KALLELSE Folkhälsorådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE Folkhälsorådet"

Transkript

1 1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: :00 Plats: Justerare: Sessionssalen, Stadshuset Lena Andersson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt Karlsson (S), Christer Johansson (S), Lena Andersson (S), Tony Pettersson (S), Björn Bröne (L) Ersättare Anneli Sandstedt (C), Johan Liljegrahn (M), Runo Johansson (L), Håkan Daremark (KD), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), Krister Rohman (KD), Hannyah Jörtoft (SD) Övriga Åsa Ålebring, Jerry Sandström, Malin Gustafsson ÄRENDEN 1 Budget 2018/65 2 Ansökan om medel - Prova på-handboll 2018/372 3 Ansökan om medel - Privatekonomi 2018/396 4 Utvecklingsarbete - Föräldraskapsstöd 2018/371 5 Utvecklingsarbete - Aktivitetsguide 2018/373 6 Utvecklingsarbete - Våld i nära relation och hedersrelaterat våld 2018/395 7 Folkhälsostrategens information 2018/68 8 Hälso- och sjukvårdsnämndens information 2018/69 9 Närhälsans information 2018/70 10 Folktandvårdens information 2018/71 Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax:

2 2/2 11 Nämndernas information 2018/72 12 Sammanträdesplan /394 Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax:

3 Folkhälsorådet i Tidaholms kommun - November 2018 Budget 2018 Tidaholms kommun Östra HSN Totalt Förbrukade medel t.o.m. 22 november Kulturpucken utbetald Amningskurser utbetald Ekonomi i balans utbetald Hälsans stig utbetald Trafik- och säkerhetsprojekt utbetald Klassbollen utbetald Föreläsning om kognitiv svikt utbetald Mountainbikeled Familjecentralens dag utbetald Föreläsning om HBTQ utbetald Att bli vuxen i Tidaholm betald Tidiga insatser i Tidaholm Övrigt* utbetald Totalt Återstående medel

4 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/372 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel Prova på-handboll Ärendet Föreningen HVT ansöker om kronor från folkhälsorådet till pröva påhandboll för barn. I sin ansökan informerar HVT om att de vill att fler barn och unga ska välja handbollen som sin idrott. Föreningen har haft dialog med idrottslärare till elever i förskoleklass och årskurs 1-3 som är de berörda målgrupperna för satsningen. Föreningen önskar att med klasserna var för sig hålla en enklare handbollsskola och förklara reglerna i handboll för att sedan avsluta med ett gemensamt evenemang som kallas Kom och pröva på handboll i likhet med den klasshandboll som funnits tidigare. De ansökta medlen gäller omkostnader, lön till instruktörer, material, resor mm för tidsperioden höst/vår 2018/2019. Beslutsunderlag Ansökan om ekonomiska medel Kom och pröva på Handboll IF HV Tidaholm. Lennart Flarup, Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Ansökan följer folkhälsorådets målområde om kost och rörelse och kan vara ett sätt att locka fler barn till föreningslivet. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan om kronor till HVT. 4

5 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/372 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel Prova på-handboll 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Barn i förskoleklass och årskurs Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Barn i målgruppen deltar jämlikt, enligt vad som framgår i ansökan. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Ökade möjligheter att delta i föreningslivet är positivt för barns hälsa. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. 5

6 2/3 Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Det framgår inte av ansökan. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Informationen ges via idrottslektionerna. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barns rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31). 6

7 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 7

8 Ansökan om ekonomiska medel Kom och pröva på Handboll IF HV Tidaholm. Bakgrund; Vi har diskuterat i styrelsen, hur rekrytera fler barn och ungdomar att välja handboll. Från HV Tidaholms sida har vi kört Klasshandboll 2 gånger tillsammans med VHF (Jenny m.fl.) 2012,(2013),2016. Vi har jobbat tillsammans med idrottslärarna ute i skolorna, och avslutat det hela med turnering Klasshandboll. Detta har varit uppskattat, men vi har fått dåligt med nybörjare till verksamheten. Sedan 5 år tillbaka har vi tillsammans med Tidaholms kommun, SISU och nio andra föreningar kört ett koncept(beachhandboll för vår del) som kallas för Sommaridrottsskolan. Finns att läsa om på SISU`s verksamhetsberättelser. Under 2018 var det 78 st barn som medverkade, där en del vill komma och prova på Handboll hos oss i Tidaholm. Vi har kört Beachhandbolls turnering med inbjudna föreningar från länet 2015/2016. Förslaget; Förslaget blev från styrelsens sida att vi kör konceptet Kom och pröva på handboll med enkla regler och förståelse. Vi har tänkt köra 6: års och årskurs 1-3. Kontakt har tagits med resp. idrottslärare, som är positivt inställda att vi medverkar på deras idrottslektioner. En del lärare har nämligen svårt att lära ut just handboll, men märker att konceptet(basic) som vi använder inte är så svårt. - Alltså enkel Handbollsskola. - Enkla regler (Hur många steg mm) - Avsluta det hela när samtliga klasser och årskurser är avslutade/genomgångna, med Kom och pröva på handboll Ansökan; - Söker medel till detta (8 tusen Sek; -) som skall räcka till omkostnader, lön instruktörer, material, resor mm. Detta koncept skall köras höst/vår Kan vi få hjälp med ekonomiska medel till detta, är vi övertygade om att fler barn/ungdomar kommer att välja handboll som första val. Lennart Flarup Tidaholm

9 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/396 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel - Privatekonomi Ärendet Studieförbundet Vuxenskolan ansöker om kronor från folkhälsorådet för att genomföra föreläsningar om privatekonomi med Sandra Bourbon, grundare av företaget Framtidsfeministen. Föreläsningarna kommer fokusera bland annat på jämställdhet i sparande och investeringar och hur man kan få en sund privatekonomi. Föreläsningarna genomförs under en dag till tre olika målgrupper i samarbete med kommunens personalavdelning, budget- och skuldrådgivaren och de lokala bankkontoren. Studiecirklar erbjuds om intresse finns. Föreläsningarna avses riktas till kommunens personal, allmänheten och gymnasieelever. Beslutsunderlag Ansökan om folkhälsomedel. Åsa Bergman, Studieförbundet Vuxenskolan, Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Föreläsningarna är öppna inom och utom kommunen för de som vill komma och lära sig mer om ekonomi och sparande. Föräldrar som är i behov av ekonomisk rådgivning kan få nya verktyg i sin vardag, vilket positivt kan påverka barns situation och möjligheter. Målgruppen unga kan förbättra sina förutsättningar att ta sig an vuxenlivet med en hållbar ekonomi. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan om kronor till Studieförbundet Vuxenskolan. 9

10 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/396 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel - Privatekonomi 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Potentiellt både unga som tar del av föreläsningen och barn som finns i familjer där föreläsningen ger nya verktyg. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Föreläsningarna riktar sig till en grupp unga, på gymnasiet. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Mer kunskap och verktyg i ekonomi kan vara värdefullt för ungdomar som är på väg ut i vuxenlivet. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 10

11 2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte varit delaktiga. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? I arbetet tas hänsyn till att informationen ska vara lättillgänglig för målgrupperna. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard (artikel 27). 11

12 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 12

13 Ansökan om folkhälsomedel våren 2019 Ansökningsdatum: Sökande organisation/verksamhet: Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i samverkan med kommunens personalavdelning. Kontaktperson: Åsa Bergman Adress/E-post och telefon: SV Hägnevägen 2 Tidaholm Ansökt belopp: :- Bakgrund: En privatekonomi i obalans skapar ohälsa inte bara hos den enskilde utan även i dennes familj. I vårt samhälle idag ökar klyftorna, vi får också fler och fler fattigpensionärer. Var och en måste bli mer kunnig om att det egna sparandet bör börja i tidig ålder. Kunskap om var och vad man ska satsa på är viktig. Mål: Genom föreläsning ge bättre kunskap om ekonomi och aktiemarknaden. Mod och kunskap för att våga spara i aktier utan att ta stora risker. Syfte: Att stärka kunskapen om hur aktiemarknaden fungerar hos gemene man men främst för gruppen kvinnor. Utvecklingsaktivitet och tidsperiod: Föreläsning av Sandra Bourbon, grundare av företaget Framtidsfeministen. Hon berättar om hur män och kvinnor sparar olika och hur hon själv väljer ut jämställda bolag och varför fokus ligger på jämställda investeringar. Vi planerar föreläsningar anpassade för olika målgrupper under en dag i mars, våren Fokusområden: -Jämställd börs: hur spar kvinnor och män och vad lär vi av varandra för att komma igång? - Sund privatekonomi: hur får du pengarna att börja jobba för dig. - Jämställda investeringar - Våga prata pengar Från livrädd för börsen till medveten och aktiv. Under en dag möter vår föreläsare olika grupper för att där inspirera och ge kunskap. Förutom föreläsningarna tillfrågas även kommuns budget- och skuldrådgivare samt de lokala bankkontoren om medverkan vid föreläsningstillfällena. SV kommer att erbjuda med fler föreläsningar och studiecirklar i ämnet om intresse finns. Koppling till folkhälsorådets mål och prioriteringar: Målgrupp: Vi avser att nå kommunens personal, gymnasieelever samt intresserad allmänhet Budget och finansiering: Lokalhyra: 3 000:- Föredragshållare, arvode och resa: :- + moms + resa tur o retur Stockholm Medfinansiering finns om :- Total kostnad: :- Vi ansöker härmed om15 000:- beskriv i grova drag projektets/utvecklingsarbetets totala kostnader och dess finansiering 13

14 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/371 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Utvecklingsarbete Föräldraskapsstöd Ärendet I Tidaholms kommun har inletts en översyn av arbetet för att främja barn och ungas hälsa genom föräldraskapsstöd. Att det finns ett täckande stöd som också är känt i kommunen är av vikt för att stärka föräldern som skyddsfaktor för barnet. I kommunen har i samverkan med barnhälsovården genomförts en kartläggning över befintligt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-18 år. Stödet kan vara både främjande, förebyggande (på gruppnivå) och åtgärdande (i mötet med individen). Med utgångspunkt i hela linjens arbete finns vissa behov av att stärka upp stödet, se över vilka metoder som används och ev. vidareutbilda personal. Det kan också bli aktuellt med tryck av en familjeguide och att utveckla informationen på kommunens hemsida. Under 2019 planeras ett fortsatt arbete med hela linjens föräldrastöd i kommunen. Beslutsunderlag Kartläggning av föräldrastöd, folkhälsostrateg Malin Gustafsson. Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Arbetet med ett stärkt föräldrastöd har goda effekter för föräldern, barnet och familjen. Genom föräldraskapsstöd kan familjen ges ökade förutsättningar och verktyg att hantera vardagen, konflikter som uppstår osv. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta kronor till arbetet med föräldraskapsstöd. 14

15 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/371 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Utvecklingsarbete Föräldraskapsstöd 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Alla barn i kommunen vars föräldrar känner behov av stöd eller rådgivning. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Ett av huvudmålen med arbetet är att finna en strategi för stöd under barnets hela uppväxt. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Som skyddsfaktor är föräldraskapet viktigt för varje barn, och därför är olika typer av stöd i föräldraskapet också viktigt när det uppstår behov. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 15

16 2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte varit delaktiga i beslutet. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? I arbetet ingår att titta på vilken lättillgänglig information som finns om stöd. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna (artikel 18). 16

17 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 17

18 Närhälsan Närhälsan Skola Samverkan Skola Skola Skola Skola Skola Socialtjänst Samverkan Samverkan Socialtjänst Kultur/fritid Skola Socialtjänst/skola Samverkan Socialtjänst Skola Skola Samverkan Skola Socialtjänst Samverkan Samverkan Skola Samverkan Samverkan Närhälsan Socialtjänst Socialtjänst/skola Närhälsan Tidslinje för stöd till barn och familjer i Tidaholms kommun Stöd Universell prevention (riktad till alla) BMM BVC Pedagogiskt arbete i förskola och skola Rutiner för att främja skolnärvaro Fullföljda studier genom trygghet och studiero IT-pedagog Barn- och elevhälsoplan Barnhälsoteam Elevhälsoteam Alla barn i Centrum (ABC) ABC till förskolepersonal (genom SAM-KRAFT) Fysisk aktivitet på recept Familjecentralens öppna verksamhet Godsmagasinet Lågstadiesatsning IFO finns ute på skolor (Hökensås och Forsen) Främjande arbete inom psykisk hälsa - Att bli vuxen i Tidaholm Selektiv prevention (riktad till grupper) Älskade barn (föräldrar som är nya i Sverige) Drivhuset KlassRePulse för att förbättra klassklimatet Samverkansmöten IFO-skola Indikerad prevention (riktad till individer) Specialpedagogiskt arbete Parenting young children (PYC) (föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar) Råd och stöd för familjer Råd och stöd för skolledare och personal Nätverksmöten/SIP RePulse SAM-KRAFT Närvaroteam Ungdomsmottagning Funktionell familjeterapi (FFT) Motiverande samtal (MI) Tilläggsuppdrag psykisk hälsa Barnets uppväxt (0-19 år)

19 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/373 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Utvecklingsarbete Aktivitetsguide Ärendet 2016 trycktes en aktivitetsguide som skickades ut till alla familjer med barn 0-5 år. Guiden innehöll en samling av alla aktiviteter i kommunen som riktar sig till målgruppen, information om kommunens med fleras verksamheter för de yngsta barnen samt information om vanliga frågor kring kost, sömn, amning mm. Guiden togs emot väl av målgruppen och trycktes så småningom i en andra upplaga så att sammanlagt 1300 exemplar har delats ut. Guiden har även delvis översatts till arabiska. Till 2019 är guiden i behov av uppdatering för att kunna skickas ut på nytt till nyblivna föräldrar. För att trycka cirka 1000 nya exemplar är kostnaden omkring kronor. Beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Lättillgänglig information om fritidsaktiviteter som finns i kommunen, samt om de verksamheter som familjer kan ha stöd av i samhället, bidrar troligen till att fler hittar dit. Detta i sin tur kan ha en god inverkan på familjers sociala tillvaro och hälsa. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta kronor till arbetet med aktivitetsguiden. 19

20 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/373 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Utvecklingsarbete - Aktivitetsguide 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Barn främst i målgruppen 0-5 år. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Aktivitetsguiden går ut till alla hushåll i målgruppen. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Det är positivt att familjer med barn får vetskap om de aktiviteter som är till för dem. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Den information som finns i aktivitetsguiden kan hjälpa familjer att hitta till olika aktiviteter och verksamheter som blir viktiga i familjens liv. 20

21 2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Nej. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Guiden är skriven med kortfattad text och mycket bilder för att öka tillgängligheten. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barns rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31). 21

22 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 22

23 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/395 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Utvecklingsarbete Våld i nära relation och hedersrelaterat våld Ärendet I kommunen har under året startats ett nätverk med representanter för kommunens olika verksamheter inom socialtjänst, omvårdnad, skola, förskola och arbetsmarknadsenhet, samt representanter för vårdcentral, barnhälsovård, frivård och polis. Tillsammans bildar nätverket en arbetsgrupp som har sett över vilka rutiner och vilken kunskap som fattas för personal vad gäller våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Kunskapen blir viktig för att bemöta invånare, brukare och barn som är utsatta. I nätverket har framkommit att behov av en kunskapshöjning till personalen finns och utbildningar om våld planeras. Till detta skulle behöva avsättas kronor. I samband med utbildningarna kommer också rutiner behöva tas fram. Beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld rör barn eftersom de kan leva som anhöriga till personer som utsätts för våld eller själva bli utsatta. Mörkertalet är troligen stort, varför det är viktigt att jobba förebyggande och upptäckande. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta kronor till arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld. 23

24 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/395 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Barnrättsbaserat beslutsunderlag 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Beslutet rör barn som växer upp med våld i hemmet eller som utsätts för hedersrelaterat våld. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Beslutet syftar till att höja kunskapen om våld i nära relation för att bättre kunna bemöta personer som är med om det. Dessa kan också vara föräldrar. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Det är barnets bästa att uppmärksamma och skydda från våld. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Barnets rätt att skyddas mot våld är viktig för att garantera barnets trygghet. 24

25 2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Nej. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Informationsinsatserna vänder sig främst till vuxna som i sin tur möter barn. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). - 25

26 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 26

27 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/394 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Sammanträdesplan 2019 Ärendet Folkhälsostrategen föreslår följande första mötesdatum för 2019: 12 februari kl i Sessionssalen, Stadshuset. Vid det första mötet kan sammanträdesplanen för övriga möten 2019 beslutas av det nya folkhälsorådet. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att 2019 års första folkhälsoråd blir den 12 februari. 27

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, Stadshuset, 2018-11-29 kl. 10:00-12:00 34-45 Beslutande Anna-Karin Skatt (S) Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Tony Pettersson (S) Björn Bröne (L) Tjänstgörande ersättare Peter Friberg

Läs mer

Dag och tid: kl. 10:00

Dag och tid: kl. 10:00 1/1 KALLELSE Dag och tid: 2019-01-08 kl. 10:00 Plats: Justerare: Sessionssalen Peter Friberg (M) Kallade Ledamöter Anna Zöögling (S) ordförande, Peter Friberg (M) vice ordförande, Ingvar Jansson (S), Håkan

Läs mer

KALLELSE Folkhälsorådet

KALLELSE Folkhälsorådet 1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: 2017-05-22 kl. 10:00 Plats: Sessionssalen, Stadshuset Justerare: Christer Johansson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt

Läs mer

KALLELSE Folkhälsorådet

KALLELSE Folkhälsorådet 1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: 2018-09-20 kl. 09:00 Plats: Fyranhuset, Bruksgatan 4 Justerare: Christer Johansson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, Stadshuset, 2017-05-22 kl. 10:00-12:20 11-20 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), ordförande Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Christer Johansson (S) Lena Andersson (S) Tony Pettersson

Läs mer

KALLELSE Folkhälsorådet

KALLELSE Folkhälsorådet 1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: 2017-11-28 kl. 10:00 Plats: Sessionssalen, Stadshuset Justerare: Lena Andersson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, stadshuset, 2019-03-11 kl. 14:00-16:10 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), ordförande Theres Sahlström (M), vice ordförande Bengt Karlsson (S) Lena Andersson (S) Tony Pettersson (S) Anna

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, 2016-01-12 kl 10:00-11:55 1-17 Beslutande Anna-Karin Skatt (S) Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Christer Johansson (S) t.o.m 8 Tony Pettersson (S) Björn Bröne (L) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Midgårds samlingssal, 2016-09-05 10:00 45-57 Beslutande Anna-Karin Skatt (S) Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Christer Johansson (S) Per-Erik Thurén (S) Tony Pettersson (S) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, Stadshuset, 2017-11-28 kl. 10:00-11:40 35-47 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), ordförande Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Christer Johansson (S) Lena Andersson (S) Tony Pettersson

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, 2016-11-21 kl 10-12 58-71 Beslutande Anna-Karin Skatt (S) Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Christer Johansson (S) Tony Pettersson (S) Björn Bröne (L) Tjänstgörande ersättare Ingemar

Läs mer

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Diarienummer: 2015/295 Fastställd: 2015-10-08 Reviderad: RUTIN Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet 2/5 Bakgrund

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, Stadshuset, 2017-09-26 kl. 08:00-12:00 21-34 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), ordförande Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Tony Pettersson (S) Björn Bröne (L), vice ordförande Tjänstgörande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, Stadshuset, 2017-02-06 kl 10:00-12:00 1-10 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), ordförande Lennart Rehn (S) Bengt Karlsson (S) Lena Andersson (S) Tony Pettersson (S) Björn Bröne (L) Tjänstgörande

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, 2016-02-15 kl 10:00-12:05 18-31 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), Björn Bröne (L), Christer Johansson (S), Tony Pettersson (S) Tjänstgörande ersättare Runo Johansson (L), Anneli Sandstedt

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET Plats och tid Inredia, Kl. 8.30-12.30 (Utvecklingsdag) och kl.13.30 16.00 (ordinarie möte) ande Rolf Eriksson (S) ordf. Kommunstyrelsen Bengt Andersson (C ) Socialnämnden Maria Marić (KD) Barn-och utbildningsnämnden

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Välkommen till Barnrätt i praktiken Välkommen till Barnrätt i praktiken PASS 2 Hur kan vi tillsammans skapa likvärdiga villkor för barn? https://youtu.be/v95vk3fsejk

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i kommunen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-02-17 Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-02-17 Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, 2015-02-17 kl 09:00-11.30 1-19 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), Lennart Rehn (S), Bengt Karlsson (S), Christer Johansson (S), Per-Erik Thurén (S), Björn Bröne (FP) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Sammanträdesrum Årholmen, Kommunhuset, Henån

Sammanträdesrum Årholmen, Kommunhuset, Henån 1 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Årholmen, Kommunhuset, Henån 2018-09-07 9.00-12.00 Kerstin Gadde (S) Hans Pettersson (M) Kristina Svensson (MP) Else-Marie Östling (S) Ulla Kedbäck (M) Catharina

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Ungd omspolitiken i Lund Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Lunds kommun 2017 www.lund.se www.ungilund.se Hej! Har du koll på Barnkonventionen? Det är en

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Regnbågen Gul Plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Förskoleverksamhet ANSVARIGA FÖR PLANEN Kirsten

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län 23 januari 2014 Barnets rättigheter i Sverige Barnkonventionen 1989 Alla länder utom två Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige,

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Regnbågens förskola Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med...

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Regnbågen Blå Plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Förskola ANSVARIGA FÖR PLANEN Bekhal Salah Ismail

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Vår vision På Kryssets

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31 Barnplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 FN s barnkonvention... 1 Trygga och goda uppväxtförhållanden...

Läs mer

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Förskolan Barnens värld 2012/2013 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Förskolan Barnens värld 2012/2013 Inledning Vår förskola ska vara en plats för glädje, lek och utveckling. Vi ska ge varje barn de bästa möjligheterna

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Gualövs skolas plan mot kränkande behandling

Gualövs skolas plan mot kränkande behandling 1(10) Gualövs skolas plan mot kränkande behandling Planen omfattar grundskolan årskurs F-6 Ansvarig för planen: Paula Lundin, rektor Bromölla kommun Postadress Utbildning Box 18 295 21 Bromölla Besöksadress

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans namn Planen gäller Stormens fsk Från 2017-10 till 2018-10 Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 Ansvariga för planen Andreas

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Regnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ulrika Forsberg, 0554-193 48 ulrika.forsberg@kil.se 2018-01-15 Regnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018 GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER

Läs mer

Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration

Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration 26 april 2017 Dialogseminarium Artikel 22 om flyktingbarns rättigheter inom socialtjänstens uppdrag FN:s Barnrättskommittés rekommendationer kring migrerande

Läs mer

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Parenting Young Children ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrastöd en vinst för alla? Regeringen tog år 2009 fram riktlinjer

Läs mer

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Försoleverksamhet Läsår 2015 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018

Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav

Läs mer

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass, grundskola F-9, fritidshem Läsår 16/17, 17/18 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Dokumentsansvarig och godkänd av; Magnus Maars, rektor. magnus.maars@vetlanda.se Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/2016 Upprättad i augusti 2015

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer