meddelad i Malmö

Transkript

1 DOM Mål nr B meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Jeanette Sprimont Malmö åklagarkammare 1. Målsägande Sekretess A Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 2. Sekretess B Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 3. Sekretess C Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 4. Sekretess D Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 5. Sekretess E Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 265 Kalendegatan måndag - fredag Malmö E-post: malmo.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

2 DOM B Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 6. Sekretess F Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 7. Sekretess G Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö 8. Sekretess H Målsägandebiträde: Advokat Elisabeth Ask Lundgren Advokat Elisabeth Ask Lundgren AB Kalendegatan Malmö Tilltalad ANDERS Erik Wairimu Lilja, Frihetsberövande: Häktad Delsjögatan Malmö Offentlig försvarare: Advokat Mikael Sundman Advokatfirman Sven-Eric Ohlsson AB Adelgatan Malmö

3 DOM B DOMSLUT Begångna brott Framkallande av fara för annan Lagrum 3 kap 9 brottsbalken Påföljd m.m. Fängelse 8 månader Andra lagrum som åberopas 29 kap 7 1 st brottsbalken Skadestånd 1. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess A med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 december 2009 till dess betalning sker. 2. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess B med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 maj 2011 till dess betalning sker. 3. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess C med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 augusti 2010 till dess betalning sker. 4. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess D med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 28 februari 2011 till dess betalning sker. 5. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess E med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 december 2010 till dess betalning sker. 6. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess F med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 augusti 2011 till dess betalning sker. 7. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess G med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 juni 2011 till dess betalning sker. 8. Anders Wairimu Lilja ska utge skadestånd till Sekretess Sekretess H med kr, varav kr avser kränkningsersättning och kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 30 juni 2011 till dess betalning sker.

4 DOM B Häktning m.m. Häktningsbeslutet hävs. Sekretess Sekretessen enligt 35 kap 12 och 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna om målsägandenas identitet och personliga förhållanden samt Anders Liljas hälsotillstånd ska bestå. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Mikael Sundman tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Elisabeth Ask Lundgren tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet ska stanna på staten.

5 5 DOM B YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkande och åberopad bevisning, se bilaga 1. Enskilda anspråk, se bilaga 2-9. Avräkningsunderlag, se bilaga 10. Det antecknas att utöver den tid som Anders Lilja varit anhållen och häktad har han, till följd av förvaltningsrättens beslut i dom den 14 juli 2011, varit tvångsisolerad från den 24 augusti Med hänsyn till målets karaktär, uppgifterna om målsägandenas identitet och personliga förhållanden samt uppgifter om Anders Liljas personliga förhållanden har huvudförhandlingen till största delen hållits bakom stängda dörrar. Uppgifterna om målsägandenas identitet och adresser finns därför i en särskild förteckning, som är sekretessbelagd, se bilaga 11. DOMSKÄL Skuldfrågan Anders Liljas inställning till åtalet och de enskilda anspråken Anders Lilja har bestritt ansvar för brott. Han har erkänt att han haft samlag med två av målsägandena (E och G) men gjort gällande dels att det varit fråga om skyddade samlag, dels att han i förväg informerade E och G om sin sjukdom. Han har därför haft Es och Gs samtycke. Till det kommer att smittorisken varit mycket låg eftersom han har haft mycket låga virusnivåer eftersom han har tagit medicin. Vad beträffar antalet samlag har Anders Lilja angett att det varit fråga om sammanlagt sex samlag med E (tre under hösten 2008 och tre hösten 2010) och ett samlag med G före juli Med hänvisning till sin inställning i skuldfrågan har Anders Lilja bestritt de enskilda anspråken. Han har som i och för sig skäliga belopp vitsordat kr i er-

6 6 DOM B sättning för sveda och värk för var och en av målsägandena. Vad beträffar ersättningen för kränkning har han vitsordat kr för var och en av målsägandena C, D, E, G och H medan han ifråga om var och en av målsägandena A, B och F vitsordat kr som skälig ersättning. Inledning Anders Liljas kunskaper om HIV Anders Lilja är smittad med HIV sedan födseln. Med anledning av det har han haft kontinuerlig kontakt med sjukvården, främst infektionskliniken, under större delen av sitt liv. Han har själv uppgett att han länge har känt till att HIV kan smitta vid sexuella kontakter och att han vid samlag måste använda kondom. Han känner också till att han måste informera eventuella sexpartners om sin smitta. Leo Flamholc har under många år varit Anders Liljas behandlande läkare. Lena Hansson är kurator på infektionskliniken och har även hon haft fortlöpande kontakt med Anders Lilja under flera års tid. De har bägge berättat om den information som Anders Lilja har fått både om HIV och om de skyldigheter att informera och skydda sig själv och andra. Leo Flamholc har berättat att han och Anders Lilja talade om detta redan när Anders Lilja var i tioårsåldern och att han särskilt noterade att Anders Lilja redan då var påfallande intresserad av och väl kände till hur HIV smittar och vad som i övrigt gäller. Sammantaget står det alltså helt klart att Anders Lilja både nu och sedan åtskilliga år tillbaka väl känner till att HIV kan överföras genom sexuella kontakter samt att han är skyldig att både informera eventuella sexpartners om sin smitta och att använda kondom om han har samlag. Förutom sin sjukdom har Anders Lilja haft sociala problem som har gjort att han under stora delar av sin uppväxt vistats i familjehem, på behandlingshem eller andra institutioner. Både han själv och Leo Flamholc har beskrivit att Anders Lilja periodvis avvikit från de platser där han vistats och att han ofta uteblivit från inbokade

7 7 DOM B besök hos Leo Flamholc. Leo Flamholc och Lena Hansson har uppgett att de känt oro med anledning av Anders Liljas HIV-smitta eftersom de befarade att Anders Lilja inte hade tillräckligt med bromsmedicin och att han inte skötte sin medicinering. De har också befarat att han inte heller följde föreskrifterna om information och skydd. Detta uttrycks även i ett flertal journalanteckningar rörande Anders Lilja. Förekomsten av sexuella kontakter mellan Anders Lilja och målsägandena Nästa fråga är om och i vilken utsträckning det har förekommit sexuella kontakter i form av samlag mellan Anders Lilja och de åtta målsägandena. Om så har skett är följande fråga om Anders Lilja använt kondom vid samlagen och om han i förväg informerat den eller de aktuella målsägandena om att han är HIV-smittad. De här frågorna kommer att prövas för var och en av de åtta målsägandena. Allmänna synpunkter på Anders Liljas respektive målsägandenas uppgifter Som framgått har Anders Lilja förnekat all förekomst av sexuella kontakter med sex av målsägandena. Beträffande två av dem (E och G) har han sagt att det har förekommit samlag men att det endast varit fråga om ett fåtal tillfällen och att han dels använt kondom vid samtliga tillfällen, dels i förväg, inför varje samlag informerat E och G om sin HIV-smitta. Anders Liljas uppgifter får inte stöd av vad någon annan som hörts i målet har sagt. De är också motsägelsefulla i flera avseenden. Exempelvis har han sagt att han sammanlagt haft samlag ca åtta-nio gånger med fyra-fem tjejer. Med tanke på att han berättat att han haft samlag sex gånger med E och en gång med G är det inte förenligt med hans egna uppgifter. Han har också själv sagt att det inte kan stämma utan att det måste vara fler tillfällen. Anders Lilja har vidare sagt att han alltid har kondomer med sig och att han får dem från infektionskliniken när han är där och hämtar medicin. Trots det har ingen av målsägandena, utom G vid ett tillfälle, sett eller hört att hade kondomer med sig. Ännu mindre att han skulle ha velat använda dem.

8 8 DOM B Ytterligare oriktigheter är att Anders Lilja har förnekat kännedom om både B och F trots att dessa bägge finns inlagda som kontakter på SIM-kort till mobiltelefoner som Anders Lilja disponerade och att de lämnat uppgifter om lägenheter där Anders Liljas mamma respektive bror bor som de knappast känt till om de inte hade varit där. Det finns också foton som motsäger Anders Liljas uppgifter, se redovisningen nedan. De åtta målsägandena känner inte varandra sedan tidigare. De har alla berättat om hur de fick kännedom om att det fanns en risk för att de hade smittats av HIV. Några av dem har kontaktats av infektionskliniken i Malmö, en av dem identifierades via en polisanmälan om en annan sak medan de övriga har fått kännedom om saken via kontakter och på andra sätt. Alla har beskrivit Anders Lilja på ett likartat sätt som snäll, omtänksam och lätt att prata med. Flera av dem har känt Anders Lilja i flera år medan han för A, B och F var en tillfällig bekantskap. De har alla tyckt om honom. Gemensamt för dem alla är deras beskrivningar av den chock de fick när de fick veta om detta. Det finns också stora likheter mellan deras beskrivningar av vad de tänkte; den oro och ångest som de kände inför smittan och hur den kunde påverka deras framtid. Alla utom en av dem var mycket angelägna att omedelbart testa sig. För vissa kom beskedet om att de inte hade smittats redan samma dag som de lämnade blodprov medan andra tvingades lämna prov två eller tre gånger innan de kunde få definitivt besked om att de inte var HIV-smittade. Alla åtta har beskrivit den lättnad som de kände när de fick provresultaten men de har spontant berättat att oron och tankarna om vad de hade utsatts för har funnits kvar under lång tid därefter.

9 9 DOM B Målsägandens redogörelser för sina kontakter med Anders Lilja får dessutom i flera fall stöd av de uppgifter som Anders Liljas kompisar Ahmad Hamdan och Joakim Brandin har lämnat om Anders Lilja och hans kontakter. Mot Anders Liljas uppgift om att han berättat för flera av målsägandena att han är HIV-smittad talar även uppgifterna från E, D och H om att de hade hört rykten om att så var fallet men när de frågade Anders Lilja om detta sa han att det var falska rykten som hade spritts ut. På ett liknande sätt har han berättat för B om att han regelbundet testar sig varje månad eftersom han är så orolig för könssjukdomar men att han inte heller då nämnt någonting om sin egen smitta. Till det kommer redogörelserna från Leo Flamholc och Lena Hansson och de tillhörande journalanteckningarna som entydigt visar hur svårt Anders Lilja har upplevt att det är att berätta och där frågan om hur Anders Lilja skulle få hjälp för att kunna informera andra har varit på tal. För samma slutsats talar den omständigheten att inte heller någon av Anders Liljas nära vänner kände till hans smitta. Dessa uppgifter visar entydigt att Anders Lilja inte alls nämnt något om sin HIV-smitta för någon. Någon närmare utredning om vilka som faktiskt känt till den har inte förebringats. Och det är därför inte känt för tingsrätten hur stor den kretsen är. Som inledning till redovisningen av Anders Liljas relation till respektive målsägande vill tingsrätten sammanfattningsvis framhålla att de uppgifter som målsägandena har lämnat och de sätt de har berättat på ger på ett påtagligt sätt stöd för den redogörelse som var och en av dem har lämnat. De har visserligen berättat på väldigt olika sätt men vars och ens uppgifter har varit sammanhängande och konkreta med stark personlig prägel. De har också utmärkts av en kluvenhet till Anders Lilja beroende på att deras ursprungligen mycket positiva syn på honom förändrades så radikalt när de fick kännedom om hans smitta. Tillsammans motsäger de starkt Anders Liljas version av vad som förekommit och de utgör tillsammans ett starkt stöd för de delar är gärningspåståendet som rör dem var och en.

10 10 DOM B Anders Lilja och målsägande E Anders Lilja och E har berättat att de har varit tillsammans i två omgångar; hösten 2008 och hösten Det har bekräftats av Es mamma. Lena Hansson och Leo Flamholc har sagt att Anders Lilja under hösten 2008 nämnde att han hade en flickvän och att han våndades för att berätta för henne att han är HIV-smittad. De pratade därför på nytt med Anders Lilja om hans skyldighet att berätta om sin smitta för flickvännen och att han måste använda kondom vid samlag. Anders Lilja svarade att det inte hade förekommit några samlag. När det sedan blev aktuellt att han och E skulle komma tillsammans till Lena Hansson ställde Anders Lilja in mötet och sa att han och flickvännen inte var tillsammans längre. Varken Leo Flamholc eller Lena Hansson fick därför veta vem flickvännen var. När samma sak på nytt aktualiserades hösten 2010 fick kliniken kännedom om Es identitet och, efter samråd med smittskyddsläkaren, kallades hon till provtagning den 9 december. E och Anders Lilja har, med några skillnader, beskrivit sitt förhållande på ganska likartat sätt. E har sagt att de träffades flera gånger per vecka och att det var särskilt intensivt under ca en och en halv månad hösten 2010 då Anders Lilja hade en egen lägenhet i Malmö. När han vistades på behandlingshem träffades de bara de helger som han hade permission. Det kunde bli en-två gånger per månad. Enligt E hade de samlag nästan varje gång de träffades. Hon har uppskattat att det rörde sig om samlag under de båda perioderna. Anders Lilja har i huvudsak bekräftat Es uppgifter men sagt att de inte alls hade samlag så ofta utan att det endast rörde sig tre tillfällen under respektive period. Trots att E ofta sov över i Anders Liljas lägenhet och att han ibland sov över hos henne så har E sagt att hon aldrig såg honom ta någon medicin eller ha medicin hemma. Hon har träffat Anders Liljas mamma men inte heller hon berättade något om att Anders Lilja är HIV-smittad. Det kom därför som en chock när hon blev kallat till provtagning.

11 11 DOM B Vid en jämförelse mellan Es och Anders Liljas redogörelser för sitt förhållande kan tingsrätten konstatera att Es uppgifter är avsevärt mer sammanhängande och preciserade. Förutom att den beskrivning som hon har gett av Anders Lilja stämmer mycket väl överens med vad de övriga målsägandena har berättat så får hennes uppgifter stöd av Joakim Brandins redogörelse för vad han känner till om förhållandet mellan E och Anders Lilja. Es redogörelse stöds också av hennes mammas uppgifter och dagboksanteckningar. Tingsrätten sätter därför tilltro till Es uppgifter och finner att det är utrett att E och Anders Lilja har haft ett stort antal oskyddade samlag i vart fall 30 stycken och att Anders Lilja inte informerade E om att han är HIV-smittad förrän E hade fått en kallelse för provtagning. E har nämligen berättat om att hon i början december 2010 fick ett brev från infektionskliniken där hon uppmanades att lämna prov eftersom det hade framkommit att det fanns risk för att hon var HIV-smittad. Hon ringde till Anders Lilja samma dag och frågade honom om detta. Han berättade då att han är HIV-smittad. Es uppgifter får stöd av vad hennes mamma har berättat och skrivit i sina dagboksanteckningar. De får också stöd av Lena Hanssons och smittskyddsläkaren Per Hagstams uppgifter om hur chockad och ledsen E var som reaktion på kallelsen och provtagningen. Det gör att det helt kan uteslutas att E visste någonting om Anders Liljas smitta innan hon fick brevet från infektionskliniken där hon kallades till provtagning. Det finns därför inga tvivel om att E inte kände till att Anders Lilja var HIV-smittad när de hade samlag. Tingsrätten sätter också tilltro till Es uppgift om att E inte använde kondom vid deras samlag. Denna del av åtalet är därmed styrkt. E har berättat om den chock hon upplevde när hon fick kallelsen till provtagning och att hon fortfarande mår väldigt dåligt och har förlorat tilliten till andra människor.

12 12 DOM B Anders Lilja och målsägande A Anders Lilja och målsägande A har, enligt A, bara träffats vid ett tillfälle. Det var sommaren 2009 i Eslöv. Anders Liljas kompis Ahmad Hamdan har bekräftat att han kände A sedan tidigare och att de möttes när han kom gående tillsammans med Anders Lilja i Eslöv. Anders Lilja har under större delen av utredningstiden inte haft något minne av A eller att de skulle ha mötts men han har vid huvudförhandlingen känt igen henne och sagt att det stämmer att de möttes på gatan, hälsade på varandra men sedan skildes åt. A och Ahmad Hamdan har dock berättat att de tillsammans med Anders Lilja gick till Ahmad Hamdans lägenhet och de har beskrivit att A och Anders Lilja hade samlag där. Enligt A använde Anders Lilja inte kondom och han sa ingenting om att han är HIV-smittad. Utöver detta har As kompis Johanna Kutlesovska sagt att hon känner både A, Anders Lilja och Ahmad Hamdan och att A har berättat för henne att hon har haft samlag med Anders Lilja. När hon fick veta att Anders Lilja är HIV-smittad kontaktade hon därför A för att berätta om detta. Med stöd av dessa uppgifter anser tingsrätten att det är klarlagt att A och Anders Lilja hade samlag vid ett tillfälle hade ett eller två samlag samt att Anders Lilja varken använde kondom eller informerade om sin smitta. Åtalet är därmed styrkt i denna del. A har berättat att en kompis till henne frågade om hon hade haft sex med Anders Lilja och det var då hon fick veta att Anders Lilja är HIV-smittad. Detta var den 25 augusti 2011, dagen efter att tv-programmet Efterlyst hade tagit upp saken. A befann sig då i Stockholm. Hon blev chockad och visste inte vad hon skulle ta sig till. Hon hade ingen att prata med men åkte tillbaka till Skåne och gick direkt och testade sig. Även om provet var negativt mådde hon väldigt dåligt efteråt och kämpar fortfarande för att komma över det som skett.

13 13 DOM B Anders Lilja och målsägande C C har berättat att hon lärde känna Anders Lilja genom Ahmad Hamdan. Vid ett tillfälle sommaren 2010 mötte hon och Jelena Milosevic Anders Lilja och Ahmad Hamdan i Västra hamnen. De gick sedan till ett hotell vid Möllevångstorget där Ahmad Hamdan bodde då. Ingenting sexuellt hände då men hon och Anders Lilja träffades igen några veckor senare i Ahmad Hamdans rum och då hade de samlag första gången. Ahmad Hamdan var närvarande i rummet, vilket han har bekräftat. C har berättat om flera tillfällen då hon och Anders Lilja träffades och att de vid två av dessa hade samlag. Det ena var i ett hus vid Håkanstorp nära en kyrkogård och det andra var i Anders Liljas mammas lägenhet. C har också ritat en skiss över Anders Liljas mammas lägenhet som stämmer väl överens med hur lägenheten ser ut. Hon har berättat att hon har varit i lägenheten två gånger och att hon har träffat Anders Liljas mamma. Anders Lilja har bekräftat att han känner C men att de aldrig har haft sex med varandra och att hon inte varit hemma hos hans mamma. Tingsrätten anser att Cs uppgifter i sig är avsevärt mer trovärdiga än Anders Liljas. Dessutom får Cs redogörelse stöd av att hennes väninna Jelena Milosevic har uppgett om att C berättade för henne att hon och Anders Lilja hade haft sex i Ahmad Hamdans rum när Ahmad Hamdan var där. Som redan nämnts har också Ahmad Hamdan berättat att C och Anders Lilja hade samlag i hans rum. Med stöd av denna utredning och Cs uppgifter om att de tre samlagen alla var oskyddade och att Anders Lilja inte berättade att han är HIV-smittad anser tingsrätten att åtalet är styrkt också i denna del. Även C har berättat om hur chockad hon blev när hon fick samtal från polisen och blev uppmanad att HIV-testa sig. Hon har beskrivit hur dåligt hon mådde efteråt, även sedan hon fått besked om att hon inte är smittad. Samtidigt tycker hon synd om Anders Lilja och har tänkt mycket på det som skett.

14 14 DOM B Anders Lilja och målsägande G Både målsäganden G och Anders Lilja har berättat att de hade en relation och att det förekom samlag mellan dem. Anders Lilja har sagt att det endast skedde vid ett tillfälle och att han då använde kondom och informerade G om sin smitta. Anders Liljas uppgifter motsägs helt av vad G har berättat. Hon har sagt att de träffades i november-december 2010 och att de sedan inledde en relation där de träffades flera gånger per vecka. Första gången de träffades hade de inte samlag men därefter hade de samlag i genomsnitt varannan gång de sågs. I januari åkte G iväg i några veckor och hon misstänkte att Anders Lilja var tillsammans med en annan tjej. Efter ytterligare några veckor hörde han av sig på nytt och de återupptog sin relation under våren. Vid det första tillfället efter uppehållet har G berättat att hon bad Anders Lilja använda kondom eftersom hon var orolig för om han hade haft sex med någon annan under den tid de inte hade setts. Efteråt hittade hon en oanvänd kondom på golvet. Inte heller vid något av de andra tillfällena som de hade samlag använde Anders Lilja kondom. Han sa inte heller någonting om sin smitta. G har uppskattat att hon och Anders Lilja hade samlag ca gånger. Liksom beträffande de övriga målsägandena är Gs redogörelse avsevärt mer sammanhängande, fyllig och trovärdig än Anders Liljas torftiga beskrivning av sin relation till G. Till det kommer att Gs uppgifter får stöd av vad hennes väninna, Karolina Hoti har berättat. Karolina Hoti har sagt att hon och G har en nära kontakt och att de talade en hel del om Gs relation till Anders Lilja; inte minst med tanke på att Anders Lilja är flera år yngre än G och att de brukade skämta om det. G berättade i samband med det för Karolina Hoti om i vart fall tre tillfällen då hon och Anders Lilja hade haft samlag. Karolina Hoti uppfattade inte att det var de enda tillfällena som det hade hänt. Till det kommer att Anders Liljas kompis Joakim Brandin har uppgett att Anders Lilja berättade för honom att han träffade en tjej som hette G och att de hade haft sex.

15 15 DOM B Tingsrätten sätter tilltro till denna utredning och anser att det är styrkt att G och Anders Lilja haft oskyddade samlag och att det var i den omfattning som G har berättat, vid tillfällen under den angivna perioden och att Anders Lilja inte informerade om sin HIV-smitta. G har beskrivit att hon blev kontaktad av infektionskliniken och uppmanad att testa sig för HIV. Hon hade då precis kommit till Norge för att arbeta och hade ingen som hon kunde söka stöd hos. Hon lämnade ett prov i Norge och gjorde sedan ytterligare två tester i Sverige. Även G har beskrivit hur hon har svårt att lita på andra människor och att hon känner sig värdelös och har svårt för närhet. Anders Lilja och målsägande D Målsägande D och Anders Lilja har båda sagt att de var goda vänner sedan flera år tillbaka. D har beskrivit Anders Lilja som sin bästa killkompis. Hon har även berättat att i januari-februari 2011 förändrades deras relation och de hade sex med varandra vid några tillfällen. Det hade inte förekommit tidigare. Anders Lilja har helt förnekat att han och D skulle haft samlag med varandra. D har dock kunnat redogöra för omständigheterna kring samlagen. Hon har t.ex. berättat att det första tillfället var i Anders Liljas mammas lägenhet och att det sammanlagt var fråga om sju-nio samlag under den tid som de var ihop. Inte vid något av samlagen använde Anders Lilja kondom och trots att de kände varandra så väl så hade han aldrig berättat för D att han är HIV-smittad. Ds uppgifter om att hon och Anders Lilja hade samlag får stöd av hennes kompis Sandra Jeppssons uppgifter om att D vintern 2011 berättade för henne att hon och Anders Lilja hade haft sex och att det aldrig hade skett tidigare. Det har också åberopats ett foto som visar när D och Anders Lilja kysser varandra. Det ger stöd åt Ds beskrivning av att hennes och Anders Liljas vänskap övergick till en kärleksrelation. För det talar också uppgiften om att Anders Lilja vid den här tiden angav på sin facebook-sida att han hade en relation med D.

16 16 DOM B Tingsrätten anser, med stöd av de nu redovisade uppgifterna, att det är styrkt att Anders Lilja hade oskyddade samlag med D vid sju-nio tillfällen under januarifebruari förra året och att han inte informerade henne om sin smitta. För D var det kränkningen och sorgen över att Anders Lilja kunde svika henne så som var mest påtagligt. De var nära vänner och det gjorde henne särskilt ledsen. Hon var också rädd för hur hennes liv skulle gestalta sig om hon var smittad. Samtidigt hade även D kluvna känslor inför Anders Lilja och tycker synd om honom. Anders Lilja och målsägande B Målsägande B och hennes syster har båda berättat att B och Anders Lilja träffades på en restaurang där Bs syster arbetar. Det får också stöd av de foton som tagits i restaurangen på B, Anders Lilja och Anders Liljas bror. Till det kommer att B har foton på Anders Liljas brors barn i sin mobiltelefon och att hon har berättat att hon har besökt broderns lägenhet och även kunnat redogöra för hur den ser ut. Hon har satt besöket i samband med att hon skulle se MFF spela match och att Anders Liljas bror bor i närheten av stadion, vilket stämmer med det åberopade matchschemat. Slutligen finns Bs mobilnummer inlagt på SIM-kortet till Anders Liljas mobiltelefon. Sammantaget visar detta att Bs uppgifter om att hon känner Anders Lilja är riktiga och att Anders Liljas förnekande av all kännedom om B inte överensstämmer med verkligheten. Hans förklaring till hur fotona och att Bs telefonnummer fanns i hans mobil är inte trovärdiga och kan lämnas helt utan avseende. Tingsrätten sätter därför tilltro till de uppgifter som B har lämnat om sina kontakter med Anders Lilja. Hon har berättat att de bytte telefonnummer med varandra efter att ha träffats på restaurangen och att de började umgås. Vid ett tillfälle hade de samlag med varandra. Det var när Anders Lilja kom hem till henne i Bunkeflostrand. Anders Lilja använde inte kondom och det var inte tal om några sjukdomar eller liknande. Däremot reage-

17 17 DOM B rade B på att Anders Lilja efteråt frågade om hon brukade gå och testa sig. Själv berättade Anders Lilja för henne att han brukade testa sig minst en gång per månad eftersom han var rädd för könssjukdomar. Det gjorde att B kände sig extra trygg. Med stöd av dessa uppgifter är det utrett att Anders Lilja har haft ett oskyddat samlag med B i maj 2011 och att han inte hade informerat henne om sin HIV-smitta. Åtalet är därmed styrkt även i denna del. B har berättat att hon fick ett anonymt meddelande på Facebook om att hon skulle akta sig för Anders Lilja för att han hade en smittsam sjukdom. Först trodde hon att det var ett skämt men hon bestämde sig ändå för att söka på hans namn på Internet och fick då kännedom om de misstankar som fanns. Detta var i augusti-september förra året. När hon hade sett detta fick hon panik och vände sig direkt till sjukvården för provtagning. Hon kunde inte tänka på något annat och kände hur hela hennes framtid försvann. Nu r hon tacksam för att hon inte blev smittad och hon försöker att inte tänka på vad som kunde ha hänt. Anders Lilja och målsägande H Både Anders Lilja och målsägande H har berättat att de lärde känna varandra på en fest i december 2010 och att de sedan träffats vid olika tillfällen men att detta skett sporadiskt eftersom han vistats på olika behandlingshem och hon hade skyddat boende under en period. Anders Lilja har hävdat att de aldrig har haft sex med varandra. H har berättat på ett trovärdigt sätt om hur hon och Anders Lilja började umgås allt mer och att de någon gång i maj-juni träffades hemma hos Anders Liljas bror och att de då hade samlag två gånger. De fortsatte att träffas och hade samlag en gång till i Anders Liljas brors lägenhet. H uppfattade att Anders Lilja och hon höll på att bygga upp ett förhållande och hade planer för en framtid tillsammans. Under den perioden vistades hon i Småland och hade inte möjlighet att ha kontakt med Anders

18 18 DOM B Lilja på en månad. Det var där som hon fick höra ett rykte om att Anders Lilja var HIV-smittad. Hon frågade honom men han sa att det inte stämde. Några dagar senare fick hon syn på en artikel om Anders Lilja på Internet och då kontaktade hon polisen. Hon hade också kontakt med Anders Lilja via sms samma dag som inslaget i tv-programmet Efterlyst skulle sändas och han anmälde sig frivilligt. De kontakterna finns sparade och ger stöd åt hennes uppgifter. Hs redogörelse får också stöd av skissen och beskrivningen som hon har lämnat av Anders Liljas brors lägenhet och av att hennes båda mobilnummer fanns lagrade på Anders Liljas SIM-kort. Till detta kommer att Hs syster, Fanny Strömberg har berättat att hon kände till att H hade ett förhållande med Anders Lilja, bl.a. eftersom hon hörde vissa samtal mellan dem när de diskuterade sina framtidsplaner och sitt förhållande. Hon har också uppgett att H vid ett tillfälle har berättat för henne att hon och Anders Lilja hade haft sex. Fanny Strömberg har också beskrivit Hs starka reaktion när hon fick veta att Anders Lilja var HIV-smittad. Bl.a. har hon sagt att H var livrädd eftersom hon och Anders Lilja hade haft sex utan att använda skydd. Dessa uppgifter ger ytterligare stöd åt Hs redogörelse. Anders Lilja har lämnat en redogörelse för sin bekantskap med H som i huvudsak går ut på att de lärde känna varandra på en fest och att de sedan träffades utomhus vid några tillfällen men att de aldrig träffats inomhus. H har aldrig varit hos hans bror. Däremot har han och H talat om att hon skulle tatuera honom och i samband med det har han berättat att han är HIV-smittad. Någon förklaring till den diskussionen har han inte kunnat ge och H har ställt sig helt frågande till detta. Anders Lilja har också sagt att han känner en annan tjej med nästan samma namn som H och att han har haft sex med henne men inte med H. Vid genomgången av de sms som skickats mellan hans och Hs mobiltelefoner har han bekräftat att det är han som har skickat de flesta av dem men inte kunnat förklara deras innebörd.

19 19 DOM B Förutom att Anders Liljas redogörelse för sin och Hs relation är både osammanhängande och motsägelsefull är det helt oförenlig med den övriga utredningen rörande förhållandet mellan H och Anders Lilja. Enligt tingsrättens uppfattning saknar den stöd i verkligheten och kan lämnas helt utan avseende. Med stöd av Hs redogörelse och den övriga utredningen, förutom Anders Liljas uppgifter, finner tingsrätten att det är utrett att H hade oskyddade samlag med Anders Lilja vid i vart fall två tillfällen och att Anders Lilja inte hade informerat om sin HIV-smitta. Även i denna del är därför åtalet styrkt. H har berättat att hon har känt sig utnyttjad, arg och ledsen och att hennes relation till Anders Lilja aldrig hann avslutas. Saken blev värre av att hon tidigare under 2011 hade utsatts för övergrepp och att Anders Lilja hade stöttat henne efter det. Hon fick testa sig vid två tillfällen innan hon fick ett definitivt besked om att hon inte är smittad. Hon känd stark rädsla och oro för sin framtid. Anders Lilja och målsägande F Målsägande F har berättat att hon och Anders Lilja träffades i Folkets park sommaren 2010 och att de då bytte telefonnummer men sedan inte hördes av mer. I somras möttes de av en slump igen och de bestämde att mötas. De träffades först i Anders Liljas mammas lägenhet och F har beskrivit lägenheten på ett sätt som väl överensstämmer med hur den ser ut. F har också kunnat ge detaljer om Anders Liljas familj som visar att Anders Lilja måste ha berättat en del om sig själv. F har vidare berättat att eftersom Anders Liljas mamma skulle komma hem fortsatte de till Fs lägenhet istället. Där började de ha sex men de avbröt det påbörjade samlaget för att F inte tyckte att det kändes rätt. De fortsatte att träffas och han kom hem till henne ytterligare en gång och då genomförde de ett samlag. Vid inget av de två tillfällena hade Anders Lilja kondom och han sa ingenting om sin HIV-smitta. Efter det träffades de bara några få gånger till men de hade inte sex vid de till-

20 20 DOM B fällena. Däremot möttes de av en tillfällighet i Västra hamnen senare på sommaren men då pratade de bara kort med varandra. Anders Lilja har sagt att det stämmer att han och F möttes i Folkets park 2010 men att han inte minns om de bytte telefonnummer. Det är också riktigt att de möttes i Västra hamnen i somras men de sa bara hej när de passerade varandra. Fs redogörelse för sin och Anders Liljas relation är avsevärt mer trovärdig än Anders Liljas eftersom den är sammanhängande och innehåller detaljer om Anders Liljas fysiska kännetecken som t.ex. bristningar och tatueringar, om hans familjeförhållanden och om hans mammas lägenhet som visar att hon har kännedom om saken. Till det kommer att Fs uppgifter om telefonkontakt mellan henne och Anders Lilja bekräftas av att hennes telefonnummer fanns på ett av Anders Liljas SIM-kort. Vidare har Karolina Jonzon lämnat uppgifter om när hon och F mötte Anders Lilja och några av hans kompisar i Västra hamnen. Vid mötet kramades F och Anders Lilja och de talades vid. Efteråt berättade F för Karolina Jonzon att det var Anders Lilja som hon tidigare hade berättat att hon träffat och haft samlag med. Under kvällen fick F flera samtal från Anders Lilja och han ville att de skulle träffas. Förutom att F är avsevärt mer trovärdig än Anders Lilja gör detta att tingsrätten sätter tilltro till vad F har berättat och anser att det är styrkt att Anders Lilja och F hade samlag vid två tillfällen sommaren Anders Lilja använde inte kondom och informerade inte F om sin HIV-smitta. Precis som övriga målsäganden har F beskrivit sin oro och rädsla innan hon fick besked om att hon inte var smittad. När hon först fick ett meddelande om att hon kunde vara smittad trodde hon inte på det. Det var inte förrän polisen hörde av sig som hon bestämde sig för att testa sig. Efter att ha fått besked han hon försökt förtränga det som skett.

21 21 DOM B Sammanfattande synpunkter rörande gärningarna Som framgått av redovisningen har tingsrätten kommit fram till att Anders Lilja har haft samlag med var och en av målsägandena utan att använda kondom och utan att informera om att han är HIV-smittad. Åtalet är uppdelat i åtta punkter; en för varje målsägande. Tingsrätten har bedömt alla målsägandena som mycket trovärdiga i sig. Deras redogörelser får också stöd av annan bevisning i form av t.ex. vittnesförhör med dels vänner och närstående till målsägandena, dels vänner till Anders Lilja. I samtliga fall förstärker deras uppgifter målsägandenas redogörelser och de motsäger Anders Lilja version av vad som skett. Till det kommer annan bevisning som ger ytterligare stöd åt målsägandenas uppgifter. Det gäller bl.a. listor som visar att alla målsägande utom en funnits inlagda som kontakter på Anders Liljas SIM-kort, smsmeddelanden, foton och skisser på lägenheter där anhöriga till Anders Lilja bor och som målsägandena sagt att de besökt. En annan omständighet som ökar bevisvärdet för målsägandenas redogörelser är den samstämmighet som de har ifråga om hur de beskriver Anders Lilja och hansbeteende. Det är påfallande hur lika bild målsägandena har av Anders Lilja trots att deras relationer och kontakter med honom skiljer sig åt på många sätt. Oberoende av varandra har de beskrivit Anders Lilja som en charmig och trevlig person som det är lätt att tycka om. De har också beskrivit sin förvåning och närmast chock när de fick klart för sig att Anders Lilja är HIV-smittad eftersom de hade svårt att se några tecken på detta hos Anders Lilja. Flera av målsägandena har också uttryckt sin kluvna inställning till Anders Lilja efter att de fick veta att det fanns risk för att han hade smittat dem. Som avslutande synpunkt i denna del vill tingsrätten därför framhålla att målsägandenas likartade beskrivningar av Anders Lilja och hans handlingssätt ytterligare ökar bevisvärdet av de uppgifter som de var och en har lämnat.

22 22 DOM B Risken för överföring av HIV Anders Lilja har gjort gällande att eftersom hans virusnivåer var så låga och han skötte sin medicinering så var risken för att han skulle överföra smitta så liten att den var försumbar. Enligt hans uppfattning har det därför inte förelegat någon konkret fara för att han skulle överföra sin smitta. Som behandlande läkare för Anders Lilja har Leo Flamholc fört statistik över nivåerna för Anders Liljas virus respektive hjälparceller. Detta har sammanställts i ett diagram. Både Leo Flamholc och professorn Bertil Christensson har uttalat sig om diagrammet och bägge har pekat på att under den aktuella perioden (från hösten 2008 till augusti 2011) har virusnivåerna varierat. De har bägge ansett att detta beror på att Anders Lilja inte har skött sin medicinering. För den slutsatsen talar även uppgifterna i Anders Liljas journaler, som Leo Flamholc har redogjort för särskilt, om den oro som Leo Flamholc kände för att Anders Lilja inte tog sina bromsmediciner i enlighet med vad han hade ordinerat eftersom han inte kom och hämtade sin medicin när han skulle. Det ska påpekas att det presenterade diagrammet inte utgör en kurva där virusnivåerna kan avläsas för varje given tidpunkt utan en redovisning av uppmätta virusnivåer vid respektive provtillfälle. Bertil Christensson och Leo Flamholc har bägge framhållit att den som är smittad inte kan känna till sin virusnivå annat än i efterhand. Om nivåerna ligger kontinuerligt på en låg nivå under en längre tid finns det dock fog för att tro att nivåerna varit låga även mellan provtagningstillfällena. Så har inte varit fallet ifråga om Anders Lilja. Bertil Christensson har redogjort för möjligheterna att överföra HIV-smitta vid sexuella kontakter. Av hans uppgifter framgår bl.a. följande. Även om virusnivån skulle vara så låg att den betecknas som omätbar så finns det alltid risk för överföring av smitta. Det beror på att virusanlag alltid finns lagrade i kroppen hos den som

23 23 DOM B en gång blivit smittad. Arvsmassan hos ett virus kan därför överföras av den som är smittad. Därmed kan också förutsättningarna för utveckling av virus överföras till den som t.ex. har samlag med en HIV-smittad person. Det finns nya studier som visar att smittrisken kan minimeras. De bygger på kartläggning av heterosexuella par som lever i en långvarig relation, som har skött sin medicinering och som använt skydd vid samlag. Vidare framgår av Bertil Christenssons uppgifter att även om virusnivån är av betydelse är det inte den enda faktorn som avgör om smittan kommer att överföras. Mottagligheten för smitta hos partnern är också av stor betydelse, Anders Liljas prover visar på variationer i hans virusnivåer. Både Bertil Christensson och Leo Flamholc angett att detta berott på avbrott i medicineringen. Smittrisken därför varierat. Det finns också viss oklarhet kring med vilken frekvens Anders Lilja lämnat blodprov. Det finns därför sammantaget inte underlag för att säga att Anders Liljas virusnivåer varit mycket låga under någon längre period. Redan av den anledningen kan Anders Lilja inte haft kännedom om smittrisken var högre eller lägre vid ett visst tillfälle. Han har därför inte någon gång kunnat förlita sig på att smittrisken varit låg. Bertil Christensson och Leo Flamholc har också förklarat att när en HIV-smittad person har inlett behandling med bromsmediciner är den behandlingen livslång. Det går inte att göra uppehåll i behandlingen eftersom det då kan uppkomma resistensproblem. Leo Flamholc har förklarat att det aldrig har varit aktuellt att göra uppehåll i Anders Liljas medicinering. Detta motsäger Anders Liljas uppfattning om att han gjorde uppehåll i sin medicinering på Leo Flamholcs inrådan. Sammanfattningsvis framgår det alltså av de redovisade uppgifterna att oavsett hur låga virusnivåer som Anders Lilja hade vid respektive samlag och oavsett om han hade skött sin medicinering så fanns det alltid en konkret risk för att han kunde

24 24 DOM B överföra sin smitta till någon av målsägandena. Anders Liljas virusnivåer varierade mellan provtagningstillfällena. Det har framkommit att det bl.a. berodde på att han inte hade skött sin medicinering. Uppsåtsfrågan och brottsrubriceringen Tingsrätten har funnit att utredningen ger fullt stöd åt att Anders Lilja har haft samlag med var och en av målsägandena A-H i den omfattning som angetts i åtalet. Han har inte informerat någon av dem om att han är HIV-smittad och han har inte använt kondom vid något av samlagen. Som också framgått har det funnits en risk för att Anders Lilja skulle överföra smitta. Anders Lilja har haft god kännedom om sin smitta och de risker och förhållningsregler som har varit förknippade med denna. Trots det har han inte följt de regler som gällt. En fråga som är avgörande för hur hans handlande ska betecknas i straffrättslig mening är om Anders Lilja handlat med uppsåt eller inte. För ansvar för försök till grov misshandel krävs att det är klarlagt att Anders Lilja hade uppsåt att överföra smittan. Inom straffrätten finns olika former av uppsåt. Direkt uppsåt är den grundläggande formen och innebär att gärningsmannen handlar med avsikt att uppnå en viss effekt. Utredningen ger, enligt tingsrättens uppfattning, inget stöd för att det var Anders Liljas avsikt att överföra sin smitta till någon av målsägandena. En annan form av uppsåt är det s.k. likgiltighetsuppsåtet. I korthet innebär det att även om det inte kan slås fast att gärningsmannen handlade för att uppnå en viss effekt så var hans handlande typiskt sett av så farligt slag att det med stor sannolikhet förelåg en risk för att effekten skulle inträda. Om någon exempelvis skjuter en annan person mot huvudet eller kroppen eller hugger någon med kniv mot bröstet eller mellangärdet är sannolikheten mycket stor för att offret i vart fall blir allvarligt skadad. Om gärningsmannen utför en sådan typiskt sett farlig handling antas han

25 25 DOM B eller hon har varit likgiltig till om effekten av handlingen inträder eller ej. I sådana situationer föreligger ett likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten har redan slagit fast att Anders Lilja var väl insatt i de risker som var förknippade med hans smitta i samband med samlag. Han visste att han måste använda kondom och att han måste informera sina partners i förväg. Trots dessa insikter har han brutit mot detta vid ett mycket stort antal tillfällen. Han har alltså inte fäst något större avseende vid sitt handlande. Som framgick nyss har det s.k. likgiltighetsuppsåtet hittills främst tillämpats ifråga om handlingar där sannolikheten att en viss effekt inträder är mycket stor eller till och med oundviklig. På den punkten skiljer sig de handlingar som Anders Lilja har gjort sig skyldig till eftersom risken för smittöverföring varit förhållandevis liten. Detta framgår redan av den omständigheten att det i målet är klarlagt att Anders Lilja har haft ett mycket stort antal oskyddade samlag med åtta olika personer utan att någon av dem har blivit smittad. Högsta domstolen har i en dom den 6 april 2004 prövat frågan om uppsåt i samband med sexuella kontakter mellan en HIV-smittad person och andra. Frågan om uppsåt ska bedömas med utgångspunkt i hur gärningsmannen sett på sitt handlande. Enligt tingsrättens mening innebär det att förutsättningarna för att tillämpa ett likgiltighetsuppsåt ifråga om de aktuella gärningarna är avsevärt mindre än vid gärningar av det slag som nämndes inledningsvis. För att gärningsmannen ska kunna betraktas som likgiltig krävs att han utför en handling trots att han känner till att handlandet typiskt sett medför en mycket stor risk för att effekten kommer att inträda. Ifråga om Anders Lilja förhåller det sig på motsatt vis. Såvitt utredningen visar måste Anders Lilja, med hänsyn till sin kunskap om HIV, ha förstått att det fanns risk för att han skulle kunna överföra smittan till någon av målsägandena. Han har uppenbarligen inte brytt sig om detta. Samtidigt har han haft fog för att tro att risken

26 26 DOM B var liten, även om den inte var obefintlig. För att kunna säga att Anders Lilja var likgiltig krävs, enligt tingsrättens mening, att det med säkerhet kan slås fast att han skulle ha handlat som han gjorde alltså haft oskyddade samlag utan att informera respektive målsägande i förväg även om han förstod att risken för att han skulle överföra sin smitta var mycket stor. Detta är i och för sig ett hypotetiskt resonemang men varken av Anders Liljas egna uppgifter eller av de uppgifter som Leo Flamholc och Lena Hansson har lämnat om sina kontakter med Anders Lilja finns stöd för att så skulle ha varit fallet. Flera av målsägandena har också uttryckt att de inte trodde att Anders Lilja ville smitta dem. Det gör att tingsrätten inte anser att det finns förutsättningar för att säga att Anders Lilja var likgiltig i fråga om han överförde sin smitta till målsägandena. Då det varken förelåg något direkt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt hos Anders Lilja kan gärningarna inte betecknas som försök till grov misshandel. En alternativ beteckning för de gärningar som Anders Lilja har gjort sig skyldig till är brottet framkallande av fara för annan i 3 kap. 9 brottsbalken. I den straffbeläggs grovt oaktsamma handlingar som innebär att gärningsmannen utsätter någon annan för bl.a. allvarlig sjukdom. Som framgått av Bertil Christenssons och Leo Flamholc uppgifter är HIV en livslång sjukdom som innebär betydande inskränkningar i den drabbades livsföring men som kan hållas tillbaka med hjälp av medicinering. Under sådana förhållanden är den som regel inte längre som dödlig, vilket var fallet för några decennier sedan. HIV har hittills betraktats som en sådan allvarlig sjukdom som avses i bestämmelsen i 3 kap. 9 brottsbalken. Av de hörda läkarnas uppgifter framgår att detta inte förändrats även om studier på senare tid visar att smittrisken under vissa betingelser kan minimeras. Tingsrätten bedömer därför att Anders Lilja genom sitt handlande har utsatt de åtta målsägandena för fara för allvarlig sjukdom.

27 27 DOM B Den avslutande frågan är om hans handlande varit grovt oaktsamt. I den frågan hänvisar tingsrätten till vad som tidigare sagts om att Anders Lilja hade god kännedom om sin HIV-smitta och helt införstådd med de förhållningsregler som gällde för honom om han skulle ha samlag. Trots det har han utsatt målsägandena för fara för att smittas genom att vid ett mycket stort antal tillfällen ha oskyddade samlag utan att i förväg informera om sin smitta. Oavsett Anders Liljas avsikter ifråga om smittöverföringen kan hans handlande inte betraktas som annan än grovt oaktsamt. Anders Lilja ska därför dömas för framkallande av fara för annan ifråga om vart och ett av de tillfällen som han haft samlag med målsägandena under de tider som anges i åtalet. Påföljd Det risktagande som Anders Lilja under flera års tid utsatt andra för vid ett mycket stort antal tillfällen är av så allvarligt slag att någon annan påföljd än fängelse inte kan bli aktuell. Tingsrätten har, efter samråd med parterna, den 10 januari i år beslutat att det inte finns behov av att låta Anders Lilja genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Om Anders Lilja hade varit äldre än 21 år när brotten begicks bedömer tingsrätten att straffvärdet för brottsligheten motsvarar fängelse ett år. Anders Lilja var dock bara 17 år vid de första samlagen med E och de flesta samlagen skedde innan han hade fyllt 20 år. Detta ska beaktas när fängelsestraffets längd bestäms. Med hänsyn till det bedömer tingsrätten att Anders Lilja ska dömas till fängelse åtta månader. Häktning Anders Lilja har varit frihetsberövad sedan den 24 augusti förra året; först som tvångsisolerad och sedan som anhållen och häktad. Med tanke på vad som framkommit om Anders Liljas beteende och att han under flera års tid har haft ett stort antal oskyddade samlag med åtskilliga partners finns det en risk för fortsatt brottslighet. Å andra sidan har stor uppmärksamhet riktats mot honom, både i hans när-