Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris.

Transkript

1 I den här uppgiften kommer ni att få fördjupa er i några enskilda människoöden från olika delar av världen. Det är handlar om människor som på olika sätt fått sina mänskliga rättigheter kränkta. UPPGIFT Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris. Börja med att dela fallen mellan er. Alla ska ha ett fall var. Läs igenom var sitt fall och presentera dem sedan för varandra i gruppen. När ni presenterar fallen ska ni kortfattat beskriva landet där det har hänt och sedan förklara för de andra vem personen är och vad som har hänt. När ni har presenterat alla fall för varandra sammanställer ni information i matrisen. Svara kortfattat på frågorna: vad har hänt, varför har det hänt och var det har hänt genom att fylla i matrisen. Diskutera sedan: På vilket sätt tycker ni att personerna har fått sina mänskliga rättigheter kränkta. Se kapitel fyra i texten De kan döda mig när som helst - om dödsstraff, tortyr och rättsäkerhet. Vad i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har myndigheterna struntat i när det gäller Natalia, Iwao Hussain och Lubna? Sammanfatta och fyll i matrisen! Vilka konsekvenser tror ni dödsstraff, tortyr och bristande rättsäkerhet kan få på samhället som helhet och dess utveckling? Det finns många länder i världen där dödsstraff, tortyr, kroppsbestraffningar, försvinnanden och godtyckliga gripanden förekommer. Vad kan man göra för att stödja de människor som får sina rättigheter kränkta? Försök att komma på exempel! VARFÖR? Enligt ämnesplanen i samhällskunskap ska kurserna samhällskunskap 1a1 och 1b ge möjlighet att utveckla kunskaper om de mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ.

2 Natalia Hakamada Hussain Lubna Vad har hänt? Varför har det hänt? Vart har det hänt? Hur bryter det mot mänskliga rättigheter?

3 Natalia Estemirova Att engagera sig för de mänskliga rättigheterna kan vara livsfarligt. Natalia Att engagera sig för de mänskliga rättigheterna kan vara livsfarligt. Natalia Estemirova blev mördad för sitt arbete med att dokumentera övergrepp. Natalia Estemirova var människorättsaktivist i delrepubliken Tjetjenien. Hon arbetade på Memorial, en organisation som dokumenterar kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Den 15 juli 2009 fördes Natalia Estemirova bort när hon var på väg till sin arbetsplats i Groznyj, Tjetjeniens huvudstad. Senare samma dag hittades hennes kropp. Hon hade blivit skjuten. Veckorna före mordet arbetade hon med två känsliga fall. Det ena handlade om en utomrättslig avrättning utförd av polisen och det andra rörde en ung man som försvunnit från ett sjukhus, medan han vaktades av en polis. Memorial publicerade flera uttalanden om dessa människorättskränkningar och Natalia blev intervjuad av olika medier om fallen. Fem dagar före mordet, kallades hon till Tjeteniens ombudsman för mänskliga rättigheter. Han berättade att Memorials senaste uttalanden upprört många högt stående personer i Tjetjenien och sade: Förhoppningsvis kommer inget att hända dig. Men förstår du att du utsätter dig själv för stora risker?. Det har gått flera år sedan mordet, men fortfarande har ingen ställts till svars. Utomrättslig avrättning: En utomrättslig avrättning är när någon avrättas utan en rättslig prövning och en dödsdom. Med 140 miljoner invånare sträcker sig Ryssland från Indiska Oceanen i öst till Östersjön i väst. Ryssland är en federation som består av flera republiker. I den del av Ryssland som kallas för Norra Kaukasus finns det rebeller i flera delrepubliker som kämpar för självständighet från Ryssland. Islamister genomför attentat och angriper civila och myndigheterna har svarat med tortyr, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar. När Sovjet föll samman 1991 utropade sig Tjetenien som självständigt. Men det accepterades inte och efter flera krig har republiken förblivit en del av Ryssland. Människorättsaktivister och oberoende journalister som granskar militären, polisen och myndigheternas agerande tar stora risker. Flera har råkat illa ut, gripits av polisen och i vissa fall till och med mördats. Men få ställs till svars för dåden.

4 Hakamada Iwao I Japan används dödsstraff. Dödsdömda fångar avrättas genom hängning. I över 40 år har den dödsdömde Iwao Hakamada suttit i dödscell mördades en man, hans fru och deras två barn. Familjens hus brändes ner. Mannen som mördades var chef på en fabrik som tillverkade Miso en japansk sojaprodukt. På fabriken arbetade proffsboxaren Iwao Hakamada. Han greps som misstänkt för morden. I tjugo dagar förhördes Hakamada av polisen. Ingen advokat närvarade och till slut erkände han morden. I rättegången var ett av de viktigaste bevisen mot honom några kläder som hittades i en av fabrikens tankar med flytande soja. På kläderna fanns blod från offren och kläderna påstods tillhöra Hakamada. Han dömdes till döden. Men det fanns flera frågetecken kring bevisningen. Hakamada tog tillbaka sitt erkännande och hävdade att polisen misshandlat och tvingat honom till att bekänna morden. De blodiga kläderna som hittades var för små för Hakamada. Åklagaren förklarade detta med att de måste ha krympt när de låg i sojatanken. Enligt Hakamadas advokat var också kniven som skulle ha använts vid mordtillfället för liten för att åstadkomma sådana skador. Och den dörr i offrens hus som han skulle gått in och ut igenom var hela tiden låst. Hakamada har försökt att få till stånd en ny rättegång, men utan resultat sade en av domarna - som var med under rättegången - att han trodde att Hakamada var oskyldig. DNA-tester har utförts på kläderna som hittades i sojatanken. Dessa tester har inte kunnat fastställa att kläderna har använts av Hakamada. I Japan verkställs dödsstraff genom hängning. Avrättningar utförs i hemlighet. De dömda och deras anhöriga vet alltså inte när straffet ska verkställas. Den dömde får reda på det samma dag som avrättningen ska äga rum och de anhöriga informeras först efter det har skett. Fångarna lever därför i total ovisshet. De vet att de ska avrättas men inte om det är imorgon, om fyra eller fyrtio år. Ovissheten leder till stor psykisk ohälsa bland de dödsdömda. Under 2012 hängdes tre personer i Japan.

5 Hussain Salem Mohammad Almerfedi Gripen med aldrig dömd: Hussain Salem Mohammad Almerfedi har suttit inlåst i nästan tio år på Guantánamobasen, men aldrig ställts inför rätta. Hussain lämnade sitt hem i södra Jemen Han ville ta sig till Europa där drömmen om ett bättre liv hägrade. Hussain mutade en vakt vid Pakistans ambassad i Jemen och fick ett visum så att han kunde resa till Pakistan. Där stannade han flera veckor och bodde på organisationen Jama at Tablighis gästhem. Jama at Tablighi är en organisation som sprider islam genom att missionera. På gästhemmet anlitade Hussain en man för att hjälpa honom att bli insmugglad i Iran. De reste till Iran. Men istället för att fortsätta genom landet till Turkiet åkte de till den iranska staden Mashad. Där stannade de i en månad. Därefter reste de vidare till Irans huvudstad Teheran. I december 2001 greps Hussain av iransk polis och anklagades för att spionera åt USA. Han överlämnades till Afghanistan i ett fångutbyte fördes han av amerikansk militär till Guantánamobasen. USA menar att Hussain arbetade åt terroristorganisationen al-qaida i Iran. Gästhemmet han bodde på drivs av en organisation som som enligt USA stödjer terrorism. USA tror inte heller på att Hussain ville resa till Europa. För han reste inte genom Iran mot Turkiet - utan i fel riktning till staden Mashad. När han greps av iransk polis hade han dessutom dollar på sig. Hussain förklarar detta med att han helt enkelt följde mannen som han hade betalat för att hjälpa honom vidare på resan mot Europa. Hussain har aldrig ställts inför rätta tog hans advokat hans fall till en federal domstol i USA. Domaren kom fram till att det saknades trovärdiga bevis för att Hussain skulle ha arbetat för al-qaida i Iran. Att USA håller honom inlåst är därför olagligt. USA:s regering överklagade och domarens bedömning underkändes. Hussains advokat har försökt få USA:s högsta domstol att ta upp fallet men de vägrar. Efter terrorattentaten den 11 september 2001 inledde USA Kriget mot terrorismen. Terrorism är aldrig acceptabelt, men i jakten på misstänkta terrorister har USA struntat i grundläggande rättsliga principer. Människor som misstänkts för terrorism har gripits i flera länder runt om i världen och förts till amerikanska militärbaser där de har utsatts för tortyr. Ett av de kändaste fånglägren är Guantánamobasen, som ligger på en liten del av Kuba som USA arrenderar. I januari 2002 fördes de första fångarna dit. Flera av dem har gripits godtyckligt, i hemlighet och utsatts för tortyr. I oktober 2012 satt 166 personer på Guantánamobasen. En majoritet av dem har suttit där i mer än nio år utan varken åtal eller riktig rättegång.

6 Lubna Ahmad al-hussein Att bära byxor är inget man gör ostraffat i alla fall inte i Sudan. Lubna Ahmad al-hussein dömdes till fängelse på grund av sina kläder. Den 3 juli 2009 greps 13 kvinnor på restaurangen Umm Kulthum, i Riyadh, öster om huvudstaden Khartoum. Deras brott: omoraliska kläder. I Sudan är det olagligt att bära oanständiga eller omoraliska kläder som kan reta upp allmänhetens känslor. De omoraliska kläder som de 13 kvinnorna på restaurangen hade på sig var byxor. Tio av kvinnorna erkände brottet och dömdes till tio piskrapp och 250 sudanesiska pund i böter. Men tre av kvinnorna vägrade att erkänna sig skyldiga till brott. En av dem var Lubna Ahmad al- Hussein. Hon krävde istället sin lagliga rätt till advokat. En viktig anledning var att hon ville uppmärksamma hur kvinnor diskrimineras i Sudan. Hon bjöd in 500 journalister och vänner till rättegången och i en intervju med TV-kanalen al-arabyia förklarade hon att hon inte tänkte låta sig piskas för att ha burit helt vanliga kläder utan att de fick se på när straffet utdelades. Många samlades utanför rättssalen för att visa sitt stöd. En del misshandlades av polisen. Lubna Ahmad al- Hussein dömdes till en månads fängelse och 500 pund i böter. Hon vägrade att betala borgen och sattes i ett kvinnofängelse. Men journalisternas fackförening betalade borgen mot hennes vilja och hon släpptes fri. Lubna Ahmad al-hussein slapp spöstraff. Men många kvinnor i Sudan gör inte det. Amnesty har dokumenterat flera fall där kvinnor har dömts till 40 eller 50 piskrapp. Piskningen utförs ofta direkt i rättegångssalen, utan att kvinnorna får tillgång till en advokat. Sudan är ett fattigt land i Afrika söder om Egypten. Efter många års konflikter bröt sig de södra delarna ut ur Sudan och den självständiga staten Sydsudan bildades. Sudan styrs av Omar Hassan al-bashir som grep makten i en militärkupp Den första tiden efter kuppen präglades styret av en radikal islamistisk ideologi, vilket har tonats ner något under senare år till förmån för arabisk nationalism. Under 1990-talet infördes sharia-lagar. Barnäktenskap är vanligt och de flesta kvinnor i Sudan är könsstympade. Det är ett könssegregerat samhälle där män och kvinnor lever skilda liv