Eskilstuna särskola beslut om ledningsfunktion och samordning

Transkript

1 Gymnasienämnden utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen GN/2019:78 Ingrid Sköldmo (2) Gymnasienämnden Eskilstuna särskola beslut om ledningsfunktion och samordning Förslag till beslut Utvecklingsplan Eskilstuna särskola Nulägesbeskrivning godkänns med tillägget att skolcheferna för grundskola och gymnasieskola får i uppdrag att skapa ledningsfunktion inom deras respektive ansvarsområden och att utse en gemensam samordnare/nätverksledare för samtliga verksamheter inom både grund- och gymnasiesärskola. Därefter läggs Utvecklingsplan Eskilstuna särskola till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden beslutade att ge utbildningsförvaltningen uppdraget att ta fram ett konkret förslag till utvecklingsplan för den samlade särskoleverksamheten att redovisa för nämnden. Den utredning som genomfördes under 2017 pekade på flera områden för utveckling av den samlade särskoleverksamheten. Åtgärder föreslogs på kort och lång sikt inom: organisation och ledning personal och kompetens arbetssätt ekonomistyrning lokaler systematisk inkludering I planen föreslås en ny skolchef med ansvar för både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det beslutet byggde på gemensam nämnd, barn och utbildningsnämnden. Då nämndstrukturen ändrades till tre nämnder 1 januari 2019 och ansvar för särskolan numer finns i två nämnder, grundskolenämnden och gymnasienämnden är förslaget att inte rekrytera en ny skolchef utan att ge skolcheferna för grundskola och gymnasieskola i uppdrag att skapa ledningsfunktion inom deras respektive ansvarsområden. Även utse en Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (2) samordnare/nätverksledare för samtliga verksamheter inom särskolan. Detta för att säkerställa viktiga gemensamma utvecklingsområden såsom Personal o kompetens: Att utveckla en gemensam kompetensförsörjning med högre grad av samutnyttjande Mer enhetliga arbetssätt: utveckla mer enhetliga arbetsformer för att förbättra i första hand samarbetet över skolformerna inklusive förskolan. Systematiskt kvalitetsarbete Systematisk och individuell inkludering av särskolans elever i grundskola och gymnasieskola Eskilstuna särskola är den samlade beteckning som används för grundsärskolan inklusive inriktning träningsskolan samt gymnasiesärskolan nationellt program samt individuellt program. Beslutet skickas till: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Sköldmo Förvaltningschef Karin Holmberg Lundin Skolchef gymnasieskolan Vi gör Eskilstuna tillsammans

3

4 Utvecklingsplan Eskilstuna särskola Nulägesbeskrivning Utvecklingsplanen är en plan under pågående arbete. Detta utifrån att flertalet föreslagna utvecklingsåtgärder har direkt eller indirekt påverkan på varandra och implementering av dessa kommer medföra ett behov av justeringar. Eskilstuna särskola är den samlade beteckning som används för grundsärskolan inklusive inriktning träningskolan samt gymnasiesärskolan nationellt program samt individuellt program. För grundsärskolan finns verksamhet på två skolor, Djurgårdsskolan och Årbyskolan. Eleverna har olika grad av funktionshinder, i huvudsak utvecklingsstörning, och behöver extra stöd för att klara skolarbetet. Träningsskolan är organisatoriskt samlad i Tuna skolområde med verksamhet som bedrivs på tre geografiskt skilda lokaler, Odlarskolan, Ärstaskolan och Idunskolan där respektive skola har fokuserat på olika elevgrupper baserat på grad av utvecklingsstörning. Lokalerna är specialbyggda för att vara anpassade till den verksamhet som bedrivs men har inom kort nått kapacitetstaket. Gymnasiesärskolan är samlokaliserad till Rinmangymnasiet men det finns elever i gymnasieålder vid både Odlarskolan och Idun. Under 2018 har en rad olika samverkans- och utvecklingsprocesser pågått som direkt eller indirekt ligger till grund för arbetet med särskolans utvecklingsplan. Utöver regelbundna fora för skolledare och förvaltningstjänstemän har utvecklingsarbete skett inom ramen för samverkan för bästa skola där 2 av 4 särskolenheter ingår. Arbetet inom ramen för samverkan för bästa skola har främst fokuserat på enheternas utvecklingsområden men särskolan adresseras även inom ramen för det arbete som sker på huvudmannanivå. Utvecklingsplanen eller det så kallade Särskolelyftet hade enligt rekommendationerna i särskoleutredningen som syfte att: Kort sikt För att tillgodose det omedelbara behovet av samarbete och samverkan föreslår vi att ett samverkanforum inrättas under ledning där företrädarna för de olika särskolorna träffas för att diskturera viktiga frågor, till exempel inskrivning, inskolning, pedagogik. På längre sikt, i takt med att en ny organisationsstruktur införs kan detta forums roll och ansvar förändras. Forumet leds förslagsvis av en koordinator som kan utses bland särskolerektorerna till dess att ny särskolechef på förvaltningen är utsedd. Organisation o Syfte: Att definiera ny chefsroll på förvaltningen med ansvar för hela särskolan

5 o Genomförande: - Steg 1: utforma och förhandla rollbeskrivning - Steg 2: finansiera roll, utlys tjänst - Steg 3: tillsätt tjänst Personal & kompetens: o Syfte: Att utveckla en gemensam kompetensförsörjning med högre grad av samutnyttjande Personalpool. o Genomförande: - Steg 1: Kartläggning av nuvarande personal-och bemanningssituation. - Steg 2: Ta fram förslag till process och/eller funktion för koordination av personal och bemanning inom och mellan särskolorna. - Steg 3: Bemanna funktion/införande av process. - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Mer enhetliga arbetssätt: o Syfte: utveckla mer enhetliga arbetsformer för att förbättra i första hand samarbetet över skolformerna inklusive förskolan. o Genomförande: - Steg 1: kartläggning av nuvarande arbetssätt på de olika enheterna - Steg 2: identifiera nya arbetsformer/processer - Steg 3: införa valda enhetliga arbetssätt/processer på skolorna - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Ekonomistyrning: o Syfte: Att utveckla en mer proaktiv och fördjupad ekonomistyrningsmodell för att få en ekonomi i balans. o Genomförande: - Steg 1: Översyn av elevpeng (inkl. fritids), prognosmodell, intäkter, nyckeltal och rapporter. - Steg 2: Kartläggning av ekonomistyrningsprocessen inom särskolan. - Steg 3: Framtagande av förslag och beslutsunderlag. - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Längre sikt På längre sikt förslår vi att det tas ett mer samlat grepp kring lednings- och styrningsfrågorna samt den strategiska lokalförsörjningen med inriktning mot att få en gemensam ledning för särskolorna och större enheter. Dessutom bör ett långsiktigt arbete med att förbättra inkluderingen mellan ordinarie skolan och särskolan påbörjas. Följande tre utvecklingsområden föreslås: Ny struktur, ledning & styrning

6 o Syfte: Skapa en organisation och ledningsstruktur för en sammanhållen särskola med fokus på kvalitet, utveckling och prestation. Lokaler: o Syfte: Anpassa den strategiska lokalförsörjningsplanen till nya elevprognoser; var ska skolor finns och med vilken verksamhet Systematisk inkludering mellan ordinarie och särskolan o Syfte: Utveckla synsätt kring systematisk inkludering mellan ordinarie skolan och särskolan för att utveckla såväl elever som lärare. Samtliga områden ovan adresseras i utvecklingsplanen och för respektive område anges önskat läge genom en målbild. Inom varje område anges också riktlinjer gällande ansvar för implementering för olika delar av organisationen. I arbetet med utvecklingsplanen har ett par viktiga principer identifierats och varje planerad insats syftar till att: Elevens lärande och utveckling är i centrum Verksamheterna ska i sin utformning vara anpassade till barns och elevers olikheter Särskolan är en naturlig och självklar del av Eskilstunas skolverksamhet Meningsfulla och relevanta mål ger tydlig ledning, skapar förståelse och en känsla av sammanhang i en samlad särskola. Särskolan är en bred och komplex verksamhet som ställer höga krav på en dynamisk organisation med en hög grad av samverkan inom och mellan skolformerna I Eskilstuna särskola är vi övertygande om att nära samverkan mellan skola, hem, fritidsverksamhet, korttidsvistelse, habilitering, APL-arbetsplatser, etc är väsentligt för att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Stimulerande, adekvat utformade och flexibla lärmiljöer är av största vikt för att skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling. Lokalerna skall vara anpassade till barn och elevers olikheter och erbjuda möjligheter till samnyttjande mellan skolformer såväl som inriktningar inom särskolan. Kollegialt lärande och samverkan mellan och inom professionsgrupper bidrar aktivt till att utveckla lärprocessen och stimulera elevernas utveckling. Kollegial samverkan är vårt gemensamma ansvar och kräver aktivt engagemang från personal, skolledning och förvaltning. Lärande: Alla elever har olika behov och förutsättningar vilket tar sig uttryck i lärprocessen. Varje medarbetare anpassar undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar med utgångspunkt i att vi möter eleven där den befinner sig.

7 Vision Inom ramen för arbetet med utvecklingsplan för särskolan sker även ett arbete med att formulera en vision för Eskilstuna särskolor. Arbetet med denna vision följer utbildningsförvaltningens arbete med att implementera Eskilstuna kommuns vision Under vårterminen 2019 skall Eskilstuna samlade särskola arbeta fram en gemensam vision. Utvecklinsplanen strukturerar olika mål och insatser utifrån olika dimensioner av kvalitet i verksamheten. Dessa kvaliteter samverkar och påverkar varandra direkt och indirekt. Syftet med att dela upp mål och insatser utifrån dessa är för att säkerställa och synliggöra att samtliga faktorer som påverkar resultatkvaliteten adresseras i utvecklingsplanen. - Strukturkvalitet handlar om de lokala organisatoriska och resursmässiga förutsättningar som särskolan har till sitt förfogande i form av tillgänglighet, personal, elevgrupper, lokaler och utemiljö. - Innehållskvalitet handlar om den målstyrda verksamhet eleverna får del av i särskolan. - Processkvalitet handlar om bland annat pedagogiskt ledarskap, arbetssätt och förhållningssätt, samverkan och systematiskt kvalitetsarbete. Strukturkvalitet Ekonomiska resurser Ekonomistyrning: o Syfte: Att utveckla en mer proaktiv och fördjupad ekonomistyrningsmodell för att få en ekonomi i balans. o Genomförande: - Steg 1: Översyn av elevpeng (inkl. fritids), prognosmodell, intäkter, nyckeltal och rapporter. - Steg 2: Kartläggning av ekonomistyrningsprocessen inom särskolan. - Steg 3: Framtagande av förslag och beslutsunderlag. Arbetet med att utveckla ekonomistyrningsmodellen för särskolan är en kontinuerlig process och sker i dialog mellan förvaltning och ansvariga rektorer. Under innevarande år har översyn av elevpengen genomförts och justeringar genomförts inför kommande budgetår. Budgetplanering och uppföljning sker i tätare samverkan och ett gediget arbete med att identifiera kostnader i olika delar av verksamheten som tidigare har budgeterats under särskolan gemensamt har genomförts. Detta har resulterat i att intäkter och utgifter kopplat till olika delar av verksamheten är tydligare identifierade och ger bättre förutsättningar för tydligare ekonomistyrning.

8 Strukturkvalitet Ekonomiska resurser Eskilstuna särskola har stabila ekonomiska förutsättningar utbildningsförvaltningen utvecklar ekonomistyrningsmodellen och ger verksamheterna goda förutsättningar att Ansvarig enhetschef planerar verksamheten utifrån given budgetram och analyserar avvikelser i dialog med förvaltningen - Kompetensförsörjning Personal & kompetens: o Syfte: Att utveckla en gemensam kompetensförsörjning med högre rad av samutnyttjande Personalpool. o Genomförande: - Steg 1: Kartläggning av nuvarande personal-och bemanningssituation. - Steg 2: Ta fram förslag till process och/eller funktion för koordination av personal och bemanning inom och mellan särskolorna. - Steg 3: Bemanna funktion/införande av process. - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna. Arbetet med att utveckla och säkerställa kompetensförsörjning inom särskolan sker på flera olika plan. Föreslagen åtgärd att skapa en gemensam personalpool har ej genomförts utifrån bedömningen att andra åtgärder kopplat till samlokalisering av olika särskoleverksamheter börplaneras och genomföras parallellt. De olika verksamheterna ställer olika krav på kompetens och erfarenhet och det är inte självklart att personal som arbetar på tim- eller visstidsbasis i en del av verksamheten är lämpliga för andra delar. I arbetet med att ta fram en bemanningsstrategi blev det tydligt att särskolan behöver en dedikerad kompetensförsörjningsstrategi där flera olika aspekter av bemanning och kompetensutveckling adresseras. Idag finns det ingen separat kompetensförsörjningsplan för särskolan utan den är inkluderad i den förvaltningsgemensamma plan som finns. Som ett led i arbetet med att utveckla särskolan har arbetet med att ta fram en specifik kompetensförsörjningsplan för den samlade särskolan påbörjats.

9 Strukturkvalitet Kompetensförsörjn ing Målbild I Eskilstuna särskolor arbetar väl utbildad personal och olika yrkeskompeten ser samspelar för att tillsammans stödja elevernas utveckling och lärande. Huvudman/Förvaltn ing Kompetensförsörjning säkerställs genom riktade insatser utifrån en strategisk analys av framtida behov. Ledning Särskolans skolledning skapar goda praktiska förutsättningar för kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckli ng baserat på verksamhetens behov och förutsättningar. Skolpersonal Medarbetare i Eskilstuna särskolor tar ett aktivt ansvar för sin egen kompetensutveckli ng och fortbildning Lärmiljöer Lokaler: o Syfte: Anpassa den strategiska lokalförsörjningsplanen till nya elevprognoser; var ska skolor finns och med vilken verksamhet Utifrån särskoleutredningens tydliga slutsats om värdet av färre, större skolor som har integrerat ordinarie skola med särskolan har ett omfattande arbete med att se över särskolans lärmiljöer genomförts. I dialog med förvaltningsledning, lokalplanerare, ansvariga skolledare samt personalrepresentanter har en plan för samlokalisering tagits fram. Idag är särskolans verksamheter fördelade på 7 olika enheter och 5 geografisk platser i kommunen. Nuvarande lokaler på bland annat Odlaren och Ärsta bedöms inte vara långsiktigt gångbara utifrån lokalernas beskaffenhet och övrig verksamhets lokalbehov. Utvecklingsplanen för särskolans lärmiljöer har som långsiktigt mål att samlokalisera verksamheten till 3 enheter och geografiska platser. Varje enhet kommer samlokaliseras med ordinarie grund- eller gymnasieskola och täcka in båda inriktningar inom särskolan. Detta för att skapa en dynamisk lärmiljö för särskolans elever där det finns goda möjlighet för funktionell integrering och gemensamma resurser som lokaler, personal och material utnyttjas av båda skolformer. Detta innebär att lokalresurserna nyttjas samtidigt; eleverna äter samtidigt, har raster samtidigt, planerade och gemensamma skolaktiviteter genomförs tillsammans o s v. Det gemensamma resursutnyttjandet kan vara av olika slag. För det första finns samutnyttjande, för det andra samtidigt utnyttjande. Det ger också goda förutsättningar för social integrering vilket innebär att särskoleelever och skolelever umgås och har regelbundna eller spontana kontakter med varandra.

10 Särskoleverksamheten planeras samlokaliseras enligt följande: ÅRBY Grundsär 7-9 Träningskola Idun Djurgårdsskolan Grundsär 1-6 Träningsskola (Ärsta,Odlaren 1 och 2) Rinman Gymnasiesär nationellt program Individuellt val Stora delar av samlokaliseringsarbetet har redan påbörjats. Bland annat är lokalanpassningarna på Rinmangymnasiet pågående och färdigställda inom kort och verksamheten som skall flytta från Odlaren 2 till Rinman planeras flyttas till starten av hösterminen Även arbetet med att bygga nya lokaler i anslutning till Djurgårdsskolan har påbörjats. En volymstudie har genomförts och en förstudie pågår. Beräknad byggtid är ca 30 månader. I planen särskolans lokaler i anslutning till Djurgårdsskolan finns även ambitionen att samlokalisera viss del av LSS korttidsverksamhet. Det gäller de elever som befinner sig på mycket låg utvecklingsnivå och där det föreligger stora behov av anpassade lokaler och designade lärmiljöer som stimulerar utveckling och lärande. Som ett led i att utveckla särskolans lärmiljöer för att stimulera elevernas utveckling och lärande planeras en förändring i grundsärskolans organisation. Idag har grundsärskolan inriktning grundsär 1-9 verksamhet på både Årby och Djurgårdsskolan. Utifrån rekommendation från särskoleutredningen och i dialog med berörda skolledare utreds möjligheterna att övergå till att organisera inriktning grundsär med årskurs 1-6 på Djurgårdsskolan och årskurs 7-9 på Årbyskolan. Strukturkvalitet Lärmiljöer Målbild Eskilstunas särskolor erbjuder stimulerande, adekvat utformade och flexibla lärmiljöer som ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Lokaler som erbjuder möjligheter till samnyttjande mellan skolformer såväl som Huvudman/F örvaltning Ansvarar för att ta fram en långsiktig lokal- och lärmiljöplan för den samlade särskolan. Ledning Ansvarar för att kontinuerligt utvärdera och planera flexibla och adekvata lärmiljöer Skolpersonal Ansvarar för att utnyttja befintliga lärmiljöer för att maximera elevernas utveckling och lärande.

11 inriktningar inom särskolan. Ledningsstruktur Organisation och ny struktur, ledning & styrning - Syfte: Att definiera ny chefsroll på förvaltningen med ansvar för hela särskolan samt att skapa en organisation och ledningsstruktur för en sammanhållen särskola med fokus på kvalitet, utveckling och prestation. Utifrån rekommendation från särskoleutredningen har utbildningsförvaltningen via styrgruppen för Särskolelyftet arbetat vidare med inriktningen att göra den samlade grund- och gymnasiesärskolan till ett eget verksamhetsområde med en egen skolchef. När beslutet fattades om att dela upp nuvarande nämnd i tre separata nämnder blev frågan om särskolan mer komplex. Den ursprungliga tanken skulle då innebära att ett nytt samlat verksamhetsområde med en egen skolchef skulle ligga under både grundskole- och gymnasienämnden vilket krävde att frågan belystes närmare. Styrgruppen arbetar fortsatt utifrån särskoleutredningens rekommendationer med att skapa en sammanhållen särskoleorganisation. Trots att frågan behöver utredas ytterligare så har inom ramen för särskolelyftet det långsiktiga arbetet påbörjats genom att se över befintlig ledningsstruktur i särskolan och föra dialog med rektorer ansvariga för särskoleverksamhet. I samband med planen för samlokalisering av särskoleverksamheterna förändras även förutsättningarna för ledningsfunktionerna. Utifrån rekommendation från särskoleutredningen och i dialog med berörda parter utreds nu möjligheterna att förändra ledningsorganisationen och skapa dedikerade särskolerektorer och minska antalet rektorstjänster där skolledare har delat ansvar för tex. både grundskoleverksamhet och grundsärskoleverksamhet. Syftet med förändringen är att säkerställa att särskolan och dess utveckling ges fullt fokus och goda förutsättningar för ett aktivt pedagogiskt ledarskap hos rektor ges. Oavsett vad som kommer att ske i frågan om ett samlat verksamhetsområde för all särskola så kommer skolchefen för grundskolan redan nu att gå vidare i arbetet med att utifrån den dialog som förts med berörda rektorer skapa tjänster som dedikerade särskolerektorer. Biträdande skolchef har redan idag ansvaret för träningsskolan men genom att till detta ansvar tillföra övriga delar av grundsärskolan ges goda förutsättningar för fördjupad samverkan mellan samtliga grundsärskolor. Frågan kommer att samverkans under januari och februari 2019 och om beslut fattas kan en ny rektorsorganisation sjösättas i augusti Ett beslut enligt ovan går sedan helt i linje med ett eventuellt beslut om ett samlat verksamhetsområde. Fattas beslut om att samla även gymnasiesärskolan och grundsärskolan i en

12 gemensam organisation är redan en stor del av jobbet klart och ansvaret för grundsärskolan kan då flyttas från biträdande skolchef till en ny tjänst som skolchef som kan inrättas av förvaltningschefen. Strukturkvalitet Ledningsstruktur Eskilstuna - - särskola har en utbildningsförvaltningen sammanhållen Organiserar särskolan i ett ledningsstruktur separat som ger verksamhetsområde med förutsättningar en tydlig för systematiskt ledningsstruktur. kvalitetsarbete och utveckling. Innehållskvalitet Utveckling och lärande I samband med arbetet med särskoleutredningen samt Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2017 identifierades utvecklingsbehov i särskoleverksamheten gällande elevernas utveckling och lärande. Utöver detta har flera områden även identifierats i nulägesanalyserna som skett i samband med arbetet kring samverkan för bästa skola. Utifrån en samlad bedömning av prioriterade utvecklingsområden för särskolan identifierades områdena bedömning, anpassningar och särskilt stöd, övergångar, delaktighet och inflytande samt trygghet och studiero. Bedömning Arbetet med att utveckla bedömarkompetens är ett kontinuerligt arbete i skolan. I särskolan ställs det höga krav på bedömarkompetens utifrån den komplexa och mångfacetterade undervisningssituation som ofta råder. Utöver utmaningarna med bedömning utifrån nationella kunskapskrav tillkommer komplexiteten i att bedöma elevers utveckling i förhållande till tex. ämnesområdena. Bedömning är en fråga om rättssäkerhet och det finns skillnader i hur elevprestationer bedöms och vilken grad av delaktighet och återkoppling som sker. För att få till stånd god undervisning krävs att läraren både följer, bedömer och stödjer elevernas kunskapsutveckling. För att läraren skall kunna planera och genomföra sin undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla de kunskaper som läroplanen anger behöver ett kontinuerligt

13 bedömningsarbete ske. För att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling behöver läraren identifiera elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Det är utifrån den informationen som läraren planerar den fortsatta undervisningen. Utifrån läro- och kursplaner för särskolan finns det ett stort behov av att utveckla bedömningen i särskolan gemensamt inom skolformerna. Det finns utvecklingspotential i att skapa gemensamma forum för kollegialt arbete kring bedömning både inom ramen för kunskapskrav och ämnesområden. I utvecklingsdialog i samband med bland annat samverkan för bästa skolan har behovet av att fortsätta arbetet med att tydliggöra elevers progression inom ett ämne/område framkommit. Det anses önskvärt att utveckla metoderna för att synliggöra elevernas utveckling när betygsstegen ej räcker till. Som ett led i detta arbete planeras ett gemensamt utvecklingsarbete för den samlade särskolan där en rad gemensamma fortbildningstillfällen genomförs under Tema är bedömning och syftar till att facilitera ett kollegialt lärande mellan särskolans olika verksamheter och ge lärare än bättre verktyg för att öka bedömarkompetens och likvärdighet i betygsättning. Innehållskvalit et Bedömning Målbild Med kunskap och träning i bedömning ger Eskilstuna särskola de bästa förutsättningar na för eleven att nå sin fulla potential Huvudman/Förvaltni ng Ansvarar för att tillgodose förutsättningar för skolenheterna att utveckla bedömarkompetens och följa upp och analysera likvärdighet Ledning Ansvarar för att säkerställa att bedömningsprocess en på enheten ger en kvalitativ summativ och likvärdig bedömning. Skolpersonal Ansvarar för att planera undervisning så att den synliggör elevernas förmågeutvecklin g. Extra anpassningar och särskilt stöd Ett vanligt missförstånd när det gäller särskolan är att eftersom det är en särlösning i sig själv är verksamheten per automatik anpassad till olika elevers olika behov och samtliga elever ges det stöd de behöver för att utvecklas till sin fulla potential. Särskolan är på många sätt en mer komplex och heterogent sammansatt elevgrupp som ställer än högre krav på extra anpassningar och riktat särskilt stöd än den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Både särskoleutredningen och nulägesanalysen inom samverkan för bästa skola slår fast att detta är ett av särskolans utvecklingsområden. Personal och skolledning vittnar om svårigheter i att bedöma graden samt effekt av extra anpassningar och särskilt stöd. Det finns identifierade behov av att systematiskt kartlägga hur processen kring extra anpassningar och särskilt stöd ser ut. Detta inkluderar förutsättningar för individanpassningar samt uppföljning och resultat av

14 desamma. Samtliga enheter inom särskolan har systematisk uppföljning av anpassningar och särskilt stöd inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete men omfång och kvalitet skiljer sig åt och det finns förväntade kvalitetsvinster att hitta i att kartlägga och spridda goda erfarenheter. Detta gäller främst arbetet kopplat till att följa upp på och bedöma effekten av insatta anpassningar och särskilt stöd. Innehållskvalitet Extra anpassningar och särskilt stöd I Eskilstuna särskolor används extra anpassningar och särskilt stöd effektivt för att maximera varje elevs utveckling och lärande. utbildningsförvaltningen följa upp och analysera arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd och initiera utvecklingsarbete där så påbjuds av analysen. Ansvarig rektor systematiskt följa upp och analysera att varje elevs behov av extra anpassningar och särskilt stöd tillgodoses. Ansvarar för att använda extra anpassningar och signalera om behov av särskilt stöd för att säkerställa varje elevs utveckling och lärande. Övergångar (inklusive inskrivning) För att särskoleverksamheten skall ge barn de bästa möjligheterna till utveckling och lärande krävs det väl samordnade rutiner för inskrivning, mottagande och övergångar inom särskolan. Detta gäller mellan förskola och grundsärskola och mellan grundsärskola och gymnasiesärskola samt gymnasiesärskola och arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen. Under arbetet med att utveckla särskolans olika aspekter har en rad olika processer med ytterligare behov av utveckling identifierats. Primära faktorer som lyfts är främst kopplade till information och professionell samverkan. Information till vårdnadshavare och elever i tidiga skeden för att säkerställa att mottagande och övergångar är väl förberedda och inte skapar onödig oro. Professionell samverkan mellan personal i de olika skolformerna för att säkerställa att övergångar inte leder till att elevens utvecklings- och lärprocess bromsas upp i övergångsprocessen.

15 Innehållskvalitet Mottagande Övergångar Eskilstunas särskolor kännetecknas av ett professionellt mottagande med god rättssäkerhet och likvärdighet och med en hög grad av samverkan mellan vårdnadshavare, förskola och skola. utbildningsförvaltning säkerställa en rättssäker mottagningsprocess och att säkerställa att information ges till berörda parter i ett tidigt skede. Vidare ansvarar barn- och utbildningsförvaltningen för samordningen av hela mottagningsprocessen och skall kontinuerligt utvärdera densamma. Respektive ansvarig rektor erbjuda god information om verksamheten och vid önskemål anordna verksamhetsbesök för berörda vårdnadshavare och barn. - Processkvalitet Styrkedjan Meningsfulla och relevanta mål ger tydlig ledning, skapar förståelse och en känsla av sammanhang i en samlad särskola. Särskoleutredningen och det utvecklingsarbete som skett under 2018 har tydligt påvisat behovet av att stärka särskolans målstyrning och synliggöra dess styrkedja. Arbetet med att förankra särskolans mål på huvudmannanivå har under 2018 påbörjats bland annat genom riktade workshops i barn- och utbildningsnämnden. Detta med syfte att särskilja särskolans verksamhet och tydliggöra detta i skolformsspecifika mål och åtaganden. Grundsärskolan redovisas som separat verksamhetsområde inom ramen för det kommunala verksamhetsuppföljningsarbetet från och med Syftet med detta är att säkerställa huvudmannen sätter tydliga och specifika mål för särskoleverksamheten som sedan följs upp och analyseras av såväl respektive enhet som på förvaltningsnivå. Nästa steg i den planerade utvecklingsprocessen är att skapa gemensamma verksamhetsmål för en samlad särskola samt utveckla arbetet med att göra dessa kända på enhetsnivå. Ambitionen är att öka graden av förståelse och sammanhang i den samlade särskoleorganisationen samt att höja särskolans synlighet och därigenom dess status i kommunen.

16 Processkvalitet Särskolans styrkedja Eskilstuna särskolas styrkedja kännetecknas av ett tillitsbaserat förhållningssätt där styr- och stödfunktioner kompletterar varandra för att säkerställa verksamhetens resultat. utbildningsförvaltningen skall säkerställa att undervisningen i särskolan utgår från lärooch kursplanernas mål genom tydliggöra verksamhetsmål och kontinuerligt följa upp och analysera verksamhetens resultat. Ansvarig rektor leda och utveckla skolverksamheten med fokus på alla Barns rätt till kunskap och trygghet. Detta förutsätter en god kunskap om vad som händer i undervisningen på enheten och lärarna ges kontinuerlig återkoppling. Skolpersonalen undervisningen främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. Systematiskt kvalitetsarbete I skolinspektionens regelbundna tillsyn av Eskilstuna särskolor 2017 framkom att det återfanns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta identifierades främst på huvudmannanivå men kritik riktades även mot enskilda enheter. Att det finns utvecklingsbehov på enskilda skolenheter framkom även inom ramen för samverkan för bästa skolas nulägesbeskrivning. Där anger skolenheter ett behov av öka graden av systematik i arbetet och att få en tydligare koppling mellan SKA-hjulets olika delar. utbildningsförvaltningen har påbörjat arbetet med att systematisera särskolans kvalitetsarbete genom att tydliggöra och särskilja mål- och resultat styrning och uppföljning. Identifiering av verksamhetsspecifika åtaganden och en samlad analys inom skolformerna har tydliggjort prioriterade områden för skolutveckling. Samtliga enheter inom särskolan arbetar med systematiskt kvalitetsarbete men det finns tydliga skillnader mellan inriktningar och enheter. Ett par enheter har sin egen specifika struktur medan andra enheter generellt följer strukturen som den ordinarie grund- eller gymnasieskolan de är geografiskt sammankopplade med följer. Under utvecklingsarbetets kartläggning framkom att en stor del av de kompetenshöjande fortbildningsinsatser som initierats av barn- och utbildningsförvaltningen ej har synliggjort särskolan utan skolledare i särskolan har fått ta del av och själva anpassat material utarbetat för den ordinarie skolverksamheten till sin egen.

17 Prioriterat arbete inom den samlade särskolan är att skapa ett kollegialt utbyte på ledningsnivå för att synliggöra innevarande arbetsformer och styrkor hos respektive enhet inom särskolan. Det finns bred erfarenhet och kompetens och stora vinster kopplat till kollegialt lärande i denna process. Vidare kommer förvaltningens olika utvecklingsfunktioner få ett tydligare uppdrag i att stödja, stimulera och utmana skolutvecklingsprocesser i särskolan. Processkvalitet Systematiskt kvalitetsarbete Eskilstuna särskolors systematiska kvalitetsarbete säkerställer att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. utbildningsförvaltningen det systematiska kvalitetsarbetet ger underlag för utvecklingsåtgärder för att de nationella målen ska uppnås. Vidare åligger ansvar att se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring, när brister synliggörs via det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig rektor ansvara för att genom ett pedagogiskt ledarskap inrikta verksamheten mot de nationella målen samt tar ansvar för att skolans resultat och verksamheten systematiskt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med dessa. Skolpersonalen undervisningen främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. Pedagogiskt ledarskap Den samlade skolforskningen påvisar med stor tydlighet vikten av ett aktivt, engagerat och insiktsfullt pedagogiskt ledarskap. Samtidigt påvisar särskoleutredningen och efterföljande arbete med särskolans rektorer att förutsättningarna för detta ibland är mycket begränsade. En oklar styrkedja med bristfälligt formulerad målstyrning i kombination med att mycket tids läggs på att hantera praktiska frågor kopplat till färdtjänst, lokaler, bemanning osv. innebär att ett samlat grepp för att ge bättre förutsättningar krävs. 3 av särskolans rektorer har idag endast del av tjänst kopplat till särskoleverksamheten och förväntas hantera en rad ansvar parallellt. 2 av rektorerna har ansvar för 4 olika skolformer inom sitt rektorskap och deras möjligheter till ett fördjupat pedagogiskt ledarskap påverkas av detta. Inom ramen för särskolans utvecklingsplan arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med att se över ledningsstrukturen för den samlade särskolan. Detta inkluderar ett arbete med att se över vilket chefsstöd som finns att tillgå till frågor kopplat till exempelvis transport och lokaler, det vill säga frågor som inte direkt gäller det pedagogiska ledarskapet. Syftet med arbetet är att möjliggöra ett aktivt och fördjupat pedagogiskt ledarskap där tid och möjlighet ges för ansvariga rektorer att leda skolenheternas pedagogiska utvecklingsarbete.

18 Processkvalitet Pedagogiskt ledarskap Eskilstuna särskolor kännetecknas av ett Pedagogiskt som syftar till att tolka målen samt leda aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. utbildningsförvaltningen säkerställa att särskolans rektorer har kunskap om och kompetens för samt förutsättningar att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetare för samband mellan insats och resultat. Respektive rektor utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet skapa förutsättningar för och engagemang för elevers lärande och utveckling. - Arbetssätt I arbetet med utvecklingsplanen finns det en tydlig ambition att utveckla gemensamma arbetssätt i den samlade särskolan. Behovet av detta har lyfts av såväl personal som skolledning i såväl särskoleutredningen som efterföljande dialog. Gemensamma forum för dialog och utbyte kring didaktiska, pedagogiska och metodiska frågor efterfrågas. Syftet är dels att öka graden av likvärdighet och stärka kvaliteten och dels att stimulera nya och kreativa arbetsformer för att skapa än bättre förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Detta arbete behöver genomföras med en hög grad av delaktighet av berörd personal och påverkas av hur särskolans olika verksamheter är organiserade. Utifrån detta har arbetet med detta utvecklingsområde ej påbörjats utan avvaktar slutgiltiga beslut i särskolans organisation. Processkvalitet Arbetssätt Eskilstuna särskolor kännetecknas av ett utbildningsförvaltningen ansvara för att skapa goda förutsättningar för Respektive rektor stödja, stimulera och utmana All skolpersonal kontinuerligt utvärdera sitt och

19 gemensamt arbetssätt som utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och syftar till att skapa goda förutsättningar för elevers utveckling och lärande. särskolans enheter att utveckla, följa upp och analysera gemensamma arbetssätt. Detta bör bland annat ske genom kontinuerlig fortbildning och samordning mellan särskolans olika enheter och personal. befintligt arbetssätt och att aktivt söka gemensamma forum för att möjliggöra kollegialt utbyte och lärande. arbetslagets arbetssätt och söka ytor för kollegialt utbyte och lärande. Förhållningssätt I nuvarande form är särskolans verksamhet utspridd på 7 olika enheter och 5 olika geografiska platser. Vidare leds verksamheten av 4 olika rektorer och 3 biträdande rektorer. Respektive enhet och arbetslag kopplat till dessa verksamheter har en hög grad av professionalism och har lång och gedigen erfarenhet av att arbete med elevgruppen. Dock är det tydligt att det finns stora skillnader i olika kulturer mellan enheterna och där förhållningssättet till uppdraget skiljer sig åt. Särskolan genomgår nationellt ett kulturskifte där de senaste styrdokumenten ger en större betoning på kunskapsuppdraget. Detta skiljer sig till viss del från tidigare då omsorgsuppdraget hade en mer framtydande roll. I Eskilstuna särskolor finns det skillnader i hur personal förhåller sig till uppdraget. Utan att värdera kan det konstateras att det beroende på enhet skiljer sig åt vilket förhållningssätt personal och ledning har. Särskoleutredningen och nulägesanalysen i samverkan för bästa skolan identifieras också behovet av att utveckla ett mer gemensamt förhållningssätt genom att föra dialog kring detta i den samlade särskoleorganisationen. Det finns ett behov av att få utmanas och utmana andra bortom den egna enheten och/eller arbetslaget för att gemensamt utveckla verksamheten. Som ett led i detta arbete planerar barn- och utbildningsförvaltningen att initiera en gemensam dialog tillsammans med särskolans rektorer och personal under hösten Processkvalitet Förhållningssätt Eskilstuna särskolor kännetecknas av ett tydligt och gemensamt förhållningsätt. utbildningsförvaltningen säkerställa likvärdighet inom särskolan genom att kontinuerligt följa upp och analysera skolenheternas förhållningssätt. Ansvarig rektor skall systematiskt arbeta med enhetens förhållningssätt i nära samverkan med berörd personalgrupp. -

20 Samverkan Behovet av fördjupad samverkan är tydligt artikulerat gällande flera olika typer av samverkan kopplat till särskolan i särskoleutredningen och samverkan för bästa skola. Det finns ett tydligt önskemål om att förstärka samverkan inom skolformerna och mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Samverkan mellan grundsärskolan inriktning grundsär och mellan gymnasieskolan och gymnasiesär fungerar generellt väl och det finns tydliga mervärden över samlokalisering med dessa verksamheter. Vikten av samlokalisering blir tydlig utifrån bristen av samverkan som sker mellan tex. träningsskolan och grundskolan. Det råder även brist på samverkan inom särskolan utifrån perspektivet en sammanhållen verksamhet. Det finns tydliga utvecklingsområden inom verksamheten mellan tex. grundsär och träningsskola precis som mellan grundsärskola och gymnasiesärskola. Ambitionen att kraftfullt utöka samverkan mellan och inom särskolan skall ej ses som en ersättning för den idag ofta välfungerande samverkan med grundskola och gymnasieskola utan som ett komplement. Även behovet av utveckling samverkan mellan olika professioner i särskoleverksamheten har lyfts som ett utvecklingsområde. Det finns ett behov av att klargöra ansvar och befogenheter mellan olika professionsgrupper. Detta är en samverkansfråga såväl som en fråga om förhållningssätt. Samarbete och samverkan mellan lärarpersonal, assistenter, elevhälsopersonal och skolledning behöver utvecklas för att säkerställa en professionell och effektiv organisation kring elevernas utveckling och lärande. Som ett led i utvecklingsplanen skall barn- och utbildningsförvaltning ge tydliga mål och förutsättningar för kollegial samverkan inom särskoleverksamheterna. Vidare förväntas ansvariga rektorer tillsammans ansvara för att understödja detta genom att skapa praktiska förutsättningar för sin personal såväl gemensamt som inom skolenheten. Processkvalitet Samverkan I Eskilstuna särskolor används samverkan mellan alla relevanta parter för att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. utbildningsförvaltning identifiera, följa upp och analysera olika samverkansformer för att säkerställa professionell samverkan som syftar till att skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Ansvarig rektor skall säkerställa att god professionell samverkan inom enheten sker genom tydliga rutiner och arbetsformer. Vidare ansvarar rektor för att identifiera och initiera samverkansbehov All skolpersonal har ett ansvar att aktivt söka samverkan inom och utom särskolan om det bedöms skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och utveckling.

21 med externa parter. Digitalisering utbildningsförvaltningen står inför ett omfattande arbete med att adressera skolans digitalisering. Detta inkluderar självklart särskoleverksamheten. Ambitionen är att särskolan skall kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och elevernas utveckling och lärande stärkas. Det är såväl en fråga som den enskilde elevens kunskapsutveckling som en fråga om likvärdighet. Utvecklingsområdet ställer höga krav på barn- och utbildningsförvaltningen, skolledare och personal i att gemensamt driva ett förändringsarbete som syftar till att utveckla undervisningen. Det finns behov av att se över och vid behov förstärka de tekniska förutsättningarna för att utveckla digitaliseringen i särskolan. Vidare kan det finnas ett behov av att gemensamt utveckla det dagliga arbetet bortom digitala verktyg som enskilda elevers hjälpmedel och som en hävstång att utveckla undervisningen. Processkvalitet Digitalisering Eskilstuna särskolor använder den digitala utvecklingen som förändringsverktyg för att utveckla undervisningen och öka elevernas möjlighet till utveckling och lärande. utbildningsförvaltningen ta fram en digitaliseringsstrategi för den samlade särskolan. Respektive rektor ansvara för att säkerställa att digitaliseringens möjligheter tas tillvara för att utveckla enhetens undervisning. All personal använda befintliga digitala verktyg för att maximera elevernas utveckling och lärande.