Barnrättsbaserad beslutsprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnrättsbaserad beslutsprocess"

Transkript

1 Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt nivå? Ja Nej Tar vi beslutet enligt våra handlingsplaner och arbetsrutiner? Ja Nej Kommentarer: Vilka barnrättsfrågor berör beslutsärendet? Rätt till skydd mot övergrepp Art. 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande Art. 19 Skydd mot övergrepp Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot grym, förnedrande behandl. Rätt att uttrycka sig och få information Art. 12 Åsiktsfrihet och rätt att göra sig hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och mötesfrihet Art. 17 Rätt till information om social välfärd och hälsa, medias roll Art. 42 Rätt till information om barnkonventionen Kommentarer: Rättigheter kring hälsa och välmående Art. 2 Rätt att inte diskrimineras Art. 3 Barnets bästa Art. 23 Barn med funktionshinder Art. 24 Rätt till hälsa och sjukvård Art. 31 Rätt till lek, vila och fritid Art. 39 Rätt till rehabilitering Rättigheter som rör familjen Art. 5 Föräldrarnas ansvar och barnets utveckl. Art. 7 Vetskap om sina föräldrar Art. 9 Åtskillnad från föräldrar Art. 10 Familjeåterförening Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv Art. 18 Föräldrarnas ansvar för uppfostran & utv. Art. 20 Alternativ omvårdnad Art. 21 Adoption Sociala rättigheter Art. 25 Översyn av omhändertagna barn Art. 26 Rätt till social trygghet Art. 27 Rätt till skälig levnadsstandard Art. 28 Rätt till utbildning Art. 29 Syftet med utbildningen Övriga rättigheter Art. 1 Definition av barn Art. 7 Rätt till namn och nationalitet Art. 8 Rätt att behålla sin identitet Art. 22 Flyktingbarn Art. 30 Barn av minoritets- och ursprungsbefolkningen Art. 38 Skydd mot väpnade konflikter Art. 40 Värdig och barnanpassad kriminalvård Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Vilka barn riskerar eventuellt att diskrimineras på grund av detta beslut och hur har vi beaktat detta? Hur har vi sett till att beakta jämställdhet mellan pojkar och flickor i beslutet? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet relaterat till barnens rätt till icke-diskriminering och jämställdhet: Barnets bästa (artikel 3) Hur har barnens bästa beaktats utifrån barnkonventionen, aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt vad barn själva säger? Hur har vi resonerat kring barnens bästa? Hur tar vi hänsyn till barnens bästa i vårt beslut? Om vi inte kan tillgodose barnens bästa, vad gör vi för att kompensera detta? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet i relation till principen om barnets bästa: 1

2 Barnrättsbaserad beslutsprocess forts. Barnets delaktighet (artikel 12) På vilket sätt har barnen varit delaktiga i beslutet? (Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför) Vilka åsikter har barnen lyft fram? Hur har barnens åsikter beaktats i beslutet? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet relaterat till barnens rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem: Rätt till liv, överlevnad och utveckling av barnets fulla potential (artikel 6) Hur har vi sett till barnens hela livssituation i vårt beslut? Hur relaterar beslutet till barnens utveckling av sin fulla potential? Vem behöver vi samarbeta med internt och/eller externt? Konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet i relation till barnets rätt till utveckling av sitt fulla potential: Information till barnet (artikel 42 och 17) Vilken information har barnen fått om att vi ska ta detta beslut som berör dem? Vilken information ska barnen få om det beslut som vi fattar idag? Hur har vi beaktat barnvänlig information anpassat till barnens åldrar och mognad? Vilken ytterligare information/kompetensutveckling behöver vi inom vår verksamhet för att garantera barnets rättigheter enligt det beslut vi fattar idag: Övrigt Övriga konsekvenser av beslutet / annat relevant för beslutet: 2

3 Barnrättsbaserad beslutsprocess bakgrundsinformation Åtagande och ansvar (artikel 4) Barnkonventionen, artikel 4: Staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. Detta kräver en politisk vilja, att barn prioriteras resursmässigt, att barnkonsekvenser genomförs, samt att ärenden som rör barn och unga tas i enlighet med barnkonventionen. Genomförandet är den process då man vidtar åtgärder för att säkerställa att alla rättigheter i konventionen förverkligas för alla barn. Även om det formella ansvaret ligger på staten så är ansvaret även delegerat till regioner, län, landsting och kommuner. Det åligger staten att se till att de myndigheter som får det delegerade ansvaret för barnkonventionen även får ekonomiska, personella och andra resurser som krävs för genomförandet av barnkonventionen. Staten kan inte avsäga sig ansvaret för den delegerade administrationen utan är ansvarig för att följa upp att de lokala myndigheterna arbetar helt i överensstämmelse med barnkonventionen. Artikel 4 ställer krav på att det finns en politisk vilja på alla nivåer som vill säkerställa barnets rättigheter, och som i sin resursfördelning prioriterar och synliggör barn. Åtagandet under denna artikel kräver att verksamheten är barnrättsbaserad, från planering, beslut till verkställande och uppföljning, t.ex. genom att använda en barnrättsbaserad beslutprocess, göra barnkonsekvensanalyser samt barnbokslut. Enligt den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) ska all lagstiftning som rör barn utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Se även Handslaget, en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka kommuners och landstings barnrättsarbete. Andra lagdokument som berör statens åtagande och ansvar för barnets rättigheter är Brottsbalken (BrB), Europakonventionen, Förordningen (1989:177) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden, Föräldrabalken, Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., Lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m., Lagen om vård av unga, Passlagen, Socialtjänstlagen, Utlänningslagstiftningen och Verkställighetslagen. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Barnkonventionen, artikel 2: Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor. Alla barn har rätt till alla rättigheter i barnkonventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har fullt och lika människovärde. Alla barn har lika värde och har samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan pojkar och flickor och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor. Omvänt gäller att inget barn får diskrimineras på någon grund. Diskrimineringsgrunderna i artikel 2 ska inte ses som en komplett lista utan som en illustration, och stater måste se över vilka andra grunder för diskriminering som kan vara aktuella. Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Det är snarare vanligt att man måste göra kompletterande åtgärder för att minska eller eliminera orsaker som bidrar till att cementera diskriminering. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Skollagen (6 kap.) definierar barnets rätt att inte diskrimineras i skolan. Barnets bästa (artikel 3) Barnkonventionen, artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande och sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Särskild prövning ska göras utifrån vad barnkonventionen, aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt vad barn och unga själva säger. Denna artikel säger att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som berör alla barn, direkt eller indirekt. Rättigheten är formulerad att barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket betyder att barnets bästa alltid ska övervägas, men att det oftast inte är den enda faktorn som ska beaktas. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter lyfter fram vikten av att utgå från aktuell kunskap om barns levnadsvillkor när vi tar beslut som berör dem direkt eller indirekt. Föräldrabalken, (kap.6) avseende vård om barn, umgänge med barn och barnets boende (2a), samt kapitel 21 om verkställande av sådana beslut. SoL (1 kap. 2 ) och LVU (1 ), UtlL (1 kap. 10 ). Enligt 1 kap. 10 i skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkten i all utbildning och annan verksamheten. HSL, patentsäkerhetslagen och tandvårdslagen syftar till att säkerställa en god och säker vård som bl.a. beaktar barnets bästa. 3

4 Barnets delaktighet (artikel 12) Barnkonventionen, artikel 12: Staten (och därigenom landsting och kommuner) skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller annat lämpligt organ, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Barnets rätt att bli hörd och statens motsvarande skyldighet att lyssna på barn gäller alla domstols- eller administrativa förfaranden som rör ett barn. Artikel 12 ger inte barn rätt till självbestämmande, utan rätt att delta i besluten genom att berätta sina åsikter och att deras åsikter ska tillmättas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det innebär att om vi ska ta beslut som berör barn så har vi ett ansvar att förse barnet med tillräcklig och lämplig information så att barnet utifrån sin ålder och mognad kan vara delaktiga i beslutet. Alla barn ges rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Det innebär att det måste finnas information anpassat för barnet, samt möjlighet att använda tolkar. Barnets rätt till delaktighet i beslut som berör dem är en rättighet och ingen skyldighet, barnet har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen. Barnets rätt att höras kan utövas antingen direkt eller indirekt genom vårdnadshavare, andra företrädare eller lämpligt organ. Det är inte nödvändigt enligt barnkonventionen att barnet själv ska uttrycka sina synpunkter inför beslutsfattaren. Skyldigheten åligger den som representerar barnet att se till att barnets åsikter har uttryckts och presenterats på ett fritt och informerat sätt. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter (2010) lyfter särskilt fram barns rätt till delaktighet i alla ärenden som rör barnet, vilket inkluderar alla kommuners och landstings beslutsprocesser kring frågor som direkt eller indirekt berör barn. I Föräldrabalken står det att i beslut om vårdnad, boende och umgänge ska hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad (4 kap. 6 kap. 2 a om verkställighet). Barnet har rätt att säga sin mening vid samarbetssamtal mellan föräldrarna samt när socialnämnden godkänner avtal mellan föräldrarna (6 kap.) Föräldrabalken och 3 kap. SoL). Lagen om vård av unga ska hänsyn tas till den unges ålder och mognad (1 kap. 11 samt 1 6:e stycket). HSL, patentsäkerhetslagen och tandvårdslagen syftar till att säkerställa en god och säker vård som så långt möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienterna. I kommunallagen finns regler om rätten att väcka ärenden i fullmäktige, s.k. medborgarförslag (5 kap. 23, 33 och 64 ). I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) bör barn få väcka medborgarförslag. I förskolans läroplan finns mål för barnets inflytande. Barnets medbestämmande i skolan regleras i den nya skollagen. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Skollagen innehåller även regler om att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen (4 kap och ). Vid tillsyn av de hem för vård och boende som riktas mot barn och unga ska samtal föras med barn och unga. Om ett barn berörs av ett beslut i ett ärende om tillstånd ska barnet höras, där hänsyn tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar (1 kap. 11 UtlL). I 3 lagen om god man för ensamkommande barn finns bestämmelser om att överförmyndaren ska ge barnet tillfälle att yttra sig i ett ärende om förordnade av god man. I 7 ska barnet även ges tillfälle att yttra sig kring upphörande av godmanskap eller entledigande av god man. Andra lagdokument som lyfter fram barnets rätt till deltagande inkluderar Europakonventionen (lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, art. 10), Kommunallagen (1991:900) 5 kap. 23, 33 och 64 ), Lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 8 ), Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), Namnlagen (45 ), Prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals, Regeringsformen (1 kap. 1-2, 2 kap 1-2 ), samt Rättegångsbalken. M.fl. Rätt till liv, överlevnad och utveckling av barnets fulla potential (artikel 6) Barnkonventionen, artikel 6: Staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad. Det inkluderar barnets andliga, moraliska, fysiska, psykiska och sociala utveckling till sin fulla potential. Barnet ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Vi måste se till hela barnet och dess situation. Samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser. Den grundläggande rättigheten till liv garanteras under artikel 6, liksom rätten till överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning. Konceptet kring överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning är viktig för implementeringen av hela barnkonventionen. Detta eftersom utveckling är ett holistiskt begrepp som inkluderar många artiklar som tillsammans bidrar till den personliga utvecklingen. Kortfattat kan man säga att staten har en skyldighet att avstå från avsiktliga handlingar som tar barns liv och se till att det finns åtgärder som skyddar liv. Artikel 6 går bortom den grundläggande rättigheten till liv och förespråkar överlevnad och utveckling till det yttersta av sin förmåga. Begreppet utveckling handlar inte enbart om att förbereda barnet för att utvecklas till att bli vuxen. Det handlar om att erbjuda barnet bästa möjliga förutsättningar för barndomen, för nuet. Barnets utveckling är ett holistiskt koncept som inkluderar hela konventionen. Staten är skyldig att skapa en miljö som möjliggör överlevnad och maximal utveckling av barnets fulla potential, och inkluderar fysisk, mental, spirituell, moralisk, psykologisk och social utveckling, på ett sätt som respekterar den mänskliga värdigheten och förbereder barnet för ett individuellt liv i ett fritt samhälle. Enligt den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) ska barnets fysiska och psykiska integritet respekteras i alla sammanhang. Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga specificerar lagkrav på att skydda barn som far illa. Samverkan för att stärka barnets rättigheter är ett annat mål i den nationella strategin. Enligt 5 kap. 1 SoL ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken till en ogynnsam utveckling och sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11 SoL). Den som misstänker att ett barn misshandlas eller på annat sätt far illa bör anmäla detta även om han eller hon har tystnadsplikt. Anmälningsskyldigheten väger tyngre än tystnadsplikten. Den som arbetar med barn är enligt SoL skyldig att anmäla sina misstankar. M.fl. 4

5 Information till barnet (artikel 42 och 17) Barnkonventionen, artikel 42 och 17: Genom lämpliga och aktiva åtgärder ska staten (och därigenom landsting och kommuner m.fl.) göra barnkonventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna. Barnet har rätt till tillgång till information, särskilt sådan som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Artikel 42 lyfter fram att barn och vuxna har rätt att få information om kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har. Sverige har åtagit sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionen känd. Detta ska inkludera information till alla instanser myndighetsinstanser såväl som oberoende instanser. Det kan t.ex. röra sig om domare, advokater, poliser, personal inom rättsväsendet, migrationsverkets personal, militärer, lärare, socialarbetare, personal för psykologiskt stöd för barn och familjer, personal som arbetar med och för barn, personal som arbetar på institutioner, doktorer, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, statsanställda, politiska beslutsfattare och personal som ansvarar för datainsamling inför uppföljningen av barnkonventionen med flera som relevanta för kompetensutveckling kring barnets rättigheter. Alla som arbetar med och för barn måste få lära sig om barnkonventionen både i formell utbildning och i verksamhetsanpassad tillämpning. Även barn behöver kunskap om sina rättigheter och skolplanen måste inkorporerar utbildning om barnets rättigheter. Alla utbildningsinsatser kring barnets rättigheter ska vara praktiska, systematiska och integrerade i den reguljära utbildningen av olika professioner för att maximera effekten och den bestående effekten. Man bör använda en deltagande metod och se till att de som arbetar med och för barn får färdigheter och attityder som möjliggör för dem att interagera med barn och unga på ett sätt som respekterar deras rättigheter, värdighet och självrespekt. Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) lyfter fram kommer och landstings ansvar att systematiskt informera om samt aktivt implementera barnkonventionen. Man lyfter särskilt fram behovet av att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn, föräldrar och beslutsfattare. Europakonventionen (art. 10) gäller som svensk lag kring rätt till yttrandefrihet. Yttrandefriheten och informationsfriheten är grundlagsskyddat i Regeringsförordningen och Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Barn och ungas rätt till information i kontakten med socialtjänsten har förtydligats i SoL (3 kap. 5 ). Barnet ska ha rätt till adekvat information om vilka insatser som ges och planeras och också själv få berätta om sin situation (11 kap. SoL). Barnrättsperspektivet ska tillgodoses i tillsynen inom hälso- och sjukvården, vilket bl.a. innebär att barn och unga ska få information om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de har kritik på den vård som de får. Enligt 2 b HSL ska patienter ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om föräldrar eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med har missbruksproblem, psykiska problem, allvarlig psykisk störning eller oväntat avlider (2 g HSL). 5

Barnrättsbaserat arbete

Barnrättsbaserat arbete Barnrättsbaserat arbete Varför ett barnrättsbaserat arbete? Alla som jobbar med eller för barn inom offentlig verksamhet har ett delegerat ansvar att utgå från barnkonventionen. Även föräldrar och vårdnadshavare

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun. Stadskontoret

Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun. Stadskontoret Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun Stadskontoret Jönköpings kommun Oktober 2012 Första upplagan Ansvarig projektledare: Lena Lück, demokratisamordnare, Jönköpings

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter Främja Säkerställa Bevaka Barnets rättigheter Handlingsplan kopplad till landstingets Riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017, LS-LED 12-419. Beslutad av Landstingsdirektören

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Norrtälje Förskolor AB

Norrtälje Förskolor AB 2016-02 Norrtälje Förskolor AB 2016 1. Inledning 2. Vision 3. Bakgrund 4. Definitioner 5. Främjande och förebyggande arbete Kartläggning och nulägesanalys 6. Uppföljning och utvärdering 7. Rutin för akuta

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Bilaga 1: Styrdokument

Bilaga 1: Styrdokument 1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer