BASFAKTA

Transkript

1 Promemoria Landfakta - Sudan 1. BASFAKTA Land: Republiken Sudan/Al-Jumhuriya al-sudan Huvudstad: (ca invånare) Landets yta: km Befolkning: (census 2009) / ( , UNDP 2007) Medellivslängd: 58 år (män och kvinnor, 2009) Valuta: Sudanesiskt Pund (SDG): 1SDG = 3 SEK Statskick: Republik, förbundsstat Statschef: President Omar Hassan Ahmad al-bashir Regeringschef: President Omar Hassan Ahmad al-bashir Utrikesminister: Deng Alor Kuol Större pol partier: I o m fredsavtalet mellan Norra och Södra Sudan från 2005 bildades en enhetsregering (GoNU) bestående av president Bashirs NCP och Södra Sudans SPLM/A. Viktigaste oppositionspartier är Ummapartiet, Democratic Union Party (DUP) och Hassan al-turabis Popular Congress Party (PCP). Nästa allmänna val: President-, parlaments- och regionalval ägde rum i april En folkomröstning om Södra Sudans självständighet ska enligt fredsavtalet ska äga rum i januari BNP/capita: USD (2008) BNP tillväxt: 3,8 % (2009) Inflation: 12,9 % (2009) Budgetunderskott i andel av BNP: -0,9 % (2003) Utlandsskuld: miljoner USD (2007)

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(10) Sysselsättning: 7,415 miljoner (1996): 80% i jordbrukssektorn, 13% i tjänstesektorn och 7% inom industrin (1998) Arbetslöshet: 18,7% (2002) Mottaget officiellt bistånd: miljoner USD (2007) Viktigaste näringar: Olja - står för 65% av landets inkomster. Jordbrukssektorn sysselsätter ca. 80% av befolkningen och bidrar till en tredjedel av BNP. Därefter textilier, cement, tvål, destillering, skor. Valutareserv: miljoner USD (2004) 2. HISTORISK BAKGRUND Sudans förkoloniala historia är knuten till Egypten och sträcker sig från kungariket Kush i norr och de kristna staterna i söder till de självständiga Funj- och Fursultanaten i öster och väster. Turkiet invaderade landet 1821, men tvingades tillbaka av Mahdist-revolutionen ( ). Efter mahdismens fall sökte Egypten öka sitt inflytande i Sudan vid sidan av Storbritannien. Från 1899 fram till självständigheten lydde Sudan under gemensam brittisk-egyptisk förvaltning. Efter första världskriget växte den sudanesiska befolkningens nationalism och Sudan blev självständigt Militärkupper har dominerat Sudans inrikespolitik sedan dess. Efter de första trevande åren av självständighet grep militären makten i en kupp i november Den militära regimen varade i sex år. Efter parlamentsvalen 1959 tillträdde en demokratisk regering under ledning av Ummapartiet. Men samhällskrisen och kriget i Södra Sudan (se nedan) föranledde ytterligare en militärkupp under ledning av överste Jaafar Nimeiri, som grep makten Nimeiris år vid makten präglades av storskaliga projekt i socialistisk anda. Nimeiri löste även (om än tillfälligt) konflikten med Södra Sudan. Differentieringen mellan Norra Sudans arabdominerande delar och Södra Sudans företrädelsevis afrikanska befolkning inleddes redan under den koloniala perioden. I och med självständigheten 1956 accentuerades

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(10) problemen. Den s k sudaniseringen av befolkningen skapade oro i landets södra delar och utgjorde en grogrund för uppror. År 1958 började Abbouds pro-arabiska regim uppmuntra till konvertering till islam samt ersatte engelska med arabiska i skolundervisningen. Förändringarna, som också bidrog till ökade trakasserier och diskriminering av oliktänkande, ökade missnöjet i Söder. Våldsamheterna spred sig och 1962 bröt inbördeskriget ut. Stridigheterna varade fram till februari 1972, då Nimeiris regim ingick ett fredsavtal i Addis Abeba med den sydsudanesiska separatiströrelsen Anyanya. Freden blev dock kortvarig och 1983 bröt konflikten mellan Norr och Söder ut på nytt. I ledningen för upproret stod den karismatiske ledaren John Garang med det nygrundade Sudan People s Liberation Movement/Army (SPLM/A). Landets fördjupade kris ledde till ett växande missnöje bland befolkningen och i april 1985 störtades Nimeiri av en ny militärjunta. Val hölls 1986 och en parlamentarisk regering ledd av Ummapartiets Sadiq al-mahdi styrde landet i knappt fyra år. Den 30 juni 1989 störtades Sadiq al-mahdis regering av en militärjunta under ledning av generalen Omar Hassan Ahmad al-bashir. Den radikalt islamistiska regimen förbjöd alla politiska partier förutom det egna National Islamic Front, NIF (omdöpt till National Congress Party, NCP 1998). År 1996 valdes Bashir till president. Bashir återvaldes år 2000 i val som bojkottades av oppositionen. Från maktövertagandet 1989 och fram till slutet av nittiotalet var islamisten Hassan al-turabi Bashirs närmaste man, politiskt och religiöst. Paret gick skilda vägar i en bitter maktkamp år Turabi är sedan dess partiledare för ett av landets främsta oppositionspartier, PCP.

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(10) 2001 intensifierades fredsförhandlingarna mellan regeringen i Norr och Södra Sudans gerillarörelse SPLM/A som inletts 1994 under IGAD:s ledning. Fredsförhandlingarna resulterade 2005 i ett allomfattande fredavtal (Comprehensive Peace Agreement CPA) och slutet på Afrikas längsta inbördeskrig. Endast några månader efter det att fredsavtalet trätt i kraft omkom SPLA/M:s ledare John Garang i en helikopterolycka. Parallellt med fredsprocessen i Söder eskalerade dock våldet i Darfur, där etnisk afrikanska rebeller i början av 2003 tog till vapen mot den arabiskdominerade regeringen. Konflikten har lett till avfolkning i stor skala, samt anklagelser om etnisk rensning och folkmord. Enligt FN har minst personer dött och 2,9 miljoner har fördrivits från sina hem. Konflikten beskrivs ofta i förenklade termer som en en etnisk konflikt mellan afrikaner och araber, men är betydligt mer komplex och handlar bl a om marginalisering och utnyttjande av knappa naturresurser. Sudan hade goda relationer till västvärlden fram till sexdagarskriget i Mellanöstern 1967, då landet närmade sig sovjetblocket. Efter 1971 vände sig Sudan åter västerut, men när Gafaar Nimeiri 1983 införde muslimsk lag i hela landet fördömdes detta i väst. Landet isolerades ytterligare när Sudan vägrade fördöma Iraks invasion av Kuwait Efter att under 1990-talet ha varit en sträng islamistisk stat med band till internationell terrorism öppnade sig Sudan efter millennieskiftet åter mot omvärlden och en bilateral överenskommelse mot terrorism mellan USA och Sudan trädde i kraft. 3. POLITISKA LÄGET Sedan juli 2005 lyder Sudan under en övergångsförfattning. Den bygger på fredsavtalet CPA som ingicks år 2005 och består av en federal samlingsregering med deltagande från både NCP och SPLM/A och ett provisoriskt federalt parlament.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(10) Av fredsavtalet och övergångsförfattningen framgår att Sudan fram till folkomröstningen år 2011 då Södra Sudan ska rösta om självständighet - är en federation bestående av två delstater (Norra- och Södra Sudan) som administrerar sina egna sakärenden, samtidigt som den tidigare federationen finns kvar med 25 delstater. Av dem hör 10 till Södra Sudan. Nationella val skulle enligt föreskrifterna i CPA ha ägt rum före 9 juli På grund av brister i föreberedelserna ägde valet istället rum april Omar al-bashir vann presidentvalet för hela Sudan, medan Salva Kiir, som efterträdde John Garang som ledare för SPLM/A vann presidentvalet i Södra Sudan vilket tillika gör honom till vice-president i hela Sudan. Norra- respektive Södra Sudan har enligt CPA separata författningar, regeringar, arméer, lagstiftningar och huvudstäder vid sidan av övergångsförfattningen, med en gemensam federal försvarsstyrka (Joint Integrated Units, JIUs). Oljeintäkterna delas mellan Norr och Söder. Ett stort antal frågor som bör lösas innan det att övergångsförfattningen slutar gälla i juli 2011 förblir dock olösta, bl a gränsdragningen mellan Norr och Söder, fördelningen av statsskulden, medborgarskap och resursfördelning. År 2005 beslutade FN:s säkerhetsråd att hänskjuta situationen i Darfur till den internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC). I februari 2008 utfärdade ICC arresteringsorder för ministern för humanitära frågor Ahmad Haroun och milisledaren Ali Kushayb. Den 14 juli 2008 begärde chefsåklagaren vid ICC att en arresteringsorder också skulle utfärdas mot president Bashir för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten i Darfur. Den 4 mars 2009 utfärdade Förundersökningskammaren en arresteringsorder för president Bashir vilken dock inte omfattade folkmordsbrottet. Den sudanesiska reaktionen lät inte vänta på sig och i mars 2009 utvisades 13 internationella frivilligorganisationer och ytterligare tre nationella organisationer tvingades avbryta sin verksamhet i landet. Förundersökningskammaren ska, efter det att kammarens första beslut överklagats, på nytt ta ställning till om

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(10) häktningsorden ska omfatta anklagelserna om folkmord. Frågan om president Bashir kommer att åtalas för folkmord är således fortfarande utestående. Vid sidan av konflikterna i Söder och Darfur pågår en långvarig konflikt mellan regeringen och folkgruppen Beja i Östra Sudan. Området är strategiskt viktigt på grund av kusten mot Röda havet och oljehamnen Port Sudan. Samtidigt är Östra Sudan den fattigaste och kanske mest underutvecklade landsdelen. Under eritreansk ledning undertecknades ett fredsvtal under 2006, Eastern Sudan Peace Agreement (ESPA). Genomförandet av detta går dock långsamt. 4. EKONOMISKA LÄGET Sudan var länge ett av Afrikas allra fattigaste länder. Sedan exploateringen av olja inleddes i slutet av 1990-talet har dock ekonomin växt kraftigt med en BNP-tillväxt på mer än 10% under 2006 och Sedan 1997 har landet tillsammans med IMF arbetat för att genomföra makroekonomiska reformer, inklusive en rörlig växelkurs, ökad skatteindrivning, avregleringar och privatiseringar. Jordbruksindustrin förblir viktig och anställer 80% av arbetskraften i landet, trots att endast en tredjedel av Sudans yta är odlingsbar. Konstbevattning saknas i stora delar av landet, och beroendet av regn gör risken för torka och missväxt överhängande. Matbrist råder mer eller mindre ständigt i vissa regioner sedan 1980-talet, bland annat i Darfur. Före millennieskiftet drabbades Sudan vid flera tillfällen av svältkatastrofer. På många håll föder man upp boskap: kameler, getter, får och kor. Från självständigheten fram till millennieskiftet hade Sudan underskott i handelsbalansen med utlandet. De ständiga underskotten täcktes med lån och bistånd. En vändpunkt kom år 2000 då oljeexporten vände underskotten till överskott. Sudans viktigaste handelspartner är i dag Kina, som våren Sudan producerade troligen omkring fat råolja per dag Landet var därmed det året Afrikas till storleken sjätte största oljeproducent (efter Nigeria, Algeriet, Libyen, Angola och Egypten).

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(10) köpte två tredjedelar av Sudans olja. Sudan är ett av få länder som har ett handelsöverskott i förhållande till Kina. Trots att oljan under de senaste åren bidragit mest till landets ekonomiska tillväxt, utgör intäkterna från jordbrukssektorn mer än en tredjedel av BNP. Vidare bör noteras den alltmer växande omsättningen inom servicesektorn. Tillförlitliga siffror över den ekonomiska situationen är svårtillgängliga, bland annt på grund av att Sudan använder 1982 som bas-/utgångsår för BNP-tillväxt och att siffrorna inte återspeglar omsättningen vilken genereras av den omfattande informella ekonomin. I oktober 1997 införde USA omfattande handels- och finansiella sanktioner mot Sudan. I maj 2007 utökade George Bush de ekonomiska sanktionerna till följd av den sudanesiska regeringens fortsatta delaktighet i konflikten i Darfur. Den ekonomiska planeringen i Sudan domineras av kortsiktighet, då den till stor del formas efter och är beroende av NCP:s kortsiktiga politiska strävanden. Motkrafter som verkar för långsiktig ekonomisk planering i landet utgörs av bestämmelser i CPA om den ekonomiska politiken, IMF:s verksamhet i Sudan samt långivare och utländska investerare. Efterverkningarna av den globala ekonomiska recessionen fortsätter att märkas av i Sudan. Framförallt går detta att konstatera i ett minskat intresse för utländska investeringar i landet, en generellt sett minskad kreditvillighet samt ett lägre världsmarknadspris på olja. För närvarande ser regeringen i, tillsammans med IMF, över möjligheten att utöka skattbasen samt inskränka omfattningen av sådana verksamheter som fram till dags dato varit undantagna skattskyldighet. Ytterligare delar av det IMF-program som håller på att implementeras går ut på att diversifiera den sudanesiska ekonomin, framförallt som ett led i att minska beroendet av oljan som förväntas utgöra 59 procent av de statliga inkomsterna under (exklusive utländskt bistånd). I Södra Sudan

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(10) bekräftas detta beroendet av förhållandet att intäkterna från oljan under motsvarande period uppgår till hela 98 procent av de statliga inkomsterna. Vidare går IMF:s reformprogram ut på att återuppbygga den internationella valutareserven (som fär närvarande motsvarar mindre än två månaders importutgifter), förbättra flexibiliteten av den rörliga växelkursen, förstärka de finansiella institutionerna samt det långsiktiga målet att upprätta allmänhetens förtroende för det offentliga finansiella systemet. Sudan ligger efter vad gäller återbetalningen av lån till både multi- och bilaterala kreditgivare. Landet kommer förmodligen inte att komma i fråga för någon skuldavskrivning vilket främst anses bero på det politiska klimatet, framförallt den fortsatt allvarliga situationen i Darfur. Regeringen planerar att kompensera det nuvarande skattemässiga underskottet samt utgifter förknippade med infrastrukturprojekt med utökade lån från länder i Mellanöstern, Kina och Indien. Prognosen för denna typen av lån ser dock mörk ut i dagsläget, främst på grund av den allmänna försiktigheten som drabbat kreditgivare i och med den globala recessionen. Regeringen har dessutom förbundit sig i förhållande till IMF att begränsa denna typen av lån. Vid sidan av de ekonomiska reformprogram som IMF driver i samarbete med regeringen bör även nämnas de omfattande ekonomiska medel från internationella givare som huvudsakligen fördelas i olika (utvecklings)program runt om i landet av närvarande FN-organ och internationella/nationella organisationer. 5. SVERIGES FÖRBINDELSER Sveriges permanenta officiella närvaro i Sudan har varit sporadisk sedan slutet av sextiotalet då en svensk chargé d affaires (Bengt Rösiö) verkade i. Därefter sköttes kontakterna länge via sidoackerditering från Kairo resp. Addis Abeba. Sveriges ambassad i öppnade våren Ambassadör Jan Sadek överlämnade sina kreditivbrev till president

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(10) Bashir den 14 oktober Under sommaren 2010 förväntas den nya kanslibyggnaden stå klar för inflyttning. Ambassaden har för närvarande sju utsända från Sverige. Ett konsulat, vars huvudsakliga versamhet består i utredningar kring familjeanknytningsärenden, är beläget i. Honorärkonsul är Ahmed Elneferdi. Det svenska utvecklingssamarbetet med Sudan inleddes för mer än 25 år sedan. I juni 2008 antogs en strategi för samarbetet år av den svenska regeringen. De övergripande målen för det svenska stödet är fredlig utveckling, respekt för mänskliga rättigheter, ett demokratiskt samhällsstyre, varaktig försoning och nationell enighet. Det svenska biståndet under de kommande åren är ämnat att stödja genomförandet av fredsavtalet CPA, dels genom stöd till de två gemensamma givarfonder som upprättats specifikt för detta syfte (Multi-Donor Trust Funds), dels genom stöd till demokratiseringsprocessen, fredsbyggande och tillhandahållandet av sociala tjänster med ett fokus på hälsa. Det humanitära stödet till Sudan ska snabbt och flexibelt kunna justeras uppåt och nedåt i förhållande till behov. Sveriges import från Sudan uppgick 2009 till 18 miljoner SEK och exporten till 674 miljoner SEK. Mosvarande siffror under 2008 var för importen 7,1 miljoner SEK och exporten miljoner SEK. Den dramatiska minskningen av exporten tycks främst vara en följd av sjunkande oljepriser och Sudans minskade köpkraft. Den svenska exporten består framförallt av produkter från trä-, papper- och kartongindustrin samt produkter för telekommunikation. Ericsson bedriver en relativt omfattande verksamhet i Sudan, vilken främst ägnar sig åt utbyggnaden av nätverk för mobil kommunikation. Svenska missionsorganisationer verksamma i Sudan är Pingstmissionen och Svenska Kyrkans mission genom Lutherhjälpen. Svenska enskilda organisationer som bedriver verksamhet i Sudan är bland andra Rädda Barnen

10 Sveriges Ambassad Promemoria 10(10) och Svenska Röda Korset genom Internationella Röda Korset (IFRC). Det finns även en svensk-sudanesisk vänskapsförening med lokaler i. Dåvarande biståndsminister Carin Jämtin besökte Sudan år Nuvarande biståndsminister Gunilla Carlsson besökte Sudan i april 2007 samt i mars Statssekreterare Joakim Stymne besökte Sudan i januari Sidas generaldirektör Anders Nordström besökte Sudan i februari 2010.