Barnkonventionen och kulturen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnkonventionen och kulturen"

Transkript

1 Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1

2 Yttrandefrihet och informationsfrihet (Art. 13) YTTRANDEFRIHET OCH INFORMATIONSFRIHET Artikel Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkasts vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Yttrandefriheten och informationsfriheten som uttrycks i artikel 13, tillsammans med tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten (artikel 14) och föreningsfriheten (artikel 15) definierar barnets medborgerliga rättigheter och friheter. Den är även nära förknippad med barns rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12), rätt till privatliv (artikel 16), rätt till fri tillgång till information genom bland annat massmedia (artikel 17), samt barnets rätt till kultur och konstnärlig verksamhet (artikel 31). Den första paragrafen ger barn rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, medan den andra delen beskriver vilka begränsningar det finns när barn utövar sin rättighet. Rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag Barn ges i denna artikel yttrandefrihet. De har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag. De enda begränsningar som finns är de som beskrivs i nästa stycke. Barnet har alltså rätt att uttrycka sina tankar och sprida den information de vill, på det sätt de vill. Artikel 13 lyfter fram att barn kan uttrycka sig i tal, skrift eller tryck samt i konstnärlig form. För att inte begränsa barnets yttrandefrihet har man skrivit eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Man var framsynt när man skrev barnkonventionen 1989 och tog bort alla territoriella gränser för informationsspridning, något som förverkligats genom internet. Idag är det svårt att upprätthålla geografiska gränser när information delas över nätet i rasande fart. Denna rättighet ställer krav på att staten säkerställer att barnet har obehindrad tillgång till information och material från olika källor, och rätt att sprida information och tankar på det sätt som barnets själv väljer. Staten och alla offentliga aktörer måste även se till att skydda barnet mot information och material som är skadligt för barnets välfärd (artikel 6 och 17). En utmaning för vuxna som arbetar med och för barn är att garantera barn med funktionsnedsättningar likvärdiga möjligheter till yttrandefrihet. Föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ansvar för att ge barnet råd och ledning i utövandet av sina rättigheter (artikel 5) gäller även för denna artikel eftersom föräldraansvaret sträcker sig över barnets utövande av hela barnkonventionen. Det åligger allstå föräldrar eller vårdnadshavare att stödja barnets yttrandefrihet, inom ramarna för vad man får uttrycka, och med respekt för de begränsningar som finns. 2

3 Begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten Det är i samspelet mellan principen om yttrandefrihet och begränsningar av samma yttrandefrihet som barnets rättigheter utspelar sig. Barnets yttrandefrihet och rätt att söka, motta och sprida information och material får endast begränsas för att garantera respekten för andras rättigheter och anseende, samt för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Dessa begränsningar måste finnas beskrivna i lagstiftningen. Den allmänna sedligheten är svårdefinierad, på engelska används public security och då blir det lättare att tyda det som att yttrande- och informationsfriheten inte får hota den allmänna säkerheten. Barnets rättigheter och ansvar i relation till yttrandefriheten blir därför att: respektera och försvara sin och andras rättighet att uttrycka sina egna åsikter respektera och försvara sin och andras rättighet att presentera sina åsikter på olika sätt (i tal, skrift, tryck, konstnärlig form, genom t.ex. klädsel eller på andra sätt) inte uttrycka förödmjukande, förnedrande, kränkande och diskriminerande åsikter om andra försvara sin och andras rätt att inte bli förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande inte sprida förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande åsikter om andra se till att den information som man sprider respekterar andra personers rättigheter och anseende Respekten för andra personers rättigheter eller anseende innebär att barnet (det samma gäller för vuxna) enbart får sprida information och material (i tal, skrift, tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer) som: respekterar andra personers rättigheter och värdighet behandlar alla människor på ett respektfullt och medmänskligt sätt bekämpar samt inte uttrycker eller sprider förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande åsikter om andra bekämpar samt inte uttrycker eller sprider stereotypa uppfattningar och fördomar om kön, hudfärg, religion, politiska eller andra uppfattningar, etiska ursprung, nationalitet, sociala status, funktionshinder eller sexuell läggning respektera andras privatliv, familjeliv och hem respektera andras privata korrespondens såsom sms, e-post, brev, privata meddelanden genom sociala medier etc. Andra relaterade artiklar: Artikel 5: Föräldrars ledning och barns utveckling av sina förmågor (Föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ansvar för att ge barnet råd och ledning i utövandet av sina rättigheter) Artikel 12: Respekt för barnets åsikter (Rätt att uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade) Artikel 14: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (Rätt att fritt få tänka och lyssna på sitt samvete) Artikel 15: Föreningsfrihet och mötesfrihet (Rätt att uttrycka sina åsikter tillsammans med andra) Artikel 16: Rätt till privatliv och familjeliv (Rätt att få behålla sina tankar för sig själv) Artikel 17: Rätt till information och massmedias roll (Rätt att få tillgång till lämplig information och material från många olika källor) Artikel 29: Utbildningens syfte (Rätt att söka, motta och sprida information i enlighet med utbildningens syfte) Artikel 30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Rätt att få ta del och sprida information om sin kultur och religion, samt på sitt eget språk) Artikel 31: Rätt till vila, lek och fritid (Rätt till kultur och konstnärlig verksamhet) 3

4 Rätt till information och massmedias roll (Art. 17) RÄTT TILL INFORMATION OCH MASSMEDIAS ROLL Artikel 17 Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål, (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor; (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18. Barn har rätt att ta del av information och material från en mängd olika källor, både nationella och internationella. Denna rättighet stärker artikel 13 som ger barnet rätt att fritt söka, motta och sprida information och tankar av alla slag. Detta gäller oavsett om det är i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer, samt ohindrat av nationella gränser. Denna rättighet relaterar till barnets yttrandefrihet och informationsfrihet (art. 13) och rätt att utveckla sin fulla potential (art. 6). Det ger även barnet rätt att skyddas från information och material som är skadligt för barnets hälsa och välbefinnande. En stor del av artikel 17 fokuserar på massmedias roll i relation till barnets rättigheter. Bland annat uttrycks att massmedia ska förse barn med information som svarar mot utbildningens syfte (art. 29) och att massmedia måste bli tillgänglig för barn samt respektera barnets rätt att uttrycka sina åsikter (art. 12). Massmedia har även en nyckelroll i att göra barnkonventionen känd bland barn och vuxna (art. 42). Dessutom har massmedia en viktig roll i att avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter (art. 19, 32-40). Information av socialt och kulturellt värde för barnet samt på minoritetsspråk En rättighet under artikel 17 är att ta del av information av socialt och kulturellt värde för barnet. Alla barn till religiösa eller språkliga minoriteter ska ha rätt till sin egen kultur, att erkänna och utöva sin egen religion och att använda sitt eget språk (art. 30). Artikel 17 kring rätten till information ska ske i enlighet med andan i artikel 29 om respekten för olika nationella värderingar, kulturer och språk respekteras. Massmedia fyller här en viktig funktion genom att tillgängliggöra material och information på bland annat minoritetsspråk. Vikt läggs vid att informationen och materialet ska främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Detta relaterar till behovet av utbildning kring barnets hälsa (art. 24) och barnets rätt att utvecklas till sin fulla potential (art. 6). Här handlar det även om rätten att delta i det kulturella och konstnärliga livet (art. 31). 4

5 Internationellt samarbete Denna artikel uppmuntrar länder att skapa Internationellt samarbete kring att producera, utbyta och sprida information och material för att ge barn tillgång till skrifter, böcker, texter, sagor och all annan form av information från olika kulturer och nationella och internationella källor. Produktion och spridning av barnböcker Artikel 17 fokuserar även på att det är viktigt att producera och sprida barnböcker som gynnar barnets hälsa och utveckling, anpassat efter barnets ålder och skrivet på ett barnanpassat sätt. Detta inkluderar att länder ska sprida barnböcker från andra kulturer och länder som en del av barnets rätt att ta del av information och material från både nationella och internationella källor. Massmedias roll FN:s Kommitté för barnets rättigheter lyfter fram massmedias viktiga roll i att förverkliga barnets rättigheter: Medierna spelar en viktig roll när det gäller att främja medvetenheten om barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Därför uppmanas olika medier, såsom radio och tv, att tillföra ytterligare resurser för att öka barnens delaktighet i utvecklingen av program och låta dem utveckla och leda medieinitiativ om deras rättigheter. (FN:s barnrättskommitté, Rapport Barnets rätt att höras, september 2006, Allmän diskussion.) Artikel 29(1) anger utbildningens syfte och artikel 17 pekar på att massmedia bör se till att den information och det material som produceras ska utgå från dessa mål för att: - fullt ut utveckla varje barns personlighet, anlag, fysiska och psykiska förmåga - varje barn ska utvecklas till sin fulla potential, kunna bli allt det kan bli. - lära varje barn att respektera andra personers rättigheter, föräldrar, barnets egna kulturella identitet och språk, vistelse- och ursprungslandets nationella värden, kulturer som skiljer sig från ens egen samt miljön - förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella, religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. FN:s Kommitté för barnets rättigheter anser att media måste användas mer effektivt för att höja medvetenheten och kunskapen kring sexuella övergrepp och exploatering, HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar, in enlighet med att sprida information och material som främjar barnets hälsa och välbefinnande. Riktlinjer för att skydda barnet från skadlig information Alla länder uppmuntras att utveckla lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd. I detta arbete ska man beaktande barnets rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet (art. 13) och att föräldrarna är ytterst ansvariga för sina barns uppfostran och utveckling utifrån principen om barnets bästa och statens skyldighet att ge föräldrarna det stöd de behöver (art. 18). Hänsyn ska även tas till föräldrarnas rättighet och ansvar att ge barnet lämplig ledning i deras förverkligande av sina rättigheter, utifrån barnets fortlöpande utveckling (art. 5). Debatten om huruvida det våld som barn utsätts för genom TV, film, massmedia, internet och spel är skadligt för barnets fysiska och mentala hälsa pågår i många länder. Barnkonventionen föreslår frivilliga, snarare än juridiska, riktlinjer när det gäller information och material som eventuellt kan vara skadligt för barn. I slutändan är det barnets föräldrar eller vårdnadshavare som har det primära ansvaret för att överse sitt barns användande av olika informationskanaler. Staten har ett ansvar att stödja föräldrarna genom att ge dem lämplig information om tv-program, filmer, dataspel osv. 5

6 Andra relaterade artiklar: Artikel 5: Föräldrars ledning och respekt för barnets utveckling av sina förmågor (Föräldrar ska ge ledning i relation till barnets informationssökning och användande av media) Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Rätt att utveckla sin fulla potential) Artikel 9: Åtskiljande från föräldrar (Rätt till privatliv i processen) Artikel 12: Respekt för barnets åsikter (Rätt att uttrycka sina åsikter i massmedia) Artikel 13: Yttrande- och informationsfrihet (Rätt att fritt söka, motta och sprida information och tankar av alla slag) Artikel 16: Rätt till privatliv och familjeliv (Rätt till sitt privatliv) Artikel 18: Föräldrars delade ansvar för uppfostran och utveckling (Föräldrars ansvar att ge ledning kring barnets användning av media) Artikel 19: Skydd mot övergrepp (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 24 Rätt till hälsa och sjukvård (Massmedias ansvar att sprida information och material som bidrar till barnets hälsa) Artikel 29: Utbildningens syfte (Massmedia ska förse barn med information som svarar mot utbildningens syfte) Artikel30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Massmedia ska sprida information på minoritetsspråk) Artikel 31: Rätt till lek, vila och fritid (Massmedia ska förespråka barnets rätt till lek, fritid och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet) Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 33: Skydd mot narkotika (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 34: Skydd mot sexuellt utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 35: Förhindrande av handel med barn (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 36: Skydd mot annat utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 37: Skydd mot tortyr och dödstraff samt frihetsberövande åtgärder (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 38: Skydd mot väpnade konflikter (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 40: En värdig och barnanpassad straffrättslig process och kriminalvård (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 42: Ansvar och prioriteringar (Massmedia är viktig för att göra barnkonventionen känd bland barn och vuxna) 6

7 Rätt till lek, vila, fritid och kultur (Art. 31) RÄTT TILL LEK, VILA, FRITID OCH KULTUR Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Artikel 31 ger barnet rätt till vila, fritid, lek och rekreation som är anpassade till barnets ålder. Barnet har även rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staten ska respektera och främja barnets rätt att till fulla delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staten har även ett ansvar för att alla barn ges lämpliga och lika möjligheter att delta i kulturella och konstnärliga verksamheter samt i rekreations- och fritidsverksamheter. Grunden för artikel 31 ligger i principen om barnets bästa (artikel 3) och rätten till liv och utveckling (artikel 6). Andra rättigheter som förstärker barnets rätt till vila, fritid och rekreation är artikel 13 (yttrandefrihet och informationsfrihet), artikel 14 (tankefrihet och samvetsfrihet) och artikel 15 (föreningsfrihet och mötesfrihet). Därutöver värnas rättigheterna även i artikel 16 med skydd mot godtyckligt ingripande i privat- och familjeliv och i hemmet samt i artikel 32 om rätt till skydd mot barnarbete. Begreppsförklaring Vila inkluderar barnets grundläggande behov av fysisk och mental avslappning och sömn, fritid är ett vidare begrepp som innebär att barnet har tid och fritid för att göra något som barnet själv vill, rekreation, eller fritidsaktiviteter, täcker in en hel rad av aktiviteter som barnet sysselsätter sig med för sitt eget nöjes skull (såsom sport, konst, hantverk, vetenskapliga eller agrikulturella intressen), och lek är nog mest intressant i barndomen och inkluderar barnens aktiviteter som inte kontrolleras av vuxna och som inte nödvändigtvis följer några regler. Lek är en viktig del av utvecklingen, om barnet saknar förmågan att leka så saknar den ofta viktiga personliga och sociala förmågor. Barnets kulturella rättigheter inkluderar både deras rätt att ha tillgång till kultur och konstnärliga aktiviteter, och deras rätt att själva utföra kulturella eller konstnärliga aktiviteter, både på egen hand och tillsammans med andra barn och vuxna. Ordet kultur syftar i artikel 31 på ett artistiskt uttryck, medan kultur i resten av barnkonventionen syftar till traditioner och seder. Rätt till vila och fritid Vila är nästan lika viktigt för barnets utveckling som mat, bostad, sjukvård och utbildning. Ett övertrött barn har svårt att lära sig nya saker och är känslig för sjukdomar. Det ligger på statens ansvar att genom juridiska och administrativa åtgärder se till att barn som på något sätt arbetar även har tillräckligt med tid för att sova och slappna av. Rätten till fritid handlar om mer än att bara ha tillräckligt med tid att sova om natten. Barn som arbetar (artikel 32) har inte alltid möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning (artikel 28). Artikel 31 är 7

8 därför en påminnelse om att barn behöver lite tid för sig själva mellan arbete och utbildning. Rätten till privatliv (artikel 16) är också viktigt i detta sammanhang. Det finns olika tolkningar om hur många timmars obligatorisk utbildning barnen ska ha och väldigt många uppfattningar om hur mycket tid läxor får ta. Barn i obligatorisk utbildning har ofta haft en full arbetsdag i skolan, vilket måste beaktas när man ger dem läxor. Om de dessutom har ett extraarbete efter skolan är mycket av deras tid uppbokad. Rätt till lek och fritidsaktiviteter Lek och fritidsaktiviteter kan skiljas åt genom att lek ofta är ostrukturerad och fri från vuxen inblandning (även om vuxna kan leda eller överse leken), medan rekreation i stor utsträckning definieras av vuxna och kan innehålla mycket strukturella delar, såsom sport, framträdande, konst, hantverk, vetenskapliga och matematiska intressen med mera. Varken lek eller fritidsaktiviteter ska vara obligatoriska utan något som barnet själv kan bestämma sig för att göra. Genom lek lär sig barnet många sociala färdigheter såsom förhandling, att dela med sig och självkontroll. Lek är viktig för barnets fysiska och psykiska hälsa. När det handlar om fysisk utveckling är det viktigt att barnets ges till att använda sin kropp på olika sätt. Även om variationen på barnets lek är enorm, och skiftande över tid, så är grundbehoven ganska enkla: barn behöver en trygg och säker plats, tillgång till yta för lek där barnet helst har möjlighet att ändra eller skapa saker i sin utforskning av den fysiska yttre miljön. Barns fritidsaktiviteter kan vara snarlika vuxnas: sport, spel, filmer, hantverk och så vidare. TV- och datorspel, även om de kan erbjuda kultur och underhållning, kan ses som en fritidsaktivitet och anpassas efter barnets ålder. Frågan att ställa sig här är: har barnet jämlika möjligheter till fritidsaktiviteterna? Är resurserna för fritidsaktiviteter jämnt fördelade mellan barn och vuxna? Är vissa barns aktiviteter verkligen fritidsaktiviteter? Barn kan bli övertalade om att delta i fritidsaktiviteter som de aldrig skulle välja på egen hand. Rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet Rätten att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet inkluderar rätten för barnet att göra det på egen hand eller tillsammans med vuxna. Barnen har även rätt att vara både konsumenter och skapar av kultur och konst. Barn ska inte stängas ute ifrån vuxenvärldens kulturella och konstnärliga liv om det inte finns goda grunder för en sådan exkludering (t.ex. att barnet skulle skadas psykologiskt). Barn har rätt att även ta del av kultur och konst som designats med barnet som målgrupp och för barnets eget nöje. Denna rättighet relaterar till barnets rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet (artikel 13) och barnets rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet (artikel 15), tillgång till information och massmedias roll (artikel 17) och minoritets- och urbefolkningars rätt att utöva sin kultur (artikel 30). Eftersom det är barnets intresse som ska vara styrande är barnets åsikter av största vikt (artikel 12). Statens skyldighet Staten har ett ansvar att respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet, och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations och fritidsverksamhet. Barnets ekonomiska bakgrund och maktposition i samhället innebär vanligtvis att de är beroende av den vuxna världen, inklusive myndigheter, för att få tillgång till rekreativa och kulturella möjligheter. 8

9 Andra relaterade artiklar: Artikel 3: Barnets bästa (Utgör grunden för rätten till lek, vilka, fritid och kultur) Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Utgör grunden för rätten till lek, vilka, fritid och kultur) Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätt att göra sig hörd (Rätt att uttrycka sin åsikt om fritidsaktiviteter, lek och vila, samt deltagande i konstnärlig och kulturell verksamhet) Artikel 13: Yttrande- och informationsfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel14: Tanke-, samvets- och religionsfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel 15: Förenings- och mötesfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel 16: Rätt till privat- och familjeliv (Rätt till privatliv) Artikel 17: Rätt till information och massmedias roll (Utveckla sin fulla potential) Artikel 23: Barn med funktionshinder (Rätt att aktivt delta i samhället) Artikel 29: Utbildningens syfte (Utveckla sin fulla potential) Artikel 30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Rätt att utöva sin kultur) Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande (Rätt att balansera arbete med skola och fritid) 9

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet.

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för landet. Artikel 2

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Ungd omspolitiken i Lund Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Lunds kommun 2017 www.lund.se www.ungilund.se Hej! Har du koll på Barnkonventionen? Det är en

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom förskolan och skolan Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter INNEHÅLL Sid. 4 Sid. 6 FÖRORD FÖRTECKNING ÖVER KONVENTIONENS ARTIKLAR Sid. 11 Sid. 11 Sid. 14 Sid. 35 Sid. 40 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER Painotuote Innehållsförteckning Förord 4 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER Inledning 5 Del I 7 Art. 1 Definition av barn 7 Art. 2 Icke-diskriminering 7 Art. 3 Barnets

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Nedan presenteras samtliga dessa artiklar i sin fullständiga version. Artikel 1: Definition

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer