5t l'o bok \ rondhchn
|
|
- Jan-Olof Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bergvesenet 5t l'o bok \ rondhchn, ,. Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering :73 Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pqa Fortrolig fra dato Nordland Nordland Tittel Øksfjords Jernmalmsfelt i Lofoten, Nordnorge Forfatter Tegengren F.R! Dato Ar Nov 1952 Bedrift (Oppdragsgiver og/eller oppdragstaker) Stållbergs Grufaktiebolag Kommune Fylke Bergdistrikt 1: kartblad 1: kartblad Lødingen Nordland Svolvær _ Fagområde Dokument type Geologi Geofysikk Råstoffgruppe Rastofftype Malm/metall Fe Forekomster (forekomst, gruvefelt, undersøkelsesfelt) Tindmalrnen Vogts stoll Lillestoll Svartmalmsstoll Øvre Storstoll Nedre Storstoll Sammendrag, innholdsfortegnelse eller innholdsbeskrivelse Rapporten er basert pa et kort besøk og andre arbeider gjort i feltet. Det gis en historisk oversikt. Forfatteren har en beskrivelse av andre Fe-forekomster i omradet fra Bogen til Salangen. Det er et hundetals malmkropper men fleste av disse er små og for det meste fattige. Det pekes pa at driften i 1875 og utover ikke førte til noen varig drift. Øksfjordforekomsten ble oppdaget i 1903 og det ble med mellomrom gjort undersøkelses arbeider fram til Bl. annet er det gjort geologisk kartlegging, magnetiskemålinger.diamantboring er blitt foreslått. Malmen inneholder bade magnetitt og jernglans. Analyser viser ca 30% Fe og 2-5% Mn, lite S og P. Til et malmdyp på 75 meter (til Vogts stoll) er det bregnet en tonnasje på 118 mill tonn. Det konkluderes med at dette malmfeltet er det største på Fe i Lofotenområdet. Oppredningsproblemene er enna ikke løste.
2 á
3 t5ksfjords JÄRNNALMSFÅLTI LOFOTEN,NORDNOROE av F.R.Tegengren (HArtill6 kartor) 11 InlednIng På uppdragav StAllbergsGrufveaktiebolag besiktigadøjag under tre dagar1 julidetta jarnmalmafalt.efteråterkometenmeddelade jag vederborandemuntligenalna intryckav fyndighøtenoch erholl då 1 uppdragatt utarbetaøn ulfinrligskr1ftligrapport,basørad såvalpå egnalakttagelsersom på tidigararapporteroch kartor samt bvrigatillgingligakållor.syftetmed rapportenangavsvara att den skulletjanatill ledningfbr bedbmandøav fyndighetens økonoalskavårdeoch exploateringembjligheter. Underdettaarbetes fortgånghar det framgått,att malmfaltetsmajligheter1ckekunna becusmasisolaratfnr sig utan måste aes mot bakgrundonav situationen1frågaom hala døn vldstracktanordnorskajarnmalmsprovins som detsammatillhör.narfnrkrivdesratt omfattandestudierav den befintliganorskafacklitteraturen. En farteckning15varsamtliga kållor,som kommittillanvandning,finneebllagd1 alutetav dennarapport. Bølågenbet MalmfAltetår belagetn om 68de breddgraden,vid innerstaandan av,5kefjord, en fjordav ca 2 mils lingd,som från S intringeri Hlnneya,den atnrstaav narna1 Lofoton-Vesterålenarklpslagen. AirmastestarreorterAro Svolvaer1 W och LedIngeni E; till varderaår avståndat ca 6 m11. I administrativthanseendetillhnr områdetl8dingenhørredav Nordlandsfylke.(karta1). SjAlvamalmfyndighetenliggerpå syd- och netaidorn av det branta,967 h8gafjilletvestpolltind(karta2) och gå 1 dagen på 330 till 800 m hnjdnver havet.vid fotenav fjalletar god och skyddadhamnplats,och vattendjupet1 fjordanar tillfredsstallandeutom i nårhetenav SomersaetungefArhalvAgetill mynningen,dar øn del uppmuddringoch eprångningerfordraafnr att tillåtapassageav 20 fots fartygvid helgyatten. En nackdel Ar att fjordeninnantørdet grundapartlettillfryseromvintrarna och liggerisbelagdca 6 månader,varfnron isbrytarebleven8d vandigfbr sjunrbindelsensuppratthållandeunderden kallatre. tiden. Om sålundaden geografickabelagenhatenmed hansyntillut-
4 2. fraktsmbjligheterna måstebatecknaseom gynnaam,ar fyndighetens topografiskalage i brantaoch flerstadeeotillgångligafjällatup synnerl1genofbrdelaktigt,då harigenomunderabkningsarbetena f5revårasoch utvinning1 dagbrottar utesluten. Nistoriskbversikt Den tidigastundersbktablandden nordnorekamalmprovånsens talrikamalmfyndigheter var Naeverhaugen,som 1875 och årendarefterblevfbremålfbr sival vetenskapligaetudiersom tekniaka utredningar,vilkadock icke leddetillnågonvaraktigverksamhet Fbret1 bbrjanav 1890-taletstartade efteromfattandeførsak och utredningarett engelektbolagfbr exploateringav det stbreta malmfaltet,belageti Dunderlandsdalen. DettafaretagjasteIgångsåttandetav exportenover den ungefårsamtidigtanlagdajarnvågen Klruna-Narvikgav impulsentill en verkligarnmalmsfeber1 dessatrakter,vilkenvaradeheladet fbrstaårtiondetav 1nnevarandeårhundrade.EnskildapersonersåvAlsom nygrundadebolag med både norekaoch utlandskaintressenterprospekteradeoch skarptebverhela det valdigaområdet,och ehurude allrafleeta fbretagenaldrigleddetill någongruvdrift,hadedock deraskortvarigaverkeamhetdet goda med sig,att den bidrogtill kunskapen om malmprovinsensomfattningoch kannedomen om de enskildafbrekomsternaskaraktaroch storlekefbrhållanden. De fleetamalmkropp na - dereeantalvlsadesig kunnaraknas1 hundratal- vieadoeig vara små,fbr det mestafattigaoeh delvisalldeleeobetydliga, och efternågrakortaår av høgt spandafbrhoppnlngarnedlades det ena fbrobketefterdet andra. De storafbretagenvoro,fbrutomdunderlandebolaget, det evens bolageta/ 0fotens malmfalt,som igångsattebrytningoch anrikning av BogenfAltetpå nordeidanav Ofotenfjorden,samtdet tysk- Agda SalangenA/S, som OppnadsSalangentaltet langre1 norr,på gransenmot Tromefylke.Dunderlandblevtillfbljdav anriknings evårigheteroch diversetekniskamiselyckandenett dundrandø fieskooch driftennedlades1912 eftermiljonfbrlueter. Ettfbrs6k på 1930-taletatt åtarupptegaverksamhetenblev kortvarlgt, och faltetbvergavsdefinitivtav engelemannian infbrden tyska ockupationenav Norge.Efterkrigeslutetevertogsmalmfaltetav norakastaten(ranagrubera/s),som underåren grundligt undersbktedeteamma,1 syfteatt dtrpåbaseraett modernt jarnverk- med vad tramgångvetavi Annu icke.salangenfaltat, varsmals dockkundeanrlkasmagnatiekt,kilem aldrigordentligt 1 gångoch øvergave1913,emedanrånalmensagesha hållitendast 15-22% jarn,bogenfaltetdrevelangst,anda till 1940,och blev
5 3. den stbrstamalmproducesiten med ea total sligproduktion av wer In ton,men till fbljdav den låga jitrnhaltsn, ca 20 %, blev 11115utbytet endast25 % av rimelmenoch företagetgickmed storafbrluster. Mod atörroframgångdrevsgruvanmeloyvaern om KinnOya,vilken llksom 4,ksfjordsfaltet tges av NordiskGrubekoapagn1A/S.DIr kuna de man utskrtdaen sxportabelmalmmed 50-52% Mirnhalt,utgbrande oa 70 % av rånalmenevikt. Brytningenhells1 gånginda till 1930 och gruvanhade då produceratca ton exportmalm.till bolagetoandragruvegendom,rtsfjordsflatat, skalljag strax återkomma. Alla 8vrigafbretaghade getttapptredanomkring1912efter att i bastafall ha lyckateproducsranågratusenton malm.det etbratamlaslyckandetsynesha drabbatdet hollandskabolag,saa vid Nadmorenpå Austvågby(8 om Hinney)på utllindska expertersinrådanhadeuppförtanlaggningarfbr tillgodogbrande av miljont111 gångarav malm,medandessa slutligsnkrympteeammantillea ton. okefjordsfyndigheten upptlicktes år 1903 av rsnlappenola Andersen (sedermeraslaktare1 Ledingen),som erbjedsittfyndtill NordiskGrubskompagni.NlaanOjdmed den hittelenav endast50 kronoreom han rhall,rbjödhan emellerti dtreftersammafynd t111 advokatr.n.b.schjelbsrg1 Bode,eom underfleraår isbicts gbrabolagetbatittningsratten etrldig,men alutligenferlorade processenmot det sistnamnda. NordiskOrubekompagn1bedrovfrån och med 1904flerakr framåt omfattandeundersøkningar1 formav jordrymningaroch stollar, de fbrartrb o_rlottandeav Tiadmalmerna,de senarefbr Oppnandøav den s.k. Stollmalmmn.Fyra stollaranlades:?jersstorstollpå hajd 8.h.,oa 30 m lång,utgåendefrånvilkenmalmensutetracknin fastøttlldeemed filltortoch tvirorter;nedrestorstollpå ca 300 w, ca 90 a lång,avseddatt triffasammamala på dennanivål Svartmalmostollen på 537a nlvå,ca 40 m långfor Oppnandeav stt annatmalmutgåendseamtlilleetollenpå 403 a nlvå,troligenavseddatt drivaainda fram tilltindmalmenmen bvergivenvid en llngdav endastca 25 a. En topografiskartaöver det aulmtbrand områdetmed omgivaingaruppriittadee 1912 av lantattareegeberg. UnderfbrstavirldskrigetillkomVogtsatoll,anlagdpå 660a nivå for Oppnandøav Tindmalmen,ca 75 m lång,och magnetlakamat. ningarsamtaystematiskprovtagningoch karteringav huvudmabannu utfbrdeeav ingenjorn. Rosån,medanbvrigamalmfyndi traktenun. dersøktesav inzenj8rn. Paularud.NordiskGrubekompagnisintressen hadc vid sammatid Overtaglteav SttllbergsGrufveaktiebolag r
6 som 1919 ocksålåt førlånganedrestorstollca 30 m 1 syfteatt Avon med dennastollnå framtill Stollmalman,vilketdockicke lyckades.ferst 1939 planeradesatt fortsattaunders8kningarna, och en koamiselonav tre sakkunniga,direkt8rj. Jobanssonfrån Fosdalenoch IngenjörernaK. Xutbergoch 8. Paulsrud,besiktIgak dø malafaltetoch RutberguppgjordedArefterett forslagtill undereaknings-och tillredningearbeten. De befintligasollarna utd8mdes,enår de blivitanlagdapå svårtillgångliga och rasferliga stellen.i stalletforesloghan två wya stollarplat.orter, fbrbindeleeschakt och diamantborrhålf8r en beriknadkoetnadav kronor.Nagnetiskamatningerpå den oundørsoktaostra delenav malmflatetutf8rdessammahøst av bergelngenjerf. Mogen 11 sen.dot kort darpåutbrutnakrigetførhindradesedanallavidare arbsten.tankenpå ett Aterupptagandøha-dedock Inte slappts,och 1948 bøstsktes5ksfjord(jamteovrigagruvegendomar)av Stalberge bolagetsledning. Som experterundertidigarear hadeanlltatsprofessorj.n.l. Vogt 1907och 1918 samtbargmlstare0. Morelius1 Nora 1908,av vilkaden senare,f8rmodligenpåverkadav bolagetsgeologc. More ton, hemfellåt en ganakalåttvindigoptimismbetraffandefaltets tillgångaroch majligheter. Gøologisk8veralkt 5kafjordefiltet Ar en av de talrikajarnmalmsfyndigheter, som ligga etreddaover ett vidatrecktområdeutmednordnorgeskust, från VefsenstraxS om 66te breddgradon1 sedertill nårhetenav Troms8invid70de brøddgraden1 norr,øn långdutstrackning av mer An 50 mil. Utefterdennavåldigalångdfordelaaig fyndigheterna pi två soner:den detra,huvudsonen,f8r det mosta fsljandekustøn av fastlandet,den vistratridande1 dagenpå Lofoten-Vestø ålensokedja(s.karta1). Geologlektoch tektonisktgruppera sig tyndigheternautmedvar sln storsynkllnal1 diulkalsdoniska fjållkedjan.på den Ostraliggade redan1 historlennamndastore ta av demt det valdigadunderlandefiltet 1 Renaområdet,NaeverhaugenN em Salten,Nårja11-Bogen1 Ofotenoch Sa1angenlingrei X. Den våstr*sonen,vars seldredel befinnersig på havebottnen, dykerupp på Vestvågoy1 Wd och kaa feljasmot MS Over 01ms8y, Auetvågdy,Ninn8yoch Langeytill Senja.Utmøddennaligga,jamte hundratal smånrekomater,smorten,nadmorøn,kaljord,fiskefjordet5ksfjordoch Neleyvaer. Malaprovinsenuppbyggesav starktvieckadesedimentav våxlan. de metamorfosgradjaatebasiskaoch swraintrusivbergarter. 4.
7 5. ehure in3eenee eem ett led i ien kaledoniseefjällkerjanår den malmeeraneeformetioneneeleer icke med sekereetkembro-silurisk; een knn ockee vare on djupt m:dveceadoreeambriskleeerserie. Såden den freetreeeri den linirigareomvendlodeeetzenen sammenseetesden av glimmerskiffrar,kvartsiter,kelkstenaroch eolomitr. Intrusionerav ljus m-enit(trondheimit)eenomeetta den starkt veceade och mur eller mindre brant uppresta lseerserlen. een järnmelmsferendehorlsontenanslutor sie nåra till kalkstens-och dolomitlaeren,men skiljesfran eesaema av nåera meter mektie glimmerskifferbankar.järnmelmsherleronten kan stundom feljes utan avbrott kilometervismed en måktighetvarierande fren något tiotal till ett hundratalmeter. I de flesta fall utee- 41 res den av en kearts-jernelaneskiffersv itabirittypmed mer eller mindre maenetitinblandnin,men i vissa freliehotor(naeverhaugen Håfjell)år den vackert ranlie, baståendeav vexellagrendekvarts-. och jårnelannekiktocn visar då en slående likhetmed den svenska eergslegene"torrstenar".ekernmineral,såsom pyroxen,amfibol, eranat och eeldot äro ofta ferhanden,men sterre ceernlagersaknas. nj sellan upptreda flera parallellemalmlager. I vad mån uppdelningenpå skilea smäkropperberor på ursprenglieeavbrott i. malmeedimentationenaller år en feljd av utvalsnlneoch sendorsli ning uneer vecknineserocessenmåste larnnasderhån. Jernhalten, som nåmnt ineeendei bele jerneleesace maenetit i variurandeproportioner,år även i de rikaro partiernai reeel f a here ån 3j foefereeltenår medelhee, (),e6-:),ee, svavelhaltenfer det mesta nyeket låg (1,/l-e,e3 och tetanheltenobeetydlig(ee,l i. eaneenheltenår i de flesta fyndieheterna,serskiltde kvartsrikas te, mycket låg (),1 W men i några av dem, såsom vid Håfjelletoch )smarki efoten,kan den stiea till 13 och dår.. ever, men inar då till st:e-redelen i maneenrikaskarnmineral, / epessartin,dannemoritm.fl. een vestra malmflrandezonen på hofotenarkipolagenskiljer sie mud aveeeede på bergarternasomvendlin'aeradstarkt från den estra. Veleiea mnssiv av uneer veckninesperiodenoch benare intreneda,olta titanmalmferandeerenstenar(lofotengabbro)åritadkommo en så betydandetemperaturhejningi bergereneenatt bergarterna i stor utstrecknineeranitiserades,varvid det mobiliberade eranitmaterialetdels kverhkevin situ, dulzem eångar och edr0r enomtremelebereerunden. sådan omvanelinesprocessfersiegar lått mud de flesta leriea och kelkiea sediment,medan rena kvertieteroch kelketeeersaet jårnmalmerferhålla siee resistentaoch kvarbli som dar eller bzeettstyceeliknande partier nere no; i sitt ursnrunglieaskick. Så 1ir ferhållandetvid
8 fjord,dår kvartsitiskaskikt,en del kalketeneriester och framfor allt jarnmalmenbevarats.igenkinnllgaaro ocksåen del förnodligensuperkrustalagr8nstensbankar. Veckningen,deformeringe och senderslitningenvartillkommosenareførkastningar ha hir ocksåvaritvåldsammare,så att ett såkertfaststallandeav de stratigrafiskasammanhangenså gott som omajliggjorts. Någon geologla kartahar jag dirforicke kunnatåstedkommapå de få dagarsom stodotillmitt fbrfogandelej hellermogensensom disponeradeover långretid kundøgöramera An att pi sin karta inlargaspriddafårgklickarfor iakttagnabergarter. Det Ar sålundaj att farundrasig 8ver,att de "plutonistiskt"installdageologer professorernahj. SjOgranoch J.H.L. 4# Vogt som 1 bbrjanav detta århundrade,f8re den modernemetamorfoslaransgenombrott,studeradedessajarnmalmer,uppfattade dem som ur en granitmagmautsondradedifferentiationsprodukter trotsatt randningenbereddedem en hal del huvudbry.klarare såg redandå professorp.j. Holnquist,som bestamthilvdadederas sedimentåraureprung. 6. nig,mer iksfjordsfyndigheterna Det våsentligar8randedettamalmfåltsgeologiskainramning och aalnens karaktarhar redan1 ovanståendeövereiktblivit framhavt,det återståren del kompletterandeuppgifter. Malmatråket(sekarta 3), ellerrattaremalmstråken,-ty det flonsåtminstoneskenbarttvå beståav ett flertalskildamalmkroppar,vilkassidostenar deleen blotitkvartsit, delsen syenitinkleptitliknandebergart,delsen mede1grovtillgrovkorellermindreflaariggranit,som stundomfoljørutmed malnkroppan,stundomsynesbildabvertvarandegångar.reeterav øtt kalketanalagerantrliffaspå malmsonen sydostrasida.av grønstenarses både øn trol1gensuprakrustalaafibolitisksådan och intruelvgabbro,genomvilkenbergart(enligtsjagren)nedre Storstollønfrandrivits.Den malmfbrandesonsnhar formenav en mot ME 8ppenbåge,ett valdlgtdubbeltj, varsnordvastrakorta skankelbildasav de båda,tatt Intillvarandrafbrl8pandeTindmalmerna,deaa ombajningav de oa 60 a frånvarandrabedagna Stoll-och Svartmaimernasamtdesa syd8stralångaakinkelelv två ca a trlavarandrabelagnastråkav huvudeakligen glinoamagnetlakamatningarkonstateradøsmaroppar,av vilka endastett par ha utgående1 dagen.formationensidostupning, sma uppa på Tindenår ca 60 mot MW, Andras1 ombejningantill 400 mot ME 1 Stollmalmenoch till andeles flacki Svartmalmen. I de tå blottningarna langreosterutar stupaingenlikalødes Vockaxelntyckee1 regellutaaat141,eannågonutpraglad
9 stånglighethar jag ej IskttagIt.Huruvidamalmkropparnaureprung ligentillhhrtøn och sammastratigrafiskahorinont,sos sedan, såsomantytts,deformeratsoch avskurltsav gångaroch förkeste ningar,ellørom frånb8rjanjarnsedimentationen fördelatsig på två ellerfløranlvåer1 lagerserien,kan numeraej avg8raa.i varderafalletar det emellertldklart,att någotregelbundetoch oetörtdjupgåendehos malmkropparnaickekan paraknas. Studerarman malmetråketmøra i detalj,(sekarta4), di talar ea 1akttagelsetbr att Tindmalmeparallellerna utggradø båda akanklarn av ett och sammm1 U-formbajtlager,nimllgen det taktumatt den vid aidanav den egentligamalmenupptrådands fatt1gajarnglanakvartsiben i den 8vre,nordvåstraparallellen 11 år belageni malmlagretahangande,msdanden I den nedre,aydöstraparallellen befinnersigi liggandet.argumentetir dook ickeavggrandt,ochpå vilketdjupen eventuellombeljnisg kan 111 finnasår omöjligtfbrutelga.det tbretallersom om dønnedre malmenakullekilaut dar den avarskåresav Vogta stoll,medan den 8vre,ehuruavsmalnad,annu finnsblottad1 en jordrymning oa 30 m långramot S. BrantenmellanTindealmerna ochstollual senir otillgångligså att man ej kankonstateraom ettavbrott førellgger,men den långaakarningenmellanlilleatollenoch Svartmalmatollen før øndasttattigjarnglanakvartsit. N8j11ghsten av ett sambandmellanstollmalmenoch Svartmalnen finnessom sagt Aven. De egentligamalmlagrenpå Tindenoch vld Stollønha en jarnhaltav oa 30 % jamtenågra% mangan,ds Intilldessaliggan de lagrønav jårnglanskvartsit hållaondast15-20% jarnoch obetydligtmangan.de sistniendakunnadart8rur brytvårdhetsay punkthelt lanas ur rakningen.sjalvamalmenhar en ytterettydlig och skarpskiktnlng,den bestårav ungefårcontimatertjocka 11 randerav 8vervigandejarnglans,vaxellagrandemad likatjooka randørav overvågandekvarte.en del magnetltår inmångii jarnglansen,och I dennailksomocksåi kvartsenførekommavax1ande inblandningav amfibol,epldot,gul granat(spessartin)och stallvisblekrødrhodonit.i8rutomi desea sistatanda manganrika allikatmineralingåraven,av anrikningstbrsaken att døma,øn avsevarddel av manganensos lsomorfinblandningi jarnaineralen. Den malmblottning,som benihents"svartmalmen",innehålleri sjalvaverketickenågonstårreproportionav magnetltin Bvriga malmkropper. En år 1918føretagensyetematlekprovtagningav Tind-och Stollmalmernsgav foljanderesultat(se kartorna4 och 5): 7.
10 1.1-i. 3 33,14 2(i,:-,-3 hy..i-.4 1,94 :',,'7 1 1,94 r N., pår ril 1 a1 1en : 7 :34,5',.).:::.1,,-,..., t.,, 8 27,1')?,13 `,,,2 )0.?,j ,.Å3 3,67 ),23..) ),-112 -,,, ,5^) (,,.!,3, '362 _:, J.å it.,..,5/ ) ,...)16,.e.delual 26,.il. 5,17 ',3'-'6 -.),'1'7 3..,6 34 T,22 J. q.33 ; ' ;2;tul..1,21.?.12A. 24,64 2,91.:',216 ;,331. 2(,56 3,16 J,2)3,,.:11 26,1"; 2 ',,.. "'tl ' 2 tnn 2r-,.98 2JAZ j j l. yde` 26,I;t1 3,.)1.),296 3,,:1)6 lys av»ent-1) dcss r kan i n av naci.ar, to11rn:1men: 65,711 ;t.-3)46,2 '3,93,92 12 )3 1,51 Ja 6,25 2 '5 1,59 ";22 99,47 invld Och.1,tol1.rna, vic',cn hln.:,jn OCi ti. cr, vi nade
11 Fe 9. T1ndmalmang LIT gande 18,52 0,95 0,203 0,303 " 18,14 1,02 0,192 0,015 hangande 23,33 1,32 3,134 0,j0 n 16,30 1,16 0,082 0,03 19,80 2,48 0,204 0,003 s an 16, ,138 0,003 Stollen,hAngen 15,68 0:99 0,145 0,002 liggen 11,80 0,50 0,123 0,002 malmsonen1 faltets8strafortsattningsynsaicke fora 111 någramalmkropparav sammahalt som 1 W, Andasttvå analyser Ureligga harifrån Inmutning1 PO 1141 och 2 23,96 2,77 0,248 3,027 "torenzensgang" 25,62 3,95 0,385 0,004 Malmtillgångar 11sakerberakningav CksfjordfA1tets tillgångarar givetvls ombjligpi grundav avsaknadenav alla direktadata rdrandemalmkropparnasutstrackningmot djupet.varfördennafaktorhar Ar sarsklltoberaknelighar 1 det foregåendeframhållits.man får darførutgå frånmycketförsiktigapremisseroch hålla s1g enbarttill vad som kan antagasfinnasinomfyndighetensytliga delar. Tindmalmernasutgåendeår ju någorlundavil kant tackvare tolv tvårdiken,och StollmalmensgrAnser1 ett horlsontalsnitt Aro likaledeskonetateradegønomunderjordiskablottningsarbete Malmareornakunnasålundai båda fallenganskasåkertuppmitas. Ifrågaom T1ndmalmernab8r dock observeres,att milmbredderna uppmattai horisontalprojektion på Rosinskartab11 58r mwt, emedanmalmlagrens och bergytansstupningaro nira vinkelratamot varandra.de uppmåttabreddernab11 bår 1 sjilvaverkett.o.m. mindrean de verkligamaktigheterna,och fbr att från dan uppmattabreddenkommatill den verkligabredden1 ett horisontalplanblir korrektionstaktorn i dattafall så storsom ungefar 1,5. Se nedanståendeschematiskaprofill lirmaw fredd #0/7.5 Ai(2/72 -- Car
12 111 dessakommedockatt SvartmalmenAr alltf5rofulletindigtblottad,och de små fattigamalmkropparnai faltets5stradel kunnaickemedråknas blandaktuellatillgångar.på karta4 har jag ftrutommogensens hållobservationor inlagtefterposånskartatind-,stoll.och Svartmalmarnasamtantyttmalmkropparnai. sterenligtmegonsens tydningav de magnetiskaindikationerna, vilkaåtergespå karta 6. F5ljandetabellger en sammanstållning av Tind-och Stoll. malmernasstorlekef5rhållanden: Milmkropp Långd MAktig.Stup.Medel-Horison.hitmalm het ning bredd talares pr m avsankn. 411 Tindmalmen,øvre , , " nedre 225 7, , Stollmalmma , , TindmalmernaberAknadened till Vogts stoll,vilbenigenomsnittbefinnersig 75 m underderasutgående,skullesålundainnehållaca ton rimalm.på grundav riskenfbr storaras från uren och bergeti hangandetvore emellerti dagbrytningotank bar, och avdragmåstegbrasfbr ett såkerttak,kanske25 m, varf5r siffranreducerastill tén. IngenjbrK. kutbergansåg t.o.m.störredølønav dettamalmpartioåtkowligt.pbrutsatt att Stallmalmenutan stbrningarfortsåttertill100 metersdjup under stollnlvån,sku1leden innehålla ton råmelm.att dessutombetydandekvantiteteranstå1 dessamalmerunderovan antagna djupgrånserfår vål tagasfbr givet.att blottaoch tillred bli en långvarigoch dyrbarprocedur.dia. mantborrningfrån dagenår namllgenuteslutentillfbljdav topografienoch stupningsfbrhållandena, och darfbrerfordras fattandeoch dyrbarastollarbeten.ingenj5rhutbergutdbadesom namnt 1939 alla befintligastollaroch fbrsslog1 stillettvå nya sitdanaden ena från lbipligtstalleca 30 m 5.h.fbrst1 5stlig,sedani nordligriktningfram till Tindmalmerna,vilken skullefå en långdav ca 1500 a; den andrafrån den flackaplatån på fjålletsbetsidaca 330 m 5.h.med øn långdav ca 1000m. Dossutomfbresloghan fbrbindelseschakt mellenstollarna,stigorter,diamantborrhåls.a. och beraknadøkostnadernafbr det hela till kronor,en siffrasom mad hansyntilldagenspenning vårdø såkerligenmåstemer ån fbrdubblas. Sammanfattningoch slutsatser 'Itsfjorde jarnmalmøfiltpå fjalletvestpolltindhar ett geografiektgynneamtlågø 1 nårhetenav lamplighamnplats,men ditsstopografiskalagemed utgåendenabelagnahbgt uppe i branta 10.
13 fjallstup maete bstecknas som ofordslaktigt. Malmene jarnhalt år också lag, endast ca30 %, och då stbrrs delmn av densamma upptrader i form av jarnglans, kan den 1cks anrikas billigt med vanliga magnetiska metoder. La manganhalt av 2-5 % fbrbåttrar i någon mån dess kvalitet, men en avsevard døl av decsamma år bunden ketform oca komme vid anrikningen att gå fidrlorad. S;osfornalten Ar re-. lativt h5g, ca 0,2 *, svavelhaiten dåremot mycket lag. Under de våldsamma tektoniska störningar, som drabbat dessa traktar ha malmkropparna 1 stor utstrackning deforaerats och slitits imar, så att omfattande undersbkningsarbeton erfordras fôr utrbrandø av malmfaltets tillgangar och explosteringemdj11gnetsr. På nuvarande stadlum kan man endast preliminart uppskatta dø någorlunda sakert kanda tillgångarna till ott par miljoner ton råaalm. Hartill komas betydain de sannolika och mi5j11ga tillgångar. Sør man på I.Utsfjordafaltsts position 1 fbrhållande till bvriga fyndighater 1 den vidstrickta nordnorska jarnmalmsprovinsen, fram- 11, går att detta malmfalt Ar Cet storsta inom Lofotensonen, man att 1 kustsonen finnas flera fyndigaster av bistydligt stbrre dimensioner, såsom Dundorland, BogeasHåfjell och Salangen. Vid de två sistnamnda, dar man startat verssamheten med fbrhoppnlng att rdmalmen skulle hålla ca 30 %jarn, viaads den sig dock i stallet vid verkl1g bryt - ning vara endast omkring 23 %, alltaå hopplöst lig. imdast Dunder. land intar både kvalitativt och kvantitativt øn abrstallning och har nligt senare års omfattandø undsrsøkningar påvisate hålla for det planerade jarnverket vid Mo i Pana fullt tillrackliga tillgång, ar med mera An 30 % jarn. Anr1kningsproblemet lar dock annu ej vara fullt tillfredsstallande 18st. Llknande anrikningssvårigheter komme val också iksfjordsmalmøn att erbjuda, och depe enda fbrdel skulle då bestå i manganhalten, vilken emellertid icke Ar tillrackligt h8g fbr att varderes vieentllgt hogre kn motsverands tillskott i. jarnhalt. Malmer av betydlig% hogre manganhalt aro också kanda i Ofoten: vid Osmark ooh fbrande ca 10 % mangen. Denna ingår visserllgen 1 skarnmineral, men dit malmmineralet Ar magnstit, kan enbart genom magnetisk anrikning erhållas ett avfall med bortåt 20 %mangan. Det fbretaller darfer - så vitt man enbart av dessa fakta kan dbea - som om någon efterfrågan på iksfjordsmalm från Ranajarnverket icke vore att paräkna utan som om aveattning för denna malm må. te sbkas på exportmarknaden. Huruvida den med hansyn till alla ere forderliga dyrbara tillredningsarbsten och anlaggningar kan produce ras till konkarrensmåssig kostnad undandrar sig mitt bedbmande. Stocksund 1 november F.R. Tegengren 11.
14 ALTrycktaekrifter: 1. Asklund,8. En återblickpå den svenskafjdlikedjefornkningen. Geol.F8ren. F'irh.68 (1946),e But;ge,J.A.V. Pana gruber.geologiekbeskrivelsev jernmalmfelten1 Dunder. landsdalen.norgesjeol.undere.nr 171, Gslo1948. Foslle,8. Håljelleinu1den I 0foten0f,1dens sedlmentaerejernemanganmalmer NorgesGeol.Unders.nr 174, Oslo Geijer,P. ContrIbutIonsto the geologyof the SydvarengerIron ore deposlts.geol.fören.rbrh.33 (1911). 5. HolmquIst,P.J. DIskussIonelnligg 1 anslutningt111hj. Sjøgrensföredragom jarnmalmernai Lofoten.Geol.tOren.Farb.30 (1908),s Lund,W. 111 Ranagruber.Tidskr.f.Kjemi, Dergvesenof Metallurgl,1950, s L'sfquist, H. hrokoustsattoch kemisk-metallurgiska utløsningsfre8kfbr mangani eilikatmalmfrånbasttjarn.teka.tidskr hicolal,g. ble normegischena.senerse.zeitsch.f. prakt.geol.1914, s Sjagren,Hj. The geologicalrelationsof the ScandinavIanironores.Trans. hat.inst.min.eng s Sjögren,Hj. Om jarnmalmornai granitpå Lofotenoch om parellelletrukture hos de randigatorretenarna.geol.faren.y8rh.30 (1908),9. 352,-385. Stelsner,A.W. Das 4senersfeldvon Nativerhaugan. BerlIn1891. Gtören,p. Manganhaltigmagnetitfra nemarknaer Liland1 Ofoten.Nyt Mag. f. Naturv.41 (1908). Vogt,J.N.L. Det nordligenorgesbergverksdrift.kristiania1902. Iogt,J.H.L. Uber magmatischeauesondierungen von Lisenersin Granit,Ze1te. I. prakt (1907),s. 86. Vogt,J.H.L. Norgesjernmalmforokomster. NorgesGeol.Unders.nr 51, Kristiania1910. Vogt,Th. 81dragtill fjeldkjedenstratigrafiog tektonik.geol.f8r. F8rh.44 (1922).
15 Vogt, Th. Traøkk av Harvik-Ofotentraktens geologi. Norsk Geol. Tidesk1ft 21 (1941) Norges Officielle Statistibk, BergverkedrIften, Oslo. lis Otryckta rapporter: Norollus, 0. Hsakrifning och beråkning r5randø jitrnsa1msferøkosaterna vid t}gss fjorden på Hind5en i Vesteraalen 1 Norge, tillharande A/S Nordiske Orubskompagni. Knutebprg, Nora 28/ Rosin, N. Bøskrivning till karta 5ver 3gsfjorde jarnmalmsfarekomet, belagion / Ledingen herred, Nordlanda amt. Ogsfjorden 12/ Vogt J.H.L. tigefjord, rapport. Trondhjøm 27/ Paulsrnd H. Beskrivning 5ver fyndigheter beligna 1 omgivningen av 1gefjorde.. filtøt. Ludvika Johanseon, J., Rutbørg, K., Paulsrud, S. bgafjorda gruvor. Diverse obeervatloner och kalkylør. Pjgafjord och Ludvika 21-28/ Mogensen, I. P.M. rbrandø de geologiska f5rhållandena vid Vestpolltind. Ludvika 12/ Dalhaemar, S. P.M. frånen røse till A/S Nordiske Grubekompanis fyndigheter 1 Nordnorge juni 1948, Ludvika 28/ brøv från direkter J. Johansson# Foadaløn, t/11 direktør K. Mossberg, Ludvika. 16/3 och 20/ , fra Kartor: Kgebørg, 111 Kart over Vestpolltind m.m. jernmalmfelter. Lodingen hørred, Nordlands amt. Upprattad kala 1:4000. N. Karta 5ver Nisfjords gruvor, belligna 1 Lbdingen herred, Nordlands amt. Upprittad på grund av Ildre karta samt egna matningar i jull Skala Mogensen, F. Kopia av magnetiak vertikalintensitetekarta enligt matningar 1 auguati-septembør 1939 vid Vestpolltind, Lbdingen hørrød, Nordlands amt. Skala 1:2000.(Originalkartan i skalan 1:800).
16 / fl Kart over jernmalmforekomsteri Nordlands amt og den sydvestredelavtromsø. a a so*a 0.* Forekomster av Dunderland Salangen. typen. 0o.go co. Forekomster av øksfjord Fiskefiord-typen. lz! 219 I # sal Forekomster med jernrik malm. at Ab Titanboldige jernmalmforekomster. t Kobberverk og kisgruber.
17
18 K arta iver dfr sijo rdsmalms fc.i/t Lad/rgen herreil Nord/ands itylke Vestpoutind Sam narlädd från bdtgare hartor ev Igeberg N Rosén och r mlogensen av F R. Tegengren. Skala 1: ZI , Wool.s..W011 eisety 11 1% d `C:M. Storsro Seart- ' z 7 Melm,bleiled,ads. Mafinhorisont, eni magn.karla, hypolehsk Ghtronersktikr, kvertsd Gmnslen, froligen elirthetv Grend,syenti Nedre / SttirVor,/, 1
19 4 TIndmalmen rhan. Slcals120,10 3 c=t' OF C-D _Tvcirproftler
20 Slollmalmerna Plan. Skala Pratil malmsto/len Ca543m dli Alecke Storsto t". Ca..100m 0/i an
21 ei.
22 fl *4, 4.45 il 0 - ;.4/ fl 0..., _. 4 1 %. /...,.:-.. I %. g...._ 1, 4 _ I I I I 1 t. fl /j».,...i' t..,,...44e /44/444. I 4,444.4~4/4/1447 : 1 / - st n P 4 54 fl Se 111/ lir ø.14 /14 P, 'i..-r.... /4 -./*./4 - - Atopla av magnelisk ke enligt nuibuizgar i aus -.A;ot/JUSnit VESTPOLLTIND Iddfrtgen lieneed /Yonllands amt Skata tatat
Oversendt fra \ ordlandske. Dato Ar. Bergdistrikt 1: 50 000 kartblad 13314 13311
'UW Bergvesenet Rappodarkivet po,tboks 3921. N-744 I Frondheim Bergvesenet rapport nr 7385 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Kommer fra..arkiv Nordlandske Ekstern rapport
Läs merBergvesenet. BV 1907 Trondheim. Elektromagnetisk undersøkning på Malberget, Norge 29.07-14.08 1939
Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 1907 Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr
Läs merBergvesenet BV 1903. Torsionsvågsmetning i Løkkens gruva i Norge 19.06-06.07 1938. lledstrøm, Helmer 11.10 1938 Elektrisk Malmletning A/B
Bergvesenet Postboks 3021 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1903 ntern Journal nr nternt arkiv nrrapport lokaliseringgradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nroversendt
Läs merIntemt arkwnr Rapport lokalisering Gradering. Dato k 13.11 1915. Dokument type Forekomstet (forekomst, gruvefelt, undersøkelsesfelt) Sulitjelmafeltet
tåg 5tBergvesenet Posffigks3021, N-7441Trondheim BergvesenetrapPottnr Intern Journal nr Intemt arkwnr Rapport lokalisering Gradering Rapportarkivet 5529 Kommer fra'..arkiy; Ekstern rapport nr Oversendt
Läs merRapport roande Nordlandske Malmfelders AS gruvor på Bjarkøy. Troms amt. Betråffande de åldre uppgifternas vårde. Dato Ar. i 04.
51I e Posihoks 3071, N-7441 Trondheim 5 Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr 7383 Bergvesenet Rapport lokalisering Rappodarkivet Gradering Kommer fra..arkiv Nordland.ke Ekstern rapport
Läs merMineralogisk undersøkning av malmførande granit och flotationsavfall från A/S Knaben Molybdengruber. Bedrift 05.03 1971 Knaben Molybdængruber A/S
Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 3946 Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr
Läs merUppsala Summer Heat Blues
Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs mer. 2015-10- 06 ' D n r\~~.. S).~\~~ '\-\ - s-- """S(" ''\
Medborgarförslag BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen. 2015-10- 06 ' D n r\.. S).\ '\-\ - s-- """S(" ''\......... Återinföra korrekta benämningar på vägnamn samt vid ändring av/nya vägnamn motivera detta på
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merq Smedgesäl en i Norge a
q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på
Läs merGEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.
GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. IEU,.QL. BOXTRTCD:RIItT. STOCKHOLM 1895. P. A. >:ORllTIlDT &:.Ö)I)lR. 578 HJ.
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merAdagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
Läs merIntern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering. Utlåtande øver elektrisk undersøkning vid Skorovas Gruber, Norge
Bergvesenet Posiboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1760 Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr
Läs merPolitiker i Samhällsbyggnadsnämnden
Politiker i Samhällsbyggnadsnämnden Under det senaste året har en tydlig bild vuxit fram av att Samhällsbyggnadsnämnden i Huddinge borde byta arbetssätt. Framför allt när det gäller omvandling av befintliga
Läs merBRUNNS SILVERGRUVA. Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson. Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län
BRUNNS SILVERGRUVA Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson ARCMONTANA PM 2009:1 Bild på föregående sida: RAÄ 79 i Hedesunda
Läs merSanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?
Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Renare mark Vårmöte 2012, Göteborg, 28-29 mars 2012 Jens Laugesen, Det Norske Veritas (DNV) mail: jens.laugesen@dnv.com Varför har vi förorenade
Läs merNOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller
Läs merLillerud 2006-10-10 Tomas Janson
Rapport "Provfiske efter signalkräftor i Stora Le 2006" Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merBäcken 2. Ca 5 år + Uppgift. Bänk = Strand
Bäcken 2 Idé: Sven-Gunnar Furmark Ca 5 år + Bänk = Strand Uppgift Tänk er att ni är på ett uppdrag och måste ta er över en bäck. Ni kan bara ta er över på stockarna. Här ska ni träna på det. Bänk = Strand
Läs merAktiebolaget St«*tela> Spårvägar,
Aktiebolaget St«*tela> Spårvägar, I t t t k h i l a «Vatten till lördagen dan 30 o k to b e r 19 4 3 verfcetälldee av undertecknad. äravtlgsinspektär V* Fredriksen och byrfilngen- Jören S* Ryblin såsom
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merKapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ
Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merHjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment?
Hjälp - vad skall jag göra med 100 000 m3 förorenade sediment? Renare Marks Vårmöte 2013 Jens Laugesen, Det Norske Veritas Inledning I Norden er de flesta saneringsprojekt för förorenade sediment förhållandevis
Läs merSVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015
SVEA RIKE En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015 PRESENTATIONSVISA 1. Vi vill här presentera för Er ett avlångt land, som har rätt många delar, vi kommer hand i hand. Här nere, där bor
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs merÅlderdomshemmet Marthabo.
Ålderdomshemmet Marthabo. Malmö 1914 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker från 1400- till
Läs merÅteruppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?
Återuppbyggandet 1 Återuppbyggandet Det är 1864. Ronneby ska byggas upp igen efter stadsbranden. Lantmätare Carl Leopold Slöör (1816-1893) och hans sekreterare, löjtnant Tjäder, drar upp riktlinjerna för
Läs merSammanfattning av lektion 3 Eskilstuna 2014-02-25
Sammanfattning av lektion 3 Eskilstuna 2014-02-25 Vi tog upp kompassen och kompassens missvisning. Det är ju tyvärr så att magnetpolerna och nord och syd polen inte sitter helt ihop, utan den magnetiska
Läs merBENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C
BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har
Läs mer5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation
Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.
Läs merTill följd av sina små dimensioner är "Junior" lätthanterlig men kan den, vad farten beträffar, ej mäta sig med den längre "Flygfisken".
Paddeltävlingskanoten TFYRIS>. Längd 5,196 m., bredd 0,52 m., höjd vid nollspant (9) 0,zoa m. "Fyris" ritades år 1932 för att få en bättre tävlingskanot än de förutvarande. Detta lyckades även, ty redan
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merDen förlorade sonen:
Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig
Läs merDen smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så
Läs merInnehåll. Flerdagarsäventyr
Innehåll Endagspass 30-40 km Hälleforsnäs-Bälgviken, km Mörkö-Trosa, km Mölnbo-Gnesta, 33 km Hälleforsnäs-Malmköping, 33 km Björkhagen-Handen, 38 km 74 76 78 80 84 88 1000 kilometer löpäventyr Introduktion
Läs merPer Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merFörkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.
Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....
Läs merU tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"
Visionen om professionen Samverkan kring barn och ungdomar i riskzon i Kungsbacka. En utvärdering av B.U.S. Rapport 7:2001 U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande" insatser riktade
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merSJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Läs mer081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.
1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och
Läs mer2016-04-24 Kompletterande information i anledning av inkomna frågor, funderingar
2016-04-24 Kompletterande information i anledning av inkomna frågor, funderingar Vår information att Arne förtydligat att de 5000 återbetalas både vid tillträde av ny campingvärd alternativt vid avflyttning
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merVad jag gjorde innan
Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merSkriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Läs merBreton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa
SKOGSFÅGELJAKT Breton-rasen är fortfarande liten i Sverige, men registreringarna blir fler för varje år som går. Följ med på skogsfågeljakt med jakthundsrasen som går mot strömmen. Breton stor hund i litet
Läs merAngående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"
1 Aspöja 2014-08-25 Till: Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdsenheten 58186 Linköping Från: Aspöja Byalag c/o Helén Forsman Aspöja Östergård 61025 Vikbolandet Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad
Läs merX följande frågor. Eråffor angående efterfrågan på uddamöbler
^pensitå GALLUPIIJ' STITUT ET AS Institut för marknad sunder sökningar Kungsgatan 48 ** Stockholm 23 T J:1
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merAURDAL 4.-6. Mars 2005
En gång för många, många år sedan, var det en liten stjärna uppe på himlen som hete Lilla Söta Stjärna. Namnet hade han fått för att han var så otroligt liten och söt, ja Lilla Söta Stjärna var så liten
Läs merLinda Kummel, Planeringsarkitekt MSA. Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER. Cykelkonferensen 2015 5-6 maj
Linda Kummel, Planeringsarkitekt MSA Ökat cyklande I SMÅ OCH STORA STÄDER Cykelkonferensen 2015 5-6 maj Cykelplan Oktober 2012 Oslo sykkelstrategi 2015-2025 Slik skal Oslo bli en bedre sykkelby www.stockholm.se/cykla
Läs merInstallation av Ecofont ett litet steg mot en stor lösning Motion av Mattias Ericson (v) (2009:24)
Utlåtande 2009: RI (Dnr 317-1348/2009) Installation av Ecofont ett litet steg mot en stor lösning Motion av Mattias Ericson (v) (2009:24) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande
Läs merPris Bröllopsfotografering 2016
Pris Bröllopsfotografering 2016 I alla paket ingår detta: *Rådgivning & planering. Finns möjlighet träffas vi. *Ett X antal högupplösta redigerade bilder på fil som ni själva kan använda till det ni vill,
Läs merKapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon
Av Eliza Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon är sträng. En gång när jag gick ner i källaren
Läs merGLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND
GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND BETLEHEMS STJÄRNA TEXT: Viktor Rydberg (18281895). Svesk författare, föreläsare, riksdagsma, kulturkritiker och rofessor vid Stockholms högskola. 1877 blev Rydberg medlem av Sveska
Läs merMotorcykelgruppe Färöarna primo august 2013
Motorcykelgruppe Färöarna primo august 2013 REJSEDAGBOG VED GUIDE MIKAEL ANDERSSON OCH FREDRIK LÖFBERG FRA SVERIGES MOTORCYKLISTER, SOM I SAMARBEJDE MED SMYRIL LINE REJSTE PÅ GRUPPETUR TIL FÆRØERNE I AUGUST
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merFöljande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:
Instrumenteringsförslag vid uppförande av musikalen Legenden Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Övriga klaviaturer (orgel, synth/stråkpads) Slagverk (congas, bongos, shakers,
Läs merUpprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.
FÅGELSKRÄMMAN Upprättelsen Paulo hade äntligen blivit insläppt, och nu stod han där mitt i salen. Runt omkring honom satt män, kvinnor och barn och betraktade honom nyfiket. Vad är ert ärende? frågade
Läs merNedan en bild från då Kishult torpmärktes (Kishult var ju dock inget torp )
KISHULT Kishult är en före detta gård som försvann i slutet av 1600-talet då den lades under säteriet. Det finns massor som visar på Kishults existens, så på detta har vi inte behövt tvivla. Men var LÅG
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merKoppla lampor på bil. (DRL) All hjälp uppskattas. Postad av Karl Heden - 10 okt 2015 21:13
Koppla lampor på bil. (DRL) All hjälp uppskattas. Postad av Karl Heden - 10 okt 2015 21:13 Ny här så vet inte om kategorin är rätt. Nu till problemet. Har kopplat många helljus i mina dagar men nu håller
Läs merHej! Upphandlingen är avslutad den här gången, men det kommer fler upphandlingar inom området och jag välkomnar ditt intresse. Med vänlig hälsning
Kerstin Björkäng Wirehed Från: Tony Mufic Skickat: den 20 december 2013 09:07 Till: victor@supplychain.nu Kopia: Stig Hasselgård; Åsa Herbst; Kerstin Björkäng Wirehed Ämne: Re: SV: Frågor om datorer vid
Läs merNy insamling för villor i Norrköping. Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack.
Ny insamling för villor i Norrköping Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack. Nu ökar vi servicen för dig, för miljön Senast det skedde en stor förändring som rörde hämtningen
Läs merKärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Läs merMotivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Läs merForskningrapport LAVINER. Varför vi valde den här naturkatastrofen. Laviner
Forskningrapport LAVINER Varför vi valde den här naturkatastrofen Vi har valt naturkatastrofen lavin för att det är ett lokalt problem. Vårt samhälle är endast i riskzonen under vintersäsongen, då lavinerna
Läs merEtt hus och dess historia
Del 4: Sagan om Koppargrytan Ett hus och dess historia Från klädrum och arbetarhus till modern restaurang Arbetarhuset (nuvarande Koppargrytan) är industriparkens äldsta byggnad och byggdes troligen vid
Läs merdom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!
ÖNSKE BOKEN Önske boken Nu ska ni få höra om när jag var 13 år, 9 månader, 5 dar 3 timmar och 17 sekunder. Jag bodde i Stockholm med min familj. Jag hade två syskon dom heter Erik och Amanda. Min mamma
Läs merSlemmaskar, eller nemertiner, finns över hela
Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts
Läs merFörsta dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari
Onsdag 19 januari Irma 17 år. Jan och jag uppvaktar. Improviserar svensk-dansk "Ja, må hon leva med kage og chokola-a-de ". Jan med tårtans plasthuva på sitt huvud. Tårta och presenter var vi ute och köpte
Läs mer1(5) (2007-12-31 2008-12-31) Hemsida http://www.brattvallsjaktskytteklubb.ac.se
1(5) (2007-12-31 2008-12-31) Hemsida http://www.brattvallsjaktskytteklubb.ac.se 2(5) DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer ordförande, sekreterare, justerare 3. Fastställande av dagordning
Läs merThomas i Elvsted Kap 3.
Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax
Läs merPlisségardiner. Unika uttryck för en personlig stil
Plisségardiner Unika uttryck för en personlig stil Förnya och förändra med vackra veck En plisségardin kombinerar på ett skönt sätt strama, raka linjer med mjuka och vackra tyger. Därför passar gardinen
Läs merViktigt att tänka på!
Hej läsare! För att bygga muskler krävs två saker. Ett energiöverskott och en väldigt nedbrytande träning av muskelmassan (så att kroppen sedan vill överkompensera och bygga upp ny samt extra muskelmassa).
Läs merAttitydundersökning: Norrmän och skidsemester
Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester HUI Research på uppdrag av SkiStar April 2013 Författare: Karin Olsson Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Metod Semestervanor Skidintresserade
Läs merÖverenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.
Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har
Läs merMagbild gravid 19 veckor
Magbild gravid 19 veckor Idag har det gått 19 veckor av graviditeten och jag går in i vecka 20, nästan hälften! Det här går i ett rasande tempo. Enligt gravidappen börjar nu kosten jag äter påverka barnets
Läs merShakedown inför rallycross EM och SM.
Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade
Läs merod llö - 1 pr ktlk n
R tt lig od llö - 1 pr ktlk n Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se r det ska ta fem minuter att beskriva vilken it-baserad tjänst som önskas - inte fem timmar
Läs merH 310 Svampar 1,2. Sven Erik Mattsson Inledning. Färgkort
H 310 Svampar 1,2 Sven Erik Mattsson Inledning Denna artikel redogör för resultatet av ett antal års samlande och studier av H 310 Svampar som väl bör få speciell uppmärksamhet i höst eftersom Posten ger
Läs merKompletteringsutbildning på svenska
Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merAnandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012
Vi har tyvärr inte av olika orsaker hunnit segla så mycket i sommar med vår nyinköpta Omega 42 Anandra som vi hade tänkt oss. Vad gäller kappsegling så blev det bara Ornö Runt i maj och sen sista onsdagsseglingen
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merFörordning (2002:1054) om gränstullsamarbete med Norge
Tullkodex m.m./gränstullsamarbete 1 Allm. anm. Om tillämpningen, se [5181]. 1 [5201] Denna förordning innehåller bestämmelser för genomförande av överenskommelsen mellan Sverige och Norge angående gränstullsamarbete
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merKOLVSTÅNGSLÖS CYLINDER MED MAGNETSLID 16, 20, 25 MM
KOVTÅNGÖ NER ME MGNET,, MM en kolvstångslösa cylindern med magnetslid arbetar pneumatiskt och är försedd med en kolv och en slid med magneter. liden går fritt längs cylinderröret och följer kolvens rörelser.
Läs mer