S2006:005. Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005

Transkript

1 S2006:005 Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 Newly-started enterprises in Sweden 2004 and 2005

2

3 Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 Newly-started enterprises in Sweden 2004 and 2005 Innehållförteckning Sammanfattning 2 Summary 3 Statistiken med kommentarer 4 Fakta om statistiken 21 Tabellförteckning 24 Bilaga 1 Tabeller 30 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Lars Sundell telefon e-post lars.sundell@itps.se Producent SCB, ES/TN ÖREBRO Telefon Telefax Förfrågningar: Kristina Pettersson telefon e-post kristina.pettersson@scb.se Ansvarig utgivare Sture Öberg Östersund september 2006

4 Sammanfattning Antalet nystartade företag 2005 uppgick till stycken vilket innebär en ökning med knappt 7 procent jämfört med 2004 då antalet nya företag enligt reviderade uppgifter uppgick till Flertalet nya företag startades inom tjänstebranscher. Under 2005 uppgick antalet nystartade företag till stycken inom tjänstesektorn, en andel på 82 procent av alla nystartade företag. I jämförelse med 2004 innebar detta en ökning med 6 procent. Inom industrinäringen startades företag år 2005, en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Fördelat efter branschgrupper ökade antalet nystartade företag med 17 procent inom branschgruppen Byggverksamhet och med 10 procent inom branschgrupperna Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse och Transport och kommunikation vardera. Andelen nya företag ledda av en kvinna uppgick till 34 procent 2005 och 32 procent Motsvarande andelar gällande män uppgick bägge år till 66 procent. Jämförelser mellan åren försvåras dock av att det partiella bortfallet gällande uppgiften om företagarens kön minskade drastiskt år År 2005 uppgick antalet nystartade företag ledda av en företagare av utländsk härkomst till stycken. Av de nystartade företagen 2005 hade därmed 18 procent en företagare av utländsk härkomst jämfört med 17 procent Av de nystartade företagen 2005 hade 50 procent en omsättning lägre än 100 tkr och 21 procent en omsättning på 500 tkr eller mer. Den största andelen företag med en omsättning på 500 tkr eller mer återfanns inom branschgruppen Transport och kommunikation med en andel på 41 procent. Den minsta andelen företag i denna kategori förelåg i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 8 procent. Under året ökade antalet nystartade företag inom gruppen med en omsättning lägre än 100 tkr med 3 procent och med 16 procent i gruppen 500 tkr eller mer. De nystartade företagen 2005 sysselsatte totalt personer (hel-, deltid inkl. arbetande ägare) jämfört med personer 2004, en ökning med 6 procent. De största ökningarna i antalet sysselsatta inträffade inom branschgruppen Byggverksamhet med en ökning på 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer, restaurang och hotellrörelse samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster ökade antalet sysselsatta i nystartade företag år 2005 med 10 procent i vardera gruppen jämfört med nystartade företag I branschgruppen Finansiell verksamhet och andra företagstjänster minskade antalet sysselsatta i de nystartade företagen med 3 procent. Antalet sysselsatta kvinnor i de nystartade företagen uppgick år 2005 till , en ökning med 9 procent jämfört med 2004, och antalet sysselsatta män till , en ökning med 4 procent. 2

5 Summary The number of newly started companies in Sweden in 2005 amounted to This represents an increase of just under 7 per cent compared with 2004 when the number of new companies, according to revised information, amounted to The majority of the new companies were started within the service sector. During 2005 the number of newly started companies was within the service sector, a share of 82 per cent of all newly started companies. In comparison with 2004, this represents an increase of 6 per cent. Industrial businesses accounted for newly started companies in 2005, an increase of 11 per cent compared with the previous year. Distributed according to sector category, the number of newly started companies rose by 17 per cent within the category of construction and by 10 per cent within the sector categories of wholesale and retail, repair and maintenance, hospitality [restaurants and hotels] as well as transport and communication respectively. The proportion of new companies led by a woman amounted to 34 per cent in 2005 and 32 per cent in The equivalent proportion in respect of men amounted in both years to 66 per cent. Comparisons between the years are rendered more difficult, however, by the fact that the partial loss of data on the gender of business owners declined dramatically in In 2005 the number of newly started companies led by an entrepreneur of foreign origin amounted to Of the newly started companies in 2005, 18 per cent thereby had an owner of foreign origin compared with 17 per cent in Of the newly started companies in 2005, 50 per cent had a turnover of less than SEK and 21 per cent a turnover of SEK or more. The greatest proportion of those companies with a turnover of SEK or more was to be found within the category of transport and communication with a share of 41 per cent. The smallest proportion of companies in this category occurred in the category of education, health and medical care as well as other social and personal services with an eight per cent share. During the year the number of newly started companies within the category of a turnover lower than SEK rose by 3 per cent and by 16 per cent in the category of SEK or more. The newly started companies in 2005 employed a total of persons (full, part time incl. working owners) compared with persons in 2004, a rise of 6 per cent. The greatest increases in the number of employees occurred within the construction sector with a rise of 20 per cent. Within wholesale and retail, repair and maintenance, hospitality and education, health and medical care as well as other social and personal services, the number of employees in newly started companies in 2005 increased by 10 per cent, in each category, compared with newly started companies in In the category of financial operations and other business services the number of employees in newly started companies declined by 3 per cent. The number of female employees in the newly started companies amounted to in 2005, an increase of 9 per cent compared with 2004, with the number of male employees being , a rise of 4 per cent.

6 Statistiken med kommentarer Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyten, ändring av företagsform eller annan ombildning. Uppgifterna i denna publikation för 2005 är preliminära och för 2004 slutliga. Nyföretagarstatistiken revideras årligen en gång vilket innebär att uppgifterna för 2005 kommer att revideras För 2004 uppgick skillnaden mellan slutliga och preliminära tal gällande totalt antal nystartade företag till plus 184 företag av totalt företag preliminärt. Uppgifterna baseras på en urvalsundersökning, vilket innebär att resultat inte kan redovisas på detaljerad bransch- eller kommunnivå. För att ge en uppfattning om storleken på den statistiska osäkerheten i materialet kan sägas att den relativa osäkerhetsmarginalen på 95 procent konfidensnivå för uppgifter på läns- eller branschgruppnivå uppgår till maximalt +/- 4,4 procent kring angett punktvärde. Se vidare Fakta om statistiken i denna rapport Nya företag under 2005 Antalet nystartade företag 2005 uppgick till stycken vilket innebär en ökning med knappt 7 procent jämfört med 2004 då antalet nya företag uppgick till Figur 1 Antal nystartade företag efter näringsgren Industrinäringar Tjänstenäringar Flertalet nya företag startades inom tjänstebranscher. Under 2005 uppgick antalet nystartade företag till stycken inom tjänstesektorn, en andel på 82 procent av alla nystartade företag. I jämförelse med 2004 innebar detta en ökning med 6 procent. Inom industrinäringen startades företag år 2005, en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. 4

7 Fördelat efter branschgrupper ökade antalet nystartade företag med 17 procent inom branschgruppen Byggverksamhet och med 10 procent inom branschgrupperna Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse och Transport och kommunikation vardera. Figur 2 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) 3.2 Byggverksamhet (Avd. F) 16.9 Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) 9.7 Transport och kommunikation (Avd. I) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Vart tredje nytt företag startas i Stockholms län Av de nystartade företagen 2005 hade 32 procent sitt säte i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. I Stockholms län startades nya företag 2005, en ökning med 4 procent. I Västra Götalands län startades företag, en ökning med 7 procent och i Skåne län företag, en ökning med 4 procent. De största relativa ökningarna i antalet nystartade företag inträffade i Kalmar-, Södermanlands- och Gävleborgs län. I Stockholms län uppgick ökningen i antalet nystartade företag inom industrinäringarna, medräknat Byggverksamhet till 8 procent och inom tjänstenäringar till 3 procent. I Västra Götalands län uppgick motsvarande ökningar till 18 respektive 4 procent och i Skåne län till 2 respektive 5 procent. 5

8 Figur 3 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län 20.9 Östergötlands län 16.3 Jönköpings län 8.8 Kronobergs län -2.5 Kalmar län 22.7 Gotlands län 14.4 Blekinge län Skåne län Hallands län 11.6 Västra Götalands län 6.5 Värmlands län 12.0 Örebro län 8.9 Västmanlands län 11.9 Dalarnas län -1.2 Gävleborgs län 19.4 Västernorrlands län 4.7 Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Sysselsättning i nystartade företag De nystartade företagen 2005 sysselsatte totalt personer (hel-, deltid inkl. arbetande ägare) jämfört med personer 2004, en ökning med 6 procent. De största ökningarna i antalet sysselsatta inträffade inom branschgruppen Byggverksamhet med en ökning på 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer, restaurang och hotellrörelse samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster ökade antalet sysselsatta i nystartade företag år 2005 med 10 procent i vardera gruppen jämfört med nystartade företag I branschgruppen Finansiell verksamhet och andra företagstjänster minskade antalet sysselsatta i de nystartade företagen med 3 procent. 6

9 Figur 4 Procentuell förändring av antal sysselsatta i nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) 1.3 Byggverksamhet (Avd. F) 19.7 Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Antalet sysselsatta kvinnor i de nystartade företagen uppgick år 2005 till , en ökning med 9 procent jämfört med 2004, och antalet sysselsatta män till , en ökning med 4 procent. Antalet kvinnor sysselsatta inom branschgruppen Varuhandel, reparationer, restaurang och hotellrörelse ökade med 18 procent medan antalet sysselsatta män i nystartade företag ökade med 20 procent inom Byggverksamhet. Antal sysselsatta per företag Den genomsnittliga sysselsättningen i nystartade företag år 2005 uppgick till 1,6 person per företag, oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningen var något högre inom och hotellrörelse och Transport och kommunikation med 1,8 person per företag och något lägre inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 1,4 person per företag. Högst genomsnittligt antal sysselsatta kvinnor i nystartade företag återfanns inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster samt inom och hotellrörelse med 0,8 person inom vardera branschgruppen. De genomsnittligt högsta antalet sysselsatta män uppmättes inom branschgrupperna Byggverksamhet samt Transport och kommunikation med 1,5 person i respektive bransch. De nystartade företagens betydelse för sysselsättningen kan beskrivas genom att relatera antalet sysselsatta i de nystartade företagen till antalet förvärvsarbetande i befolkningen. I 2005 uppgick de nystartade företagens betydelse för sysselsättningen till 1,7 procent och i 2004 till 1,6 procent. Betydelsen av de nya företagen för sysselsättningen var i 2005 störst i Stockholms- och Skåne län. I dessa län sysselsattes 2,5 respektive 1,9 procent av de förvärvsarbetande i ett nystartat företag. I flertalet län låg nivån på 1,2 1,4 procent. 7

10 Även 2004 stod de nystartade företagen för de högsta andelarna av sysselsättningen i Stockholms- och Skåne län med andelar på 2,4 respektive 2,0 procent av de förvärvsarbetande. De största relativa förändringarna under året gällde Södermanlands- och Kalmar län med ökningar på 34 respektive 26 procent. Bland kvinnor var 1,2 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta i ett nystartat företag i Motsvarande andel bland män var 2,1 procent. De nya företagens betydelse för sysselsättningen av kvinnor i relation till betydelsen för sysselsättningen av män uppgick i 2005 till 60 procent. Den högsta relativa betydelsen 2005 återfanns i Gävleborgs län med 68 procent. Nya företag i relation till antalet befintliga företag och befolkningsunderlag förnyelsetal och etableringsfrekvens Förnyelsetalet för nystartade företag definieras som antalet nystartade företag per 100 befintliga företag föregående år. Förnyelsetalet år 2005 uppgick till 8,1 procent och för 2004 till 7,8 procent. Efter branschgrupp var förnyelsetalen både i 2005 och 2004 högst för företag verksamma inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 10,3 respektive 10,2 procent. Figur 5 Förnyelsetal 2004 och 2005 efter branschgrupp Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) Varuhandel, reparationer samt restaurangoch hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Anm: Med förnyelsetal aves antal nystartade företag per 100 befintliga företag. 8

11 I såväl 2005 som 2004 uppmättes det högsta förnyelsetalet på länsnivå i Stockholms län med 8,9 respektive 8,8 procent. I Uppsala län uppgick förnyelsetalet till 8,7 år 2005 och i Skåne län till 8,6. Den största förändringen på länsnivå under året gällde Kalmar län med en ökning i förnyelsetalet från 6,0 till 7,2 procent. Även i Södermanlands och Gävleborgs län skedde ökningar i liknande storleksordning. Inom tjänstesektorn återfanns det högsta förnyelsetalet i Uppsala län med 9,0 och inom industrisektorn i Stockholms län med 8,7 procent. Stockholms län fortsätter att vara det län där flest nya företag startas per invånare i åldern år. Under 2005 startades 11,5 företag per invånare i Stockholms län, vilket var en uppgång med 0,3 företag jämfört med Andra län med höga etableringsfrekvenser var Skåne län med 8,4 och Uppsala län med 7,6. Även i fråga om etableringsfrekvenser skedde de största ökningarna under året i Kalmar-, Södermanlandsoch Gävleborgs län. Nya företag efter företagarens kön Andelen nya företag ledda av en kvinna uppgick till 34 procent 2005 och 32 procent Motsvarande andelar gällande män uppgick bägge år till 66 procent. Jämförelser mellan åren försvåras dock av att det partiella bortfallet gällande uppgiften om företagarens kön minskade drastiskt år 2005, se tabellerna 9a och 9b i tabellbilagan. Detta gäller även för flera andra variabler i undersökningen som exempelvis nationell härkomst och utbildning. Andelen företag med en kvinna som ledare av verksamheten var störst inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, med en andel på 59 procent Figur 6 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) 3 97 och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Kvinna Man 9

12 Figur 7 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) 3 95 och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Kvinna Man Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer Antalet nya företag där företagaren är en kvinna per kvinnor i åldern år uppgick år 2005 till 5,3. Motsvarande för män var 10,1. Antalet nya företag bland kvinnor relativt befolkningen i förhållande till antalet nya företag bland män relativt befolkningen uppgick således till 52 procent år De högsta relativtalen kvinnliga företagare jämfört män förelåg i Värmlands-, Örebro- och Gävleborgs län, med andelar på 60 procent Nystartade företag efter företagarens nationella härkomst Från och med undersökningen av 2004 års nystartade företag används definitionen av utländsk härkomst som följer MIS 2002:3 1. Enligt dessa riktlinjer definieras personer av utländsk härkomst som personer som själva är utrikesfödda eller vars båda föräldrar är utrikesfödda. För undersökningar avseende företag startade före 2004 har utländsk härkomst avsett personer som själva är utrikesfödda eller där minst en av föräldrarna är utrikesfödd. År 2005 uppgick antalet nystartade företag ledda av en företagare av utländsk härkomst till stycken. Av de nystartade företagen 2005 hade därmed 18 procent en företagare av utländsk härkomst jämfört med 17 procent Störst andel nya företag 2005 med en företagare av utländsk härkomst återfanns inom Transport och kommunikation med 36 procent. Inom branschgruppen och hotellrörelse uppgick andelen nya företagare av utländsk härkomst till 25 procent. Bland företagare med utländsk härkomst uppgick andelen företag ledda av en kvinna till 32 procent jämfört med 34 procent bland nya företagare av svensk härkomst. 1 SCB, MIS 2002:3, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning av statistiken 10

13 Figur 8 Antal nystartade företag 2005 med en företagare med utländsk härkomst fördelade på branschgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer Figur 9 Antal nystartade företag 2004 med en företagare av utländsk härkomst fördelade på branschgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer 11

14 Etableringsfrekvens efter härkomst och län Etableringsfrekvensen bland nya företagare av utländsk härkomst uppgick till 7,8 i 2005 och 7,0 i Bland företagare av svensk härkomst uppgick etableringsfrekvenserna till 7,7 och 6,6 respektive år. Det partiella bortfallet gällande uppgiften om härkomst uppgick år 2004 till knappt 9 procent av det skattade totala antalet företag men var år 2005 nära noll. Efter län återfanns år 2005 den högsta etableringsfrekvensen för företagare av utländsk härkomst i Stockholms län med en frekvens på 9,7. Etableringsfrekvensen för nya företagare av svensk härkomst uppgick till 12,2 inom länet. I Västra Götalands län uppgick etableringsfrekvenserna för nya företagare av utländsk härkomst till 6,6 och för företagare av svensk härkomst till 7,4. Motsvarande etableringsfrekvenser uppgick i Skåne län till 8,5 respektive 8,3. Omsättning Av de nystartade företagen 2005 hade 50 procent en omsättning lägre än 100 tkr och 21 procent en omsättning på 500 tkr eller mer. Den största andelen företag med en omsättning på 500 tkr eller mer återfanns inom branschgruppen Transport och kommunikation med en andel på 41 procent. Den minsta andelen företag i denna kategori förelåg i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 8 procent. Andelen företag med en omsättning lägre än 100 tkr uppgick till 69 procent i denna branschgrupp år Under året ökade antalet nystartade företag inom gruppen med en omsättning lägre än 100 tkr med 3 procent och med 16 procent i gruppen 500 tkr eller mer. Sett till olika branschgrupper var utvecklingen splittrad. Inom gruppen nya företag med omsättning under 100 tkr ökade antalet företag inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 10 procent men minskade med 3 procent inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Inom omsättningsgruppen 500 tkr eller mer ökade antalet företag inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 19 procent och inom Byggverksamhet med 22 procent. Bland nya företag ledda av en kvinna uppgick andelen företag år 2005 med omsättning under 100 tkr till 64 procent. Motsvarande andel för företag ledda av en man uppgick till 46 procent. Dessa skillnader återfanns, om än något mindre uttalat, även inom de olika branschgrupperna. Exempelvis uppgick andelen företag ledda av en kvinna i omsättningsgruppen under 100 tkr inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster till 72 procent, jämfört med 64 procent för män. Bland nya företag ledda av en företagare av utländsk härkomst uppgick andelen företag år 2005 med omsättning under 100 tkr till 49 procent. Motsvarande andel bland företag ledda av en företagare av svensk härkomst till 50 procent. Andelarna företag inom de två grupperna bland företag med en omsättning 500 tkr eller mer uppgick till 18 respektive 21 procent. 12

15 Figur 10 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 999 Figur 11 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 999 Nya företagare efter ålder Knappt vart tredje företag startades av en företagare i åldergruppen år under 2004 och Andelen nyföretagare yngre än 26 år uppgick år 2005 till 11 procent. Andelarna var högst, 16 procent, inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster och lägst, 9 procent inom Byggverksamhet respektive Transport och kommunikation. 13

16 Figur 12 Antal företag 2005 efter branschgrupp samt åldersgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 60 Figur 13 Antal företag 2004 fördelade på branschgrupp samt åldersgrupp, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% < > 60 Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer Nya företagare efter utbildning I vartannat nystartat företag, såväl 2005 som 2004, hade företagaren en eftergymnasial utbildning. Andelen företag år 2005 med en företagare med eftergymnasial utbildning var högst inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 66 procent följt av Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 58 procent. De högsta andelarna nya företagare med förgymnasial utbildning återfanns i branschgrupperna Byggverksamhet samt Transport och kommunikation. 14

17 Skillnaderna i utbildningsnivåer mellan könen var relativt tydliga såväl 2005 som År 2005 uppgick andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning till 58 procent jämfört med 46 procent bland män samtidigt som andelarna nya företagare med förgymnasial utbildning bland män uppgick till 13 procent och till 7 procent bland kvinnor. Figur 14 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt utbildningsnivå, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer Figur 15 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt utbildningsnivå, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bortfall Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer 15

18 Tidigare sysselsättning bland nya företagare År 2005 hade 35 procent av de nya företagarna varit anställda inom en annan bransch än företagets verksamhetsbransch innan de startade företaget. En knapp tredjedel hade varit anställd inom samma bransch som företaget. Det senare förhållandet var relativt sett vanligast inom Byggverksamhet där drygt hälften av de nya företagarna tidigare varit anställda inom branschen. Även bland de nya företagen inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster var denna andel hög såväl 2005 som Detta kan jämföras med att 17 procent av de nya företagen inom och hotellrörelse leddes av en företagare med branscherfarenhet år Var tionde nyföretagare hade varit arbetslös innan de startade företaget. Andelen var något högre, 13 procent, inom och hotellrörelse. Figur 16 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg. Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. 16

19 Figur 17 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg. Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Främsta motiv till att starta företag Det vanligaste motivet till att starta ett företag var, såväl i 2005 som 2004, att få arbeta självständigt. Andelen nya företagare som uppgav detta som sitt främsta motiv uppgick till 28 procent bägge år. Andelen företagare som angett få förverkliga mina idéer som främsta motiv uppgick till 26 procent båda år. Motivet att få arbeta självständigt var år 2005 relativt sett mest frekvent inom Byggverksamhet och Transport och kommunikation där andelen företag med en företagare som uppgivit detta som främsta motiv till att starta företaget uppgick till 37 procent i respektive branschgrupp. Motivet att få förverkliga mina idéer var vanligast förekommande inom Tillverkning och dylikt med en andel på 38 procent och inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med en andel på 34 procent. Andelen nyföretagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som viktigaste motiv uppgick till 12 procent år Andelen var högst, 16 procent, inom branschgruppen Transport och kommunikation. 17

20 Figur 18 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Få arbeta självständigt Få förverkliga mina idéer P.g.a. eller risk för arbetslöshet Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Figur 19 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Få arbeta självständigt Få förverkliga mina idéer P.g.a. eller risk för arbetslöshet Annat* Bortfall Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Fördelat efter kön var motiven att få arbeta självständigt samt att få förverkliga mina idéer något mer frekventa bland nya företag ledda av en kvinna jämfört med nya företag ledda av en man. Andelarna nya företagare år 2005 som angett respektive motiv uppgick till 28 och 32 procent inom den förstnämnda kategorin och till 25 och 26 procent inom den senare. Andelarna nya företagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som främsta motiv uppgick till 12 procent bland kvinnor och 11 procent bland män. 18

21 Fördelat efter nationell härkomst var motivet att få arbeta självständigt något mer frekvent bland nya företagare av utländsk härkomst, med en andel på 29 procent, jämfört med 25 procent bland företagare av svensk härkomst. Det omvända förhållandet gällde motivet att få förverkliga mina idéer. Den största skillnaden mellan de två grupperna återfanns dock i samband med motivet arbetslöshet eller risk för arbetslöshet. Bland nya företagare av utländsk härkomst uppgav 17 procent detta som främsta motiv jämfört med 11 procent bland företagare av svensk härkomst år Parallell verksamhet Av de nystartade företagen 2005 bedrevs 40 procent på heltid. Cirka 7 procent av företagarna ledde även ett annat företag och 5 procent bedrev även studier. Figur 20 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag Studier Bortfall Figur 21 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent Tillverkning och dylikt (Avd. C-E) Byggverksamhet (Avd. F) och hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. Andra företagstjänster Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) % 20% 40% 60% 80% 100% Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag Studier Bortfall 19

22 Egna medel den vanligaste finansieringsformen För såväl 2005 som 2004 uppgav cirka 80 procent av de nystartade företagen att finansieringen bland annat skett med egna medel. Andelen företag som bland annat finansierats med banklån var knappt 15 procent båda åren. Delvis finansiering med banklån var mest frekvent inom Transport och kommunikation. För 2005 uppgav 33 procent av de nystartade företagen i branschgruppen att starten bland annat finansierats med banklån. Andelen nya företagare som uppgett finansiering genom stöd till start av näringsverksamhet uppgick år 2005 till 10 procent och i 2004 till 11 procent. Skillnaderna var små mellan branschgrupperna men något lägre inom Transport och kommunikation och i 2004 något högre inom Tillverkning och dylikt. Såväl 2005 som 2004 förelåg endast mindre skillnader mellan kvinnor och män gällande finansieringsform. Finansiering med egna medel var något mer frekvent bland nya företag startade av män samtidigt som finansiering med stöd till start av näringsverksamhet var något vanligare bland företag startade av kvinnor. Bland nya företagare av utländsk härkomst under 2005 var andelen som bland annat finansierats med medel från släkt och vänner något högre jämfört med motsvarande andel bland nya företagare av svensk härkomst. Vid finansiering med banklån eller stöd till start av näringsverksamhet förelåg endast små skillnader mellan grupperna. 20

23 Fakta om statistiken Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, ansvarar enligt lagen om officiell statistik, SFS 2001:99, och bilaga till statistikförordningen, SFS 2001:100, för officiell statistik på området Nystartade företag. I åtagandet ingår bland annat att årligen undersöka antalet nystartade företag i Sverige. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av ITPS. Syftet med undersökningen är att uppskatta antalet nystartade företag i Sverige under ett givet år per län och per branschgrupp. Andra variabler av stor betydelse är antalet sysselsatta i de nystartade företagen och deras omsättning under verksamhetens första 12 månader. Undersökningen är en urvalsundersökning och resultaten som redovisas baseras på en postal enkät, där ej annat anges. Vidare bör det noteras med företagare i det nystartade företaget avses, med alla sina egenskaper, den person som besvarade enkäten som skickades till företaget. Detta omfattar statistiken Statistiken över nystartade företag omfattar och redovisar uppgifter om: dels antal nystartade företag vad beträffar läns- respektive branschgruppstillhörighet, antal sysselsatta, omsättning, juridisk form samt form av ledning, dels antal nystartade företag vad beträffar företagarens kön, ålder, utbildning, utländsk härkomst, sysselsättning innan företagsstart, motiv till företagsstart, parallell verksamhet, stöd till start av näringsverksamhet, majoritetsägare samt form av finansiering. Definitioner Förnyelsetal avser antalet nystartade företag i en subpopulation per 100 befintliga företag i samma subpopulation året innan företagsstart. Etableringsfrekvens avser antalet nystartade företag i en subpopulation per personer i åldern år i samma subpopulation. Betydelse för sysselsättningen avser antalet sysselsatta personer i de nystartade företagen i en viss subpopulation per sysselsatta personer i åldern år i samma subpopulation året innan företagsstart. Från och med 1 januari 2004 har riktlinjerna vid redovisning av statistik avseende personer med utländsk härkomst ändrats. I denna rapport används följande definition: Utländsk härkomst följer definitionen av utländsk härkomst enligt MIS 2004:2, vilket innebär att antingen företagare själv är utrikesfödd eller att dennes båda föräldrar är utrikesfödda. Statistikens tillförlitlighet De siffror som redovisas i rapporten Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 är skattningar som är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor såsom ramtäckning, urvalsfel, mätfel, bortfallsfel, bearbetningsfel och modellantaganden. Felen kan vara slumpmässiga eller systematiska. 21

24 Den slumpmässiga osäkerheten som bland annat beror på att det är fråga om ett urval kan uttryckas i form av ett konfidensintervall. Med konfidensintervall avses ett intervall inom vilket det sanna värdet ligger med en viss säkerhet (konfidens). Antalet nystartade företag 2004 uppgick till och ett 95-procentigt konfidensintervall uppskattas till Antalet nystartade företag 2002 uppgick till och ett 95-procentigt konfidensintervall uppskattas till Ett annat sätt att uttrycka osäkerheten på att genom att beräkna den relativa osäkerhetsmarginalen, halva längden på konfidensintervallet dividerat med punktskattningen gånger 100. Tolkningen av den relativa osäkerhetsmarginalen är att ju mindre den är desto högre är precisionen, det vill säga osäkerheten är mindre. För punktskattningen av antal nystartade företag på länsnivå år 2004 varierade den relativa osäkerhetsmarginalen mellan ± 3,2 och ± 4,1 procent efter län och mellan ± 3,5 och ± 4,4 procent För punktskattningen av antal nystartade företag inom branschgrupperna låg den relativa osäkerhetsmarginalen på mellan ± 2,5 och ± 3,5 procent år 2004 och ± 2,7 och ± 3,3 procent Bra att veta Undersökningen av antalet nystartade företag i Sverige har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan År 1990 utökades stickprovsstorleken för att möjliggöra en redovisning av antalet nystartade företag på länsnivå respektive näringsgrensnivå, industri- respektive tjänstenäringar. I samband med undersökningen av 1996 års nystartade företag utökades stickprovsstorleken ytterligare. Syftet denna gång var att förbättra precisionen med avseende på län och branschgrupp. Dessutom förändrades metoden som används för att fördela stickprovet på stratum från proportionell till lika allokering. Förändringen fick till följd att precisionen avseende skattningen av antalet nystartade företag per län (branschgrupp) blev lika stor oavsett län (branschgrupp) och något större överlag jämfört med tidigare. Vidare gäller att från och med undersökningen av 2001 års nystartade företag inkluderas det partiella bortfallet i nämnaren vid skattning av en andel, vilket skiljer sig från tidigare då detta bortfall exkluderades. Förändringen innebär att alla andelar som redovisats från och med rapporten Nyföretagandet i Sverige 2000 och 2001 är minsta-skattningar av respektive andel. För dem intresserade av historiska jämförelser är det möjligt att räkna ut motsvarande andelar från äldre årgångar genom att exkludera det partiella bortfallet i nämnaren. Statistiken över nystartade företag är unik i sitt slag i Sverige. Det finns ingen annan samlad statistik över nyföretagandet i Sverige. Den statistik som framställs över nyregistreringar från Bolagsverket (tidigare Patent- och registreringsverket) eller nyaktiveringar från SCB:s företagsdatabas, FDB, omfattar även ombildningar, övertaganden och namnbyten med mera och kan därför inte jämföras med den officiella statistiken över nystartade företag. När det gäller Bolagsverket saknas alla de enskilda näringsidkare som inte namnskyddar sin verksamhet. Uppgifterna för 2005 är preliminära. Slutliga uppgifter redovisas sommaren

25 Kontakter För ytterligare upplysning kontakta: Lars Sundell, ITPS, telefon , e-post Kristina Pettersson, SCB, telefon , e-post 23

26 Tabellförteckning Tabell 1 Antal nyaktiverade och nystartade företag Number of newly-activated and newly-started enterprises Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5a Tabell 5b Tabell 6a Tabell 6b Tabell 7a Tabell 7b Tabell 8a Tabell 8b Tabell 9a Tabell 9b Tabell 10a Tabell 10b Antal nystartade företag efter branschgrupp Number of newly-started enterprises by industry Antal nystartade företag 2005 och 2004 efter branschgrupp samt förnyelsetal* Number of newly-started enterprises 2005 and 2004 as a percentage of total number of enterprises by industry Antal sysselsatta i nystartade företag efter branschgrupp Number of employed in newly-started enterprises by industry Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2005 efter branschgrupp och kön Average number of employees and full-time employees in newly-started enterprises 2005 by industry and gender Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2004 efter branschgrupp och kön Average number of employees and full-time employees in newly-started enterprises 2004 by industry and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och omsättningsklass Number of newly-started enterprises 2005 by industry and turnover category Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och omsättningsklass Number of newly-started enterprises 2004 by industry and turnover category Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och juridisk form Number of newly-started enterprises 2005 by industry and legal form Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och juridisk form Number of newly-started enterprises 2004 by industry and legal form Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och form av ledning Number of newly-started enterprises 2005 by industry and form of management Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och form av ledning Number of newly-started enterprises 2004 by industry and form of management Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och kön Number of newly-started enterprises 2005 by industry and gender Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och kön Number of newly-started enterprises 2004 by industry and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och antal ledare Number of newly-started enterprises 2005 by industry and number of managers Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och antal ledare Number of newly-started enterprises 2004 by industry and number of managers

27 Tabell 11a Tabell 11b Tabell 12aa Tabell 12ab Tabell 12ba Tabell 12bb Tabell 13a Tabell 13b Tabell 14aa Tabell 14ab Tabell 14ba Tabell 14bb Tabell 15a Tabell 15b Tabell 16aa Tabell 16ab Tabell 16ba Tabell 16bb Tabell 17a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och åldersgrupp Number of newly-started enterprises 2005 by industry and age group Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och åldersgrupp Number of newly-started enterprises 2004 by industry and age group Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, age and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och härkomst Number of newly-started enterprises 2005 by industry and origin Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och härkomst Number of newly-started enterprises 2004 by industry and origin Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, origin and gender Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, origin and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, origin and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, origin and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och utbildningsnivå Number of newly-started enterprises 2005 by industry and level of education Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och utbildningsnivå Number of newly-started enterprises 2004 by industry and level of education Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, level of education and gender Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, level of education and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, level of education and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, level of education and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och tidigare sysselsättning Number of newly-started enterprises 2005 by industry and former occupation

28 Tabell 17b Tabell 18a Tabell 18b Tabell 19aa Tabell 19ab Tabell 19ba Tabell 19bb Tabell 20a Tabell 20b Tabell 21a Tabell 21b Tabell 22aa Tabell 22ab Tabell 22ba Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och tidigare sysselsättning Number of newly-started enterprises 2004 by industry and former occupation Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och motiv till företagsstart Number of newly-started enterprises 2005 by industry and reason for starting an enterprise Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och motiv till företagsstart Number of newly-started enterprises 2004 by industry and reason for starting an enterprise Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, reason for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, reason for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, reason for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, reason for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och parallell verksamhet Number of newly-started enterprises 2005 by industry and parallel occupation Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och parallell verksamhet Number of newly-started enterprises 2004 by industry and parallel occupation Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och stöd till start av näringsverksamhet Number of newly-started enterprises 2005 by industry and support for starting an enterprise Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och stöd till start av näringsverksamhet Number of newly-started enterprises 2004 by industry and support for starting an enterprise Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, support for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet ochkön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, support for starting an enterprise and gender Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, support for starting an enterprise and gender Tabell 22bb Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, stöd till start av 66 26