KALLELSE Folkhälsorådet

Transkript

1 1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: kl. 10:00 Plats: Sessionssalen, Stadshuset Justerare: Lena Andersson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt Karlsson (S), Christer Johansson (S), Lena Andersson (S), Tony Pettersson (S) Tjänstgörande ersättare Ersättare Runo Johansson (L), Håkan Daremark (KD), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), Krister Rohman (KD), Anneli Sandstedt (C), Hannyah Jörtoft (SD) Övriga Åsa Ålebring, Jerry Sandström, Johan Liljegrahn (M), Malin Gustafsson ÄRENDEN 1 Budget 2017/38 2 Beslut om ansökan Friskvård Ung Arena 2017/332 3 Beslut om ansökan Leva tillsammans 2017/330 4 Beslut om ansökan Särbegåvning 2017/331 5 Beslut om policy för genomförande av barnkonventionen 6 Information om Handlingsplan för psykisk hälsa Beslut om revidering av folkhälsostrategisk handlingsplan / / /269 8 Folkhälsostrategens information 2017/25 9 Hälso- och sjukvårdsnämndens information 2017/24 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 1

2 2/2 10 Närhälsans information 2017/23 11 Folktandvårdens information 2017/22 12 Nämndernas information 2017/21 13 Folkhälsorådets sammanträdesplan /362 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 2

3 Folkhälsorådet i Tidaholms kommun - November 2017 Budget 2017 Tidaholms kommun Östra HSN Totalt Förbrukade medel t.o.m. 21 november Religionsvetarna Matlagningsgrupper Frivilliggala Säkerhet i trafiken Klassbollen Fysisk aktivitet på recept Älskade barn Övrigt* Totalt Återstående medel *Övrigt innefattar: representation, IT/telefoni, konferensavgifter, resa, logi, lokalkostnader, framtagand 3

4 de av information och kostnader i samband med medborgardialog. 4

5 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/332 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel Friskvård Ung Arena Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen, genom projektet Sports for you, ansöker om kronor från folkhälsorådet för att starta upp en friskvårdsatsning på Ung Arena. På Ung Arena finns personer mellan år som varken arbetar eller studerar. Genom ansökta medel ska deltagarna ges möjlighet till utökad teoretisk och praktisk kunskap bland annat inom fysisk aktivitet, kost, ekonomisk hushållning, föreningslära och kring de negativa effekterna av alkohol, narkotika och tobak. Beslutsunderlag Ansökan om folkhälsomedel, Sports for you, Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson Utredning Genom ansökta medel har Ung Arena möjlighet att skapa ett helhetsperspektiv för deltagarna i verksamheten genom att koppla samman studier och arbete med levnadsvanor och hälsa. Syftet med ansökan är att genom teori och prova på-aktiviteter skapa reflektion kring effekter av t ex god kosthållning, träning och bruk av alkohol och tobak. Barnrättsbedömning Unga som inte fullgjort sina gymnasiestudier eller som är arbetslösa kan vara en potentiell riskgrupp för utanförskap och ohälsa. Genom att rikta satsningen till denna grupp kan ansökan bidra till ökade möjligheter för en fysisk och psykisk hälsa för dessa barn och unga. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan om medel på kronor till Sports for you. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 5

6 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2017/332 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Friskvård Ung Arena 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Ung Arenas målgrupp är individer år som varken arbetar eller studerar. Ansökan om folkhälsomedel kan beröra ungdomar under 18 år som finns i Ung Arenas verksamhet. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Ansökans syfte är att öka förutsättningarna för fysisk och psykisk hälsa hos målgruppen genom prova på-aktiviteter och samtal om effekter av t ex god kosthållning, träning och bruk av alkohol och tobak. Detta kan vidga Ung Arenas arbetssätt för att stötta en målgrupp som genom icke-fullföljda studier eller arbetslöshet kan ha en risk för ohälsa. Därför bidrar arbetet till att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? I ansökan omnämns forskning som visat sambandet mellan arbetslöshet och risk för ohälsa. En utveckling av Ung Arenas arbete kring friskvård, kost med flera frågor kan ge mer av ett helhetsperspektiv på olika delar i livet som hänger ihop med hur en mår. Detta sätter barnets hela situation i större fokus. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 6

7 2/3 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Genom satsningen sätts fokus på levnadsvanor som kan påverka ork, hälsa och möjlighet till utveckling. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte direkt i koppling till detta beslut varit delaktiga, men vid en barndialogdag har vissa barn uttalat sig om sin fritid. Vilka åsikter har barn lagt fram? Några barn har uttryckt att ju äldre en blir desto mer tar skola och annat i livet över, till nackdel för ens deltagande i olika idrotter eller i föreningslivet. Utifrån det kan det vara en god idé att i senare tonåren testa att ha prova påverksamhet på nytt, vilket kan inspirera till nya intressen. Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Ansökan beskriver inte hur ungdomarna ska informeras om satsningen, men det är viktigt att det görs på ett lättillgängligt sätt. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barnets rätt till lek, vila och fritid (artikel 31). Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 7

8 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 8

9 Ansökningsdatum: Ansökan om folkhälsomedel Sökande organisation/verksamhet: Sports for you/fritid-inkludering Kontaktperson: Adress/E-post och telefon: Patrik Broberg Ansökt belopp: kr Bakgrund: Tidaholms kommun är tillsammans med 8st övriga kommuner deltagare i projektet Ung Arena 9.0 där man på olika sätt samverkar i att skapa neutrala attraktiva arenor för unga människor att utvecklas. Detta projekt är ett ESF-projekt och i ansökan står bland annat att läsa Unga som varken arbetar eller studerar ökar och är fler i antal än bland äldre (Öppna jämförelser Folkhälsa, 2014). Även jämfört med grannländerna Norge och Danmark är ungdomsarbetslösheten högre i Sverige. Samband mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt där studier visar på att tidig arbetslöshet ökar risken för senare arbetslöshet, risk för senare hälsobesvär och ohälsosamma levnadsvanor som på sikt ger psykisk och fysisk ohälsa (Öppna jämförelser Folkhälsa, 2014). Eftersom orsakssambandet mellan ohälsa och arbetslöshet går åt båda hållen, där en försämrad hälsa minskar möjligheten att få arbete och arbetslösheten ökar risken för ohälsa, är det av största vikt att stödja unga att fullfölja sina studier samt stötta arbetslösa att hitta nytt arbete eller komma i en utbildning som passar, för att senare kunna få ett arbete. Långtidsarbetslöshet kan leda till långvarigt ekonomiskt bistånd där individer kan ha större behov av hälsofrämjande åtgärder och insatser jämfört med andra målgrupper (Öppna jämförelser Folkhälsa, 2014). Utifrån ovan nämnda, övriga hälsoaspekter som finns att läsa i ansökan (finns på samordningsförbundets hemsida) och för att motverka utanförskap vill Sports for you/fritidinkludering ansöka om folkhälsomedel för att genomföra en pilotutbildning inom fritid och hälsa/friskvård. Utbildningen kommer att genomföras i samverkan med Ung Arena 9.0, AME, föreningslivet och lokala folkbildare. Mål: Ett ökat välbefinnande fysiskt och psykiskt för deltagarna. Ökad kunskap om det positiva gällande en sundare livsstil. En ökad fysisk aktivitet bland deltagarna. Skapa ett intresse för utbildningen, vilket genererar en ökad närvaro inom Ung Arena (AME). Att deltagarna känner en inkludering i samhället och inte hamnar i utanförskap. Påvisa och skapa ett intresse för att på egen hand fortsätta med fysisk aktivitet och en sund kosthållning efter avslutad utbildning. Genom deltagandet, genom samtal med projektledare, genom individuella samtal och genom enkät följer vi upp och mäter utbildningen för att bedöma hållbarheten, långsiktigheten och en eventuell fortsättning efter piloten. 9

10 Syfte: Deltagarna ska ges teoretiskt och praktisk kunskap, uppmuntran och motiveras till ett hälsosammare liv, förebygga psykisk och fysisk ohälsa och motverka utanförskap. Påvisa vikten och behovet av fasta rutiner i vardagslivet. Inom Ung Arena 9.0 (AME) finns idag ingen sådan verksamhet, men det föreligger ett behov av att kunna erbjuda detta. Utvecklingsaktivitet och tidsperiod: Ung Arenas deltagare (och eventuellt någon äldre inom AME) ska erbjudas att deltaga i en utbildning inom fritid och hälsa/friskvård. Deltagandet ska vara på frivillig basis och omfatta maximalt 10st personer. Genomförandet är upplagt på det sätt att det löper över 8 veckor med utbildning 1 dag/vecka, där det varvas teori och praktik i form av föreläsningar och fysiska prova på-aktiviteter (exempel på planering bifogas). Utbildningen fokuserar även på vikten av rutiner och en sund kosthållning genom att varje utbildningstillfälle börjar med att vi tillsammans gör iordning och äter gemensam frukost. I detta ingår även ett mellanmål förmiddag och eftermiddag vid bestämda tider, detta mellanmål består av frukt. Exempel på aktivitet är föreläsning om tobak/alkohol och andra droger, föreläsning om kost, föreläsning gällande ekonomi, prova på bowling, prova på ridning, m.m. Pilotprojektet är planerat att starta med en planeringstid under januari-februari 2018 och start med deltagare i Mars Piloten är tänkt att vara ett prov och om uppföljning och utvärdering visar positivt resultat ska utbildningen implementeras i Ung Arena 9.0:s verksamhet, utvecklas för fler deltagare, utökas för andra målgrupper och vid intresse även spridas till andra aktörer (andra kommuner). Implementering i ordinarie verksamhet efter avslutad pilot är ur ekonomisk synvinkel helt möjligt då vi använder oss av få externa föreläsare, vi fokuserar på interna experter och på föreläsare från SISUidrottsutbildarna, vilket innebär en låg totalkostnad. Kostnaderna som föreligger är således med tyngdpunkten på prova-på aktiviteterna, vilken i sig inte är en stor kostnad utan bör kunna finansieras vid en eventuell implementering i ordinarie verksamhet efter pilotprojektets slut. Koppling till folkhälsorådets mål och prioriteringar: Utifrån rådets grundläggande uppdrag att verka för en god hälsa för kommunens alla invånare ser vi ett stort behov av folkhälsofrämjande insatser för Ung Arenas målgrupp då de är i riskzonen för både fysisk och psykisk ohälsa och ett socialt utanförskap. Målgrupp: Ungdomar (och eventuellt vuxna inom AME) som inte arbetar eller studerar och som behöver hjälp med att närma sig arbete eller studier genom kunskap och fysisk aktivitet. Många av deltagarna i Ung Arena (och vuxna) mår psykiskt- och/eller fysiskt dåligt och behöver hjälp med bland annat sitt fysiska och psykiska mående innan de kan närma sig arbete/studier. 10

11 Budget och finansiering: Pilotprojektet finansieras till stor del via interna föreläsare och föreläsare från SISU-idrottsutbildarna, vilket innebär att kostnaderna hålls nere och projektet kan implementeras i befintlig verksamhet. De kostnader som föreligger i övrigt är kostnader för förtäring (gemensam lagad frukost och mellanmål), prova-på aktiviteter för deltagarna, eventuell extern föreläsare och en summa för kringkostnader som ev. lokalhyra, marknadsföring och kontorsmaterial. Vad gäller prova-på aktiviteterna går Sports for you/fritid inkludering in och täcker kostnaderna vid hälften av tillfällena (4st). Preliminärbokade föreläsare: Kostlära Sandra Teike internt Budget/skuldsanering Karin Franzén-Wiberg internt Föreningskunskap Patrik Broberg internt Energidrycker/ Doping Ingemar Gustavsson SISU Ska tillfrågas: Alkohol/narkotika/tobak Bengt Nilsson internt Positiva effekter av fysisk aktivitet Johanna Ring Fysio Fkp E-sport Klara prova på aktiviteter: Bowling Minitennis/Tennis Ska tillfrågas: Parasport Skytte Dans Ridning Gym yoga Förtäring (gemensam lagad frukost och mellanmål): 50kr/person och gång =50kr*10personer*8 tillfällen Kringkostnader: (Lokalhyra, marknadsföring och kontorsmaterial) Prova på aktiviteter: 150kr/person och gång = 150kr*10personer*4 tillfällen Externa föreläsare: (E-sport, fysio Fkp) 4000kr 5000kr 6000kr 6000kr 11

12 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/330 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Ansökan om medel - Leva tillsammans Ärendet Föreningen Leva tillsammans ansöker om kronor till fritidsaktiviteter för ensamkommande asylsökande ungdomar. Ansökan gäller badkort till sex individer samt tio fritidskort för resor inom regionen för att kunna besöka vänner och Migrationsverket i Mariestad. Syftet med ansökta medel är att ge möjlighet till en aktiv fritid för personer som på grund av oron som uppstår under asylprocessen mår mycket dåligt. Beslutsunderlag Ansökan om folkhälsomedel, Leva tillsammans, Utredning De ungdomar som berörs av ansökta medel är i en oviss situation som högst troligt påverkar deras mående och känslan av trygghet. Att kunna känna samhörighet tillsammans kan bidra till en bättre upplevd hälsa. Detta hjälper föreningen till med genom att hålla trygghetsskapande möten. Även fritidsaktiviteter skulle kunna bidra positivt till individernas hälsa. Vad gäller medel till ansökta fritidsaktiviteter behöver dock beaktas de riktlinjer som finns för ansökan om folkhälsomedel. Medel kan beviljas insatser som långsiktigt kan förbättra hälsan för minst en grupp och där det finns tankar om ett aktivt folkhälsoarbete. I ansökan framgår inte tydligt hur inköpen av badoch reskort skulle kopplas till ett sådant arbete. Även likställighetsprincipen, som rör om andra i samhället kan vara i behov av samma bidrag, behöver beaktas. Barnrättsbedömning Ansökan gäller ungdomar som enligt Migrationsverket bedöms vara över 18 år. Förslag till beslut Folkhälsorådets presidium föreslår folkhälsorådet att avslå ansökan från Leva tillsammans. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 12

13 Ansökan om Folkhälsomedel från Folkhälsorådet Sökande: Leva Tillsammans, org-nr , ideell förening med säte i Tidaholm. Kontaktperson: Anneli Sandstedt ordförande, Hångsdala Hundstorp, Tidaholm. Mejl: annelidisa@gmail.com. Mobil: Ansökt belopp: kr Bakgrund: föreningen bildades i juli 2017 då ett antal människor såg problemet med Socialtjänsten nya beslut från juni 2017, då Ensamkommande barn som Migrationsverket ansåg vara över 18 år plötsligt måste flytta ut från Tidaholms kommun. Föreningen Leva Tillsammans bildades och dess syfte är att främja boendet för Tidaholms ensamkommande ungdomar äldre än 18 år. Vi vill också att de ska få behålla sin skolgång och sitt sociala nätverk. Mål: Föreningens mål är att alla de ungdomar som vill ska få stanna kvar i Tidaholms kommun. Då får de behålla den lilla trygghet de så väl behöver i sina liv. Syfte: Att Tidaholms kommun behandlar alla sina unga kommuninnevånare likvärdigt! De som kommer hit som ensamkommande barn har inga föräldrar med sig som kan ge dem stöd i livet! Under tiden som asylprocessen pågår ska dessa barn betraktas utifrån den ålder som de själva uppgav när de kom till Sverige. Socialtjänsten ska inte släppa ansvaret för dessa barn innan laga kraft vunnit på asylbeslutet från Migrationsverket. Tyvärr tar det idag över två år att få asylbeslutet och under den tiden mår ungdomarna inte bra! De behöver stöd från oss i samhället för att orka leva! Vi önskar att Socialtjänsten öppnar ett boende snarast t.ex. Lindängen Felix 3 som idag står tomt. Där bodde pojkarna fram till juli Fram till att kommunen återtar sitt ansvar för boende för dessa 18-åringar så behöver vi dra in pengar till att hjälpa dessa ungdomar med sådant som vanliga föräldrar ger till sina barn. Utvecklingsaktivitet och tidsperiod: från juli 2017 och fram till och med juni 2018 har vi planerat medlemsmöten 2 gånger i månaden, då våra ensamkommande barn deltar med oss vuxna i föreningen och vi diskuterar om aktuella frågor och lösningar. Dessa träffar leder till att denna grupp av ungdomar känner sig sedda och hörda och de lär sig samspelet under möten och sammanträden. Detta är inkörsporten till demokrati för dem! Varje möte inleds med fika ofta med hembakat fikabröd som ungdomarna ibland själva bakat. På måndagskvällarna har vi möte i en asyllägenhet med minst en vuxen ifrån Leva Tillsammans. Då får gruppen asylsökande boende i Tidaholm möjlighet att ställa sina frågor till oss. Detta regelbundna forum stärker gruppen så att de känner trygghet och mår bättre än innan mötena gjordes. Under våra träffar får vi hjälpa till med att tyda och förklara brev, blanketter och ansökningar som ungdomarna inte förstår innebörden av. Föreningen vill kunna köpa badkort till Forsenbadet för att gruppen ska få träna på sina simkunskaper. Om det går att träna på gymmet där också så är det ett plus för gruppens hälsa och välmående! 6 st.badkort för 350 kr /st = 2100 kr. Leva Tillsammans vill också köpa några Fritidskort på Västtrafik, för att gruppen ska kunna resa och besöka sina vänner som finns utspridda i Regionen någon gång under året. De behöver ocksåkunna resa till Migrationsverket i Mariestad samt besöka sina advokater ibland. 10 st.fritidskort för 800 kr = 8000 kr. Koppling till Folkhälsorådets mål och prioriteringar: Barnen mår mycket dåligt när de tvingas flytta från sin kommun där de bott i över 2 år! De måste lämna alla sina vänner, sin skola, sin God man, sin sociala trygghet i livet och flytta ihop med främmande vuxna asylsökande och dela rum med dem någonstans i Sverige. 13

14 Barnen är inte vuxna och självgående när de är i denna situationen med all ovisshet och långdragna process ifrån Migrationsverket! Folkhälsorådet ska måna om barnens trygghet i Tidaholms kommun! De pengar vi kan lägga på denna grupp ungdomar får vi igen i form av tryggare unga som orkar leva vidare under sin svåra tid här i Sverige. De vill göra rätt för sig i samhället om vi ger dem chansen! Vi behöver dem i Sverige som de duktiga ungdomar som de är! Målgruppen: är ensamkommande barn som befinner sig i asylprocessen, barn som Migrationsverket har uppklassat åldern till över 18 år. Budget och finansiering: föreningen lever på människors generösa vilja att skänka pengar. Tidaholm Anneli Sandstedt 14

15 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/331 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Stöttning av barn med en särbegåvning Ärendet Centrala resursteamet inom kommunen ansöker om kronor från folkhälsorådet för att utveckla arbetet för barn med en särbegåvning. Syftet med den utbildningsinsats som ansökta medel ska bekosta är att öka kunskapen om särbegåvning och förbättra bemötandet av barn som har en särbegåvning. Förhoppningen är att upptäcka fler barn och att öka möjligheterna att kunna anpassa skolgången där det finns ett behov. Utifrån den ansökan som lämnats in har en korrigering av ansökta medel gjorts. Ansökan gäller kronor till utbildning med en föreläsare inom ämnet (fyra halvdagar för personal i förskola och grundskola, samt resa och logi) samt kronor för litteratur till fortsatta diskussioner i arbetslagen. Beslutsunderlag Ansökan om folkhälsomedel, Centrala resursteamet, Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Utredning För att möta varje individs rätt till en positiv skolgång behövs en bred kunskap om olika behov. Barn med en särbegåvning kan underprestera i förhållande till sina förutsättningar om de inte bemöts utifrån sina behov. Därför kan ansökan bidra till positiva effekter för vissa barns utveckling och måluppfyllelse inom skolan genom att personal får en ökad kunskap. Barnrättsbedömning Alla barn har rätt att utvecklas efter sina förutsättningar. Ansökta medel kan genom en ökad kunskap hos skolpersonal bidra till att fler barn med en särbegåvning uppmärksammas och får rätt stöd i sin skolgång. Förslag till beslut Folkhälsorådet föreslås att bevilja medel om kronor till Centrala resursteamet. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 15

16 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2017/331 Folkhälsorådet Malin Gustafsson Stöttning av barn med en särbegåvning 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Beslutet rör barn med en särbegåvning inom förskola och grundskola. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Beslutet tar hänsyn särskilt till barn med en särbegåvning för att öka möjligheten att de får ett jämlikt bemötande och fulla möjligheter att utvecklas inom skolan. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Att öka kunskapen om barn med en särbegåvning ger bättre möjlighet att se till barnets bästa för dessa barn. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Kunskapen kring olika behov är viktig för att kunna se till varje barns enskilda rätt till utveckling. I ansökan är syftet att ökad kunskap hos personal kan ge Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 16

17 2/3 goda effekter för stöttning av barn med en särbegåvning i deras måluppfyllelse. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte särskilt varit delaktiga i denna ansökan. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Insatsen ska riktas till personal, men kommer indirekt att beröra barn. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barnets rätt till utbildning (artikel 28). Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 17

18 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 18

19 Ansökan om folkhälsomedel Tidaholm Centrala resursteamet (CRT) i Tidaholms kommun Kontaktperson Annelie Norrman specialpedagog CRT annelie.norrman@tidaholm.se, tel Ansöker om kr Bakgrund I vårt arbete som specialpedagoger möter vi elever som vi uppfattar som väldigt begåvade men som underpresterar. Dessa elever tangerar även att bli hemmasittare. Vidare möter vi föräldrar och pedagoger som har funderingar och frågor. Eleverna har ett annorlunda beteende och kan straffa ut sig. Detta skapar missförstånd och frustration hos såväl elev, föräldrar och pedagoger. Vi som specialpedagoger har utifrån detta deltagit på föreläsning kring ämnet. Vår nyfikenhet kring ämnet och att det nu är högaktuellt inom skolan på riksnivå gör att vi vill utveckla kunskapen inom Tidaholms kommun. Mål Vi önskar öka kunskapen och medvetenheten hos Tidaholms kommuns pedagoger. Syfte Vi vill öka måluppfyllelsen för alla elever i Tidaholms kommun. Vi ska bli duktiga på att identifiera dessa elever och sätta in rätt anpassningar. Vi ska undvika att elever blir hemmasittare. Eleverna ska få känna att de blir respekterade för sina behov och att de får en positiv skolgång. De ska i större utsträckning få ett individuellt bemötande och kunna lämna skolan med stolthet. 19

20 Utvecklingsaktivitet och tidsperiod Två föreläsningar med två olika föreläsare. En halvdag var får man lyssna på dem. Gunilla Gerland och Mona Liljedahl. Utvecklingsarbete i arbetslag. Diskussioner kring frågeställningar. Läsa aktuell litteratur. Studiesamtal kring litteratur. Tidsperiod höstterminen Koppling till folkhälsorådets mål och prioriteringar Detta är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med insatser för barn redan i tidiga åldrar. Vi planerar för att detta ska stärka barns psykiska hälsa och förhindra en ökad skolfrånvaro. Målgrupp Vi vänder oss till åldern 0-16 år, förskola och grundskola. Projektet vänder sig till skolledare och pedagoger. Budget och finansiering Föreläsningar två stycken. Gunilla Gerland erkänd duktig föreläsare på området. Heldag max 200 pers kr + resa och logi. Då vi är fler ska priset förhandlas med föreläsaren. Vi räknar med minst kr. Mona Liljedahl lärare och specialpedagog med uppdrag för skolverket, har vi ännu inte fått kontakt med. Totalt för båda kr 20

21 Litteratur önskar vi köpa in i anslutning till föreläsningen av författaren. Boken Särskilt begåvade elever av Mona Liljedahl à 250 kr totalt kr Hyra av lokal, kommunen står för kostnaden Fika/frukt, kommunen står för kostnaden Vikariekostnader, troligen kommunen men inget säkert svar i dagsläget 21

22 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/ Folkhälsorådet Malin Gustafsson Genomförande av barnkonventionen Ärendet Sveriges riksdag har godkänt en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter, som bland annat konstaterar att Sverige behöver bli bättre på att: Säkerställa barnets skydd mot våld. Ge barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Ge kunskap om barnets rättigheter till barn, föräldrar, beslutsfattare och yrkespersoner. Erbjuda föräldrastöd. Samverka mellan olika aktörer för barnets bästa. Följa upp beslut som rör barn utifrån ett barnrättsperspektiv. (Källa: Regeringskansliet, 2010) Strategin utgår ifrån FN:s barnrättskommittés rekommendationer som återkommande framförs till Sverige sedan ratifikationen av barnkonventionen Inför att barnkonventionen väntas bli lag förväntas barnets rättigheter stärkas ytterligare i svensk lagstiftning. På en lokal nivå är det kommunens ansvar att arbeta aktivt utifrån barnkonventionen för att säkerställa att Tidaholms kommun är en plats där alla barn kan tillgodoses sina rättigheter. I kommunen ska därför arbetet bedrivas i enlighet med nämnda konvention och strategi. Med detta som bakgrund finns i kommunen behov av att systematisera arbetet i genomförandet av konventionen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, Barnrättsbedömning Arbetet med barnets rättigheter behöver vara långsiktigt, ha en tydlig förankring och avspegla sig på kommunens skilda arbetsområden i praktiken, för att på bästa sätt gynna kommunens barn. Att barnets rättigheter kan infrias är grundläggande för deras hälsa och välbefinnande. Utredningens slutsatser Tidaholms kommun saknar ett övergripande beslut om hur kommunen ska genomföra och stärka barnets rättigheter. Strategiska satsningar har de senaste åren gjorts för att utbilda personal och förtroendevalda, på att införa Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 22

23 2/2 ett barnrättsbaserat beslutsunderlag i ärenden som rör barn samt att skapa ett barnrättsnätverk i kommunen. Jämsides det viktiga barnrättsarbete som sker i olika kärnverksamheter är detta del i en positiv utveckling, men det innebär inte att det inte finns utmaningar i ett kommunövergripande och verksamhetsnära arbete eller utvecklingsområden som behöver lyftas. En policy kan ge vägledning och ett gemensamt förhållningssätt för ett fortsatt systematiskt barnrättsarbete i kommunen. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att ge folkhälsostrategen i uppdrag att utarbeta en policy för att stärka barnets rättigheter i kommunen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 23

24 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2017/ Kommunstyrelsen Malin Gustafsson Genomförande av barnkonventionen 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.). Alla barn i kommunen berörs av ett utvecklingsarbete för barnets rättigheter. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? En utvecklingsplan skulle lyfta prioriteringsområden i syfte att bland annat främja icke-diskriminering och ojämlikhet gentemot och inom målgruppen. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? I framtagandet av en utvecklingsplan ges möjlighet att titta på goda exempel från andra kommuner samt att kartlägga hur ett systematiskt genomförande av barnkonventionen kan utvecklas. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Barn möter kommunens verksamheter på en mängd sätt, i t ex skola, socialtjänst, fritidsaktiviteter och stadsplanering, och i dessa behöver alla barn Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 24

25 2/3 känna sig trygga och kunna utvecklas. Övergripande förutsättningar för att arbeta utifrån barns rättigheter stärker detta arbete. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Vid framtagandet av en utvecklingsplan är det viktigt att barn får vara med och tycka till om prioriterade områden. Vilka åsikter har barn lagt fram? Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Utvecklingsplanen ska skrivas på ett lättillgängligt språk och göras tillgänglig för allmänheten. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Flera artiklar kan bli särskilt aktuella genom att utvecklingsområden tas fram. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 25

26 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 26

27 8 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

28 Innehåll Bakgrund 2 Vi sätter ljus på skavet 3 Syfte med handlingsplanen 3 Fokusområden 3 Process för framtagande 3 Organisation 3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland 4 Genomförande 4 Uppföljning 4 Fokusområden och mål för vuxna 5 Fokusområden och mål för barn och unga 8 Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Denna handlingsplan är gemensam för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. 28

29 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Anställda och politiker inom regionens alla delar och i alla kommuner gör sitt bästa det tas fram planer, det satsas, det följs upp och det utvecklas. Var och en för sig går det ganska bra, ibland riktigt bra, men i mötet oss emellan skaver det ibland. De organisatoriska gränserna blir hinder och det är svårt att se förbi dem för att istället se till den enskildes behov. Vi vet dessutom ofta väl var det skaver och det skiljer sig inte åt om vi befinner oss i stora Göteborg, i något mindre Skövde eller i lilla Dals-Ed. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har vi lagt mycket tid på att identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket, där vi alla vill åt samma håll, där alla måste bidra och göra det samtidigt. Syfte med handlingsplanen Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Vi vill se handlingsplanen som ett försök att sätta plåster på några redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. De fem fokusområdena har legat till grund för arbetet med framtagandet av handlingsplanens mål och målsättningen har varit att formulera minst ett mål för varje fokusområde. Förbyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Process för framtagande Organisation Att i en handlingsplan formulera sig tillsammans så att alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt strävar åt samma håll ställer krav på gemensamma strukturer. På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. År 2017 förändrades sammansättningen och gruppen benämns nu Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Deltagare i VVG är en representant från varje huvudman (kommun och region) utsedda via delregional vårdsamverkan. Uppdraget är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för handlingsplanen för psykisk hälsa. Styrgruppen ska följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar och ansvara för återrapportering såväl till VVG som till de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatri, primärvård och kommun. I styrgruppen ingår även NSPHiG och representant från VGR:s avdelning folkhälsa. Styrgruppen leds av representanter från VästKom och VGR:s koncernstab hälso- och sjukvård. Arbetet med prioritering av mål har skett på bred front med deltagande tjänstemän från kommun och region från samtliga vårdsamverkansområden i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. 329

30 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland Delregional vårdsamverkan Kommunerna i Västra Götaland Styrgrupp Psykisk hälsa Regionens verksamheter Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO) Genomförande Delregional vårdsamverkan har ansvar för genomförande av de mål som är definierade i handlingsplanen. Hur arbetet ska göras ska beskrivas i en genomförandeplan med delregionala och/eller lokala aktiviteter för att nå målen. En delregional genomförandeplan möjliggör anpassningar till de geografiska och befolkningsmässiga skillnader som finns i länet och hur arbete ska ske tillsammans med t ex privata vårdgivare, samarbetspartners och brukarföreträdare på lokal nivå. Länsgemensamma aktiviteter kommer ske inom ramen för några av målen. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen. För att följa handlingsplanens 15 mål över tid har uppföljningsindikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Till stöd för arbetet med uppföljning finns en användarmanual och ett excel-ark för baslinjemätning. Dessa finns att hämta på VästKoms hemsida ( och på Vårdgivarwebben ( 430

31 Fokusområden och mål för vuxna 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera, ge stöd och behandling till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen. Antal självmordsförsök i befolkningen. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensam aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikatorer Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen. Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen. 531

32 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen. Uppföljning av SIP i befolkningen. Rutin för information om SIP. Länsgemensamma aktiviteter Vid behov revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP. Från länsgemensam styrgrupp för handlingsplan psykisk hälsa framföra vikten av digitalt stöd för SIP till Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Uppdra åt brukarorganisationer att följa arbetet med SIP hur blir det för den enskilde? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( 632

33 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. Indikatorer Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM. Undvikbara slutenvårdstillfällen. Case management till personer med psykisk sjukdom. Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten. Länsgemensam aktivitet Uppföljning av delregionala/lokala tillämpningar av Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikatorer Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk. Länsgemensam aktivitet Inrättande av regionalt resurscentra för psykisk hälsa. 733

34 Fokusområden och mål för barn och unga 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikatorer Manualbaserad insats för föräldrastöd. Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikatorer Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år. Andel elever utan godkända betyg från åk 9. Andel elever med betydande frånvaro från skolan. 834

35 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikatorer Barn och unga med psykiatrisk diagnos som vårdats i slutenvård. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t ex hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Indikatorer Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9. Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2. Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9. Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2. Länsgemensam aktivitet Sammanställa kunskap och ta fram ett regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar för unga. 935

36 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år. Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år. Rutin för information om SIP. Länsgemensam aktivitet Revidering av Västbus riktlinjer och stödmaterial. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( Informations- och arbetsmaterial för Västbus finns på en egen webbplats:

37 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar unga i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland I flera undersökningar uppger upp till 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. I Västra Götaland sker i genomsnitt 8 9 självmord per år i åldersgruppen år. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktig att uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen 0-19 år. Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensamma aktiviteter Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. Tillgängliggöra nationellt webbaserat verktyg (SPISS)

38 38 Grafisk formgivning: Josefin Lantz, kommunikatör Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

39 Folkhälsorådet Fastställd: Reviderad: HANDLINGSPLAN Folkhälsoinsatser Version:

40 Handlingsplan 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Vision En jämlik hälsa!...4 Prioriterade områden...4 Budget...5 Målområde 1 Psykisk hälsa och fullföljda studier...6 Målområde 2 Ett stärkt föräldraskap...6 Målområde 3 Våld i nära relation och barn som anhöriga...7 Målområde 4 Kost, rörelse och miljö...7 Målområde 5 Mänskliga rättigheter, dialog och information...7 Uppföljning...8 Referenser

41 Handlingsplan 3/8 Inledning Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun har beslutat om en gemensam viljeriktning för folkhälsoarbetet genom ett strategiskt folkhälsoprogram. Folkhälsoarbetet ska verka inom kommunens målområden attraktiv kommun, medborgaren i fokus, näringsliv och boende och särskilt rikta sig till barn och unga. I regionens styrdokument Det goda livet stärks tanken om ett brett folkhälsoperspektiv som likvärdigt ska ta tillvara de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven. Ett aktivt folkhälsoarbete ska vidare utgå ifrån de elva nationella folkhälsoområden som innefattar arbete med goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor och minskning av bruk av alkohol, narkotika, tobak, doping och spel. För 2018 preciseras prioriterade områden för insatser i denna handlingsplan. Andra insatser än de som nämns här kan tillkomma under året. Malin Gustafsson Folkhälsostrateg 41

42 Handlingsplan 4/8 Vision En jämlik hälsa! Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för olika aspekter i livet som utgör den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Målet med den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Folkhälsomyndigheten A, 2017). Folkhälsan i Sverige är god, men ojämlik. Nationellt växer betydelsen av den så kallade sociala gradienten, det vill säga att utbildning och ekonomisk status spelar allt större roll för ens hälsa. Visionen med folkhälsoarbetet i Tidaholms kommun är att verka för en jämlik hälsa bland medborgarna. Prioriterade områden Vid prioritering av folkhälsoinsatser väger den kunskap och erfarenhet som finns i verksamheterna och de upplevelser som medborgare själva ger tungt. Viktigt för arbetet med folkhälsa är att det kan integreras i ordinarie verksamheter, så att det kan verka långsiktigt. I denna handlingsplan beskrivs fem prioriterade målområden för folkhälsan Dessa områden har tagits fram genom en kombination av samhällsanalys och kartläggande samtal med chefer, personal och medborgare. Kartläggningen finns i ett separat dokument kallat Folkhälsostrategisk kartläggning De prioriterade områdena för 2018 är: Psykisk hälsa och fullföljda studier Ett stärkt föräldraskap Våld i nära relation och barn som anhöriga Kost, rörelse och miljö Mänskliga rättigheter, dialog och information Målområdena konkretiseras genom insatser som tagits fram tillsammans med berörda verksamheter. 42

43 Handlingsplan 5/8 Budget För det lokala folkhälsoarbetet avsätter Tidaholms kommun och Östra hälsooch sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen kronor vardera varje år. Summan motsvarar 15 kronor per invånare och per myndighet. Medlen fördelas under året utifrån insatser och ansökningar inom nämnda målområden. Målområde Budget Psykisk hälsa och fullföljda studier Ett stärkt föräldraskap Våld i nära relation och barn som anhöriga Kost, rörelse och miljö Mänskliga rättigheter, dialog och information Övrigt Summa

44 Handlingsplan 6/8 Målområde 1 Psykisk hälsa och fullföljda studier Ett av de områden som identifierats i det strategiska folkhälsoprogrammet är nedsatt psykiskt välbefinnande. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning. En av de viktigaste indikatorerna på en god hälsa genom livet är fullföljda studier. Lokalt uttrycks behov av att jobba mer för den psykiska hälsan, särskilt bland barn och unga och seniorer. Förslag till insatser: Folkhälsostrategens medverkan i projekt Fullföljda studier Trygghet och studiero på regional nivå. Fortsatt spridning av Handlingsprogram vid oro för att ett barn far illa. Utveckling av ett lokalt suicidförebyggande arbete. Informationsinsats kring psykisk hälsa bland seniorer. Se över möjligheten att bilda ett närvaroteam i samverkan mellan skola och socialtjänst. Beslut om revidering av kommunens drogpolitiska policy. Fortsatta utbildningsinsatser kring Samordnad individuell plan (SIP). Fortsatta nätverksmöten i Västbussamverkan. Målområde 2 Ett stärkt föräldraskap I arbetet med barn och unga spelar mötet med föräldrar en stor roll. Föräldraskapet är den viktigaste skyddsfaktorn för en trygg uppväxt och det ligger i folkhälsans intresse att stärka och stötta det. Förslag till insatser: Utveckling av föräldrastödsprogrammet Älskade barn. Samling av stöd till föräldrar på hemsidan. Se över möjligheten till utveckling av en strategi för föräldrastöd. Se över möjligheten att sprida föräldrastödsprogrammet ABC i förskolan. 44

45 Handlingsplan 7/8 Målområde 3 Våld i nära relation och barn som anhöriga Våld, missbruk och psykisk ohälsa i hemmet har en stark påverkan på barn och vuxna, men många lever i en otrygghet som inte uppmärksammas. Arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt att uppmärksamma barnperspektivet behöver stärkas över verksamhetsgränserna. Förslag till insatser: Utveckla ett strategiskt arbete mot våld i nära relation. Sammanställa information om stöd till föräldrar, barn och unga. Se över möjligheten att ta fram ett barnanpassat samtalsrum hos socialtjänsten (Maskrosbarn). Målområde 4 Kost, rörelse och miljö Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem nationellt, och stillasittande märks också i lokal statistik. Arbetet rör möjlighet till och kunskap om fysisk aktivitet och goda kostvanor samt utformning av främst utemiljöer. Förslag till insatser: Utveckla arbetet med fysisk aktivitet på recept inom elevhälsan. Se över vidareutveckling av Aktivitetsguiden. Arbeta för en policy om kost och hälsa i förskolan. Bidra med folkhälsoperspektiv inför samråd i miljö- och planarbetet. Bidra till vidareutveckling av arrangemanget Klassbollen. Målområde 5 Mänskliga rättigheter, dialog och information Mänskliga rättigheter är en grundförutsättning för arbetet med folkhälsa. Dialogen med medborgare ger inte bara möjlighet till påverkan för den enskilde men också möjlighet till välgrundade beslut för olika verksamheter. Tillgänglig information är en del i arbetet. Förslag till insatser: Utveckla arbetet för kommunens barnrättsnätverk. Verka för en bred dialog med medborgare i olika frågor. Arbeta för att sammanställa en verktygslåda för inflytande. Ta fram en policy för genomförandet av barnets rättigheter i kommunen. 45

46 Handlingsplan 8/8 Uppföljning Uppföljning sker enligt det strategiska folkhälsoprogrammet i huvudsak vad gäller tre indikatorer: Behörighet till gymnasiet. Nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma hos barn. Uppföljning av särskilda insatser sker löpande samt enligt verksamheternas mål- och kvalitetsarbete. Referenser Folkhälsomyndigheten A, Folkhälsopolitiska mål. 46