Dag och tid: kl. 08:00

Transkript

1 1/2 KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden Dag och tid: kl. 08:00 Plats: Sessionssalen Justerare: Anna Wik (MP) Kallade Ledamöter Lena Andersson (S) ordförande, Krister Rohman (KD) vice ordförande, Ann- Sofie Hagenvind (S), Georgos Moschos (S), Kristina Spetz-Larsson (S), Lisbeth Ider (V), Anna Wik (MP), Sophia Breman (C), Ida Davidsson (M), Ulf Alteg (M), Marika Lund (SD). Ersättare Arne Andersson (S), Jessica Kjellgren (S), Christoffer Axelsson (S), Fahad Almedane (S), Jenny Svensson (L), Elisabeth Alfredsson (M), Aili Räisänen (SD). ÄRENDEN 1 Information om rapporter 2019/4 2 Information om anmälda delegationsbeslut 2019/5 3 Beslut om patientsäkerhetsberättelse /85 4 Information om samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden 5 Information om ekonomisk redovisning månadsuppföljning 6 Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning 7 Beslut om nytt dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden 8 Information om rapport gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning 9 Beslut om medborgarförslag om fler förskoleplatser till förskolan i Fröjered 10 Beslut om svar på motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm 2019/ / / / / / /530 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 1

2 2/2 11 Beslut om svar på remiss från Skolinspektionen - Drottning Blankas Gymnasieskola 12 Beslut om svar på remiss från Skolinspektionen - NTI Gymnasiet Skövde 13 Information om årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2019/ / / Information från skolchef 2019/1 15 Information från ordförande 2019/2 16 Övrigt 2019/3 Sändlista Lärarförbundet Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 2

3 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/4 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om rapporter Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen informerar nämnden om inkomna rapporter. Skolverket BUN 2019/96. Skrivelse från Skolverket om att de avser att förändra insamlingen av elevuppgifter för specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Förändringen innebär att elevuppgifter ska rapporteras per elev istället för summerade uppgifter om elever. Kommunstyrelsen BUN 2018/114. Kommunstyrelsens beslut 51/2019. Beslut om uppföljning av nämndernas interna kontrollplaner för år Kommunstyrelsen beslutar att lägga uppföljningsrapporterna gällande nämndernas interna kontrollplaner för år 2018 till handlingarna utan erinran. Kommunfullmäktige BUN 2019/122. Kommunfullmäktiges beslut 38/2019. Beslut om besvarande av motion om att formuleringen "Besluta att ta till sig informationen" ska upphöra. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. BUN 2019/123. Kommunfullmäktiges beslut 40/2019. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva Riktlinjer för upphandling i Tidaholms kommun samt att anta Policy för inköp och upphandling, att gälla för Tidaholms kommun och dess bolag. Folkhälsorådet BUN 2019/104. Folkhälsorådets beslut 6/2019. Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan på kronor till barn- och utbildningsförvaltningen för att genomföra ett utvecklingsarbete inom hälsofrämjande måltider. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) BUN 2019/106. Skrivelse från SKL om att Riksdagen fattat beslut om att införa krav på legitimation för undervisning i fritidshem från den 1 juli Polismyndigheten BUN 2019/115. Polisanmälan om stöld av datorer genom inbrott på Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 3

4 2/2 Rudbecksgymnasiet/Kompetenscentrum. Då datorerna innehöll personuppgifter har förvaltningen skickat en anmälan om personuppgiftsincident till Datainspektionen. Kultur- och fritidsnämnden BUN 2017/19. Kultur- och fritidsnämndens beslut 30/2019. Beslut att godkänna projektering av ny idrottshall Rosenberg under förutsättning att även barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden beslutar godkänna projekteringen. Beslutsunderlag - Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående inkomna rapporter. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de inkomna rapporterna direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 4

5 1/4 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/5 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om anmälda delegationsbeslut Ärendet Datum för beslut Delegationsbeslut Diarienr Ansvarig Mottagande av elev från annan kommun i förskoleklass. Beslut om avslag Placering vid skolenhet. Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar. Gäller förskoleklass Placering vid skolenhet. Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar. Gäller förskoleklass Placering vid skolenhet. Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar. Gäller förskoleklass Ta emot anmälningar om kränkande behandling Minnesgåvor och uppvaktningar Minnesgåvor och uppvaktningar Avge yttrande om mottagande av elev i annan kommuns grundskola Minnesgåvor och uppvaktningar BUN 2019/89 BUN 2019/78 BUN 2019/ / / / /81 BUN 2019/ /86 BUN 2019/44 BUN 2019/5 BUN 2019/5 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 5 BUN 2019/77 BUN 2019/5 Skolchef Anneli Ahlm Malin Fredriksson Ulrika Eskilsson Ulrika Eskilsson Malin Fredriksson Skolchef Anneli Ahlm Förskolechef Susanne Hammar Förskolechef Eva Karlsson Skolchef Anneli Ahlm Förskolechef Eva Karlsson

6 2/ Minnesgåvor och uppvaktningar Antagning vid senare tillfälle än vid början av utbildningen Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Prövning av förvaltningsbesvär i rätt tid. BUN 2019/5 RU3 2019/002 BUN 2019/47 Id Id Id Id Id Id BUN 2019/ / / / / / / /86 Förskolechef Susanne Hammar Johan Lindell Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm 2019/ Ompröva beslut. BUN 2019/86 Malin Fredriksson Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Mottagande av förskolebarn från annan kommun Beslut att elev ska läsa individuellt program vid gymnasiesärskolan Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Minnesgåvor och uppvaktningar Id Id Id Id BUN 2019/95 RU 2019/008 BUN 2019/101 RU 2019/009 BUN 2019/102 Id Id Id Id Id Id Id RU1 2019/011 BUN 2019/57 Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Daniel Larsson Daniel Larsson Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Daniel Larsson Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 6

7 3/ Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Beslut om mottagande av elev utanför samverkansområdet Avge yttrande om placering utanför samverkansområdet Beslut mottagande av elev utanför samverkansområdet Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Avge yttrande om mottagande av elev i annan kommuns grundskola Beslut om mottagande av elev utanför samverkansområdet Yttrande till domstol överklagade beslut Yttrande till domstol överklagade beslut Yttrande till domstol överklagade beslut Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Avge yttrande om mottagande av barn i annan kommuns förskola Id Id Id Id Id Id Id Id Id RU1 2019/010 BUN 2019/110 RU1 2019/012 BUN 2019/110 RU3 2019/003 BUN 2019/110 Id Id BUN 2019/68 RU1 2019/013 BUN 2019/110 BUN 2019/78 BUN 2019/ / / / /81 BUN 2019/74 Id Id BUN 2019/118 Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Daniel Larsson Daniel Larsson Johan Lindell Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Daniel Larsson Malin Fredriksson Ulrika Eskilsson Ulrika Eskilsson Malin Fredriksson Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Beslutsunderlag - Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 7

8 4/4 Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden beslutar att lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de fattade delegationsbesluten direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 8

9 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/85 29 Beslut om patientsäkerhetsberättelse 2018 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för skolhälsovården och är därmed skyldig att upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). Förvaltningen har utarbetat ett förslag till patientsäkerhetsberättelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse, verksamhetschef Nina Kindbom, Barnrättsbedömning, verksamhetschef Nina Kindbom, Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats, verksamhetschef Nina Kindbom och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Marie Jonsson, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att upprätta Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats enligt förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att upprätta Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats enligt förvaltningens förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

10 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/85 Barn- och utbildningsnämnden Nina Kindbom Tjänsteskrivelse - Patientsäkerhetsberättelse Ärendet Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för skolhälsovården och är därmed skyldig att upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). Förvaltningen har utarbetat ett förslag till patientsäkerhetsberättelse. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats, verksamhetschef Nina Kindbom och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Marie Jonsson, Barnrättsbedömning Se barnrättsbedömning bilaga. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att upprätta Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats enligt förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 10

11 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2019/85 Barn- och utbildningsnämnden Nina Kindbom Patientsäkerhetsberättelse 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Elever i grundskola, grundsärskola och gymnasiet. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Elevernas trygghet beaktas alltid i elevhälsans medicinska del. Elevhälsan arbetar hälsofrämjande och förbyggande för att alla elever ska ha en god lärmiljö. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Vid upptäckt av otillräckliga resurser arbetar man alltid för att stärka upp och tillgodose alla elevers tillgång till elevhälsans medicinska del. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 11

12 2/3 Detta är en utvärdering för att just utveckla arbetet i elevhälsans medicinska del, detta kommer i sin tur leda till att elevernas trygghet och studiero ska öka. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Delaktigheten är stor och ökar med ålder och mognad. Vilka åsikter har barn lagt fram? Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Materialet och informationen är anpassat efter elevers mognad och ålder. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). I det hälsofrämjande arbetet tas alltid hänsyn till alla artiklarna i barnkonventionen. I just patientsäkerhetsberättelsen är det inget mer som berör beslutet. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 12

13 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 13

14 Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska insats Datum och ansvarig för innehållet Nina Kindbom Verksamhetschef Elevhälsan Marie Jonsson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Barn och Utbildningsförvaltningen Tidaholm 14

15 Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE...1 Sammanfattning...3 Sammanfattning av patientsäkerhetsarbetet under STRUKTUR...4 Övergripande mål och strategier...4 Organisation och ansvar...5 Struktur för uppföljning/utvärdering...5 Samverkan för att förebygga vårdskador...6 Patienters och närståendes delaktighet...6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...7 Klagomål och synpunkter...8 Egenkontroll...8 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten...9 Patientsäkerhetsarbetet...9 Skolsköterskor deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner...9 Skolsköterskor rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin...10 Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska del...10 PMO journalsystem...11 Lokala rutiner tas fram löpande inom det medicinska området...11 Riskanalys...11 Utredning av händelser - vårdskador...12 Informationssäkerhet...12 RESULTAT OCH ANALYS...12 Egenkontroll...12 Avvikelser...14 Klagomål och synpunkter...14 Händelser och vårdskador...14 Riskanalys...14 Mål och strategier för kommande år...14 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap

16 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Arbetet med att säkra den medicinska insatsen av elevhälsan så att den har god kvalitet och en god patientsäkerhet pågår kontinuerligt. Varje år skall en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Verksamhetschefen och medicinskt ledningsansvarig (MLA), tillsammans med vårdgivaren, leder patientsäkerhetsarbetet. Personalen inom Elevhälsans medicinska insats (fortsättningsvis kallad EMI) har skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser i verksamheten. Sammanfattning av patientsäkerhetsarbetet under 2018 Flera insatser har genomförts som kan förväntas öka patientsäkerheten. Arbetet med att främja närvaro har implementerats. Tidiga insatser vid frånvarande elever. Nya rutiner gällande nyanställda. Introduktion för nyanställda med informationsmaterial har tagits fram. Arbetet med övervikt och fetma har pågått under året och fortsätter nästa år. Skolsköterskorna har haft kompetensutveckling inom olika områden. Ny dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR) har implementerats i verksamheten för att stärka den personliga integriteten. Nästa år ska fler rutiner ses över och förnyas för att stärka patientsäkerheten. 3 16

17 STRUKTUR Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls Målen för EMI är att främja säkra rutiner för kvalitetsarbetet, bedriva en jämlik elevhälsa för alla elever, att samverka med personal på skolan, vårdnadshavare och övriga samarbetspartners. Det skall inom verksamheten finnas den bemanning och kompetens som är nödvändig för att uppnå detta. Det skall finnas säkra rutiner för arbetet vilka skall vara kända för all personal. Strategier för att uppnå dessa mål är Årligen säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser. Förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten. Att all personal har möjlighet till fortbildning och deltagande i utvecklingsarbeten är en förutsättning för god patientsäkerhet. Mål 2018 Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal inom verksamheten. Strategier Deltagit i utredning angående elevers frånvaro utifrån dokumentet Rutin för att främja närvaro i skolan. Nya dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla Förordningen stärker den personliga integriteten. Beskriver hur personuppgifter skall behandlas. En personuppgift är allt som kan kopplas till en person. Nya rutiner vid nyanställning. Informationsmaterial till nyanställda har utarbetats. Kalibrering av blodtrycksmanschetter, vågar och audiometrar för att säkerställa funktionen. Fortsatt arbete med riskbedömningar, riskområden och avvikelser inom EMI. Elektronisk Metodbok från Göteborg köptes in i december. Kompetensutveckling Alla har sett en informationsfilm om kvinnlig könsstympning och läst boken Kvinnlig könsstympning av Elisabeth Ubbe samt startat upp en diskussion kring rutiner hur EMI bör möta elever inom detta område. Målet är att bedriva en god och säker fysisk och psykisk vård där risker och händelser kan förebyggas alternativt identifieras tidigt. Medverkat på Rikskonferensen för skolsköterskor i två dagar. Skolläkaren haft fortbildning om ortopedi och tillväxt för att utveckla verksamheten. Handledning 6 gånger hos en psykoterapeut. En skolsköterska har gått utbildning i 3 dagar till medicinsk ledningsansvarig skolsköterska (MLA) Två skolsköterskor har utbildats till administratörer i journalsystemet PMO (Profdoc Medical Office). Anna Borg, föreläsning angående utvecklingsarbete för elevhälsoteam. Föreläsning angående särbegåvade barn- och elever av Mona Liljedal, Skolverket. Föreläsning om synkontroll och synbesvär av ögonläkare och ortoptist. Elektronisk Metodbok från Göteborg köptes in i december. Fortsatt utveckling av det främjande och förebyggande arbetet runt elever. Hälsosamtalen är en del av detta arbete. Projektet kring övervikt/fetma har pågått under året. 12 st fysiska recept har skrivits ut. Ny medicinsk utrustning har köpts in, en audiometer, scoliometer, automatisk blodtrycksmätare, syntavla. En skolsköterska ingår i POSOM (Psykiskt- och socialt omhändertagande) gruppen. Hela skolan ansats Fullföljda studier med forskaren Hélène Jenvén, 4 17

18 Organisation och ansvar SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten. Vårdgivare Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) upprätthålls. Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårds som bedrivs inom elevhälsan i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiet i Tidaholm och är ytterst ansvariga. Verksamhetschef enligt HSL 29 och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef är Nina Kindbom. Enligt HSL skall det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att bedriva en god vård med hög kvalité. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) skolsköterska är Marie Jonsson. Ledningsansvaret innebär bland annat att bevaka och ansvara för patientsäkra rutiner och att rapportera brister till verksamhetsansvariga och tillsammans med dem verka för att nödvändiga åtgärder vidtas. Lex Maria-ansvarig är Marie Jonsson. Lokaler och utrustning för arbetet skall vara anpassade. Rutiner och egenkontroll skall upprättas och följas. Avvikelser och risker skall analyseras och följas upp. Verksamhetschefen rapporterar regelbundet till vårdgivaren om den medicinska verksamheten. Varje legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet och skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehanteringen för att upptäcka strukturfel och åtgärda. En risk eller händelse mäts enligt risk och händelseanalys (Socialstyrelsen). Avvikelser skall rapporteras till nämnden snarast vid allvarlig händelse eller årligen i patientsäkerhetsberättelsen. En risk innebär att en negativ händelse kan inträffa som kan leda till en vårdskada. Syftet med att göra en riskanalys är att identifiera och värdera risker för 5 18

19 att kunna identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. Riskanalysen leder till höjd riskmedvetenhet. En händelseanalys bör utföras när en händelse inträffat som medfört att en patient kommit till allvarlig skada eller kunnat skadats allvarligt. Syftet med en händelseanalys är att identifiera hur och varför händelsen inträffat och vilka åtgärder som bör vidtagas. Detta för att förhindra att liknande händelser sker igen. Händelseanalysen ska följas upp och delges övriga i berörd verksamhet. Beslutade åtgärder följs upp på skolsköterskemöten, dokumentation sker i protokoll och i lokala riktlinjer. Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker i patientsäkerhetsberättelse och delårsrapport. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador. Intern samverkan inom skolan: Viktigt att EMI får kännedom om nya elever på skolorna och likaså vid utflyttningar. Detta för att journaler skall beställas och att insatser ej skall fördröjas eller utebli. Samverkan med lärare vid vaccinering underlättar arbetet med framför allt de mindre eleverna. Likaså skapas en tryggare miljö för eleverna. Egenvårdsrutiner för läkemedelshantering eller andra egenvårdinsatser i skolan skall följa de gällande riktlinjerna. Samverkan med skolans Elevhälsoteam för att förebygga ohälsa. Den samlade elevhälsans ansvar och medverkan enligt skollagen. Extern samverkan med andra vårdgivare eller insatser: Viktigt att remissrutiner är framtagna, följs och är kända i verksamheten. Skolläkarinsatserna sker genom avtal med en distriktsläkare. Samverkan sker genom träffar med barnhälsovård, folkhälsoplanerare, socialtjänst, polis med flera. Samverkan enligt Västbus. Samverkan med vårdcentraler kring nyanlända barn gällande hälsokontroll och vaccinationer. Kan även gälla andra barn. Medverkan i kommunens POSOM grupp. Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt 6 kap föräldrabalken) som avgör om han eller hon skall söka vård. 6 19

20 Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men vid vaccinering efterfrågas skriftligt medgivande. Skolsköterskor och skolläkare skall alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Elev bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer det. Barnet skall ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. En välinformerad patient ökar sin upplevelse av trygghet. Information och samverkan med elever och vårdnadshavare inom EMI kan exempelvis se ut som följer. Informationen skall alltid vara anpassad utefter elevens behov, ålder, kunskap och situation: Information inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar. Information inför hälsoundersökning och hälsosamtal. Information om sekretess, tystnadsplikt och anmälningsplikt. Information om vidtagna åtgärder och uppföljning och vad man skall vara uppmärksam på vid exempelvis symtom eller skada. Beskrivning av elevhälsans medicinska insats och uppdrag samt skolsköterskans roll i arbetet med eleven. Tolk används vid behov när så behövs. Information kan vara både muntlig och skriftlig och eleven skall känna sig respekterad. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada. Avvikelser Skolläkare och skolsköterskor rapporterar till verksamhetschefen händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och behandling. MLA ansvarar för bedömning, analys, åtgärder och uppföljning. MLA informerar vidare till verksamhetschefen. Rapporterade händelser utreds, analyseras och återkopplas till verksamheten. Åtgärder för att förebygga upprepning har vidtagits efter utredning. Risker och negativa händelser rapporteras på särskild blankett. Ny rutin av avvikelsehantering utarbetas under Om vårdskadan är allvarlig ska MLA snarast göra en Lex Maria - anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). 7 20

21 IVO säkerställer Socialstyrelsen ska säkerställa att anmälda händelser, som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. Socialstyrelsen ska sprida information till vårdgivare om de anmälda händelserna samt i övrigt vidta de åtgärder som anmälningarna motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6, 7 kap 2 p 6 Klagomålshanteringen i kommunen kan användas även för synpunkter och klagomål från elever och vårdnadshavare i frågor som rör elevhälsans medicinska delar. Föräldrar behöver upplysas om att denna möjlighet finns utöver den möjligheten att kontakta respektive skolsköterska eller skolläkare direkt. I december 2017 tog barn- och utbildningsförvaltningen fram en rutin för hantering av klagomål och synpunkter som inkommer till förvaltningen och dess verksamheter. Rutinen beskriver hur invånare, elever och vårdnadshavare kan gå tillväga för att framföra synpunkter och klagomål på verksamheten och utbildningen. Rutinen beskriver också på vilket sätt medarbetare och chefer inom förvaltningen ska ta emot och hantera de synpunkter och klagomål som kommer in. Klagomål och synpunkter på omhändertagandet inom EMI skall alltid tas om hand och vidarebefordras till MLA och verksamhetschef. Klagomålen och synpunkterna skall sammanställas och analyseras för att kunna se mönster och trender. Vi skall främja möjligheterna att samverka med elever och vårdnadshavare i dessa frågor i syfte att öka kvaliteten. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalité EMI arbetar utifrån ett basprogram och efter ett årshjul för att säkerställa att arbetet bedrivs som planerat. Vårdskador/risk för tillbud inom EMI uppmärksammas kontinuerligt via skriftliga avvikelserapporter. Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlag. Vid hälsosamtalen i förskoleklass, år 4 och 7 samt åk 1 gymnasiet svarar eleverna på frågor om mående, hälsa, livsstil i en hälsoenkät vilken diskuteras på hälsosamtalet. Det sammanfattade resultatet redovisas i skolans Elevhälsoteam och till berörda lärare vid behov. Resultatet kan leda till förnyade hälsofrämjande och förebyggande insatser. 8 21

22 Egenkontroll av lokaler och utrustning sker fortlöpande. Egenkontroll Omfattning Källa Kalibrering av medicinteknisk utrustning Uppdatering av ordination generella direktiv - basapotek Kontroll medicinsk kylskåpstemperatur 1 gång per år Medicinsk tekniker 1 gång per år Skolläkare, skolsköterskor 1 gång/arbetsdag Skolsköterska på enheten Kontroll läkemedel 1 gång per mån Skolsköterska på enheten PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 2 Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbetet Detta diskuteras kontinuerligt på alla skolsköterskemöten och på vissa möten med Centrala Resursteamet (CRT). Verksamhetschef och skolsköterskor träffas regelbundet för avstämning och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet. Arbetet med dessa frågor handlar mycket om inställning, orsaker, hur människor fungerar i en komplex situation där beslut skall fattas snabbt och hur vi påverkas av olika saker i omgivningen; såsom stress, oro, ensamarbete mm. Metodboken är ett stöd i detta arbete, basprogrammet följs, ordination gällande läkemedel uppdateras varje år. Revidering av basapotekslistan sker 1g/år. Skolsköterskor deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner MLA utarbetar tillsammans med övriga skolsköterskor rutiner för dokumentation, skolläkarmedverkan, vaccinationer, läkemedelshantering, hörselscreening, synkontroller mm. Dessa rutiner utvärderas fortlöpande och ändras vid behov. Årshjulet som utarbetades 2018 har använts och ska utvärderas under Skolsköterskorna har handledning cirka 6 gånger per år. Nya rutiner vid nyanställning säkerställer skolsköterskans arbete. Ny metodbok köptes in i december. Är ett stöd och säkerhet i det vardagliga arbetet. 9 22

23 Skolsköterskor rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin Bemanning och resursfrågan lyfts kontinuerligt för att säkerställa att arbetet hinns med och kan planeras. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt planeringen av basprogram och vaccinationer skall detta rapporteras till MLA och verksamhetschef. Enligt Patientdatalagen skall dokumentering i patientjournal genomföras snarast i anslutning till besöket för att förhindra risker eller fel i dokumentationen. Ny rutin gällande avvikelsehantering kommer att utarbetas under 2019 för att säkerställa att alla risker och händelser rapporteras. Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska del Arbetet pågår fortlöpande med att identifiera riskområden såsom vaccinationer, dokumentation och IT-program, elevinflyttning och -utflyttning, vårdkedja och samverkan Västbus

24 PMO journalsystem IT och dokumentation är ett stort och viktigt område där elevhälsans medicinska del har mycket att förhålla sig till, med tanke på kvalitet, säkerhet och IT-kunnande. Två skolsköterskor är administratörer och ansvarar för: Ansvara för att berörda användare har de behörigheter i systemet som behövs för sitt arbete. Support till skolsköterskorna. Ansvara för arkivering av journaler i PMO systemet till slutlig arkivering bestäms. Kontinuerligt uppdatera gällande nyheter och förändringar i systemet. Underhålla med anpassningar i systemet till verksamheten t ex. att administrera enheter, användare, journaltyper, behörighetsnivåer, delad information, register, termer mallar. Vara en länk till CGM (CompuGroup Medical)- dataföretaget för PMO samt samarbeta med IT-administratör. Lokala rutiner tas fram löpande inom det medicinska området Arbetet med rutiner och lokala riktlinjer för bl a informationshantering och dokumentation, generella läkemedelsordinationer, säkra rutiner kring hälsosamtal och vid hälsobesök har fortlöpande diskuterats och vid behov uppdaterats. Medicinska delar diskuteras med skolläkaren. Bland annat har hälsofrågorna i År 1 gymnasiet reviderats. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1, 7 kap 2 p 4 Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. All personal inom elevhälsans medicinska del ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för elever. Större förändringar i verksamheten kan också väsentligen påverka patientsäkerheten. Verksamhetschef och MLA ansvarar tillsammans med berörda för att göra en riskanalys och återföra information och kunskap till verksamheten. Likaså ansvarar verksamhetschef/mla för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren

25 En risk innebär att en negativ händelse kan inträffa som kan leda till en vårdskada. Syftet med att göra en riskanalys är att identifiera och värdera risker för att kunna identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. Riskanalysen leder till höjd riskmedvetenhet. Vid en riskanalys används förbättringshjulet: Utredning av händelser - vårdskador HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket Inga händelser har blivit anmälda som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Inom EMI finns ett patientsäkert digitalt journalsystem för dokumentation i det kommungemensamma systemet PMO som tillhandahålls av CGM. Journalsystemet har använts sedan ht -10. Systematisk logguppföljning görs för att kontrollera om någon obehörig kommit åt patientuppgifterna. Inga obehöriga har varit inne i journalerna som granskades. Dataskyddsförordningen GDPR gäller från Den 25 maj 2018 i hela EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla. GDPR medför i praktiken en skärpning av PUL med färre undantag och fler rättigheter för enskilda. RESULTAT OCH ANALYS SFS 2010:659, 3 kap. 10 p

26 Egenkontroll All medicinteknisk utrustning har kontrollerats/kalibrerats. Inga åtgärder behövdes. De medicinska kylskåpen har kontrollerats och hållit kylan. Viktigt med tanke på att vaccin och läkemedel som förvaras där inte blir förstört. Logguppföljning i datajournaler har genomförts utan anmärkning. Läkemedelsförråd kontrolleras och gamla läkemedel kasseras på apoteket. Mål 2018 Strategier Resultat/analys Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal inom verksamheten. Deltagit i utredning angående elevers frånvaro utifrån dokumentet Rutin för att främja närvaro i skolan. Nya dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla Förordningen stärker den personliga integriteten. Beskriver hur personuppgifter skall behandlas. En personuppgift är allt som kan kopplas till en person. Strategierna är genomförda vilket har lett till en god måluppfyllelse. Dock bör vi förtydliga rutinerna kring avvikelsehantering ytterligare Utvärdering av informationsmaterial till nyanställda ska göras. Nya rutiner vid nyanställning. Informationsmaterial till nyanställda har utarbetats. Kalibrering av blodtrycksmanschetter, vågar och audiometrar för att säkerställa funktionen. Fortsatt arbete med riskbedömningar, riskområden och avvikelser inom EMI. Elektronisk Metodbok från Göteborg köptes in i december. Kompetensutveckling Alla har sett en informationsfilm om kvinnlig könsstympning och läst boken Kvinnlig könsstympning av Elisabeth Ubbe samt startat upp en diskussion kring rutiner hur EMI bör möta elever inom detta område. Medverkat på Rikskonferensen för skolsköterskor i två dagar. Skolläkaren haft fortbildning om ortopedi och tillväxt för att utveckla verksamheten. Handledning 6 gånger hos en psykoterapeut. En skolsköterska har gått utbildning i 3 dagar till medicinsk ledningsansvarig skolsköterska (MLA) Två skolsköterskor har utbildats till administratörer i PMO. Anna Borg, föreläsning angående utvecklingsarbete för elevhälsoteam. Föreläsning angående särbegåvade barn- och elever av Mona Liljedal, Skolverket. Föreläsning om synscreening och synbesvär av ögonläkare och ortoptist. EMI har under året haft tillfredställande kompetensutveckling. Utifrån dessa har ett behov av vissa nya rutiner framkommit. Nya rutiner om bemötande av elever angående könsstympning ska utarbetas Rutinen om synscreening har uppdaterats. Målet är att bedriva en god och säker fysisk och psykisk vård där risker och händelser kan förebyggas alternativt identifieras tidigt. Elektronisk Metodbok från Göteborg köptes in i december. Fortsatt utveckling av det främjande och förebyggande arbetet runt elever. Hälsosamtalen är en del av detta arbete. Projektet kring övervikt/fetma har pågått under året. 12 st fysiska recept har skrivits ut. Vi har under året identifierat brister i uppdateringen av våran metodbok vilket medförde inköp av Göteborgs elektroniska Metodbok som uppdateras kontinuerligt av skolöverläkare i Göteborgs EMI. Fortsatt arbete med övervikt/fetma utan medel från Folkhälsorådet. Olika typer av kostnadsfria aktiviteter ses över. Ny medicinsk utrustning har köpts in, en audiometer, scoliometer, automatisk blodtrycksmätare, syntavla. En skolsköterska ingår i POSOM gruppen. Hela skolan ansats Fullföljda studier med forskaren Hélène Jenvén, 13 26

27 Avvikelser Under året har det inkommit tre avvikelser. Avvikelsen har inte föranlett Lex Maria-anmälan. Två avvikelser handlade om vaccination. Rutinen har uppdaterats utifrån utredningen. En avvikelse rörde bemanning då två skolsköterskor slutade. Innan de två nya skolsköterskorna var på plats gick vi underbemannade. Viss del av det förbyggande och hälsofrämjande arbetet blev åsidosatt. Ytterligare förtydligande av rutinen angående avvikelsehantering ses över Klagomål och synpunkter Inga klagomål och synpunkter har inkommit under året. Händelser och vårdskador Inga vårdskador eller andra händelser har utretts förutom avvikelser, se ovan. Riskanalys Rutinerna kring vaccination har utvärderats och uppdaterats. Vi har under året identifierat brister i uppdateringen av våran metodbok vilket medförde inköp av Göteborgs elektroniska Metodbok som uppdateras kontinuerligt av skolöverläkare i Göteborgs EMI. Mål och strategier för kommande år Målen för EMI är att främja säkra rutiner för kvalitetsarbetet, bedriva en jämlik elevhälsa för alla elever, att samverka med personal på skolan och med vårdnadshavare samt andra aktörer. Mål 2019 Att säkerställa en god och säker vård som bedrivs i enlighet med Hälso och sjukvårdslagen (HSL). Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinje för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal i verksamheten. Att skolsköterskor och skolläkare har relevant och uppdaterad kompetens för att kunna tillhandahålla god och säker vård. Strategier Att alla skolsköterskor och skolläkare arbetar enligt rutiner i Metodboken. Ska gås igenom och implementras. Sträva efter en skolsköterskebemanning med ett medelvärde på 400 elever/heltid. Se över fördelning inför 2020 då ny skola öppnas och omorganasitation av övriga skolor genomförs. Se över olika kostnadsfria aktiviteter som kan erbjudas/rekommenderas till elever med övervikt/fetma. Titta över vilka rutiner, riktlinjer och metoder som behöver förnyas utifrån den nya metodboken. Uppdatera rutinen angående Dokumentationsplikt och hantering av skolhälsovårdsjournaler och Avvikelsehantering. Se över och förbättra rutinen kring Hygienrond. Uppföljning och utvärdering tillsammans med övrig skolpersonal av kartläggningar/utredningar av elevers frånvaro utifrån rutinen att främja närvaro i skolan. Nya rutiner om bemötande av elever angående könsstympning ska utarbetas. Utvärdering och eventuell uppdatering om informatinsmaterialet vid nyanställning. Deltagande på skolsköterskemöten, kontaktsköterskemöten Skaraborg, utbildning lokalt/externt, kollegiala diskussioner om patientsäkerhet och förbättringsarbete. Att kvalitetssäkra skolsköterske- Skolsköterskemottagningarna ska kvalitetssäkras genom att skolsköterska och rektor på varje enhet går ige

28 mottagningarnas lokaler. nom kraven för skolsköterskemottagning. Brister som inte kan åtgärdas på lokal nivå ska rapporteras till verksamhetschef

29 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/ Information om samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden Sammanfattning av ärendet Vid nämndsammanträdet kommer SAM-KRAFT och Närvaroteamet för att informera om sina respektive samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Information om samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden, skolchef Anneli Ahlm, Projekt delrapport 2018, SAM-KRAFT Lägesrapport Närvaroteamet, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 29

30 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/107 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Tjänsteskrivelse - Information om samverkansprojekt mellan barnoch utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden Ärendet Utifrån KPMG:s rapport Granskning av samverkan barn och unga i behov av stöd så kommer här en information om vilka insatser som berör både barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden. - Västbusmöten, en delregional ledningsgrupp med ett antal arbetsgrupper med representanter från bl.a. förskola, skola, gymnasium, elevhälsa och socialtjänst - SIP, (samordnad individuell plan) som är en arbetsform för samverkan mellan hem, skola, socialtjänst och externa verksamheter. - En socionom från socialtjänsten är närvarande en dag/varannan vecka på Hökensås och Forsen. Vid nämndsammanträdet kommer SAM-KRAFT och Närvaroteamet för att informera om sina respektive samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden. Beslutsunderlag Projekt delrapport 2018, SAM-KRAFT Lägesrapport Närvaroteamet, Barnrättsbedömning Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 30

31 LÄGESRAPPORT Sociala investeringsmedel Grunduppgifter Projektets namn Närvaroteamet (tidigare SIV (Stöd i vardagen)) Stödmottagare Tidaholms kommun Diarienummer RUN Lägesrapport avser perioden: HT 2018 Sammanfattande beskrivning Ge en kort sammanfattande beskrivning över de aktiviteter som genomförts för målgruppen med koppling till logikmodellen, under den period som lägesrapporten avser. Ange även genomförda aktiviteter utifrån dess betydelse/resultat på de horisontella aspekterna jämställdhet, miljö, integration samt skillnader i barns livsvillkor och barnrättsperspektivet. Närvaroteamet startade upp sin verksamhet under augusti månad då de båda representeanterna för teamet var på plats. Inledningsvis arbetades det med att skapa en arbetsgång för hur teamet ska arbeta och hur ärenden initieras. Arbetet mynnade så småningom ut i en processkarta som på ett överskådligt sätt beskriver arbetsgången samt de olika insatser som finns att tillgå inom ramen för projektet. I synnerhet de via socialtjänsten och ungdomsmottagningen. Nästa steg var att förankra teamets varande och tilltänkta arbetssätt ute i organisationen. Det tog sin början i och med att Närvaroteamet är en del av högstadieskolornas Elevhälsoteam i vilka vi närvarar regelbundet en gång/vecka. Närvaroteamets arbetsgång förankrades vid dessa elevhälsoteam och redan i ett tidigt skede fanns det möjlighet för elevhälsoteamen att ha synpunkter och reflektioner kring den tilltänkta processen. Det arbetet har medfört att det idag upplevs finnas en samsyn kring Närvaroteamets uppgift och roll vid respektive skola och det har underlättat uppstarten med enskilda elever. Närvaroteamets arbete har också en nära koppling till den kommunövergripande rutinen för att främja närvaro i skolan. Rutinen ligger till grund för hur ärenden initieras till Närvaroteamet men framförallt innebär den också en grund i det förebyggande och främjande arbetet. Med den som bakgrund tog Närvaroteamet nästa steg ut i organisationen, till arbetslagen för de båda högstadieskolorna. Arbetslagen fick ta del av en presentation innehållandes rutinens olika steg i främjandet av närvaro och strukturen för uppföljning av och åtgärder kring frånvaro. Därmed fick de också en inblick över teamets uppgift och roll samt hur en framtida samverkan kunde tänkas gå till. Arbetet med enskilda elever tog sin början nästa omgående efter terminsstart. De elever som redan under våren aktualiserats i Elevhälsoteamen följdes tidigt upp utifrån aktuell närvarostatistik. I de fall där det fortsatt var problematisk frånvaro beslutade ansvarig rektor på respektive skola att Närvaroteamet skulle kopplas in. 1 X 31

32 Det har inneburit att Närvaroteamet under terminen arbetet med 10 enskilda elever och deras vårdnadshavare. I drygt hälften av ärendena har det genomförts en grundlig kartläggning i syfte att hitta de djupare orsakerna till den problematiska frånvaron. Den andra hälften av ärenden har bedömts vara av sådan karaktär att orsaken är konstaterad och att det istället behöver sättas igång ett arbete för att öka närvaron. Följande är exempel på vad vi arbetat med under terminen: - Ett stort antal kartläggande samtal med elever, vårdnadshavare och pedagoger kring orsaker till frånvaro - Sociala aktiviteter med elever i relationsskapande och kartläggande syfte - Sociala aktiviteter med elever som är helt frånvarande från skolan i syfte att försöka skapa en början till dagsstruktur och därmed ett långsiktigt skolnärmande - Vi har etablerat ett samarbete med Dalenium Science Center för att ytterligare främja närvaro i skolan - Vi har etablerat samarbete med andra förvaltningar inom kommunen och även med privata aktörer via exempelvis praktikplatser för elever - Vi har tagit initiativ till att skapa en särskild undervisningsgrupp för elever med särskilda behov. Undervisningsgruppens varande har inneburit en avsevärt högre närvaro för flera elever - Elever i Närvaroteamets regi har fått kuratorskontakt via ungdomsmottagningen - Vi har i flera ärenden deltagit i SIP-möten med andra instanser i syfte att samordna stödinsatser - Tillsammans med socialtjänsten har vi arbetat med att samverka kring enskilda elever och deras familjer för att försöka erbjuda stöd utifrån varje enskilt behov. Inför vårterminen ligger fokus på att fortsätta förankra vår arbetsgång. Vi behöver få fullfölja ärenden och arbeta igenom den process vi tagit fram i arbetet med att främja närvaro. Avvikelser från ansökan och beslut Beskriv, förklara och kommentera eventuella avvikelser, t ex avseende aktiviteter, tid och budget, från ansökan/beslut. Ange hur det påverkar projektgenomförandet. Startdatum för satsningen är enligt ansökan 1 april På grund av att de vi velat anställa till teamet inte kunnat börja direkt har projektet kommit igång lite senare. Detta innebär att hela budgeten för 2018 inte är förbrukad, men flyttas vidare till år 2 och 3 i projektet. I projektansökan anges namnet "SIV (Stöd i vardagen)" som projektnamn. Detta är inget namn som använts i praktiken, utan satsningen kallas för Närvaroteamet varför vi önskar byta namn på satsningen till detta. I slutet av 2018 har Ungdomsmottagningen Tidaholm fått en ny chef, Anette Bergsten, som tar tidigare chef, Lena Vestlins, plats i satsningen och i styrgruppen. Projektmålet för satsningen har ändrats till "För 75 procent av de elever som träffar teamet ska skolnärvaron öka och studieresultaten förbättras" Malin Gustafsson Datum Underskrift Namnförtydligande Telefon: E-post: malin.gustafsson@tidaholm.se 2 X 32

33 3 X 33

34 Utbildningsnämnden SAM-KRAFT Fastställd: Reviderad: Version: DELPROJEKTUTVÄRDERING 2018 Från tvärprofessionellt team till kommunal SAM-KRAFT -Tillgänglighet, inkludering och likvärdighet genom förebyggande arbete 34

35 SIDA 2 AV 38 Innehållsförteckning Förord...4 Inledning...5 Projektets början...5 Tvärprofessionellt team...5 Projektet...5 Målsättning...5 Verksamhetsplan 2018, BUN...5 Nyckelhändelser Tankar om fokus...6 Information till skolor och fritidshem...6 Almedalen...6 ABC- Förskola...6 Rutiner för stadieövergångar...6 Organisationsförändringar...7 Konferens 7 november 2018 Tidiga insatser i Tidaholm...7 Hamnen...7 Psykisk ohälsa...8 Arbetsprocessen och dess grunder...9 Grundpelare...9 Barnet i fokus...9 Bemötande...10 Kvalitet - tre är bättre än en...11 Kvalitet lokaler...11 Kvalitet arbetsprocess...12 Bollplanksmöte...12 Möte 1 Nuläge och önskat läge...12 Möte 2 - Plan...13 Möte 3 Kolla/Ändra?...13 Möte 4 Önskat läge...13 Kvalitet Jobba tillsammans...14 Kvalitet uppföljning Väx mot framtid...16 Resultat...17 Ansökningar...17 Barnet i fokus...17 Bemötande...18 Kvalitet - tre är bättre än en...19 Kvalitet lokaler...20 Kvalitet arbetsprocess

36 SIDA 3 AV 38 Bollplanksmöten...20 Ansökningar...20 Möte Kvalitet samtal och handledning...22 Kvalitet uppföljning Väx mot framtid...23 Statistik Information...25 SDQ...26 Familjeklimat...27 C-TRF...28 Enkätsvar utvärderingar av SAM-KRAFT och gjord insats...29 Analys...31 Skillnad som gör skillnad...31 SAM-KRAFT i framtiden...33 Tankar i samhället om tvärprofessionella team...33 Från projekt till implementering...33 Syfte...34 Uppdrag...34 Metod...35 Ansökan...35 Avslutning...35 Sammanfattning...36 Referenser

37 SIDA 4 AV 38 Förord SAM-KRAFT har nu arbetat två år och vi ser många goda exempel där barn får bättre förutsättningar att vara sig själv, med upprättat självförtroende och självbild som följd. De föräldrar som har medverkat under insatserna kring barnet har även de vuxit som människor. En förälder uttrycker att det är en Superbra organisation som borde finnas för barn även i grundskolan.. Eller som en personal uttryckte sig genom att säga Tack för allt stöd och uppmuntran när vi kände frustration och hopplöshet. Den kraft som finns när alla arbetar åt samma håll gör att vi tillsammans kan göra en skillnad som gör en skillnad. Ingen enskild individ kan göra lika stor skillnad som de individer som arbetar tillsammans på ett prestigelöst sätt för att förbättra barnets vardagsmiljöer. De goda cirklar som bildas kring ett barn när de vuxna arbetar tillsammans sprids till syskon och barngrupp. På så sätt kan alla barn i Tidaholms kommun få bättre förutsättningar att bli goda samhällsmedborgare. I delaktigheten uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktighet finns vi inte till. 1 SAM-KRAFT den 13 mars 2019 Ann Stenholm Pernilla Svärdh Anders Viklund 1 Torgny Lindgren, Bat Seba (2010). 37

38 SIDA 5 AV 38 Inledning Projektets början Tvärprofessionellt team Under år 2012 medverkade rektor Nina Kindbom, folkhälsoplanerare Therese Falk, ekonomerna Tina Gustavsson (kommunledningskontoret) och Anna Stål (omvårdnadsförvaltningen) samt socialchef Bengt Höglander i en socioekonomisk utbildning med inriktningen socioekonomisk analys och bokslut. Deltagarna vid utbildningen hade som uppdrag att under kursen ta fram ett förslag till projekt som skulle kunna genomföras i hemkommunen. Tidaholms deltagare utarbetade projektförslaget En social framtidsinvestering i Tidaholm vilket innebar införande av ett tvärprofessionellt team. Projektet Projektet utgår från projektförslaget En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun. I den ursprungliga projektidén var målgruppen 20 familjer med barn i åldern 0-12 år. Vidare framhåller Socialförvaltningen att det även är möjligt att bedriva verksamheten gentemot en snävare målgrupp, exempelvis barn i åldrarna 0-5 år. Huvudinriktningen är i dagsläget är att ha målgrupp 0-5 år. Då projektet är tänkt att pågå under tre år kommer sannolikt åldersgruppen att utvidgas till att även omfatta barn som fyllt 8 år. Det tvärprofessionella teamet är organiserat under utbildningsförvaltningen och bemannas med 1, 0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0 förskollärare. Psykologtjänster kommer även att hyras in vid behov. Projektet ska rikta sig mot familjer med barn 0-5 år (8 år) som av BVC, familjecentralen och förskolan bedömer vara behov av tidiga tvärprofessionella insatser. Projektet innebär en nära samverkan med BVC, familjecentralen, central resursteamet i Tidaholm och förskolan, med fokus på observationer av barns beteende, tester med anledning av barns svårigheter, konkret handledning samt samordning av myndigheters insatser. Teamet ska även arbeta för att motivera föräldrar att, vid behov, ta emot föräldrastöd. Målsättning Målsättningen i projektbeskrivningen är att insatserna som det tvärprofessionella teamet ger familjerna, barnen och förskolan ska leda till att barnen inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Projektet utgår från beräkningen som bygger på att 9 av 20 barn inte kommer att vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Det långsiktiga målet är att dessa barn efter avslutad skolgång och utbildning ska få ett arbete samt inte hamna i ett utanförskap. Verksamhetsplan 2018, BUN SAM-KRAFT har under 2018 även beaktat Verksamhetsplan 2018, BUN 2017/254, för att det tvärprofessionella projektet skall ligga i fas med de strategier som Barn- och utbildningsnämnden har bestämt för De strategier som framkommer och som berör förskolan är att: Verksamheten ska genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet. Det främjande och förebyggande arbetet riktar sig till alla elever. Tydligt ledarskap utvecklar verksamheten. 38

39 SIDA 6 AV 38 Digitala resurser används i lärandet. Förvaltningen utvecklar effektiva samarbetsformer för att ta fram, sprida och uppdatera information. Det främjande och förebyggande arbetet riktar sig till alla elever. Förvaltningen deltar i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med brottsförebyggande rådet och utför de uppgifter som förvaltningen ansvarar för i kommunens handlingsplan Trygga och säkra miljöer. Förvaltningen ska kartlägga och ta fram en handlingsplan för att öka tillgängligheten i den pedagogiska verksamheten, genom att använda Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg och material DATE. Nyckelhändelser 2018 Tankar om fokus Det tvärprofessionella teamet påbörjade sitt arbete i projektet måndag den 13 mars 2017 och under de första veckorna föddes idén om SAM-KRAFT. En idé om att då alla hjälps åt tillsammans på ett prestigelöst sätt blir det en skillnad som gör skillnad för barnen. SAM-KRAFT har ett barnfokus och anser att det är miljön kring barnet som skall ändras inte barnet. Information till skolor och fritidshem SAM-KRAFT informerade all personal i årskurserna F-3 om det arbete som pågår i SAM-KRAFT, eftersom personal kommer att beröras av detta arbete då det finns barn i stadieövergångar till deras skolor och fritidshem. När SAM- KRAFT hade presenterat sitt arbete uppkom det frågor kring att de barn som finns på F-3 behöver hjälp och stöd. Vem skall hjälpa dem? Almedalen SAM-KRAFT fick möjlighet att presentera SAM-KRAFTs arbete på ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland första vecken i juli och berätta om de idéer och det arbete som SAM-KRAFT är en del av. Inför seminariet i Almedalen fick SAM-KRAFT även möjlighet att göra en generalrepetition inför politiker, verksamhetschefer och anställda. I samband med Almedalen lyftes SAM- KRAFT även i medier. ABC- Förskola SAM-KRAFT gick ABC-Förskola i Stockholm och fick då möjlighet att bolla frågor som gäller förskola med personal från Stockholms stad. Samtidigt som SAM-KRAFT gick kursen i Stockholm pågick ABC-utbildning för förskolepersonal från olika förskolor runt om i Tidaholms kommun. SAM-KRAFT ser att skillnaderna är stora mellan Stockholms stad och Tidaholms kommun, men att ABC-Förskola behövs inom förskolan oavsett om det är lite eller mycket folk som bor i staden/kommunen. Rutiner för stadieövergångar Under det att SAM-KRAFT arbetade med stadieövergångar framkom att processen för barn i stadieövergångar var otydlig. SAM-KRAFT fick möjligheten att medverka vid arbetet med nya processer kring stadieövergångar, vilket har tydliggjort för SAM-KRAFT vilken beslutsprocess som gäller. 39

40 SIDA 7 AV 38 Organisationsförändringar När SAM-KRAFT påbörjade sitt arbete fanns det tre förskolechefer som samtidigt startade en ny organisatorisk fördelning dem emellan. Under hösten 2017 utökades dessa till fyra förskolechefer, vilket innebar ytterligare en ny organisatorisk fördelning dem emellan. Under våren 2018 slutade två av förskolecheferna av olika anledningar vilket gjorde att det tillsattes två nya förskolechefer under hösten Konferens 7 november 2018 Tidiga insatser i Tidaholm SAM-KRAFT fick möjlighet att presentera SAM-KRAFTs arbete på en konferens om tidiga insatser i Tidaholm. Det som framkommer är att det finns ett stort pågående arbete i hela Skaraborg med förebyggande arbete i tidiga åldrar. I samband med konferensen fick SAM-KRAFT frågan om en presentation av arbetet i annan kommun. Hamnen SAM-KRAFT var på studiebesök på Hamnen i Gustavsberg, Värmdö kommun, för att informera sig om deras förebyggande arbete som nu har pågått i 10 år. Hamnen har fått utmärkelsen Guldskalpellen 2012 och Psynkpriset 2014 för sin verksamhet. På Hamnen finns kompetens och resurser att behandla bekymmer som ännu inte vuxit sig alltför stora. Det kan till exempel handla om ett barn som inte vågar sova borta, att vardagen präglas av ständiga konflikter och bråk i familjen eller att en tonåring känner sig stressad och nedstämd. Om det visar sig att fler resurser behövs för att reda ut problemen får du hjälp med vidarehänvisning och remittering till rätt ställe. Det som framkommer i deras nu mycket omfattande statistik på vilka åldersgrupper som är i mest behov av stöd blir det uppenbart att det finns toppar vid vissa åldrar; 4-5 år, 10 år och år. Där de som har det största behovet är 10 år. 2 Se diagram 1. Diagram 1. Data inhämtad från personal på Hamnen gällande år Värmdö kommun

41 SIDA 8 AV 38 Psykisk ohälsa SAM-KRAFT har kontinuerligt en dialog med personalen på BVC i Tidaholm och vi ser att det finns en överrepresentation av föräldrar, både mammor och pappor, med oupptäckta depressioner som framkommer i samband med barnets födelse, vilket leder till en psykisk ohälsa. Flera föräldrar har i samarbetet med SAM-KRAFT fått grundläggande kunskap och ett vidgat perspektiv om sin egen psykiska ohälsa och med denna insikt har personerna stärkts i att söka egen hjälp. 41

42 SIDA 9 AV 38 Arbetsprocessen och dess grunder Grundpelare Under de två första veckorna framarbetades en arbetsprocess utifrån: Tjänsteskrivelse projekt Tvärprofessionellt team 3 ; En social framtidsinvestering i Tidaholm -eller hur en kostnad blir en vinst 4 ; hur effekterna av ett tvärprofessionellt team skall mätas och följas upp 5 ; samt Riktlinjer för teamet i projekt SAM- KRAFT 6. Dessa grundläggande projektdokument sätter upp ramarna för arbetet, men säger inte hur teamet skall arbeta för att barnen inte skall behöva samhällets särskilda stödinsatser när de växer upp till en fullgod samhällsmedborgare. Barnet i fokus SAM-KRAFT anser att det är barnet som skall vara i fokus. Då barnet är i fokus kan SAM-KRAFT ta emot föräldrar som inte kommer överens sinsemellan och genom att se på barnets behov kan föräldrar lägga sina egna relationella problem åt sidan. Genom att fokusera på barnet kan även SAM-KRAFT tänka förutsättningslöst i förskolemiljön och dess pedagogiska och organisatoriska uppbyggnad. Att fokusera på barnet innebär inte att det bara är ett barn som allt roterar kring och att de anpassningar som sker bara gäller detta barn. Att föräldrarna har sitt eget barn i fokus är fullt naturligt, men det kan lätt uppstå oavsiktliga pedagogiska förväxlingar om det bara är ett barn med specifik hjälpinsats som är i fokus i exempelvis förskolan. Barnet som är i SAM-KRAFTs fokus har naturligtvis andra barn omkring sig, som i sin tur påverkar barnet och även det aktuella barnet med sina insatser påverkar de andra barnen. SAM-KRAFT ser att när både föräldrar och personal hjälps åt tillsammans med pedagogisk- och bemötandeförändring kring det specifika barnet kommer den nyvunna kunskapen även andra barn tillgodo i samma barngrupp i förskolan, eller bland syskon när det gäller föräldrar. SAM-KRAFT ser att barnfokusering är ett bra sätt för att kunna göra en skillnad för barnet och att då inte ändra på barnen, utan att hjälpa de viktiga personerna runt barnet att förstå barnets situation och hur barnet kommunicerar. Barnet behöver inte mer av det som idag inte fungerar. Om tankarna ovan används blir det en växelverkan mellan individ- och gruppnivå. Denna växelverkan kan vara svår att se i den dagliga interaktionen med barnet, samt att reflektera kring, om barnet har stora hjälpbehov. SAM-KRAFT önskar arbeta för att: vara en skillnad som gör en skillnad. 7 allt arbete skall utgå från att Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, 3 Tjänsteskrivelse projekt Tvärprofessionellt team, Tidaholms kommun En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun -eller hur en kostnad blir en vinst, Tidaholms kommun Uppföljning av effekterna av inrättande av ett tvärprofessionellt tema bör kunna mätas med följande indikatorer, Socialtjänsten Tidaholms kommun Riktlinjer för teamet i projekt SAM-KRAFT, Tidaholms kommun Gregory Bateson ( ). 42

43 SIDA 10 AV 38 administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 8 Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. 9 Tidaholms kommuns vision skall bli tillgängliga för alla genom att Varje barn och vuxen skall ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. 10 Bemötande Om du behandlar en individ som den han är, kommer han att förbli den han är men om du behandlar honom som om han vore den han borde och kunde vara, kommer han att bli den han borde och kunde vara. 11 Citatet ovan beskriver hur vi i SAM-KRAFT tänker när vi möter människor. Att varje möte är viktigt för den människa som vi träffar. Att möta varje människa helt prestigelöst så att ett förtroende kan byggas upp för SAM-KRAFT. Förtroendet möjliggör en gemensam utvecklingsprocess där de inblandade får tillit och framtidstro på att det kan bli bättre. Att SAM-KRAFT inte är kopplat till socialtjänst eller förskola är en fördel vid alliansbyggnad. Den allians som skapas mellan föräldrar, personal och SAM-KRAFT möjliggör att arbetet utförs tillsammans och inte av en enskild individ. Både föräldrar och personal är mycket viktiga i arbetet, där ordet tillsammans blir ett ledord som genomsyrar alla möten. Alla möten som SAM-KRAFT leder måste därför ske på ett etiskt och varsamt men ärligt, tydligt, konkret, värderingsfritt och lösningsfokuserat sätt. 12 SAM-KRAFT anser att ett gott bemötande gör att många riskfaktorer minimeras samt att tilliten ökar. Det finns studier från sjukvården som bekräftar att I vårdsituationen befinner sig patienten i ett utsatt läge, bland annat på grund av sin sjukdom, oro och beroendeställning. Vårdpersonalen har ett ansvar för att bemöta patienten eller den vårdsökande på ett sätt som möjliggör patientens delaktighet i mötet med vården. Bra bemötande är mer än en trivselfråga det handlar även om kvalitet och om att bygga tillit i mötet mellan patienten och vårdpersonalen. Bemötandet har betydelse för patientsäkerheten och kan till exempel påverka resultatet av vård och behandling 13. SAM-KRAFT anser att bemötande är en mycket viktig faktor för att utveckla tilliten och öka förtroendet för att de insatser som görs verkligen får ett reellt resultat. Detta ger i sin tur ger en ökad framtidstro, framförallt hos föräldrar, om att de skyddsfaktorer som finns kring barnet kommer att ge ett önskat resultat. 8 Barnkonventionens artikel 3:1. 9 Läroplanen, Lpfö 98 rev Tidaholms kommuns vision. 11 Johann Wolfgang von Goethe ( ). 12 Förändringskoncept Projekt Pinocchio, SKL. 13 Att mötas i hälso- och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlik vård. 43

44 SIDA 11 AV 38 För att kunna arbeta med bemötande krävs att ledningen bestämmer sig för att frågan är viktig, och att den ges rätt förutsättningar. Bemötande går inte att reducera till enkla aktiviteter som kan bockas av. 14 Kvalitet - tre är bättre än en SAM-KRAFT består av tre professioner som är med på alla inbokade möten med föräldrar och personal. Beskrivet på ett annat sätt är att se på SAM-KRAFT som en samverkan över de olika verksamhetsgränserna vilka de tre professionerna kan läggas under förskola, socialtjänst och centrala resursteamet. SAM- KRAFT har genom denna konstellation en förståelse för de olika verksamheternas verksamhetsbas, vilket ger en gemensam kunskap om normbrytande beteende, riskfaktorer, skyddsfaktorer och insatser förebyggande och behandlande. SAM-KRAFTs arbete blir då både holistiskt och proaktivt, då flera parametrar från observationer, skattningar, kartläggningar och nulägesredovisningar läggs samman till en tvärprofessionellt bärande insats. Den totala insatsen som SAM-KRAFT lägger som förslag blir mer betydande och heltäckande än om den hade kommit från en enskild verksamhet. Lägg därtill att SAM-KRAFT använder gemensamma definitioner som är verksamhetsöverskridande med ett språkbruk som är lättillgängligt och förståeligt för alla inblandade parter. SAM-KRAFTs förtrogenhetskunskap säger att skillnaden som gör en skillnad under möten, samtal och handledning är att vara tre. Tre ser och hör mer än en, då allt som observeras ses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå samt psykologiskt, neurologiskt, fysiskt och pedagogiskt. SAM-KRAFT fångar beteenden och vad som sägs under ett möte. Möjligheterna när alla tre professioner i SAM-KRAFT är med möjliggör att direkt spela upp ett rollspel utifrån frågeställningen som SAM-KRAFT har kring ett uppkommen beteende hos exempelvis en förälder, som inte fanns innan frågan ställdes av SAM-KRAFT. Föräldrarna kan då se på rollspelet och lyssna och därigenom få igenkänningsfaktorer istället för att det kan kännas som ett direkt påhopp med skamkänslor som följd. Ett rollspel kräver att de professioner som ingår i SAM-KRAFT har fingertoppskänsla och känner av den som nyss blev påverkad av en fråga och anpassar vad människan precis i nuet kan utsättas för. Med andra ord får inte någon människa utsättas för obehag som gör att denne sluter sig, utan istället öppnar sig ytterligare. Kvalitet lokaler SAM-KRAFT har en fantastisk möjlighet att möta föräldrar och personal centralt på en neutral arena i närhet till BVC, Vårdcentral, Folktandvården och Familjecentral. Detta medverkar till att skapa förtroende då lokalen inte är lika laddad av eventuella negativa upplevelser av olika myndigheter. Under möte 1 skrivs bland annat ledorden ner för Nuläge och Önskat läge på en stor vit tavla som gör att alla på mötet får en hjälp att se på helheten. Hela tavlan blir ett bildstöd för alla på mötet där alla uppmuntras att ta en bild av tavlan med sin mobil efter mötet. På så sätt kan exempelvis föräldrar titta på bilden senare när de sitter hemma i lugn och ro och reflektera över vad som sades under mötet. 14 Att mötas i hälso- och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlik vård. 44

45 SIDA 12 AV 38 Sett ur ett miljöterapeutiskt teoriperspektiv ställer även mötesrummet stora krav på hur det är inrett och utformat så att förutsättningarna för att en arbetsallians kan skapas. Alla parter skall kunna känna lugn och trygghet när de kommer in i mötesrummet för att tilliten till SAM-KRAFT och blivande insatser skall underlättas och därmed möjliggöras. Kvalitet arbetsprocess Utifrån de förtrogenhetskunskaper som finns inom SAM-KRAFT finns nu en hållbar arbetsprocess. Den arbetsprocess som SAM-KRAFT följer blir en skillnad som leder till förändring, som i sin tur leder till förbättring genom ett systematiserat arbete enligt en viss process. 15 Processen skapar tydlighet och förutsägbarhet för alla och det blir extra tydligt vid möte 1-4 då en tidsaxel ritas upp på tavlan med de olika delarna i processen. Allt som framkommer dokumenteras i ett digitalt journalsystem, även alla skattningar, för att säkerställa att alla i SAM-KRAFT får del av samma information samt att insatsarbetet kan följas om vad som görs, när det görs, och till vem man riktar sig och på vilket sätt. För att möten skall kunna samordnas används ett digitalt kalendersystem som delas bland de som arbetar i SAM-KRAFT. Denna kalenderdelning möjliggör digital logistikplanering kring observationer, handledning, möten, rumsbokning och ledigheter. SAM-KRAFT följer dataskyddsförordningen, GDPR, då all information som rör en person finns på ett säkert ställe och den information som samlas in inte är mer än vad SAM-KRAFT behöver för att säkerställa att rätt insatser sker, där ett av syftena med GDPR är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. 16 Bollplanksmöte Bollplanksmöten togs fram av SAM-KRAFT då personal och föräldrar påvisade ett behov av att samtala kring barn som har ett beteende eller sätt att kommunicera som avviker från övriga barn i samma miljö. Bollplanksmöten, som inte ligger i SAM-KRAFTs grundläggande arbetsprocess, är ett komplement för att stötta människor vid svåra vägval om vilka eventuella resurser som ett barn kan behöva, samt vem som kan tillhandahålla dessa hjälpresurser i Tidaholms kommun. Under ett Bollplanksmöte deltar SAM-KRAFT och de som har en fråga eller ett upplevt problem. Samtalet i ett Bollplanksmöte förs respektfullt och helt förutsättningslöst kring en fråga eller upplevt problem. Bollplanksmöten möjliggör för den som har frågan att få ett konkret svar, men om svaret ligger utanför SAM- KRAFTs ansvarsområde kommer vederbörande att hänvisas vidare till rätt instans. På så sätt säkerställer SAM-KRAFT sitt eget uppdrag och ansvarsområde, samt att den får svar på sin fråga så fort som möjligt. Möte 1 Nuläge och önskat läge Vid det första mötet, möte 1 av 4, deltar föräldrar, personal, förskolechef och alla i SAM-KRAFT. Under mötets första del skrivs alltid Nuläget upp, där både föräldrar och förskolepersonal beskriver hur de upplever barnet idag. Önskat läge skrivs sedan och då beskriver föräldrar och förskolepersonal var de önskar att barnets nya läge är vid möte 4. Evidensbaserade bedömningsinstrument som Familjeklimat, SDQ (P2-4) och C-TRF (1½-5 år) blir här en del för att hitta 15 Förändringskoncept Projekt Pinocchio, SKL. 16 Dataskyddsförordningens syfte och tillämpningsområde, Datainspektionen. 45

46 SIDA 13 AV 38 risk- och skyddsfaktorer om och kring barnet, vilket gör att insatserna kan anpassas helt till barnets specifika behov. 17 Möte 2 - Plan Vid det andra mötet, möte 2 av 4, deltar föräldrar, personal och alla i SAM- KRAFT. Genomförandeplanen, GFP, läggs fram som ett förslag till föräldrar och personal av SAM-KRAFT till möte 2. Förslaget baseras på målsättningen som framkommit vid möte 1 beträffande Nuläge, Önskat läge och skattningar samt informationen från de observationer som SAM-KRAFT har gjort både i hemmet och på förskolan. Genomförandeplanen blir då ett mycket vasst arbetsverktyg för att uppnå det önskade läget för barnet, genom att både föräldrar och förskolepersonal har barnet i gemensamt fokus utifrån de möjligheter som har framkommit. Alla genomförandeplaner måste godkännas av ansvarig förskolechef innan insatsen kan starta. För att i sanning kunna hjälpa en annan, måste jag förstå mer än han, men först och främst dock förstå det han förstår. Så länge jag inte gör det, hjälper det honom alls inte, att jag förstår mer. 18 Möte 3 Kolla/Ändra? Vid det tredje mötet, möte 3 av 4, deltar föräldrar, personal och alla i SAM- KRAFT. Möte 3 är ett uppföljningsmöte som sker efter 3 månader för att säkerställa att de insatser som gemensamt har definierats under möte 2 i Genomförandeplanen, GFP, är rätt insatser för barnet. Detta för att säkerställa att det som beslöts i GFP följs och om insatserna behöver justeras eller om de kan fortgå oförändrade. Möte 3 blir även ett tillfälle för både personal och föräldrar att delge varandra positiv utveckling kring barnet och specifikt vad de har gjort som fungerar bra. Ett kunskapsutbyte sker på så sätt mellan alla inblandade parter om vilka framgångsfaktorer som finns kring barnet. Möte 4 Önskat läge Vid det fjärde och sista mötet deltar föräldrar, personal, förskolechef och alla i SAM-KRAFT. På möte 4 finns alla delar med från möte 1-3 uppskrivet på tavlan, som exempelvis Nuläge och Önskat läge. Nuläge från möte 1 blir på möte 4 ett Utgångsläge och alla kan på sätt följa utvecklingen som har skett från ett Utgångsläge mot ett Önskat läge och hur föräldrar och personal har arbetat tillsammans mot det Önskade läget med GFP som vägvisare. Det Nuläge som skrivs på tavlan under möte 4 kan då jämföras direkt på tavlan mot hur Nuläget var på möte 1, för ca sju månader sedan. Föräldrar och personal får på detta sätt en tydlig bild av hur det gick när alla arbetade tillsammans och alla kan se på skillnaderna som finns före och efter insatsen. De framgångsfaktorer som framkommer på möte 4 gällande barnet i fråga och som alla tillsammans har arbetat med skrivs ned och lämnas till alla deltagare, för att kunskapen om vad som fungerar skall spridas och kunna bestå. Bedömningsinstrumenten, Familjeklimat, SDQ (P2-4) och C-TRF (1½-5 år), används innan insatsen startas, direkt efter möte 1, och när insatsen är klar efter möte 4. Det som framkommer genom staplar och diagram analyseras av SAM- KRAFT för att kunna påvisa om förändring har skett av de insatserna som är 17 Förändringskoncept Projekt Pinocchio, SKL. 18 Sören Kirkegaard ( ). 46

47 SIDA 14 AV 38 gjorda under ca 6 månader, eller om SAM-KRAFT behöver ändra på hur insatsen görs i framtiden. Vid möte 4 fylls även en utvärderingsblankett i för att tydliggöra om SAM-KRAFT behöver ändra på något gällande bemötande, eller om personal eller föräldrar anser om något behöver ändras i teamets rutiner samt om någon upplever att det saknas någon information. SAM-KRAFT får genom detta en direkt utvärdering av arbetsprocessen och om den ger maximal insatseffekt för barnet. Kvalitet Jobba tillsammans Alla inblandade parter kring ett specifikt barn har redan egna erfarenheter och inhämtade kunskaper om hur man bör eller skall göra vid vissa uppkomna situationer. SAM-KRAFT vill här verka som en katalysator som hjälper de inblandade att förändra, utan att SAM-KRAFT blir en bestående kugge i framgångsarbetet. SAM-KRAFT önskar att göra sig överflödiga för föräldrar och förskolepersonal efter insatsen. Innan insatsen påbörjas samarbetar SAM-KRAFT med förskolechefer och specialpedagog inom förskolan. Detta för att samordna eventuella redan pågående utbildningsinsatser för personalen och planer kring den aktuella arbets- och barngruppen, samt eventuella redan pågående specialpedagogiska insatser på förskolan. Samtalen berör frågeställningar kring individ-, grupp- och organisationsnivå på den aktuella förskolan. De goda samtal som då uppstår blir en naturlig verksamhetsutveckling i förskolorna i hela Tidaholms kommun. De reflekterande samtalen påverkar klarsyntheten inom hela förskolan genom att alla lyfter blicken mot ett helhetsperspektiv på barn i behov av särskilt stöd, samt barngruppen i helhet. Detta i sin tur möjliggör att förskolan och all personal kan få ett ännu tydligare relationellt synsätt på förskolans uppdrag, vilket undanröjer hinder så att barn med behov av särskilt stöd kanske inte längre bedöms vara i behov av dessa. 19 Alla kloka tankar har redan tänkts tusentals gånger, men för att göra dem till vår verkliga egendom måste vi noggrant tänka dem om igen, tills de slår fasta rötter i vår egen erfarenhet. 20 SAM-KRAFT uppgift är att hjälpa föräldrar och förskolepersonal att sortera och se på de skyddsfaktorer som redan fungerar, än att ytterligare påvisa rådande riskfaktorer. Riskfaktorer är mycket viktiga att lyfta fram, men SAM-KRAFT är övertygad om att när de personer som finns kring barnet använder sig av positiv förstärkning kommer de eventuella riskfaktorer som finns kring barnet att stävjas och avta. SAM-KRAFT bidrar med kunskap till all förskolepersonal och föräldrar genom att använda sig av det forsknings- och evidensbaserade materialet som finns i ABC Alla Barn i Centrum. SAM-KRAFT ger individuella ABC-kurser till föräldrar som en insats för att ge föräldrar en verktygslåda som de kan använda i olika situationer. SAM-KRAFT upplever att föräldrarna får en annan bild av barnet när de börjar förstå hur det egna beteendet påverkar barnet. Föräldrarna kan genom den individuella ABC-kursen påverka sitt eget beteende genom att reflektera kring forskning om hur barn och vuxna fungerar i 19 Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd, Skolinspektionen 20 Johann Wolfgang von Goethe ( ). 47

48 SIDA 15 AV 38 stressade situationer, både psykiskt och fysiskt och exempelvis vilka strider som föräldrarna bör undvika. Detta resulterar i att föräldrarna får en ny förståelse och kunskap om relationer och beteenden som de inte hade före insatsen påbörjades. Föräldrarnas egna uppväxt framkommer nu mer tydligt för dem, för den spelar en stor roll för deras egna barns uppväxt. Det som har hänt för en förälder i dennes barndom innebär inte detsamma som att det även kommer att hända deras egna barn. Föräldrarna ser här likheter mellan sina egna beteenden och barnets beteenden. Den eventuella oro som finns hos en förälder om att även barnet kommer att få det jobbigt i skolan kommer att minska. Den oro som fanns kommer att övergå till hopp om att föräldrarna inser att de kan påverka och ändra sina egna barns utveckling mot något bättre och positivt. En medvetenhet om att med små steg i rätt riktning kommer förutsättningarna för barnet att ändras till något att vara stolt över. Stolta föräldrar är en förutsättning för stolta barn. När föräldrarna börjar reflekterar kring metoderna som finns i ABC kan de ibland upptäcka att den kunskap som de har fått genom ABC inte finns, eller används, på förskolan. Det framkommer i studier att En förskola med hög kvalitet är en skyddsfaktor. Medan en förskola med låg kvalitet kan vara en riskfaktor för barn med resursstarka föräldrar. Detta beroende på att skillnaden mellan hemmet och förskolan blir för stor och därmed svårt för barnet att hantera. 21 SAM-KRAFT erbjöd därför ABC -Förskola inför hösten 2018 till frivillig personal på förskolor runt om i Tidaholms kommun. Intresset var stort bland personalen, så SAM-KRAFT fick begränsa platserna till 24 stycken. Synpunkter som personalen delgav på utvärderingarna efter genomgången ABC-kurs var bland annat att; hur viktigt det är att vi är bra förebilder, Smittar av sig på barngruppen. Vi är ju förebilderna, barnen gör som vi gör. SAM-KRAFT är övertygade om att när fokus finns på det som fungerar kring barnet blir det en reell utveckling mot de uppsatta målen i genomförandeplanen. Forskning visar att om alla inblandade kring ett barn har fokus på det som fungerar så har det visat sig att det leder till färre konflikter samt att samarbetet ökar. Effekten märkts omedelbart när föräldrar ger uppmärksamhet till sina barn när de gör bra saker och mindre uppmärksamhet när de gör dåliga saker. 22 SAM-KRAFT fungerar som en katalysator vid reflektioner med förskolepersonal och föräldrar, där de hjälps vidare i sina egna tankar kring genomförandeplanens insatser och vad de i dagsläget redan gör för att komma tillrätta med de eventuella problem som finns kring barnet. Fokus på det som fungerar är här ett framgångsrecept. Att personalen fokuserar på det som fungerar hjälper även de andra barnen som finns på förskolan. Kunskapen om framgångsfaktorerna kring det enskilda barnet med pågående insats skall alltså generaliseras till alla barn på förskolan. SAM-KRAFT är även här övertygad om att, och arbetar för, att en specifik insats är till gagn för alla barn på hela förskolan. Det är en fantastisk möjlighet och framgångsfaktor att SAM-KRAFT kan verka i både förskole- och hemmiljö samtidigt. Detta möjliggör för SAM-KRAFT att öka kunskapen om och kring barnet, så att alla får kunskap om vilka faktorer som påverkar barnet. Genom att öka kunskapen och samsynen för alla vuxna kring barnet skapas en lugnare och tryggare atmosfär för barnet, där alla vuxna samverkar mot ett gemensamt önskat läge. Insikt och ödmjukhet går hand i hand 21 Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Sven Persson 2012 (professor i pedagogik, Malmö högskola). 22 Fem gånger mer kärlek, Martin Forster, Natur & Kultur,

49 SIDA 16 AV 38 när barnet är i fokus och genom små steg framåt blir morgondagen bättre än idag för alla barn. Barnen är basen för allt långsiktigt folkhälsoarbete. Barn är beroende av vuxna. En stark och god kontakt mellan barnet och föräldrarna är en förutsättning för att barnet skall må bra också senare i livet. Ett förebyggande arbete för barn måste därför också vända sig till föräldrarna. Föräldrarna behöver tillfälle att stärka självkänslan, att knyta och upprätthålla kontakter. 23 Kvalitet uppföljning Väx mot framtid Ärendetiden från möte 1 fram till möte 4 är ca sju månader, men då den första månaden består av observationer och förberedelse inför genomförandeplanen blir den effektiva tiden då vi arbetar tillsammans ca sex månader. Ärendetiden förlängs under föräldrars semestrar samt då förskoleavdelningarna stänger, och samordnas, under sommaren. Detta för att barnet är i fokus och att den effektiva tiden då vi arbetar tillsammans skall bli minst sex månader. Uppföljningsprocessen påbörjas direkt efter möte 4. Under Uppföljningen följer bara en från SAM-KRAFT med och stöttar samt påminner om vad alla har arbetat tillsammans med och att barnet fortsättningsvis skall vara i fokus med de framgångsfaktorer som alla gemensamt har arbetat fram. Den maximala tid som ärendet följs upp är tre år från möte 4. Det innebär att SAM-KRAFT teoretiskt kan följa med ett barn under två stadieövergångar, från förskola till förskoleklass och sedan upp till år 1. Att SAM-KRAFT följer med i Uppföljning finns med i de riktlinjer som Tidaholms kommun satt upp. Uppföljningstiden är tre år då det anses av SAM-KRAFT att det som framkommer under observationer, och den tid då genomförandeplanen var ett verktyg för alla inblandade, kommer att vara inaktuell efter tre år. Under Uppföljningstiden, som även den är helt individuellt anpassad till barnet, bokar den person i SAM-KRAFT som är utsedd som ansvarig för ärendet in samtal med föräldrar och personal. Då det är behovet som styr kommer det att se olika ut i varje ärende, men uppföljningen sker varje månad det första halvåret för att senare glesas ut upp till sex månader mellan uppföljningarna resterande tid. Föräldrar och personal kan och uppmuntras att alltid ringa till SAM- KRAFT, även efter avslutad insats, om de har en fråga. Känner de inblandade parterna att de behöver mer stöd kring barnet ökas naturligtvis stödet, eller så gleses det ut om de känner att de klarar det själv nu. Barnets behov styr uppföljningen. Vid stadieövergångar kommer SAM-KRAFT att vara med under överlämningar enligt en gemensam fastställd kommunal arbetsprocess gällande övergångar. 24 SAM-KRAFT tar med sig den kunskap som finns om barnets framgångsfaktorer, och anpassar den så att det som fungerade på förskolan förs vidare till både personal i förskoleklass, år 1 och fritidshem. 23 En idéskiss om Familjecentraler en nära mötesplats för barnfamiljer, Folkhälsoinstitutet Överlämningsrutin Förskola skola, Tidaholms kommun

50 SIDA 17 AV 38 Resultat Ansökningar Ansökningar som inkom under 2018 uppgår till 5 stycken, spridda över hela året. De ansökningar som inkom var från föräldrar och de hade antingen rådfrågat eller blivit hänvisade till SAM-KRAFT av förskolepersonal innan ansökan gjordes. SAM-KRAFT ser en kraftig nedgång i antal ärenden från föregående år. Av dessa ärenden som inkom 2018 var det 4 ärenden som inkom under våren och 1 ärende inkom under hösten. Vad SAM-KRAFT kunde se utifrån de ansökningar som inkom var att barnen hade stödbehov i både förskolan och hemmet. De riskfaktorer som framkom gällde barnen och dess framtida utveckling, lärande och övergång till förskoleklass. Det kan t.ex. vara låg självkänsla, utåtagerande, barnet befinner sig i känslomässigt kaos, aggressivitet, impulsstyrt beteende där barnet är gränslöst, att barnet drar sig undan, slåss, många konflikter med andra barn och vuxna, mat- och sömnproblem, problem i socialt samspel och att föräldrarna har förlorat sin egen självkänsla och känner sig otillräckliga. SAM-KRAFT gjorde en orosanmälan till socialtjänsten under SAM- KRAFT arbetade i detta ärende parallellt med socialtjänsten med stöd till föräldrarna. Socialtjänsten beslutade sedan att inte påbörja någon utredning utifrån skriven orosanmälan, men med fortsatt stöd till föräldrarna om de så önskade. Den pågående insatsen av SAM-KRAFT kring barnet kunde på detta sätt fortsätta utan avbrott tillsammans med föräldrarna och förskolan. SAM-KRAFT fick även ett ärende delegerat till sig via ett samarbete mellan socialtjänst och skola. Anledningen till detta var att barnet i fråga låg utanför projektets åldersupptagning, men ansågs behöva SAM-KRAFTs resurser. Barnet i fokus SAM-KRAFT anser att det är barnet som skall vara i fokus. Då barnet är i fokus kan SAM-KRAFT ta emot föräldrar som inte kommer överens sinsemellan. Genom att bara fokusera på ett barn kan även SAM-KRAFT tänka förutsättningslöst i förskolemiljön och dess pedagogiska och organisatoriska uppbyggnad. SAM-KRAFT upplever dock att det kan vara svårt att generalisera den kunskap som personalhandledningen ger kring ett specifikt barn till att gälla hela barngruppen. SAM-KRAFT ger inga råd som gör att personalresurserna måste utökas, utan råden om tillgänglighet skall implementeras i verksamheten med befintliga personalresurser. SAM-KRAFT ser att det finns en alltför liten erfarenhet av att ta emot handledning via reflekterande samtal. SAM-KRAFT ser därför att den handledning som gavs under 2018 kunde uppfattas som otydlig och behöver förtydligas i framtiden med betoning på tillgänglig lärmiljö istället för extra anpassningar och särskilt stöd. När man breddar den tillgängliga lärmiljön genom att tänka på vad som behövs gällande ledning och stimulans kommer behovet av det särskilda stödet att minska. Se figur 1. 50

51 SIDA 18 AV 38 Figur 1. Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig med att alla barn har rätt till den ledning och stimulans som de behöver för att ges möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Vidare förtydligas det i läroplanen att en likvärdig utbildning inte nödvändigtvis blir likvärdig om den utformas lika för alla. Utifrån tillägg i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) från 2015 räknas nu även brister i tillgänglighet som en diskriminerande handling. 25 SAM-KRAFT anser att det som Skolverket ser som tillgänglig lärmiljö inom skolan även kan implementeras i förskolan. Att förskolan får en tillgänglig lärmiljö för alla barn möjliggör att de barn som är i behov av särskilda anpassningar redan har blivit tillgodosedda då förskolan får en tillgänglighet för alla barn redan i planeringsstadiet kring verksamheten. SAM-KRAFT gick fortbildning hösten 2017 i ABC - Föräldrar, som är en föräldrastödsgrupp för att stärka föräldrarollen och bygga goda relationer i familjen. SAM-KRAFT anser även att förskolepersonal behöver få möjligheter till ABC. SAM-KRAFT gick därför en utbildning i ABC- Förskola under hösten Detta för att personalen skall få en utvidgad förståelse för bemötande och förhållningssätt, då ABC genomgående kommunicerar vikten av att se på det som fungerar för att skapa goda cirklar och genom detta öka arbetsglädjen med en positiv förhoppning om att kunskapen sprids och fördelas bland alla barn i förskolemiljön. SAM-KRAFT anser att ABC Förskola även påvisar praktiska arbetsmetoder för en likvärdig förskola samt att ABC - Förskola ligger i paritet med det nu pågående utbildningssatsningen i förskolan kring Läslyftet samt Trygghet och lekro Bemötande SAM-KRAFT anser att ett gott bemötande gör att många riskfaktorer minimeras samt att tilliten ökar bland människor som får ett gott bemötande. Den forskning som finns inom bl.a. sjukvården pekar även den mot detta. SAM-KRAFT upplever att bemötande ibland kan både vara enkelt men samtidigt svårt, då ett visst bemötandesätt som både kan vara positivt eller negativt ibland genomsyrar en hel verksamhet -Det sitter i väggarna. I ABC Alla Barn i Centrum pratar man om att personal och föräldrar är en förebild för hur barnen kommer att bemöta andra. Barnen tar efter sina föräldrar samt personalen. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör. 25 Tillgänglig undervisning för alla elever, Skolverket. 26 Läslyftet, Skolverket. 27 Fullföljda studier genom trygghet och studiero, Hélène Jenvén

52 SIDA 19 AV 38 Alla människor vill göra rätt (om det inte finns något patologiskt fel) och har inte intentionen att vilja göra någon annan människa illa, men ibland kan det bli fel ändå. Barn tar efter språk, tonfall, hur man gör i sociala situationer och kroppsspråk. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. 28 SAM-KRAFT har en vision om att de viktiga vuxna kring barnen skall vara goda förebilder och att de ord som kommer barnen tillgodo skall vara av positiv innebörd. SAM-KRAFT anser att de goda resultat som påvisas hos föräldrar i de insatser som pågår, samt har avslutats, kommer från ett bra bemötande under de möten som föräldrarna deltar på. De föräldrar som får ett gott bemötande kan prata om det som är svårt, för det är någon som tar det de säger på allvar. SAM-KRAFT vill sprida idén: Om alla i Tidaholms kommun lyssnar, är nyfikna och har fokus på det som fungerar kommer resultatet att påvisa en skillnad som gör en skillnad. SAM-KRAFT är övertygad om att ABC både till föräldrar och personal i förskola möjliggör att alla tillsammans kan förbättra de olika förutsättningarna som finns kring barnen i Tidaholms kommun. ABC kan ses som en bemötandegrund. En bemötandegrund som alla kan lära sig och inte minst reflektera över, samt att arbetet tillsammans blir både roligare och enklare. En bemötandegrund som aktualiserar att alla ledare på alla nivåer går från ett problemfokus till att fokusera på det som fungerar. Kvalitet - tre är bättre än en Den styrka som SAM-KRAFT upplever med tre professioner gör att de planer som läggs fram på möte 2 blir helt anpassade till det barn som är i fokus. SAM- KRAFT upplever att den kraft av kunskap som finns när det är tre olika professioner samlade på ett möte är stark, men denna kraft kan även upplevas av andra professionella som en kraft som kan vara svår att ifrågasätta. Professionella som inte har den möjlighet att tillsammans med andra kollegor hitta vägar framåt och se på det som fungerar ur olika perspektiv behöver mycket stöd och bekräftelse. SAM-KRAFT ser här en förbättringspotential för om fler yrkeskategorier använde sig av denna tvärprofessionella arbetsmodell skulle ingen bli ensam i sin specifika yrkesroll. Denna tanke med att arbeta tvärprofessionellt möjliggör för tankar att passera över olika myndighetsgränser, men det ställer stora krav på att de tre professionerna går från ett Jag till ett Vi. Att gå från ett Jag-perspektiv till ett Vi-perspektiv kan liknas vid när flyttfåglarna flyger i V-formation under sin flytt. De fåglar som flyger tillsammans och där ingen lämnas ensam presterar mer. Det har framkommit att: 29 Vi kommer längre som grupp. Hela 71 % ökad effektivitet som grupp jämfört med en ensamflygande fågel. Alla är överens om vart vi ska. Delat mål och samarbete gör att gruppen kommer till destinationen både fortare och enklare. Att flyga tillsammans gör att det blir lättare att nå målet och man är mer benägen att ge och ta emot hjälp. Vi uppmuntrar varandra. Uppmuntran ger mod och framstegen blir bättre. Vi växeldrar, turas om att leda längst fram. 28 ABC i Förskolan, Handledarmanual. 29 Sluta chefa börja leda Hur laget blir större än jaget, Kenth Åkerman. 52

53 SIDA 20 AV 38 Vi ställer upp för varandra. En ensamfågel känner motstånd att flyga själv och tar sig tillbaka till flocken. Eller så lämnar fler fåglar för att formera en ny grupp för att stötta den som inte orkar med tempot. Tillsammans är man starkare. Vi kommunicerar med varandra. Fåglarna i sträcket gör läten till de längre fram att fortsätta och håller på så vis tempot uppe. Ovan skrivna förutsätter att alla är prestigelösa inför sitt uppdrag, för det är hela gruppen som skall fram. Att själv hänge sig till gruppen och att ha tillit på den som leder, samt att själv vara beredd att ta ledningen. Fåglarnas evolutionära V-formation bör ge alla människor en tankeställare tillsammans blir man starkare. Ett ögonblick av insikt är ibland lika mycket värt som ett helt liv av erfarenhet. 30 Kvalitet lokaler SAM-KRAFT har under 2018 flyttat till nya lokaler, men stannar inom vårdcentralens lokaler (nuvarande ingång till SAM-KRAFT sker via entré 3). Anledningen till detta är att vårdcentralen skall byggas om i Tidaholm. SAM-KRAFT går från ett stort arbets- och mötesrum till att få två mindre rum, men i gengäld ges nu möjlighet till både en möteslokal och ett extra samtalsrum. SAM-KRAFT ser att det fortfarande är av värde att vara i lokaler som ligger nära Familjecentralen, vårdcentralen och Folktandvården. Det händer att föräldrar bokar in samtalstider precis före eller efter ett besök på vårdcentralen. SAM-KRAFT blir genom denna lokal en naturlig del i den hjälp som finns att tillgå i Tidaholm. Motståndet, eller tröskelvärdet, för att träffa SAM-KRAFT ligger då på samma nivå som ett vanligt besök till vårdcentralen. SAM-KRAFT har nu även närhet till alla specialpedagoger i CRT, då alla sitter i samma korridor, vilket möjliggör bättre kollegialt lärande samt större möjlighet till mer samordnad kunskapsöverföring vid stadieövergångar. Kvalitet arbetsprocess Bollplanksmöten Ansökningar till bollplanksmöten under 2018 uppgår till 6 stycken. Av 6 bollplanksmöten uppstod inga nya ärenden. Det var både personal och föräldrar som önskade mer information om hur de skulle tänka kring ett specifikt barn. Det var även föräldrar som hade egna barn i lågstadiet som erbjöds bollplanksmöten. Föräldrarna visste redan på förhand att de inte kunde få hjälp av SAM-KRAFT, men de önskade ändå ett bollplanksmöte för att få råd i en viss fråga. Ansökningar Den ansökningsprocess som SAM-KRAFT arbetar efter upplevs ibland som lite otydlig både för förskolechefer och personal. Både själva ansökningsprocessen samt vilka barn som kan ta del av de insatser som SAM-KRAFT kan erbjuda, samt att det är en möjlighet för alla i Tidaholms kommun. SAM-KRAFT ser 30 Oliver Wendell Holmes. 53

54 SIDA 21 AV 38 här en förbättringspotential inför 2019 med att tydliggöra vem som kan söka och när är det lämpligt med en ansökan till SAM-KRAFT. SAM-KRAFT ser även att samarbetet mellan specialpedagog inom förskolan och SAM-KRAFT bör stärkas, samt arbetsuppgifterna dem emellan bör tydliggöras. Det som behövs tydliggöras är vilka barn som kan ta del av de insatser som SAM-KRAFT har att erbjuda och vilka insatser som specialpedagogen skall ge barnet på förskolan. SAM-KRAFT använder nu samma kartläggning som ligger till grund för att specialpedagogen i förskolan skall kopplas in. Personalen på förskolan skall alltså inte behöva skriva ytterligare en kartläggning till SAM-KRAFT, utan den kartläggning som redan är gjord kring ett barn används nu av SAM-KRAFT. Kartläggningen är ett måste för att SAM-KRAFT skall kunna ta del av vad personalen ser och upplever som styrkor och svårigheter kring ett specifikt barn. Möte 1-4 Processen som mejslades fram under de första veckorna har nu kommit till en punkt där SAM-KRAFT anser att den fyller det krav som SAM-KRAFT har på en fungerande och verksam arbetsprocess. Den genomförandeplan, GFP, som SAM-KRAFT lägger fram på möte 2 är förslag utifrån kartläggningsfasen. En GFP är helt individuellt anpassad till barnet. SAM-KRAFT har tagit hänsyn till de flesta variabler som påverkar barnet, så att de risk- och skyddsfaktorer som finns tas i beaktning. Detta tillvägagångssätt har SAM-KRAFT upplevt som en framgångsfaktor då de flesta mål som sattes på möte 1 är nästintill uppfyllda på möte 3. Insatserna kan handla om att föräldrarna får ABC-föräldrastöd, enskilda samtal där föräldraroll och föräldrarnas självkänsla byggs upp, bildstöd i förskola och i hemmet, reflektioner kring dagsrutiner både i hemmet och på förskolan, perceptuella belastningar som barnet har och vikten av närvarande vuxen i alla miljöer. Dessa insatser hjälper barnet att förstå och bli förstådd, samt att vuxna kring barnet får hjälp att tolka vad barnets beteende står för. De barn som står inför en övergång till förskoleklass får extra stöd, information och förberedelser inför övergången så att ingen viktig framgångsfaktor förbises eller glöms bort. Detta gör att det blir en samsyn kring barnet och hur svårigheter kan överbryggas och det i sin tur ger att föräldrarna lugnar ner sig då de får en framtidstro samt att personalen på skolan kan bemöta barnet på rätt sätt så att lärmiljön blir tillgänglig för barnet. Det har dock framkommit att förskolechefer upplever mötesprocessen som tidskrävande och att det inte finns möjligheter att vara med på fyra möten om man har flera insatser som pågår samtidigt inom förskolechefens ansvarsområde. SAM-KRAFT önskar att förskolechefen är med på möte 1-4, men har tillsammans med förskolecheferna bestämt att de bör vara med på möte 1 och 4, för att reducera antal möten som de behöver vara med på. Anledningen till att det är dessa möten som är viktigast är att på möte 1 delges nuläge och önskat läge samt att på möte 4 kommer resultatet kring utförd insats och om den förde barnet fram till det önskade läget. SAM-KRAFT anser att det är viktigt att förskolecheferna är välinformerade om hur insatsen går, för den ligger inom förskolechefens ansvarsområde. Förskolechefernas positiva attityd och inställning är avgörande för vilket resultat insatsen får för det enskilda barnet. SAM-KRAFT knyter an till det Skolverket delger om vikten av att förskolechefen finns med under hela arbetet med barn som har behov av särskilt stöd. Det framkommer i de förskolor som har förskolechefer som aktivt driver arbetet med särskilt stöd att där skapas det förutsättningar för personalen i arbetet med barn 54

55 SIDA 22 AV 38 med särskilda behov. Vid dessa förskolor har förskolecheferna tydliggjort vikten av att personalen förstår uppdraget, och ger också personalen tid och möjlighet att diskutera och reflektera kring arbetet med särskilt stöd. Ofta deltar förskolecheferna själva i samtal både kring uppdraget och kring utformning av stödinsatser i verksamheten. Kännetecknande är att dessa förskolechefer generellt tycks ha goda förutsättningar i form av tid och utrymme att regelbundet både träffa personal och vara närvarande i förskolans verksamhet. Förskolecheferna ser också till att det finns en tydlig processgång som personalen utgår ifrån i arbetet. Vidare är det tydligt att dessa förskolechefer både uppmuntrar till och erbjuder personalen kompetensutveckling inom området. Förskolecheferna är också delaktiga i uppföljning och utvärdering av arbetet med de barn som är i behov av särskilt stöd vid dessa förskolor. 31 Kvalitet samtal och handledning De föräldrar som SAM-KRAFT har samtal med uttrycker förtroende till föreslagen insats och är glada att få hjälp med kunskap och reflektion kring sitt eget barn. Många föräldrar upplever att de är ensamma med sina frågor och har ingen att fråga om barns uppfostran och vad man bör tänka på. Det finns ingen som föds med kunskap kring barn, utan den nyblivne föräldern måste lära sig om barns behov och utveckling. De föräldrar som själva har haft en jobbig uppväxt och egna svårigheter tar oftast med sig de erfarenheterna när de uppfostrar sina egna barn. Föräldrarna kan ibland förstora ett barns beteende då föräldern påminns om sin egen barndom och hur man blev behandlad, samt hur man själv agerande som barn. Ibland har inte barnet själv problem utan det är förälderns negativa förväntningar och vilja att ens eget barn skall få det bättre än en själv. Dessa negativa förväntningar kan i längden få icke önskvärda effekter på barnet då föräldern lägger dem på barnet eller/och överbeskyddar barnet mot en fara som egentligen inte finns. Då negativa förväntningar läggs på barnet händer det som föräldern inte ville skulle hända och den negativa spiralen av oönskade beteenden som en förälder har från sin egen barndom fortplantas då till nästa generation på ett självuppfyllande sätt på deras egna barn. SAM-KRAFT har möjligheten att stoppa den negativa spiralen genom att reflektera över och påvisa att de små steg som föräldrarna nu gör möjliggör att deras egna barn kommer att ha bättre förutsättningar än föräldrarna själva hade en gång i tiden. Föräldrarna får en kunskap om att de beteenden som de känner igen hos barnet, och påminner om deras egna uppväxt, inte per automatik får samma resultat som föräldrarna en gång fick. Denna kunskap gör att föräldrarna släpper sin oro inför framtiden och kan ge barnet kärlek och framtidshopp. SAM-KRAFT ser att de kunskapsförmågor som finns hos personalen på förskolan är goda men behöver hjälp att blomstra och åter komma i dager. Att personal får reflektera över att det kan vara svårt med ett lågaffektivt bemötande när man själv är stressad, men som oftast är ett lågaffektivt bemötande nyckel till framgång för personalen med alla barn. Viss personal upplever en pressad arbetssituation, men absolut inte alla, och detta kan i vissa fall avspeglas i minskad reflektionsförmåga och tunnelseende på sin egen verksamhet. SAM- KRAFT uppgift blir till stor del i att skapa tillgänglighet, goda förutsättningar och visa på en framtidstro för det specifika barnet, samt att de insatser som görs är bra för alla barn. Det är ingen enskild individ som gör arbetet, utan det är vi tillsammans. Detta framkallar en känsla av att inte stå ensam utan tillhöra ett lag som arbetar mot 31 Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd, Skolinspektionen. 55

56 SIDA 23 AV 38 samma mål, där det positiva arbetssättet sprids som goda cirklar på vattenytan. Detta arbetssätt möjliggör för föräldrar och personal att minska sin stressnivå och därigenom öka sin reflektionsförmåga, med bättre stöd och förståelse kring barnet som följd. SAM-KRAFT använder sig ofta av bildstöd och tecken som stöd för att hjälpa föräldrar att tydliggöra förväntningar kring barnet och därigenom minska onödiga ord till barn som har en hög känslighet för olika sinnesintryck. Föräldrarna får en kort information i hur man använder tecken som stöd och bildstödet samt hur man generellt kan tänka kring bilder. Samtal förs även om tid och att tid kan vara svårt för barn att förstå ibland, för tid är abstrakt. SAM-KRAFT visar då på olika strategier för att påvisa tid för barnet utan att det blir abstrakt. Detta tillsammans förenklar vardagen för barnet då bland annat bildstödet som föräldrarna får är samma bilder som förskolan redan använder. Hela bildstödet är kostnadsfritt och erbjuds till föräldrar som har en insats från SAM-KRAFT. Kvalitet uppföljning Väx mot framtid SAM-KRAFT upplever att uppföljningen är en mycket kritisk punkt, där mycket av det arbete som har utförts kan gå tillspillo om uppföljningen inte finns. Uppföljningen kan bli en riskfaktor om den inte tas på allvar och fullföljs. SAM- KRAFT ser att den insats som alla har gjort tillsammans börjar försvinna redan efter ca en månad. Efter en månad när SAM-KRAFT kontaktar föräldrarna den första gången har de frågor kring sina barn som egentligen besvarades när insatsen pågick. Föräldrarna behöver påminnas om hur vi tänkte tillsammans under insatsen för att återfå tillgången till sina kunskaper och många får då en aha-upplevelse då de återfår insikten om att förutsättningarna för barnets beteende ligger på omgivningen. Det varierar även hur mycket kontakt de olika föräldrarna behöver, men efter ca tre månader är tillbakagången reell för de flesta föräldrarna. Detta gör att det oftast krävs ett längre samtal om hur föräldrarna skall tänka kring sina barn och vad som behövs i nuläget. Har föräldrarna genomgått ABC så repeteras de huvudbegrepp som finns inom ABC. Det som föräldrarna upplevde som mycket bra med ABC för tre månader sedan faller i träda, för SAM-KRAFT påminner föräldrarna återigen om viktiga huvudbegrepp inom ABC som är viktiga. Personalen står även de inför samma problem med att kunskapen falnar och även de faller tillbaka till de gamla spåren som fanns innan insatsen påbörjades. Att repetition är kunskapens moder blir för SAM-KRAFT väldigt tydligt. Ett förändringsarbete måste ta tid och att alla får tid till att förändras. SAM- KRAFT ser nödvändigheten med en bra uppföljning för att nå bestående resultat och utan adekvat uppföljning blir det inget bestående resultat, hur bra insatsen än är. I de fall där barnet har en stadieövergång, från förskola till förskoleklass, under sin uppföljningstid finns SAM-KRAFT med för att informera och visa på de framgångsfaktorer som finns kring det specifika barnet. SAM-KRAFT medverkade i framtagandet av nya skriftliga rutiner kring överlämningar under hösten 2018 för att generalisera överlämningsprocessen ut mot alla förskolor och skolor i Tidaholms kommun. Ansvarsområdet har nu tydliggjorts för att alla skall veta vem som har ansvar att bl.a. kalla berörda parter till möte och vilka som skall kallas. SAM-KRAFT ser att de framgångsfaktorer som framkommer under en insats är lättare att förankra i skolor som har ett eget uppbyggt nät av hjälpinstanser, där bl.a. specialpedagoger ingår. 56

57 SIDA 24 AV 38 När SAM-KRAFT påbörjar en uppföljning är det av vikt att den förskola eller skola där barnet befinner sig fortsätter det arbete som har påbörjats. Att framgångsfaktorerna kan fortsätta kring barnet, med adekvat stöd till personalen. Finns det ingen som greppar i där SAM-KRAFT avslutar så blir det ett avbrott i uppföljningen. SAM-KRAFT har nu i en del av sina ärenden fått fortsätta med samma intensitet som när insatsen utfördes, för det är ingen hjälpfunktion som tar vid. SAM-KRAFT lägger ner mycket tid på fortsatta insatser trots att det borde bli mindre, då barnet befinner sig i uppföljningsfasen och insatsen är avslutad. Att arbeta för att likvärdigheten mellan förskolorna ökar är en möjlighet för alla barn så att de får de bästa förutsättningarna för att lyckas. SAM-KRAFT ser detta som ett bekymmer då uppföljningsprocessen nästan är viktigare än insatsen, sett i ett längre samhällsekonomiskt perspektiv. 57

58 SIDA 25 AV 38 Statistik Information Skattningar nedan, SDQ, Familjeklimat och C-TRF, påvisar skillnader mellan skattningen som gjordes innan insatsen, möte 1, och skattningen som gjordes efter insatsen, möte 4. Diagrammen nedan är baserade på ett medelvärde på avslutade ärenden mellan Röd stapel i diagram nedan är från skattning gjord innan insats, möte 1, och grön stapel är från skattning gjord efter fullföljd insats, möte 4. Det är i ungefär 7 månader mellan skattning 1 och 2. SAM-KRAFT har haft 13 avslutade ärenden under perioden I de ärendena är ensamstående mammor överrepresenterade med ensam vårdnad om barnet. Det är 13 mammor och 10 pappor som har svarat på skattningarna. Alla vårdnadshavare, 23 stycken, har svarat, dvs 100 %. Det är 13 pedagogiskt ansvariga från förskolan i avslutade ärenden. All personal har svarat, dvs 100 %. Gällande utvärderingarna av SAM-KRAFT och gjord insats har nästan all personal som är på samma avdelning och arbetar med barnet svarat på enkäten, vilket gör att det är 35 stycken som har svarat på utvärderingsenkäten från förskolan. Utvärderingarna från vårdnadshavare och tillhörande sambo har slagits samman, vilket gör att det är 26 föräldrar som har svarat på utvärderingsenkäten. Anledningen till att det är fler föräldrar, 26, än vårdnadshavare, 23, är att sambo har fått svara på utvärderingarna för de är viktiga vuxna kring barnet och bör således vara med i processen kring barnet. 58

59 SIDA 26 AV 38 SDQ SDQ (The Strenghts and Difficulties Questionnaire) har fem delskalor; Emotionella symptom, Uppförandeproblem, Hyperaktivitet/Uppförande problem, Kamratproblem och Prosocialt beteende. Den sista delskalan, Prosocialt beteende, ingår ej i den totala svårighetspoängen, utan utgör ett positivt mått på barnets benägenhet att visa hänsyn, dela med sig, vara hjälpsam etc. Här innebär höga poäng således något positivt, dvs avsaknad av svårigheter inom området. SDQ (P2-4) Pappa medelvärde , n=10. SDQ (P2-4) Mamma medelvärde , n=13. Skillnaden mellan båda föräldrarna är försumbar, men att båda föräldrarna påvisar skillnad från insatsens start till avslut av insats, ca 7 månader senare. 59

60 SIDA 27 AV 38 Familjeklimat Familjeklimat ger familjemedlemmar en möjlighet att beskriva stämning och samspel i familjen. De fyra faktorerna som mäts är; Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Familjeklimat Pappa medelvärde , n=10. Familjeklimat Mamma medelvärde , n=13. På Familjeklimat-diagram ovan kan ses att Närheten inom familjen har ökat både hos pappa och mamma. Den Distans som fanns inom familjen har minskat både hos pappa och mamma, mest hos mamma. Spontaniteten inom familjen har minskat både hos pappa och mamma, men mest hos pappa. Det Kaos som fanns inom familjen har minskat både hos pappa och mamma. Medelvärdet för Spontanitet är det enda värde som ligger utanför standardavvikelsen, både +1 och -1 från ett givet medelvärde för män och kvinnor. Papporna skattar sin spontanitet som hög innan insatsen, högre än snittet, men efter insatsen så ligger papporna inom standardavvikelsen. Detta gäller ej för mammorna som ligger hög vid insatsens början men kommer precis innanför den högsta standardavvikelsen efter gjord insats. 60

61 SIDA 28 AV 38 C-TRF C-TRF (Caregiver-Teacher s Report Form) fylls i av den som är pedagogiskt ansvarig för barnet på förskolan för att kartlägga barnets beteende, färdigheter och känslomässiga problem. Diagram nedan visar på hur belastat barnet är i delskalorna; Tillbakadragenhet, Somatiska symptom, Ångest och depression, Uppmärksamhetsproblem, Känslomässiga problem och Aggressivt beteende. Det två sista delskalorna delger introvert beteende, Internalisering, och extrovert beteende, Externalisering. C-TRF Förskolepersonal (pedagogisk ansvarig), n=13. På C-TRF-diagram ovan kan ses små förändringar som är positiva. Den delskala som visar på störst minskning är det aggressiva beteendet (vilket ligger i fas med Externalisering). De övriga delskalorna påvisar en svag minskning av oönskat beteende. 61

62 SIDA 29 AV 38 Enkätsvar utvärderingar av SAM-KRAFT och gjord insats Vid möte 4 fylls även en utvärderingsblankett i av personal och föräldrar för att utröna om något gällande bemötande, rutiner och information kan förbättras. SAM-KRAFT får genom detta en direkt utvärdering av arbetsprocessen och om den ger maximal insatseffekt för barnet. Utvärdering personal , n=35. Utvärdering föräldrar , n=26. Utvärderingarna som personalen gjorde har ett mer differentierad utfall än föräldrarnas. Det som föräldrarna bland annat nämner kring gjord insats är att Ni är det bästa som hänt familjen! Är så tacksam att denna hjälpen finns. Trygghet är en genomgående känsla under hela denna tiden. Tack för hjälpen! De flesta föräldrar upplever en stor förändring i sitt sätt att förstå sitt eget barn och vad det behöver, samt att framtidstron kring barnet infinner sig vid insatsens slut. Föräldrarna har även de påbörjat en egen resa, då barnens svårigheter påminner om deras egna upplevda, och ibland utifrån pålagda, brister. En förälder går längre och tycker att Alla föräldrar behöver en dos av SAM-KRAFT. 62

63 SIDA 30 AV 38 Personalen upplevs ha kommit längre genom att de uttrycker att de redan anser att de har På alla nivåer har haft verktyg och förståelse men hjälp att praktiskt använda det vi redan "vet". Personalen har redan verktyg men behöver hjälp att använda dessa på ett mer konkret sätt. Eller som en personal uttrycker det att vi redan var på god väg mot önskat läge vilket vi också fick bekräftat av er. Då var det bara att köra på som vi gjort! SAM-KRAFT ser att verktygen finns hos personalen, men de behöver bli påminda om vilka kunskaper som de har. När personal arbetar tillsammans genom reflekterande samtal kommer kunskap om verktygen fram igen. SAM-KRAFT ser att för en utomstående kan handledningen uppfattas som att det inte blir något nytt för personalen i handledningen. SAM-KRAFT ser att uppfattningen kring dessa tankegångar - om att det inte blir något nytt i handledningen till personalen - är att många redan i personalgruppen har verktygen men behöver bli påminda om att använda dem. Personalen behöver bekräftelse och hjälp att bli påminda om sin egen verktygslåda samt om hur man använder verktygen på ett mer konkret sätt för att uppnå målen i Läroplanen (Lpfö 98 rev. 2016). 63

64 SIDA 31 AV 38 Analys Skillnad som gör skillnad Vad är det som gör att det blir en skillnad som gör skillnad? Det som är unikt för projektet och teamet är att det är tre teammedlemmar som arbetar samtidigt med samma problembild. Att teammedlemmarna har olika professioner och att man som enskild teammedlem måste behålla den. De samtal som uppkommer vid teamreflektioner kring barn gör att saker belyses från olika perspektiv och resultatet blir således en helhetsbild på barnets styrkor och förmågor. Det förtroende som finns inom teamet för den enskilde teammedlemmens specifika kunskap ifrågasätts inte, utan den enskilda efterfrågade kunskapen sätts in i helheten och behöver då inte eftersökas i något annat forum. Att det enda krav som kanske bör ställas är att teammedlemmen går från själv-klart till vi-klart, helheten är större än delarna. Skulle det mot förmodan finnas en fråga som inte kan besvaras inom teamet vet teamet var det kan hitta denna information, då det redan finns inarbetade informationskanaler. Var och en av teammedlemmarna behåller genom detta tankesätt sin egen profession men då den enskildes kunskaper läggs in i helheten skapas en större kunskapsbas än om tre separata enskilda teammedlemmars skulle bearbeta det uppkomna problemet på sin egen kammare. Tillit och trygghet är en förutsättning för att skapa en arbetsallians med föräldrar och personal, men tillit kan bara förtjänas så det är av vikt att de som kommer till teamet får ett bra bemötande. Ett bemötande som skall upplevas som att teamet verkligen lyssnar på den enskilde individen, men att teamet inte lägger några värderingar i det som sägs eller dömer den enskilde individen. Teamet har under året fått respons som beskriver SAM-KRAFTs arbete, alla tillsammans, som strukturerat, tryggt, seriöst och långsiktigt. Detta möjliggörs då det arbete som sker tillsammans blir ett arbete där alla känner sig delaktiga och känner framtidstro om att man kan påverka sin egen situation och att den enskilda insatsen inte blir så stor. Drivkraften som detta arbetssätt frammanar gör att det inte blir en börda att förändra sin tillvaro, utan det sker med glädje. En glädje som sprids kring barnet och påverkar barnet i en positiv riktning så att de riskfaktorer som en gång fanns nu är bytta mot skyddsfaktorer. Teamet påpekar vid varje möte att SAM-KRAFT inte skall ändra på barnet, utan på de förutsättningar som finns runt barnet. Teamet har sett att det finns en oro hos föräldrar att deras barn upplevs som annorlunda och inte passar in i samhället, men då föräldrarna inser att insatsen inte kommer att ändra på barnet minskar föräldrarnas samt personalens stressnivå, vilket möjliggör att alla får tillgång till sina egna resurser igen. Tankeresurser som innan mötet var låsta till att det är något fel på barnet ändras under mötets gång till att det är miljön kring barnet som skall anpassas och tillrättaläggas. När föräldrarna verkligen förstår att barnet duger som det är, att det är miljön som skall tillrättaläggas, slappnar de av och vågar berätta hur de gör i sin vardag. En berättelse där alla inblandade kan lära och förstå att föräldrarna faktiskt redan gör väldigt mycket för att komma tillrätta med de saker som exempelvis gör att deras barn inte kan samspela socialt. Alla reflektioner som teamet gör med personal gagnar hela barngruppen och är inte en isolerad specialanpassning som kräver mer resurser på avdelningen. Det som teamet vill förmedla är ett förhållningssätt som personalen bör ha oberoende av vilket barn det gäller och att det förhållningssätt som teamet förmedlar är generaliseringsbart till fler barn. En analys av det arbete som har skett är också att allt som teamet gör ligger i linje med pågående storsatsning kring projektet Fullföljda studier -genom trygg- 64

65 SIDA 32 AV 38 het och studiero/lekro, Tidaholms kommuns vision, Barnkonvention och läroplan för förskolan. Teamets samverkan mellan olika myndigheter och förvaltningar bidrar även det till att ge ett mervärde för den enskilde medborgaren, då denne alltid kan hänvisas av teamet till rätt instans. Teamet har i detta en vägledande funktion där exempelvis en förälder som inte är i behov av all den hjälp som SAM-KRAFT ger hänvisas vidare. Den enskilde medborgaren skall kunna lita på att den får den hjälp som den behöver, även om det var hjälp av SAM-KRAFT som var först i åtanke hos den enskilde medborgaren. SAM-KRAFT blir då en rådgivande funktion till både föräldrar och personal. SAM-KRAFT har fått förmånen att arbeta med tidiga insatser i hem- och förskolemiljö. Tidiga insatser är rätt väg att gå för att skapa ett gott fundament för en god samhällsmedborgare. Att tidigt identifiera de riskfaktorer som finns hos barn i olika verksamheter och miljöer motverkar utanförskap och en känsla av vanmakt att inte kunna påverka sin egen livssituation. Teamets förtrogenhetskunskap kan redan efter några månader skönja blivande hemmasittare och individer i behov av samhällets särskilda stödinsatser redan i förskolemiljön. Detta ovan beskrivna möjliggörs genom den tydliga arbetsprocess som teamet har skapat. Arbetsprocessen tryggar alla som är med i ett ärende på ett inkluderande sätt, samt visar på en början och ett slut där slutet på insatsen är början på något nytt, Uppföljningen. 65

66 SIDA 33 AV 38 SAM-KRAFT i framtiden Tankar i samhället om tvärprofessionella team Tvärprofessionellt arbete, liknade det som SAM-KRAFT bedriver, breder ut sig i Sverige. Orden tvärprofessionellt+kommun ger över träffar vid en sökning på internet med Google. Träffarna visar på lite olika inriktningar av tvärprofessionella team som finns runt om i Sverige. Lite av det som framkommer är: Att det nu finns distansutbildningar på bl.a. Högskolan Väst som ger en inblick i hur olika professioner kan samverka kring barn och ungdomar utifrån olika syften. 32 I Stockholms län finns i varje stadsdel/kommun ett tvärprofessionellt samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap, totalt 32 team. 33 Forskare skrev redan 1999 att idag är samverkan mellan olika aktörer en nödvändighet och inget man kan välja om man vill göra. Orsakerna menar de ligger i välfärdsstatens utveckling. 34 Kristianstads kommun startade under 2018 ett team och i det tvärprofessionella teamet inom centrala elevhälsoenheten ingår skolpsykolog, specialpedagog och kurator. Teamet kommer att ge skolorna stöd och skräddarsy insatser som bygger på elevens styrkor och intressen. 35 Forskning visar även på att arbeta över professionsgränserna inom skolan är en utmaning. Det uppfattas av lärarna som krävande. Men sådant samarbete behövs om skolans ska kunna fullgöra sitt uppdrag när det gäller att förbättra den psykosociala miljön. 36 Detta är bara några axplock hur tankarna går beträffande tvärprofessionellt arbete. SAM-KRAFT anser att arbete med tvärprofessionellt team gynnar klienten, eller i SAM-KRAFTs fall barnet. Det blir en helhetsbild kring barnet som gör att den hjälp som barnet behöver kan utformas på ett mer allsidigt sätt och därigenom få större genomslagskraft. SAM-KRAFT upplever att problem som uppkommer kring barn idag kan vara komplicerade vilket i sin tur kräver mer mångsidig kunskap och där är ett tvärprofessionellt team oumbärligt. Från projekt till implementering Den ursprungliga projektidén var målgruppen 20 familjer med barn i åldern 0-12 år. Huvudinriktningen i dagsläget är att ha målgrupp 0-5 år. Då projektet är tänkt att pågå under tre år kommer sannolikt åldersgruppen att utvidgas till att även omfatta barn som fyllt åtta år. SAM-KRAFT anser att målgruppen bör vara 4-9 år. Då uppföljningen sker under tre år kommer åldersgruppen utvidgas till att omfatta barn som fyllt 12 år Högskolan Väst Stockholms läns landsting. 34 Samverkan, välfärdsstatens nya arbetsform. Danermark, Berth & Kullberg, Christian Kristianstads kommun Forskning.se. 66

67 SIDA 34 AV 38 SAM-KRAFT ser att BVC och Familjecentralen förutom förskolan är de som närmast följer de yngre barnens utveckling. Som vi tidigare har beskrivit i rapporten stärks valet av målgrupp utifrån det arbete som bedrivs på Hamnen i Gustavsberg, Värmdö kommun. Genom detta närmar vi oss den ursprungliga åldersiden. SAM-KRAFT föreslås vara organiserat under Barn- och utbildningsförvaltningen, vidare önskar vi en dialog kring befintlig plats i organisationen. Detta för att teamets samlade kompetens ska gynna alla barn i Tidaholms kommun så att en likvärdig verksamhetsutveckling kan ske. SAM-KRAFT ska bemannas med 1,0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0 förskollärare. Psykologtjänster kan köpas in vid behov Syfte Att ge insatser till familj, barn, förskola och skola med mål att stärka utveckling för individ, grupp och organisation. SAM-KRAFT strävar efter att ge alla barn i Tidaholms kommun förutsättningar för en tillgänglig lek- och lärmiljö. Uppdrag Inriktning mot familjer inom Tidaholms kommun med barn i åldern 4-9 år, med en omfattning av 9 familjer per år. Med detta antal familjer vet vi att SAM-KRAFT går med samhällsekonomisk vinst utifrån beräkningar kopplat till kostnader för ett livslångt utanförskap. 37 Stöd till enskilt barn och barngrupp för att stärka utveckling, som av föräldrar, förskolan, skolan och teamet bedöms vara i behov av tidiga insatser. Samverkan med föräldrar, arbetslag, socialtjänst med flera. Stärka nätverket genom att skapa samsyn runt barnet så att alla strävar åt samma håll. Barnets stödbehov kartläggs och presenteras i genomförandeplan. Stödsamtal med föräldrar. Reflektion/handledning med berörd personal. Teamet bistår med vissa hjälpmedel tex bildstöd. Uppföljning sker under tre år från avslutad insats. Kvalitetsredovisning lämnas årligen. Tystnads- och anmälningsplikt föreligger. Enligt SAM-KRAFTs erfarenheter under projekttiden gör att vi också ser en möjlighet att bistå med stöd i verksamhetsutveckling för kommunen bland annat med utbildning i form av: ABC-förskola (forskningsbaserat utbildningsmaterial med fokus på bemötande, förhållningssätt, stresshantering för att skapa en tillgänglig lärmiljö. 37 Utanförskapets pris en bok om förebyggande sociala investeringar, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog

68 SIDA 35 AV 38 NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) för att öka tillgänglighet och förståelse. Grupprocesser. Metod Samverkan med familjen och nätverket runt barnet, genom kartläggning och observationer med anledning av barnets stödbehov. Utifrån observationer och kartläggning upprättas en gemensam genomförandeplan. Insatser och uppföljning sker i varje enskilt ärende efter fastställd arbetsprocess. Parallellt med detta sker verksamhetsutveckling enligt ovan. Ansökan Ansökan om insats sker via blankett. Urval sker enligt fastställda kriterier. Avslutning Tvärprofessionella team är ett bra sätt att arbeta, men det kräver att organisationen är förberedd och redo. Förändringsarbete tar tid och det kräver vissa förutsättningar för bli framgångsrikt; vision, kunskap, resurser, motivation och en tydlig handlingsplan. Föräldrar och personal måste få tid att omsätta teori till praktik genom egenreflektion och samtal. Att göra detta tillsammans är en viktig faktor för att förändring ska lyckas. Detta är ett pågående arbete som inte har något slut, men det kan bli lite bättre varje dag. 68

69 SIDA 36 AV 38 Sammanfattning SAM-KRAFT utgår från projektet En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun som påbörjades år SAM-KRAFT startade 13 mars 2017 och är ett projekt på tre år med ett tvärprofessionellt team. Arbetsprocessen utgår från att barnet alltid är i fokus och möjliggör att alla inblandade kan se på vad som behöver förändras eller förstärkas. Det är miljön och bemötandet runt barnet som skall tillrättaläggas. Ett kraftfullt verktyg för en god bemötandegrund är ABC, Alla Barn i Centrum, som är gynnsam både för föräldrar och personal. SAM-KRAFT anser att det som Skolverket ser som tillgänglig lärmiljö inom skolan även kan implementeras i förskolan. Då förskolan får en tillgänglig lärmiljö för alla barn kommer de barn som är i behov av särskilda anpassningar få dessa i ordinarie verksamhet. Att arbeta för att likvärdigheten mellan förskolorna ökar möjliggör att alla barn får de bästa förutsättningarna att lyckas. SAM-KRAFT ser att uppföljningsprocessen är en förutsättning för att bibehålla effekten av insatsen, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Framtiden handlar om att lära sig av det som har varit och utifrån de erfarenheterna ta med sig det som har fungerat och prestigelöst reflektera och förbättra ett pågående arbete. SAM-KRAFT ser att de viktiga framgångsfaktorerna är att: det finns en tydlig arbetsprocess teamet består av tre professioner med bred förtrogenhetskunskap alla bemöts på ett lyhört och respektfullt sätt se från olika perspektiv på individ-, grupp och organisationsnivå förutsättningar för förändringsarbete måste finnas alla har ett barnperspektiv fokusera på det som fungerar tro på den enskilde individens kraft till utveckling samverkan sker med alla berörda parter som finns i barnets miljöer arbeta prestigelöst tillsammans från själv-klart till vi-klart 69

70 SIDA 37 AV 38 Referenser ABC i Förskolan, Handledarmanual, Stockholms stad Att mötas i hälso- och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlik vård. Socialstyrelsen 2015.s Del 1: Tillgänglig undervisning för alla elever Av: Linda Plantin Ewe, Högskolan Kristianstad. Skolverket En idéskiss om Familjecentraler en nära mötesplats för barnfamiljer, Folkhälsoinstitutet En social framtidsinvestering i Tidaholm -eller hur en kostnad blir en vinst, Tidaholms kommun Fem gånger mer kärlek, Martin Forster, Natur & Kultur, 2013 FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, Förenta nationerna Fullföljda studier genom trygghet och studiero, Hélène Jenvén. Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd, Skolinspektionen Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Sven Persson 2012 (professor i pedagogik, Malmö högskola). Förändringskoncept Projekt Pinocchio, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Värmdö kommun Datainspektionen Forskning.se Högskolan Väst Kristian- stads kommun Skolverket Stockholms läns landsting, Läroplanen, Lpfö 98 rev Oliver Wendell Holmes ( ). 70

71 SIDA 38 AV 38 Riktlinjer för teamet i projekt SAM-KRAFT, Tidaholms kommun Samverkan, välfärdsstatens nya arbetsform. Danermark, Berth & Kullberg, Christian (1999) Lund, Studentlitteratur. Sluta chefa börja leda Hur laget blir större än jaget, Kenth Åkerman Tidaholms kommuns vision, Tidaholms kommun Tjänsteskrivelse projekt Tvärprofessionellt team, Tidaholms kommun Tvärprofessionella team -en kvalitativ studie om teammedlemmars upplevelse av tvärprofessionellt teamarbete inom vård och omsorg, Åsa Jönsson & Johanna Vedefors, Socialhögskolan vid Lunds universitet Uppföljning av effekterna av inrättande av ett tvärprofessionellt tema bör kunna mätas med följande indikatorer, Socialtjänsten Tidaholms kommun Utanförskapets pris en bok om förebyggande sociala investeringar, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, Studentlitteratur Överlämningsrutin Förskola skola, Tidaholms kommun

72 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/22 Barn- och utbildningsnämnden Marie Vitenberg Tjänsteskrivelse, månadsuppföljning mars 2019 Ärendet Ekonomisk uppföljning per 31 mars 2019 Beslutsunderlag - Bilaga 1, utfall per Utredning Utfall per 31 mars är tkr Nämnd: 3 Barn- och utbildningsnämnd Ack Helår 2019 Helår 2019 Verksamhet 3 pos Utfall Budget Avvikelse Budget * Prognos Nämnd- och styrelseverksamhet % 0 Fördelas (Bun gemensamt) % 0 Musikskola / kulturskola % 0 Förskola % 0 Familjedaghem 0-12 år % 0 Fritidshem % 0 Förskoleklass % 0 Grundskola % 0 Obligatorisk särskola % 0 Gymnasieskola % 0 Gymnasiesärskola % 0 KC % 0 Totalt % 0 Exported * Ackumulerat utfall för perioden Riktmärke mars=25% Bun gemensamt: Nämndens medel för oförutsett, 500 tkr per 31 mars. Schablonbidrag från migrationsverket som får användas under 2 år har inkommit. Grundskolan: 2,5 miljoner kronor av underskottet beror av bidrag som söks i efterhand, bl.a. migrationsmedel för asylsökande, bidrag från Västragötalandsregionen och statsbidrag från skolverket. 1,0 miljoner i underskott är förbetald skolskjuts för hela terminen 0,5 miljoner är beräknade intäkter för IKE (Interkommunal ersättning) Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 72

73 2/2 Gymnasiet: Gymnasieskolan har ett överskott som beror statsbidrag gällande hela terminen som är utbetalda. Gymnasieskolan har även ett överskott på IKE detta ser ut att ta ut underskottet på gymnasiesärskolan som beror av dyra skolplaceringar. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 73

74 Utfall Budget Verksamhet 3 pos Nämnd- och styrelseverksamhet Musikskola / kulturskola Förskola Summa Förskola Familjedaghem 0-12 år Summa Familjedaghem 0-12 år Fritidshem Summa Fritidshem Förskoleklass Summa Förskoleklass Grundskola Summa Grundskola Obligatorisk särskola Summa Obligatorisk särskola Gymnasieskola Summa Gymnasieskola Gymnasiesärskola Summa Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb Särvux Svenska för invandrare Fördelas (Bun gemensamt) Summa Fördelas (Bun gemensamt) Bostadsverksamhet Totalsumma Totalsumma Område Utfall Budget Avvikelse Barn- och utbildningsnämnden Rudbeck Skolområde Administration inkl gemensamt Centrala resursteamet Förskoleverksamhet Administration inkl gemensamt Förskoleverksamhet Administration inkl gemensamt Forsen Skolområde Hökensås Skolområde Utbildningsområde Treklövern Administration inkl gemensamt Forsen Skolområde Hökensås Skolområde Utbildningsområde Treklövern Administration inkl gemensamt Centrala resursteamet Forsen Skolområde Hökensås Skolområde Utbildningsområde Treklövern Centrala resursteamet Forsen Skolområde Centrala resursteamet Rudbeck Skolområde Centrala resursteamet Rudbeck Skolområde Rudbeck Skolområde Rudbeck Skolområde Rudbeck Skolområde Rudbeck Skolområde Barn- och utbildningsnämnden Administration inkl gemensamt Centrala resursteamet Rudbeck Skolområde Rudbeck Skolområde Exported

75 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/22 31 Information om ekonomisk redovisning månadsuppföljning Sammanfattning av ärendet Ekonomisk uppföljning per 31 mars Ärendet kommer att kompletteras med underlag när mars månad är avslutad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse, månadsuppföljning mars 2019, förvaltningsekonom Marie Vitenberg, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. - Ordförande föreslår arbetsutskottet besluta att inte lämna något förslag till barn- och utbildningsnämnden eftersom det saknas underlag och arbetsutskottet därmed inte tagit del av informationen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och ordförandes. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt ordförandes förslag. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar att inte lämna något förslag till barn- och utbildningsnämnden eftersom det saknas underlag och arbetsutskottet därmed inte tagit del av informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 75

76 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/22 Barn- och utbildningsnämnden Marie Vitenberg Tjänsteskrivelse, månadsuppföljning mars 2019 Ärendet Ekonomisk uppföljning per 31 mars Ärendet kommer att kompletteras av förvaltningsekonom med underlag när mars månad är avslutad. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 76

77 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag till revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning, nämndsekreterare Johanna Aldén, Förslag till revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Delegationsordning barn- och utbildningsnämnden, , dnr. 2016/45. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden enligt upprättat förslag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att anta delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden enligt upprättat förslag Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 77

78 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/131 Barn- och utbildningsnämnd Johanna Aldén Tjänsteskrivelse Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning Ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag till revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Syftet med revideringen är främst att: Uppdatera lagrumshänvisningar då flera lagar ändrats eller ersatts. Implementera de ändringar som kommunstyrelsen har uppdaterat i de allmänna bestämmelserna. Förtydliga vissa rubriker. Ändringarna är markerade i förslaget. Observera att följande inte är markerat: Vilka lagrumshänvisningar som har ändrats. Alla hänvisningar har kontrollerats och ändrats vid behov. Vissa omformuleringar av rubriker. På flertalet ställen har förvaltningen t.ex. valt att lägga till beslut om i rubriken. Detta för att tydliggöra att det är fråga om ett beslut. Beslutsunderlag Förslag till revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Delegationsordning barn- och utbildningsnämnden, , dnr. 2016/45. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att anta delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden enligt upprättat förslag. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 78

79 Barn- och utbildningsnämnden Ärendenr: 2018/131 Fastställd: Reviderad: 2019-XX-XX FÖRFATTNINGSSAMLING Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden 79

80 2/21 Innehållsförteckning Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder3 Allmänt...3 Delegeringsförbud...3 Delegats frånvaro...4 Vidaredelegation...4 Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut...4 Anmälan av delegationsbeslut...4 Ordförandebeslut...5 Överklagan av delegationsbeslut...5 Förkortningslista lagar och förordningar...5 Delegationsordning Allmänna ärenden Personalärenden Ekonomi Förskola och skolbarnomsorg Grundskola och grundsärskola Skolhälsovården Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Särskild utbildning för vuxna Kulturskolan Smedjan Skolskjuts Åtgärder mot kränkande behandling...19 Undertecknande av handlingar med mera...19 Kommentar [F1]: Gula överstrykningar betyder att texten är ändrad, jämfört med den delegationsordning som BUN fastställde (BUN 2016/45) Blå text föreslås läggas till. Överstryken text betyder att texten föreslås tas bort. Dokumentansvarig: Skolchef Giltighetstid: Tillsvidare Kommentar [F2]: Utbildningschef har bytts ut till skolchef i hela dokumentet. 80

81 3/21 Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder Kommentar [F3]: Sida 3-5 är gemensam för alla nämnder. Kommunjuristen har gjort en gemensam översyn och texten är uppdaterad. Allmänt Kommunstyrelsen eller nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende. Detta kallas för att delegera beslutanderätten. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Nämnden ska besluta i ärenden som inte har delegerats. I 6 kap och 7 kap. 5-8 kommunallagen finns de bestämmelser som reglerar delegering av ärenden inom en nämnd. Ett delegationsbeslut kan inte ändras av nämnden. Nämnden kan däremot när som helst återkalla ett delegeringsuppdrag. Detta kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan även ta över ett ärende och fatta beslut i detta. En delegat kan avstå från att fatta beslut och lämna tillbaka beslutsfattandet till den som lämnat delegationen. Detta ska ske om beslutet är av sådan art som framgår av 6 kap 38 kommunallagen (se avsnitt Delegeringsförbud) eller om ärendets innehåll kräver det. Beslut som delegerats enligt denna ordning ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, fullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt i enlighet med riktlinjer och bestämmelser utfärdade av styrelsen. En delegats befogenheter är även begränsade till det egna verksamhetsområdet samt verksamhetsområdets ekonomiska ramar. Delegeringsförbud Enligt 6 kap 38 kommunallagen får inte följande typer av ärenden delegeras: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttrande till fullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. 81

82 4/21 Delegats frånvaro Om en delegat på grund av frånvaro är förhindrad att fatta ett visst beslut övertas beslutanderätten av en ersättare. Ersättare går in i följande ordning: 1.) Den som är ställföreträdande för eller vikarierar för delegaten (om inte inskränkningar i delegationsrätten har införts). 2.) Den som delegatens förvaltningschef har utsett genom särskilt beslut 3.) Delegatens förvaltningschef. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det nämndens skyldighet att fatta beslutet. Vidaredelegation Kommundirektör och förvaltningschefer får, med tillämpning av 7 kap. 6 kommunallagen, vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. En sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till styrelsen. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommundirektören eller förvaltningschefen som i sin tur ska anmäla beslutet till styrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Skillnaden är att ett fattat delegationsbeslut kan överklagas och måste anmälas till nämnden vilket inte gäller för ett fattat verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det kan finnas alternativa tolkningar och lösningar i ärendet samt att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana beslut där det redan finns fastställda regler och direktiv, exempelvis avgiftsdebitering enligt fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt fastställd turordningsregel. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden vid dess nästkommande sammanträde. Det ska således ske en månatlig inrapportering av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut ska redovisas enligt upprättad (gemensam) mall och skickas till nämndsekreteraren senast 10 dagar innan nämndens sammanträde. Varje delegationsbeslut ska kunna härledas. I redovisningen ska följande ingå; Datum för beslutet. Typ av beslut. Ärendemening. Löpnummer och/eller ärendenummer (diarienummer). 82

83 5/21 Vid protokollsparagrafen ska nämnden ta ställning till om redovisningen kan godkännas. Ordförandebeslut Vid brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas delegeras till ordföranden att besluta på nämndens vägnar. Om ordförande har förhinder beslutar vice ordföranden. Ordförandebeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Överklagan av delegationsbeslut Delegationsbeslut kan överklagas antingen med stöd av 13 kap 1-15 kommunallagen (laglighetsprövning) eller med stöd av andra bestämmelser i lag eller förordning (förvaltningsbesvär). Överklagan genom laglighetsprövning ska ske inom tre veckor från den dag då justering av protokollet från det sammanträde där delegationsbeslutet anmälts tillkännagetts på kommunens anslagstavla. För delegationsbeslut som överklagas genom förvaltningsbesvär räknas klagotiden till tre veckor från den tidpunkt som den sökande/klagande tagit del av beslutet. Förkortningslista lagar och förordningar DL Diskrimineringslagen 2008:567 FL Förvaltningslagen 2017:900 KL Kommunallagen 2017:725 LOU Lagen om offentlig upphandling 2016:1145 OSL Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400 RB Rättegångsbalken 1942:740 SkolL Skollagen 2010:800 SkolFör Skolförordningen 2011:185 GyFör Gymnasieförordningen 2010:2039 VuxF Förordning om vuxenutbildning 2011:1108 TF Tryckfrihetsförordningen 1949:105 Med skolchef avses förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen. Kommentar [F4]: Föreslår att detta läggs till för att förtydliga att förvaltingschef i avsnitt 4 är samma person/tjänst som skolchef i övriga avsnitt. 83

84 6/21 Delegationsordning 1. Allmänna ärenden Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 1.1 KL 6 kap 39 Brådskande beslut Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Barn- och utbildningsnämnd ens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden 1.2 Avge yttranden i brådskande fall (förutom i fall som avses i 1.3 och 1.4) Beslut om nämndens yttrande när remisstiden inte medger behandling på ordinarie sammanträde. 1.3 Avge yttranden till Skolinspektionen/myndighet avseende enskilda elever Avge yttrande till tillsynsmyndighet 1.4 Yttrande till domstol överklagade beslut Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 13 kap kommunallagen. 1.5 RB 12 kap KL 6 kap 36 Rättegångsfullmakt Rätt att utfärda och återkalla fullmakt att föra barn- och utbildningsnämndens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Delgivningar Rätt att motta delgivningar ställda till barn- och utbildningsnämnden (till exempel stämningsansökan och vitesföreläggande). 1.7 FL 32 Rätta beslut Rätta beslut enligt 32 förvaltningslagen. 1.8 FL 43 1 st Prövning av förvaltningsbesvär i rätt tid Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent. 1.9 TF och OSL Allmänna handlingar Myndighetsbeslut, efter begäran, att inte Skolchef Skolchef Den som fattat det överklagade beslutet Skolchef Skolchef Den som fattat det överklagade beslutet Skolchef Skolchef Dock inte i laglighetsprövning enligt kommunallag eller i frågor av principiell beskaffenhet Får överklagas hos kammarrätt (OSL 6 Kommentar [F5]: Förtydligat att det är BUN ordförande om avses samt lagt till vice ordföranden. Kommentar [F6]: Föreslår att vi skriver Yttrande till tillsynsmyndighet. Skrivningen gäller alltså generellt samt alla tillsynsmyndigheter och är oberoende av att andra myndigheter slås ihop, byter namn eller läggs ner. 84

85 7/21 lämna ut allmän handling som förvaras hos barn- och utbildningsnämnden eller att lämna ut handlingen med förbehåll Kurser och konferenser förtroendevalda Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser Representation Beslut om intern och extern representation från kr till högst kr per tillfälle Representation Beslut om intern och extern representation över kr per tillfälle Minnesgåvor och uppvaktningar Beslut enligt kommunfullmäktiges regler för förtroendevaldas och anställdas minnesgåvor och uppvaktningar Skolför. 3 kap 2 och 3, Gyför. 3 kap 1 och SkolL 26 kap SkolL 26 kap Lärotider Beslut om läsårets och terminernas början och slut samt skol- och lovdagar för eleverna och studiedagar för personalen. Utöva tillsyn över förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Gäller verksamheter vars huvudman kommunen har godkänt respektive förklarat har rätt till bidrag. Beslut efter tillsyn Gäller både beslut om att avsluta respektive ingripa i ärendet. Gäller dock inte beslut om vitesföreläggande. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Berörd chef Arbetsutskottet Berörd chef Skolchef Skolchef Skolchef kap 7 ) Kommunal författningssamling (2011:16) Kommunal författningssamling (2011:16) Kommunal författningssamling (2008:7) 1.17 Beslut gällande enskilda elever Arbetsutskottet OBS! Dock inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (6 kap 38 KL) 1.18 Beslut att utse dataskyddsombud Beslut att utse och/eller entledigande av dataskyddsombud Skolchef 85

86 8/21 2. Personalärenden Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 2.1 SkolL 2 kap 18 och 19 Beslut att låta lärare utan legitimation bedriva undervisning under längre tid än sex månader Förskolechef Övriga personalärenden delegeras numera av kommunstyrelsen som är anställningsmyndighet. Nedan följer utdrag ur Delegationsordning för kommunstyrelsen, avsnitt 4. Observera att dessa beslut ska rapporteras till kommunstyrelsen. Beslut med nr och är vidaredelegerade till rektor, förskolechef, verksamhetschef, chef för kulturskolan (BUN 2016/131 och kommunstyrelsens beslut 98/2016). Anmälan sker till förvaltningschef som i sin tur rapporterar vidare till kommunstyrelsen. (Observera att följande avsnitt är utdrag ur Delegationsordning för kommunstyrelsen) Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 4.1 LAS 4-6 AB 4-5 Beslut om anställning inom annan nämnds verksamhetsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Anställning ska ske i samråd med personalavdelningen. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Kommentar [F7]: Beslutsnummer är kontrollerade och vid behov justerade mot kommunstyrelsens delegationsordning som reviderades september Ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad, 12 månader eller mer. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Rapporteras till kommunstyrelsens genom en månatlig rapport från lönesystemet. Tjänstledighet Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. 86

87 9/ LAS 7 AB 6 Förflyttning/omplacering- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om förflyttning/omplacering inom förvaltning. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förflyttning/ omplacering ska ske i samråd med personalavdelningen. 4.4 LAS 7 Uppsägning vid arbetsbrist- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i samråd med personalavdelningen. 4.5 LAS 7 och 18-20, AB 33 Uppsägning av personliga skäl och avsked- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av personliga skäl samt beslut om avsked. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Uppsägning vid personliga skäl och avsked ska ske i samråd med personalavdelningen. 4.6 Utbildning personal inom annan nämnds verksamhetsområde För personals deltagande i utbildning till en kostnad över kronor. 4.7 AB 3 kap AB 3 kap 10 Förbud mot bisyssla- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Avstängning - personal inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om avstängning av personal. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Beslut om avstängning ska ske i samråd med personalavdelningen. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. 87

88 10/ AB 3 kap 11 Disciplinpåföljd- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut att utfärda skriftlig varning. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Beslut om disciplinpåföljd ska ske i samråd med personalavdelningen Arbetsmiljöansvar- för personal inom annan nämnds verksamhetsområde Organisera nämndernas arbetsmiljöansvar och fullgöra förekommen arbetsuppgift inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. 3. Ekonomi Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 3.1 Beslutattestanter Skolchef Ändring och komplettering av beslutattestanter under året för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. 3.2 Försäljning av material och inventarier Beslut om försäljning av material och inventarier för ett belopp uppgående till maximalt kronor. Skolchef Försäljning av material och inventarier ska ske i samråd med ekonomiavdelningen. Kommentar [F8]: Controller/ekonom Göran Andersson har granskat punkt Samtliga punkter under avsnitt 3 har granskats av BUNs förvaltningsekonom. 3.3 LOU och riktlinjer för inköp Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom respektive verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp om högst kronor. Berörd chef Enligt riktlinjer för upphandling/inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. 3.4 LOU och riktlinjer för inköp Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp överstigande kronor. mellan kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i LOU. Skolchef Enligt riktlinjer för upphandling/inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. 88

89 11/ SkolL 8 kap SkolL 9 kap 16, 10 kap 34, 11 kap 33, 14 kap SkolL 16 kap SkolL 17 kap 22-25, 17 kap 26a 3.9 SkolL 24 kap 5,6, 25 kap 11, Beslut om interkommunal ersättning förskola Beslut om interkommunal ersättning förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem Beslut om interkommunal ersättning nationella program i gymnasieskolan avseende kommuner utanför samverkansavtalet i Utbildning Skaraborg. Beslut om interkommunal ersättning introduktionsprogram Beslut som avser bidrag för elev i särskilda utbildningsformer (fristående enheter) Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef 4. Förskola och skolbarnomsorg Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 4.1 Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgift för plats i förskole- och Förskolechef skolbarnsomsorgsverksamhet 4.2 Beslut om avstängning från plats På grund av bristande avgiftsbetalning. Förskolechef 4.3 Beslut om uppsägning av plats På grund av att förälder inte betalt avgift eller att platsen inte utnyttjas. 4.4 SkolL 8 kap. 8 och 14 kap SkolL 8 kap SkolL 8 kap SkolL 8 kap SkolL 8 kap 12 3 st Lämplig sammansättning och storlek av barn/elevgrupper samt erbjuda god miljö Inhämta yttrande inför beslut om mottagande av förskolebarn från annan kommun Beslut om att ta emot förskolebarn från annan kommun Lämna yttrande till annan kommun inför dess beslut om ta emot förskolebarn Beslut om överenskommelse med annan kommun om att denna i sin förskola, vid särskilda skäl, ska ta emot förskolebarn Förskolechef Förskolechef Skolchef Skolchef Skolchef 89

90 12/21 5. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Beslutsnummer Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning 5.1 SkolL 9 kap 15 respekti ve 10 kap 30 Placering vid skolenhet Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar. Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap 12 första stycket 6). 5.2 SkolL 24 kap Skolpliktens fullgörande Beslut att medge skolpliktigt barn rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt. Skolchef Får överklagas hos allmän förvaltningsdom stol (SkolL 28 kap 5 första 5.3 SkolL 7 kap SkolL 7 kap SkolL 7 kap SkolL 7 kap 15 och 16 Uppskjuten skolplikt Prövning och beslut om att få fullgöra skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Skolplikts tidigare upphörande Prövning och beslut om tidigare upphörande av skolplikten. Förlängning av skolplikt Prövning och beslut om förlängning av skolplikten. Slutförande av skolgång Prövning och beslut om att elev får fortsätta i grundskolan även om skolplikten upphört. 5.7 SkolL Beslut att anordna särskild undervisning i stycket 7). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap 12 första stycket 2). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap 12 första stycket 3). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap 12 första stycket 3). 90

91 13/21 24 kap SkolF 9 kap SkolL 10 kap 4 och 11 kap 6, SkolF 9 kap 8 och 10 kap SkolF 9 kap 3 och 10 kap SkolF 9 kap 4 och 10 kap SkolL 9 kap SkolL 10 kap 24 tredje stycket, 25 och SkolL 11 kap 24 andra stycket p. 2, 25 och SkolL 9 kap 13, 10 kap 25 och 11 hemmet eller på annan lämplig plats Erbjudande och anordnande av språkval Beslut om urval av ämnen som elevens val Beslut om vilka ämnen som ska ingå som elevens val Beslut om ytterligare undervisningstid Utöver den garanterade undervisningstiden. Fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Beslut om mottagande av elev från annan kommun i förskoleklass Beslut om mottagande av elev från annan kommun i grundskolan Beslut om mottagande av elev från annan kommun i grundsärskolan Inhämta yttrande inför beslut om att ta emot elev från annan kommun i förskoleklass, grundskola respektive grundsärskola Skolchef Skolchef Skolchef Skolchef Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt 25 (SkolL 28 kap 12 första stycket 4) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt 25 (SkolL 28 kap 12 första stycket 4) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt 25 (SkolL 28 kap 12 första stycket 4) 91

92 14/21 kap SkolL 9 kap 13, 10 kap 25 och 11 kap SkolL 9 kap 12, 10 kap 24, 11 kap SkolL 7 kap SkolL 11 kap SkolL 7 kap 5 a 5.21 SkolL 7 kap 5b 5.22 SkolL 7 kap 5b Lämna yttrande till annan kommun inför dess beslut om ta emot elev i förskoleklass, grundskola respektive grundsärskola Beslut om överenskommelse med annan kommun om att denna i sin förskoleklass, grundskola respektive grundsärskola, vid särskilda skäl, ska ta emot barn Beslut om att ta emot elev i grundsärskola Beslut om anpassning av utbildningen för elev i grundsärskolan Avgöra om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Utreda anmälan om att elev i grundsärskolan eventuellt inte tillhör målgruppen Beslut om att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp Beslut om att ta emot elev som inte längre tillhör grundsärskolans målgrupp i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning, samt vidta de åtgärder som krävs för övergången Skolchef Skolchef Verksamhetschef centrala elevhälsan Verksamhetschef centrala elevhälsan Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 1) Ska anmälas till hemkommunen. Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 1) 6. Skolhälsovården Beslut snum mer 6.1 Hälsooch sjukvård slag Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Verksamhetsansvar för skolhälsovården Verksamhetschef centrala elevhälsan 92

93 15/21 7. Gymnasieskolan Beslut snum mer 7.1 SkolL 16 kap 36, 43, 44 och SkolL 17 kap SkolL 17 kap 11 st. 2, GyF 6 kap SkolL 15 kap GyF 7 kap 8 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om att ta emot elev till nationellt program/nationell inriktning Prövning av behörighet och beslut om att ta emot elev till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion, utformad för en grupp av elever Beslut om mottagande av ungdomar till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, om behörighetskraven för ett yrkesprogram uppfylls Antagning till gymnasieutbildningarna Beslut om antagning vid senare tillfälle än vid början av utbildningen 7.5 GyF 7 Beslut att elev får byta studieväg kap SkolL Lämna yttrande om placering utanför 16 kap 48 samverkansområdet 7.7 SkolL Beslut om mottagande av elev inom 16 kap 42, och 47 samverkansområdet 7.8 SkolL Beslut om mottagande av elev utanför 16 kap 42, och 47 samverkansområdet 7.9 GyF 9 Beslut om förlängning av undervisning på nationellt kap 7 program 7.10 GyF 7 Beslut om antalet platser som ska avsättas för fri kap 3 kvot 7.11 GyF 7 Beslut om antagning av sökande till gymnasieskolan Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt 36 (SkolL 28 kap 12 första stycket 7) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 7) 93

94 16/21 kap 3 på fri kvot 7.12 GyF 4 kap 7 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 7.13 GyF 4 Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs kap 22 och fördelning under läsåret 7.14 GyF 4 Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda kap 12 lärandet st SkolL 15 kap SkolL 5 kap SkolL 5 kap SkolL 17 kap 5 Meddela hemkommunen om en elev börjar eller slutar vid gymnasieskolan i Tidaholms kommun. Beslut om avstängning, helt eller delvis - frivilliga skolformer Beslut om avstängning, helt eller delvis - från viss utbildning med praktiska inslag Beslut att vid synnerliga skäl förlänga preparandutbildning till två år Beslut om stöd till elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) i form av dagliga resor mellan bostaden och skolan Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor 2. Förordning (1991:1120) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Barn- och utbildningsnämn dens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Barn- och utbildningsnämn dens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. Beslut snum mer 8.1 SkolL 18 kap 5 8. Gymnasiesärskolan Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan Verksamhetschef centrala elevhälsan Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 8) Kommentar [F9]: Då vi inte har gymnasiesärskola i vår verksamhet idag föreslås några punkter tas bort. Har gått igenom hela avsnitt 8 med verksamhetscheferna för elevhälsan. 94

95 17/ SkolL 18 kap SkolL 18 kap SkolL 18 kap SkolL 19 kap SkolL 19 kap 29, 40 och 40a 8.7 SkolL 19 kap GyF 4 kap 7a 8.9 GyF 4 kap GyF 4 kap 12 st. 2 Utreda anmälan om att elev i gymnasiesärskolan eventuellt inte tillhör målgruppen Beslut om att elev inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp Beslut om att erbjuda elev som inte längre tillhör gymnasiesärskolans målgrupp utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning, samt vidta de åtgärder som krävs för övergången Prövning och beslut om mottagande av elev till nationellt program/inriktning Prövning och beslut om mottagande av elev till individuellt program Lämna yttrande om placering utanför samverkansområdet Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs och fördelning under läsåret Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Verksamhetschef centrala elevhälsan Verksamhetschef centrala elevhälsan Verksamhetschef centrala elevhälsan Verksamhetschef centrala elevhälsan Verksamhetschef centrala elevhälsan Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 8) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 7) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 7) Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. Beslut snum mer 9.1 SkolL 20 kap 13 och 14 st Vuxenutbildningen Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om mottagande till grundläggande vuxenutbildning Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 9) 95

96 18/ SkolL 20 kap SkolL 20 kap SkolL 20 kap 14 och SkolL 20 kap 9 st SkolL 20 kap 9 st VuxF 2 kap SkolL 5 kap SkolL 5 kap 19 Beslut om mottagande och antagning till gymnasial vuxenutbildning Beslut om mottagande till utbildning i svenska för invandrare Vidarebefordra ansökningar och avge yttrande till annan huvudman Beslut om upphörande av utbildning Besluta att utbildningen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg På nytt bereda elev utbildning Gäller svenska för invandrare och om det finns särskilda skäl för det. Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Beslut om avstängning, helt eller delvis - frivilliga skolformer Beslut om avstängning, helt eller delvis - från viss utbildning med praktiska inslag Barn- och utbildningsnämnd ens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Barn- och utbildningsnämnd ens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 9) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 9) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 10) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 11) Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas 96

97 19/21 Beslut snum mer 10.1 SkolL 21 kap SkolL 21 kap 9 st SkolL 21 kap 9 st VuxF 2 kap SkolL 5 kap SkolL 5 kap Särskild utbildning för vuxna Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om mottagande och antagning av elev Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd om beslut enligt tredje stycket (SkolL 28 kap 12 första stycket 9) Beslut om upphörande av utbildning Beslut om att utbildningen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. På nytt bereda elev utbildning Om det finns särskilda skäl för det. Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Beslut om avstängning, helt eller delvis - frivilliga skolformer Beslut om avstängning, helt eller delvis - från viss utbildning med praktiska inslag Barn- och utbildningsnämn dens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Barn- och utbildningsnämn dens ordförande, eller vid förhinder för denne, vice ordförande i nämnden Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 10) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenä mnd (SkolL 28 kap 12 första stycket 11) Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. 97

98 20/ Kulturskolan Smedjan Beslut snum mer 11.1 Beslut om avstängning p.g.a. bristande avgiftsbetalning Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Chef för Kulturskolan Smedjan 12. Skolskjuts Beslut snum mer 12.1 SkolL 10 kap 32, 11 kap 31 och 18 kap 30 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om skolskjuts Trafikansvarig Får överklagas hos allmän förvaltningsdom stol (SkolL 28 kap 5 första stycket 5) 13. Åtgärder mot kränkande behandling Beslut snum mer 13.1 SkolL 6 kap 5 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Ansvar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SkolL 6 kap, när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget Berörd chef Kommentar [F10]: Punkt föreslås tas bort då detta inte är konkreta beslut. Samråd med kommunjurist SkolL 6 kap 6, DL 3 kap SkolL 6 kap 7, 13.1 SkolL6 kap 8, DL 3 kap SkolL 6 kap 10, DL 2 kap 7 Bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Se till att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier Upprätta plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan Skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar/trakasserier samt i förekommande fall vidta åtgärder Utbildningschef/ rektor/ förskolechef Utbildningschef/ rektor/ förskolechef Förskolechef Förskolechef Respektive chef ansvarar för sin nivå Respektive chef ansvarar för sin nivå Delegeras under förutsättning att aktuella åtgärder 98

99 21/21 omfattas av delegats beslutsrätt SkolL 6 kap 10 Ta emot anmälningar om kränkande behandling Skolchef Undertecknande av handlingar med mera Ärende/Beslut Undertecknas av Kontrasigneras av Avtal, andra handlingar och skrivelser som Nämndens beslutas av nämnden ordförande, vid dennes förfall nämndens vice Undertecknande av avtal fattade på delegation arbetsutskott Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av nämnden eller som tjänsteman eller arbetsutskott kan besluta på delegation av nämnden. ordförande Arbetsutskottets ordförande, vid dennes förfall: vice ordförande Anmärkning Undertecknande av avtal fattade på delegation tjänstemän Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av nämnden eller som tjänsteman kan besluta på delegation av nämnden. Personuppgiftsbiträdesavtal Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal Den som fattat beslutet Den som ingått huvudavtalet eller ansvarar för huvudavtalet. 99

100 Barn- och utbildningsnämnden Ärendenr: 2016/45 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden 100

101 2/19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder... 3 Allmänt... 3 Delegeringsförbud... 3 Delegats frånvaro... 4 Vidaredelegation... 4 Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut... 4 Anmälan av delegationsbeslut... 4 Ordförandebeslut... 5 Överklagan av delegationsbeslut... 5 Delegationsordning Allmänna ärenden Personalärenden Ekonomi Förskola och skolbarnomsorg Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Skolhälsovården Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Särskild utbildning för vuxna Kulturskolan Smedjan Skolskjuts Åtgärder mot kränkande behandling...18 Undertecknande av handlingar med mera Förkortningslista lagar och förordningar...19 Dokumentansvarig: Utbildningschef Giltighetstid: Tillsvidare 101

102 3/19 Generella bestämmelser för delegation gällande styrelsen och övriga nämnder Allmänt Kommunstyrelsen eller nämnd får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende. Detta kallas för att delegera beslutanderätten. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Nämnden ska besluta i ärenden som inte har delegerats. I 6 kap kommunallagen finns de bestämmelser som reglerar delegering av ärenden inom en nämnd. Ett delegationsbeslut kan inte ändras av nämnden. Nämnden kan däremot när som helst återkalla ett delegeringsuppdrag. Detta kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan även ta över ett ärende och fatta beslut i detta. En delegat kan avstå från att fatta beslut och lämna tillbaka beslutsfattandet till den som lämnat delegationen. Detta ska ske om beslutet är av sådan art som framgår av 6 kap 34 kommunallagen (se avsnitt Delegeringsförbud) eller om ärendets innehåll kräver det. Beslut som delegerats enligt denna ordning ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, fullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt i enlighet med riktlinjer och bestämmelser utfärdade av styrelsen. En delegats befogenheter är även begränsade till det egna verksamhetsområdet samt verksamhetsområdets ekonomiska ramar. Delegeringsförbud Enligt 6 kap 34 kommunallagen får inte följande typer av ärenden delegeras: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttrande till fullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter 102

103 4/19 Delegats frånvaro Om en delegat på grund av frånvaro är förhindrad att fatta ett visst beslut övertas beslutanderätten av en ersättare. Ersättare går in i följande ordning: 1.) Den som är ställföreträdande för eller vikarierar för delegaten (om inte inskränkningar i delegationsrätten har införts). 2.) Den som delegatens förvaltningschef har utsett genom särskilt beslut 3.) Delegatens förvaltningschef. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det nämndens skyldighet att fatta beslutet. Vidaredelegation Kommunchef och förvaltningschefer får, med tillämpning av 6 kap 37 kommunallagen, vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. En sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till nämnden. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommunchefen eller förvaltningschefen som i sin tur ska anmäla beslutet till nämnden vid dess nästkommande sammanträde. Skillnad mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Skillnaden är att ett fattat delegationsbeslut kan överklagas och måste anmälas till nämnden vilket inte gäller för ett fattat verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det kan finnas alternativa tolkningar och lösningar i ärendet samt att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana beslut där det redan finns fastställda regler och direktiv, exempelvis avgiftsdebitering enligt fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt fastställd turordningsregel. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden vid dess nästkommande sammanträde. Det ska således ske en månatlig inrapportering av fattade delegationsbeslut. Delegationsbeslut ska redovisas enligt upprättad (gemensam) mall och skickas till nämndsekreteraren senast 10 dagar innan nämndens sammanträde. Varje delegationsbeslut ska kunna härledas. I redovisningen ska följande ingå; Datum för beslutet. Typ av beslut. Ärendemening. Löpnummer och/eller ärendenummer (diarienummer). 103

104 5/19 Vid protokollsparagrafen ska nämnden ta ställning till om redovisningen kan godkännas. Ordförandebeslut Vid brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas delegeras till ordföranden att besluta på nämndens vägnar. Om ordförande har förhinder beslutar vice ordföranden. Ordförandebeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Överklagan av delegationsbeslut Delegationsbeslut kan överklagas antingen med stöd av 10 kap 1-15 kommunallagen (laglighetsprövning) eller med stöd av andra bestämmelser i lag eller förordning (förvaltningsbesvär). Överklagan genom laglighetsprövning ska ske inom tre veckor från den dag då justering av protokollet från det sammanträde där delegationsbeslutet anmälts tillkännagetts på kommunens anslagstavla. För delegationsbeslut som överklagas genom förvaltningsbesvär räknas klagotiden till tre veckor från den tidpunkt som den sökande/klagande tagit del av beslutet. 104

105 6/19 Delegationsordning 1. Allmänna ärenden Besluts num mer 1.1 KL 6 kap. 36 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Brådskande beslut Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 1.2 Avge yttranden (förutom i fall som avses i 1.3 och 1.4)- brådskande fall Beslut om nämndens yttrande när remisstiden inte medger behandling på ordinarie sammanträde. 1.3 Avge yttranden till Skolinspektionen/myndighet avseende enskilda elever 1.4 Yttrande till domstol överklagade beslut Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 kap RB 12 kap KL 6 kap. 31 kommunallagen. Rättegångsfullmakt Rätt att utfärda fullmakt att föra barn- och utbildningsnämndens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Delgivningar Rätt att motta delgivningar ställda till barn- och utbildningsnämnden (till exempel stämningsansökan och vitesföreläggande). 1.7 FL 27 Ompröva beslut Ompröva beslut enligt 27 förvaltningslagen. 1.8 FL 24 1 st Prövning av förvaltningsbesvär i rätt tid Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent. 1.9 Allmänna handlingar Myndighetsbeslut, efter begäran, att inte lämna ut handling som förvaras hos barn- och utbildningsnämnden eller att lämna ut handlingen med förbehåll Kurser och konferenser förtroendevalda Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser Representation Beslut om intern och extern representation från kr till högst kr per tillfälle. BUN ordförande Utbildningschef Utbildningschef Den som fattat det överklagade beslutet Utbildningschef Utbildningschef Den som fattat det överklagade beslutet Utbildningschef Utbildningschef BUN ordförande Berörd chef Dock inte i laglighetsprövning enligt kommunallag eller i frågor av principiell beskaffenhet Får överklagas hos kammarrätt (OSL 6 kap. 7 ) Kommunal författningssamling (2011:16) 1.12 Representation Beslut om intern och extern representation över Arbetsutskottet Kommunal författningssamling 105

106 7/19 kr per tillfälle. (2011:16) 1.13 Minnesgåvor och uppvaktningar Beslut enligt kommunfullmäktiges regler för förtroendevaldas och anställdas minnesgåvor och uppvaktningar. Berörd chef Kommunal författningssamling (2008:7) 1.14 Skolför. 3 kap. 2 och 3, Gyför. 3 kap 1 och SkolL 26 kap SkolL 26 kap Lärotider Beslut om läsårets och terminernas början och slut samt skol- och lovdagar för eleverna och studiedagar för personalen. Utöva tillsyn över förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Gäller verksamheter vars huvudman kommunen har godkänt respektive förklarat har rätt till bidrag. Beslut efter tillsyn Gäller både beslut om att avsluta respektive ingripa i ärendet. Gäller dock inte beslut om vitesföreläggande. Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef 1.17 Beslut gällande enskilda elever Arbetsutskottet OBS! Dock inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (6 kap. 34 KL) 2. Personalärenden Beslutsnummer 2.1 SkolL 2 kap. 18 och 19 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut att låta lärare utan legitimation bedriva undervisning under längre tid än sex månader / förskolechef 106

107 8/19 Övriga personalärenden delegeras numera av kommunstyrelsen som är anställningsmyndighet. Nedan följer utdrag ur Delegationsordning för kommunstyrelsen, avsnitt 4. Observera att dessa beslut ska rapporteras till kommunstyrelsen. Beslutsnummer 4.1 LAS 4-6 AB 4-5 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om anställning inom annan nämnds verksamhetsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Anställning ska ske i samråd med personalavdelningen Förvaltningschef har möjlighet till vidaredelegering. 4.2 Ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om ledighet som inte är avtals- eller lagreglerad, 12 månader eller mer. 4.3 LAS 7 AB 6 Förflyttning/omplacering- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om förflyttning/omplacering inom förvaltning. 4.4 LAS 7 Uppsägning vid arbetsbrist- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. 4.5 LAS 7 och 18-20, AB 33 Uppsägning av personliga skäl och avsked- inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om uppsägning på grund av personliga skäl samt beslut om avsked. 4.6 Utbildning personal inom annan nämnds verksamhetsområde För personals deltagande i utbildning till en kostnad över kronor. Rapporteras till kommunstyrelsens genom en månatlig rapport från lönesystemet. Tjänstledighet Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förflyttning/omplacerin g ska ske i samråd med personalavdelningen Uppsägning vid arbetsbrist ska ske i samråd med personalavdelningen Uppsägning vid personliga skäl och avsked ska ske i samråd med personalavdelningen Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde 107

108 9/ AB 3 kap AB 3 kap AB 3 kap 11 Förbud mot bisyssla- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Avstängning - personal inom annan nämnds verksamhetsområde Beslut om avstängning av personal. Beslut att utfärda skriftlig varning. 3. Ekonomi Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Disciplinpåföljd- personal inom annan nämnds verksamhetsområde Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde 4.10 Arbetsmiljöansvar- för personal inom annan nämnds verksamhetsområde Organisera nämndernas arbetsmiljöansvar och fullgöra förekommen arbetsuppgift inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningschef för respektive förvaltningsområde Beslut om avstängning ska ske i sam-råd med personalav-delningen Beslut om disciplinpåföljd ska ske i samråd med personalavdelningen Be- Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning sluts- num- mer 3.1 Beslutattestanter Ändring och komplettering av beslutattestanter under Utbildningschef året för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. 3.2 Försäljning av material och inventarier Beslut om försäljning av material och inventarier för ett belopp uppgående till maximalt kronor. Utbildningschef Försäljning av material och inventarier ska ske i samråd med ekonomiavdelningen. 3.3 LOU och riktlinjer för inköp Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom respektive verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp om högst kronor. Berörd chef Enligt riktlinjer för upphandling/inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. 108

109 10/ LOU och riktlinjer för inköp Inköp av material, varor och tjänster Beslut om inköp av material, varor och tjänster inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde och inom ramen för angiven budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal till ett belopp mellan kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i LOU. Utbildningschef Enligt riktlinjer för upphandling/inköp. Inköp av material, varor och tjänster inom budget och i enlighet med giltigt ramavtal betraktas som verkställighet. 4. Förskola och skolbarnomsorg Besluts num mer 4.1 Nedsättning av eller befrielse från avgift för plats i förskole- och skolbarnsomsorgsverksamhet 4.2 Avstängning från plats På grund av bristande avgiftsbetalning. Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Förskolechef Förskolechef 4.3 Uppsägning av plats Förskolechef 4.4 SkolL 8 kap. 8 och 14 kap SkolL 8 kap SkolL 9 kap. 13 Lämplig sammansättning och storlek av barn- /elevgrupper samt erbjuda god miljö Mottagande av förskolebarn från annan kommun Avge yttrande om mottagande av barn i annan kommuns förskola Förskolechef Utbildningschef Utbildningschef 5. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Beslutsnummer 5.1 SkolL 9 kap. 15 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Placering vid skolenhet Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar. Gäller både förskoleklass och Får överklagas hos Skolväsendets överkla- 109

110 11/19 respektive 10 kap SkolL 24 kap SkolL 7 kap SkolL 7 kap SkolL 7 kap SkolL 7 kap. 15 och SkolL 24 kap SkolF 9 kap SkolL 10 kap. 4 och 11 kap. grundskola. Skolpliktens fullgörande Beslut att medge skolpliktigt barn rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt. Uppskjuten skolplikt Prövning och beslut om att få fullgöra skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år. Skolplikts tidigare upphörande Prövning och beslut om tidigare upphörande av skolplikten. Förlängning av skolplikt Prövning och beslut om förlängning av skolplikten. Slutförande av skolgång Prövning och beslut om att elev får fortsätta i grundskolan även om skolplikten upphört. Anordna särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats Erbjudande och anordnande av språkval Urval av ämnen som elevens val Beslut om vilka ämnen som ska ingå som elevens val Utbildningschef gandenämnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap. 12 första stycket 6). Får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (SkolL 28 kap. 5 första stycket 7). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap. 12 första stycket 2). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap. 12 första stycket 3). Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt andra styckena (SkolL 28 kap. 12 första stycket 3). 110

111 12/19 6, SkolF 9 kap. 8 och 10 kap SkolF 9 kap. 3 och 10 kap SkolF 9 kap. 4 och 10 kap SkolL 9 kap SkolL 10 kap. 24 tredje stycket, 25 och SkolL 11 kap. 24 andra stycket p. 2, 25 och SkolL 9 kap. 13, 10 kap. 25 och 11 kap SkolL 7 kap SkolL 11 kap. 8 Ytterligare undervisningstid Utöver den garanterade undervisningstiden. Fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Mottagande av elev från annan kommun i förskoleklass Mottagande av elev från annan kommun i grundskolan Mottagande av elev från annan kommun i grundsärskolan Avge yttrande om mottagande av elev i annan kommuns förskoleklass, grundskola respektive grundsärskola Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 4) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt 25 (SkolL 28 kap. 12 första stycket 4) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt 25 (SkolL 28 kap. 12 första stycket 4) Mottagande av elev i grundsärskola Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 1) Anpassning av utbildningen för elev i grundsärskolan Avgöra om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller 111

112 13/19 ämnesområden SkolL 7 kap. 5 a 5.19 SkolL 7 kap. 5b 5.20 SkolL 7 kap. 5b Utreda anmälan om att elev i grundsärskolan eventuellt inte tillhör målgruppen Beslut om att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp Beslut om att ta emot elev som inte längre tillhör grundsärskolans målgrupp i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning, samt vidta de åtgärder som krävs för övergången Ska anmälas till hemkommunen. Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 1) 6. Skolhälsovården Beslutsnummer 6.1 Hälsooch sjukvårdslag Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Verksamhetsansvar för skolhälsovården Verksamhetschef elevhälsan 7. Gymnasieskolan Beslutsnummer 7.1 SkolL 16 kap. 36, 43, 44 och SkolL 17 kap. 14 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Mottagande av elev till nationellt program/nationell inriktning Behörighet och mottagande av elev till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion, utformad för en grupp av elever Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt 36 (SkolL 28 kap. 12 första stycket 17) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första 112

113 14/19 stycket 7) 7.3 SkolL 17 kap. 11 st. 2, GyF 6 kap SkolL 15 kap GyF 7 kap GyF 7 kap SkolL 16 kap SkolL 16 kap. 42, och SkolL 16 kap. 42, och GyF 9 kap GyF 7 kap GyF 7 kap. 3 Mottagande av ungdomar till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, om behörighetskraven för ett yrkesprogram uppfylls Antagning till gymnasieutbildningarna Antagning vid senare tillfälle än vid början av utbildningen Beslut att elev får byta studieväg Avge yttrande om placering utanför samverkansområdet Mottagande av elev inom samverkansområdet Mottagande av elev utanför samverkansområdet Förlängning av undervisning på nationellt program Beslut om antalet platser som ska avsättas för fri kvot Antagning av sökande till gymnasieskolan på fri kvot 7.13 GyF 4 kap GyF 4 kap GyF 4 kap. 12 st SkolL 15 kap. 15 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs och fördelning under läsåret Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Meddela hemkommunen om en elev slutar Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. 113

114 15/19 8. Gymnasiesärskolan Beslutsnummer 8.1 SkolL 19 kap. 29, 35, 36 och SkolL 19 kap. 29, 40 och 40a 8.3 SkolL 19 kap SkolL 18 kap SkolL 18 kap SkolL 18 kap SkolL 18 kap GyF 4 kap. 7a 8.9 GyF 4 kap. 22 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Prövning och beslut om mottagande av elev till nationellt program/inriktning Prövning och beslut om mottagande av elev till individuellt program Avge yttrande om placering utanför samverkansområdet Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan Utreda anmälan om att elev i gymnasiesärskolan eventuellt inte tillhör målgruppen Beslut om att elev inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp Beslut om att erbjuda elev som inte längre tillhör gymnasiesärskolans målgrupp utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning, samt vidta de åtgärder som krävs för övergången Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs och fördelning under läsåret Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 7) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 7) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 8) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 8) 114

115 16/ GyF 4 kap. 12 st. 2 Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. 9. Vuxenutbildningen Beslutsnummer 9.1 SkolL 20 kap. 13 och 14 st SkolL 20 kap SkolL 20 kap SkolL 20 kap. 14 och SkolL 20 kap. 9 st SkolL 20 kap. 9 st. 3 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Mottagande till grundläggande vuxenutbildning Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 9) Mottagande och antagning till gymnasial vuxenutbildning Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 9) Mottagande till utbildning i svenska för invandrare Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 9) Vidarebefordra ansökningar till annan huvudman Upphörande av utbildning Besluta att utbildningen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg På nytt bereda elev utbildning Gäller svenska för invandrare och om det finns särskilda skäl för det. Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 10) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 11) 115

116 17/ VuxF 2 kap. 27 Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas 10. Särskild utbildning för vuxna Beslutsnummer 10.1 SkolL 21 kap SkolL 21 kap. 9 st SkolL 21 kap. 9 st VuxF 2 kap. 27 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Mottagande och antagning av elev Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om beslut enligt tredje stycket (SkolL 28 kap. 12 första stycket 9) Upphörande av utbildning Beslut om att utbildningen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. På nytt bereda elev utbildning Om det finns särskilda skäl för det. Ansvar för att skaffa plats för det arbetsplatsförlagda lärandet Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 10) Får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (SkolL 28 kap. 12 första stycket 11) Rapporteras endast om platser inte kan erbjudas. 11. Kulturskolan Smedjan Be- Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning sluts- num- mer 11.1 Avstängning p.g.a. bristande avgiftsbetalning Chef för Kulturskolan Smedjan 116

117 18/ Skolskjuts Beslutsnummer 12.1 SkolL 10 kap 32, 11 kap. 31 och18 kap. 30 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Beslut om skolskjuts Trafikansvarig Får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (SkolL 28 kap. 5 första stycket 5) 13. Åtgärder mot kränkande behandling Beslutsnummer 13.1 SkolL 6 kap. 5 Lagrum Ärende/Beslut Delegat Anmärkning Ansvar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i SkolL 6 kap., när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget Berörd chef 13.2 SkolL 6 kap. 6, DL 3 kap SkolL 6 kap. 7, DL 3 kap SkolL6 kap. 8, DL 3 kap SkolL 6 kap. 10, DL 2 kap. 7 Bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Se till att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier Plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan Skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar/trakasserier samt i förekommande fall vidta åtgärder Utbildningschef/ rektor/ förskolechef Utbildningschef/ rektor/ förskolechef Förskolechef Förskolechef Respektive chef ansvarar för sin nivå Respektive chef ansvarar för sin nivå Delegeras under förutsättning att aktuella åtgärder omfattas av delegats beslutsrätt SkolL 6 kap. 10 Ta emot anmälningar om kränkande behandling Utbildningschef 117

118 19/19 Undertecknande av handlingar med mera Ärende/Beslut Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden Undertecknande av avtal fattade på delegation arbetsutskott Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av nämnden eller som tjänsteman eller arbetsutskott kan besluta på delegation av nämnden. Undertecknas av Nämndens ordförande, vid dennes förfall nämndens vice ordförande Arbetsutskottets ordförande, vid dennes förfall: vice ordförande Kontrasigneras av Anmärkning Undertecknande av avtal fattade på delegation tjänstemän Undertecknande av avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av nämnden eller som tjänsteman kan besluta på delegation av nämnden. Den som fattat beslutet Förkortningslista lagar och förordningar DL Diskrimineringslagen FL Förvaltningslagen KL Kommunallagen LOU Lagen om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslagen RB Rättegångsbalken SkolL Skollagen SkolF Skolförordningen GyF Gymnasieförordningen VuxF Förordning om vuxenutbildning 118

119 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/ Beslut om nytt dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker inom nämndens verksamhet. Enligt dataskyddsförordningen (EU 2016/679) är nämnden därmed skyldig att ha ett dataskyddsombud. Nämnden beslutade, 61/2018, att utse informationssäkerhetssamordnare Elinor Stenberg till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 24 maj Stenberg är nu tjänstledig och behöver därför entledigas. Nämnden behöver även utse en ersättare för henne. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om nytt dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden, nämndsekreterare Johanna Aldén, Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta - Att entlediga Elinor Stenberg som dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden. - Att utse Jimmy Palmqvist till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 11 april Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta Att entlediga Elinor Stenberg som dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden. Att utse Jimmy Palmqvist till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 11 april Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 119

120 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/100 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse Beslut om nytt dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden Ärendet Barn- och utbildningsnämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker inom nämndens verksamhet. Enligt dataskyddsförordningen (EU 2016/679) är nämnden därmed skyldig att ha ett dataskyddsombud. Nämnden beslutade, 61/2018, att utse informationssäkerhetssamordnare Elinor Stenberg till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 24 maj Stenberg är nu tjänstledig och behöver därför entledigas. Nämnden behöver även utse en ersättare för henne. Tidaholms kommun köper tjänsten dataskyddsombud av Falköpings kommun. Falköpings kommun har föreslagit att Jimmy Palmqvist ska utses som ersättare för Stenberg. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 61/2018 Beslut om dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden, nämndsekreterare Johanna Aldén, Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta - att entlediga Elinor Stenberg som dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden. - att utse Jimmy Palmqvist till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 11 april Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 120

121 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/52 34 Information om rapport gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har under 2018 arbetat med att inventera de personuppgifter som behandlas digitalt inom verksamheten. De personuppgiftsbehandlingar som identifierats har registrerats i en gemensam registerförteckning. Enligt den nya dataskyddsförordningen (GDPR) krävs det att varje personuppgiftsansvarig ska föra ett register över behandling av personuppgifter som utförts under dess ansvar. Registerförteckningen har därefter granskats av nämndens dataskyddsombud som även sammanställt resultatet i en rapport. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Information om rapport gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning, nämndsekreterare Johanna Aldén, Rapport Granskning av registerförteckning enligt dataskyddsförordningen, dataskyddsombud Elinor Stenberg, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta lägga rapporten gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning till handlingarna. - Ordförande framför ett tilläggsyrkande till förvaltningens förslag till beslut och menar att förvaltningen en gång per år ska rapportera till nämnden hur dataskyddsförordningen (GDPR) efterlevs. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det, förutom förvaltningens förslag till beslut, finns ett tilläggsyrkande från ordförande. Ordförande ställer först förvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med detta. Ordförande ställer därefter proposition på ordförandes tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla detta. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta Att lägga rapporten gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning till handlingarna. Att förvaltningen en gång per år rapporterar till nämnden hur dataskyddsförordningen (GDPR) efterlevs. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 121

122 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/52 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om rapport gällande barn- och utbildningsnämndens registerförteckning Ärendet Förvaltningen har under 2018 arbetat med att inventera de personuppgifter som behandlas digitalt inom verksamheten. De personuppgiftsbehandlingar som identifierats har registrerats i en gemensam registerförteckning. Enligt den nya dataskyddsförordningen (GDPR) krävs det att varje personuppgiftsansvarig ska föra ett register över behandling av personuppgifter som utförts under dess ansvar. Registerförteckningen har därefter granskats av nämndens dataskyddsombud som även sammanställt resultatet i en rapport. Beslutsunderlag Rapport Granskning av registerförteckning enligt dataskyddsförordningen, dataskyddsombud Elinor Stenberg, Utredning Förvaltningen arbetar för närvarande med att åtgärda de avvikelser och iakttagelser som framställs i rapporten. Arbetet med att implementera och efterfölja GDPR kommer således fortsätta framöver. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar lägga rapporten gällande barnoch utbildningsnämndens registerförteckning till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 122

123 Granskning av registerförteckning enligt dataskyddsförordningen Personuppgiftsansvarig: Barn- och utbildningsnämnden Tidaholm Granskad verksamhet: Registerförteckning Barn- och utbildningsnämnden Tidaholm Representant för personuppgiftsansvarig: Anneli Alm (delvis närvarande ), Johanna Aldén och Sandra Teike ( , och ). Granskare/dataskyddsombud: Elinor Stenberg Datum för granskning: , och Lagkrav Dataskyddsförordningen artikel 30 - Register över behandling 1. Varje personuppgiftsansvarig och, i tillämpliga fall, dennes företrädare ska föra ett register över behandling som utförts under dess ansvar. Detta register ska innehålla samtliga följande uppgifter: a) Namn och kontaktuppgifter för den personuppgiftsansvarige, samt i tillämpliga fall gemensamt personuppgiftsansvariga, den personuppgiftsansvariges företrädare samt dataskyddsombudet. b) Ändamålen med behandlingen. c) En beskrivning av kategorierna av registrerade och av kategorierna av personuppgifter. d) De kategorier av mottagare till vilka personuppgifterna har lämnats eller ska lämnas ut, inbegripet mottagare i tredjeländer eller i internationella organisationer. e) I tillämpliga fall, överföringar av personuppgifter till ett tredjeland eller en internationell organisation, inbegripet identifiering av tredjelandet eller den internationella organisationen och, vid sådana överföringar som avses i artikel 49.1 andra stycket, dokumentationen av lämpliga skyddsåtgärder. f) Om möjligt, de förutsedda tidsfristerna för radering av de olika kategorierna av uppgifter. g) Om möjligt, en allmän beskrivning av de tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som avses i artikel Varje personuppgiftsbiträde och, i tillämpliga fall, dennes företrädare ska föra ett register över alla kategorier av behandling som utförts för den personuppgiftsansvariges räkning, som omfattar följande: a) Namn och kontaktuppgifter för personuppgiftsbiträdet eller personuppgiftsbiträdena och för varje personuppgiftsansvarig för vars räkning personuppgiftsbiträdet agerar, och, i tillämpliga fall, för den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets företrädare samt dataskyddsombudet. b) De kategorier av behandling som har utförts för varje personuppgiftsansvariges räkning. 123

124 c) I tillämpliga fall, överföringar av personuppgifter till ett tredjeland eller en internationell organisation, inbegripen identifiering av tredjelandet eller den internationella organisationen och, vid sådana överföringar som avses i artikel 49.1 andra stycket, dokumentationen av lämpliga skyddsåtgärder. d) Om möjligt, en allmän beskrivning av de tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som avses i artikel De register som avses i punkterna 1 och 2 ska upprättas skriftligen, inbegripet i elektronisk form. 4. På begäran ska den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet samt, i tillämpliga fall, den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets företrädare göra registret tillgängligt för tillsynsmyndigheten. Resultat av granskning Verksamheten kan uppvisa en digital förteckning över personuppgiftsbehandlingar (Excelfil). Förteckningen innehåller de parametrar som dataskyddsförordningen artikel 30 p. 1 a-g föreskriver. Vad gäller de enskilda personuppgiftsbehandlingarna har verksamheten inventerat och dokumenterat personuppgiftsbehandlingar i främst automatiserade register såsom IT-system men det förekommer även personuppgiftsbehandlingar i program såsom Excel. Det finns ett förvaltningsövergripande register som avser all skolverksamhet och ett register per enhet inom förvaltningen, exempelvis gymnasium, grundskola, kompetenscentrum, barn- och utbildningskontoret o.s.v. samlade i samma Exceldokument. Flertalet behandlingar behöver utvecklas och bli mer beskrivande, tydligare eller exemplifieras vad gäller behandlingens namn, kategorier av registrerade, ändamålet med behandlingen, kategorier av personuppgifter och förutsedda tidsfrister för radering. Vissa behandlingar förefaller avse samma behandling. Representanterna för personuppgiftsansvarig har antecknat vilka behandlingar detta avser och ska se över detta tillsammans med de personer som formulerat behandlingen i registerförteckningen. Registerförteckningen saknar vidare i många fall korrekt angiven laglig grund, vilket förteckningen bör kompletteras med. Det finns också behandlingar som behöver ses över där laglig grund inte är utredd och där tillräcklig information om behandlingen saknas i nuläget. Granskning av personuppgiftsbehandlingar rörande skolskjuts har inte kunnat genomföras på avsedd tid och är därför alltjämt inte genomgångna. Då nuvarande dataskyddsombud går på föräldraledighet inom kort bör dessa behandlingar istället gås igenom med utsedd ersättare för dataskyddsombudet så snart som möjligt. Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt viss information till de registrerade enligt artikel 13 dataskyddsförordningen i form av information på Tidaholms kommuns hemsida. Dock omfattas inte alla behandlingar och informationen behöver därför utvecklas. Enligt dataskyddsförordningen artikel 32 ska den personuppgiftsanvarige vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifterna. Härigenom ställer dataskyddsförordningen krav på att den personuppgiftsansvarige arbetar strategiskt med informationssäkerhet. Aktuell verksamhet saknar dokumentation som påvisar hur verksamheten kommit fram till vilka åtgärder som krävs för att skydda personuppgifterna på ett relevant sätt. Verksamheten har inte heller någon plan för strategiskt informationssäkerhetsarbete, men av registerförteckningen framgår att det krävs inloggning, ofta flerfaktorsinloggning, för att komma åt personuppgifterna. Avvikelser och iakttagelser Registerförteckningens beskrivning av behandlingens namn, kategorier av registrerade, ändamålet med behandlingen, kategorier av personuppgifter, laglig grund och förutsedda tidsfrister för radering är i 124

125 många fall bristfällig och behöver kompletteras. Vissa behandlingar förefaller förekomma mer än en gång. Personuppgiftsbehandlingar rörande skolskjuts bör gås igenom med dataskyddsombudets ersättare så snart som möjligt. Information till de registrerade bör sammanställas och förmedlas till de registrerade utöver den information som redan finns på kommunens hemsida. Verksamheten kan inte påvisa att verksamheten har vidtagit rätt tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för personuppgifterna som behandlas inom förvaltningens verksamhet. Avgränsning Kontroll eller genomgång av personuppgiftsbiträdesavtal enligt dataskyddsförordningen artikel 28 har inte gjorts i samband med granskningen. 125

126 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om medborgarförslag om fler förskoleplatser till förskolan i Fröjered Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat överlämna ett medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden för beredning och beslut. I medborgarförslaget föreslås att det ska bli fler platser till förskolan i Fröjered (Prästkragen). Sedan är förskolan i Fröjered utökad till två avdelningar. I och med detta anser förvaltningen att medborgarförslaget ligger i linje med en avslutad process och föreslår att medborgarförslaget bör anses vara besvarat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Medborgarförslag om fler platser till förskolan i Fröjered, nämndsekreterare Johanna Aldén, Kommunfullmäktiges beslut 141/2018 Handlingar att anmäla Medborgarförslag A01-54, daterat Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att medborgarförslaget anses vara besvarat. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att medborgarförslaget anses vara besvarat. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 126

127 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/552 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Medborgarförslag om fler platser till förskolan i Fröjered Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat överlämna ett medborgarförslag till barn- och utbildningsnämnden för beredning och beslut. I medborgarförslaget föreslås att det ska bli fler platser till förskolan i Fröjered (Prästkragen). Sedan är förskolan i Fröjered utökad till två avdelningar. I och med detta anser förvaltningen att medborgarförslaget ligger i linje med en avslutad process och bör anses vara besvarat. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 141/2018 Handlingar att anmäla Medborgarförslag A01-54, daterat Barnrättsbedömning Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att medborgarförslaget anses vara besvarat. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 127

128 128

129 129

130 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2018/ Handlingar att anmäla Sammanfattning av ärendet Ordföranden anmäler följande handlingar: Medborgarförslag om att Tidaholms kommun ska införa medicindispenseringrobot/medicindispenser för personer med långvarig medicinering vilken sköts i hemmet eller på annan plats. Medborgarförslag om att det ska bli fler platser till förskolan i Fröjered. Förteckning av Gruppledare de politiska partierna representerade i kommunfullmäktige. Information om kvartalsrapport Ej verkställda beslut; social- och omvårdnadsnämnden Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att Hänskjuta medborgarförslaget om att Tidaholms kommun ska införa medicindispenseringrobot/medicindispenser för personer med långvarig medicinering vilken sköts i hemmet eller på annan plats till social- och omvårdnadsnämnden för beredning och beslut. Hänskjuta medborgarförslaget om att det ska bli fler platser till förskolan i Fröjered till barn- och utbildningsnämnden för beredning och beslut. Lägga förteckning av Gruppledare de politiska partierna till handlingar. Lägga kvartalsrapporten Ej verkställda beslut till handlingarna. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden Förslagsställarna Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 130

131 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om svar på motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm Sammanfattning av ärendet Birgitta Andersson (L) m.fl. har motionerat om att kommunen snarast gör en förstudie och projekterar för en ny förskola i Madängsholm och att den prioriteras i kommunens investeringsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att remittera motionen till barnoch utbildningsnämnden. Yttrandet ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningen/vara upprättat senast Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om att godkänna lokalutredning gällande förskolor och därmed anta de föreslagna åtgärderna i utredningen. En av åtgärderna är nedläggning av förskolan i Madängsholm (Linblomman) år Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att en förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm inte ska genomföras och motionen därmed avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Yttrande angående motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, skolchef Anneli Ahlm, Barn- och utbildningsnämndens beslut 39/2019 Beslut om lokalutredning förskolor, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 125/2018, Motion - förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, Motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm. - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta om omedelbar justering av paragrafen. - Krister Rohman (KD) föreslår arbetsutskottet besluta föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och Rohmans. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Votering begärs. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 131

132 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till förvaltningens förslag. NEJ: Bifall till Rohmans förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 3 NEJ: 2 Följande röstar JA: Lena Andersson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Lisbeth Ider (V). Följande röstar NEJ: Krister Rohman (KD), Ulf Alteg (M). Ordförande finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag, inklusive förslaget om omedelbar justering av paragrafen. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm. Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta om omedelbar justering av paragrafen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 132

133 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/530 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Tjänsteskrivelse Yttrande angående motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm Ärendet Birgitta Andersson (L) m.fl. har motionerat om att kommunen snarast gör en förstudie och projekterar för en ny förskola i Madängsholm och att den prioriteras i kommunens investeringsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att remittera motionen till barnoch utbildningsnämnden. Yttrandet ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningen/vara upprättat senast Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 39/2019 Beslut om lokalutredning förskolor, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 125/2018, Motion - förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, Motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, Utredning Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om att godkänna lokalutredning gällande förskolor och därmed anta de föreslagna åtgärderna i utredningen. En av åtgärderna är nedläggning av förskolan i Madängsholm (Linblomman) år Mot bakgrund av detta anser förvaltningen att en förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm inte ska genomföras och motionen därmed avslås. Barnrättsbedömning Detta ärende är en del av ett större arbete kring förskoleverksamhet i Tidaholms kommun. Grunden till det arbetet har legat på att säkerställa både kvalitet och arbetsmiljö för förskolebarn. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm. - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta om omedelbar justering av paragrafen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 133

134 1/3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2019/64 39 Beslut om lokalutredning förskolor Sammanfattning av ärendet Kommunövergripande förskoleutredning gällande lokaler. Uppdraget med utredningen har varit att se över hur förvaltningen på bästa sätt kan nyttja verksamhetens lokaler. Förvaltningen presenterade lokalutredningen vid nämndsammanträdet Det är nu fråga för nämnden om att fatta beslut i ärendet. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , Beslut om lokalutredning förskolor. Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Lokalutredning förskoleverksamheten, skolchef Anneli Ahlm, Barn- och utbildningsnämndens beslut 14/2019 Information om lokalutredning förskolor, Underlag minskade kostnader kostnadskalkyl förskola Rosenberg, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse, projektledare Ci Olofsson, Investeringsprojekt tillbyggnad förskola Ekedalen, förvaltningsekonom Marie Torin Vitenberg Investeringsprojekt förskola Rosenberg ny, förvaltningsekonom Marie Torin Vitenberg Konsekvenser av placering av femåringar på Rosenbergsskolan och Forsenskolan, förskolechef Susanne Hammar och projektledare Ci Olofsson Förskoleutredning statistik per år , förskolechef Susanne Hammar och projektledare Ci Olofsson, reviderad Strategisk plan och budget , antagen av kommunfullmäktige , reviderad Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lokalutredningen och därmed besluta anta de föreslagna åtgärderna. - Krister Rohman (KD) yrkar på att ärendet ska återremitteras med uppdrag till förvaltningen att söka alternativa lösningar för Linblomman och dagbarnvårdare. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets och Rohmans. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Votering begärs. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 134

135 2/3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden godkänner följande propositionsordning: JA: Ärendet avgörs idag. NEJ: Ärendet avgörs vid ett senare tillfälle. Omröstningen utfaller med: JA: 6 NEJ: 5 Följande röstar JA: Lena Andersson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Georgos Moschos (S), Kristina Spetz-Larsson (S), Lisbeth Ider (V), Anna Wik (JA). Följande röstar NEJ: Krister Rohman (KD), Jenny Svensson (L), Elisabeth Alfredsson (M), Ulf Alteg (M), Aili Räisänen (SD). Ordförande finner att barn- och utbildningsnämnden beslutat att ärendet avgörs idag. Ordförande finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna lokalutredningen och därmed besluta anta de föreslagna åtgärderna. Reservation Krister Rohman (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag om återremiss. Ulf Alteg (M), Elisabeth Alfredsson (M) och Aili Räisänen (SD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Till förmån för den Moderata Motsion om Nybygge av ny förskola i madängsholm. Protokollsanteckning Anna Wik (MP) lämnar följande protokollsanteckning: Miljöpartiet ser med tveksamhet och har flera frågetecken angående den lokalutredning som nu är gjord men kommer ändå gå med på detta beslut då vi inte kan se några andra möjligheter med utgångpunkt från den nu genomförda utredningen. I framtiden kommer vi alltid i uppdrag, utredningen efterfråga en påverkans- och riskanalys, för barnet/en, för föräldrarna/föräldern, av ekonomiska förutsättningar, vilken klimatpåverkan positivt eller negativt som beslutet ger, lokaler och hur orten påverkas. 1. Barnens behov av en trygg och fungerande förskola 2. Föräldrars/förälders kontakt och möjlighet att hämta och lämna barnen. Också om det finns fler barn i familjen på andra förskolor, skolor eller fritids som skall hämtas o lämnas. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 135

136 3/3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 3. Klimatpåverkan, vilka förlängda resvägar blir det för förälder, finns det kommunala transporter som gör att föräldrar som inte har möjlighet till bil eller vill undvika äga eller köra bil kan hämta och lämna barnet/barnen. På vilket sätt fördyras resvägen för föräldern. 4. Ekonomiska förutsättningar för kommunen. 5. Hur beslutet påverkar den ort som berörs. Vi vill ändå påpeka att en förskola med bara en avdelning är ytterst sårbar för både barn och personal. Däremot kan samarbete med låg- och mellanstadium i något fall vara acceptabelt. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 136

137 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018/ Motion - förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm Sammanfattning av ärendet Birgitta Andersson (L) m.fl. har motionerat om att kommunen snarast gör en förstudie och projekterar för en ny förskola i Madängsholm och att den prioriteras i kommunens investeringsplan. Kommunfullmäktige har hänskjutit motionen till kommunstyrelsen för beredning. Första steget i beredningen är att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar om vilken eller vilka nämnder/instanser som ska yttra sig över motionen, eller om motionen ska beredas enbart av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om remittering av motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, kommunjurist Jenny Beckman, Motion om förstudie och projektering för en ny förskola i Madängsholm, Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden. Yttrandet ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningen/ vara upprättat senast Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 137

138 138

139 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/92 37 Beslut om svar på remiss från Skolinspektionen - Drottning Blankas Gymnasieskola Sammanfattning av ärendet Drottning Blankas Gymnasieskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Drottning Blankas Gymnasieskola Skövde i Skövde kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Tidaholms kommun har getts möjlighet att avlämna yttrande över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj Lägeskommunen Skövde förväntas fatta beslut i frågan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Remiss från Skolinspektionen, nämndsekreterare Johanna Aldén, Remiss från Skolinspektionen , dnr SI 2019:970. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 139

140 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/92 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Remiss från Skolinspektionen Ärendet Drottning Blankas Gymnasieskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Drottning Blankas Gymnasieskola Skövde i Skövde kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Tidaholms kommun har getts möjlighet att avlämna yttrande över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj Lägeskommunen Skövde förväntas fatta beslut i frågan Beslutsunderlag Remiss från Skolinspektionen , dnr SI 2019:970. Barnrättsbedömning Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 140

141 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Skövde kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Drottning Blankas Gymnasieskola AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Drottning Blankas Gymnasieskola Skövde 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Drottning Blankas Gymnasieskola AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 213 Postnummer Ort Stockholm 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller 141

142 föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Ann Marie Viiala ann marie.viiala@academedia.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Kvalitets och utvecklingsansvarig Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Barn och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Handels och administrationsprogrammet Handel och service Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår

143 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Hantverksprogrammet Övriga hantverk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Vård och omsorgsprogrammet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. 143

144 Drottning Blankas Gymnasieskola i Skövde avser att starta Handels och administrationsprogrammet med inriktning Handel och service Inför etableringen har det genomförts en intresseundersökning vid besök på olika högstadieskolor i upptagningsområdet under januari Se Bilaga B Beskrivning av intresseundersökning DBGY Skövde. Resultat av intresseundersökningen visar att 46 elever visat ett riktat intresse för att söka skolan, programmet och inriktningen i första hand av totalt 100 potentiella tillfrågade elever. Se bilaga B Intresseundersökningar DBGY Skövde. Enligt Skolverket SIRIS elevstatistik ökar antal elever i gymnasieåldern från 575 år 2017 till 604 år 2020, d v s en ökning med 29 elever eller 5 %. Ökningen fortsätter därefter och år 2025 beräknas det 631 potentiella elever. ( cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_sub=1&p_ar=2017&p_lankod=14&p_kommunkod=1496&p_s kolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=g) Givet den höga andelen intresserade elever och den tydliga tillväxten av antal elever totalt sett under kommande läsår så ser vi det som högst troligt att vi ska kunna att HAHAN. Detta kan vi göra samtidigt utan att nämnvärt påverka den kommunala motsvarande utbildningen. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Beräkning av kostnad utgår från de genomsnittliga kostnader som vi i dagsläget har för skolorna inom huvudmannen. Genom att ingå i AcadeMediakoncernen har vi fördelaktiga inköpspriser på t.ex. material till skolbibliotek, läromedel och litteratur men även bra skolmatsavtal och avtal för datorer som förhandlas direkt med tillverkarna vilket hjälper oss att hålla kostnaderna för detta nere. Kostnaden för skolbibliotek är baserat på de befintliga avtal vi har med våra leverantörer för litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Beräkning av kostnader för lokaler utgår på samma sätt från de genomsnittliga kostnaderna för lokaler på likvärdiga orter inom AcadeMediakoncernen. Även inom detta område drar vi nytta av att ingå i AcadeMediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrågor för att nyttja fördelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. I varje fall gäller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden görs i relation till skolans lokala förutsättningar och behov. Kostnaderna kan därmed skilja sig åt mellan skolor och mellan läsår. Genom att löpande följa upp kostnader för alla skolor och aktivt arbeta med leverantörer har vi däremot en mycket god kännedom om vilka faktiska kostnadsspann det rör sig om i olika delar. Det gör att vi kan ha en effektiv och ändamålsenlig framförhållning i kostnadsplaneringen för såväl etablering av nya utbildningar som befintliga skolor. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Bifogar årsredovisning [Bilaga B3.2] Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats 144

145 vilka kontakter som tagits med kommunen. 3.3 Grundbelopp Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev från elevernas hemkommun. I planerad budget baserar vi oss på de uppgifter som aktuell kommun har lämnat till AcadeMediakoncernen för sökta program och inriktningar gällande året 2018, även om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in från kommuner med andra ersättningsbelopp och därmed skulle kunna påverka skolans finansiering. I lagd budget har vi inte tagit höjd för detta, vi räknar endast med indexering av bidragsbeloppen med 1 % per år trots att både löner och hyra uppräknats mer för kommande år. De aktuella bidragsbeloppen framgår i bilagd budget i bilaga B Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Vi planerar inte att få några övriga inbetalningar eller intäkter utöver skolpeng. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Då ansökan avser övertagande av en redan befintlig enhet finns inga explicita kostnader eller investeringar förenade med etablering. Finansiering av skolan sker i dagsläget genom kommunala bidrag (grundbelopp) från resp. elevs hemkommun. 145

146 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 0 Personal/lärare Lärare gymnasieskola 0 Övrig personal 0 Administration Administration 0 Rekrytering Rekrytering 0 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 0 Lokalhyra Lokalhyra 0 Speciallokaler Speciallokaler 0 Möbler Möbler 0 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 0 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 0 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer Datorer 0 Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering 0 Elevhälsa 0 Skolmåltider 0 Försäkringar Försäkringar 0 Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 0 0 Över/Underskott 0 Över/Underskott Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 146

147 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. 147

148 Verksamheten avser bedriva skolenheten på samma adress, Kavelbrogatan 2C, som idag och kommer att omfatta samma lokaler. Dessa lokaler är väl anpassade för den befintliga undervisningen såväl som den tilltänkta utökningen. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa För idrottsundervisningen och övriga inslag av idrotts och friluftsaktiviteter på utbildningen samarbetar skolan med lokala aktörer såsom idrottshallar, föreningar, sim och isanläggningar samt idrottsplatser för både inom och utomhusaktivitet. Behörig idrottslärare finns på skolan. I praktiken betyder det att skolan hyr in sig vid de olika idrottsanläggningarna och dess utrustning utifrån undervisningens och utbildningens planering. Utrustning såsom läromedel och HLR utrustning m.m. som behövs för den del av idrottsundervisningen som genomförs i skolans lokaler finns på skolan. Naturvetenskapliga ämnen För de naturvetenskapliga ämnen som ingår i de utbildningar som skolan idag bedriver och för utökningar som ansökan avser, är det verksamhetens bedömning att inga specialsalar är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta del av undervisningen. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Skolan har idag tillgång till de speciallokaler som behövs för att bedriva undervisning på befintliga program på skolenheten. Stylistsal, Hudvårdssal, Metodrum för VO, Metodgym och Praktiksal för HT. Den tilltänkta utökningen inom Handel och administrationsprogrammet kommer bedrivas i befintliga lokaler. En stylistsal är en praktiksal för elever på HVSTY. Salen innehåller vattentillgång, spegelpelare och höga arbetsstolar där eleverna kan arbeta på varandra. Salen innehåller även rit och skisstationer. Inventarier för inriktningen finns även i salen så som penslar, sminkprodukter, kammar etc En hudvårdssal är en praktiksal för elever på HVHUD. Salen innehåller vattentillgång, hudvårdsstolar och massagebänkar samt arbetsredskap för fotvård. Inventarier för inriktningen finns även i salen så som vaxapparater, hudvårdsverktyg och förstoringslampor. Ett metodrum för VO innehåller vårdsängar, ergonomiska hjälpmedel samt HLR utrustning. Inventarier för inriktningen finns även i salen så som stetoskop, praktikdockor, pulsmätare etc. Ett metodgym innehåller övningmaskiner för bl.a. fysisk träning och ergonomi. 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolbibliotek finns i nuvarande skolbyggnad och tillgängligt hela skoldagarna. Utbudet består av referenslitteratur, facklitteratur, skönlitteratur, tidskrifter och även dagstidningar. Skolan kommer också under rektors ledning att upprätta en biblioteksplan där det lokala arbetet med att nyttja bibliotekens resurser beskrivs. Fokus ligger på att nyttja bibliotekets resurser som ett stöd i elevernas kunskapsutveckling. Detta innefattar både gemensamma större insatser som berör skolan som helhet och mer riktade mindre insatser inom ramen för specifika kurser. För att ytterligare underlätta processen kommer huvudmannen ansvara för att spridning och stöd till implementering kring framgångsrika arbetssätt från övriga skolor. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 148

149 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 14 Antal elever per lärare, läsår 2 13 Antal elever per lärare, läsår 3 13 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 13 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. ansvarar för sin inre organisation och organiserar lärarresurserna på skolan utifrån antalet antagna elever på respektive program. I dagsläget har skolan olika programarbetslag. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses IT, Kök & Vaktmästartjänster 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Funktioner och kompetens: På skolenheten finns en elevhälsa som under ledning av rektor driver arbetet med stödja elevernas utveckling mot målen. Den består av både anställd och kontrakterad kompetens. Skolsköterskefunktionen ingår också i huvudmannens skolsköterskeorganisation, vars arbete leds och kvalitetssäkras av Medicinsk verksamhetschef. Skolläkare, skolpsykolog finns via avtal. Specialpedagog och kurator är anställda. Elevhälsomöten hålls varje vecka för att följa upp det främjande/förebyggande arbetet samt det åtgärdande. Elevhälsoplan (Se bilaga Elevhälsoplan): För att säkerställa att samtliga elever får stöd i den utsträckning och den form som de har rätt till utgår skolorna från den centralt framtagna Elevhälsoplanen där både rutiner och blankettstöd återfinns. Planen implementerades vid den befintliga skolenheten under hösten Planen är ett stöd för skolorna i deras dagliga elevhälsoarbete och dess syfte är att ge verksamheten en gemensam plattform för att driva ett framgångsrikt och likvärdigt arbete med elevhälsofrågorna. Informationen riktar sig till rektorer och personal på samtliga skolor och den underlättar det dagliga arbetet att följa rådande lagar och regler så att elevers hälsa och välbefinnande prioriteras i syfte att främja måluppfyllelsen. Uppdrag (främjande/förebyggande/åtgärdande samverkan personal): I Elevhälsoplanen redogörs för elevhälsans huvudsakliga uppdrag som är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För att synliggöra det främjande och förebyggande arbetet har man hjälp av verksamhetens Elevhälsopyramid. Pyramiden fungerar både som begrepp och planeringsstöd för de gemensamma insatserna. För att identifiera rätt insatser på de olika nivåerna görs en kontinuerlig uppföljning av närvaro, EWS (Early warning system för att följa upp elevernas utveckling mot att nå kunskapskraven), trygghet, satta betyg, undervisningsutvärderingar. Utifrån resultaten identifieras behoven i verksamheten. Inledningsvis läggs mycket fokus på att främja goda lärmiljöer där eleverna är trygga och där en fungerande kommunikation finns mellan personal och mellan personal och elever. Elevhälsan medverkar i frågor som rör elevernas arbetsmiljö, värdegrundsarbetet och arbete mot kränkande behandling. Inom verksamheten tar vi fasta på att Elevhälsan ska vara synlig, verka stödjande och rådgivande för lärare, mentorer och rektor, och även ha ansvar för att upprätthålla god kontakt med socialtjänst, öppenvård, BUP, m.m. på orten. Funktionerna i elevhälsan erbjuder även riktade insatser till enskilda elever utifrån skolsituation samt mående och social situation. Likaså arbetar man rådgivande gentemot mentorer och undervisande lärare då det finns ett behov av insatser för elever i behov av extra anpassningar inom ordinarie undervisning. Samtliga funktioner i elevhälsan finns tillgängliga för att samtala med personal som känner oro för en elevs måluppfyllelse, hälsa eller välmående. Elevhälsan medverkar när det gäller utredningar för särskilt stöd. Att verka för elevernas utveckling mot utbildningens mål och att arbeta förebyggande och hälsofrämjande innefattar ett strukturerat samarbete mellan skolans övriga personal och elevhälsan. Gemensamma forum finns där samtliga personal på skolan samlas och skolutvecklingsarbetet planeras och utvärderas 149

150 (arbetsplan, främjande och förebyggande arbete). Kompetensutveckling: Inom DBGY strävar vi efter att se varje elev skall ges de bästa förutsättningarna för att lyckas nå målen i skolan. Ur detta perspektiv blir elevhälsan en viktig del av elevernas kunskaps och värdegrundsutveckling då god hälsa och sunda vanor är avgörande för en elevs möjlighet att nå målen. Inom DBGY har vi återkommande kvalitetsutvecklande träffar för att stärka de lokala elevhälsteamen. Insatser har bl.a. innefattat träffar för specialpedagoger med fokus på främjande insatser och gemensamma EHT dagar där samtliga skolors EHT team träffas. Fokus har tidigare legat på att sprida framgångsrika arbetssätt inom: Närvaro, Kommunikation/Samverkan med lärare samt Studier och psykiskt välmående. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Skolan har, i enlighet med 2 kap. 29 samt 30 Skollagen (2010:800), tillgång till personal med studie och yrkesvägledningskompetens i frågor gällande deras framtida yrkes eller studieval. Den befintliga skolenheten har sedan tidigare ett välfungerande arbete med att driva studie och yrkesrådgivning. organiserar för att skolan kan bedriva både det breda studie och yrkesvägledningsuppdraget (samtlig personal involverade) samt det riktade sådana (studie och yrkesvägledarens insatser). Organisationen för studie och yrkesvägledning anpassas kontinuerligt efter elevernas behov. Samtliga elever får information om sin utbildning och erbjuds även personliga vägledningsträffar, besök på yrkes och studiemässor samt information kopplat till kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet eller kurser som krävs för särskilda studievägar på universitet eller högskolor. Huvudmannen ansvarar i sin tur för spridning av framgångsrika upplägg från övriga skolor. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Rutiner och uppföljning: Skolan följer den centralt framtagna elevhälsoplanen där samtliga rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd finns tillgängliga. Elevhälsoplanen utgår från Skollag och Skolverkets modell över arbetsgång för arbete med stödinsatser. Utöver detta nyttjas verksamhetens elevadministrativa system Schoolsoft. Här finns möjligheterna att dokumentera extra anpassningar med syftet att kartlägga vilka som fungerar väl respektive mindre väl. Målet är att ta reda på vad som fungerar väl för eleverna både på individ och gruppnivå. Inkluderande undervisning: Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska nås ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Extra anpassningar: En del elever är i behov av stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i ordinarie undervisning, för att utvecklas mot kunskapsmålen eller de kurskrav som minst ska uppnås. Lärare ska då tidigt sätta in stödinsatser i form av extra anpassningar. Inför att det individuella stödet sätts in ses också organisationen omkring eleven över. Det kan ske genom att bedöma hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur elevgruppen fungerar samt hur elevens lärmiljö är organiserad. Den centrala Elevhälsoplanen innehåller exempel på extra anpassningar som kan ges. Om en elev efter en tids stöd fortfarande inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås intensifieras stödinsatserna och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. I detta läge förs alltid en dialog med specialpedagog och övriga lärare. Utredning om behov av särskilt stöd: Om de extra anpassningarna fortfarande inte fungerar görs en anmälan till rektor om elev som riskerar att ej uppnå de kunskapskrav som minst ska nås. Då beslutar rektor om att upprätta en utredning. Utredningen består av två delar. Först en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ, grupp och organisationsnivå. Fokus ligger på att göra en allsidig kartläggning med observationer och genomlysning av elevens lärmiljö samt de extra anpassningar som hittills gjorts och vad de lett till. Även eventuella åtgärdsprogram, resultat på prov, frånvaro och info från elevhälsan dokumenteras. På gruppnivå kan man titta på de pedagogiska metoder som används, hur elevgruppen fungerar och läromiljön organiseras. På organisationsnivå tittar man på hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar resurser. Efter kartläggningen görs den pedagogiska bedömningen där fokus ska ligga på hur skolan kan utforma och anpassa miljön för eleven. Här gör man också en bedömning huruvida elevens behov kan tillgodoses inom ramen för extra anpassningar eller om eleven är i behov av särskilt stöd. Utredningen dokumenteras i de centralt framtagna elevhälsoblanketterna. Beslut om att upprätta åtgärdsprogram eller inte fattas av rektor. Särskilt stöd: Särskilt stöd är insatser av mer ingripande och omfattande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning och varaktighet som gör att vissa insatser ses som särskilt stöd istället för extra anpassningar. Särskilt stöd kan också ges om elev har andra svårigheter i sin studiesituation såsom fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som gör att eleven har omfattande stödbehov. Likaså kan elev som varit mycket frånvarande vid upprepade tillfällen eller en längre tid vara i behov av särskilt stöd om detta har påverkat elevens möjligheter att nå kunskapskraven. En elev kan också vara i behov av särskilt stöd om eleven har betydande svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter som påverkar elevens möjligheter att nå kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärdsprogram: Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid utarbetandet av åtgärdsprogram. 150

151 Åtgärdsprogram kan utarbetas även om elev och/eller vårdnadshavare frånsäger sig möjligheten att delta. Vårdnadshavare skall dock alltid skyndsamt delges åtgärdsprogrammet i skriftlig form då detta kan överklagas. Skolan ska förvissa sig om att elev och vårdnadshavare förstår överklagansmöjligheten och på skolan ska det finnas information på de vanliga minoritetsspråken. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå hur behovet av särskilt stöd ska tillgodoses. Detta innebär att de konkreta åtgärder som ska vidtas med anledning av det identifierade behovet av särskilt stöd ska anges. I åtgärdsprogrammet skall ej medicinska diagnoser eller tillstånd framgå. Hänvisning till underliggande utredningar är dock möjlig om sådana utredningar finns. Uppföljning och utvärdering: Vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet beslutas avslutningsvis när uppföljning och utvärdering ska ske samt vem som är ansvarig. Uppföljning görs löpande av de som ansvarar för respektive åtgärd. I vissa fall följs insatserna upp tillsammans med elevhälsan redan innan utvärderingen. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Grunden för vårt kvalitetsarbete är att utifrån rådande behov systematiskt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ska ge dem goda förutsättningar för vidare studier och arbetsliv. Systematiken regleras genom att rektors upprättade årsplanering utgår från huvudmannens centralt beslutade kvalitetsprocesser. Dessa listas i verksamhetens kvalitetshjul. KVALITETSBEGREPP: I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Funktionell kvalitet handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Till sist använder vi begreppet Ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET: Interna granskningar: Med jämna mellanrum genomförs interna granskningar i vilka huvudmannen utifrån skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn granskar verksamheten. Granskningarna ger huvudmannen en helhetsbild av hur skolan arbetar och om det görs enligt författningskraven. Mot bakgrund av resultat och uppföljningar inom olika områden besöks varje skola varefter man intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att kunna göra en bedömning av skolans dagliga arbete och dess rutiner. Granskare genomför även lektionsbesök och granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. Nationella kursprov: Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen ger huvudmannen och skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. EWS OCH EXAMENSPROGNOSER: Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom EWS och Examensprognoser. I verktyget EWS (Early Warning System genomförs regelbunden uppföljning av elevernas kunskapsutveckling). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som förväntas nå målen, riskerar att inte nå målen, extra anpassningars genomförande och effekt samt vara grund för utveckling av undervisningen på grupp och individnivå. Examensprognoser genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. ENKÄTER: Ett antal betydelsefulla enkäter genomförs varje läsår: Likabehandlings och värdegrundsenkäten, Elevenkät (kundundersökning) och medarbetarenkät (Medarbetarundersöking) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings och värdegrundsenkäten (LoV enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl huvudmannen och skolan lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev och medarbetarenkäter genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförs vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 10 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN: Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument i vilken både skolan och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september/oktober. Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de mål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara låg. Under perioden augusti september upprättar sedan varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade. Arbetsplanen syftar till 151

152 säkerställa skolans plan för det systematiska kvalitetsarbetet och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Se Bilaga B8.2_Klagomålsrutin_DBGY AB_Skövde. På samtliga skolors hemsida samt via Schoolsoft finns information om hur elever eller vårdnadshavare som har klagomål på utbildningen går tillväga. Våra rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen utgörs av två steg Det första steget är att klagomålet utreds på skolnivå och det andra på huvudmannanivå. Principen är att klagomålet ska utredas och åtgärdas på den nivå det gäller. Eleverna och vårdnadhavare/föräldrar informeras om rutinerna i samband med introduktionsperioden vid läsårsstart, kontinuerligt under läsåret och även på föräldramöten. Mer utförlig beskrivning finns i bilagan och klagomålet ska sändas till någon av följande adresser: E post: klagomal@dbgy.se. Postadress: Drottning Blankas Gymnasieskola, Box 2121, Göteborg. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. För att skapa en utbildning med god kvalitet och trygga miljöer för lärande är elevernas delaktighet, inflytande och nära samverkan med lärare och skolledning avgörande. Elevinflytandet sker och följs upp via interna granskningar, undervisningsutvärderingar, enkäter samt via lokala forum såsom elevråd, elevkår, mentorstider samt inom undervisningen. I samtliga forum uppmuntras eleverna att påverka både undervisningen och utbildningen i stort. Skolan kommer värna om korta beslutsvägar och ge utrymme för ett reellt och angeläget inflytande som förbättrar och utvecklar utbildningen. Skolan uppmuntrar eleverna att initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor på skolan i demokratiska former. Elever deltar i skolans likabehandlings och värdegrundsarbete och upprättandet av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Därtill företräds eleverna vid skolan av elevskyddsombud, vilka utbildas och deltar i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. För att eleverna ska kunna påverka utbildningen och undervisningen ges alla elever information om skolan och utbildningens utformning samt deras rättigheter och ansvar. Inom ramen för varje kurs planerar läraren tillsammans med eleverna undervisningens innehåll och upplägg. Under kursens gång utvärderar lärare och elever tillsammans kursen och justerar arbetsformerna efter behov och önskemål. Huvudmannen och skolan är transparenta i sin verksamhet med syftet att uppmuntra till påverkan och inflytande. Om en elev eller vårdnadshavare vill lämna ett klagomål på utbildningen finns huvudmannagemensamma rutiner framtagna med information på Schoolsoft (skoladministrativt system) samt via hemsidan. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Skolans värdegrundsarbete utgår från de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Stort fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet med målet att frambringa en trygg skolkultur. All personal inklusive skolledning och elevhälsa bidrar. Huvudmannen uppmuntrar till externa samarbeten med exempelvis kommuner för att stärka elevernas förståelse för sig själva och sin omgivning. Spridning av arbetsformer, förhållningssätt och tillämpningar görs lokalt på skolan men också inom ramen för verksamheten. ansvarar för att upprätta forum/skapa utrymme för att skolans personal, EHT, elever och rektor att driva och konkretisera det främjande och förebyggande arbetet (exempelvis under pedagogiska forum, EHTmöten, mentorstider och elevråd). Som del i arbetet utgår man bland annat från den Likabehandlings och värdegrundskartläggning som genomförs i oktober. Enkät ger information om elever känner sig trygga, har fått information om arbetet som drivs, om man vet vem man skall vända sig till, om man upplever att personal behandlar elever med respekt etc. Resultatet ger en god bild av elevernas upplevelse av skolans värdegrundsarbete. De anmälningar om kränkande behandling som inkommer från skolorna under året är också en del av kartläggningen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Kartläggningen på huvudmanna och skolnivå ligger till grund för upprättandet av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som tas fram i januari varje år. I den konkretiseras det målinriktade arbetet utifrån främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Huvudmannen bedömer då också vilka övergripande insatser som behöver göras på huvudmannanivå för att säkerställa att samtliga skolor arbetar målinriktat för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvalitetssäkring av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering görs av huvudmannen (utifrån kraven i författningarna samt huvudmannagemensamma riktlinjer). 152

153 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Huvudmannen kommer att se till att skolan bedriver ett aktivt arbete för att främja likabehandling och motverka trakasserier och kränkande behandling, och att personalen på skolorna agerar i linje med de skyldigheter som anges i skol och diskrimineringslag. Rutinen för att anmäla, utreda och vidta åtgärder beskrivs i huvudmannens rutin vid kränkande behandling (se bilaga B9.2_Rutiner KB_DBGY AB_Skövde). 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Demokratiska värderingsuppdraget (såsom det beskrivs i läroplan och skollag) präglar verksamheten och kommer att vara en naturlig del av skolans arbete. Samtliga elever skall ges goda möjligheter för påverkan och inflytande. Forum som upprättas är elevråd/elevkår, mentorstider och andra forum som skolan anser viktiga. Varje lärare planerar och bedriver sin undervisning utifrån rådande styrdokument. Uppföljning av hur väl skolan bedriver sitt värdegrundsuppdrag sker genom interna granskningar, likabehandlings och värdegrundsenkäten (varje HT) samt undervisningsutvärderingar där specifika frågor riktade mot demokratiuppdraget finns samt undervisningsplaner. I undervisningsutvärderingarna undersöks bland annat hur väl undervisningen har ett tydligt värdegrundsperspektiv (t.ex. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. samt Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. ). 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Undervisningens organisation: Huvudmannen bistår rektor som ansvarar för att utbildningen utgår från rådande styrdokument och att verksamheten organiseras utifrån att alla elever ska nå målen för utbildningen. Vid rekrytering tas stor hänsyn till att säkerställa kompetens, erfarenhet och engagemang att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Stor vikt läggs vid anpassningsbarhet gentemot elevernas behov, erfarenhet och intressen som grund för att stärka motivationen. En gemensam syn på lärande och kunskapsbegrepp eftersträvas och en dialog om utvecklingen av dessa sker löpande. Utifrån programutbudet, antalet elever, de lokala förutsättningarna organiserar rektor lärarna i de forum och konstellationer som gynnar en lärande organisation. Arbetet leds av rektor, biträdande rektor samt förstelärare och kopplas till forskning om framgångsrik pedagogik. Utifrån de områden som skolan bestämmer sig för att utveckla tas en lokal arbetsplan fram. Undervisningen planeras utifrån examensmålen och varje lärare konkretiserar dessa och sin egen undervisning i undervisningsplaner. Undervisningen anpassas utifrån elevernas förutsättningar, målen i läroplanen (samtliga målområden), examensmålen, skolans prioriterade mål utifrån de mål i läroplanen som identifierats som särskilt viktiga att fokusera, målen och insatserna i plandokumentet samt hur undervisningen möter elevernas inflytande och hur bedömning och betygssättning sker. Undervisningens arbetsformer: Undervisningen utgår från att ge eleverna goda förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper, färdigheter och värden som anges i skollag, läroplan och examensmål. Undervisningens arbetsformer kommer att planeras så att de främjar alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. och lärarlag ansvarar för att en likvärdighet finns i undervisningen som bedrivs, bedömningen som görs och återkopplingen som ges. Detta inkluderar ett stort fokus på att ge eleverna den ledning och stimulans som krävs för att nå högre kunskapskrav. Ett formativt förhållningssätt är 153

154 en grundförutsättning. Utbildningen, både den skolförlagda och arbetsplatsförlagda, oavsett ämne syftar också till att främja varje elevs allsidiga personliga utveckling till en aktiv, kreativ, kompetent och ansvarskännande individ och medborgare. Processtänk med utkast, arbetsprover och utvärdering kommer utgöra centrala inslag i undervisningen för att förbereda eleverna inför det strukturerade tillvägagångssätt som väntar i framtida studier och yrkesliv. Vid full utbyggd verksamhet är skolan inte en mindre skolenhet Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Barn och fritidsprogrammet Fritid och hälsa 15 Handels och administrationsprogrammet Handel och service 15 Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens 15 Hantverksprogrammet Övriga hantverk 15 Vård och omsorgsprogrammet 15 Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Huvudmannen och skolan har sedan tidigare lång erfarenhet av att driva kvalitativ och utvecklande APL. Generellt är det rektor som i samråd med huvudmannen organiserar enheten och gör en tjänstefördelning där APL ansvar finns. APL arbetet innefattar både anskaffning och kvalitetssäkring av APL platser. Samråd med övriga APL ansvariga och rektorer inom och utanför verksamheten kommer att ske. APL ansvarig kommer 154

155 också att genomgå skolverkets APL handledarutbildning för att kvalitetssäkra ytterligare. I slutet av varje termin att bedöms kvaliteten av APL platserna för att bedöma om skolan bör fortsätta samarbetet. Målet är att arbetsplatserna skall se APL eleverna som viktiga resurser vilka får arbetsplatserna att utvärdera sina rutiner och därmed även sin kvalitet. Ytterligare mål är att arbetsplatserna skall se eleverna som potentiella framtida anställda vilka de redan innan anställning har möjlighet att lära upp på de moment och processer som just deras arbetsplats har, detta leder till att eleven har goda möjligheter till sommarjobb och även arbete efter examen. För arbetsplatserna innebär detta att de redan känner den potentiella arbetstagaren och därmed slipper en del av osäkerheten i en rekryteringsprocess. Ovanstående leder till att det är attraktivt för företagen och arbetsplatserna att ta emot elever och därmed garanteras samtliga elever APL plats på företag vilka potentiellt anställer dem. APL processen inom verksamheten på bygger på kontinuitet och utgår från upprättade rutiner. Detta gör att skolan tidigt skapar utrymme för en hållbar process som innefattar informationsspridning, utbildning till handledare, APL besök och sedermera uppföljning Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Det är APL ansvarig som är skolans representant i dialog med arbetsgivaren och som utser handledare. APLansvarig träffar handledaren inför APL där APL ansvarig informerar om vad som förväntas av APL perioden, där examensmål och kunskapskrav delges, att det arbetsplatsförlagda lärandet är en del i elevens totala utbildning och skolans värdegrund förväntas tillämpas även på APL platsen. Under detta möte mellan APLansvarig och den tilltänkta handledaren frågas efter den erfarenhet som handledaren har och i samband med detta möte får APL ansvarig den information som behövs för att vi ska kunna bedöma om handledaren är lämplig eller ej. Samtliga handledare kommer att erbjudas en handledarutbildning. Skolan gör inför, under pågående APL och efter genomförd APL en kontinuerlig bedömning av både arbetsplatsen som handledarens lämplighet. Tillsammans med eleverna och rektor samt undervisande lärare görs en samlad bedömning. Efter avslutad APL gör eleverna också en formell utvärdering av APL perioden. Om det i samband med denna framkommer information som innebär att det finns anledning att ifrågasätta lämpligheten hos handledaren ska APLansvarig vända sig till arbetsgivaren. Om elever upplever APL av någon anledning inte fungerar så vet de att de ska vända sig till APL ansvarig. Handledaren kommer även att skriva under ett "avtal" där det framgår vad som förväntas av en handledare och att det garanteras att skolans normer och värderingar efterlevs Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. De mål och centrala innehåll som ska nås under APL perioden gås igenom och diskuteras innan APL perioden med elev och handledare. Det är normalt APL ansvarig som går igenom detta tillsammans med en yrkeslärare. Målen finns även med i den APL mapp som både elev och handledare har var sitt exemplar av och där handledaren även fyller i elevens närvaro. Målen för respektive APL period är kopplade till de kursmoment som tagits fram av yrkeslärarna och beslutats av rektor. Kursmomenten kommer från de kurser som ingår i elevens utbildning. Yrkeslärare eller APL ansvarig, som är behörig lärare, gör löpande bedömning och avstämning utav satta mål för APL perioden under genomförda besök på arbetsplatsen. Detta dokumenteras skriftligen. Varje APL period avslutas med att Yrkeslärare eller APL ansvarig tillsammans med handledaren stämmer av APL perioden, hur väl aktuell APL svarat mot de mål som var uppsatta och hur elevens insats varit. Det avslutande samtalet tillsammans med APL besök och avstämning med eleven ger yrkeslärare/apl ansvarig en samlad bild och som utgör bedömningen av den aktuella APL perioden för eleven. Den bedömning som görs kommer utgöra en del av det betyg som sätts i de kurser vars kursmoment varit aktuella för APL perioden Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. 155

156 Genom denna ansökan om nyetablering önskar Drottning Blankas gymnasieskola AB driva vidare Plusgymnasiet ABs utbildningar på DBGY Skövde. I den mån Drottning Blankas gymnasieskola AB beviljas tillstånd för de utbildningar som idag innehas av Plusgymnasiet AB, samt efter godkännande beslutar sig för att genomföra ägarbytet, har Plusgymnasiet AB inte för avsikt att fortsätta bedriva utbildning på orten, varpå tillstånden kan återkallas. Tillstånden för Plusgymnasiet AB ska således inte återkallas före det att ovanstående ägarbyte genomförts Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. 156

157 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2019/70 38 Beslut om svar på remiss från Skolinspektionen - NTI Gymnasiet Skövde Sammanfattning av ärendet Nordens Teknikerinstitut AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid NTI Gymnasiet Skövde i Skövde kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Tidaholms kommun har getts möjlighet att avlämna yttrande över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj Lägeskommunen Skövde förväntas fatta beslut i frågan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Remiss från Skolinspektionen, nämndsekreterare Johanna Aldén, Remiss från Skolinspektionen , dnr 5.1-SI 2019:916. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 157

158 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2019/70 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Remiss från Skolinspektionen Ärendet Nordens Teknikerinstitut AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid NTI Gymnasiet Skövde i Skövde kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Tidaholms kommun har getts möjlighet att avlämna yttrande över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj Lägeskommunen Skövde förväntas fatta beslut i frågan Beslutsunderlag Remiss från Skolinspektionen , dnr 5.1-SI 2019:916. Barnrättsbedömning Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att följa lägeskommunen Skövdes beslut. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 158

159 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2020 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Skövde kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Nordens Teknikerinstitut AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn NTI Gymnasiet Skövde 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Nordens Teknikerinstitut AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 2121 Postnummer Ort Göteborg 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller 159

160 föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Niklas Svensson niklas.svensson@academedia.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Kvalitets och utvecklingsansvarig Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ej aktuellt 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning El och energiprogrammet Dator och kommunikationsteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Informations och medieteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

161 2.2 Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Då Nordens Teknikerinstitut AB med denna ansökan om nyetablering önskar driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB utbildningar på NTI Skövde, utgör skolornas befintliga elever tillsammans med historiken över antalet antagna till respektive program underlag för elevprognos (se bilaga B2.3_nuvarande antal elever) Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Beräkning av kostnad utgår från de genomsnittliga kostnader som vi i dagsläget har för skolorna inom huvudmannen. Genom att ingå i AcadeMediakoncernen har vi fördelaktiga inköpspriser på t.ex. material till skolbibliotek, läromedel och litteratur men även bra skolmatsavtal och avtal för datorer som förhandlas direkt med tillverkarna vilket hjälper oss att hålla kostnaderna för detta nere. Kostnaden för skolbibliotek är baserat på de befintliga avtal vi har med våra leverantörer för litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Beräkning av kostnader för lokaler utgår på samma sätt från de genomsnittliga kostnaderna för lokaler på likvärdiga orter inom AcadeMediakoncernen. Även inom detta område drar vi nytta av att ingå i AcadeMediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrågor för att nyttja fördelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. I varje fall gäller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden görs i relation till skolans lokala förutsättningar och behov. Kostnaderna kan därmed skilja sig åt mellan skolor och mellan läsår. Genom att löpande följa upp kostnader för alla skolor och aktivt arbeta med leverantörer har vi däremot en mycket god kännedom om vilka faktiska kostnadsspann det rör sig om i olika delar. Det gör att vi kan ha en effektiv och ändamålsenlig framförhållning i kostnadsplaneringen för såväl etablering av nya utbildningar som befintliga skolor. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. 161

162 Bifogar årsredovisning [Bilaga B3.2] Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev från elevernas hemkommun. I planerad budget baserar vi oss på de uppgifter som aktuell kommun har lämnat till AcadeMediakoncernen för sökta program och inriktningar gällande året 2018, även om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in från kommuner med andra ersättningsbelopp och därmed skulle kunna påverka skolans finansiering. I lagd budget har vi inte tagit höjd för detta, vi räknar endast med indexering av bidragsbeloppen med 1 % per år trots att både löner och hyra uppräknats mer för kommande år. De aktuella bidragsbeloppen framgår i bilagd budget i bilaga B Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Vi planerar inte att få några övriga inbetalningar eller intäkter utöver skolpeng. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå 162

163 ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Då ansökan avser övertagande av en redan befintlig enhet finns inga explicita kostnader eller investeringar förenade med etablering. Finansiering av skolan sker i dagsläget genom kommunala bidrag (grundbelopp) från resp. elevs hemkommun. 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 0 Personal/lärare Lärare gymnasieskola 0 Övrig personal 0 Administration Administration 0 Rekrytering Rekrytering 0 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 0 Lokalhyra Lokalhyra 0 Speciallokaler Speciallokaler 0 Möbler Möbler 0 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 0 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 0 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer Datorer 0 Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering 0 Elevhälsa 0 Skolmåltider 0 Försäkringar Försäkringar 0 Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 0 0 Över/Underskott 0 Över/Underskott

164 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler 164

165 Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Adress: Kylarvägen 1b Skövde. Skolan är inrymd i lokaler som är anpassade för utbildning. Lokalerna, som ursprungligen är byggda för undervisning, har under åren byggts om och anpassats för att klara en allt större elevgrupp. På skolan finns, förutom ordinare undervisningsgsalar, specialsalar för naturvetenskaloga ämnen, labb och dator och IT relaterade ämnen samt Maker Space 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Idrott och hälsa: Undervisning utförs i externa lokaler, och teoretiska delar sker i skolans ordinarie lokaler. Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolan har ett eget skolbibliotek innehållande skönlitterära verk, uppslagsböcker samt facklitteratur. Det finns även litteratur på främmande språk (företrädesvis engelska) samt lättläst litteratur. Biblioteket har ett digitaliserat utlåningssystem samt använder biblioteksklassificering. Eleverna får utbildning i att söka på ett bibliotek samt i källkritik. Biblioteket skall användas för att främja läsande och lärande och samtliga undervisande lärare skall nyttja biblioteket kontinuerligt i sin undervisning. Biblioteket skall även ge eleverna lust till att läsa även efter skoltid och avslutad skolgång. Biblioteket är även anpassat för IB programmmets krav. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltids Antal personer Antal heltids Antal personer Antal heltids Antal personer Antal heltids 165

166 tjänster tjänster tjänster tjänster Antal elever per lärare, läsår 1 10 Antal elever per lärare, läsår 2 10 Antal elever per lärare, läsår 3 10 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 10 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Det är rektor som ansvarar för organisering av skolenheten enligt författningarna. På NTI Gymnasiet är lärarna organiserade i arbetslag vilka styrs delvis av en arbetslagledare. Det finns också minst två timmar per vecka som är dedikerade till lärteamstid. Denna tid styrs av rektor tillsammans med skolans förstelärare. Lärteamstiden syftar till pedagogisk utveckling och kollegialt lärande. Mera praktiska frågor hanteras på arbetslagsmöten. Gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma kurser samläses mellan programmen. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses IT, Kök & Vaktmästartjänster 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan (EHT) består av skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, kurator samt skolpsykolog. Huvudmannen har gett direktiv om möten och innehåll samt gett förslag på hur EHT kan inkluderas än mer för att på bästa sätt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att på bästa sätt kunna främja alla elevers lärande. EHT tillsammans med rektor har regelbundna möten där de går igenom aktuella och pågående elevärenden och på dessa möten finnas även stående punkter på dagordningen som rör EHT:s förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är också ett krav att hela EHT d.v.s. även skolläkare och skolpsykolog träffas minst en gång per termin för att få in samtliga perspektiv för att främja lärandet så att dessa specialistkompetenser inte enbart nyttjas vid specifika elevärenden. För att EHT skall kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande förutsätts att det finns en systematik i arbetet. EHT har förutom sina regelbundna möten även proaktiva elevuppföljningar i form av EWS möten. Early Warning System (EWS) är ett digitaliserat system i vilket lärarna fyller i bedömningar kring varje elev i varje kurs. Bedömningen görs utifrån att tillgänglig kunskap och det stöd varje elev har vid det aktuella syftet och bedömningen avser om eleven kommer få minst E eller inte vid kursens slut. Alla NTI Gymnasiets skolor har EWS möten minst tre gånger per läsår och varje skolas resultat delges huvudmannen så att även huvudmannen kan resursfördela och stötta skolorna vid behov. EWS ger indikation både på elevnivå och på lärarnivå om hur det går. EHT är med på dessa möten tillsammans med all undervisande personal för att kunna stötta pedagogerna kring extra anpassningar, utformning av lärmiljöer mm. EHT är delaktiga i skolans systematiska kvalitetsarbete genom att EHT använder ett diagnosverktyg för självskattning av skolans EHTarbete. Detta ligger bl.a. till grund för skolans kvalitetsrapport och skolans lokala arbetsplan. EHT skriver även en årlig elevhälsoplan. Vidare så genomför NTI Gymnasiet centralt elevutvärderingar vilket är en del av de kartläggningar som en skola gör för att kartlägga utvecklingsområden. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Studie och yrkesvägledaren (SYV) pratar med alla elever i årskurs 1 om vad som krävs att få en gymnasieexamen, vilka kurser som är direkt behörighetsgivande m.m. I slutet av åk 1 väljer eleverna kurser till sitt individuella val i åk 2 och SYV brukar tillsammans med undervisande lärare gå igenom kursernas innehåll och eventuella framtida konsekvenser av olika val. Särskild vikt skall läggas på att motverka könsstereotypa val utan istället skall varje elev ges goda möjligheter att göra väl underbyggda val utifrån elevens intresse. SYV går igenom de individuella valen i åk 2 inför valet till individuella val i åk 3. I åk 3 är det främst fokus på eftergymnasiala utbildningar och arbetsliv men detta begränsas inte enbart till åk 3 utan arbete pågår med detta även under åk 1 och åk 2 dock oftast i mindre omfattning än i åk 3. SYV är den som planerar studiebesök, arbetsmarknadsdagar samt bjuder in olika föreläsare med koppling till SYV:s område. Vidare så skall SYV ge både individuell som gruppvis vägledning. SYV är den som 166

167 kvalitetssäkrar både skolans övergripande studieplaner och elevernas individuella studieplaner och SYV har även i uppdrag att utbilda och informera skolans övriga personal. SYV ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och det skall av rektor finnas särskilt framtagna mål för SYV:s verksamhet. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Om det framkommer att en elev vid skolan riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, har skolan rutiner för att utreda elevens behov av särskilt stöd. (Bilaga B7.1_Rutiner särskilt stöd_nordensteknikerinstitutab) Från det att en lärare anpassat undervisningen efter elevens kända förutsättningar, intressen och erfarenheter, kan rutinerna i stort beskrivas bestå av sex steg: Steg 1 Om det befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektor, som tar med sig anmälan till skolans veckovisa uppföljningskonferens. All personal berörs av anmälningsskyldigheten. Steg 2 innebär att studiesituationen för de elever som anmälts till rektor utreds av skolans stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens i samråd med elevhälsan. Utredningen ska göras skyndsamt och eleven och elevens vårdnadshavare kommer att ges möjlighet att bidra med information. Steg 3 innebär att rektor, utifrån vad som framkommer i utredningen, fattar beslut om huruvida åtgärdsprogram ska upprättas. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas för eleven. Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att åtgärdsprogram inte ska upprättas. Elev och vårdnadshavare informeras i samband med beslutet att och hur de kan överklaga beslutet. Steg 4 tar vid då rektor beslutat om att åtgärdsprogram ska upprättas. Det utarbetas så att det tydligt framgår vilka behov som utredningen klarlagt att eleven har, hur skolan ska tillgodose dessa samt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att vid behov revidera eller avsluta åtgärdsprogrammet. Eleven och elevens vårdnadshavare kommer då att ges ytterligare möjlighet att medverka. Steg 5 innebär att åtgärdsprogrammet beslutas. Även i samband med detta beslut informeras elev och vårdnadshavare om att de kan överklaga åtgärdsprogrammet. Steg 6 innebär slutligen att åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Då informeras berörd personal om åtgärdsprogrammet så att berörd personal kan genomföra åtgärderna som beslutats i åtgärdsprogrammet. Då stödinsatserna i huvudsak ska ske inom ramen för undervisningen ansvarar undervisande lärare för genomförandet av åtgärderna. n ansvarar för att programmet följs upp, utvärderas och vid behov revideras av personal med specialpedagogisk kompetens. De åtgärder som preciseras i åtgärdsprogrammet utgår i första hand från ett inkluderande arbetssätt där undervisningens upplägg, metoder och innehåll anpassas efter elevens behov. ansvarar för att all originaldokumentation förvaras tryggt och säkert. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet på NTI Gymnasiet omfattar elevernas måluppfyllelse (kunskapsmål och läroplansmål), process och strukturkvalitet, upplevd kvalitet samt i vilken mån utbildningarna på sikt leder fram till förväntade effekter för eleverna (t.ex. anställning och vidare studier). Huvudmannens stab inkluderar bland annat en kvalitets och utvecklingsansvarig samt en skoljurist vilka båda arbetar med att informera och 167

168 utbilda, följa upp, utvärdera och ge råd kring frågor som rör skollag, läroplan, andra författningar och regelverk samt forskning och beprövad erfarenhet. Uppföljning av krav, mål och riktlinjer för verksamheten sker på flera olika sätt. Ett antal enkätundersökningar genomförs varje år, bland annat en elevenkät kring elevernas generella trivsel, trygghet och studieron på skolan. Huvudmannen genomför regelbundet samt vid behov interna granskningar på skolorna enligt samma modell som Skolinspektionen för att utvärdera hur väl skolans processer (elevhälsa, APL, systematiskt kvalitetsarbete mm.) lever upp till författningarnas krav och vid behov genomföra utvecklingsinsatser. För att följa upp skolans arbete med trygghet och likabehandling genomförs också en separat årlig kartläggning av skolornas psykosociala klimat och främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, vilken ligger till grund för skolornas årliga plandokument mot diskriminering och kränkande behandling. Proaktiva uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling sker löpande avstämningar i tidigare beskrivna Early Warning System (EWS). EWS används också som underlag till det kollegiala lärandet i skolornas olika lärteam. I slutet av läsåret följs elevernas definitiva betygs och examensresultat samt nationella provresultat upp och utvärderas i syfte att ständigt förbättra skolans arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Resultaten sammanställs och analyseras på huvudmanna, skol, program, ämnes, klass, lärar och kursnivå. ansvarar för att den egna enhetens resultat utifrån samtliga ovanstående uppföljningar analyseras i samverkan med skolans personal, samt att hålla elever och vårdnadshavare informerade i frågor som rör elevernas utbildning och ger eleverna möjlighet att medverka i utvecklingen av skolans verksamhet. beslutar också, i samråd med huvudmannen, om nödvändiga utvecklingsinsatser och genomför dessa med stöd av huvudmannen. Skolans systematiska kvalitetsarbete dokumenteras i en årlig kvalitetsrapport. Beslutade utvecklingsåtgärder dokumentera och följs löpande upp i skolans arbetsplan, till exempel inom ramen för skolans pedagogiska samverkanstid. Huvudmannen bedriver ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet utgår från ovanstående uppföljningar och inriktas både mot skolornas förmåga att följa författningarnas krav och de för huvudmannen särskilt angivna ansvarsområdena. Resultat och analyser av verksamhetens samlade utvecklingsbehov och dokumenteras årligen i en kvalitetsrapport (bilaga B8.1_KR1718_ NordensteknikerinstitutAB). Huvudmannens beslutade utvecklingsinsatser dokumenteras och följs upp i den årliga verksamhetsplanen. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Huvudmannens skriftliga rutiner för klagomål mot utbildningen bifogas som bilaga i denna ansökan (bilaga B8.2_Klagomålsrutiner_NordensteknikerinstitutAB). Rutiner för framförande av klagomål mot utbildningen tillgängliggörs för elever, vårdnadshavare och andra genom NTI Gymnasiets hemsida samt genom vår lärplattform. Elever och vårdnadshavare informeras också om rutinerna i samband med läsårsstart och vid föräldramöten. Av rutinerna framgår att den klagande kan vända sig till vem som helst i personalen för att framföra ett klagomål till skolans rektor, men att den klagande också alltid kan välja att framföra klagomål direkt till huvudmannen. Ett ärende som inkommer till huvudmannen bekräftas inom ett dygn och huvudmannen inleder därefter inom ett dygn en utredning. Efter genomförd utredning fattar huvudmannen ett beslut, vilket kommuniceras till den klagande. I informationen inkluderas anvisningar om hur den klagande vid behov kan gå vidare med ärendet. Samtliga klagomål och utredningar arkiveras och huvudmannen och rektor genomför regelbundna avstämningar angående inkomna klagomål. Anmälningar som inkommer till huvudmannen via Skolinspektionen hanteras enligt samma rutiner. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevernas inflytande över utbildningen är en central utgångspunkt för skolans verksamhet. Den omfattar möjligheten för varje elev att påverka utbildningen både i sin helhet och i dess delar. En given utgångspunkt i allt arbete med elevinflytande är att bidra till positiva erfarenheter hos eleven av personligt ansvarstagande för både sin egen utbildning och studiesituation och för studiemiljön i stort. För att varje elev ska kunna påverka utbildningen och undervisningen ges alla elever information om skolan och utbildningen samt elevernas rättigheter och ansvar, både när de börjar på skolan och löpande under utbildningens gång. I varje kurs som eleverna påbörjar förklarar läraren kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och ge exempel på olika arbetsformer. Inom ramen för varje kurs planerar läraren tillsammans med eleverna undervisningens innehåll och upplägg. Under kursens gång utvärderar lärare och elever tillsammans undervisningen i bl. a. undervisningsutvärderingar en gång per termin och justerar arbetsformerna efter behov. Ordningsregler som är specifika för undervisningen i särskilda kurser kommer också att tas fram i samråd med de elever som berörs. (Ordningsregler för skolan behandlas i övrigt via forum för samråd, se nedan) Varje elev ges även inflytande över sin utbildning i samband med terminsvisa utvecklingssamtal och genom informations och vägledningssamtal med studievägledare. Eleverna på NTI Gymnasiet har en rad forum för samråd där de har inflytande över utbildningen: Elevråd På skolan skall det finnas ett elevråd som träffas regelbundet. Elevrådet organiserar sig med stöd av skolans personal och arbetar så som det, i enlighet med demokratiska arbetsformer, lämpar sig bäst i utskott, 168

169 kommittéer, arbetsgrupper m.m. Elevrådsordförande, sekreterare och ledamöter väljs och dessa arbetar i linje med det uppdrag som respektive roll innebär. Klassråd Varje klass utser elevrådsrepresentanter som med stöd av klassens mentor ansvarar för att regelbundet hålla klassråd med sin klass. Klassrådet syftar till att lyfta frågor som rör utbildningen och arbetsmiljön, såväl den psykosociala som den fysiska. Utvärderingsseminarier Eleverna ges möjlighet och uppmuntras till att delta i skolans utvärderingsseminarier, som genomförs mot slutet av varje läsår för att följa upp och utvärdera hela skolans kvalitet för att identifiera utvecklingsområden i det fortsatta kvalitetsarbetet. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Värdegrundsarbetet är centralt inom NTI Gymnasiet. Skolan arbetar med likabehandlings och värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen i såväl undervisning som former för samverkan och schemabrytande aktiviteter i utbildningen. Stort fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet som en del av att skapa en trygg skolkultur, vilket skolans elevhälsa är en naturlig del av. och personal är aktiva i att skapa goda förutsättningar för samtliga elever att utvecklas mot målen. Spridning av arbetsformer, förhållningssätt och tillämpningar görs lokalt på skolan men också inom ramen för kompetensutvecklingsdagar inom NTI Gymnasiet. Skolan har en särskild arbetsgrupp för likabehandlings och värdegrundsfrågor (LoV grupp). Denna omfattar elevrepresentanter, representant från lärarlag, elevhälsan och skolledning. Likabehandlingsgruppen är tillsammans med andra forum för elevinflytande såsom elevråd och mentorstid vara naturliga forum för att driva och konkretisera det främjande och förebyggande arbetet. Likabehandlings och värdegrundskartläggningen består av en enkät som genomförs i oktober varje år och ger information om elever känner sig trygga, har fått information om arbetet som drivs, om man vet vem man skall vända sig till, om man upplever att personal behandlar elever med respekt, om man blivit utsatt för trakasserier/kränkande behandling etc. Resultatet analyseras av elever, lärare, elevhälsa och skolledning och ligger till grund för skolans fortsatta främjande, förebyggande och även åtgärdande arbete. Utvärdering av tidigare års insats, resultat av innevarande läsårs kartläggning samt planerade insatser dokumenteras i Plan mot diskriminering och arbetet mot kränkande behandling som färdigställs i december/januari varje läsår. De anmälningar om kränkande behandling som inkommer från skolorna under året är också en del av kartläggningen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Kartläggningen på huvudmanna och skolnivå ligger till grund för upprättandet av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen bedömer då också vilka övergripande insatser som behöver göras på huvudmannanivå för att säkerställa att samtliga skolor arbetar målinriktat för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. NTI Gymnasiets rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling bifogas denna ansökan (bilaga B9.2_Rutiner KB_NordensteknikerinstitutAB). En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannens jurist utreder då skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidtas därefter de åtgärder som kan krävas för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla 169

170 människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Arbetet med värdegrundsfrågor skall genomsyra den dagliga verksamheten och inte endast vara något som hanteras på särskilda temadagar eller inom separata kurser. För att öka elevernas förmåga till inlevelse och förståelse är det angeläget att undervisningen bygger på elevernas intresse och att aktuella händelser vävs in i undervisningen. För förståelsen av demokratiskt förhållningssätt ska utvecklas måste detta avspegla sig i undervisande lärares didaktik och att lärarna arbetar aktivt med demokratiska arbetsformer genom bl.a. elevernas påverkan på undervisningens upplägg, innehåll och examinationsformer. Skolan skall främja eleverna egna ansvar och för att kunna ta ansvar tydliggör undervisande lärare mål (examensmål, kursmål och läroplansmål), innehåll och former. Examensmålen förutsätter samverkan och samarbete mellan olika lärare och ämnen/kurser. Skolan anordnar även en introduktionsvecka där värdegrundsfrågor diskuteras och eleverna lär sig studieteknik och gymnasiets krav och förväntningar. Ett annat läroplansmål är att eleverna aktivt skall delta i samhällslivet vilket sker genom arbetsmarknadsdagar, föreläsare och studiebesök. Arbetet med framtagande av likabehandlingsplanen är ett konkret arbetsområde som beskrivits tidigare där eleverna skall vara delaktiga. säkerställer att lärarna planerar sin undervisning efter läroplansmålen genom att lyfta detta i de individuella pedagogiska samtalen som rektor genomför i början av varje läsår. 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Undervisningen utifrån den garanterade undervisningstiden är lärarledd och schemalagd. Planering av undervisning sköts av undervisande lärare i samråd med eleverna och rektor säkerställer undervisningens upplägg via bl.a. de pedagogiska samtalen i början av läsåret. Det sker ett uppföljande samtal med undervisande lärare (medarbetarsamtal) runt årsskiftet och skolan utvärderar kontinuerligt undervisningens kvalitet dels genom elevutvärderingar, dels genom auskultationer av rektor, specialpedagog samt andra lärare. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och behöver därför säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt. Stödet sker genom extra anpassningar och särskilt stöd. NTI Gymnasiet använder tidigare beskrivna EWS system för att följa kunskapsutveckling kontinuerligt och för att kunna sätta i resurser på både individ som på lärarnivå vid behov. Lärteamstiden som sköts av skolans förstelärare syftar till pedagogisk utveckling genom bl.a. fokus på formativ bedömning samt genom kollegialt lärande vilket innebär att pedagogerna ges möjlighet att lyfta svårigheter och utmaningar men också bidra med lösningar och erfarenheter. Huvudmannen och förstelärarna arbetar med vetenskapligt grundade metoder bl.a. utifrån Helen Timperley, Dylan Williams, och John Hattie. Detta innebär konkret t.ex. att återkoppling skall ges kontinuerligt och denna skall vara framåtsyftande. För att nå examensmål m.m. förutsätts arbete över ämnes och kursgränser och rektor ansvarar för att lärarna ges tid och möjlighet att utveckla och genomföra detta. Redogörelsen ovan beskriver grundläggande förutsättningar, förväntningar och krav avseende undervisningen i den mån det är möjligt. Undervisning är komplext och eleverna har inflytande på arbetsformer och upplägg och undervisande lärare ska reflektera över sin praktik och ändrar och anpassar den efter utfall, den grupp och de individer som undervisas Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. 170

171 Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Ej aktuellt Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Ej aktuellt 10.4 Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. Ej aktuellt 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. Ej aktuellt 11.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Samverkan skola arbetsliv är avgörande för kvalitén på NTI Gymnasiets yrkesutbildningar där det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en viktig arena. Som huvudman satsar vi på att lyfta och utveckla våra yrkesutbildningar, APL samordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal som arbetar med APL. Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete genomför vi en rad olika insatser. Vi inkluderar även andra aktiviteter som är kopplade till samverkan mellan skola och arbetsliv som programråd, fortbildning, kollegialt lärande, gästföreläsare, studiebesök m.m. På varje skola inom NTI Gymnasiet, med minst en yrkesutbildning, utses alltid en APL samordnare. Denna person har avsatt tid i sin tjänst för att anskaffa, förvalta och följa upp APL platser. yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal är också medverkande vid olika processer och rutiner. Huvudmannen har arbetat fram olika stöd för APL samordnare, rektorer och yrkeslärare. Några av dessa insatser är: En APL konferens varje termin främst för alla APL samordnare, rektorer, yrkeslärare men även annan personal som rektor anser behöva fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte inom APL. Under dessa konferenser bygger även APL samordnare nätverk mellan varandra och utbyter förslag på företagskontakter för att etablera nya APL platser. Konferenserna berör flera olika områden. Några av dessa är; systematiskt kvalitetsarbete, granskningar och vanliga brister i APL, kartläggning och kvalitetssäkring av en APL plats, programråd, handledarutbildning, arbetsmiljö på APL platser, förberedande arbete med elever inför APL. Alla skolor inom NTI Gymnasiet är indelade i olika regioner. Strategin bakom det är att förenkla för skolorna att kunna samarbete med lokala APL frågor, APL platser och programråd. Huvudmannen har tagit fram en gemensam plattform, ett CRM system, där alla APL samordnare kan registrera sina APL platser, handledare, logga samtalshistorik och matcha elever mot varje APL plats. Detta system är öppet för alla APL samordnare och rektorer inom NTI Gymnasiet vilket ger utrymme och möjlighet att dela APL platser mellan skolor och orter. Processer och rutiner styr hur APL samordnare arbetar med detta system. 171

172 Alla nya APL samordnare och nya rektorer erbjuds en internutbildning inom APL. Denna internutbildning hålls av den centralt tillsatta APL utvecklaren. Utbildningen innehåller dels sammanfattad information kring Skolverkets styrdokument, författningar och egna framtagna stöddokument, men också vilka rutiner och processer som rektor, APL samordnare och annan berörd personal behöver vara införstådda med för att styra, leda och organisera APL verksamheten på skolan. APL utvecklaren för NTI Gymnasiet besöker skolor utifrån efterfrågan och behov. Vid besöken identifieras nuläge och berörd personal arbetar fram en plan för APL verksamheten tillsammans med vår nationella APLutvecklare. Om efterfrågan och behov framkommer med att tydliggöra ansvarsfördelningen bland berörd personal på skolan, görs detta utifrån de APL rutiner som är framtagna. Berörd personal kan även få råd och stöd i sakfrågor, olika processer, lyfta olika möjligheter till utveckling, tjänsteplanering, resursfördelning, periodförläggning, förlägga kursmoment till APL, driva utredningar, delta vid programråd, förslag på upplägg och hjälp att genomföra förberedande aktiviteter, föreläsningar och seminarium för elever på flera olika skolor inom NTI Gymnasiet Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Varje APL plats kvalitetssäkras utifrån centralt framtagna rutiner. Detta sker i samband med att en ny APL plats anskaffas. Vid detta introduktionsmöte informeras APL platsen om vilka rutiner och processer som vi arbetar med utifrån skolan och de styrdokument som gäller. Vid introduktionsmötet ställs frågor om vem som kommer att vara handledare och om dennes bakgrund och kompetens. APL samordnaren är vid introduktionsmötet skyldig att informera om arbetsmiljöföreskrifter för minderåriga, gällande försäkringar och skolans likabehandlingsplan. APL samordnaren gör därefter en bedömning av en riskanalys och om APL platsen delar skolans värdegrund Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. beslutar om vilka kurser eller delar av kurser som ska förläggas till APL. De lärare, främst yrkeslärare, vars kursmoment är förlagda till APL utformar med stöd i kunskapskraven ett bedömningsunderlag. Bedömningsunderlaget ska ge information om elevens prestationer i formativt syfte för utvecklingssamtal med eleven och i summativt syfte för betygssättning. Handledaren ska inte behöva tolka kunskapskrav eller uttrycka sig i form av ett omdöme utan ska utifrån sitt yrkeskunnande och med sitt yrkesspråk beskriva med vilken kvalitet eleven utfört momentet. Det är därmed yrkesämnesläraren som tolkar den muntliga information hen får av APL handledaren vid trepartssamtalet, och som bedömer utifrån kursens kunskapskrav. Före varje APL period arbetar APL samordnaren med att förbereda eleverna inför kommande APL. Olika insatser görs utifrån vilken årskurs som eleverna läser. Detta planeras tillsammans med rektor, APLsamordnare och övrig personal som tar fram planeringen inför kommande läsår. Stöd och råd i detta arbete finns att tillgå internt i från huvudmannen som har tillsatt en nationell APL utvecklare för NTI Gymnasiet. Inom ramen för de förberedande aktiviteterna för eleverna ingår det att gå igenom hela eller delar av de kursmoment som rektor har beslutat att förlägga till APL. Den yrkeslärare eller annan lärare som har hela eller delar av sina kursmoment förlagda till APL går igenom det centrala innehållet och kursmålen med eleverna. Detta kan planeras att göras under lärarnas egna lektioner men även planeras in under en heldag. Det finns även tillfällen när NTI Gymnasiet har arbetet med förberedande aktiviteter under en vecka. Eleverna får då även annan information, gästföreläsare, studiebesök och alumnielever som berättar om sina erfarenheter. Andra exempel på förberedande aktiviteter är intervjuer som APL samordnare gör med varje elev för att ha ett underlag inför att matcha rätt elev till rätt APL plats. Vid dessa intervjuer lyfter APL samordnaren vilka styrkor eleven har inom olika kurser och tar fram andra önskemål, extra anpassningar och särskilt stöd inför sin APL. NTI Gymnasiet har arbetat fram ett strukturerat arbetssätt under APL dels vad det gäller dokumentationen men även processerna och rutinerna som dokumentationen stödjer. För att följa elevernas lärande under APL och kunna stötta handledarna under APL perioden har yrkeslärarna regelbundna samtal med både handledarna och eleverna under APL perioden. Efter avslutad APL period följer skolan upp och utvärderar perioden tillsammans med eleverna, yrkeslärarna, betygssättande lärare och handledarna på APL företagen och eleverna presenterar sina upplevelser för andra elever Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Ej aktuellt 172

173 Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Genom denna ansökan om nyetablering önskar den ansökande huvudmannen driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB:s utbildningar på NTI Skövde. I den mån den ansökande huvudmannen beviljas tillstånd för de utbildningar som idag bedrivs av IT Gymnasiet i Sverige AB, samt efter godkännande beslutar sig för att genomföra ägarbytet, har IT Gymnasiet i Sverige AB inte för avsikt att fortsätta bedriva utbildning på orten, varpå tillstånden kan återkallas. Tillstånden för den befintliga huvudmannen ska således inte återkallas före det att ovanstående ägarbyte genomförts. NTI Skövde har även IB programmet, inriktning IB. (gick ej att välja i formuläret) Läsår 1 åk1: 20, åk2: 12, åk3: 15, totalt: 48 Läsår 2 åk1: 20, åk2: 20, åk3: 13, totalt: 54 Läsår 3 åk1: 20, åk2: 20, åk3: 20, totalt: 61 Fullt utbyggd verksamhet åk1: 20, åk2: 20, åk3: 20, totalt: Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. 173

174 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Information om årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Sammanfattning av ärendet Enligt bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivare varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har gjort en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen under perioden mars 2018-mars Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Information om årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, skolchef Anneli Ahlm, Rapporten Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, mars 2018 mars 2019, Anneli Alm Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen om den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen. - Krister Rohman (KD) föreslår arbetsutskottet besluta föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att inte godkänna rapporten. - Ordförande framför ett tilläggsyrkande till förvaltningens förslag och menar att det av beslutet ska framgå att arbetsutskottet fått information om att grafiken under avsnitt 4.1 är missvisande då antalet inte stämmer. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och Rohmans, samt ett tilläggsyrkande från ordförande. Ordförande ställer först förvaltningens och Rohmans förslag mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Ordförande ställer därefter proposition på ordförandes tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla detta. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen om den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen. Av informationen framgår att grafiken under avsnitt 4.1 är missvisande då antalet inte stämmer. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 174

175 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Reservation Krister Rohman (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 175

176 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/115 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Tjänsteskrivelse - Information om årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Ärendet Enligt bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivare varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har gjort en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen under perioden mars 2018-mars Beslutsunderlag Rapporten Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, mars 2018 mars 2019, Anneli Alm Barnrättsbedömning Förvaltningens bedömer att förslaget till beslut berör barn indirekt då barn berörs av arbetsmiljön i förvaltningens verksamheter. Förvaltningen bedömer också att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen om den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 176

177 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Årlig uppföljning - systematiskt arbetsmiljöarbete

178 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Arbetsskador och tillbud Uppföljning av systematiskt arbetsmiljö Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Chefens arbetsmiljö Förbättrande åtgärder

179 1 Inledning Enligt bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivare varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om arbetsmiljöarbetet inte har fungerat bra skall det förbättras. Nämnden ska behandla en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet i april månad. Denna rapport avser perioden mars 2018 mars

180 2 Sammanfattning Arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete håller en hög nivå inom förvaltningen. Kunskapen är hög och det finns en medvetenhet om vikten av arbetet och att utveckla det ytterligare. Det som behöver stärkas upp ytterligare är att säkerställa systematiken så att vissa delar blir självklara och en naturlig del av arbetet. Detta gäller bl.a. risk- och konsekvensanalyser och fördelning av arbetsmiljöuppgifter. För chefernas arbetsmiljö är det viktigt att uppmärksamma antal anställda och arbetsbelastning

181 3 Arbetsskador och tillbud Arbetsskador 58 Tillbud 41 Antal Under 2018 rapporterades 99 tillbud och olycksfall inom förvaltningen. två tredjedelar handlade om hot och våld från elev mot personal, en tredjedel om någon form av tillbud/arbetsskada för personal. Övervägande av de fall där personal rapporterat tillbud, har det ej följts av någon frånvaro. I alla fall utom ett är det markerat som mindre allvarlig händelse och ärendena är avslutade. Anmälningar om hot och våld från elev mot personal berör flera enheter men flertalet kan kopplas till specifik enhet och elev. Där har åtgärder vidtagits och inga nya anmälmningar har inkommit

182 4 Uppföljning av systematiskt arbetsmiljö 4.1 Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Kommentar Det råder stor kunskap om arbetsmiljöarbetet men det behöver läggas mer fokus på systematiken. Att lyfta SAM regelbundet samt titta närmare på olika delar såsom fördelning av arbetsmiljöuppgifter men också i större utsträckning arbeta med risk- och konsekvensanalyser. Här saknas underlag från några enheter men utifrån olika samtal med berörda skolledare råder det en samstämmighet kring vilka områden det är som behöver stärkas upp. Frågor 1. Ingår systematiskt arbetsmiljöarbete som en naturlig del i den dagliga verksamheten? 2. Medverkar medarbetare i det systematiska arbetsmiljöarbetet? 3. Medverkar skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet? 4. Vet alla i verksamheten vem, vilka som är skyddsombud på arbetsplatsen? 6 182

183 Frågor 5. Finns det en arbetsmiljöpolicy? 6. Finns det tydliga rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas? 7. Finns fördelning av arbetsmiljöuppgifter till tillräckligt många chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare? 8. Har de som har blivit tilldelade arbetsmiljöuppgifter tillräckliga befogenheter, resurser och kompetens? 7 183

184 Frågor 9. Är uppgiftsfördelningen skriftligt dokumenterad? 10. Har cheferna de särskilda kunskaper som de behöver? 11. Utförs regelbundna riskbedömningar? 12. Sker riskbedömning vid planering- och eller förändring av verksamheten? 8 184

185 Frågor 13. Dokumenteras riskbedömningarna skriftligt? 14. Görs utredningar av allvarliga tillbud, ohälsa eller olycksfall? 15. Sker genomförande och kontroll av åtgärderna? 16. Finns det en skriftlig handlingsplan? 9 185

186 Frågor 17. Görs årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? 18. Anlitas vid behov företagshälsovård eller motsvarande? 4.2 Chefens arbetsmiljö Kommentar Cheferna upplever att verksamhetens mål är tydliga liksom uppdraget. Vilka befogenheter chefer har är också tydliga och man får stöd av både överordnad chef samt kollegor. Det råder stor kännedom om kränkande särbehandling samt om möjlighet att anlita företagshälsovård. Det som behöver uppmärksammas är arbetsbelastningen och då främst vad som bör prioriteras vid tidsbrist men också antal medarbetare för vissa chefer. Frågor 1. Finns det tydliga mål för verksamheten?

187 Frågor 2. Upplever du att ditt chefsuppdrag är tydligt? 3. Är det tydligt vilka mål som ska prioriteras vid tidsbrist och allt för hög arbetsbelastning? 4. Har ni chefer en levande dialog om era uppdrag i relation till krav och resurser? 5. Har du möjligheter att ta rast eller paus i arbetet?

188 Frågor 6. Är antalet underställda medarbetare som du har rimligt i förhållande till uppdraget? 7. Får du tillräckligt stöd med administrativa uppgifter för att klara uppdraget? 8. Är det klart och tydligt vilka befogenheter (rätt att fatta beslut) du som chef har? 9. Har du möjligheter att påverka de resurser som tilldelas dig?

189 Frågor 10. Finns det utrymme och möjlighet för dig att få stöd och hjälp från närmast överordnad chef när det behövs? 11. Genomförs det möten med närmast överordnad chef om: uppdrag, resurser och org. förutsättningar? 12. Genomförs det möten med närmast överordnad chef om: verksamhetens resultat, utveckling och ekonomi? 13. Har du möjlighet att få kollegialt stöd från chefer på samma organisatoriska nivå som dig?

190 Frågor 14. Vet du hur du kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning? 15. Vet du om vilka åtgärder som du kan genomföra för att minimera risker med arbetstidens förläggning? 16. Vet du vad kränkande särbehandling är? 17. Vet du hur kränkande särbehandling kan hanteras och förebyggas?

191 Frågor 18. Har du fått en introduktion som gjort att du fått god insikt och kunskap om din arbetsplats och roll? 19. Ges du stöd i att prioritera arbetsuppgifter av närmast överordnad chef vid hög arbetsbelastning? 20.Vidtar din chef åtgärder för att motverka arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande och kan leda till ohälsa hos dig? 21. Utifrån vad som framkommit i resultat- och utvecklingssamtal, apt, skyddsronder osv. görs riskbedömning, handlingsplan och uppföljning enligt rutin?

192 Frågor 22. Beaktar dessa dina förutsättningar och behov? 23. Anlitas företagshälsovården i frågor som rör hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering? 24. Har du signerat en fördelning av arbetsmiljöuppgifter? 25. Upplever du att du har tillräckliga kunskaper, resurser och befogenheter för dina arbetsmiljöuppgifter?