S2007:004. Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006

Transkript

1 S2007:004 Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 Newly-started enterprises in Sweden 2005 and 2006

2

3 Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 Newly-started enterprises in Sweden 2005 and 2006 Innehållsförteckning Contents Sammanfattning... 2 Summary... 4 Statistiken med kommentarer... 6 Fakta om statistiken Tabellförteckning Tabellbilaga Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Lars Sundell, telefon e-post lars.sundell@itps.se Ansvarig utgivare Sture Öberg Stockholm juli 2007 ISSN X Producent SCB, ES/TN ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Kristina Pettersson, telefon e-post kristina.pettersson@scb.se Barbro von Hofsten, telefon e-post barbro.vonhofsten@scb.se

4 Sammanfattning Under 2006 startades nya företag jämfört med företag år 2005, en ökning med en procent. Utvecklingen var dock mycket skiftande inom olika branschgrupper. I branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, vilken bland annat omfattar media/kultur-, rekreations-, vård- och undervisningsföretag, ökade nyföretagandet med 13 procent, medan antalet nya företag inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse minskade med nio procent och inom Tillverkning och dylikt med 14 procent. De senaste årens starka ökning inom Byggverksamhet har stannat av helt. Inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster inträffade den största ökningen i undergruppen Utbildning med 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse inträffade den största nedgången, 20 procent, inom Agenturoch partihandeln. Antalet nystartade företag i Stockholms län uppgick till , en nedgång med en procent jämfört med I Västra Götalands län ökade nyföretagandet med en procent och i Skåne län med sex procent. Nystartade företag efter kön, och åldersgrupp Antalet nya företag startade av en kvinna ökade med fem procent medan antalet minskade med två procent bland män. Andelarna kvinnor bland nya företagare uppgick därmed till 35 procent år 2006 och 34 procent år Ökningen var starkast inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där nyföretagandet bland kvinnorna ökade med 17 procent. Motsvarande siffra för männen var sex procent. Antalet nya företag startade av män minskade med 16 procent inom Tillverkning och dylikt och med 14 procent inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse. Fördelat efter ökade nyföretagandet bland människor med utländsk med tre procent och minskade i motsvarande storleksordning bland personer med svensk. Andelen nya företagare med utländsk har under de senaste åren ökat och uppgick år 2006 till 19 procent. Efter åldersgrupper ökade antalet nystartade företag under 2006 med tre procent i gruppen över 30 år och minskade med nio procent i åldersgruppen 30 år eller yngre. Omsättning och sysselsättning Fördelat efter omsättning minskade antalet nya företag med nettoårsomsättning under kronor med elva procent jämfört med 2005 medan antalet nystartade företag med omsättning över en halv miljon kronor ökade med nio procent. Inom de branschgrupper som totalt sett visade små förändringar var denna tendens särskilt tydlig. Inom exempelvis Byggverksamhet ökade antalet nya företag med omsättning över en halv miljon kronor med 18 procent medan nyföretagandet minskade med 33 procent bland företag med omsättning under kronor. Inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, med en total ökning på 13 procent, inträffade dock de största ökningarna bland företag med en omsättning mellan kronor och en halv miljon kronor. 2

5 De nystartade företagen sysselsatte totalt knappt personer (hel-, deltid inklusive arbetande ägare) under såväl 2005 som År 2006 var drygt 63 procent män. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med tre procent medan antalet sysselsatta män minskade med två procent jämfört med Fördelat efter branschgrupp ökade antalet sysselsatta inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med tio respektive nio procent. Inom Tillverkning och dylikt och Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse minskade antalet sysselsatta med 16 respektive 14 procent. 3

6 Summary The year 2006 saw the start-up of new companies, compared with companies in 2005, an increase of 1 per cent. The trend, however, varied greatly in different sector categories. In the sector Education, health and medical care and other social and personal services, which e.g. includes media/culture, recreation, personal care and education companies, new business start-ups rose by 13 per cent, whereas the number of new businesses within Wholesale and retail trade, maintenance and repair as well as the hospitality sector declined by 9 per cent and in Manufacturing industry and similar by 14 per cent. The sharp increase in recent years within Construction has wholly ceased. Within the category Education, health and medical care and other social and personal services the largest increase occurred in the sub-group Education with 20 per cent. Within Wholesale and retail trade, maintenance and repair as well as the hospitality sector there was the largest downturn, 20 per cent, in the sub-group Agency and wholesale trade. The number of newly started companies in Stockholm County amounted to , a decline of 1 per cent compared with In Västra Götaland County new business startups increased by 1 per cent and in Skåne County by 6 per cent. Newly started companies as per gender, origin and age group The number of new companies started by women rose by 5 per cent whereas the number started by men declined by 2 per cent. The proportion of women amongst new business entrepreneurs thereby amounted to 35 per cent in 2006 and 34 per cent in The increase was sharpest within the sector category of Education, health and medical care and other social and personal services where new business start-ups amongst women rose by 17 per cent. The corresponding figure for men was 6 per cent. The number of new companies started by men declined by 16 per cent within Manufacturing industry and similar and by 14 per cent within the category Wholesale and retail trade, maintenance and repair as well as the hospitality sector. Distributed according to origin, new business start-ups rose amongst people of foreign origin by 3 per cent and declined by a corresponding amount amongst persons of Swedish origin. The proportion of new business entrepreneurs with foreign background has increased in recent years and in 2006 amounted to 19 per cent. In terms of age group, the number of newly started companies rose during 2006 by 3 per cent, in the over 30 age group, and declined by 9 per cent in the group up to 30 years of age. Turnover and employment Distributed according to turnover, the number of new company start-ups with a net annual income of under SEK declined by 11 per cent compared with 2005, whereas the number of newly started companies with a turnover of more than SEK increased by 9 per cent. This tendency was particularly evident within the sector categories that in overall terms showed small changes. Within, for example, Construction, the number of new companies with a turnover in excess of SEK rose by 18 per cent whereas new businesses declined by 33 per cent amongst companies with a turnover of under SEK The sector category of Education, health and medical care and other social and personal 4

7 services, with a total increase of 13 per cent, showed the largest increases amongst companies with a turnover between SEK and SEK The newly started companies employed, in total, just under persons (full-time, parttime incl. working owners) both in 2005 and In 2006 just over 63 per cent were men. The number of employed women increased by 3 per cent whereas the number of employed men declined by 2 per cent compared with Distributed according to sector category, the number of employees in Transport and communications and Financial operations and other company services rose by 10 and 9 per cent respectively. Within Manufacturing industry and similar and Wholesale and retail trade, maintenance and repair as well as the hospitality sector the number of employed declined by 16 and 14 per cent respectively. 5

8 Statistiken med kommentarer Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyten, ändring av företagsform eller annan ombildning. Uppgifterna i denna publikation för 2006 är preliminära och för 2005 slutliga. Nyföretagarstatistiken revideras årligen en gång vilket innebär att uppgifterna för 2006 kommer att revideras För 2005 uppgick skillnaden mellan slutliga och preliminära tal gällande totalt antal nystartade företag till minus 653 företag av totalt företag preliminärt. Uppgifterna baseras på urvalsundersökningar, vilket innebär att resultaten inte kan redovisas på detaljerad bransch- eller kommunnivå. För att ge en uppfattning om storleken på den statistiska osäkerheten i materialet kan sägas att den relativa osäkerhetsmarginalen på 95 procent konfidensnivå för uppgifter på läns- eller branschgruppnivå år 2006 uppgår till maximalt +/- 4,4 procent kring angett punktvärde. Se vidare Fakta om statistiken i denna rapport. Nya företag under 2006 Antalet nystartade företag 2006 uppgick till stycken vilket innebär en ökning med en procent jämfört med 2005 då antalet nya företag uppgick till Flertalet nya företag startades inom tjänstebranscher. Under 2006 uppgick antalet nystartade företag till stycken inom tjänstesektorn, en andel på 83 procent av alla nystartade företag. I jämförelse med 2005 innebar detta en ökning med två procent. Inom industrisektorn startades företag år 2006, en minskning med fem procent jämfört med föregående år. Fördelat efter branschgrupper ökade antalet nystartade företag med 13 procent inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster och med fyra procent inom branschgruppen Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, vilken exempelvis omfattar media/kultur-, rekreations-, vård- och undervisningsföretag, inträffade de största ökningarna i undergrupperna Utbildning med 20 procent samt inom Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet, med 17 procent. Inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse inträffade den största nedgången, 20 procent, inom Agentur- och partihandeln. 6

9 Figur 1 Antal nystartade företag efter näringsgren Industrinäringar Tjänstenäringar Figur 2 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2005 och 2006 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) -14,0 Byggverksamhet (Avd. F) -0,2 Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) -9,5 Transport och kommunikation (Avd. I) 2,4 Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) 3,9 Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) 12, Vart tredje nytt företag startas i Stockholms län Av de nystartade företagen 2006 hade 32 procent sitt säte i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 15 procent i Skåne län. I Stockholms län startades nya företag 2006, en minskning med en procent. I Västra Götalands län startades företag, en ökning med en procent och i Skåne län företag, en ökning med sex procent. Den största relativa ökningen i antalet nystartade företag inträffade i Örebro län, med en ökning på nio procent. 7

10 I Stockholms län minskade antalet nystartade företag inom industrisektorn, medräknat Byggverksamhet med åtta procent medan antalet nya företag inom tjänstesektorn förblev så gott som oförändrat. I Västra Götalands län minskade antalet nya företag inom industrisektorn med sju procent medan antalet ökade med tre procent inom tjänstesektorn. I Skåne län minskade nyföretagandet inom industrin med en procent och ökade med åtta procent i tjänstesektorn. Figur 3 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2005 och 2006 efter län Stockholms län -1,0 Uppsala län 5,0 Södermanlands län 0,6 Östergötlands län Jönköpings län -0,1-1,2 Kronobergs län 6,5 Kalmar län -5,4 Gotlands län -9,7 Blekinge län Skåne län 6,5 6,2 Hallands län Västra Götalands län Värmlands län 1,0 0,9 2,4 Örebro län 8,6 Västmanlands län -1,5 Dalarnas län 2,6 Gävleborgs län -4,7 Västernorrlands län 3,0 Jämtlands län -2,1 Västerbottens län -5,9 Norrbottens län 5, Sysselsättning i nystartade företag De nystartade företagen 2006 sysselsatte totalt personer (hel-, deltid inklusive arbetande ägare) jämfört med personer Efter branschgrupp inträffade de största förändringarna i antalet sysselsatta inom branschgrupperna Transport och kommunikation och Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med ökningar på tio respektive nio procent samt inom Tillverkning och dylikt och Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse med minskningar på 16 respektive 14 procent. 8

11 Antalet sysselsatta kvinnor i de nystartade företagen uppgick år 2006 till , en ökning med tre procent jämfört med 2005, och antalet sysselsatta män till , en minskning med två procent. Figur 4 Procentuell förändring av antal sysselsatta i nystartade företag mellan 2005 och 2006 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) -15,8 Byggverksamhet (Avd. F) -1,8 Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) -13,6 Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) 9,7 9,1 Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) 6, Antal sysselsatta per företag Det genomsnittliga antalet sysselsatta i nystartade företag år 2006 uppgick till 1,6 person per företag, varav 0,7 heltidssysselsatta. Den genomsnittliga sysselsättningen var högre inom Transport och kommunikation med 1,9 person per företag och lägre inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 1,4 person per företag. Högst genomsnittligt antal sysselsatta kvinnor i nystartade företag fanns inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster samt inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse med 0,8 person inom vardera branschgrupp. De genomsnittligt högsta antalen sysselsatta män återfanns inom branschgrupperna Transport och kommunikation samt Byggverksamhet med 1,6 respektive 1,4 person per företag. 9

12 Figur 5 Procentuell förändring av antal sysselsatta i nystartade företag mellan 2005 och 2006 efter län Stockholms län -4,3 Uppsala län 1,7 Södermanlands län Östergötlands län -6,8-3,2 Jönköpings län Kronobergs län 5,6 7,4 Kalmar län -5,3 Gotlands län -20,6 Blekinge län -4,8 Skåne län 10,2 Hallands län Västra Götalands län -3,0-1,3 Värmlands län 10,8 Örebro län 20,8 Västmanlands län 1,3 Dalarnas län 6,8 Gävleborgs län -1,4 Västernorrlands län -10,1 Jämtlands län -3,2 Västerbottens län -19,5 Norrbottens län 4, De nystartade företagens betydelse för sysselsättningen kan beskrivas genom att relatera antalet sysselsatta i de nystartade företagen till antalet förvärvsarbetande i befolkningen. Såväl 2006 som 2005 uppgick de nystartade företagens betydelse för sysselsättningen mätt på detta sätt till 1,7 procent. Betydelsen av de nya företagen för sysselsättningen var i 2006 störst i Stockholms- och Skåne län. I dessa län sysselsattes 2,4 respektive 2,0 procent av de förvärvsarbetande i ett nystartat företag. I flertalet län låg nivån på 1,1 1,3 procent. Även 2005 stod de nystartade företagen för de högsta andelarna av sysselsättningen i Stockholms- och Skåne län med andelar på 2,5 respektive 1,9 procent av de förvärvsarbetande. De största relativa förändringarna under året gällde Örebro län med en ökning på 21 procent samt Västerbottens- och Gotlands län med minskningar på 20 procent. Bland kvinnor var 1,3 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta i ett nystartat företag Motsvarande andel bland män var två procent. 10

13 De nya företagens betydelse för sysselsättningen av kvinnor i relation till betydelsen för sysselsättningen av män uppgick 2006 till 63 procent. Den högsta relativa betydelsen 2006 återfanns i Dalarnas län med 83 procent. Nya företag i relation till antalet befintliga företag och befolkningsunderlag förnyelsetal och etableringsfrekvens Förnyelsetalet för nystartade företag definieras i denna publikation som antalet nystartade företag per 100 befintliga företag föregående år. Förnyelsetalet år 2006 uppgick till 7,7 procent och för 2005 till 7,9 procent. Efter branschgrupp var förnyelsetalet såväl 2006 och 2005 högst för företag verksamma inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 10,5 respektive 10,1 procent. Figur 6 Förnyelsetal 2005 och 2006 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) 4,3 5,1 Byggverksamhet (Avd. F) 8,0 8,4 Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) 6,3 7,1 Transport och kommunikation (Avd. I) 4,9 4,8 Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) 8,7 8,8 Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) 10,5 10,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12, Anm: Med förnyelsetal aves antal nystartade företag per 100 befintliga företag. Fördelat efter län återfanns år 2006 de högsta förnyelsetalen i Uppsala och Skåne län med förnyelsetal på 8,6 i vardera län och för 2005 i Stockholms län med 8,8 procent. De lägsta förnyelsetalen återfanns såväl i 2006 som 2005 i Kronobergs län, 6,1 respektive 5,9 procent. Den största relativa ökningen i förnyelsetalet under året gällde Örebro län med en ökning i förnyelsetalet från 7,1 till 7,4 procent. Ökningen här gällde företag verksamma inom tjänstenäringar medan förnyelsetalet minskade för företag inom industrinäringarna. De kraftigaste minskningarna i förnyelsetalen inträffade i Gotlands- och Västerbottens län med nedgångar på 15 respektive 10 procent. Minskningen i Gotlands län gällde i störst utsträckning företag inom tjänstenäringar medan det omvända gällde för Västerbottens län. 11

14 Etableringsfrekvens för nystartade företag definieras i denna publikation som antalet nystartade företag per 1000 invånare i åldern år innevarande år. Etableringsfrekvensen för hela landet uppgick såväl 2006 som 2005 till 7,6. Stockholms län fortsätter att vara det län där flest nya företag startas per invånare i åldern år. Under 2006 startades 11,1 företag per invånare i Stockholms län, vilket var en nedgång med 0,3 företag jämfört med Andra län med höga etableringsfrekvenser var Skåne län med 8,6 och Uppsala län med 7,8. Nya företag efter företagarens kön Antalet nya företag år 2006, startade av en kvinna, uppgick till stycken vilket innebar en ökning med fem procent jämfört med Antalet nya företag startade av en man minskade med två procent. Andelarna kvinnor bland nya företagare uppgick därmed till 35 procent år 2006 och 34 procent år Ökningen var starkast inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där nyföretagandet bland kvinnorna ökade med 17 procent. Motsvarande siffra för männen var sex procent. Antalet nya företag startade av män minskade med 16 procent inom Tillverkning och dylikt och med 14 procent inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse. Inom gruppen nya företagare startade av kvinnor utgjorde år 2006 företagare inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster den största gruppen, 42 procent, följt av företagare inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster, 28 procent. Inom gruppen nya företagare startade av män utgjorde år 2006 företagare inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster den största gruppen, 38 procent, följt av företagare inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse, 19 procent. Etableringsfrekvensen, antalet nya företag där företagaren är en kvinna per kvinnor i åldern år, uppgick år 2006 till 5,4. Motsvarande andel för män var 9,6. Etableringsfrekvensen för kvinnor uppgick år 2005 till 5,2 och för män till 9,9. Fördelat efter län och kön återfanns de högsta etableringsfrekvenserna för både kvinnor och män såväl under 2006 som 2005 i Stockholms län. Med etableringsfrekvenser på 14,1 och 7,9 för respektive kön år 2006, låg Stockholms län högt över riksgenomsnitten i båda fallen. De lägsta etableringsfrekvenserna för kvinnor återfanns år 2006 i Värmlands- och Jönköpings län, 3,2 respektive 3,3 och för män i Gävleborgs- och Kalmar län, 6,4 respektive 6,5. De största förändringarna under året avseende etableringsfrekvenserna bland kvinnor inträffade i Blekinge län med en ökning från 2,8 till 3,6 nya företag per kvinnor år och i Dalarnas län med en ökning från 3,8 till 4,6. Etableringsfrekvensen för kvinnor minskade i Värmlands län från 3,8 till 3,2. Bland män minskade etableringsfrekvenserna i flera län med den största enskilda minskningen i Västerbottens län, 8,0 respektive 6,6. 12

15 Figur 7 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) 4 96 Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) Kvinna Man Figur 8 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) 3 97 Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga- o. pers. tjänster (Avd. M-O) Kvinna Man Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer. 13

16 Nystartade företag efter företagarens Fördelat efter ökade nyföretagandet bland människor med utländsk med tre procent och minskade i motsvarande storleksordning bland personer med svensk. År 2006 uppgick antalet nystartade företag startade av en företagare av utländsk till stycken. Andelen nya företagare med utländsk av det totala antalet nystartade företag uppgick år 2006 därmed till 19 procent jämfört med 18 procent år Inom respektive branschgrupp återfanns störst andel nya företag 2006 med en företagare av utländsk inom Transport och kommunikation med en andel på 37 procent. Inom branschgruppen Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse uppgick andelen nya företagare av utländsk till 26 procent. Inom gruppen nya företagare med utländsk utgjorde år 2006 företagare inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse den största gruppen, 29 procent, följt av företagare inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster, 27 procent samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 22 procent. Inom gruppen nya företagare med svensk utgjorde år 2006 företagare inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster den största gruppen, 37 procent, följt av företagare inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 25 procent samt Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse, 18 procent. Förändringen i nyföretagandet under året fördelat efter branschgrupper skiljde sig mellan företagare av utländsk och svensk. Bland de förra ökade antalet nystartade företag inom Byggverksamhet medan antalet minskade i denna branschgrupp bland företagare med svensk. Inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster ökade antalet nya företag med två procent bland personer med svensk medan antalet minskade med fem procent bland personer med utländsk. Inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster ökade dock nyföretagandet i bägge grupperna; med 9 respektive 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse minskade antalet nya företag startade av personer med svensk med 15 procent och bland personer med utländsk med sex procent. Bland nya företagare med utländsk uppgick andelen företag startade av en kvinna år 2006 till 37 procent jämfört med 35 procent bland nya företagare av svensk. Motsvarande andelar uppgick år 2005 till 32 och 34 procent. 14

17 Figur 9 Antal nystartade företag 2006 med en företagare med utländsk fördelade på branschgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks.och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) Utländsk Ej utländsk Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer. Figur 10 Antal nystartade företag 2005 med en företagare av utländsk fördelade på branschgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga- o. pers. tjänster (Avd. M-O) Utländsk Ej utländsk Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer 15

18 Etableringsfrekvensen för nya företag bland personer av utländsk uppgick år 2006 till 7,6 nya företag per personer i åldersgruppen år med utländsk jämfört med 7,3 bland personer med svensk. Bortfallet med avseende på uppgiften om företagarnas uppgick år 2006 till drygt företag av den totala skattningen, representerande 0,3 företag per personer i åldersgruppen år. Bland personer av utländsk uppgick etableringsfrekvensen år 2005 till 7,7 och bland personer med svensk till 7,5. Efter län återfanns år 2006 den högsta etableringsfrekvensen för företagare av utländsk i Stockholms län med en frekvens på 9,3. Etableringsfrekvensen för nya företagare av svensk uppgick till 11,2 inom länet. I Västra Götalands län uppgick etableringsfrekvenserna för nya företagare av utländsk till 7,0 och för företagare av svensk till 6,8. Motsvarande etableringsfrekvenser uppgick i Skåne län till 8,0 respektive 8,4. Omsättning Av de nystartade företagen 2006 hade 26 procent en uppskattad nettoårsomsättning lägre än 30 tkr och elva procent en årsomsättning på tkr eller mer. Den största andelen företag med en omsättning på tkr eller mer återfanns inom branschgruppen Transport och kommunikation med en andel på 23 procent. Den minsta andelen företag i denna kategori förelåg i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med fyra procent. Andelen företag med en omsättning lägre än 30 tkr uppgick till 38 procent i denna branschgrupp år Jämfört med 2005 minskade antalet nya företag med nettoårsomsättning under 30 tkr med 11 procent medan antalet nystartade företag med omsättning över 500 tkr ökade med nio procent. Inom de branschgrupper som totalt sett visade små förändringar var denna tendens särskilt tydlig. Inom Byggverksamhet ökade antalet nya företag med omsättning över 500 tkr kronor med 18 procent medan nyföretagandet minskade med 33 procent bland företag med omsättning under 30 tkr och inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med en total ökning på fyra procent, minskade antalet nystartade företag med omsättning lägre än 30 tkr med 16 procent medan antalet nya företag med omsättning över 500 tkr ökade med 19 procent. Inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, med en total ökning av antal nya företag på 13 procent, inträffade dock de största ökningarna bland företag med en omsättning mellan 30 tkr och 500 tkr. Bland nya företag startade av en kvinna uppgick år 2006 andelen företag med en omsättning under 30 tkr till 35 procent och med en omsättning över 500 tkr till elva procent. Motsvarande andelar för nya företag startade av en man uppgick till 21 respektive 29 procent. Bland nya företag startade av en företagare av utländsk uppgick andelen företag år 2006 med omsättning under 30 tkr till 24 procent. Motsvarande andel bland företag startade av en företagare av svensk uppgick till 26 procent. Andelarna företag inom de två grupperna med en omsättning 500 tkr eller mer uppgick till 21 respektive 23 procent. 16

19 Figur 11 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 999 Figur 12 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < >

20 Nya företagare efter ålder Knappt vart tredje företag startades av en person i åldergruppen år under 2006 och Andelarna nya företag startade av personer 30 år eller yngre uppgick 2006 till 23 procent och 2005 till 25 procent. I åldersgruppen över 50 år uppgick motsvarande andelar till 20 respektive 19 procent. Fördelat efter branschgrupper skiljde sig utvecklingen under året mellan nya företagare i åldergrupperna 30 år eller yngre och över 30 år. I den förra gruppen, med en minskning i nyföretagandet med nio procent, minskade antalet nystartade företag inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse med 24 procent och inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 12 procent, medan antalet nya företag ökade med sex procent i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. I åldersgruppen över 30 år, med en ökning i nyföretagandet med tre procent, minskade antalet nystartade företag inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse med sex procent medan antalet ökade med sju procent inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster och med 15 procent inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. En skillnad i utvecklingen under året mellan de två åldersgrupperna gäller tidigare sysselsättning och motiv för att starta företag. Andelen personer som antingen uppgett arbetslöshet som främsta motiv att starta företag eller arbetslöshet innan start av företaget minskade i åldersgruppen 30 år eller yngre, medan andelarna ökade eller var oförändrade för åldersgruppen över 30 år. Figur 13 Antal företag 2006 efter branschgrupp samt åldersgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 60 Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer. 18

21 Figur 14 Antal företag 2005 fördelade på branschgrupp samt åldersgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 60 Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer. Nya företagare efter År 2006 hade 45 procent av de nya företagarna en eftergymnasial. Andelen högst inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 60 procent följt av Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 51 procent. Skillnaderna i snivåer mellan könen var relativt tydliga såväl 2006 som År 2006 uppgick andelen kvinnor med eftergymnasial till 51 procent jämfört med 42 procent bland män samtidigt som andelarna nya företagare med förgymnasial bland män uppgick till elva procent och till sju procent bland kvinnor. Skillnaderna i snivåer mellan nya företagare med utländsk eller svensk är för 2006 svåra att tolka då bortfallet med avseende på detta år var väsentligt högre i gruppen med utländsk. År 2005 var dock bortfallet lågt i båda grupperna. Detta år hade så gott som lika stora andelar av de nya företagarna en eftergymnasial, 50 procent i gruppen med svensk och 49 procent i gruppen med utländsk. Andelarna nya företagare med förgymnasial bland personer med utländsk uppgick till 15 procent och till elva procent bland personer med svensk. 19

22 Figur 15 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt snivå, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks.och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bortfall Figur 16 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt snivå, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks.och andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer 20

23 Tidigare sysselsättning bland nya företagare År 2006 hade 29 procent av de nya företagarna varit anställda inom en annan bransch än företagets verksamhetsbransch innan de startade företaget. En knapp tredjedel hade varit anställd inom samma bransch. Det senare förhållandet var relativt sett vanligast inom Byggverksamhet där knappt hälften av de nya företagarna tidigare varit anställda inom branschen. Även bland de nya företagen inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster var denna andel hög såväl 2006 som Detta kan jämföras med att endast 17 procent av de nya företagen inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse startades av en företagare med tidigare branscherfarenhet år År 2006 hade elva procent varit arbetslösa eller arbetssökande innan de startade företaget. Andelen låg på samma nivå inom de olika branschgrupperna dock med ett undantag, Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse, där andelen uppgick till 15 procent. Fördelat efter kön hade en väsentligt högre andel av männen tidigare branscherfarenhet innan de startade företaget. År 2006 uppgick denna andel till 37 procent bland män och till 24 procent bland kvinnor. Även med avseende på tidigare erfarenhet av att äga företag förelåg en övervikt bland män, elva procent jämfört med fyra procent bland kvinnor. År 2006 uppgick andelen personer som varit arbetslösa eller arbetssökande innan de startade företaget till 14 procent bland kvinnor jämfört med nio procent bland män. Cirka 20 procent av kvinnorna hade tidigare varit studerande eller hemarbetande jämfört med tio procent bland männen. Figur 17 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg. Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. 21

24 Figur 18 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg. Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Fördelat efter förelåg de tydligaste skillnaderna mellan grupperna med utländsk eller svensk gällande branscherfarenhet och arbetslöshet. År 2006 hade 34 procent av de nya företagarna med svensk tidigare varit anställda inom samma bransch jämfört med 29 procent bland företagarna med utländsk. I den sistnämnda gruppen hade 15 procent varit arbetslösa eller arbetssökande jämfört med tio procent bland nya företagare med svensk. Jämfört med 2005 minskade andelen nya företagare varit anställda inom en annan bransch än företagets verksamhetsbransch innan de startade företaget. Minskningarna var mest påtagliga inom branschgrupperna Tillverkning och dylikt samt Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse. Fördelat efter kön, eller åldersgrupp förelåg inga tydliga skillnader i detta avseende. Andelen nya företagare som tidigare varit arbetslösa eller arbetssökande ökade jämfört med Ökningen var starkast i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, Byggverksamhet och Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Fördelat efter kön, eller åldersgrupp återfanns den enda tydliga skillnaden gällande åldersgrupperna 30 år eller yngre och över 30 år. I den förra gruppen minskade antalet nya företagare som tidigare varit arbetslösa med 20 procent medan antalet ökade med 21 procent i den senare gruppen. 22

25 Motiv för att starta företag Motiven att få arbeta självständigt och att få förverkliga mina idéer var de vanligaste motiven för att starta företag. År 2006 uppgav 30 procent av de nya företagarna det förstnämnda som sitt främsta motiv och 29 procent det senare som motiv. Motivet att få arbeta självständigt var relativt sett mest frekvent inom Byggverksamhet och Transport och kommunikation där andelarna nya företag med en företagare som uppgivit detta som främsta motiv till att starta företaget uppgick till 44 respektive 39 procent. Motivet att få förverkliga mina idéer var vanligast förekommande inom Tillverkning och dylikt med en andel på 39 procent och inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med en andel på 36 procent. Andelen nyföretagare som uppgett arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som viktigaste motiv uppgick till 10 procent år Andelen var högst, 15 procent, inom branschgruppen Transport och kommunikation. Figur 19 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Få arbeta självständigt Få förverkliga mina idéer P.g.a. eller risk för arbetslöshet Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. 23

26 Figur 20 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Få arbeta självständigt Få förverkliga mina idéer P.g.a. eller risk för arbetslöshet Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Fördelat efter kön var motivet att få förverkliga mina idéer mer frekvent bland nya företag startade av en kvinna. Andelarna nya företagare år 2006 som angett detta som sitt främsta motiv uppgick till 35 procent bland kvinnor och till 25 procent bland män. Andelarna nya företagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som främsta motiv uppgick till elva procent bland kvinnor och tio procent bland män. Motiv som att produkt eller tjänst behövs på marknaden eller att tjäna mycket pengar var mer frekvent bland män, 28 procent, jämfört med 20 procent bland kvinnor. Fördelat efter var motivet att få arbeta självständigt något mer frekvent bland nya företagare av utländsk, med en andel på 33 procent, jämfört med 29 procent bland företagare av svensk. Det omvända förhållandet gällde motivet att få förverkliga mina idéer. Skillnaden mellan de två grupperna var större gällande motivet arbetslöshet eller risk för arbetslöshet. Bland nya företagare av utländsk uppgav 15 procent detta som främsta motiv jämfört med nio procent bland företagare av svensk år Den största skillnaden mellan de två grupperna återfanns dock i samband med motiven produkt eller tjänst behövs på marknaden, att tjäna mycket pengar eller andra motiv. Bland nya företagare av svensk återfanns 27 procent i denna grupp jämfört med 19 procent bland nya företagare av utländsk. Skillnaderna mellan åldersgrupperna 30 år eller yngre och äldre än 30 år med avseende på motiv var små. Den största skillnaden år 2006 gällde motivet att få förverkliga mina idéer där 32 procent i åldersgruppen 30 år eller yngre angett detta som främsta motiv jämfört med 27 procent i åldersgruppen över 30 år. I denna åldersgupp uppgav tolv procent arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som främsta motiv jämfört med nio procent i åldersgruppen 30 år eller yngre. I jämförelse med 2005 ökade andelen nya företagare som angett motivet att få arbeta självständigt. Ökningen var något starkare bland män och bland personer i åldersgruppen över 30 år. 24

27 Parallell verksamhet Av de nystartade företagen 2006 bedrevs 43 procent på heltid. Cirka åtta procent av företagarna ledde även ett annat företag och sex procent bedrev även studier. Heltidsföretagande var vanligast inom Byggverksamhet samt Transport och kommunikation. Figur 21 Antal nystartade företag 2006 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. andra företagstjänster (Avd. J-K) 42 z Utbildning, hälso- o. sjukvård s. andra samhälleliga o. pers. tjänster (Avd. M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag Studier Annat Bortfall Figur 22 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. pers. tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag Studier Annat Bortfall Skillnaderna mellan könen var mest påfallande med avseende på innehav av annat företag och anställning vid sidan av företaget. Bland männen hade elva procent ett annat företag jämfört med fyra procent bland kvinnorna. Motsvarande andelar med avseende på anställning vid sidan av företaget uppgick år 2006 till 31 respektive 39 procent. Vid en jämförelse mellan nya företagare med utländsk eller svensk gällande eventuella bisysslor framkommer de tydligaste skillnaderna gällande anställning vid sidan av företaget, där 35 procent av företagarna av svensk hade en anställning jämfört 25

28 med 29 procent bland företagare av utländsk, samt gällande företagande, där 51 procent i den förra gruppen enbart bedrev företag (ett eller flera) jämfört med 57 procent i den senare gruppen. Dessa uppgifter gäller Egna medel den vanligaste finansieringsformen Drygt 70 procent av de nystartade företagen finansierades med egna medel år Andelen företag som bland annat finansierats med banklån uppgick till tolv procent, med stöd till start av näringsverksamhet till 15 procent och med medel från släkt och vänner till fem procent. Ett och samma företag kan i denna statistik ha flera finansieringskällor. Finansiering med banklån var mest frekvent inom branschgruppen Transport och kommunikation medan finansiering med egna medel i störst utsträckning förekom inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Såväl 2006 som 2005 förelåg skillnader mellan kvinnor och män med avseende på finansieringsform gällande stöd till start av näringsverksamhet och egna medel. Finansiering med egna medel var något mer frekvent bland nya företag startade av män samtidigt som finansiering med stöd till start av näringsverksamhet var vanligare bland företag startade av kvinnor. År 2006 hade 20 procent av företagen som startades av en kvinna erhållit stöd till start av näringsverksamhet jämfört med 13 procent bland männen. Bland kvinnorna finansierades 69 procent av de nya företagen med egna medel jämfört med 74 procent bland männen. Bland nya företagare av utländsk var andelen nystartade företag år 2006, som bland annat finansierats med medel från släkt och vänner högre, elva procent, jämfört med motsvarande andel bland nya företagare med svensk, fyra procent. Vid finansiering med banklån eller stöd till start av näringsverksamhet förelåg endast små skillnader mellan grupperna. År 2006 hade 16 procent av företagen som startades av en person med utländsk erhållit stöd till start av näringsverksamhet jämfört med 15 procent bland personer med svensk. För banklån uppgick motsvarande andelar till elva respektive tolv procent. 26

29 Fakta om statistiken Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, ansvarar enligt lagen om officiell statistik, SFS 2001:99, och bilaga till statistikförordningen, SFS 2001:100, för officiell statistik på området Nystartade företag. I åtagandet ingår bland annat att årligen undersöka antalet nystartade företag i Sverige. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av ITPS. Syftet med undersökningen är att uppskatta antalet nystartade företag i Sverige under ett givet år per län och per branschgrupp. Andra variabler av stor betydelse är antalet sysselsatta i de nystartade företagen och deras omsättning under verksamhetens första tolv månader, samt kön och. Undersökningen är en urvalsundersökning och resultaten som redovisas baseras på en postal enkät, där ej annat anges. Vidare bör det noteras att med företagare i det nystartade företaget avses, med alla sina egenskaper, den person som besvarade enkäten som skickades till företaget. Detta omfattar statistiken Statistiken över nystartade företag omfattar och redovisar uppgifter om: dels antal nystartade företag vad beträffar läns- respektive branschgruppstillhörighet, antal sysselsatta, omsättning, juridisk form samt form av ledning, dels antal nystartade företag vad beträffar företagarens kön, ålder,, utländsk, sysselsättning innan företagsstart, motiv till företagsstart, parallell verksamhet, stöd till start av näringsverksamhet, majoritetsägare samt form av finansiering. Definitioner Förnyelsetal avser antalet nystartade företag i en subpopulation per 100 befintliga företag i samma subpopulation året innan företagsstart. Etableringsfrekvens avser antalet nystartade företag i en subpopulation per personer i åldern år i samma subpopulation. Betydelse för sysselsättningen avser antalet sysselsatta personer i de nystartade företagen i en viss subpopulation per sysselsatta personer i åldern år i samma subpopulation året innan företagsstart. Från och med 1 januari 2004 har riktlinjerna vid redovisning av statistik avseende personer med utländsk ändrats. I denna rapport används följande definition: Utländsk följer definitionen av utländsk enligt MIS 2004:2, vilket innebär att antingen företagare själv är utrikesfödd eller att dennes båda föräldrar är utrikesfödda. Statistikens tillförlitlighet De uppgifter som redovisas i rapporten Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 är skattningar som är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor såsom ramtäckning, urvalsfel, mätfel, bortfallsfel, bearbetningsfel och modellantaganden. Felen kan vara slumpmässiga eller systematiska. 27