Oversendt fra \ ordlandske. Dato Ar. Bergdistrikt 1: kartblad

Transkript

1 'UW Bergvesenet Rappodarkivet po,tboks N-744 I Frondheim Bergvesenet rapport nr 7385 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Kommer fra..arkiv Nordlandske Ekstern rapport nr BA 2291 Oversendt fra \ ordlandske Fortrolig pga Fortrolig fra dato Tittel Rapport over Osmarken- Sommervik järnmalmforekomst Forfatter Smith H H. Dato Ar Bedrift (Oppdragsgiver og/elter oppdragstaker) Dir. 0 Stave Kommune Evenes Fylke Nordland Bergdistrikt 1: kartblad : kartblad Narvik Fagomrade Forekomstbeskrivelse Analyser Dokument type Forekomster (forekomst, gruvefelt. undersøkelsesfelt) Osmarken Sommervik Råstoffgruppe Malm/metall Rastofflype Fe. Mn il Sarnmendrag, innholdsfortegnelse eller innholdsbeskrivelse Et omrade med brede kalksteinslag omgitt av glimmerskifre. I en øvre kalksteinssone ligger en jermalmshodsont En flsitt mot liggen er overdratt av morkt belegg med manganmalm. men forfatteren mener dette denne opptreden ikke har noe med jernmalmen a gjøre. Flere fjellarbeider i omradet. bade jernglans og magnetitt finnes I malmsonens øvre nivaer finnes Mn i tynne skikt. Analyser viser mellom 40 og 69 % Fe og 2 til 10 % Mn Befaringen ga et godt inntrykk av forekomsten og det sies at det er verdt et forsøk pa a utvinne Mn-malmen sammen med Fe-malmen.

2 / 13) 7 / 1-2. /- ',1,/,/o/2. II :ftrf UrdnmgkelsQi, : 1 V RAPPORT över 0 SMARKEN -S OMMER V 1K J ARNMALMFÖREKOMS T. På uppdrag av herr direktbr 0. Stave,Oslo,fbretog jag den 8 och 9 Augusti befaring fbr att ledsaga herr Dr. ing. S. Dick från Tyskland,00hber derom få avge min beråttning, Låge. Fbrekomstenligger på nordsidan av Ofotfjordeni Evenes sogn pr,liland.avståndetfrån Liland efter god landsvåg år oa.6,5 Zm.ochfågelvågenmot bst till nårmaste god skyddad isfri hamn vid fjorden år ca. 5,5 Am.hbjden bver havet år från oa, 50 m. till m.00h såledesånnu inom trådgrånsen samt gynsam med hånsyn till klimatiska fbrhållanden.traktenår befolkad ooh står med post,telefonooh telegraf i god fbrbindelse. Med tanke på anrikningsfbrsbki stbrre stil så år det god fbrbindelse med Bogen anlågget och anledning till farsöks-skeppningar. Geologi. 4 Hår upptråder kalksten av myoket stor måktighet ooh utatråckningtillhbrandeglimmerskiffer-marmor gruppen.denstryker i det nårmaste i N - 3 med svåvande lagstållning 1 nord och syd dook flatt fallandemot bst oftast oa, 15 sumt 0. lokalt ankring 35 och något mera i mellanligandepartierna Kalkstenen år amgiven av glimmerskifferoch mot vest ser man lag av tvartsit samt långre mot vest mbter man en presead ljusrbd granit som således ligger lågst nere i lagfbljden.overst1 lagetållningen ligger så en bvre kalksten,somledsagas av jårnmalm.kalkenår hår

3 - 2 - mycket fdrvittrad,densmulnar till grus,år starkt eroderad ooh vlsar åeryggar stående.4,var,som ha sin oreak i inblandad yyarts.i ett sådant kalklag år det järnmalmenligger av naturen atiokandeupp dagen på en del stållen ooh lått att fdlja i terrainet.järnmalmenomges mot hången till kalkatenenav ett tunnt lag av ljus glimmer på oa, ett par cm. måktighet,ochliknande är fdrhållandeti liggen,men då av mdrk glimmer.underdenna mdrka glimmer stdter så omedelbart ljusrdd feldspat - felsit - av en del meters mäktighet,mengrånsen kunde ej påvisas på grund av otillffiakeligarbeten.detmåste anföras att denna feldspat år dverdragenav tunnt mdrkt belågg bestående av manganmalm,somäven genomsätterskikt-och spaltningsytorna.denna bildning år dock vårdelds som manganmalm ooh fdrer dertill ingen jarnmalm och har dessutom inget att gara med järnmalmlaget.troligen har detta bålte eller lag fdr sig själv tagits med som hbrande till jårnmalmlagretoch derigenom bidragit till den stora mäktighet som anfbrts.detvar endast i nord ooh syd av det kalkförande järnmalmlagret samt endast i större höjd dver havet 275 m. att denna felsitbildning i liggen iakttogs,ochskulle orsakeu kunna fbrklarasderhån att i denna höjd ligger kalk-järnlagretganska nåra den omtalade graniten.i lagre niveauer under oa. 200,l75 och mera blir felsitens avetånd till graniten troligen stbrre och säkerligenmellan lagrad av kalk.dettafinner sin fbrklaringi den stora våldiga skål i midten av Ofotenfjordenmed väckningsaxelnstupandemot N6 och varav denna anfbrda del utgdr skålensvestra gren.järnmalmfbrekomsten år en typisk lagerbildning,somliggande i kalksten deltager i dens strbk,fall väckningar och fallandet i fält. Gruv-fältetsbeskrivning. Hela trakten år jordtåokt och bevuxen med frodig ldvskog,samtymnig rik vegetation.inmarkernaäro täckta med god jord samt grusavlagringar.avkalklager stioka endast de %Lvartsfdrandeupp med långstråoktaåsryggar,somåro starkt skurade och uppepruckna.hångstmot nord i Osmarkenutmark äro på två stållen en del arbeten gjorda i dagskåringarvisande malmen anstående,pågrånsen mellan in och utmark sågs åter mindre arbeten sumt inom inmarken ett flertal mindre arbeten alla visande malmens närvaro.en atoll var driven i inmarkenmed en del utlånkningaroch i en av dessa en synk. Arbetena voro planlösa och gåvo ingen uppslutningom malmen

4 - 3 - Efter en långre kalkåsryggi utmarken på Oavand åro åter på tre stållen dagskåringardrivna visande ganska vacker malm anstående.vidaremot syd samt vest om Jnaufjldetvoro två rbeker och uppe på hbjd-dragetåter en.liårvar ett litet hus uppfbrt uv denna kalk -jårnskiffer.uppei lien ovanför 3ommervikgårdarne sågs åter en stbrre dagskåring.jamtligahatte påvisat malmens nårvaro och dens jåmna fortlbpandei stifficriktningen. Av tipparne att dbma ha arbetena har blivit gjorda under minst två olika perioder. Under dennu beskrivningbbr åven amnämnas ett annat parallelt lager jarnmaim bst om detta oa, 60 m.då malmfbringenvar så liten lemnas detta ut ur betraktning. Malmen. Denna år jarnglans-arnglimmerskiffer och kornig jårnglansmaimallt bvervågandeoch i fbrekomatens lågre niveauer med en del kornig magnetit i separata skikt,men i de hbgre niveauer år det omvånda farhållanderådande namligen nåstan enbart magnetit.jamledsagandemineral år det endast.4.varts i våxellagring med jårnmalmerna,meningen kalk eller glimmer som sårskildtakall framhållas. Jårnglansenupptråder dels skiktad eller lagerformigdels skiffrig,00hhar kornig och bladig samt fjällig textur,senarekan man hår kalla jårnglimmer,ochdet år denna som utgör huvudmassanav järnglansen.vanligenår jårnglansennågot magnetisk men i föreliggandefall beaktansvårdmagnetisk,såatt man med magnet uttog ganska atora mångder.dettaskall frumhållasoch erinras når frågan kommer upp om malmens behandling.magnetitenupptråder på liknande sått sam jårnglansendook ej skiffrig ooh med kornig eller tåt textur.båda malmerna upptråda inom lagret antingen var och en fbr sig eller tillsammans då våxel-lagrande.quartsenledsagar som regel malmen skiktvia,men finnes åven som amå rena lager,striporeller oregelbundnaklumpar,malmen år då likaledesren fbr sig. Som tredje mineral skall anfbras ett mbrk brunt manganmineral,somsyntes alldelee tydligen inom lagrets högre belågna niveauer i tunna ekikt,menåven eljeat inom fbrekamaten dook ej så skarpt framtrådande. Malmena karaktår. En betraktligdel av malmlagret

5 - 4 - kanske upp till 45 kan vinnas som styokmalmvid handskeidning.somanrikningsmalmlått att krossa oeh skilja malm från tvartsen-denår nåmligen ej sammanvaxt-bliroa.45 jésom säkerligenåven år en god vara.av fbrekomstenborde mun kunna råkna med att utvinna omkring 90» ooh troligen något mera. Malmens fdrekomstsått. Det år ett typiskt jårnmalmslager som ligger i kalksten konkordantmed kalk-ooh skifferlag.dådessa ha myoket stora dimansionerkan man åven fbr malmen råkna med uthållandet i fålt,som redan år bevisat i dagen och såkerligenåven mot djupet och fallandet i fålt efter axelriktningen. Strök,fallooh måktighet. Strdket är samma som kalkens i det nårmaste N-S ooh långden av detta strdk råknat från Grdnli vand dver Osmarken,Osvandtill Sommervik blir oa m.malmens långder kunna anges i samma riktning inom dessa platser med oa m, m.och m. eller tillsammansoa m.fallet Ar genomgåendenågra 30 dstligt,lokaltstelare.malmlagretsmåktighet måttes i nord och syd till 0,70 m. och i midtpartierna1,10-2,10 m. Malmförråd ooh produktionper år. Av de få rdskningar,somåro otillråckligen gjorda,harman icke lårt kånna malmens utstrackningi falt och ej heller den råtta maktigheten.rentapproximativtkunde fdljunde uppställas:osmarken1250 x 0,7 m.osvand 500 x 1,50 m.och Sommervik500 x 1,50 m.tillsammans2575m eller oa m motsvarande per meter avsånkning oa tons,det som anförts om malmfdrrådetgåller ånnu mera om årsproduktionenvars storlek avhånger av uppfaringsresultaten.kalmens natur låter dook redan med såkerhet råkna med t.ex tons årlig brytning,somen försvarlig Malmens halt. På grund av de utförda arbetenas beskaffenhetkunde inga exakta prov tagas.endastett slitsprovtogs dvener uppe i Osmarken,sommedtogs av Dr.Dick,ochborde resultatetmeddelas osa 24-"S I litteraturenföreligga en del analyser och meddelanden,somskola anft3r. InDet Nordlige Norges MalmforekomsterOg Bergverksdriftnafprofessor J.H.L.Vogtåro analyser meddelade av konsul N.Persson,lielsingborg:

6 - 5 - Jern Mangan Fosfor Svovl Uopldst. 59,00 11,)8 0,125 0,03 18,55 Fdr Osmarken 44,92 10,01 0,135 0,04 21,44 II II II II II I Separataftrykuf Nyt Magazin f. NaturvidenskabB.41,H. 1 Kristiania 190) meddelar R.Stören nedan analyser av Manganholdigmagnetit fra Osmark naer Liland i Ofoten Fe. 69,85 69,80 Mn. 2,55 2,57 Mg. spor spor Resumet. Allt fdr litet arbete år utfördt ooh likaså endast stuff analyser av malmen,varfdrnågot beståmdt ej kan uttalas om den.men av de klarlagda geologiskafarhållandenavet mun, att ett sådant malmlager fortsättermot djupet med samma varierande uffictighet och malmfdring,somden man ser i dagen.brytningenav malmen ståller inga svårigheter,varförden bör och kan leveras till mycket gynsamt billigt pris.behandlingeni dag av sådan malmtyp år utexperimenterad och vad sårskilåtdenna betråffarkan troligen endast magnetisk komma i fråga,produktetsom erhålles blir antagligenjärnglans avervägandesåvål som styok-somanrikningsgoda,magnetitill en del likaledesav samma beskaffenhet,vartilli båda fallen kommer mangan mineralet av såkerligenbeaktansvärdprocentsats.detår det senare, som gdr denna farekomstvårdefull jåmfdrdmed våra andra jårnglane förekomster.allttaget i betraktandeblev intryoketav befaringengodt ooh gynsamt,samtatt objektet är vål vårdt de måst ingående försdk,att på båsta sätt trnit# helt utvinna manganmalmenmed järnmalmerna. Oslo den 21 Augusti 1928.