Medlemstidning 2010:4 november

Transkript

1 Luren Medlemstidning 2010:4 november

2 Sid 2: Styrelsen, redaktion Sid 11 Hörcentralens regelverk för förskrivning Ur Innehållet: Sid 3: Sid 4: Sid 5 Sid 6 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Ledaren: Vi måste bli fler Kallelse till Höstmöte 23 nov Studiecirklar Menière: Sjukgymnastik hjälper vid yrsel Annonsera i Luren Hörseldagen 16 april Annons från Hörcentralen Sid 8-9 Verksamhetsplan 2011 Sid 11 Organisationsplan för Audiologen Sid 12 Nya plantagruppen etablerad Sid 12 Frågor om hörsel: kontakta Hörsellinjen Sid 13 Hörseltest per telefon Sid 13 Helgkurser i TSS på Wik Sid 14 Vuxendövas förening, Sid 15 Textad kultur, Text i TV Sid 16 Hänt i verksamheten Styrelsen för Hörselskadades förening i Uppsala Ordinarie: Anette Nyberg Grau, sekreterare , anette.nyberggrau@hrf-uppsala.se Bo Svahn, kassör, slingtekniker, medlemsregistret , bosse.svahn@hrf-uppsala.se Margareta Lundell , margareta.lundell@hrf-uppsala.se Lena-Maria Broström , lena-maria.brostrom@hrf-uppsala.se Johan Jonson, fotograf, kulturombud , johan.jonson@hrf-uppsala.se Margita Tanndal, menièregruppen , margita.tanndal@hrf-uppsala.se Per Mattsson , per.mattsson@hrf-uppsala.se Ersättare: Sonia Chacon , sonia.chacon@hrf-uppsala.se Föreningens adress: HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kungsgatan UPPSALA Öppet måndag-fredag Telefon: Fax: E-post: kansliet@hrf-uppsala.se Hemsida: Postgiro: Medlemsavgift per rullande år: Enskild medlem Dubbelansluten Vuxen familjemedlem Medlem under 18 år: 200 kr 100 kr 75 kr 50 kr Adjungerade till styrelsen: Lena Hård, projektledare, webbredaktör , lena.hard@hrf-uppsala.se Eva Alsén Eklöf, redaktör Luren, CI-gruppen , eva.alseneklof@hrf-uppsala.se Hedersledamot: Thomas van Stokkom, , thomas.van.stokkom@hrf-uppsala.se Luren Ansvarig utgivare: Eva Alsén Eklöf Redaktör: Eva Alsén Eklöf, eva.alseneklof@hrf-uppsala.se Redaktionskommitté: Lena Hård Per Mattsson Margita Tanndal Manusstopp nästa nr 1, 28 januari 2011 Upplaga 600 ex Tryck: HSO:s tryckeri

3 Ledaren Vi måste bli Flera! Kära Medlemmar! Hösten har infunnit sig med naturen som sprakar av färger, dagarna blir kortare, men uppgifterna minskar inte. Vid vårt senaste styrelsemöte fick jag förtroendet att denna gång skriva ledaren. Efter Karin Mercurios bortgång har styrelsen haft svårt att återhämta sig, men vi försöker att ta nya tag. Per Mattson, som i många år varit ersättare i styrelsen, går nu upp till ordinarie styrelseledamot efter Karin Mercurio, vilket vi alla är mycket tacksamma över. Per är verkligen en tillgång i föreningen. Vi ser nu fram emot en spännande och händelserik höst, med olika aktiviteter som föreläsningar och möten, som ni inte får missa. Läs vidare i Luren! Valet Nyss har det varit val i Sverige, mycket i valdebatten kretsade kring skola, vård, pensionärer, skatter, militärinsatser i Afghanistan. Viktiga frågor såklart! Men många frågor glömdes bort i hetluften. De funktionshindrade talades det tyst om. Själv gick jag runt i valstugorna och frågade företrädarna för de olika partierna vilka planer eller förändringar som vi hörselskadade kan förvänta oss de närmaste fyra åren? Ingen visste särskilt mycket om oss och våra olika problem. Jag blev inte förvånad. Trots att vi är många är vi dåliga på att göra våra stämmor hörda. Många frågor Mina undringar är: hur blir framtiden för oss som behöver hörhjälpmedel? Hur blir det med rehabilitering? Kommer det att införas hörselpeng? I Skåne är det redan infört. Kommer hörcentralen att privatiseras? När alla har fått dela på penningpåsen, blir det då bara en grindslant kvar till oss hörselskadade? Man måste få undra. I Uppsala finns ca personer med nedsatt hörsel, varav är under 65 år, beräknat på statistiken att 14,1 % av befolkningen är hörselskadade. I Uppsala är vi för närvarande endast 396 medlemmar sedan vi räknat av de 23 som inte förnyat sin inbetalning av medlemsavgiften i år. Varför de hoppat av är oklart. Sju stycken är över 80 och då kan man förstå att intresset minskar medan glömskan ökar. Övriga hoppas vi återvänder. Medlemsavgiften är låg: 200 kr om året, det är 55 öre om dagen. Av de pengarna går hälften till vår förening. Den andra hälften går till distriktet och förbundet, som bland annat ger ut tidningen Auris till alla medlemmar och driver våra frågor gentemot samhället. Vi behöver hundralappen från dig. Den är basen i vår finansiering. Utan den kan vi inte jobba för dig och alla andra hörselskadade i Uppsala. Varför har vi inte fler medlemmar i vår förening? Många med nedsatt hörsel kanske inte ser sig som funktionshindrade? Ordet skrämmer. Är det skämmigt att höra illa? Smyger vi med våra hörapparater? Då jag berättar att jag bär hörapparat på bägge öronen, får jag nästan alltid till svar, - men det syns ju inte! -Vadå syns inte? Skall jag skämmas över att höra illa och behöva hörhjälpmedel? Vi måste berätta att vi hör illa och att det finns olika åkommor i örat som kan orsaka olika hörselproblem exempelvis ljudkänslighet som många av oss är drabbade av. Vi i styrelsen arbetar helt ideellt, vi brinner för att föreningen skall kunna fortleva, men vi kan inte brinna upp, därför uppmanar jag er alla att sprida information till vänner och bekanta som har hörselnedsättning att bli medlemmar i vår förening. Ensam är inte stark, vi måste bli fler så vi kan påverka arbetsgivare och politiker, när det gäller hörselfrågor och hörhjälpmedel. Det är inte minst viktigt nu inför alla stora förändringar som nu är på gång i hörselvården! Glöm inte att Befria samtaletkampanjen som kommer till Uppsala i början på nästa år. Till er alla önskar jag en riktigt god fortsättning på hösten. Margita Tanndal Du vet väl att HRF Uppsala har en bra och aktuell hemsida? Gå in på 3

4 Höstens program 2010 Kallelse till medlemsmöte (höstmöte) Tid: tisdag 23 november kl Plats: Storan, Kungsgatan 62, 5 tr Hörselskadades Förening i Uppsala inbjuder härmed sina medlemmar till medlemsmöte. Detta kallades tidigare höstmöte. Enligt nya stadgar heter det numera medlemsmöte och mötesdeltagarnas roll är enbart rådgivande. Vid mötet har medlemmarna möjlighet att lämna synpunkter på verksamhetsplan och budget för nästa år. Förslaget till Verksamhetsplan återfinns på sid 8-9 i denna tidning. Budget och verksamhetsplan kommer att finnas på medlemsmötet men kan också hämtas på vårt kansli. Det finns också möjlighet att anmäla andra ärenden under punkten Övriga frågor på själva mötet eller i förväg direkt till styrelsen. DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Kallelsens behörighet 3. Fastställande av dagordning 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justerare 6. Information om medlemsavgifter och antal medlemmar 7. Diskussion om antal ledamöter i styrelsen Information och diskussion om verksamhetsplan för år Information om budget och ekonomi för år Övriga frågor 11. Avslutning Kvällen inleds med medlemsmötet. Därefter följer paus med smörgåstårta och lättöl/ vatten. Efter pausen underhålls vi av Bengt Jansson som spelar dragspel och sjunger gamla slagdängor. Kom och ha trevligt med oss! Anmälan senast 19 november till vårt kansli per e-post eller telefon. Slinga och skrivtolk 4

5 Höstens program 2010 Seniorträff torsdag den 2 december kl 14 Kom och träffa gamla vänner och ha trevligt meoss. Ta med en julklapp för en mindre summa att lägga i tomtesäcken. Kören Våghalsarna står för underhållningen den här gången. Elisabeth Andersson och Margita Tanndal hälsar alla hjärtligt välkomna. Anmälan till kansliet senast 30 november Annons i UNT under Föreningsnytt 29/11 Lokal: Storan, Kungsgatan 62 Kaffe och julsmörgås samt Elisabeths saffranskaka, Lotteri, slinga och skrivtolk Studiecirklar hösten 2010 Vi samarbetar med ABF TSS-cirkel på mellannivå Onsdagar, kl november, Storan, Kungsg 62, 5 tr 24 november, Storan 15 december, rum 2, Kungsg : Kungsgatan 64 2 februari rum 1 16 februari rum 2 2 mars rum 1 16 mars rum 2 30 mars rum 1 13 april rum 2 27 april rum 1 11 maj rum 2 25 maj rum 1 Cirkelledare: Johan Jonson. Menièregruppen Onsdagar kl Kungsgatan 64, bv 3 november rum 1 1 december rum 1 15 december rum : Meniére gruppen fortsätter i vår på Kungsg 64 i rum 2 onsdagar med start 26 jan, 23 feb,30 mars,27 april, 25 maj. Cirkelledare: Margita Tanndal till självhjälp och goda råd på vägen. Nya medlemmar är hjärtligt välkomna. Kontakta cirkelledaren (se sid 2) för mer information. Akvarellgruppen Torsdagar, kl gånger S:t Johannesgatan 4 A, källaren Cirkelledare: Anna-Lisa Bonnorp Cirkeln är i princip full. Kontakta kansliet om intresse finns. Tennbroderi Pågående cirkel hemma hos deltagare. Start i september. Cirkeln i princip full. Anmäl intresse till kansliet. Spanska för nybörjare Torsdagar kl Kungsgatan 64,bv 21 oktober rum nr 3 28 oktober rum nr 2 11 november rum 2 Cirkelledare: Sonia Chacon, vår styrelsemedlem med ursprung i Chile. Vi tar gärna emot önskemål om ämnen för cirklar eller kurser. Kontakta vårt kansli med dina idéer. Kanske vet du också någon som kan leda cirkeln? Intressegruppen för Menière bildades 2008 och har blivit mycket viktig för drabbade. Här kan du få hjälp 5

6 Höstens program 2010 Föredrag för menièregruppen: Hur kan sjukgymnastik hjälpa vid yrselanfall? Yrsel- och balansträning samt avspänning kan förebygga yrselanfall, berättade sjukgymnasten Camilla Ekwall den 6 oktober för menièregruppen. Camilla Ekwall är en sjukgymnast, specialiserad på yrsel och finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Temat för kvällen var Sjukgymnastik vid yrsel. Menière ger ofta flera former av yrsel. Förutom den vestibulära, rotatoriska yrseln (karusell-yrsel) från innerörat har många också spänningsyrsel och nackutlöst yrsel. De senare är icke-rotatoriska och beror på inre stress respektive spänningar i nacken. Dessutom finns det många med menière som också drabbas av godartad lägesyrsel (kristallsjuka) samt drop-attacker. Vid en menièrediagnos bör patienten, förutom läkare, få träffa bland andra sjukgymnast och psykolog. Sjukgymnasten kan hjälpa till att förebygga eller minska nackutlöst yrsel, prognosen är oftast mycket god. Många som får en menièrediagnos kan behöva hjälp att handskas med känslor och tankar om framtiden, då kan en psykolog eller liknande vara till god hjälp. Spänningsyrsel kan vara lite svårare att handskas med eftersom vi inte alltid kan kontrollera faktorer runt oss som till exempel arbete, stress, försäkringskassan eller familj. Ta det lugnt vid anfall! Om man känner att ett anfall är på gång är det bästa att ta det lugnt, andas, slappna av och försöka tänka på något som gör en lugn, t.ex. en plats som man trivs på. Det är lätt att bli orolig och börja tänka på vad som kan hända om anfallet fortgår (jag kommer att kräkas, nu kan jag inte ta mig hem ) men detta förvärrar oftast bara anfallet. När ett anfall är igång är det bästa att ligga och ta det lugnt och ta eventuell medicin. Det finns både medicin som kan minska symptomen (åksjuke-medicin) och medicin som kan verka lugnande. Viktigt förebygga anfall Varje menièreanfall kan leda till bestående försämringar som t.ex. nedsatt hörsel, mer tinnitus och försämrad balans. Därför är det viktigt att förebygga anfall. Anfall är också viktigt att förebygga eftersom det är svårt att stoppa det när det väl är igång. Kom ihåg att lyssna på kroppen! Träningen för menièrepatienter består av flera delar. Dels behöver dessa patienter precis som andra träna för att hålla kroppen i form, både kondition och styrka. Dels behövs speciell yrsel- och balansträning. Balansträning handlar om att stärka ben och bål som är viktiga komplement till öronens balansorgan och synen. Yrselträning handlar om att lära hjärnan att ta över huvudoch ögonrörelser. Människan har en fördel jämfört med djur eftersom vår hjärna kan kompensera för felaktiga eller uteblivna signaler från örats balansorgan. Om t.ex. en katts balansorgan slås ut kan den omöjligt gå medan en människa kan gå rätt bra. Öva balansen! Under bättre perioder är det viktigt att öva balansen mycket. En nyttig övning är att stå stilla och blunda, gärna på ett ben. Fötterna ger signaler till hjärnan och det är bra att öva dessa signaler. En svårare övning är att blunda och röra huvudet snabbt fram och tillbaka horisontellt. Detta ger yrsel och kan kännas obehagligt, men är oerhört nyttigt att träna. Dock är det viktigt att inte trigga igång stora anfall utan att öva i måttliga mängder. Det finns speciella ögon- och huvudrörelser som är nyttiga att träna dagligen (utom vid anfall), gärna innan sänggående på kvällen. Dessa kan en sjukgymnast (gärna en som är specialiserad på yrsel) hjälpa dig med. Dessutom behöver menièrepatienter träna på avspänning och stresshantering. Bland annat kan KBT (kognitiv beteendeterapi) vara en bra metod. Det är också viktigt att bryta eventuell social isolering, stimulera till aktivitet och minska rörelserädsla. Många med menière drabbas av rörelserädsla. Det är förståeligt, men man måste utsätta sig för övningar som ger lite yrsel annars blir man aldrig bättre! Therese Westergren Annonsera i Luren! Nu tar vi in annonser i Luren. Du kanske vill ha in lite kontaktinformation eller uppgift om en särskild aktivitet eller utbildning? Vi vänder oss till företag, myndigheter och organisationer inom hörselområdet. Skicka e-post till vårt kansli om du vill få in en annons. Annonspriser i Luren! 120 x 80 mm 300 kr (1/4 sida) 120 x 160 mm 500 kr (halv sida) 240 x 320 mm 1000 kr (helsida) Ingen moms. Priserna gäller fr o m

7 Höstens program 2010 Hörseldagen 16 oktober: Skrämmande dålig ljudmiljö i skolorna Dagis och skolor har blivit samhällets mest bullerstörda miljöer, långt farligare än industrier, där hårda regler och fack sanerat. Dagens lärare och elever lider hårt. Eleverna sätter på sig hörselkåpor för att kunna tänka och lärarna slits ned. Värst är miljön för träslöjds- och idrottslärare. Detta berättade Robert Wålinder, läkare vid Arbets- ch Miljömedicin på Akademiska sjukhuset, vid ett framförande på Hörseldagen den 16 oktober. Medelvärdet i klassrummen låg på uppåt 70 db, vilket gör det svårt att höra vad som sägs. I vissa klassrum låg medelvärdet på uppåt 80 db för heldag, en gräns som är skadlig och där insatser måste sättas in. I industrin i alla fall. Uppgifterna har kommit fram i en enkätundersökning av lärare i förskolor och skolor upp till 5:an i Uppsala län. Svarsfrekvensen var ovanligt hög, 82 procent, vilket tyder på att enkäten var angelägen. Resultaten bekräftas av en annan stor undersökning. Den höga ljudnivån i skolorna är mycket jobbig för lärarna. En fjärdedel av dem ansåg sig ha fått nedsatt hörsel och klagade över huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och stress. Det är dock inte så lätt att mäta objektivt. Det påvisades att de tappat åtta db varav hälften kunde bevisas. Och det är inte bara lärarna som lider. Ute i skolorna möttes undersökarna av elever i hörselkåpor! Många kunde inte tänka och koncentrera sig utan att skärma av sig för att kunna lära sig något. Samtliga närvarande blev ganska upprörda och krävde att denna undersökning måste nå politiker och andra beslutsfattare. Därefter pratade Rutger Boivie från Din Hörsel i allmänna ordalag om hörseltekniska hjälpmedel och svarade på frågor. Området drog som alltid många intresserade. Tyvärr är det ju så att trots att det kommer så mycket bra teknik finns en tendens att prylarna blir alltmer komplicerade att hantera. Dessutom passar de allt mindre ihop med andra prylar som redan finns. Varje tillverkare tycks nu ta fram sina egna system utan hänsyn till om de passar ihop med andras. Slutligen talade Kjell Everlid om den stora ljudkampanjen Befria samtalet, som nu har nått Uppsala. Kjell är distriktets utsedde samordnare av kampanjen Han kunde berätta att vi nu har flera arbetsplatser på gång som är villiga att delta i enkätundersökning om arbetsmiljön. Inom kort kommer fyra olika ljudpatruller i Uppsala att undersöka ljudnivån på krogar och caféer. Den 1 februari är det sedan dags för en konferensdag om ljudnivåer i Konsert- och Kongresshuset under ledning av Hörselskadades Riksförbund. På kvällen är det sedan Öppet Hus för hörselskadade och allmänhet. Hörseldagen firades över hela landet denna dag. Temat var ljudkampanjen. Uppsalaföreningen inbjöd via annons i UNT till sitt firande med nämnda program. Drakensalen i Vuxenskolan erbjöd en bra lokal med fungerande (Annons) Hörcentralen informerar För reparationer och service av texttelefoner kontakta Petra Andersson Måndagar och onsdagar kl Robert Wålinder, arbetsmiljöläkare, larmade om höga bullernivåer. Foto: Johan Jonson slingutrustning. Dessutom tolkades programmet med skrivtolk. Din Hörsel ställde upp med utställning av hörseltekniska hjälpmedel och svarade på frågor. HRF Uppsala delade ut broschyrer och information. Eae Taltelefon ; Texttelefon; e-post petra.a.andersson@lul.se 7

8 Verksamhetsplan 2011 att presenteras vid medlemsmöte 23 november 2010 Det gemensamma målet för föreningsverksamheten inom Hörselskadades Riksförbund är ett samhälle där alla hörselskadade respekteras som individer, får stöd efter behov och kan vara fullt delaktiga på sina villkor. Följande avsnitt och mål ingår i HRF:s handlingsprogram, som antogs på kongressen De utgör grunden för verksamheten inom Hörselskadades förening i Uppsala. Förbundets Handlingsprogram Avsnitt: Befria samtalet Utbildning på våra villkor Ett fungerande arbetsliv En organisation i utveckling Internationell samverkan Forskning och utveckling Mål: 1. Skapa insikt om hörselskadades kommunikationsvillkor och behov 2. Habilitering och rehabilitering för alla som behöver 3. Hjälpmedel för alla som behöver 4. Tillgång till tolkning med hög kvalitet 5. Väcka opinion mot samhällsstörande ljud för ett samtalsvänligt samhälle 1. Ny skolorganisation för hörselskadade och döva 2. Bättre förutsättningar för delaktighet på gymnasiet, vid högskola/universitet och inom vuxenutbildning 1. Motverka ohälsa genom att göra hörselfrågor till en självklar del av arbetsmiljöarbetet 2. Motverka utslagning från arbetslivet 1. Alla ska känna sig välkomna i HRF 2. Öka intresset för att vara förtroendevald inom HRF 3. God tillgänglighet vid alla aktiviteter 4. Verksamhet anpassad för olika intressegrupper 5. God information om föreningens verksamhet 1. Ge hörselskadade en starkare röst i världen 2. Genomföra utvecklingsarbete i u-länder 1. Mer forskning om hörselskadades villkor och möjligheter Verksamhetsplan för HRF Uppsala 2011 HRF Uppsala vill Vara ett stöd för hörselskadade, en förening med öppen organisation och tillgänglig information genom att Genomföra målinriktade program samt års- och höstmöte Arbeta för föreningen i aktivt styrelsearbete Öka medlemmarnas aktiva engagemang i föreningsarbetet Erbjuda en aktuell hemsida och, på sikt, nätverk mellan hörselskadade Ge ut medlemstidningen Luren fyra gånger om året Hålla vårt kansli öppet för batteriförsäljningar, anmälningar och övrig kontakt 8

9 HRF Uppsala vill genom att Öka medlemsantalet Samarbeta aktivt med Hörcentralen och alla andra inom hörselområdet i Uppsala. Sprida informationsmaterial om HRF så att det når så många som möjligt Närvara vid Hörcentralens rehabiliteringsdagar och föreläsningar samt vid tillfällen när hörselskadade möts Olika målgrupper Genomföra program mot olika målgrupper Erbjuda verksamhet för yrkesverksamma Stödja CI-opererade, tinnitusdrabbade och personer med Menières sjukdom Hjälpa hörselskadade till ökad kunskap Arrangera föredrag och andra aktiviteter för alla medlemmar eller vissa målgrupper Arrangera månadsträffar för äldre och daglediga vid behov Informera om hörseltekniska produkter i samarbete med hörselvårdens olika aktörer och teknikföretag Skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte Informera om hörsel i olika sammanhang Ordna riktade föreläsningar och/eller studiebesök Bygga upp nätverk Riktad information till företagshälsovård Informera och fånga upp dem som är intresserade av dessa frågor Bygga upp en intressegrupp för implantatopererade Erbjuda tillgängliga studiecirklar i olika ämnen Intressepolitik Påverka beslutsfattare Förbättra tillgängligheten för hörselskadade Göra kulturen tillgänglig Stödja god hörselrehabilitering Verka för ljudvänligt samhälle Framföra hörselskadades behov till berörda politiker och beslutsfattare genom bl a Hörselrådet och Handikapprådet Arbeta med distriktet för förbättrad hörselvård och tillgänglighet inom landstinget via hörselvården och direkt till politiker, tjänstemän, sjukvården och media Bevaka att hörselskadade får hörseltekniska hjälpmedel utöver hörapparat utifrån individuella behov Fortsätta arbeta för tillgänglighet inom kommunen och landstinget samt följa upp olika tillgänglighetsprojekt i samarbete med HSO Fortsätta bevaka tillgängligheten till offentliga lokaler, rapportera brister samt se till att de åtgärdas Verka för att kommunens Tillgänglighetsguide uppdateras kontinuerligt Erbjuda kulturella arrangemang med särskild tillgänglighet för hörselskadade Påverka Hörcentralen och Hörselsektionen vid Akademiska sjukhuset till fullgod rehabilitering Protestera mot störande ljudmiljö på offentliga platser Genomföra och följa upp förbundets kampanj Befria samtalet 9

10 Hörselrådet 4 oktober: Stora förändringar för hörselvården på gång Från 1 juli nästa år kommer stora delar av basrehabiliteringen av hörselskadade i Uppsala flytta ut från Hörcentralen till privata hörselföretag. På sikt kan det också bli aktuellt att hörselskadade med en hörselpeng själva fårköpa sin hörhjälpmedel. Under 2011 ska en utredning kartlägga lämpliga områden för fritt val inom hjälpmedelsområdet. Hörhjälpmedel hör dit. Detta framkom vid möte med Hörselrådet i början av oktober. Beslut om utflyttad basrehabilitering från landstinget har nu tagits den 25 oktober av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. - Syftet är att ge ökad valfrihet för patienterna. Det finns idag bara en upphandlad privat entreprenör och vi skulle vilja att det fanns fler att välja mellan, säger Ismail Kamil (FP), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ett pressmeddelande. Förändringen ska genomföras mycket snabbt. Allt måste vara klart till 1 juli 2011 då nuvarande vårdavtal med Din Hörsel löper ut. Kvar på Hörcentralen blir gravt hörselskadade eller särskilt komplicerade fall som kräver fördjupad hörselrehabilitering. Dock ska basrehabiliteringen för övriga kommuner inom länet ligga kvar hos Hörcentralen. Det stora underlaget för Hörcentralen finns i Uppsala och förändringen innebär att viss personal på Hörcentralen kan komma att erbjudas gå över till de privata utförarna. Dessförinnan ska man kartlägga vilka hjälpmedel som ska omfattas. Ganska troligt är att hörapparater och hörhjälpmedel kommer att räknas dit. Snabbheten i förändringarna innebär en stor press på främst Habilitering och Hjälpmedel samt Hörcentralen. Ett förfrågningsunderlag (anbudsunderlag) måste vara klart i slutet före årets slut. Det ska innehålla fullständiga kravspecifikationer och villkor som måste uppfyllas. Upphandlingen sköts av landstingets betällarenhet. Många frågor på Hörselrådet Informationen i Hörselrådet om de kommande förändringarna ledde till många frågor och vissa farhågor. Hur påverkas kvaliteten? Eva Widenfalk, Habilitering och Hjälpmedel: Kvalitetskraven kommer att vara tydliga i anbudsunderlaget och formulerade som skallkrav. Varje leverantör ska i sitt anbud beskriva hur de tänker uppfylla och följa upp kvalitetskriterierna. Uppföljningarna kan göras genom t ex enkäter till brukarna. Hur kommer anknytningen till medicinska verksamheten på Akademiska att ske framöver med flera aktörer? Eva W: Akademiska måste involveras i planeringen av förändringen. Hur kommer utflyttningen av hörapparatutprovningen drabba yrkesverksamma? Finns inte risk att dessa hamnar mellan stolarna i det nya systemet? Frågan ställdes av Af Hörsel och HRF. Farhågorna var stora att de yrkesverksamma kommer i kläm. De jobbar ofta ensamma med sina hörselproblem och behöver extra information och stöd om var det finns hjälp. Eva W kommer att ta med denna fråga denna farhåga till beställaren. Det är många frågetecken som måste rätas ut. Inte minst viktigt är information till många parter. Kan en person byta från en privat utförare till Hörcentralen? Eva W: Ja, men bara om det uppstått ett utökat behov. Jourverksamhet ska finnas också hos de privata utförarna. Detta gäller idag och torde gälla även framöver. Hur stor kan hörselpenningen komma att bli om det blir så? Från HRF framfördes att om man nu måste ha ett system med hörselpeng är det mycket viktigt att summan blir så hög att den enskilde inte får lägga ut stora pengar ur egen ficka. Minst kr per öra plus ytterligare kr för hörseltekniska hjälpmedel. EvaW tog med sig frågan. Arbetsförmedlingen Hörsel betonade att brukaren måste få den information som behövs för att kunna välja rätt anpassning till andra hjälpmedel. Det får inte bli enbart försäljning över disk. Rådet beslutade om ett extra Hörselråd den 7 december som endast ska ta upp upphandlingen av basal hörselrehabilitering. En fråga som också kom upp var om Hörcentralen tar fram individuella rehabiliteringsplaner till patienterna. Sådan bör ju finnas i en fullgod rehabilitering. Svaret blev att man kommer att jobba mer med sådana planer framöver och lyfta fram dem ur journalen. Övriga frågor Gun-Britt Holst Backström, Af Hörsel, informerade om att Försäkringskassan har centraliserat sin basfunktion till Karlshamn och att de har bra kunskaper idag om hörsel. Det är sällan en ansökan om hörseltekniska hjälpmedel för yrkesverksamma blir avslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om tolktjänst för döva och hörselskadade. Utredaren heter Greger Bååth. Af har pengar för tolkstöd vid utbildning och har en sakkunnig (Christina Magnusson) med i utredningen. Audiologen meddelade att man nyrekryterar en tekniker samt har nyanställt en hörselläkare till CIteamet. Se sid 12. Tiden var dock för kort för att hinna diskutera detta. Eae 10

11 Förbundet lanserar: Hörseltest i telefon Inför Hörselskadades Dag i oktober lanserade HRF:s Riksförbund möjligheten att hörseltesta sig i telefonen genom att ringa ! För första gången i Sverige lanseras nu ett hörseltest direkt i telefon, av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Det är bekvämt, enkelt, tillförlitligt - och samtidigt ett bra sätt att stödja hörselforskningen. HRFs hörseltest i telefon är ett tal-i-brus-test, utvecklat av svenska forskare inom teknisk audiologi vid Hörselbron. Liknande tester finns redan i Nederländerna, Frankrike, Tyskland, England och Australien, där det är en del av folkhälsoarbetet. Telefontest riktar sig framför allt till alla som går och funderar på om de har nedsatt hörsel, men som ännu inte gjort något åt saken. Nu blir det enkelt att ta första steget mot en bättre hörselsituation: Vem som helst kan göra en enkel koll genom att lyfta luren och slå Att ringa HRFs hörseltest kostar 28 kronor, varav 10 kronor går till hörselforskningen. Att göra hörseltestet är alltså ett bra sätt att stödja en god sak. HRFs hörseltest i telefon ger en tydlig indikation på om det är dags att vända sig till husläkare/vårdcentral för en grundligare hörselkontroll. Testet fungerar så att en röst läser upp tre siffror medan det hörs ett brusljud. Den som ringer ombeds trycka in de tre siffror man tycker sig höra. Därefter hörs ytterligare tre siffror i brus och så fortsätter det i 23 omgångar. Till sist kommer resultatet: att hörseln tycks vara normal eller att den tycks vara nedsatt. För att få ett tillförlitligt resultat bör testet göras i en lugn ljudmiljö och från en telefon som man i vanliga fall hör bra i. Frågor om hörsel: Kontakta Hörsellinjen ! Har du frågor om hörsel? Små, stora, lätta, svåra? Sedan några år har HRF:s Riksförbund byggt upp en särskild upplysningstjänst som besvarar alla tänkbara frågor om hörsel varje vardag mellan kl 9 och 15. Hörsellinjen ger snabbt och enkelt svar om hörselnedsättning, hörapparater, tinnitus, hjälpmedel, ljudmiljö och mycket annat. Till Hörsellinjen kan man ringa från hela landet till kostnaden för ett lokalsamtal. Kontakt: Telefon: Texttelefon: e-post: horsellinjen@hrf.se E-post kan också skickas direkt från Hörcentralens regelverk: Förskrivning av hörseltekniska hjälpmedel till vuxna hemsidan Hörsellinjen har naturligtvis tystnadsplikt. Intressant i sammanhanget kan vara att en tidigare styrelsemedlem hos HRF Uppsala nu har fått jobb som informatör på Hörsellinjen. Det stärker både oss och Hörsellinjen. Vid ett tidigare möte i Hörselrådet efterfrågade HRF information om hur hörapparater och hörhjälpmedel förskrivs. Vid mötet den 4 oktober kom svaret i nedanstående beskrivning. Än så länge gäller detta: Brukare med lätt till måttlig hörselnedsättning: Slinga förskrivs till brukare som inte hör TV och har en hörselnedsättning på 50 db eller sämre på sitt bästa öra. Konferenshjälpmedel/portabelt FM-system förskrivs till studerande vid universitet/högskola eller liknande under studietiden. Hjälpmedlet/FM-systemet är ett lån och ska återlämnas när studierna är avklarade. Brukare har möjlighet att låna ett konferenshjälpmedel från Hörcentralen under cirka 1 vecka. Konferenshjälpmedel för privat bruk förskrivs inte av Hörcentralen. Brukare hänvisas att själv ta kontakt med extern firma. Brukaren får bekosta detta själv eller söka olika fondmedel vilket Hörcentralens kuratorer kan hjälpa till med. Arbetshjälpmedel bekostas av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och provas inte ut av Hörcentralen. Brukaren kan vända sig till Arbetsförmedlingen-syn-döv-hörsel, kontakt Gun-Britt Holst Backström Telefon och förstärkare får brukare i första hand köpa i handeln. I de fall där annan telefon och förstärkare inte räcker till i styrka förskrivs tillbehören halsslinga eller Transett TB II. Brukare med grav hörselnedsättning: Konferenshjälpmedel/portabelt FMsystem kan i vissa fall förskrivas till personer med grav hörselnedsättning eller med kombinerad syn- och hörselskada. Optisk eller taktil indikering av dörr- och telefonsignal förskrivs. Väckningshjälpmedel samt mottagare (kuddvibrator) till brandvarnare förskrivs och monteras av Hörcentralen. Brukaren får själv bekosta brandvarnaren. 11

12 Nya plantagruppen etablerad Hörselplantorna i Uppland, Uppsalaplantorna, Vuxenplantorna.? Namnförslagen är många på den nya intressegrupp för implantatopererade som bildades i början av oktober vid en träff arrangerad av HRF Uppsala och Hörselsektionen på Akademiska sjukhuset. Vad det slutligen blir för namn är ännu oklart. Kom gärna med synpunkter. Det får väl klarna successivt. Viktigast är att gruppen är bildad och att den företräder alla plantor i Uppsala län men har sin hemort i Hörselskadades förening i Uppsala. Till mötet kom personer, vilket var väntat, eftersom inbjudan gått via Akademiska gått ut till 65 patienter. Eva Alsén Eklöf inledde och hälsade mötesdeltagarna och gästerna från Akademiska välkomna. Därefter presenterades några frågor som deltagarna uppmanades tänka igenom under mötet. Frågorna löd: 1. Varför en intressegrupp? 2. Vad ska gruppen heta? 3. Hur ska gruppen arbeta? 4. Vilka frågor ska drivas? 5. Huvudmannaskap? 6. Hur ofta ska vi träffas? Kurator Gun-Britt Olsson tog sedan vid och berättade om historien bakom CI-operationerna på Akademiska. Den första CI-operationen i Sverige genomfördes 1984 på Södersjukhuset i Stockholm opererades första barnet i Lund opererades den första uppsalabon på Sös. Fram till 1995 var det några barn samt någon vuxen som fick remiss från Uppsala till Sös och blev opererad där genomfördes den första ABI operationen i Uppsala. ABI står för Auditory Brainstem Implant och används när hörselnerverna inte fungerar, vanligen vid sjukdomen NFR2 (neurofibromatos typ 2). Den stora striden för CI inleddes då Gun-Britt Olsson och God uppslutning vid plantamötet. Nedan: Teknikern Mikael Majvor Hellström, Nordström, vår klippa, som tyvärr slutar inom kort. kurator och pedagog Foto: Åke Palm vid Hörcentralen, tog striden tillsammans med HRF (vxd) och HSO mot landstingspolitikerna. Vid ett stormöte beslöts omgående att sex vuxna och sex barn skulle erbjudas CI på Södersjukhuset 1997 och 98. Därmed var isen bruten. Akademiska sjukhuset började år 2001 operera i Uppsala och bygga upp ett team kring verksamheten. Idag har ca 65 vuxna patienter inom Uppsala län samt 300 från Sörmland, Västmanland, Dalarna och Stockholm opererats med CI på 400 patienter med oförändrad eller Akademiska. Därutöver har 15 barn till och med minskad personalstyrka går på knä. Detta gäller även patiopererats inom vårt län. Under 2010 kommer 52 personer enternas främsta stöttepelare. Båda att opereras med CI. Därutöver görs teknikerna i CI-teamet slutar nu, vilket väckte starka känslor hos ytterligare implantatoperationer som Vibrant Soundbridge, BAHA publiken. Vi återkommer i frågan. Eva Alsén Eklöf avtackade Gun(båda i mellanörat) samt den nya Britt och Mikael och önskade den metoden EAS. EAS betyder Elektroakustisk sti- senare lycka i sitt nya datajobb. Därefter blev det en öppen dismulering. Akademiska var först i landet med att införa metoden kussion om de inledande frågorna. Att det behövdes en intressegrupp Processen har både en hörapparatför att bevaka implantatopererades del och en processor och används särfrågor tyckte nog alla. Det beför att bevara hörselrester på det stämdes att gruppen ska arbeta med opererade örat. två större möten per år samt då och Vad gäller ABI-operationer har hittills har 22 sådana gjorts i Uppsa- då några mindre, interna träffar. Till la, som i storlek är den femte klini- de större träffarna ska olika föreläsare inbjudas. I vår inbjuds CIken i Europa. leverantörer. Världskongress i år Vad gruppen ska kallas är alltså En världskongress kring ABI hölls inte riktigt klart ännu. Men gruppen för övrigt den 29 juni 2010 i Uppsa- ska styras genom plantorna i HRF la. I anslutning till ABI-konferenUppsala i samråd med distriktet. sen hölls också en CI-konferens 30 Programplanerare blir underteckjuni-3 juli i Stockholm. nad, Håkan Lantz och HRFstyrelsen. Gun-Britt Olsson, AkadePersonalkris miska ska vara bollplank och samen verksamhet som vuxit från 1 till arbetspartner. Eae 12

13 TSS.kurser på Wik även på helger Efter många år med långvariga TSS-kurser är nu tiden mogen för att pröva veckoslutkurser från nästa höst. Den gamla modellen med veckolånga kurser kommer dock också att finnas kvar. Beslut om detta togs i september på Wik i samråd mellan folkhögskolan, hörselvården (landstingen) i Stockholm, Uppsala, Gävleborg och Västmanland samt företrädare för brukargrupperna. Skälet till satsningen på veckoslutskurser från fredag till söndag är att det blivit allt svårare att rekrytera kursdeltagare till nio hela veckor på arbetstid. Gravt hörselskadade är i allt större utsträckning yrkesverksamma och klarar att fortsätta arbeta eller leva sitt liv bland hörande genom bättre teknik och CI. Ett ytterligare skäl till förändringen är ändrade villkor i bidragen från Specialpedagogiska skolmyndighe- ten. Landstingsbidrag är en förutsättning men där har inga varningsflagg höjts. Det blir alltså två alternativ berättar biträdande rektor Anders Nordström, Wik: ser enligt gammal modell. Det första kurstillfället blir 5-9 mars Kommande kurstillfällen under 2012 blir juni samt 8-12 oktober. Det gäller i detta fall att man kommer tre gånger till Wik per år under tre år, dvs totalt 9 gånger. Alternativ 1 Veckoslut Omfattar tre dagar, fredag - söndag Ansökan sker senast den 1 deoch vänder sig till dem som har cember 2011 och sker via Wiks svårt att få ledigt från sitt arbete. hemsida eller hörselvården Tanken är att man kommer till Kostnad för mat och logi blir 600 Wik första gången den 9-11 sepkronor för detta alternativ per tember 2011 och nästa kurshelg blir veckokurs. den november Det är inte vem som helst som får Detta kursalternativ är tänkt att gå på dessa kurser. Målgruppen är innebära fyra kurstillfällen per år vuxendöva och gravt hörselskadade och totalt 12 kurshelger. samt deras anhöriga närstående. Mat och logi kostar i detta fall Även de som har en medelsvår hör400 kronor totalt per kurstillfälle. selskada, men där skadan förvärras Ansökan kommer att kunna ske via kan tillhöra målgruppen. Wiks hemsida och via hörselvården Antagning av deltagare sker i samt ska vara Wik tillhanda senast samverkan med respektive hörselden 30 juni2011. vård. Tanken är att dessa kurser ska vara en del i den individuella rehabiliteringen. Alternativ 2 Veckokurser Eae Det andra alternativet är veckokur- Elva veckors TSS-kurs på Wik avslutad Den 28 maj 2007 startade en kurs i TSS (tecken som stöd) på Wiks folkhögskola. Deltagarna kom från fyra landsting. Kursen har pågått i 3,5 år med totalt 11 intensiva och givande veckor. Som kursmaterial använde vi MeraKom:s fem studiehäften men olika stimulerande övningsuppgifter (läxor) har också ingått. Vi gjorde t.ex. ett häfte, Den rödgröna röran, av en fantasieggande berättelse som löpt som en stafett under veckorna då två deltagare varje morgon fabulerade en kort fortsättning på vad som berättats tidigare. En halvdag varje vecka ägnades åt konstnärlig verksamhet som t ex teckning, målning, skulptering eller sång, för att vila våra hjärnor från att överbelastas av tecken. Den långa tid som vi kursdeltaga- re träffats och lärt känna varandra har gett oss många nya vänner och en mycket fin sammanhållning. Torsdagskvällarnas samkväm skedde under gemytlig sång, diktläsning och upptåg. Vi avslutade vår kurs Avslutning i TSS-grupp S på Wik. Medeltidsfest. Foto: med en festmiddag i Sven Anker Wiks slott då vi klätt ut oss i medeltida kläder. Det känns lite vemodigt nu när kur- Positivt blir dock om kurserna kan kompletteras med flera helgkurser sen är slut. Vi är två VXD:are, som deltagit i för att underlätta för yrkesverksamma att delta. kursen. Vi är mycket nöjda med Sven Anker kursens innehåll. Synd att kommanbirgitta Samuelsson de kurser kortats ner till 9 veckor. 13

14 VXD-nytt Onsdagen den 10 november kl 10 besök på Andersson Tillman AB. Vårens studiebesök på korvfabriken blev så populärt att inte alla fick plats. De som var med uppskattade besöket mycket! Tag chansen. Några platser kvar 18 okt. Anmäl Dig till Birgitta Samuelsson via mail: eller Elisabeth Andersson tel på HRF:s kansli före den 4 november. Vi träffas en kvart före utanför Andersson Tillman AB, Danmarksgatan 24 (Boländerna). Söndagen den 28 november kl gemensam julfest VXD-föreningen och VIS för barn och vuxna på Lusthuset Seminariegatan 32 Carina Karlsson kommer att förevisa ett nytt lekfullt inlärningsprogram för TSS främst för barn men det går även att använda för lekfulla vuxna med. Birgitta Samuelsson och Sven Ankar visar bilder och berättar om sommaren i Almedal under politikerveckan. Däremellan teckensjunger vi julsånger och fikar. Knytkalas. Var och en medtager kaffebröd ELLER matbröd med pålägg, som man vill bjuda på. Föreningarna fixar kaffe, te, saft och kanske lite glögg. Anmälan till Katrin Pettersson senast den 22 november mail: i.k.petersson@telia.com eller tel 018/ Buss 1, 13 och 42 (nr 42 avgång 12.26) går från Stora torget till Seminariegatan. Anita Wallin Tolkseminariet i juni 2010 Vi vuxendöva brukar ibland bli inbjudna till HRF:s förbundskansli för att dels få information och dels ventilera olika problemområden. För andra året i följd fick en person, som Uppsaladistriktets representant, åka för att ta del av nyheter på tolkområdet. Vi var väl ett 40-tal där, från olika håll i landet. Vi skulle främst diskutera skrivtolkning och TSStolkning, då bara få vuxendöva/gravt hörselskadade efterfrågar teckenspråkstolkning-ts. Men TS är den ojämförligt stora tolkmetoden annars, då antalet barndomsdöva är stort och deras behov av tolk oftast mycket större än för oss övriga tolkanvändare. Störst behov har dock de dövblinda. Hasse Ericson höll i trådarna och redogjorde för en stor enkät, som förbundet gjort sen vi träffades senast. Svaren från från tolkansvariga tjänstemän i landets landsting gällde mest kvalitén, tillgängligheten och kundnöjdheten för de olika tolkcentralerna. JP Strömgren, förbundsordföranden, var också närvarande och föredrog förbundets arbete i sitt eget HRF-tolkråd, startat Man har tagit fram genomtänkta och ambitiösa förslag för förbättringar, som ska diskuteras mera ingående framöver. Ny teknik, bättre utbildningar och fortbildning av tolkar, tolkning även på engelska m.fl språk. Även teknikutveckling, automatisk tal-till-text vore en dröm! Det som kanske mest intresserant är väl om tolkanvändarna är nöjda överlag, och om inte, vad kan göras? På den frågan kan vi kanske enklast svara att i de flesta landsting (LT) fungerar det bra, och när det inte gör det så beror det oftast på brist på pengar från LT-styrelserna. Några LT har dåligt med pengar, så man kan inte ha tillräckligt antal tolkar anställda eller inhyrda från privata entreprenörfirmor. Jämtland och Örebro är exempel på det. Uppsala LT ligger långt framme vilket man kan se på den årliga statistiken. Bara 1 procent av uppdragen missas hos oss, men kan ligga på 8% eller mer, där det är som sämst. Vanligen ligger siffran på ca 4%. Man räknar då endast tillfällen där man beställt men inte fått tolk, oftast då är beställningen sent inkommen. Man ska beställa minst en vecka i förväg och kan då hos oss i stort sett alltid få tolk. Men man kan vara missnöjd ibland med vissa tolkningar. T.ex vill ganska många vuxendöva ha TSSteckentolkning, men de är så relativt få att det är svårt att få tag på duktiga TSS-tolkar. Efter att vi klagat på vårt tolkråd i Uppsala har de dock bestämt att hyra in kompetenta tolkar utifrån, när det behövs Prioriteringar diskuterades, alltså vilka typer av tolkningar som får företräde. De flesta LT har prioriteringar, som ibland är politiskt beslutade, annars tydligen bestämda i samråd med brukare. Alltså ska privata ändamål få stå efter behov av tolk vid läkarbesök eller dylikt? Svaren berodde nog på tolkbristen i repektive LT. I Uppsala säjs inga prioriteringar finnas, alla uppdrag värderas lika. Brist kan ju dock uppstå vid alltför kort framförhållning, man kan inte få tag i inhyrda tolkar på kort varsel. Det framkom att Västra Götaland har flest registrerade vuxendöva i landet, 923 st. Alla var dock ej aktiva. Som jämförelse är vi 55 st tolkanvändare i Uppsala LT och i Stockholm ca 200. Gustaf Söderlund TSS kurs under våren 2011 kommer att fortsätta i HSO:s lokaler i sal 2 den 27 jan, 10 feb, 24 feb, 10 mars, 24 mars, 7 april, 28 april, 12 maj och 26 maj under ledning av Johan Jonson 14

15 Textad kultur Gå på bio i Uppsala Säg till att du vill ha slingan på när du går på bio. Filmstaden har hörslinga i salong 2, 10 och 11. Royal har hörslinga i salong 1 och 2. Spegeln har hörslinga. Textad svensk film? Just nu cirkulerar textade versioner av filmerna Himlen är oskyldigt blå och Tusen gånger starkare (16-21/11 i Uppsala). Rullstolsplats finns i flera lokaler i Filmstaden. (Salong 9, 5, 4, 3, 10 verkar det som). Beställs per telefon Royal har rullstolsplats i Ettan. Spegeln sägs också ha plats för rullstol. Tyvärr bestämmer SF programmen med mycket kort varsel så det är lätt att missa informationen. I annonser och vid bokning på nätet står dock numera vilken version som är textad. Filmerna byts varje fredag. Dramaten Följande föreställningar är textade för hörselskadade och döva. Textdisplay finns att låna hos publikvärdarna. Stormen 12 november En handelsresandes död 26 november För bokning av biljetter: public service@dramaten.se, Tel Ca 20 biljetter till varje föreställning kvoterade för hörselskadade. Biljetterna hålls till en vecka före föreställningen. Stockholms Stadsteater Sista sommaren 20 november kl 13 Fadern 10 november kl 19 5 december kl 19 Moskva 7 okt. 13 november kl 19 Aniara 11 november kl november kl 19 1 december kl december kl 19 Trettondagsafton 19 december kl 13 Stadsteatern har infört ett kvotsystem för hsk/döva. Systemet innebär att 16 biljetter ligger låsta för oss fram till 14 dagar före föreställningen. För bokning av biljetter: 1. Skicka mail till: kundtjanst@ stadsteatern.stockholm.se. Ange textad föreställning. (Det kan dröja upp till 2 dagar för svar) 2. Ring biljettkassan, tel tisd-sönd Uppsala Stadsteater Tyvärr finns det inga textade föreställningar på Uppsala Stadsteater. Däremot finns slinga i Stora salongen och Svensk text i TV i lokalen med Soppteater. Teatern säger på sin hemsida att slinga finns i alla lokaler. Säg till när du köper biljett, särskilt till Lilla Scenen, där vi ännu inte upptäckt 1. Tag fjärrkontrollen 2. Välj kanal 3. Tryck på text-tv-knappen 4. Tryck enligt nedan 199 för SVT1 (de flesta program textas) 299 för SVT2 (de flesta program textas) 199 för Kanal 3 (serier textas) 890 för TV4, TV4+, TV4Fakta, TV400, (svenska icke-direktsända TV4 Film och Sport program textas) 199 för Kanal 5 (svenska icke-direktsända program textas) 199 för Kanal 9 (svenska icke-direkta sända program textas) 793 för SVT24 och (de program som sänds i Barnkanalen repris är textade) 794 för Kunskaps Kanalen (alla program textas) 795 för SVT World OBS! Gå in på önskad kanal innan du trycker på texttv. Avsluta text-tv innan du byter kanal. Det går inte att byta kanal med text-tv inlagd. Textad film på DVD Svenska dvd-filmer är numera oftast försedda med svensk text. Ibland räcker det att trycka på knappen Subtitle/text och sedan välja språk. Kopiera eller klipp ur och lägg vid TV:n Klagomål Om du har synpunkter på textning eller störande bakgrundsljud kan du mejla direkt till tittarservice@svt.se (SVT-program) eller tittarombudsmannen@tv4.se(tv4-program). Uppge då gärna vilket program det gäller, när det sändes och vad du är missnöjd eller kanske nöjd med. 15

16 B-föreningsbrev Avsändare: HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kungsgatan UPPSALA Foto: Johan Jonson Bilder från verksamheten: Hörseldagen, Äldremässan och plantaträffen Lena Hård, som höll i Hörseldagen, tackar Kjell Everlid, för hans intressanta föredrag om ljudmiljökampanjen som nu närmar sig Uppsala. Bilden nedan: Din Hörsel var representerad på Hörseldagen med en utställning och svarade på frågor om hörhjälpmedel. Stort publiktryck var det på Äldremässan den 14 oktober. Här ses HRF:s monter. En sån fiffig liten manick tycks styrelsemedlemmarna Margita Tanndal, Bosse Svahn och Per Mattsson tänka. T.v. Lena Hård tackar Rutger Boivie och Vanja från Din Hörsel för deras informationspass på Hörseldagen. T.h. Kurator Gun-Britt Olsson berättar om historien bakom CI på plantmötet den 7 oktober. Foto: Åke Palm 16