POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism"

Transkript

1 POLITISKT PROGRAM för Ungdom Mot Rasism

2 Inledning Ungdom Mot Rasism har en tydlig bild av vad vi vill att samhället ska vara. Ett samhälle fritt från förtryck, exkludering och diskriminering. Ett samhälle som värnar om demokrati och mångfald, den enskilda individens rätt och möjlighet att definiera sig själv samt tror på acceptans och inkludering. Med detta dokument vill vi staka ut hur vägen dit ska se ut. De unga antirasister som organiserar sig i Ungdom Mot Rasism har visat tydligt att de bidrar i kampen om ett samhälle fritt från rasism. Detta engagemang är en viktig del för samhällsutvecklingen. Med det Politiska programmet ger vi konkreta förslag på hur den antirasistiska politiken ska se ut. 2

3 Arbetsliv Ungdom Mot Rasism tycker att samhället ska utgå från idén om att alla har lika rätt att få ett jobb. Det ska vara en självklarhet att ha en arbetsplats som är till för alla och där det pågår ett aktivt arbete mot rasism och andra former av diskriminering. Ungdom Mot Rasism ser hur papperslösa 1 utnyttjas av arbetsgivare med hot om anmälan till polis om de försöker säga ifrån, och en arbetsmarknad där ditt namn till stor del påverkar chansen att få jobb. Allt det här visar på den rasistiska struktur som organiserar samhället idag och att vi har en lång väg att gå för att skapa ett arbetsliv där alla har lika rätt och möjligheter. Exempelvis bör SFI 2 kunna erbjuda och garantera språkutbildning som är anpassad till personers förkunskaper, erfarenheter och intressen, som att kunna få språkkunskaper i den bransch en jobbar inom. Det gäller så väl tiden innan, under som efter arbete. Vi vill se ett samhälle där papperslösa kan jobba under rättvisa förhållanden, där du inte ska behöva anpassa dig efter en rasistisk norm för att kunna få ett jobb och där alla parter tar sitt ansvar. Ett arbetsliv där facket 3 har en stark roll i att det levs upp till rättigheter och skyldigheter, speciellt när det gäller likabehandling. Ungdom Mot Rasism vill: att papperslösa ska ha rätt att arbeta och vara trygga från rapportering från arbetsgivare att högre krav ska ställas på arbetsgivarens arbete mot diskriminering där det även ingår regelbunden uppföljning av arbetet att SFI ses över för att garantera att alla får den utbildning de behöver och får ut mest av att ansökningsprocesser ska ses över där anonyma ansökningar blir norm 4 3

4 Asyl- och flyktingrätt Ungdom Mot Rasism vill att vi ska sträva efter en värld utan gränser på ett globalt plan. Därför är det viktigt att vi i Sverige börjar med att sträva mot ett Sverige utan gränser där alla som vill och behöver ska få komma hit och stanna. Vi ser gränser som ett hinder som upprätthåller rasistiska strukturer. Tills dess att vi har öppna gränser är det av största vikt att Migrationsverket 5 utreds, att den asylsökande sätts i första rummet och att processen blir så rättssäker som möjligt. I dagsläget ligger bevisbördan 6 på den asylsökande, vilket har lett till att Migrationsverket ställer väldigt höga krav på asylsökande att kunna bevisa sin utsatta situation. Det är fullt rimligt att bevisbördan istället ligger på Migrationsverket som har resurser att genomföra den typen av utredningar. Det är ytterst viktigt att människor som bor i landet, oavsett papper 7, ska få tillgång till vård och skola på samma premisser som andra som bor här. I dagsläget kan en få uppehållstillstånd, utan att vara flykting eller skyddsbehövande i övrigt, genom undantagsbestämmelsen Synnerligen ömmande omständigheter. Problemet med det är att formuleringen är så snäv att en stor majoritet får avslag. Genom att formulera om undantagsbestämmelsen till Särskilt ömmande omständigheter, som idag bara gäller för barn, kan fler omfattas av den och fler får uppehållstillstånd. Ett pass eller frånvaron av ett sådant ska inte avgöra vad du som människa har rätt till. En ska inte behöva ha medborgarskap i ett land för att få rätt till de mänskliga rättigheterna. Ungdom Mot Rasism vill: verka för att öppna Sveriges gränser så fort som möjligt och verka för att det sker samma sak globalt. Tills dess att detta har skett så vill vi: att papperslösa ska ha rätt till sina fundamentala mänskliga rättigheter, vilket bland annat innefattar en trygg skolgång och en trygg vårdsituation utan att behöva vara rädda för att bli hämtade av polis att det utropas full flyktingamnesti 8 att regeringen tillsätter en utredning om Migrationsverket, med ett inbyggt ansvarsutkrävande, i de fall där Migrationsverket brister i sitt arbete att kompetenskraven på handläggare vid Migrationsverkets migrationsärenden höjs att kontrollen vid migrationsärenden stärks att bevisbördan flyttas från den asylsökande till Migrationsverket 4

5 att Sverige ska efterleva principen om non-refoulment i FN:s Tortyrkonvention, samt följa konventionskommittén rekommendationer. att synnerligen ömmande omständigheter ersätts med särskilt ömmande omständigheter att överföringar enligt Dublinförordningen 9 stoppas samt att regeringen verkar för dess avskaffande 5

6 Möten på lika villkor Ungdom Mot Rasism tror på ett samhälle där människor kan mötas och utbyta erfarenheter och idéer. För att uppnå det behöver vi integrerade samhällen där människor ska kunna mötas av lika möjligheter och rättigheter. Segregationen 10 i samhället ökar dock. Sedan 1990 har bostadssegregationen fördubblats i Sverige. Segregationen ser vi som ett resultat av ett skadligt vi-och-dem -samhälle, som kan motarbetas med integration 11. Vi vill också poängtera att det är viktigt att problematisera begreppet integration. Detta eftersom integrationsdebatten ofta förs av personer som tycker att rasifierade 12 personer ska anpassa sig/bosätta sig i områden där ickerasifierade personer bor. Detta sätt att se på integration vill Ungdom Mot Rasism ta avstånd från. Vi menar att detta är ett sätt att lägga ansvaret på den diskriminerade personen. Dessutom blundar en för att rasism på arbets- och bostadsmarknaden bidrar till segregation. Eftersom vi lever med rasistiska strukturer påverkar dessa arbetsmarknaden, så att rasifierade personer har svårare att få ett arbete. Dessutom är det vanligt att t.ex hyresvärdar diskriminerar rasifierade personer. Rasifierade personer får då färre och sämre betalda arbeten, samt förpassas till bostäder i lågstatusområden. Ett sätt att förhindra det har varit att bygga dyrare bostäder i anslutning samt att rusta upp gamla bostäder. Då tror man att områdena bli bättre integrerade. Problemet är att hyrorna tenderar att skjuta i höjden när utsatta områden rustas upp, vilket leder till att många inte kan bo kvar. Denna process kallas gentrifiering. Ungdom Mot Rasism menar att vi måste komma fram till lösningar för att bygga bort segregation utan att göra det ännu svårare för personer som utsätts för arbets- och bostadsmarknadsrasismen. I ett antirasistiskt samhälle kan inte segregationen fortgå. Vi behöver en central mötesplats som aktivt arbetar med projekt där samtliga inkluderas, vilket kommer bidra till integration och möten på lika villkor. Ungdom Mot Rasism vill: att en utredning tillsätts som problematiserar begreppet integration och hur det används i svensk politik idag. att ge integrationsprojekt (som utgår från utredningens analys av begreppet) ökat stöd. att alla kommuner ska erbjuda tillgängliga mötesplatser som är inkluderande för alla ungdomar. att bostadssegregationen motverkas genom blandade boendeformer och prisklasser. När nya bostäder byggs ska dessa placeras strategiskt där valen av boendeformer, 6

7 hustyper och lägenhetsstorlekar görs utifrån strategin att motverka bostadssegregationen. 7

8 Migration Ungdom Mot Rasism tycker att människor ska ha möjlighet att invandra till Sverige oavsett anledning. Vi konstaterar också att mycket återstår att göra i den frågan. Migration handlar inte enbart om skyddsbehov; även personer som inte flyr till Sverige ska ha rätt att leva här. Ett stort problem idag är att många uppehållstillstånd är villkorade där den invandrade hamnar i en beroendesituation till sin partner eller arbetsgivare något som ofta leder till att en utnyttjas. Att det finns ett försörjningskrav på anhöriginvandrare är också ett problem, då svensk lag kräver att en anhöriginvandrare ska ha ett arbete och en bostad i Sverige innan ens familj får komma hit. Dessutom behöver studenter utanför EU betala dyrt för sin studieplats om de vill studera i Sverige. Vi ser att det finns mycket att göra för att öppna möjligheterna till att flytta till Sverige för att alla som kommer hit ska kunna leva i säkerhet och i trygghet. Ungdom Mot Rasism vill: att kriterierna för anknytning 13 även ska omfatta föräldrar och vuxna syskon till personen i fråga att en inte ska behöva ha levt i samma hushåll som sin partner för att en ska få uppehållstillstånd via anknytning att rättigheterna stärks för personer som lever i Sverige med villkorat uppehållstillstånd 14 att de lönevillkor och löneregler som gäller på svensk arbetsmarknad ska omfatta alla som arbetar i Sverige, även arbetskraftsinvandrare. att det anställningsavtal som ligger till grund för arbetskraftstillståndet blir juridiskt bindande att arbetsgivaren och arbetserbjudandet ska seriositetsgranskas 15 att omställningsperioden 16, som från och med juli 2014 gäller på fyra månader, ska förlängas - att försörjningskravet för anhöriginvandring 17 ska avskaffas att avgifter för gäststudenter ska avskaffas. 8

9 Skola Ungdom Mot Rasism vill ha en antirasistisk skola. Det innebär att skolan ska vara en plats där lärarnas metodval utgår från att alla behandlas lika, och en plats där ingen behöver utstå rasistiska kränkningar eller orättvis behandling. För att uppnå detta behövs en ordentlig handlingsplan på skolan över hur de uppnår likabehandling, hur de förebygger mobbning och rasism samt hur de agerar när någons rättigheter kränks. För att nå en antirasistisk skola måste undervisningen förändras där rasistiska stereotyper tas bort från undervisningen, religionsundervisningen blir mer rättvisande och skolan i allmänhet behöver en starkare normkritisk grund. Vi ser också ett behov av att elever i grundskolan får undervisning om rasistiska strukturer samt rasismens och antirasismens historia. Ungdom Mot Rasism vill: att lärare får bättre stöd och utbildning i frågor om rasism, antirasism, normkritik samt i att bemöta rasistiska åsikter och uttalanden att högre krav ställs på skolornas likabehandlingsplaner och att förankringen av likabehandlingsplanen stärks bland lärare och elever att DO 16 och Skolinspektionen får utökat uppdrag att granska och följa upp skolornas likabehandlingsplaner att rasism och antirasism läggs in som obligatoriska delmoment i grundskolans samhällsorienterade ämnen att en granskning av skolans läroböcker genomförs i syfte att ta bort stereotyper, nidbilder och annat diskriminerande innehåll att satsningar genomförs där normkritiska läroböcker som inte endast lär ut en kolonial världsbild tas fram att modersmål och teckenspråk i skolan uppvärderas och blir likvärdigt med moderna språk att lärare som uttrycker sig eller verkar rasistiskt utanför sin tjänst förlorar lärarlegitimationen 9

10 Demokrati Ungdom Mot Rasism vill verka för ett demokratiskt samhälle där alla känner sig trygga, delaktiga och har möjlighet att påverka och att de har lika rättigheter. I ett demokratiskt samhälle ska det finnas möjlighet att motverka ojämlikhet och jämna ut makthierarkier. Trygghet innebär att ens existens i landet inte ses som villkorad, att ens människovärde inte räknas i hur mycket pengar en bidrar med och att en känner sig säker i hela samhället. Delaktighet bygger på att engagemang ska uppmuntras och tas på allvar. Engagemang i både organiserade och enskilda former ska värderas högt i en demokrati, då detta är en förutsättning för människor att göra sina röster hörda. För att delaktighet ska vara möjlig måste offentligt material kunna fås på fler språk än svenska. Ungdom Mot Rasism vill: att det ges ökat ekonomiskt stöd till DO att de fall som DO väljer att inte ta upp automatiskt ska skickas till närmsta lokala antidiskrimineringsbyrå att varje kommun ska ha en antidiskrimineringsbyrå, samt att dessa ska få ökat ekonomiskt stöd att en ska få möjlighet att få ex. myndighetsinformation och offentliga handlingar översatta till vilket språk en vill kostnadsfritt att tillämpning av positiv särbehandling 19 blir lagligt, inte bara utifrån kön, utan även utifrån de övriga diskrimineringsgrunderna 10

11 Ordlista 1.Papperslös Med papperslösa menar vi en person som är i Sverige utan att ha fått formellt tillstånd för att vara här. D.v.s. en person som enligt gällande regelverk skulle ha ansökt om att få komma hit/stanna här men som inte gjort det, eller en person som har ansökt om att få komma hit/stanna här och som fått avslag men stannar kvar i landet ändå. 2. SFI SFI står för Svenskundervisning För Invandrare och är en kostnadsfri språkkurs som erbjuds till invandrare. Staten finansierar SFI-utbildning för flyktningar och kommunerna finansierar invandrares SFI-utbildning. 3. Facket Facket har till uppgift att hjälpa och stötta medlemmar i facket gentemot arbetsgivaren. Det finns olika fackförbund för olika branscher, exempelvis Hotell- och Restaurang och Vårdförbundet. 4. Ansökningsprocess och anonyma ansökningar Ansökningsprocessen är den när en person söker ett jobb hos en arbetsgivare. Med anonyma ansökningar menas att ansökningsprocessen är helt anonym - du skickar varken in namn eller bild i ditt CV. 5. Migrationsverket Migrationsverkets uppdrag är bland annat att pröva ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap. 6. Bevisbörda När en person söker asyl i Sverige ligger en stor del av bevisbördan på den sökande, dvs att personen måste bevisa de anledningar hen ger för att få uppehållstillstånd. Migrationsverket 11

12 har ofta missbrukat detta och gett avslag till personer som borde fått asyl på grund av att bevisen inte varit tillräckligt starka. 7. Papper När vi skriver papper här menar vi de dokument som ger personen rätt att vistas i Sverige. 8. Flyktingamnesti Flyktingamnesti innebär att regering eller annan civil myndighet ger alla flyktingar i landet som ansökt om uppehållstillstånd eller lever utan det beviljas uppehållstillstånd och får därmed tillåtelse att stanna i landet. 9. Dublinförordningen Inom EU är det Dublinförordningen som bestämmer vilket land den asylsökande ska söka asyl. Förordningen säger att den asylsökande måste söka asyl i det första land hen kommer till. Exempelvis om en flyr från Syrien till Italien och sedan vidare till Sverige, måste en söka asyl i Italien. 10. Segregation Segregation betyder det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper, dvs att människor är uppdelade att bo i olika områden i samhället. 11. Integration Integration innebär att samhället inte är uppdelat utifrån vilken grupp en tillhör (se segregation), utan att människor möts och bor inte i separata områden. 12. Rasifierad Rasifiering är en process som gör det möjligt att förstå hur föreställningar om ras påverkar vår syn på människor. Att vara rasifierad innebär att en på grund av föreställningar om ens kropp (exempelvis hudfärg, hårfärg, dialekt) utsätts för rasism. 12

13 13. Anknytning Anknytning i frågor om anhöriginvandring handlar om vem som har rätt att anhöriginvandra. För att få anhöriginvandra krävs att den som söker uppehållstillstånd antingen är gift/sambo med personen i landet, eller är barn under 21 år. Migrationsverket ska undersöka gifta par och sambos för att se att deras relation är riktig, dvs inte ett skenäktenskap som endast upprättats för att en person ska få uppehållstillstånd i landet. 14. Villkorat uppehållstillstånd Med villkorat uppehållstillstånd menar vi personer som fått ett begränsat uppehållstillstånd som bara gäller under en viss tid eller under vissa förutsättningar, exempelvis för studier, arbete eller giftermål. Det villkorade uppehållstillståndet innebär att personens uppehållstillstånd kan upphävas vid exempelvis uppsägning eller skilsmässa. 15. Seriositetsgranskning och oseriösa arbetsgivare På arbetsmarknaden finns det risk för arbetskraftsinvandrare att råka ut för oseriösa arbetsgivare. Det kan vara arbetsgivare som inte följer svensk arbetsrätt eller erbjuder personen ett jobb för en längre tid men sedan bryter mot denna överenskommelse. Det arbetserbjudande som en arbetsgivare erbjuder arbetskraftsinvandraren är inte juridiskt bindande och villkor såsom lön behöver inte specificeras i erbjudandet. En seriositetsgransking innebär att alla arbetsgivare som ger arbetserbjudanden ska granskas för att säkerhetsställa att de är seriösa, för att kunna säkerhetsställa arbetstagarens villkor och rättigheter. 16. Omställningsperiod Den omställningsperiod som åsyftas här är den gällande arbetskraftsinvandrare. Exempelvis om ens arbetstillstånd sägs upp, kan en som arbetskraftsinvandrare få sitt uppehållstillstånd indraget. Om detta händer har personen ifråga från och med juli 2014 fyra månader på sig att hitta ett nytt jobb för att få stanna i Sverige. 17. Anhöriginvandring Anhöriginvandring är när en person vill flytta till ett land för att en familjemedlem har uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet. 13

14 18. DO DO står för Diskrimineringsombudsmannen, som jobbar med att se till att diskrimineringslagen följs. 19. Positiv Särbehandling Med positiv särbehandling menar vi att en ger fördel åt en underrepresenterad grupp vid exempelvis anställning. Det betyder att arbetsgivare får rätt att prioritera den person som är underrepresenterad på en arbetsplats, exempelvis utifrån rasifiering. Positiv särbehandling får endast användas i fall där personerna är likvärdiga alternativ. Idag är det lagligt att tillämpa positiv särbehandling utifrån kön. 14

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 Migration Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 2/13 Inledning Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Rapport 2015-02-13. En delrapport från Folkpartiet: Stärkt arbetslinje i integrationspolitiken

Rapport 2015-02-13. En delrapport från Folkpartiet: Stärkt arbetslinje i integrationspolitiken Rapport 2015-02-13 En delrapport från Folkpartiet: Stärkt arbetslinje i integrationspolitiken Sverige ska vara en humanitär stormakt och asylrätten ska värnas Sverige ska vara en humanitär stormakt. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd som s.k. ingermanländsk återflyttare. 1) Du har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande Innehållsförteckning Förord Skoldemokrati och elevinflytande Huvudinnehåll Arbetsmiljö Normer Kränkande behandling Likabehandlingsplan Elevskyddsombud Vart vänder jag mig? Elevhälsoteam BEO & DO Hjälp

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Högåsens förskola Öckerö 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2/3 Definition av kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer