1500-talet var en utpräglad bondbyggd, skulle området med tiden bli ovanligt rikt på torp. Under 1500-talet bodde i huvudsak självägande bönder och arrendebönder här. Gårdarna, som under seklen splittras upp genom otaliga arvsskiften, låg ofta samlade i byar. Runt byarna låg odlingsmark och de viktiga ängarna och hagmarken. Skogen tillhörde den så kallade utmarken och nyttjades som allmänning. När Sverige under 1600-talet utvecklades till en stormakt ökade kronans (kungens) behov av adeln. Adelsmän kom att leda militära operationer men också den allt mer avancerade administrationen i det framväxande Sverige. Som lön och tack för hjälpen ökade kronans markdonationer till adeln. Som ett led i att göra Sverige mer ståndsmässigt infördes regler om skattefrihet för den adelsman som lät bebygga sin gård ståndsmässigt. Så uppstod säterierna. Många säterier kom att bildas under 1600-talet, inte minst i Upplands Väsby som låg på behagligt avstånd till Stockholm. När kronan skänkte bort delar av mark som tidigare varit utarrenderad till bönder försvann många gånger hela byar till förmån för ståndsmässiga säterier. De nya stora godsen löste sitt behov av arbetskraft genom uppförandet av torp för vilka de boende betalade i form av dagsverken på huvudgården, så kallade dagsverkstorp. I mitten av 1600-talet fanns omkring 40 dagsverkstorp i Upplands Väsby. I mitten av 1700-talet hade antalet ökat till 100 stycken talets effektivare brukningsmetoder (plogen) medförde att nyttjandet av äng och hage upphörde och all mark kom istället att odlas upp. Vidare utökades åkerarealerna genom utdikning av mark och sänkning av sjöar. I och med detta ökade jordbrukets behov av arbetskraft, vilket resulterade i införandet av statsystemet. Successivt kom statarna under 1800-talet att ersätta och komplettera dagsverkstorparnas funktion. Behovet av arbetskraft var dock så stort att i slutet av århundradet hade antalet torp ökat till 140 stycken inom dagens Upplands Väsby. Vid sekelskiftet 1900 var Upplands Väsby fortfarande ren landsbygd, där de stora godsen dominerade och majoriteten av invånarna var därför torpare eller statare vid något av dessa gods. Båtsmanstorp Indelningsverket och systemet med indelta soldater var basen för den svenska militära organisationen från Systemet gick ut på att bönderna skulle slippa utskrivning mot att de istället förband sig att hålla ett antal knektar. Det hela organiserades så att ett antal gårdar (oftast 2-5) bildade en rote. Varje rote höll sedan en soldat eller båtsman. Till böndernas skyldighet hörde att förse soldaten med en årlig lön, bostad, föda och kläder. Bostaden skulle bestå av ett torp och ett halvt tunnland åker och äng. Det skulle finnas lada (för säd) samt fä- och foderhus. Saknades kronojord att upprätta torpet på kom detta istället att ske på någon av rotens gårdars mark. Ibland saknades helt och hållet odlingsbar mark att tillgå och i roteböndernas åtagande ingick då också att förse soldaten med spannmål, hö och halm. Det var inte ovanligt att soldattorpen kom att ligga i gårdarnas utmarker och med tiden kom soldaterna att utföra avsevärda nyodlingar.

6 2. Eds Prästgård 1:9 Inventering 2012 Placering Torpbyggnaden är typiskt placerad i ett södervänt skogsbryn på icke odlingsbar mark. Ingen värdefull odlingsmark har gått till spillo och stugan har lagts med långsidan åt söder för att skapa maximala ljusoch värmeförhållanden invändigt. Den gamla odlingsmarken hålls än i dag relativt öppen vilket kan ses på en jämförelse mellan 1700-talet kartmaterial och moderna flygbilder. Byggnad 1-Torpstuga Timrad enkelstuga med fasader av rödfärgad stående locklistpanel. Grund av fältsten. Sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Spån under nuvarande taktäckning. Vitputsad skorsten med svarta plåtbeslag. Båda gavlarna och södra långsidan har ett fönster vardera, med två luft och en spröjs i varje båge. Östra gaveln har vidare ett liten överhängt fönster bestående av ett luft och två spröjs. Fönster och fönsteromfattningar är tillverkade av trä och vitmålade. I söder finns en tillbyggd farstu av stående rödfärgad locklistpanel och svartmålad dörr av trä. En kraftig svartmålad trätrappa leder till upp till farstun. Byggnad 2-Tvättstuga/Brygghus Brygghuset är uppfört av bräder på en grund av betong och sten. Fasader av maskintillverkad rödfärgad locklistpanel. Byggnaden har två mångspröjsade fönster, ett på var långsida. Ytterdörr på norra gaveln av bräder och med locklistpanel. Vitmålade Ovan; Byggnad 1 Torpets södra fasad. Nedan; Detalj av takfoten där det underliggande takspånet fortfarande syns. Detalj av södra fasadens äldre locklistpanel. 3/21

7 vindskivor och fönster. Sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Svarta maskintillverkade hängrännor. Vit putsad skorsten med svarta plåtavtäckningar. Delar av tvättstugeinredningen finns bevarad. I söder finns en tillbyggnad med pulpettak belagt med tvåkupigt lertegel. Fasader av rödfärgad locklistpanel. Enkel dörr av panel med locklist på västra gaveln. Enluftsfönster med en spröjs i söder. Vitmålat med vit fönsteromfattning. Svarta, moderna, maskintillverkade hängrännor. Byggnad 3-Bostadshus Boningshus uppfört av bräder med panel av liggande fasspont. Huset har brutet sadeltak och inredd vind. Tak belagt med tvåkupigt lertegel. I söder finns en takkupa med ett fönster med två luft, indelat med en spröjs vardera. Bottenvåningen har entré på norra långsidan och mindre vitmålad veranda med pulpettak. Verandans ytterdörr har stående lackad panel och fönster i övre del av dörren. Ett tvåluftsfönster utan spröjs på bottenvåningens östra gavel samt ett på den södra långsidan. Östra gaveln har ytterligare ett fönster indelat tvåluftsfönster indelat med en spröjs vardera. Byggnaden är målad i falu rödfärg med vita fönster, fönsteromfattningar, knutar och vindskivor. Grund av betong och natursten. Huset ligger på jordkällare med överbyggnad/nedgång i väster. Överbyggnaden har liggande fasspontpanel och pulpettak belagt med tvåkupigt lertegel. Vitmålade vindskivor och svart dörr av stående bräder med locklist. Byggnad 4-Dass och vedbod Dass av stående locklistpanel målat i falu rödfärg. Vita knutar. Svartmålad dörr av stående bräder. Tälttak belagt med bräder. Vedförvaring med enkelt sadeltak av korrigerad plast i väster. Byggnad X -riven Ladugården som tidigare låg norr om torpstugan är riven. Tomt Odlingsmarken har tidigare gått ända fram till husknuten på både den gamla torpstugan och tals huset. Se vidare äldre bilder. Söder och öster om 1930-tals huset har marken avgränsats mot åkern med en liten stenmur av fältsten. Norr om den gamla torpstugan finns en större öppen platå där ladugården förr låg. Området norr och väster om den öppna platån förekommer rikligt av sly gångvägar som redovisas på äldre kartor upptäcktes ej vid inventeringen. Äldre fruktträd finns invid både torpstugan och 1930-tals huset. Troligen finns mer äldre Överst; Byggnad 2 Tvättstugans södra och västra fasad. Ombyggd till smedja Näst överst; Byggnad 3 Bostadshus från 1930-talet. Näst underst; Byggnad 4 Dass och vedbod. Underst; Prästgårdens före detta odlingsmarker är fortfarande till stora delar öppna vilket ger en uppfattningen om torparens livsvillkor. 4/21

8 Ovan; Karta från 1729 visar Prästgårdstorpet och dess odlingsmarker markerade med nr 38 och 39 samt beteshage nr 41. Observera att Båtsmanstorpet Njursta nr 64 saknas och på platsen för Båtsmanstorp Runby nr 65 finns istället en backstuga. Källa; Lantmäteriet. Ovan; Karta från 1788 visar Prästgårdstorpet och dess odlingsmarker markerade med nr 24 och 25 samt beteshage nr 27.Nr 26 utgör äng och områden markerade med nr 28 är icke användbar mark. Observera att Båtsmanstorpet Njursta nr 64 nu finns. På platsen för Båtsmanstorp Runby nr 65 finns nu ett torp men det är inte markerat som båtsmanstorp. Källa; Lantmäteriet. 5/21

9 Ovan; 1930-tal i Prästgårdstorpet. Jordbruket är fortfarande i drift. I framkant på bilden kan en plöjd yta anas. Källa; växtmaterial på platsen men det gick inte att identifiera vid inventeringstillfället pga. väderförhållandena. Historik Prästgårdstorpet är belagt sedan På geografisk uppmätningskarta från 1636 över Prästgården och dess marker, saknas torpet varför det bör ha tillkommit någon gång under de 100 åren dessemellan. Från 1788 finns en storskifteskarta över Njursta som visar prästgårdstorpet och dess tillhörande marker. Till torpet hörde två åkrar (nr 24 och 25) där den ena beskriva ha sandjord med något liten lera inblandad. En något bergig och skogsbeväxt hage (nr 27) ligger norr om åkrarna och ängen beskrivs som skarp och ringa givande hårdvall (nr 26). Utöver dessa finns backar inom torpet som beskrivs som odugliga (nr 28). Invid bostadshuset och ekonomibyggnaderna bör ha funnits några mindre odlingar för grönsaker, frukt och bär. Prästgårdstorpet bör ha varit i bruk en bra bit in på 1900-talet. Bilder från 1930-talet visar en aktiv jordbruksmiljö. Bilder från 1960/70-tal visar dock en miljö som omvandlats till sommarboende. Överst; Prästgårdstorpets västra gavel, samma gavel som kan ses på bilden från 1930-talet ovan. Underst; Prästgårdstorpet under 1960-talet. Båda bostadshusen har tillbyggnader som i dag är rivna. Källa; Upplands Väsby Hembygdsförening. 6/21

10 1930-talshuset. Foto från 1960-talet. Observera de skymtande öppna jordbruksmarkerna i bakgrunden. Källa; Upplands Väsby Hembygdsförening. Den lilla byggnaden längst västerut på fastigheten är en tvättstuga uppförd under tidigt 1900-tal. Huset byggdes om till smedja Det friliggande tvåplanshuset med brutet sadeltak som ligger längst österut på tomten har enligt talets byggnadsinventering uppförts på 1930-talet. Troligen ersatte detta hus då den gamla torpstugan som bostad för torparen. Torpets tillhörande uthus/fähus som troligen till delar härrörde från 1700-talet har rivits sedan länsstyrelsens inventering Likaså har den tillbyggnad som fanns på torpets fasad samt tals husets norra tillbyggnad, rivits sedan denna inventering. Kulturhistorisk värdering Prästgårdstorpets är en pedagogisk illustration av en typisk torpmiljö i det agrara bondesamhället. Tack vare att torpet och dess marker är relativt väl dokumenterat samt att de före detta odlingsmarkerna i stor utsträckning fortfarande hålls öppna är det lätt att få en uppfattning om torpet som brukningsenhet. Det faktum att torpets huvudgård, Prästgården, fortfarande bevaras förstärker detta pedagogiska värde. Torpstugan har en ålderdomlig exteriör med bl. a äldre panel och underliggande spåntak vilka Prästgårdstorpet under 1960-talet. Torpet har övergått till fritidsboende med marken brukas fortfarande. Observera den numera rivna ladugården i bakgrunden. Källa; Upplands Väsby Hembygdsförening. illustrerar anläggningens ålder och gör historien levande. I jämförelse med 1930-tals huset framtår också 1900-talets höjda bostadsstandard framför våra ögon. För att verkligen förstå anläggningen som brukningsenhet och livsmiljö hade dock krävts att ladugården hade funnits kvar. Brygghuset, även i sin ombyggda skepnad, bidrar dock till denna möjlighet. Torpet har en traditionell placering i landskapet; i södersluttning och på icke odlingsbar mark. 7/21

11 3. Njursta 1:9 Inventering 2012 Placering Torpet ligger i ett södervänt skogsbryn, på mark som under 1700-talet benämndes hamarn, vilket betyder stenig backe. Byggnaden är således mycket traditionellt placerad utanför den odlingsbara marken och med maximala ljus och värmeförhållanden. Från torpet har man en fin utsikt över odlingslandskapet i söder. Byggnad 1 -Torp Timrad enkelstuga med fasader av rödfärgad stående locklistpanel. Grund av fältsten och betong. Sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Fasaderna har rödfärgad locklistpanel. I bottenvåningen finns ett fönster var på gavlarna och två fönster på södra långsidan. Fönstren är av varierad storlek men samtliga är indelade i två luft med två spröjs i varje båge. Vinden har ett fönster i väster vilket har två luft men enbart en spröjs i var båge. Fönster och fönsteromfattningar är tillverkade av trä och vitmålade. Till den inredda vindsvåningen leder en utanliggande trätrappa vid östra gaveln. På Södra långsidan finns en tillbyggd farstu av stående och liggande rödfärgad panel. Farstun har sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel, en brunmålad dörr med panel lagd i olika riktningar samt ett överhängt enluftsfönster i väster. Trappa av trä leder upp till entrén. Norra långsidan har en putsad yta mitt på Nedan Byggnad 1, Njursta Båtsmanstorp nr 64, väst och norrfasad. Observera att byggnaden helt saknar fönster i norr. Huset är timrat och har utskjutande knutar vilket tyder på att huset bör vara från mitten av 1800-talet eller tidigare. Delvis äldre panel. 8/21

12 Ovan; Byggnad 5, Sommarstuga. Huset är ursprungligen uppfört som hönshus och utgjorde del av torpets ekonomibyggnader. Foto i kommunens ägo, okänt årtal. fasaden vilken troligen är en del av skorstensstocken. Ytan är rödfärgad. Putsad skorsten, avfärgad i vitt med svarta plåtbeslag. Byggnad 2-Jordkällare Jordkällare av sten och betong med överbyggnad och takkonstruktion av trä. Överbyggnaden är rödfärgad. Sadeltak belagt med korrugerad plåt. Svartmålad dörr av stående panel med locklist. Byggnad 3- Uthus/Ekonomibyggnad Uthuset har stomme av timmer, men tycks delvis vara lagad/tillbyggd med enklare byggtekniker. Fasaderna består ömsom av rödfärgat timmer, locklistpanel och korrugerad plåt. Sadeltaket är i huvudsak belagt med tvåkupigt lertegel. Under nuvarande takbeklädnad finns rester av ett spåntak. På västra långsidan finns en rödfärgad dubbelport av skivmaterial. Mindre tillbyggnader och vedförvaring lutar sig mot byggnaden. Uthuset är i dåligt skick. Byggnad 4-Skjul Enklare uthus/skjul uppförd med regelstomme och slät panel. Spår av faluröd avfärgning. Grund av fältsten och pulpettak belagt med korrugerad plåt. Byggnaden har två dörrar, den ena av slät panel, den andra med panel lagd i olika riktningar. Huset har ett enluftsfönster mitt på byggnadens långsida. Ovan; Byggnad 3, Uthusets södra gavel och västra långsida. Troligen före detta ladugård. Byggnaden kan vara från mitten av 1800-talet eller tidigare. Under dagens tegeltak finns rester av ett gamalt spåntak. 9/21

13 Byggnad 5- Sommarstuga Stuga med två rum uppförd med regelstomme och panel på en grund av betong. Byggnaden har sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Den rödfärgade panelen består av stående locklist. Det södra gavelröstet har en rödfärgad lucka till vinden. Ett treluftsfönster med två spröjs i var båge finns på byggnadens södra kortsida. Byggnaden har byggts till med en glasveranda i öster. Denna har ospröjsade tvåluftsfönster runt om samt sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Ytterligare en tillbyggnad länkar samman huset med mindre bod i norr. Boden är inredd till kök. Den sammanlänkande tillbyggnaden har vägghöga fönster mot öster och träfasader av liggande fasspontpanel i väster. Den norra byggnaden har träfasader med liggande fasspontpanel och träfönster. Samtliga tillbyggnader har vita fönster och rödfärgade fasader. Övriga byggnader På tomten finns ytterligare två mindre byggnader och en hundkoja som är uppförda i sen tid. Byggnaderna saknar kulturhistoriskt intresse. Tomt Tomtens östra del som enligt äldre kartor tidigare bestått av odlad mark är i dag igenslyad. Runt det gamla båtsmanstorpet finns en trädgård med flera äldre fruktträd. Invid den så kallade sommarstugan börjar trädgården också att slya igen. Ett antal kraftigare träd bla tallar och lövträd finns på tomten. Spår från tiden som sommarstuga finns i form av en stor rododendronbuske. Sommarstugans tomt avgränsas av ett trästaket. Överst; Byggnad 1,Torpets södra fasad. Näst överst; Byggnad 1, Torpets östra fasad. Näst underst; Byggnad 2, Jordkällaren från söder. Till höger hundkoja (ej inventerad). Underst; Byggnad 3, Skjulets östra långsida och södra gavel. Historik Njursta 1: 9 utgjorde ursprungligen Njursta Båtsmanstorp nr 64. Båtsmanstorpet saknas på karta från 1729 men finns redovisat 1788 (Se tidigare redovisade kartor). På 1788 års storskifteshandling saknas mark till torpet. På den tidigare kartan redovisas det som i dag utgör fastigheten som Njursta Hamarn vilket betyder stenig backe. Så mycket till odlingsbar mark bör därför inte ha funnits att tillgå. Troligen har man valt att lokalisera båtsmanstorpet här i brist på kronojord. Möjligen har båtsmanstorpet utgjort ett av de torp som aldrig hade tillhörande mark. Njurstabönderna har då hållit båtsmannen inte bara med lön, kläder och boende utan också med säd, halm och hö. I mitten av 1800-talet finns belagt att torpet beboddes av båtsman Njurman (f 1824). Det var tradition vid många soldattorp att knekten uppkallades efter rotens huvudgård. Njurman skall också ha varit verksam som kyrkvaktare och 10/21

14 Ovan; Häradskartan (c1900) visar en flik av åkermark/öppen mark öster om Njurstas Båtsmanstorp. Torpet har också ett redovisat uthus(den svarta byggnaden). Källa; Lantmäteriet Ovan; Ekonomiska kartan från 1950-talet visar också odlingsmark öster om båtsmanstorpet. Vidare är delar utsatt som trädgård (den prickade marken). En uthusbyggnad finns norr om båtsmanstorpet och det ombyggda hönshuset är utsatt som bostad vilket betyder att det redan bör vara ombyggt till sommarbostad. Observera prästtorpets trädgårdar samt att dess numera rivna ladugård, finns norr om bostadshusen. Prästtorpets odlingsmark har i princip samma utbredning som under 1700-talet. Källa; Lantmäteriet 11/21

15 fjärdingsman. Förmodligen var det nödvändigt med bisysslor för att överhuvudtaget kunna försörja sig. På häradskartan från sekelskiftet 1900 är en flik öster om torpet redovisad som öppen mark/odlingsmark. Möjligen har en viss uppodling skett under åren. Utöver bostadshuset finns på fastigheten ett flertal andra byggnader. Den nordligaste av dessa har betecknats sommarstuga. Byggnaden har ett delvis traditionellt utseende med röda paneler och sadeltak. Enligt länsstyrelsens byggnadsinventering från 1982 skall huset vara uppfört på 1920-talet. Enligt muntliga uppgifter är huset ursprungligen uppfört som hönshus. Huset har byggts om till sommarbostad någon gång under mitten av talet, att döma av köksinredning och fönstertyper. Det redovisas också som bostadshus på 1950-talets ekonomiska karta. Mellan sommarstugan och torpet ligger ett uthus. Delar av detta är uppfört i timmer och kan därför vara uppfört redan under 1800-talets mitt eller tidigare. Huset har tillbyggnader av senare datum och garageportar. Det lilla skjulet längst till väster på fastigheten är relativt gammalt och har möjlighen innehållit vedbod och dass. Kommunen köpte Njursta 1;9 m fl fastigheter 1978 från Promex AB. Kulturhistorisk värdering Torpbyggnaden, det äldre uthuset och jordkällaren bevarar ålderdomliga byggnadsdrag och funktioner som en gång var mycket vanliga. Särskilt uthuset och jordkällaren tillhör i dag byggnadstyper som börjar bli ovanliga, inte minst i närheten av tätorter. Tillsammans förstärker dessa byggnader möjligheten att förstå torpet som produktionsenhet och livsmiljö. Skjulet till väster på fastigheten ingår i detta sammanhang. Sommarstugan kan sägas ha ett intresse som ett exempel på hur den agrara bebyggelsen successivt under 1900-talet omvandlas till fritidsboenden. Värdet är dock inte påtagligt. Skulle huset återställas som hönshus skulle det få ett värde i förhållande till torpet som ytterligare en ekonomibyggnad. En sådan åtgärd är dock inte motiverad med tanke på anläggningens övergripande kulturhistoriska dignitet. Ovan; Äldre frukträd bidrar till en ålderdomlig karaktär hos miljön. Nedan; Från Njursta båtsmanstorp har man fin utsikt över det öppna odlingslandskapet i söder. Torpet är traditionellt placerat på impediment och i söderläge. Invid torpstugan finns flera äldre fruktträd som bidrar till den ålderdomliga karaktären samt stärker berättelsen om torpet som produktionsenhet; frukt och bär har odlas för att komplettera och dryga ut hushållet. Torpet har en traditionell placering i landskapet; i södersluttning och på icke odlingsbar mark. 12/21

16 4. Övra Runby 1:4 Inventering 2012 Placering Med hänsyn till villans ålder har huset på denna fastighet ingen traditionell eller förväntad placering. Varför huset uppförts just här, på en tomt med stark lutning vilken inte torde ha varit den enklaste att bebygga, är oklart. Dock har man från huset och den lilla iordningställda platsen framför norra fasaden en fin utblick över omkringliggande miljö, även om denna i dag i hög grad påverkats av igenväxt. Byggnad 1 -Villa Villa som består av två längor i vinkel med ett flertal tillbyggnader. De två tvåvåningslängorna har brutet sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Huset har stomme av bräder och fasader av liggande fasspontpanel. Vita knutar och listverk samt vita släta fönsteromfattningar där den översta brädan har dragits ut och de två sidobrädorna förlängts något för dekoration. Den nord-sydliga längan har fyrluftsfönster av trä med förskjuten tvärpost. Den östra byggnadslängan har två tvåluftsfönster med spröjs i bågens övre del, samt ett litet enluftfönster. Längst den nord-sydliga byggnadslängan finns en enplanstillbyggnad med grön köksentré och pivåhängda enluftsfönster samt korrigerat plåttak. Fasaderna är i övrigt lika resterande byggnad. Nedan; Byggnad 1. Villa från /21

17 Ytterligare två tillbyggnader finns på var sida om den östra byggnadslängarn. Dessa har flacka pulpettak belagda med korrigerat plåt. Fasaderna är lika resterande byggnad med liggande rödfärgad fasspontpanel och vita knutar och fotbrädor. Den södra tillbyggnaden har ett treluftsfönster där varje båges övre del är indelad med spröjs. Den norra tillbyggnaden har en grön ytterdörr, vilken är byggnadens huvudentré. Dörren har panel lagd i olika riktningar och ett cirkelformat litet fönster i övre delen. Tillbyggnaden har vidare ett litet enluftsfönster på sin östra fasad. Den södra längan och dess tillbyggnader står på en källare i souterrain utförd av gråmålad betong. Källaren har två grönmålade dörrar av trä med överljus samt en grönmålad lucka. Byggnad 2 Garage och bod Norr om huvudbyggnaden finns ett garage tillbyggt med bod/dass(?). Huset är en enkel träkonstruktion med rödfärgade fasader av locklistpanel samt sadeltak belagt med korrugerad plåt. Dubbel garageport i söder samt en enkel plankdörr i norr. Den tillbyggda boden har ofärgad slät träpanel, pappbelagt pulpettak samt en enkel plankdörr. Byggnaderna saknar kulturhistoriskt värde. Byggnad 3 -Skjul I norr ligger ytterligare ett skjul som blivit tillbyggd i sen tid. Det ursprungliga huset har röd träpanel och sadeltak belagt med korrugerad plåt. Tillbyggnader av trä med pulpettak. Byggnaderna är brandskadade och endast delvis reparerade. Byggnaderna saknar kulturhistoriskt värde. Tomt Huvudhuset är byggt i souterrain och väster om huset begränsas backen ned mot huset av en liten mur av fältsten. I liv med källarens östra fasad och i samma riktning som gamla kyrkvägen finns ytterligare en mur av fältsten. Norr om huset finns en iordningställd plats till vilken en trappa leder upp från infartsvägen. Äldre fruktträd finns nordöst om den iordningställda platsen. Norra delarna av fastigheten har skogstomt med stort inslag av sly. Historik Fastigheten har avstyckats 1928 men är bebyggd med en villa som enligt kulturhistorisk byggnadsinventering från 1982, är uppförd 1913 av en Herr Karlsson. Huset har en för tiden typisk utformning med det brutna sadeltaket och fasader av liggande panel dekorerade med vita fönsteromfattningar, lister och räcken. Möjligen var Herr Karlsson arbetare eller på något sett verksam vid de industrier som växte upp i Överst; Byggnad 1, Villan från Södra och östra fasaden. Näst överst; Byggnad 2, Kombinerat skjul och garage. Näst underst; Byggnad 3, Skjul från söder. Underst; Villan ligger i souterrain och både ovanför och nedanför huset finns små murar av markfunnen sten. 14/21

18 Upplands Väsby under det tidiga 1900-talet. Inte långt härifrån ligger ju också Väsby Villastad som var en av de tidigaste moderna exploateringarna i kommunen. Det är okänt när garage och bodar/skjul tillkommit. Kommunen köpte fastigheten 1973 av privatpersoner. Kulturhistorisk värdering Byggnaden i sig har en vardaglig men fin arkitektur som är mycket typisk för perioden. Fönster, dörrar m.m. bevaras vilket förstärker byggnadens sekelskifteskaraktär. Delar är troligen senare tillbyggda men hänger fortfarande samman med helheten. Huset ej unikt men mycket tidstypiskt och trots allt av en god arkitektonisk kvalitet. Byggnaden bidrar till en mångfald i bebyggelselandskapet och skapar en länk till Upplands Väsbys moderna utbyggnad. På tomten finns stenmurar bakom och framför huset, samt äldre frukträd som bidrar till miljöns karaktär och därför är viktiga för miljöns helhetsverkan. Äldre frukträd bidrar till miljöns karaktär. Garaget samt de mindre bodarna på norra delen av fastigheten, vilka alla är uppförda i sen tid, har för närvarande inget kulturhistorisk värde. 15/21

19 5. Övra Runby 6:1 Inventering 2012 Placering Båtsmanstorpet Berga är placerat på impediment i en östsluttning, vilket är en relativt traditionell placering om ej den mest optimala. Själva torpbyggnaden ligger i nord-sydlig riktning med stugan i södra delen av huset och fönster i öst och syd vilket torde ha givit relativt bra ljus- och värmeförhållanden. Byggnad 1 -Torp Timrad enkelstuga med fasader av stående locklistpanel. Sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Fasaderna är avfärgade med falurödfärg med vita knutar, vindskivor (enbart i söder) och fönsteromfattningar. En liten inbyggd veranda med pulpettak finns på husets östra långsida. Verandan liksom två av tre fönster är igenspikade med Överst; Byggnad 1, Båtsmanstorpets södra gavel och västra långsida. Näst överst; Byggnad 1, Norra gaveln. Näst underst; Byggnad 1, Östra långsidan med verandan. Underst; Byggnad 2, Skjul på östra delen av fastigheten. 16/21

20 Till vänster; Geometrisk avmätning från Byggnader saknas på platsen för Båtsmanstorpet. Källa; Lantmäteriet. Till höger; Storskifteskartan från 1765 visar byggnader i läget för torpet, men ingen detaljredovisning av vilka byggnader detta är eller om de har tillhörande mark finns. Källa; Lantmäteriet. Till vänster; Karta över Njursta Prestebohemman från 1729 visar en backstuga i läget för dagens torp. Källa; Lantmäteriet. Till höger; Storskifteskartan från 1788 över Njursta visar istället ett torp, men det är inte markerat som båtsmanstorp. En liten jordplätt tillhör torpet och omnämns i texten ligga till hälften på Njurstas ägor. Källa; Lantmäteriet. Till vänster; Laga skifteskartan från 1870 över Runby visar byggnader i läget för torpet. Huruvida det ingår mark är svårläst. Källa; Lantmäteriet. Till höger; Ekonomiska kartan från 1950-talet visar Berga innan intilliggande odlingsmark byggdes igen. Vägens sträckning fram till torpet känns igen. På samtliga dessa kartor saknas en väg som skulle kunna vara den så kallade kyrkvägen, vilken omnämns i 1982 års byggnadsinventering. Källa; Lantmäteriet. 17/21

21 Berga i snöskrud. plankor. Fönstret på byggnadens östra långsida är ett tvåluftsfönster där varje båge är indelad med en spröjs. De vita fönsteromfattningarna har en snedställd vattbräda i överkant för att avleda vatten. Huset står på en grund av fältsten. Byggnaden nås via verandan där en spegeldörr påspikad med skivor och bräder finns. Enkel trätrappa leder till verandan. Byggnad 2 -Skjul Öster om torpet ligger ett antal sammanbyggda skjul vilka alla är i dåligt skick. Det största av dem har sadeltak med korrugerad plåt och en regelstomme av trä klädd med svarta skivor. En äldre spegeldörr sitter i byggnadens gavel. Denna härrör möjligen från torpbyggnaden. Tomt Norr om huset finns flera äldre frukträd. I övrigt är tomten igenvuxen med sly. Det är dock troligt med hänsyn till att torpet funnits länge på denna plats, att äldre växter finns i de områden som tidigare varit trädgård. Historik Övra Runby 6:1, också kallat Berga är ursprungligen Båtsmanstorp Övra Runby nr 65. Torpet bör ha tillkommit någon gång mellan 1729 och Torpet saknas på geometrisk avmätning från På 1729 års karta över Njursta finns en backstuga i läget för båtsmanstorpet. På Storskifteskartan över Runby från 1765 finns ett antal byggnader i läget för dagens torp. Det kan röra sig om torpet och ett antal uthus. Enligt Länsstyrelsens byggnadsinventering från 1982 skall själva torpbyggnaden ha nyuppförts Marken öster om torpet som i dag hyser fotbollsplan, parkering och skolbyggnader, var tidigare odlingsmark. Runbyängarna hette den norra odlingsmarken medan den södra kallades Uppsala gärde därför att dess avkastning tydligen användes för att stötta lokala förmågor som studerade i Uppsala. Det är oklart huruvida denna mark har tillhört soldattorpet eller Övre Runby gård. Njursta storskifteskarta från 1788 visar ett torp i läget för Övra Runby båtsmanstorp. Här redovisas en liten täppa, varav hälften enligt beskrivningen ligger på Njurstas marker. Således bör lite odlingsbar mark ha funnits till torpet. Enligt bebyggelseinventering från 1982 löpte den Gamla kyrkvägen förr precis förbi torpets västra 18/21

22 långsida och i princip rakt söderut. Detta har inte gått att belägga i kartmaterialet. Kommunen köpte fastigheten 1973 av privatpersoner. Kulturhistorisk värdering Båtsmanstorpet utgör en illustration av livsvillkor och organisation i det agrara bondesamhället. Inte minst förklarar det hur systemet med indelta soldater har tagit sig uttryck i just Runby. Den bevarade torpbyggnaden är relativt hårt åtgången och det är därför inte i första hand byggnaden och dess detaljer i sig som utgör det främsta kulturhistoriska värdet, utan istället kopplingen byggnaden skapar till platsens historia och allmän förståelse för gångna tiders livsvillkor. Torpets skick är dåligt men med hänsyn till dess ålder och pålitliga byggnadsteknik bör det gå att sätta i skick igen om så skulle önskas. Äldre fruktträd bidrar till en ålderdomlig karaktär hos miljön. 19/21

23 6. Sammanfattande bedömning Det finns gott om bevarade torp i kommunen och torp är inte ovanlig ur varken ett regionalt eller nationellt perspektiv. Torp var dock mycket vanliga i Uppland Väsby innan området urbaniserades och som en länk till områdets historia har de båda båtsmanstorpen och prästgårdstorpet en betydelse. Eftersom Upplands Väsby har varit ovanligt torptätt bör det vara motiverat att här bevara ett större antal torp, det är ju dessa som speglar bygden sådan den en gång var. Även äldre byggnader som inte har exceptionella kulturhistoriska värden skapar en koppling till ett områdes historia och bidrar till en mångfald i bebyggelsemiljön. En mångfald som många gånger anses attraktiv. Av de tre inventerade torpen framstår Prästgårdstorpet och Njursta Båtsmanstorp som de mest intressanta ur kulturhistorisk synpunkt. Prästgårdstorpet är i första hand intressant för dess väldokumenterade markförhållanden. I stora drag är den mark som nyttjades som åker och äng på talet fortfarande öppet landskap. På Prästgårdstorpet kan man således få en bra uppfattning om ett torp som brukningsenhet. Torpstugan är relativt ålderdomlig och väl bevarad till våra dagar tals huset visar att 1900-talets standardförbättringar också kom att gälla landsbygdens jordbruksbefolkning. För att de kulturhistoriska värdena hos Prästgårdstorpet skall bestå bör den f.d. odlingsmarken fortsätta att hållas öppen och torpstugan underhållas efter antikvariska principer. Njursta Båtsmanstorp är i första hand intressant med tanke på att här faktiskt bevaras inte bara en torpstuga utan och ett uthus och en jordkällare. Med dessa bevaras vittnesbörden över funktioner som varit fullständigt nödvändiga inom produktionsenheten. Sommarhuset på fastigheten Njursta 1:9 saknar kulturhistoriska värden av större betydelse i dess nuvarande skepnad. Njursta Båtsmanstorp och Prästgårdstorpet kompletterar varandra i berättelsen/vittnesbörden om torpet som livsmiljö; den ena bevarar marker och det andra uthus och ekonomibyggnader. För att det kulturhistoriska värdet hos Båtsmanstorpet skall bestå behöver torpstugan, jordkällaren och uthuset bevaras. Den 1910-tals villa som ligger på fastigheten Övra Runby 1:4 har en i grunden god arkitektonisk kvalitet, även om den på intet sätt är unik. 20/21

24 7. Källor och Litteratur Arkiv Lantmäteriet Handlingar: Blandade kartor Upplands Väsby Hembygdsförening Bilder: Tre diabilder. Upplands Väsby byggnadsnämnds arkiv Handlingar och ritningar: Bygglov, Byggnadsinventering 1982 Upplands Väsby stadsarkiv Litteratur Material efterfrågat men inget levererat inom tidsramen för denna rapport. Material kan således finnas. Bratt P m.fl. Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 Hall T och Dunér K red., Svenska hus, 1999 Jansson LE, Bärring B, Geografiska namn i Upplands Väsby kommun, Järfälla 2002 Nordström A, Curman J, En bok om Upplands Väsby, Jakobsberg 1973, 2002 (Nytryck) 21/21