MBK med varierande grad av verklighet. Storliden, Malå kommun.

Transkript

1 Umeå Mats Boström Vindkraftteknik, 7,5 hp HT-2010 Umeå Universitet. Inst. för Tillämpad Fysik och elektronik. MBK med varierande grad av verklighet. Storliden, Malå kommun.

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Sökande Anläggningens utformning och omfattning Lokalisering och topografi Vindtillgång Infrastruktur Möjlighet till elnätsanslutning Markåtkomst Motstående intressen Lokal optimering av verksplaceringarna Planförhållanden Vindkraftverken Vägnät Avveckling och återställning Omgivningsbeskrivning/Nulägesbeskrivning Naturmiljöer på Storliden Stark prägel av skogsbruk och gruvnäring Värdefulla naturmiljöer Skogslevande fåglar Fåglar i omgivande sjöar och våtmarker Flyttfågelstråk Däggdjur Fisk och andra vattendjur Friluftsliv Kulturmiljö Skogs- och jordbruk Vattentillgångar Rennäringen Översiktligt om Malå sameby Åretruntmarker Samebyns markanvändning i närområdet Storlidens betydelse idag Områden av riksintresse för rennäringen De naturliga flyttvägarna Bedömda konsekvenser Synbarhet från byarna Konsekvenser för naturmiljöer Skyddade områden Skogliga naturvärden Konsekvenser för fåglar och övrig fauna Fåglar Däggdjur

3 4.33 Fisk och övriga vattendjur Särskilt om rödlistade arter Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för försvarets och luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor Övriga risker och konsekvenser Skadelindrande åtgärder Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa skada på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa skada på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa skada på rennäringen Åtgärder för att begränsa skada på försvarets och luftfartens intressen Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Åtgärder för att begränsa risker Åtgärder vid avveckling Ekonomiska kalkyler Icke-teknisk sammanfattning...18 Bilageförteckning ANNONS Samrådsmöte...>18 BILAGA Atlas Vinddata Vindros...>18 BILAGA Basis Projektdata översikt Tabell...>18 BILAGA Basis WTG distanser...>18 BILAGA Decibel Huvudresultat...>18 BILAGA Decibel Översikt Karta...>18 BILAGA Park Vinddata Vindros...>18 BILAGA Shadow Kalender Grafisk...>18 BILAGA Shadow Översikt Karta...>18. 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Storliden Vind AB har för avsikt att etablera en vindpark på Storliden inom Malå kommun mellan åren Storliden Vind AB är ett helägt dotterbolag till Boströms Fastigheter AB. Producerad energi ska nyttjas främst inom det egna moderbolagets fastigheter. Eventuellt resterande del kommer att försäljas inom Nordpols marknad. Projektet innebär en etablering av maximalt 8 vindkraftverk med en sammanlagd effekt om maximalt 25 MW. Anläggningen väntas producera ca 35 GWh per år. Detta föranleder en anmälan om miljöfarlig verksamhet till Malå kommun. 1.2 Sökande Sökandens namn: Storliden Vind AB Postadress: Umeå Besöksadress: Ekvägen 4 Telefon: Organisationsnummer: Projektansvarig: Mats Bodström Kommun: Malå kommun Län: Västerbottens län Tillsyndsmyndighet: Malå kommun Berörd fastighet: Malå 3:4 Fastighetsägare: Sveaskog AB 4

5 2 Anläggningens utformning och omfattning 2.1 Lokalisering och topografi Den planerade vindkraftparken kommer att anläggas på berget Storliden som ligger ca 8 km nordost om Malå samhälle inom Malå kommun i Västerbottens län. De närmaste byarna är Östra och Västra Lainejaur samt Näsudden. Det kortaste avståndet mellan en bebyggelse och vindkraftverk är ca 2 km. Denna fastighet ligger vid Östra Lainejaur. Storlidens högsta punkt når ca 510 m.ö.h. 2.2 Vindtillgång Området har bra vindar, enligt vindkarteringen ofta över 6,5 m/s. Uppgifter, data om vindar finns enligt bilaga Atlas Vinddata Vindros samt Park Vinddata Vindros 2.3 Infrastruktur Området runt Storliden är präglat av gruvnäring vilket innebär att vägnätet är lämpat för tunga transporter. Bild 1: Karta Översikt omgivning 2.4 Möjlighet till elnätsanslutning Området har via gruvnäringens nu nedlagda el-infrastruktur en bra möjlighet till elnätsanslutning. Den elström som produceras vid den planerade anläggningen kommer att matas in i det Svenska stamnätet vid Vargfors vattenkraftstation, som ligger ca 45 km från Storliden. Luftledning kommer att byggas för en kortare bit. 5

6 Mellan respektive vindkraftverk kommer markledningar att dras i anslutning till det interna vägnätet. 2.5 Markåtkomst Markavtal kommer att slutas med berörda markägare. 2.6 Motstående intressen Avståndet mellan bebyggelse och det närmast planerade vindkraftverket är ca 1,5 km, vilket innebär att vindkraftparken har en god lokalisering i förhållande till bebyggelse. Inga dokumenterade naturvärden eller kulturminnen finns i området. Naturvärdena är låga till följd av ett intensivt skogsbruk. Närområdet är exploaterat sedan tidigare av gruvnäring. Bild 2: Karta översikt Storliden 2.7 Lokal optimering av verksplaceringarna Vindkraftverkens preliminära placeringar inom området framgår av bild 1 och 2. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken. Se även bilaga Basis WTG distanser 2.8 Planförhållanden Den gällande översiktsplanen för Malå kommun antogs i oktober I översiktsplanen nämns inget om vindkraftetablering men en energiplan finns framtagen för kommunens energiförsörjning. En målsättning för kommunen är att den totala energianvändningen ska minska och att kommunen ska ha en ekologiskt hållbar utveckling. 6

7 2.9 Vindkraftverken Under de senaste åren har utvecklingen vad gäller vindkraftverk varit snabb, med effektivare och driftsäkrare verk som resultat. Det slutliga valet av vilken typ av vindkraftverk som ska byggas på Storliden kommer därför att göras inför byggskedet. Generellt gäller dock att de vindkraftverk som planeras att byggas på Storliden är i storleksordningen 2,5 MW. Totalhöjden för denna typ av vindkraftverk uppgår till maximalt 150 m. Rotordiametern är då ca 90 m och navhöjden ca 105 m. Vindkraftverken tas i drift vid en vind av ca 3-4 m/s och när vinden överstiger 25 m/s stängs verket ned automatiskt. Vid varje vindkraftverk måste en viss yta avverkas för att förbereda montering av rotorn på marken. Markskiktet med dess markvegetation kommer inte att påverkas mer än marginellt. Vid varje vindkraftverk kommer en uppställningsplats för kranar att anläggas. Denna hårdgjorda yta utgör en del av den ovan nämnda avverkade ytan. Den hårdgjorda ytan kan variera i storlek beroende på leverantör. Vid olika beräkningar/simuleringar enligt bilagor har typen NORDEX N90/2500 använts, se bilaga Basis Projektdata översikt Tabell 2.10 Vägnät Ett internt vägnät som sammanbinder befintliga vägar med respektive vindkraftverk behövs för transporter under byggtiden och för reparation och underhåll under drifttiden. Cirka 5,3 km ny väg planeras att anläggas samt anslutas till bef. Vägnät för tidigare gruvnäring Avveckling och återställning Ett vindkraftverk beräknas ha en livslängd på ca 25 år. Vindkraftanläggningar är enkla att avveckla och det är enkelt att vid behov ersätta ett befintligt verk med ett nytt. Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer en stor del av materialet i vindkraftverket att återvinnas. 7

8 3 Omgivningsbeskrivning/Nulägesbeskrivning Inga områden av riksintresse, Natura 2000-områden, nationalparker, naturreservat eller våtmarker av högsta naturvärde (klass 1) enligt den nationella våtmarksinventeringen finns inom området. Däremot finns i omgivningarna områden som är skyddade både som naturreservat och Natura 2000-områden och det finns även våtmarker av högsta naturvärde i omgivningarna. Området ligger i utkanten av en s.k. värdetrakt; ett större landskap kring Malån inom vilket Länsstyrelsen bedömt att det är av hög prioritet att genom både ökat naturskydd och naturvårdsskötsel stärka den skogliga naturvården. Värdetrakterna har tillkommit genom en ny statlig strategi för naturskydd av skog. Värdetrakten berör dock inte toppen av Storliden. Se Bild Naturmiljöer på Storliden Området Storliden utgörs av en enda välvd bergplatå som når upp till 507 m.ö.h. Naturmiljöerna inom området har dokumenterats i samband med en naturinventering. Inom området dominerar naturtypen skog och det finns ett mindre inslag av små våtmarker. Större vattendrag och sjöar saknas helt Inga skyddade områden Området för vindkraftparken berör inte några utpekade naturvärden av nationellt intresse. Det förekommer inte heller några områden av regionalt intresse för naturvården så som nyckelbiotoper eller naturvårdsavtal inom området Stark prägel av skogsbruk och gruvnäring Berget är starkt präglat av skogsbruk med få kvarvarande värdekärnor. Under naturvärdesinventeringen som genomfördes konstaterades att stora delar av området utgörs av årig tallskog som uppkommit genom naturlig föryngring eller sådd efter storskalig avverkning. I stort sett alla äldre lövträd har avverkats varför lövandelen är låg idag. På de nedre delarna av berget har tallskogen avverkats i sen tid och stora delar av sluttningarna består därför idag av hyggen. En annan påverkansfaktor är Storlidengruvan där fram till sommaren 2008 utvunnits malm. Gruvan ligger på nordvästra delen av berget, strax utanför området. 8

9 3.13 Värdefulla naturmiljöer Nedan beskrivs de värdefulla naturmiljöer som dokumenterats i samband med inventering. Områdena är försedda med nummer som återfinns på kartan nedan. Bild 3: Karta översikt naturområden Nyckelbiotop (1) Det enda område som sedan tidigare är utpekat som särskilt värdefullt är en nyckelbiotop på bergets sydvästra sluttning. Det gamla barrskogsbeståndet är 5 ha stort och ligger helt och hållet utanför området för vindkraft. Sydvänd brant (2) I den sydligaste delen av området finns en liten höjd med en sydvänd brant med högre naturvärden. Där är de grova tallarna sparade, och det förekommer även gran och björk. Spärrgreniga träd vittnar om att skogen varit grov och gles under en längre tid. Nordvänd brant (3) En annan värdefull lokal ligger i en brant sluttning i norra delen av området. Denna består av frisk till fuktig granskog med inslag av björk, enstaka sälg och grova tallar. Området är gott om gamla myrstackar. Sumpskog i sydvästsluttning (4) I bergets sydvästra sluttning finns ett område med markvatten som bildar en mindre, öppen myr och nedströms denna ett stort bestånd av sumpskog. I skogen finns flera mindre drag av vatten. Små våtmarker (5-6) Inom området förekommer en del mindre våtmarker, varav de störta är markerade som höga naturvärden på kartan. Inga av dessa våtmarker har mycket höga naturvärden, men samtliga utgör känsliga biotoper. 9

10 3.14 Skogslevande fåglar Eftersom de skogsmiljöer som finns inom området domineras av barrskog präglade av skogsbruk (hyggen, yngre barrskog) domineras fågelfaunan av vanligt förekommande skogsfågelarter. En skyddsvärd art, kungsörn, förekommer med ett par i närområdet. Häckningsplatsen ligger utanför området men örnarna använder troligen delar av området för sitt födosök. Kungsörnen är upptagen på den svenska rödlistan som missgynnad Fåglar i omgivande sjöar och våtmarker Området runt Storliden är rikt på våtmarker och sjöar med många häckande våtmarksfåglar. Inom området saknas lämpliga livsmiljöer för dessa arter inom området på berget och de bedöms inte ha några förekomster där Flyttfågelstråk Inga större flyttfågelstråk förbi Storliden är kända. Topografin, med en avsaknad av tydliga ledlinjer som kuststräckor, älvdalar, bergsryggar och långsträckta våtmarksstråk i flyttningsriktningen, talar för att inga koncentrationer av flyttande fåglar uppträder här Däggdjur Däggdjuren i området består i huvudsak av arter som förekommer allmänt i de inre delarna av Västerbottens län. Av större djur är älg, rådjur, rödräv och skogshare utbredda. Ekorre, mård, hermelin och småvessla finns också i området. Längs vattendragen i trakten finns mink och bäver medan bisam kan förekomma i sjöarna. Av de stora rovdjuren finns björnen med en relativt stark stam medan lodjur förekommer sparsamt. Varg och järv bedöms inte ha några fasta stammar utan strövar endast tillfälligtvis genom trakten Fisk och andra vattendjur Inga vattendrag eller sjöar med fisk finns inom området. 3.2 Friluftsliv Det förekommer inga områden av riksintresse för friluftslivet i närheten av Storliden. Området ingår i ett stort jaktvårdsområde på Sveaskogs marker. Inom området bedrivs såväl älg- som småviltjakt. Sjöarna och vattendragen norr om Storliden utgör tillsammans ett fiskevårdsområde. 3.3 Kulturmiljö Kulturmiljöer av riksintresse saknas inom och i anslutning till området. Inte heller förekommer det några områden som ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet eller i landskapsvårdande program inom 10 km från den planerade vindkraftparken. Inom området finns heller inga fornlämningar Skogs- och jordbruk Nästan hela området utgörs av produktiv skogsmark och Sveaskog är markägare. En avverkningsvåg drog fram för år sedan och ersatte den äldre skogen med planteringar av tall och i mindre grad contortatall Vattentillgångar Det förekommer inga vattenskyddsområden i närheten av Storliden. 3.4 Rennäringen Storliden ligger inom Malå samebys åretruntmarker, d.v.s. marker som samebyn har rätt att använda under hela året. Rennäringen är en av de få verksamheter som använder skogs- och myrlandskapet och som även kan påverkas av de förändringar som sker vid en vindkraftetablering. 10

11 3.41 Översiktligt om Malå sameby Malå är en skogssameby som bedriver renskötsel från Sorsele i nordväst och ner till kusten i sydost vid Bureå. Åretruntmarker finns i stort sett från Norsjö och västerut på ömse sidor om Malån. Vinterbetesmarkerna finns från Norsjö och åt sydost men huvudsakligen öster om stambanan Åretruntmarker I april påbörjas flytten från vinterbetesområdet vid kusten till sommarbeteslandet ovan lappmarksgränsen. Flyttningen sker i regel till fots och man använder fasta och provisoriska hagar utefter flyttlederna. Renarna släpps kring första maj för kalvning. Den naturliga östgränsen för åretruntmarken sammanfaller inte med lappmarksgränsen och därför drar sig renarna gärna österut över gränsen under sensommaren. För att förhindra detta har samebyn satt upp ett spärrstängsel på en sträcka av 25 km, som bevakas dagligen. I slutet av augusti påbörjas slakten som sedan pågår under hela hösten. När snön kommer i slutet av oktober och november samlas renarna västerifrån för skiljning inför förflyttningen mot vinterbetesmarkerna. Samebyn har egentligen inte någon ordnad flyttning, utan renarna betar sig österut och lämnar successivt åretruntmarkerna för att gå in i förvinterbetet Samebyns markanvändning i närområdet Storliden nyttjas främst för sommarbete då berget är en naturlig samlingsplats för ren under sommaren. Ofta flyttas renarna över Storliden inför kalvmärkningen som ofta äger rum vid anläggningen i Mellanliden ca 10 km nordväst om Storliden Storlidens betydelse idag På Storliden finns flera gamla s.k. vilplatser, platser där renen kan stanna naturligt, t.ex. under natten. Innan rennäringen blev motoriserad var dessa vilplatser mycket viktiga under samlingen, både sommartid och under hösten. Sådana vilplatser är kända sedan länge och har varit mycket viktiga under samlingen både sommar och höst i synnerhet innan renskötseln blev motoriserad Områden av riksintresse för rennäringen Området för vindkraftparken berörs av ett mycket stort område som utpekats som riksintresse för rennäringen. Området sträcker sig i nord-sydlig riktning mellan sjön Lainejaure i norr och Malån i söder. I öst- västlig riktning sträcker sig riksintresseområdet några mil utmed Malån och Skäppträskån. En flyttled av riksintresse för rennäringen går förbi Storliden på bergets södra sluttningar De naturliga flyttvägarna Det stråk förbi Storliden som renarna använder för sina förflyttningar är av stor betydelse för samebyn då en del av de tidigare naturliga flyttvägarna blivit stängda. Närmast norr om Malå samhälle finns idag det kanske viktigaste stråket för renens förflyttningar. 11

12 4 Bedömda konsekvenser 4.1 Synbarhet från byarna Bygden kring Storliden är glest bebyggd. Inom 5 km från den planerade vindkraftanläggningen finns ett 60-tal permanent boende, fördelade i 3 byar. På Lainejaurudden i byn Östra Lainejaur finns ca invånare. Det finns även ett 30-tal sommarstugor på udden. Byggnaderna är dock inte vända mot Storliden utan merparten har i stället utsikt åt sydväst mot Mårkberget. Bebyggelsen på uddens nordöstra sida är vänd mot Hemliden i norr och mot myrmarkerna och den nedlagda Lainejaurgruvan i öster. För att se Storliden från Lainejaurudden krävs, från de flesta delar av udden, att betraktaren tar sig ut på själva sjön. I Springliden finns ca 47 invånare. Bebyggelsen är belägen i Hemlidens ostsluttning ca 5 km från vindkraftparken och delvis bort från vindkraftparken på Storliden. Avståndet gör också att synbarheten blir begränsad. I Näsudden och Sunnanvik finns ca 27 invånare samt ett flertal sommarstugor. Bebyggelsen är vänd mot sjön Skäppträsket, delvis i riktning mot Storliden. Bild 4: Karta översikt befolkning och byar 4.2 Konsekvenser för naturmiljöer En utbyggnad av vindkraft på Storliden kommer att påverka naturmiljöerna främst genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störning från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Vid sidan om själva naturmiljöerna kan olika arter av framför allt fåglar påverkas av vindkraftens utbyggnad Skyddade områden 12

13 Inom området förekommer inga skyddade områden. Det förekommer inte heller några utpekade områden med höga naturvärden så som nyckelbiotoper Skogliga naturvärden Inom området Storliden finns några mindre skogsbestånd som bedömts ha högre naturvärden enligt inventeringen som utförts. Utöver dessa finns några små myrar som är känsliga för påverkan på hydrologi samt för utsläpp av föroreningar. I övrigt består området av ung, planterad skog med mycket låga naturvärden Våtmarker och vattendrag Inom området förekommer inga vattendrag eller sjöar av sådan storlek att de dokumenterats på kartan. Däremot finns våtmarker och fuktstråk och en avrinning till vattendrag som börjar nedanför området för vindkraft. För att undvika påverkan på våtmarker och på nedströms liggande vattendrag kommer åtgärder utföras som minimerar påverkan på hydrologin samt förhindrar erosion. 4.3 Konsekvenser för fåglar och övrig fauna 4.31 Fåglar Fågelfaunan i ett område kan påverkas på flera sätt av en vindkraftetablering, främst genom förluster av livsmiljöer, olika störningar och ökad dödlighet genom kollisioner med verk och ledningsnät. Avståndet till kringliggande våtmarker och sjöar är i detta fall stort vilket gör att påverkan på våtmarksfåglarna troligen kan undvikas helt. Förluster av skogsmiljöer till följd av utbyggnaden på Storliden kommer att ske, men bedöms inte orsaka något allvarligt bortfall av värdefulla häckningsmiljöer. Större delen av de barrdominerade skogsmiljöerna på Storliden bedöms ha en ordinär fågelfauna p.g.a. skogsbrukets starka inverkan. Vanligare skogslevande fågelarter kommer dock lokalt att påverkas negativt där verk och vägar lokaliseras. Kungsörn är en fågelart som kan hamna i konflikt med vindkraftutbyggnad eftersom den håller till vid berg och höjder i skogslandskapet det vill säga områden som ofta sammanfaller med vindkraftens intressen. I vissa väder- och vindförhållanden använder örnarna termiken som bildas vid bergen och kretsar då omkring ganska högt över dessa. Finns det vindkraftverk på ett sådant berg så finns risk för kollisioner med verkens vingar. Även oerfarna ungfåglar som nyligen blivit flygga kan vara utsatta för en förhöjd risk. En häckplats av kungsörn finns i närområdet. Den kända häckningsplatsen kommer att ligga utanför vindkraftanläggningen. Fortfarande råder dock osäkerheter om hur örnarna brukar röra sig över området och därmed vilka kollisionsrisker som kan föreligga - inte minst i samband med örnarnas jakt i området. De generella kunskaperna om hur vindkraft i skogsmiljöer påverkar kungsörn är också bristfälliga. Storliden bedöms inte ligga i något större stråk med flyttande fåglar och därmed är risken att vindkraftverken ska orsaka kollisioner med flyttande fåglar liten. Dessutom är avståndet till sjöar och våtmarker tillräckligt långt för att rastande våtmarksfåglar inte ska störas. Trots att ett par kungsörnar kan komma att påverkas negativt bedöms de sammantagna konsekvenserna på fågelfaunan bli små av en vindkraftetablering på Storliden Däggdjur De flesta däggdjur som har viktiga förekomster i området, t.ex. älg, räv, skogshare och ekorre, utgörs av anpassningsbara arter. Dessutom har många större däggdjur stora revir vilket gör att de är mindre känsliga för lokala ingrepp. En viss bullerstörning kan komma att ske i omedelbar närhet av vindkraftverken. Sammanfattningsvis bedöms risken för negativa konsekvenser för övrig fauna vara mycket liten. Bedömningen är att de större och mindre däggdjur som finns vid Storliden på lång sikt inte kommer att påverkas av etableringen i någon nämnvärd grad Fisk och övriga vattendjur Inga bestånd av fisk finns inom området som kan påverkas av en utbyggnad. Genom en hänsynsfull utformning av vägnät och verksplaceringar kan negativa effekter på de groddjur som finns i områdets våtmarker undvikas Särskilt om rödlistade arter Berget hyser inga kända betydande förekomster av rödlistade och av EU utpekade arter som kan påverkas. Påverkan på sådana särskilt utpekade arter blir därför obetydlig. 13

14 4.4 Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli obetydliga då friluftsliv inte bedrivs i stor skala på Storliden idag. Det största nyttjandet av området sker genom jakten, främst efter älg, och denna kommer att kunna fortsätta bedrivas även efter en vindkraftetablering i området. Möjligheterna att faktiskt utöva friluftsaktiviteterna kommer nästan inte alls att påverkas. 4.5 Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenserna för kulturmiljöer bedöms vara obetydliga. Fornlämningar saknas helt inom området och inga kulturhistoriska miljöer bedöms komma att påverkas eller gå förlorade i samband med anläggningens uppförande. 4.6 Konsekvenser för användningen av naturresurser Bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser sammantaget kommer att vara små eftersom anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och inte heller berör någon skyddad grundvattenförekomst eller annat utpekat objekt av särskild betydelse för utvinning eller användning av naturresurser. Det förekommer inga områden med förorenad mark eller grundvattenförekomster som kan komma att påverkas av vindkraftparken. 4.7 Konsekvenser för rennäringen Vindkraftanläggningen med anslutande vägar kommer innebära att en del av Malå skogssamebys betesmarker tas i anspråk för en ny verksamhet vid sidan om skogsbruk, rennäring och gruvverksamhet. Renskötarna i Malå skogssameby arbetar aktivt med att anpassa renarna vid olika verksamheter så att man inom samebyn ska kunna nyttja marker som renen annars skulle undvika. Det innebär att renarna i den här samebyn har en större tamhetsgrad än renar inom fjällsamebyarna. 4.8 Konsekvenser för försvarets och luftfartens intressen För Storliden ligger närmaste flygplats i Arvidsjaur, ca 85 kilometer från Malå centrum. Innan uppförande av vindkraftparken ska remiss skickas till försvarsmakten och anmälan göras till luftsfartsstyrelsen. Konsekvenserna för försvarets och luftfartens intressen bedöms vara små med de åtgärder som planeras att genomföras. 4.9 Konsekvenser genom ljudutbredning Vindkraftverk påverkar omgivningen genom aerodynamiskt ljud från rotorbladen. Idag är maskinellt ljud ovanligt vid moderna serietillverkade aggregat. Moderna vindkraftverk har oftast inkapslade växellådor vilket innebär att det dominerande ljudet kommer från bladen. Detta ljud bestäms framförallt av bladspetshastigheten, bladens form och turbulensen i luften och liknar ett naturligt vindbrus. Ljudet från rotorbladen maskeras därför ofta av ljud från vind i träd och buskar och blir svårt att urskilja. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverket men påverkas också av meteorologiska förhållanden såsom vindförhållanden och lufttemperatur. Dessutom påverkas ljudutbredningen av markens egenskaper vilket kallas markdämpning. Ljudnivån är en logaritmisk storhet som närmast beskriver störningsintrycket. Tolkningen bestämmer hur individen reagerar på bullret. I första hand uppfattas ljud som avviker från bakgrundsnivån. Hur människan uppfattar och reagerar på ljud beror på en mängd olika faktorer. Det är inte säkert att det alltid finns ett nära samband mellan ljudnivån och människans reaktioner. I samband med kunskapsprogrammet Vindval har forskare undersökt hur människor reagerar på ljud från vindkraftverk. Forskningsrapporten som presenterats under år 2007 beskriver hur stor del av de boende nära vindkraftverk som störs vid olika ljudnivåer, vilka faktorer som påverkar störningen och om ljudet påverkar människors hälsa. I Sverige ska vindkraftverk placeras så att det ljud som når närboende inte överskrider 40 dba. Jämfört med andra bullerkällor, som bil-, tåg- och flygtrafik är detta en låg nivå. Boendemiljön påverkar dock hur ljudet upplevs. Undersökningen visade att människor bosatta på landet och i öppna miljöer upplevde ljudet som mer störande medan boende i en tätort inte upplevde någon nämnvärd störning alls. Ljudstörningen upplevdes också som större om verket 14

15 var synligt från bostaden. Forskningen kunde dock inte hitta några samband mellan hälsorisker och ljud från vindkraftverk. Enligt de beräkningar som Storliden Vind har låtit utföra berörs inga bostäder av ljudnivåer över 40 dba. Den preliminära beräkningen har har utförts i programmet WindPRO. Vid beräkningen tas ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger ett s.k. värsta scenario. I verkligheten absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftparken. Beräkningsresultatet visar den teoretiskt längsta ljudutbredningen från vindkraftparken och redovisas i bilagorna Decibel Översikt Karta samt Decibel Huvudresultat. För vindkraftverk i Sverige används Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Riktvärdet för buller utomhus från vindkraftverk som tillämpas vid tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall 40 dba. De beräkningar som genomförts visar att ljudutbredningen till följd av vindkraftanläggningen för samtliga närliggande fastigheter kommer att ligga under gällande riktvärden för bostadsfastigheter. Boendekvaliteten kan trots detta komma att påverkas vid någon eller några fastigheter. Konsekvenserna genom ljudutbredning bedöms således bli små Konsekvenser genom skuggor Vid soligt väder uppstår periodiska skuggor från vindkraftverk när rotorbladen snurrar. Närmast vindkraftverket är risken för skuggbildning störst, men störningar från periodiska skuggor kan uppträda på större avstånd än vad som gäller för ljudstörningar. Med astronomiskt maximalt möjlig skuggeffekt avses den tid när solen teoretiskt skiner genomgående mellan soluppgång och solnedgång från en molnfri himmel, och när rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är i drift. Det som har störst betydelse för möjligheten att begränsa påverkan genom skuggbildning är placeringen av vindkraftverken i förhållande till bebyggelse. För att hitta en optimal placering av verken har i detta fall en teoretisk beräkning av skuggutbredning utförts för Storliden. Idag påverkas inte det aktuella området av skuggor annat än de som naturligt förekommer i ett glest bebyggt kuperat landskap. De skuggor som tillkommer med vindkraften är svepande skuggor från vingarna. Skuggberäkningen från vindkraftverken utgår från ett så kallat värsta scenario, vilket innebär ett ickerealistiskt scenario där det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid är vända så de ger maximalt med skugga. En beräkning av skuggbildningen från vindkraftverken på Storliden har genomförts i WindPRO. Beräkningen, som är gjord enligt värsta scenario-principen, visar att inga bostadshus påverkas av skuggbildning annat än kortare tid. Beräkningsresultatet redovisas i bilaga Shadow Översikt Karta där A och B är hus närmast parken i Lainejaur. Även bilaga Shadow Kalender Grafisk visar detta grafiskt Övriga risker och konsekvenser Is kan under vissa förhållanden bildas på rotorbladen. I normala fall ramlar isen av när verket startas upp efter ett stillestånd och blir liggande på marken intill verket. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms riskerna för iskast vara obetydliga. Under byggtiden kan störningar uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter för människor som vistas i närheten av projektet. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit kommer att vara vägledande vid bullrande verksamheter. Den påverkan som uppstår vid transporter är framförallt utsläpp av växthusgaser som koldioxid och försurande ämnen. Konsekvenserna under bygg- och anläggningskedet bedöms som små om normala försiktighetsmått iakttas. 15

16 5 Skadelindrande åtgärder 5.1 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på landskapsbilden varierar från lokaliseringsaspekter till åtgärder för att minska synbarheten: Anläggningen lokaliseras till ett område där förhållandevis få byar och gårdar har utblickar mot anläggningen. Vindkraftverken kommer att få en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. 5.2 Åtgärder för att begränsa skada på naturmiljöer De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa skada på naturmiljöer varierar från lokaliseringsaspekter till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla delområden: Anläggningen lokaliseras till ett område som är kraftigt påverkat av skogsbruk och där värdefulla naturmiljöer är ovanliga. Anläggningen kommer inte ta i anspråk mark som avsatts som nyckelbiotop eller utpekats i Sveaskogs statsinventering. Inga vattendrag kommer att beröras av anläggningsarbeten. Vid anläggning av vägar kommer särskild vikt att läggas vid att undvika erosion samt påverkan på hydrologin. I de fall nuvarande vägpassager över vatten behöver byggas kommer trummor att nyttjas, så att vatten och vattenlevande djur kan passera under vägen. Anläggningsytornas storlek kommer att begränsas till minsta möjliga yta. 5.3 Åtgärder för att begränsa skada på fåglar och andra däggdjur Vindkraftparkens interna ledningsnät markförläggs. 5.4 Åtgärder för att begränsa skada på kulturmiljöer Om en fornlämning påträffas under grävning ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälas till länsstyrelsen. 5.5 Åtgärder för att begränsa skada på rennäringen Etableringsytornas storlek kommer att minimeras i den mån det är möjligt. På en del av ytorna kommer markvegetation att återetableras efter att vindkraftverket är uppfört. Det kommer att finnas en möjlighet till korttidsavstängning av enskilda vindkraftverk inom anläggningen vid något eller några tillfällen per år om det är av särskild betydelse för t.ex. flyttning med renar. Efter avvecklingen av anläggningen kommer anläggning på sikt återgå till naturmark. 5.6 Åtgärder för att begränsa skada på försvarets och luftfartens intressen För att begränsa skadan för försvarets och luftfartens intressen kommer vindkraftanläggningen att förses med hinderbelysning enligt försvarsmaktens och luftsfartstyrelsens krav. 5.7 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Anläggningen lokaliseras till ett område där närliggande bebyggelse är av liten omfattning. Vindkraftverken placeras så att ljudutbredningen uppfyller de riktvärden och krav som gäller. Vindkraftverken kommer att ha antireflexbehandlade rotorblad för att minimera risken för störande reflexer. 5.8 Åtgärder för att begränsa risker I varje verk finns en åskledare. Det innebär lägre risk för blixtnedslag i näromgivningarna. 16

17 Dörrarna till tornen är alltid låsta och endast behörig personal har tillträde. Inga oljeprodukter eller kemikalier lagras i vindkraftverken. Varningsskyltar med texten Risk för snöras, istappar kommer att placeras ut vid vindkraftverken. Vindkraftverkets styrsystem kommer att känna av obalans och stoppas vid risksituationer. 5.9 Åtgärder vid avveckling Efter vindkraftverkens livslängd demonteras anläggningen för återvinning av material och återställande av mark. 6 Ekonomi- och produktionskalkyler Investeringskalkyl: Produktionskalkyl per vindkraftverk: Summerad produktionskalkyl: Vid ett normalår ger detta energiproduktionen för hela vindparken om ca 34,6 GWh. Detta motsvarar uppvärmningen för ca 1750 villor ( kwh/villa). 17

18 7 Icke-teknisk sammanfattning Storliden Vind planerar att anlägga en vindkraftpark på Storliden i Malå kommun under åren Projektet innebär en etablering av maximalt 8 vindkraftverk med en sammanlagd effekt om maximalt 25 MW. Anläggningen väntas producera ca 35 GWh per år. Anläggningens utformning Anmälan avser maximalt 8 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 m. Rotordiametern är då ca 90 m och navhöjden ca 105 m. Området har goda infrastrukturella förutsättningar med anslutande skogsbilvägar upp på berget. Utöver det kommer ett internt vägnät mellan verksplaceringarna att anläggas. Cirka 5 km ny väg planeras. Landskapets och samhällets förutsättningar Skog är helt dominerande naturtyp inom området. Några mindre myrar förekommer. Området har stark prägel av skogsbruk. Några få, mindre objekt med naturvärde har dokumenterats, en sumpskog, några äldre bestånd i branta sluttningar samt några mindre myrar. Området berörs inte heller av några värdefulla objekt som utpekats genom andra nationella inventeringar. Inga vattendrag förekommer inom området. Utöver det kända reviret av kungsörn har inga särskilda värden avseende fågellivet dokumenterats. Inga objekt med kulturhistoriska värden finns dokumenterade eller har påträffats. Storliden är inte heller av någon särskild betydelse för friluftslivet. Inom 5 km från den planerade anläggningen bor ca 120 personer främst i byarna Lainejaur och Springliden. Rennäringen Storliden nyttjas främst för sommarbete då berget är och sedan länge har varit en naturlig samlingsplats för ren under sommaren. Ofta flyttas också renarna över Storliden inför kalvmärkningen som ofta äger rum vid en närliggande anläggning. I ett vidsträckt myrlandskap öster om Storliden finns det största av samebyns kalvningsområden. Här finner renarna betesro och kan genomföra kalvningen. Det stråk förbi Storliden som renarna använder för sina förflyttningar är av stor betydelse för samebyn då en del av de tidigare naturliga flyttvägarna blivit stängda. Störningarna genom anläggningsarbeten och transporter kommer att vara kortvariga och berör inte några särskilt känsliga miljöer. 18

19 Annons Välkommen till Samrådsmöte om planerad vindpark på Storliden inom Malå Kommun. När: 28/ , Klockan 9:30 Var: Sal MA378 på Umeå Universitet Kallade: Alla enskilda som berörs av detta eller har intresse att deltaga. Enskilda kallelser: Myndigheter samt alla berörda fastighetsägare inom en radie om 5 km har kallats via post. Avsiktsförklaring: Storliden Vind AB har för avsikt att etablera en vindpark på Storliden inom Malå kommun mellan åren Storliden Vind AB är ett helägt dotterbolag till Boströms Fastigheter AB. Producerad energi ska nyttjas främst inom det egna moderbolagets fastigheter. Eventuellt resterande del kommer att försäljas inom Nordpols marknad. Projektet innebär en etablering av maximalt 8 vindkraftverk med en sammanlagd effekt om maximalt 25 MW. Anläggningen väntas producera ca 35 GWh per år. Detta föranleder en anmälan om miljöfarlig verksamhet till Malå kommun. Storliden Vind AB har för avsikt med detta möte, i enlighet med miljöbalken kap. 6, 4 paragrafen, att påvisa lokaliseringen, omfattningen, utformningen, miljöpåverkan samt att klargöra/samråda om utformningen i den kommande ansökan till tillståndsmyndigheten (ansökan enl. SNI-kod C). Agenda för mötet: * Kallelsen samt val av protokollskrivare och justerare. Deltagareförteckning kommer att föras. * Presentation av vindkraftexploatören Storliden Vind AB samt moderbolaget Boströms Fastigheter AB. * Vindkraft i Sverige/ Västerbotten * Vindkraftverk * Vindparken i Storliden * Lokalisering / situationsplan * Avstånd * Natur * Rennäringen * Ljudutbredning * Skuggutbredning * Investeringskalkyl (Ca) * Prod.-kalkyl (Ca) * Avveckling * Allmän frågestund * Sammanställning av synpunkter och åtaganden. * Ev. ny tid och plats för kommande möte Syfte till mötet: * Klargöra vilka problem som kan finnas med projektet. * Överväga om alternativ behöver utredas. * Ge berörda möjlighet att påverka miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. * Göra en lämplig avgränsning av olika sakfrågor. Övrig information: Förslag på utformning av miljökonsekvensbeskrivning kan erhållas vid kontakt enl. nedan: Den som skickat kallelsen: Storliden Vind AB, Ekvägen 4, Umeå. Telefon: Organisationsnummer: Välkommen! 19

20 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning Atlas WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :22 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå Calculated: :01/ ATLAS - Vinddata Analys Calculation: Atlasberäkning Vinddata: A - Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1); Navhöjd: 50,0 Plats koordinater ETRS 89 Zon: 33 Ost: Nord: Vindstatistik SE GUNNARN wws Weibull Data Aktuell plats Referens: Råhetsklass 1 Sektor A- Vindhastighet k-parameter Frekvens A- k-parameter Frekvens parameter parameter [m/s] [m/s] [%] [m/s] [%] 0 N 5,26 4,81 1,362 9,7 3,97 1,303 8,4 1 NNE 3,80 3,51 1,302 5,8 3,25 1,221 5,3 2 ENE 4,30 3,96 1,326 5,4 3,72 1,322 5,7 3 E 4,52 4,11 1,418 6,0 3,77 1,365 6,0 4 ESE 4,46 4,02 1,516 7,1 3,72 1,494 7,7 5 SSE 4,98 4,44 1,710 10,3 4,33 1,686 11,3 6 S 4,92 4,41 1,633 9,3 3,96 1,479 7,7 7 SSW 4,04 3,76 1,255 5,5 3,32 1,178 5,3 8 WSW 6,28 5,67 1,494 7,6 5,69 1,533 8,8 9 W 7,51 6,71 1,682 10,6 6,36 1,623 10,8 10 WNW 7,71 6,89 1,672 11,1 6,40 1,580 11,0 11 NNW 6,96 6,27 1,527 11,6 5,57 1,436 12,0 Alla 5,63 5,12 1, ,0 4,72 1, ,0 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

21 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning BASIS WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :11 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå BASIS - Projektdata översikt Calculation: Storliden beräkning Calculated: :44/ Land: Sweden Kartor Namn Format Path Oversikt World file map H:\Storliden\LM-kartor\oversikt_5.jpg Terrang World file map H:\Storliden\LM-kartor\terr_3.jpg Vag World file map H:\Storliden\LM-kartor\vag_1.jpg Platscentrum: ETRS 89 Zon: 33 Ost: Nord: WTGs ETRS 89 Zon: 33 VKV typ Ost Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ Effekt Diam. Höjd [m] [kw] [m] [m] ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (1)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (2)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (3)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (4)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (5)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (6)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (7)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80, ,0 NORDEX N90/2500 LS !O! nav: 80,0 m (8)Ny Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 Platsdata ETRS 89 Zon: 33 Ost Nord Z Objektnamn För användning i [m] A ,0 Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1)ATLAS beräkning Ljudkänsligt område ETRS 89 Zon: 33 Ost Nord Z Objektnamn Ljudgränsvärde Avstånd Typ krav [m] [db(a)] [m] A ,0 Ljudkänsligt område: 0 db Dist: 0 m (1) 0,0 0 Område Skuggmottare ETRS 89 Zon: 33 Ost Nord Z Objektnamn Orientering Längd Höjd Höjd Vinkel ö.m. [m] [ ] [m] [m] [m] [ ] A ,0 180,0 1,0 1,0 1,0 90,0 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

22 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning BASIS WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :12 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå BASIS - WTG distances Calculation: Storliden beräkning Calculated: :44/ WTG distances Z Nearest WTG Z Horizontal distance Distance in rotor diameters [m] [m] [m] 1 0,0 2 0, ,2 2 0,0 1 0, ,2 3 0,0 6 0, ,8 4 0,0 5 0, ,9 5 0,0 4 0, ,9 6 0,0 8 0, ,8 7 0,0 6 0, ,6 8 0,0 6 0, ,8 Nytt VKV Skala 1: WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

23 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning Decibel WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :28 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå DECIBEL - Huvudresultat Calculated: :43/ SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASEREDE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 0,0 Råhetslängd: 0,000 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). Nytt VKV Skala 1: Ljudkänsligt område WTGs ETRS 89 Zon: 33 VKV typ Ljuddata Ost Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ Effekt Diam. Höjd Upphovsman Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata toner [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] ,0 2 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 4 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 1 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 7 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 6 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 3 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 5 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) ,0 8 Ja NORDEX N90/2500 LS ,0 80,0 EMD Level 0 - official ,0 User value 80,0 107,8 No Generic *) *)Notice: One or more noise data for this WTG is generic or input by user Beräkningsresultat Ljudnivå Ljudkänsligt område ETRS 89 Zon: 33 Krav Ljudnivå Uppfylls kraven? Nej Namn Ost Nord Z Imission height Ljud From WTGs Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Ljudkänsligt område: 0 db Dist: 0 m (1) ,0 1,5 0,0 38,1 No Avstånd (m) VKV A WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

24 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning Decibel WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :30 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå DECIBEL - Oversikt Fil: oversikt_5.jpg Calculated: :43/ Noise [db(a)] m Map:, Print scale 1:40 000, Map center ETRS 89 Zon: 33 Ost: Nord: Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt VKV Ljudkänsligt område Höjd över havet: 500,0 m 35,0 db(a) 40,0 db(a) 45,0 db(a) 50,0 db(a) 55,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

25 Project: Storliden_2 Description: Storliden Parkberäkning WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :26 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå PARK - Vinddata Analys Vinddata: A - Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1); Navhöjd: 50,0 Calculated: :03/ Plats koordinater ETRS 89 Zon: 33 Ost: Nord: Vindstatistik SE GUNNARN wws Weibull Data Aktuell plats Referens: Råhetsklass 1 Sektor A- Vindhastighet k-parameter Frekvens A- k-parameter Frekvens parameter parameter [m/s] [m/s] [%] [m/s] [%] 0 N 5,26 4,81 1,362 9,7 3,97 1,303 8,4 1 NNE 3,80 3,51 1,302 5,8 3,25 1,221 5,3 2 ENE 4,30 3,96 1,326 5,4 3,72 1,322 5,7 3 E 4,52 4,11 1,418 6,0 3,77 1,365 6,0 4 ESE 4,46 4,02 1,516 7,1 3,72 1,494 7,7 5 SSE 4,98 4,44 1,710 10,3 4,33 1,686 11,3 6 S 4,92 4,41 1,633 9,3 3,96 1,479 7,7 7 SSW 4,04 3,76 1,255 5,5 3,32 1,178 5,3 8 WSW 6,28 5,67 1,494 7,6 5,69 1,533 8,8 9 W 7,51 6,71 1,682 10,6 6,36 1,623 10,8 10 WNW 7,71 6,89 1,672 11,1 6,40 1,580 11,0 11 NNW 6,96 6,27 1,527 11,6 5,57 1,436 12,0 Alla 5,63 5,12 1, ,0 4,72 1, ,0 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

26 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning Skuggor WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :32 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå SHADOW - Kalender, grafisk Calculated: :07/ WTGs 1: 2 4: 7 5: 6 6: 3 8: 8 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

27 Project: Storliden_2 Description: Storliden Beräkning Skuggor WindPRO version Aug 2007 Printed/Page :35 / 1 Licensed user: Umeå University, Only to be used for educational purposes SE Umeå SHADOW - Oversikt Fil: oversikt_5.jpg Calculated: :07/ Skuggtimmar per år Beräkning för värsta fall Nytt VKV m Map:, Print scale 1:25 000, Map center ETRS 89 Zon: 33 Ost: Nord: Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk