Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län

Transkript

1 Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län 23 januari 2014

2 Barnets rättigheter i Sverige Barnkonventionen 1989 Alla länder utom två Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, juni 2010

3 Barnkonventionen i svensk lag Konstaterande av normharmoni lagstiftning anses i sin helhet redan stämma överens med konventionens krav eller gå längre Transformering införlivas i nationell rätt, existerande lagar anpassas Inkorporering konventionen blir lag och ursprunglig lag upphör

4 Barnets bästa Hela barnets utveckling Delaktighet Barnkonventionens grundkrav Information Prioritering och ansvar Ickediskriminering

5 Artikel 3: Barnets bästa Barnets bästa

6 Artikel 3: Barnets bästa Barnets bästa ska vara vägledande och sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga Principen ska väga tungt bland många andra övervägande Kompenserande åtgärder för barnets bästa ska kunna förklaras

7 Artikel 3: Barnets bästa Vad säger: Barnkonventionen - Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig vård och rehabilitering Aktuell forskning - Evidensbaserad verksamhet och hälso- och sjukvård Rådande praxis - Vad gör man inom landstingssverige och hur har det fungerat? Beprövad erfarenhet - Vad har vi för egna erfarenheter som fungerat? Barn och unga - Hur har barn och unga upplevt det, vilka åsikter har de fört fram?

8 Handlingsplan för barn och unga: Barnets bästa Med barnets bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till barnkonventionens om barnets bästa krävs: Kunskap om barns utveckling och behov Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor Kunskap om bemötande av barn och unga Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter Denna barnsyn ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter.

9 Artikel 12: Delaktighet

10 Artikel 12: Delaktighet Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla i frågor som berör dem Utifrån ålder och mognad

11 Artikel 12: Delaktighet En rättighet ingen skyldighet Lyssna på väga in Vuxnas ansvar En del av det enskilda mötet

12 Bättre beslut och resultat Barn och unga har en unik förståelse av sina liv, behov och bekymmer. Beslut som tas med barn och unga blir mer relevanta för dem och reflekterar i högre grad den verklighet de lever i. Behandlingar utifrån beslut som tas tillsammans med barn och unga är mer effektiva och håller längre.

13 Delaktighetsnivå Låg Hög Informerade (Vuxenstyrt) Konsulterade (Vuxenstyrt) Delaktiga (Vuxeninitierat) Gemensamt beslutsfattande (Gemensamt) Barnledda beslut (Barnstyrt)

14 Handlingsplan för barn och unga: Barnets röst: För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske.

15 Handlingsplan för barn och unga: Barnets röst: Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska deras synpunkter framkomma i formuläret barnrättsbaserad beslutsprocess för tjänstemän och politiker. Vid strukturella förändringar, t.ex. en omorganisation av verksamheter som berör barn, sak deras synpunkter tas till vara, genom t.ex. fokusgrupper, enskilda samtal, enkäter eller medborgardialog. De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn.

16 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: I landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter är det viktigt att se barnen som invånare i länet som använder landstingets verksamheter. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara.

17 Artikel 2: Icke-diskriminering Ickediskriminering Art. 2

18 Artikel 2: Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar Utesluter inte positiv särbehandling

19 Artikel 2: Icke-diskriminering Oavsett barnets, förälders eller vårdnadshavares: Hudfärg Kön Sexuell läggning, sexuell identitet Språk Religion Politiska eller annan åskådning Nationella, etniska eller sociala ursprung Funktionsnedsättning Börd eller ställning Med mera

20 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller att: bidra till Barn och ung får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning.

21 Art. 4: Prioriteringar och ansvar

22 Artikel 4: Prioriteringar och ansvar Personligt yrkesansvar samt verksamhetens/landstingets ansvar för att prioritera och förverkliga barnets rättigheter Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnbokslut Ett krav inget frivilligt

23 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Kvalitetssystem: Kriterier för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län Barndialogen, Medicinsk programgrupp barn och verksamhetsteam barn och unga fördelar och tar ansvar för insamling av data med årlig rapportering av resultat till ledningen.

24 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Blanketten Barnrättsbaserad beslutsprocess används inför beslut i frågor som kan vara av betydelse för barn och unga. Beslut kan fattas på såväl tjänstemanna-, som politisk nivå.

25 Handlingsplan för barn och unga: Barnrättsbaserad beslutsprocess och barnbokslut: Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som varit riktat till barn och i vilka åldrar. Barnbokslut är en blankett som kompletterar den ordinarie verksamhetsberättelsen med information om hur barnrättsarbetet uppmärksammats på de olika arbetsplatserna under året. Barnbokslut ligger som en del i kvalitetssystemet (indikator 5).

26 Handlingsplan för barn och unga: Verksamhetsutveckling: Landstingets kansli ska ansvara för att barnkonventionen synliggörs i utredningar och inför beslut Verksamhetsteam barn/unga är vid behov tillgängliga med stöd och råd och med ett särskilt ansvar i frågor som rör metodutveckling och fortbildning.

27 Handlingsplan för barn och unga: Barnombud: Införliva barnkonventionen i verksamheten Beakta barns behov av information, råd och stöd Informera och stödja den egna enheten och bidra till praktisk tillämpning av BK Arbeta för att förbättra för barn och unga Stöd vid misstanke om att barn far illa Fortbilda sig, omvärldsbevaka, nätverka

28 Art. 42: Information och kunskap

29 Artikel 42: Information och kunskap Barn och vuxna har rätt att få information och kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har Barn ska få undervisning i skolan Föräldrar ska få Föräldrautbildning Alla som arbetar med och för barn

30 Information, råd och stöd Barnet har rätt till information, råd och stöd om föräldern eller annan närstående: har psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada har missbruksproblem oväntat avlider (HSL 1/1 2010)

31 Handlingsplan för barn och unga: Barn som besökare och närstående: Beakta barns behov av information, råd och stöd Jönköpings län har valts ut som en av fyra regioner att ta fram hur man bemöter och arbetar med barn och ungdomar i dessa svåra situationer. se under flik barn som anhöriga

32 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt så att de förstår.

33 Artikel 6: Rätt till utveckling Hela barnets utveckling Art. 6

34 Artikel 6: Rätt till utveckling Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling

35 Artikel 6: Helhetssyn Barnets rätt till utveckling kräver en helhetssyn, att se hela barnet och dess situation Helhetssyn kräver samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser

36 Handlingsplan för barn och unga: Genomförda och planerade insatser: Utveckla samverkan mellan barn och unga som patient och anhörig Hålla samverkan levande inom och mellan Landstinget, kommunerna och ideella organisationer. Det vill säga, göra Barndialogen känd och använd i det dagliga arbetet.

37 Barnkonventionen Skydd mot våld och övergrepp Rätt att utvecklas som person Rätt till sin identitet Rättigheter i familjen Sociala rättigheter

38 Rätt att utvecklas som person

39 Rätt att uttrycka sig Art. 12 Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och mötesfrihet 39

40 Rätt till information Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv Art. 17 Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll Art. 42 Rätt till information om barnkonventionen och sina rättigheter 40

41 Utifrån ålder och mognad Barn avgör inte på egen hand om de är tillräckligt mogna att fatta beslut Den som är ansvarig för vården bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården

42 Barns åsikter i vården Hur barnet vill ta medicin (tablett, stolpiller, flytande) I vilket finger eller arm sticket ska göras Om barnet vill ha bedövningssalva/spruta Om barnet vill att personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

43 Äldre barns åsikter i vården Bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem Gäller inte uppgifter som behövs för utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning Har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare T.ex. om den unge besökt en ungdomsmottagning

44 Barn kan inte bestämma om: Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap T.ex. om en operation, behandling eller undersökning ska göras eller inte Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser

45 Begränsningar i rättigheter: Barn kan inte tacka nej till vård om de vårdas enligt: Smittskyddslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

46 Äldre barn har i regel rätt att: Få tala enskilt med vårdpersonal Söka vård på eget initiativ Få hälsorådgivning Utan att en förälder är med eller måste ta del av vad barnet har berättat, fått för information, resultat eller behandling

47 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller att: Utveckla former för bemötande och samtal med barn Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har bidra till Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling

48 Rättigheter i familjen

49 Rättigheter som rör familjen Art. 5 Art. 18 Föräldrar är huvudansvariga för barnet och ska utgå från barnets bästa Båda föräldrars ansvar för uppfostran och utveckling Art. 7 Vetskap om, omvårdnad av, föräldrar Art. 9 Åtskiljande från föräldrar endast om det är för barnets bästa Art. 10 Art. 16 Familjeåterföreningar Rätt till privat- och familjeliv

50 Vårdnadshavares rättigheter i vården Bestämma om barnet ska vårdas eller inte. Grundprincipen är att båda vårdnadshavare ska samtycka till vården, om det inte är en ensam vårdnadshavare. Om vårdnadshavare inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande.

51 Vårdnadshavares rättigheter i vården Få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella Få information om vad som kan hända om man inte behandlar Få komma med egna förslag och ha åsikter om vården Vid allvarlig sjukdom/komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist

52 Vårdnadshavares rättigheter i vården Avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner Slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling, men kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter. Bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

53 Vårdnadshavares rättigheter i vården Om barnet vårdas på vårdavdelning eller sjukhus: Få sova över hos barnet Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer Få stöd att hjälpa till med vården av barnet

54 Vårdnadshavares rättigheter i vården Få språk- eller hörseltolk Bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte Få en kopia av barnets journal Om inte ett äldre barn har motsatt sig att journalkopior lämnas ut I vissa speciella fall kan det finnas sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren

55 Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården Neka sitt barn livräddande behandling Neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling (LVU = socialnämnden övertar ansvaret under vården)

56 Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Tacka nej till vård om barnet har en smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen Spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare Information som personalen misstänker kan skada barnet får inte lämnas ut

57 Art. 2 Icke-diskriminering 5-åring vill inte gå och lägga sig Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Förädrars ansvar Art. 4, 5, 9, 18 & 42

58 Art. 2 Icke-diskriminering Vilken tid ska 16-åringen komma hem? Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Föräldrars ansvar Art. 4, 5, 9, 18 & 42

59 Art. 2 Icke-diskriminering Landstingets ansvar Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt Art. 12 Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling Art. 3 Art. 6 Offentliga aktörers ansvar Art. 4, 23, 24, 39 och 42

60 Sociala rättigheter

61 Art. 26: Social trygghet Föräldrar är ekonomiskt ansvariga för sina barn. När barnets föräldrar inte kan förverkliga sitt ekonomiska ansvar har staten ett ansvar att ekonomiskt stödja barnet, direkt eller indirekt. Stöd utan diskriminering, social stigma eller förlust av andra rättigheter samt med respekt för deras privatliv.

62 Art. 27: Skälig levnadsstandard Barnets rätt att utvecklas till sitt fulla potential (fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt) (art. 6 och 29) Föräldrarnas huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, understödd av staten (art. 5, 7 och 18)

63 Art. 27 Skälig levnadsstandard Mat, kläder och bostäder, underhåll Rent vatten, hälsoutbildning, god hygien, sanitetslösningar, amning (art. 24) Förebyggande insatser mot miljöförstörelse, barnolyckor och skadliga traditionella sedvänjor (art. 24)

64 Rätt till utbildning (art. 28) Kommunens/skolans ansvar: Regelbunden närvaro i skolan Skoldisciplin utifrån barnkonventionen Studievägledning Stoppa mobbning Elevers delaktighet i beslut som rör dem 64

65 Art. 24: Rätt till hälsa och sjukvård Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa Tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (icke-diskriminerande, likvärdig tillgång) Näringsrika livsmedel Förebygga olyckor, förebyggande hälsovård Psykisk hälsa Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor

66 Art. 39: Rehabilitering Barn som har utsatts för: vanvård utnyttjande eller övergrepp tortyr eller grym, förnedrande behandling väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning I en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet

67 Art. 23: Barn med funktionsnedsättning Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar självförtroendet Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälsooch sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

68 Barnets rätt i vården Ha en förälder med sig om hon/han är inlagd på vårdavdelning/sjukhus Syskon får komma på besök och om möjligt sova över, om barnet själv vill I första hand vårdas på en barnavdelning Få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller försöka igen vid ett annat tillfälle

69 Handlingsplan för barn och unga: Barn och unga som patient: Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller till att: bidra Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen.

70 Handlingsplan för barn och unga: Barn som medborgare: Miljön ska utformas så att den för barn och unga är både fysiskt tillgänglig och trygg. I planeringen av t.ex. lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. Ett exempel är de nu etablerade barnronderna.

71 Rätt till sin identitet

72 Rätt till sin identitet Artikel 2, 7 & 8 Rätt att respekteras för den man är Rätt att inte diskrimineras Rätt till namn och nationalitet Rätt att behålla sin identitet

73 Respekt för barns ursprung Artikel 22 & 30 Barn som flytt sitt land och har kommit till Sverige har samma rättigheter som alla barn i landet Minoriteter och ursprungsbefolkning: Rätt till sitt eget kulturliv Rätt till sin egen religion Rätt att använda sitt eget språk

74 Skydd mot våld och övergrepp

75 Art. 19: Skydd mot övergrepp Fysiskt eller psykiskt våld Skada eller övergrepp Vanvård eller försumlig behandling Misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp

76 Skydd mot övergrepp Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot tortyr/dödsstraff

77 Art. 19: Skydd mot övergrepp Skyldighet att ha stödjande insatser: Förebyggande Identifiering Rapportering Remittering Undersökning Behandling Uppföljning Rättsligt ingripande

78 Anmälningsskyldigheten Räcker med misstanke Ingen utredningsskyldighet Personligt ansvar Får rådgöra med kollegor Kan ringa anonymt till socialtjänsten Chefen kan vara medanmälare Upprepade anmälningar Återkoppling från socialnämnden

79 Handlingsplan för barn och unga: Bemötande: Utsatta barn måste särskilt uppmärksammas och ge stöd. I de fall där det är nödvändigt har vi skyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 att anmäla ett barn som far illa.

80 Kontaktinformation Susann Swärd Verksamhetschef