Den långa vägen till fred. om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den långa vägen till fred. om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 1"

Transkript

1 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 1

2 Förord Den 9 januari år 2005 undertecknades ett efterlängtat fredsavtal mellan Sudans regering och Sudans befrielsearmé (splm). Ett av Afrikas längsta inbördeskrig var över, men i samma stund vidtog också utmaningen att förverkliga en hållbar fred i enlighet med avtalet. Under den långa och svåra väpnade konflikten medverkade Svenska kyrkan inom ramen för sitt ekumeniska engagemang i flyktingarbete, humanitära insatser, fredsprocessen, kapacitetsstärkande aktiviteter samt informationsarbete i Sverige. Under det årtionde för att övervinna våldet som Kyrkornas världsråd lanserade år 2001 (Decade to Overcome Violence) har Svenska kyrkans arbete intensifierats. I dag bidrar Svenska kyrkan bl.a. till återuppbyggnadsarbetet i södra Sudan och den ekumeniska övervakningen av genomförandet av fredsavtalet samt respekten för mänskliga rättigheter. Den kristna kyrkan i Sudan har djupa rötter. De går tillbaka till ett kristet Nubien som existerade mellan år 540 och 1540 samt riket Kush, som låg uppströms första katarakten i Nilen och kristnades på 500-talet. Islamiseringen av Sudan började i mitten av 600-talet. Både kristendomen och islam har alltså funnits mycket länge i Sudan. I dag är 6 procent av Sudans 34 miljoner invånare kristna och en stor del lever i södra Sudan. De konflikter vi sett i Sudan sedan dess självständighet har ofta haft andra underliggande orsaker än religiösa faktorer, även om religionen använts som argument. Med denna skrift vill vi ge en bakgrund till dagens Sudan med dess politiska aktörer och dess politiska utveckling. Men framför allt vill vi lyfta fram det freds- och försoningsarbete som kyrkorna i Sudan tillsammans med regionala och internationella partner engagerat sig i för att skapa ett nytt, jämlikt, rättvist och fredligt Sudan. Karin Lexén Policychef på Internationella avdelningen

3 1. Historisk bakgrund Från 1821 till in på 1880-talet var Sudan ockuperat av Egypten. Motiven var att idka slavhandel, rekrytera soldater till armén och få arbetskraft till bomullsproduktionen. Khartoum blev provinshuvudstad och centrum för de sudanesiska slavköpmännen. Slavhandeln nådde sin kulmen på 1860-talet. Man beräknar att över slavar exporterades till Egypten, framför allt till servicesektorn. Det ledde till en kraftig försvagning av de afrikanska folken i söder, varifrån en stor del av slavarna hämtades. Till sist lyckades den brittiska anti-slaverirörelsen få till stånd ett avtal mellan England och Egypten om att bekämpa slavhandeln, som så småningom förbjöds. Problemet och följderna av slavhandeln lever dock ännu. Den gjorde att södra Sudan inte genomgick någon statsbildningsprocess. Den kan också förklara att sydsudaneserna gjorde uppror 1956, när nordsudanesiska politiker tog över makten. Den dagsaktuella Janjawidmilisens härjningar i Darfur påminner på många sätt om de slavhandlare som spred skräck i södra delen av Sudan på och 1800-talen. Egypten drev en stark moderniseringspolitik, delvis efter europeisk modell. Den ledde så småningom till ekonomisk kris och uppror i Sudan. En av ledarna för upproret, Muhammad Ahmad ibn as-sayyid Abd Allah, utropade sig till mahdi (dvs frälsare). Han förklarade heligt krig mot otrogna européer och mot härskareliten i Kairo. Det egyptiska styret i Sudan föll, och en islamistisk teokrati bildades. I slutet av 1890-talet hade såväl Frankrike som Storbritannien planer på att bilda stora sammanhängande välden i Afrika. Storbritannien och Egypten gjorde 1897 en gemensam attack för att störta mahdiststaten och få fördel framför Frankrike. Mahdiarmén besegrades, och Storbritannien och Frankrike gjorde upp ett fördrag som fastslog att Nilens avvattningsområde skulle ligga under brittiskt styre. Därigenom säkrade Storbritannien tillgången till Suezkanalen som hade invigts I det avtal som Storbritannien slöt med Egypten, det s k Condominium rule, 1899 fastställdes Sudan som det ser ut i dag. Administrativt delades landet in i en nordlig och en sydlig del. Lokala hövdingar skötte den brittiska administrationen. Utvecklingen i norr gynnades, där britterna satsade på den arabiska eliten, bland annat genom utbildningsväsendet. Men i söder gavs inget stöd till utveckling. Britternas främsta intresse var Nilens vatten. Från olika håll i norra Sudan började man resa krav på självständighet. Vid en rådgivande församling 1946 diskuterades landets framtid, men utan någon deltagare från södra Sudan. Men man argumenterade för att södern skulle ingå i ett enat Sudan. Den brittiska administrationen i söder protesterade, men vid en konferens i Juba 1947 där frågan diskuterades, beslöt man acceptera ett enat Sudan. De första parlamentsvalen hölls 1953, då Nationalist Union Party fick de flesta rösterna. Partiet förordade en federation med Egypten. Men federationen blev inte av, utan i stället utropades det självständiga Sudan den 1 januari Missnöjet i södra Sudan som kände sig marginaliserat, växte dock och inbördeskrig bröt ut mellan nord och syd. Kriget mellan nord och syd upphörde 1972, och i ett avtal beslöts att de tre sydsudanesiska provinserna skulle få regional självständighet. Men inte mycket av det som överenskommits i fredsavtalet förverkligades och under de följande åren kom landet in i en allt djupare ekonomisk kris. 4 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

4 Missnöjet i söder blossade upp igen, förstärkt av att regimen 1983 införde vissa sharialagar. Den fundamentalistiska riktningen inom islam fick allt större inflytande i Sudan, inte minst genom kontakterna med den politiska och religiösa väckelserörelsen, det Muslimska brödraskapet i Egypten. Ur den bildades det politiska partiet Nationella islamiska fronten, vars ledare är Hassan al-turabi. En ny militärjunta tog makten 1989 under general Omar al-bashir. Den verklige ledaren var dock al-turabi, som hade starkt stöd bland juntamedlemmarna. Militärregimens grepp om landet hårdnade, och det politiska och humanitära förtrycket förvärrades. Bedömare betraktar 1990-talets diktatur i Sudan som en av världens hårdaste. Maktkampen mellan Bashir och Turabi hårdnade i slutet av 1990-talet gjorde Bashir statskupp, införde undantagstillstånd och stängde nationalförsamlingen, där Turabi var talman. Ett år senare arresterades Turabi och satt i fängelse till sommaren Sudan har aldrig haft en varaktig demokrati. Regimskiftena har under 1900-talet nästan undantagslöst skett genom stats- och militärkupper. Olika politiska partier och grupperingar har ibland förbjudits och ibland varit tillåtna. Fredsavtalet mellan norra och södra Sudan som undertecknades i januari 2005 var ett viktigt steg i landets historia. Mycket av framtiden beror på vad som händer de närmaste sex åren fram till folkomröstningen, och när södern bestämmer om man ska fortsätta att ingå i Sudan eller bilda en egen stat. Men freden inom Sudan är inte bara en fråga om förhållandet mellan norr och söder. Någon har sagt att det gällde nord-syd i går, Darfur i dag och östra Sudan i morgon. En rättvis fördelning av makt och resurser är en förutsättning för en fredlig utveckling i hela landet. Utvecklingen inom oljeutvinningen är också en nyckelfråga, där även utländska intressenter spelar en betydande roll. UTRIKESPOLITIK Sudans förhållande till Egypten har växlat genom tiderna och ibland varit varmt, ibland kyligt. Egypten ansåg till exempel inte att Sudan borde bli en självständig stat, eftersom det då var en egyptisk provins, men 1982 hade länderna planer på att bilda en union. Relationerna till Libyen har också växlat mellan fiendskap och vänskap tog Sudan parti för Eritreas självständighet och kom därmed i konflikt med Etiopien. Under talet tog Sudan emot stora skaror av flyktingar från Eritrea. Relationen mellan Uganda och Sudan har länge varit spänd. De senaste åren har den kristet fundamentalistiska milisen Herrens motståndsarmé (lra) i norra Uganda saboterat bistånd och utvecklingsarbete i södra Sudan. På grund av kriget och den hårdföra islamistiska regimen har Sudan länge varit isolerat från stora delar av världssamfundet. usa och eu har infört eller hotat med sanktioner. När de stora oljefyndigheterna i Sudan började exploateras fanns bland annat Kina med bland de intressenter som ville vara med och utveckla produktionen. Sudan är nu en av Kinas viktigaste handelspartner i Afrika. I stor utsträckning beror den framtida utvecklingen av landets internationella relationer dels på vad som händer inom oljeutvinningen och dels på om Sudan lyckas skapa en hållbar fred och demokrati. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 5

5 DE POLITISKA AKTÖRERNA Nationella islamiska fronten (NIF), numera kallad Nationella kongresspartiet (NCP) Den mest utmärkande aktören i det senaste decenniets inrikespolitik. Partiet har suttit vid makten sedan statskuppen 1989 och leds formellt av president Omar Hassan al-bashir. I NIF:s maktövertagande användes religionen som en viktig faktor. Partiet bildades 1960 och är en utbrytargrupp ur det radikala Muslimska brödraskapet med rötter i Egypten Islamismen hävdar att islam inte bara är en religion utan också ett politiskt system som styr statens juridiska, ekonomiska och sociala inriktning. Sudan ska vara en islamistisk stat byggd på sharialagar och inte en sekulär stat. nif/ncp representerar bara en mindre del av islamiskt tänkande. Sudan People s Liberation Movement/Army (SPLM/A) Bildades 1983 av officerare och soldater som var från södra Sudan men tjänstgjorde i den sudanesiska armén. Dessa bröt sig ut och bildade under ledning av överste John Garang en motståndsrörelse vars syfte var betydligt bredare än autonomi för södern. Argumenterade för att Sudan behövde införa en sekulär konstitution och bli en demokratisk, multietnisk och multireligiös stat. Den första sydsudanesiska rörelsen som hade ett politiskt program för Sudan. splm har inte förordat ett delat Sudan men rätten att själv bestämma över sitt öde. Rätten till självbestämmande är också en av de grundläggande målsättningarna för splm, och den har lagts fast i de fredsförhandlingar och överenskommelser som slutits under de senaste åren. National Democratic Alliance (NDA) Bildades 1995 i Asmara. Är ett samarbetsorgan för oppositionen i norr, inklusive politiska partier, fackförbund och ett antal väpnade grupper (exempelvis från marginaliserade regioner i norr, som t.ex. Beja Congress). splm/a från södra Sudan ingår i denna allians. Gruppen verkar för att Sudan ska vara en federal stat, att en folkomröstning ska avgöra om sharialagstiftning ska tillämpas och att inga politiska partier får vara religiöst grundade. Justice and Equality Movement (JEM) Bildades 2001 av intellektuella islamister. Har ett politiskt program för hela Sudan och inte endast för Darfur. Rörelsen ansluter sig till en islamistisk ideologi men anser att islamisk lag inte ska gälla för ickemuslimer. Har en etnisk dimension med kopplingar till Chad. jem är medlem av Eastern Front, en rebellrörelse som är aktiv i östra Sudan utmed gränsen mot Eritrea. jem är inte medlem av Nationella demokratiska fronten, som är en paraplyorganisation för oppositionsgrupperna. 6 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

6 Sudan Liberation Army/Sudan Liberation Movement (SLA/SLM) Bildades i början av 2000-talet. Fram till 2003 kallades rörelsen Darfur Liberation Front (dlf). dlf ville att Darfur skulle bli självständigt från Sudan. sla/m vill skapa ett enat, demokratiskt Sudan. Man eftersträvar också större politisk självständighet och kräver att regeringsmakten ska fördela landets resurser mer rättvist. Strävar efter ett sekulärt Sudan. sla är medlem av den Nationella demokratiska fronten. spla/m har militärt stött sla. Janjawiid Rörelsen består av krigare med arabisk bakgrund (namnet betyder ungefär beväpnade män till häst ) från Baggarafolket, som ursprungligen är nomader. De strider mot de bofasta jordbrukande stammarna, som ibland kallas svarta. Båda dessa grupper har emellertid negroida drag, talar arabiska och är muslimer. Den sudanesiska regeringen stöder den väpnade milisgruppen Janjawiid inte officiellt men i praktiken. Under 2003 genomförde de två rebellrörelserna Sudan Liberation Movement/Army och Justice and Equality Movement attacker mot statliga militära mål i Darfur i västra Sudan, för att uppmärksamma regionens politiska och ekonomiska marginalisering. Som ett svar på dessa attacker ökade Janjawiids offensiver. Beja Congress Bildades 1964 av högutbildade invånare och framstående personer i Beja-området i östra Sudan för att tillvarata regionens intressen. Under president Numeiris regim begränsades Beja Congress inflytande. Efter 1985 ökade partiets betydelse, bl. a i samband med de förändringar som ägde rum i Beja. Regionen blev allt mer urbaniserad och människor från andra områden flyttade dit under inbördeskriget i Etiopien och Eritrea samt torkan i västra Sudan. Under dessa nya ekonomiska och sociala förhållanden blev Beja Congress ett till synes enhetligt politiskt parti. I realiteten har det alltid funnits en uppdelning mellan en vänsterbetonad inriktning som förbinds med kommunistpartiet, och en mer traditionalistisk, som allierade sig med det islamistiska Ummapartiet. Har varit medlem av nda men ansåg att de inte fick sina frågor tillgodosedda i fredsfördraget och lämnade nda. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 7

7 2. Kyrkornas roll i fredsarbetet Av Sudans befolkning på 34 miljoner människor är 62 procent muslimer, 16 procent kristna, och 22 procent utövar traditionella religioner. Kristendomen har flest anhängare i södra Sudan, där ungefär hälften är kristna. Sudans kristna råd och Nya Sudans kristna råd är de två största paraplyorganisationerna och omfattar de flesta kyrkor med ungefär fyra miljoner medlemmar. Med den basen har man möjlighet att fylla en stor funktion i samhället. SCC Sudans kristna råd, Sudan Council of Churches, scc, bildades scc omfattar en stor bredd av kyrkor, från katoliker och ortodoxer till pingstvänner, och är därmed en paraplyorganisation för de flesta kristna grupperna i Sudan. Man har verksamhet i sex regioner, Bahr el Ghazal, Upper Nile, Equatoria, Blue Nile, Northern Sudan och Western Sudan. Inte förrän 1972 började scc någon egen verksamhet, vilket skedde som en del av Addis Abeba-överenskommelsen (fredsfördraget). Sedan mitten av 1970-talet har bistånd, katastrofhjälp och flyktingarbete varit den dominerande uppgiften för scc i samarbete med utländska organisationer. scc har framför allt bidragit med humanitär hjälp till flyktingarna från Etiopien och Eritrea i östra Sudan samt till internflyktingarna från södra Sudan som finns i läger runt Khartoum. Man hade även ett stort arbete med flyktingar från Idi Amins Uganda under slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet. Däremot har rådet inte alltid fungerat som det stöd till de olika medlemskyrkorna som man hoppades och inte heller varit tydligt i sin roll som språkrör gentemot den sudanesiska regeringen. Eftersom scc arbetar i norra Sudan har man en politiskt mycket känslig situation. Från senare hälften av 1990-talet intar scc dock en mer öppet kritisk hållning till den sudanesiska regeringen. scc vill också vara tydlig med att man har ett uppdrag i det sudanesiska samhället, även om kristendomen är en minoritetsreligion. Ett viktigt led när man planerar för framtiden är att bygga upp sin egen och medlemskyrkornas kapacitet. Man betonar också vikten av att arbeta med de etniska konflikterna och den diskriminering man upplever från den arabiska och islamiska majoriteten. Inom scc finns ett nationellt kvinnoprogram, där man försöker lyfta upp fredsfrågorna för att bli en aktiv del av fredsarbetet. Men som i många andra sammanhang är kvinnorna marginaliserade, och det är inte lätt att få stöd för deras arbete. De senaste åren har man satsat på att lyfta fram kvinnornas roll i kyrka och samhälle, och kvinnoprogrammet är det största nationella program scc har. scc stöder interreligiös dialog mellan kristna och muslimer, om också i mindre skala. Man uppmuntrar sina medlemskyrkor att få igång denna typ av dialog, som är en förutsättning för förståelse och tolerans. Efter fredsöverenskommelsen i januari 2005 har kyrkorna i Sudan ställts inför en rad nya utmaningar, men det tar tid innan man hittar sin roll under de förändrade förutsättningarna. NSCC Nya Sudans kristna råd (New Sudan Council of Churches, nscc) bildades 1990 i Torit i södra Sudan. Under inbördeskriget kunde scc bara verka i Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 9

8 områden som kontrollerades av regeringen. nscc blev därför ett komplement som kunde verka i de områden som kontrollerades av splm/a. nscc ses officiellt som en del av scc, men har hittills i praktiken varit en självständig organisation. Den primära målsättningen för nscc är att stärka sammanhållningen och främja rättvisa, fred, försoning och mänskliga rättigheter. nscc stöds ekonomiskt av ett antal internationella organisationer. nscc har hittills haft sitt kontor i Nairobi, Kenya, men är nu på väg att flytta till Juba i södra Sudan. På sikt är det meningen att scc och nscc ska gå samman och bli ett kristet råd. nscc har i större utsträckning än scc kunnat vara ett stöd för de lokala medlemskyrkorna, inte minst i deras lokala försoningsarbete. Även efter fredsöverenskommelsen har nscc varit mer stabilt och lättare funnit nya arbetsformer. Målsättningen är att alla aktiviteter ska leda till en fredlig samexistens mellan de olika etniska grupperna i södra Sudan. Såväl Sudans kristna råd som Sudans nya kristna råd är viktiga aktörer i fredsprocessen. Redan 1996 gjorde kyrkorna ett upprop för fred och deklarerade att de stod enade i sitt fredsarbete. År 1999 gjordes ett nytt upprop som hävdar att kyrkorna fortfarande står enade bakom fredssträvandena. Dokumentet pekar dels på grundorsakerna till konflikten, dels på kyrkornas uppgift i fredsarbetet och vilken vision man har om ett fredligt Sudan. Man lyfter också fram ett antal konkreta åtgärder som behövs för att skapa detta samhälle. Dokumentet är undertecknat av företrädare för de båda kristna råden. Med hänvisning till den engelska översättningen av bibelordet i 2 Mos 10:3, ( Let my people go ), gjorde kyrkorna år 2002 ett uttalande, Let my people choose, som starkt förespråkar södra Sudans rätt till självbestämmande. I uttalandet sägs bland annat att konflikten i grunden handlar om rättvisa och inte om landets enhet. I ett land där rättvisa råder finns det inga motiv eller skäl till splittring eller uppdelning. Det är orättvisan som splittrar familjer, stammar och länder. Bakom uttalandet står Sudans katolska biskopskonferens, den episkopala och den presbyterianska kyrkan i Sudan samt de båda kristna råden. nscc har i större omfattning än scc arbetat med försoning mellan grupper i södra Sudan genom att stödja kyrkorna i detta arbete. Som exempel på vad nscc hittills har uppnått kan nämnas en fredsöverenskommelse 1994 mellan två etniska grupper i södra Sudan och en försoningskonferens mellan Didingafolket och splm/a. År 1999 lyckades Wunlitkonferensen få slut på en åtta år lång konflikt mellan Nuer- och Dinkafolken i södern. I dessa konferenser har nscc använt sig av gräsrotsprocesser som kallas People to People Peace Initiatives. Bakgrunden till detta arbete var att kyrkorna i södra Sudan allt tydligare insåg att den humanitära hjälp som nådde människorna under kriget aldrig kunde förändra situationen i grunden, så länge man inte hade fred. År 1997 ägde ett möte rum mellan nscc och splm, den så kallade Yeidialogen. Syftet var att uppnå starkare samarbete för fred och bättre livsvillkor i södern. I samband med detta möte fick nscc mandat att leda fredsarbetet på gräsrotsnivå i södra Sudan. Man satsar på att stärka de lokala krafterna, bland annat genom ekumeniska centra i de olika regionerna. För att förstärka arbetet med People to People Peace Initiatives möttes år 2001 i Kisumu, Kenya, ett brett spektrum av deltagare från det civila samhället i södra Sudan: politiker, intellektuella och traditionella ledare. Mötet bojkottades dock av spla, då de upplevde att de förlorat kontrollen över lokala fredsprocesser som de annars försökte nyttja för att utöka sitt inflytande. nscc å andra sidan var mån om att tydliggöra sitt oberoende av spla. Inom fredsarbetet People to People har nscc gett ut ett arbetsmaterial med metodik, steg för steg-modeller och praktisk handledning. Man har också publicerat en historik om arbetet i södra Sudan med underrubriken En folkets fred av folket för folket. Som ett erkännande av detta arbete tilldelades 2003 nscc:s generalsekreterare Haruun Ruun det prestigefyllda the Spirit of Raoul Wallenberg Humanitarian Award för sina och nscc:s insatser i fredsbyggandet i södra Sudan. Priset överlämnades av kronprinsessan Victoria vid en ceremoni i Philadelphia i USA. Eftersom scc verkade i de områden som kontrollerades av centralregeringen, var rådet begränsat i sin rörelsefrihet i fredsarbetet. Det har emellertid varit en betydande aktör för den humanitära hjälpen. scc har också en enhet för fred och påverkansarbete, som har rapporterat om olika former av övergrepp. Under perioden kom också Youth Peace Building Initiative (ypbi) till stånd, med stöd från Allafrikanska kyrkokonferensen (aacc). Målgruppen för ypbi är ungdom mellan 18 och 35 år, som utgör 60 pro- 10 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

9 cent av befolkningen. De är den åldersgrupp som är mest berörd av våld, antingen som förövare eller som offer. Det är därför extra viktigt att de blir motiverade att förändra samhället. ypbi anordnar workshops och utbildningar både för individer och för fredsteam. Man stöder också kristen-muslimsk dialog. aacc har initierat och utarbetat en handledning i fredsarbete bland ungdom. Den används både av scc och i andra länder. ypbi i Sudan har fem centra: Khartoum, Juba, Wau, Malakal och El Obeid. Arbetet på nationell nivå leds av scc:s ungdomssamordnare i Khartoum. År 2005 arrangerade ypbi, scc, Sveriges Kristna Råd och Svenska kyrkan en kurs på Hållands folkhögskola inom ett utbytesprojekt för ungdomar från Sudan och Sverige. Projektet ingår i Kyrkornas världsråds Årtionde för att övervinna våldet i världen. Kyrkornas roll i fredsprocessen är fortsatt viktig. Deras styrka är att kunna genomföra fredsavtal på lokal nivå och fungera som en länk mellan gräsrötterna och den officiella politiken. Sommaren 2005 hölls en stor kyrkokonferens i Uganda på temat Att bygga fred i Sudan genom ett förenat kyrkligt ledarskap. Målet med konferensen var att göra kyrkoledarna i Sudan bättre rustade att möta de utmaningar som situationen i landet bjuder. De katolska och episkopala biskoparna i Sudan stod bakom konferensen, men inbjudan gick till samtliga kyrkor inom de båda kristna råden. scc har en stor uppgift i att försöka hitta vägar till ett konstruktivt försoningsarbete i det muslimska norr. Man anordnar inter-religiösa dialogmöten, där muslimer och kristna träffas för att se hur man kan bygga en framtid tillsammans. Dessutom är man en stor aktör i det humanitära arbetet bland internflyktingarna. Kyrkorna är en enorm tillgång och en tydlig aktör för att bygga ett nytt Sudan, men deras kapacitet är begränsad. CEAS OCH ERRADA - INSTRUMENT FÖR KYRKORNAS HUMANITÄRA ARBETE De båda kristna råden har var sitt organ för sin hjälpverksamhet. scc arbetar huvudsakligen genom Ecumenical Relief Rehabilitation and Development Agency (errada) och nscc genom Church Ecumenical Action in Sudan (ceas). errada bildades 1988 och arbetar framför allt med katastrofhjälp, primärhälsovård och hiv/aids. ceas grundades 1996 och är ett ekumeniskt konsortium som består av katolska Caritas Internationalis, Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd och Sudans båda kristna råd. ceas arbetar alltid tillsammans med andra organisationer, båda lokala och internationella. SUDAN ECUMENICAL FORUM Sudans kristna råd och Nya Sudans kristna råd arbetar tillsammans med ekumeniska partner genom nätverket Sudan Ecumenical Forum (sef). Det bildades 1994 inom ramen för Kyrkornas världsråd för att göra det möjligt för de sudanesiska kyrkornas representanter att föra en dialog med systerkyrkor och partner i andra länder. Medlemmarna i sef träffas vid årliga möten på olika platser i världen. Samtalen inom Sudan Ecumenical Forum, där Svenska kyrkan deltar, handlar om försoning mellan folken i södra Sudan, stöd till fredsprocessen och ökad medvetenhet i omvärlden om situationen i Sudan. Inför de sudanesiska fredsförhandlingarna utsåg sef en ekumenisk representant som deltog i samtalen och mötte företrädare för Kenya, Storbritannien och Norge, som var de ledande nationerna i förhandlingarna. sef spelade en avgörande roll i det lobby- och påverkansarbete som ledde fram till fredsavtalet i januari SUDAN FOCAL POINT Sudan Focal Point (sfp) är ett redskap för Sudan Ecumenical Forum i dess ansträngningar att föra samman Sudans kyrkor med sina internationella partner. sfp bildades i Köpenhamn i mitten av 1990-talet. Den europeiska grenen av Sudan Focal Point har numera sitt säte i Hildesheim, Tyskland. Den afrikanska grenen av sfp tillkom inte förrän 1999 och har sitt säte i Nairobi, Kenya. Termen focal point, brännpunkt, ger en bra beskrivning av verksamheten. sfp samlar och analyserar information om Sudan från olika källor och gör regelbundna genomgångar. De sprider information internationellt, men ser det också som en viktig uppgift att ge information till Sudan. LIV OCH FREDINSTITUTET Det internationella ekumeniska Liv och fredinstitutet (Life & Peace Institute, lpi) bedriver forskning om internationella konflikter utifrån ett kristet-etiskt perspektiv. lpi:s huvudkontor finns i Uppsala, ett regionalkontor för arbetet på Afrikas horn (lpi/hap) i Nairobi, Kenya, och två lo- Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 11

10 kalkontor i Kongo Brazzaville respektive Kongo Kinshasa (Bukavu). lpi:s forskning och fredsarbete äger framför allt rum på Afrikas horn (Somalia, Sudan, Etiopien och Eritrea) och i de båda Kongostaterna. I Sudan samarbetar lpi med de båda kristna råden och med andra organisationer. Man har utvecklat en handledning i utbildning i medborgerliga rättigheter och illustrerat material för demokratiutbildning som används på gräsrotsnivå. lpi stöder nscc:s avdelning för fred och rättvisa, som tog initiativ till fredsarbetet People to People. scc och lpi samarbetar för att stärka kyrkoledarnas förmåga att arbeta med konfliktlösning. lpi stöder också scc:s arbete för att bättre förstå och kontrollera konflikterna i landet. Under 2005 började lpi/hap stödja scc i dess arbete med radiosändningar som informerar om fredsavtalet. Innehållet i avtalet översätts till tio av de största språken som talas i södra Sudan. Detta är en mycket viktig folkbildningsuppgift och ett led i fredsarbetet. att skapa förtroende, återupprätta ekonomin och bygga upp samhället samt förhindra att nya väpnade konflikter uppstår. På det humanitära området är kv som en av grundarna av kyrkornas internationella katastroforgan act, Action by Churches Together, starkt engagerat i bistånds- och katastrofhjälp till Sudan. På senare tid har insatser gjorts bland annat i Darfur i väster, i Gedaref i öster, i södra Sudan och bland flyktingar som börjar återvända. År 2001 lanserade kv det så kallade Årtiondet för att övervinna våld (Decade to Overcome Violence, dov), som pågår till Varje år har ett speciellt tema och ett speciellt geografiskt område i fokus var temat Helande och försoning och Sudan stod i fokus. På dov:s hemsida fanns information om situationen i Sudan och om kyrkornas ansträngningar att nå försoning. KYRKORNAS VÄRLDSRÅD Ända sedan 1971 har Kyrkornas världsråd (kv) varit engagerat i Sudan. kv var då tillsammans med Allafrikanska kyrkokonferensen en av huvudaktörerna för att få till stånd den så kallade Addis Abeba-överenskommelsen som gjorde slut på 17 års inbördeskrig. kv:s nuvarande generalsekreterare Samuel Kobia var under den här tiden speciellt sändebud till Sudan och ägnade stort intresse åt fredsfrågan. Alltsedan dess har kv noga följt utvecklingen i Sudan, inte minst sedan inbördeskriget åter blossade upp Genom olika uttalanden och insatser har man försökt stödja fredsansträngningarna, till exempel genom bildandet av Sudan Ecumenical Forum. Efter fredsavtalet i januari 2005 uttalade kv hela den ekumeniska rörelsens glädje och lättnad över att Sudans regering och spla/splm lyckats nå fram till en överenskommelse. Man uttrycker också sin uppskattning över Inter-Governmental Authority on Development (igad), som drev fredsprocessen framåt. Ett speciellt erkännande går till kyrkorna i Sudan genom de båda kristna råden, som är viktiga aktörer i fredsrörelsen. kv lovar i sitt uttalande att fortsätta följa och stödja utvecklingen i Sudan. Med tanke på de risker och utmaningar som väntar ett samhälle som ska övergå från krig till fred och demokrati presenterar man tolv punkter som bör iakttas för Symbolen för Årtiondet för att övervinna våldet. ALL AFRICA CONFERENCE OF CHURCHES Allafrikanska kyrkokonferensen (aacc) bildades 1963 som en gemenskap av kyrkor i Afrika. aacc har ett basprogram med teologi, mission och evangelisation samt ekumeniska relationer och interreligiös dialog. Därutöver arbetar man med social och ekonomisk rättvisa, hälsofrågor (bland annat hiv/aids) och internationella relationer. aacc:s huvudkontor finns i Nairobi, Kenya. aacc har ett brett engagemang för fredsprocessen i Sudan. Ett exempel är det stöd man har gett till tillkomsten av Youth Peace Building Initiative inom Sudans kristna råd. aacc har ett nära samarbete med Kyrkornas världsråd (kv). Sommaren 2004 gästade en ekumenisk kvinnodelegation från Afrika, Europa och USA Khartoum. De besökte kyrkor, aktivitetscentra och kvinnogrupper för att visa sitt stöd i deras utsatta situation. Deltagarna i delegationen blev imponerade av de sudanesiska kvinnornas styrka och den betydelse deras arbete har för samhället. kv och aacc stod bakom initiativet till resan. 12 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

11 FECCLAHA En önskan att hjälpa till att hitta fredliga lösningar på de långvariga väpnade konflikter som skördar tusentals liv i Stora sjöområdet och på Afrikas horn det var bakgrunden till att Fellowship of Christian Council of Churches in the Great Lakes Region and the Horn of Africa (fecclaha) bildades Bakom initiativet stod kyrkor och kristna råd i Etiopien, Tanzania, Burundi, Kenya, Rwanda, Sudan, Uganda, Kongo och Eritrea med stöd av Allafrikanska kyrkokonferensen och Kyrkornas världsråd. fecclaha:s huvudkontor finns i Nairobi, Kenya. fecclaha:s vision är att länderna på Afrikas horn och i Stora sjöområdet ska grundas på kristna principer om rättvisa, fred och frihet. Man strävar också efter att skapa ömsesidig förståelse i viktiga frågor i regionen, att sprida information, fördela resurser och utveckla internationell solidaritet. För att uppnå dessa mål stöder fecclaha ekumeniskt samarbete och gemenskap i nära samarbete med de lokala kyrkorna. Ett exempel på fecclaha:s engagemang i Sudan var ett solidaritetsbesök som afrikanska kyrkoledare gjorde i augusti 2005 strax efter rebellledaren John Garangs död. Kyrkoledarna ville framför allt stödja och uppmuntra södra Sudan i övervägandena om hur fredsavtalet mellan regeringen och rebellgrupperna ska omsättas i praktiken. Både norra och södra Sudan får fortsatt stöd från fecclaha i fredsprocessen. KYRKORNA/DE KRISTNA I DET ISLAMISKA SUDAN INTERRELIGIÖS DIALOG Trots att regeringen i Khartoum lovar att alla religioner ska respekteras och att alla och envar ska vara fria att utöva sin religion, betraktas islam som statsreligion. De islamiska sharialagar som infördes 1983 ger araber och muslimer fördelar framför andra religiösa grupper. Islam påverkar landets lagar, institutioner och politik. Men det finns också muslimer som oroas av den militanta islam som regeringen utövar. De kristna, som i huvudsak återfinns i södra Sudan, utsätts sedan länge för en tydlig diskriminering. Det handlar också om regelrätt våld, där kyrkor skövlas och bränns. Ännu finns inte full frihet att fira gudstjänst utan trakasserier. Vissa grupper förvägras av religiösa, språkliga och kulturella skäl tillträde till olika utbildningar. Att omvända sig från islam till kristendom är straffbart. På gräsrotsnivå fungerar den interreligiösa dialogen ofta bättre än på officiellt plan. I dagens praktiska verklighet finns inget alternativ. Paradoxalt nog har svälten, våldet och fördrivningen under inbördeskriget gjort att kristna och muslimer lever sida vid sida i de flesta större städer i norra Sudan. Där är samexistensen ganska god. Vardagslivet gör att man förstår varandra bättre, familjer hälsar på hos varandra och barnen leker tillsammans utan motsättningar. De regeringsstödda ansatserna till inter-religiös dialog står i stark kontrast till dessa hoppfulla tecken. De förefaller ofta vara försök att förbättra omvärldens bild av Sudan. Regimens ord och handlingar är ett av skälen till att förtroendet för en officiell dialog är svagt bland de kristna. Samtidigt bör det inom kyrkorna finnas en stor potential för dialog med andra religioner. Kristendomens betoning av lyssnande, lärande, ånger och förlåtelse är grundläggande förutsättningar. Alla religiösa ledare har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel på dialog och inte monolog. Kvinnorna är viktiga aktörer i den inter-religiösa dialogen. Det visar sig inte sällan att de skillnader som förmodas ha religiösa orsaker i stället har kulturell bakgrund. I vardagskontakter, där kristna och muslimer bor som grannar, där barnen leker tillsammans, fungerar relationerna, medan det är svårare att få den formaliserade dialogen att fungera. Utan dialog är Sudans framtida sammanhållning i fara. En fungerande inter-religiös dialog fordrar en atmosfär av frihet, jämlikhet och värdighet. Om de kristna känner sig som andra klassens medborgare finns det risk att de ser självbestämmande i stället för enhet som den enda vägen framåt. Den religiösa öppenhet och tolerans som trots allt finns i Sudan måste omsättas i politisk handling. SVENSKA KYRKANS SAMARBETE MED SUDAN I mitten av 1970-talet började Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (efs) sitt arbete bland flyktingar i Sudan. Omkring 1975 kom stora flykting skaror från Etiopien och Eritrea, dels för att en militärregim tagit över makten i Etiopien och dels för att det pågick ett krig mellan länderna om Eritreas självständighet. På begäran av Sudans kristna råd (scc) beslöt efs att skicka ett katastrofteam för att stödja arbetet bland flyktingarna i Kassala-provinsen i östra Sudan. Allt eftersom fler Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 13

12 flyktingar anlände utvidgades arbetet, och 1978 arbetade efs och scc på 17 platser, bland annat Gedaref som var centrum för arbetet. Under perioden var efs även engagerat i arbete bland människor från Idi Amins Uganda som flydde till södra Sudan. Sedan 1997 är efs utlandsarbete en integrerad del av Svenska kyrkans internationella verksamhet. Flyktingströmmen från Etiopien och Eritrea fortsatte i mitten av 1980-talet, eftersom kriget trappades upp. Dessutom drabbades många av den svåra torkan. I slutet av 1980-talet fanns över en miljon flyktingar i Sudan. efs fick också uppdraget att hantera hjälpsändningar med förnödenheter som svenska regeringen skänkte. Men flyktingsituationen permanentades och biståndet gick från katastrofhjälp till långsiktigt utvecklingsarbete där människorna blev mer delaktiga i sin egen utveckling. Ungefär vid denna tidpunkt uppstod spänningar i samarbetet mellan scc och efs. Efter förhandlingar och omstrukturering av arbetet beslöts att efs skulle ta ansvar för lägret Um Rakuba med ca flyktingar men att även fortsätta stödja scc:s arbete på andra platser. Men scc hade fortfarande det övergripande ansvaret för hela flyktingarbetet i östra Sudan. efs arbete i Um Rakuba upphörde Men man har fortsatt att ge ett betydande stöd till scc:s verksamhet som omfattar utbildning, hälso- och sjukvård, vatten och sanitet, kvinno- och ungdomsarbete samt katastrofinsatser. Svenska kyrkan har genom Lutherhjälpen varit engagerad i olika former av stöd till Sudan sedan mitten av 1960-talet. Under perioderna av inbördeskrig har stora insatser gjorts genom katastrofbistånd. Stöd till återuppbyggnadsarbete framför allt i södra Sudan har också getts, bland annat genom Lutherska världsförbundets fältkontor i Malakal. I verksamheten ingick utveckling av jordbruk och bevattningsmetoder, alternativa energikällor, hälsovård och byggande av skolor och hälsocentraler. Genom Kyrkornas världsråd har Lutherhjälpen också stött återuppbyggnad och flyktingarbete. När Lutherhjälpen i slutet av 1990-talet inledde ett närmare samarbete med ett begränsat antal länder var Sudan ett av dem. Man byggde upp en särskilt nära relation med sina partner, i det här fallet kyrkorna genom scc och nscc. Att underlätta möjligheterna för fred var ett primärt mål. Lutherhjälpen stöder också scc med kompetensutveckling inom ekonomisk planering och redovisning. En viktig aspekt av Svenska kyrkans arbete är att sprida information och bilda opinion om situationen i Sudan. I början av 2000-talet när oljebolagens, däribland svenska Lundin Oil, verksamhet i södra delen av Sudan var som mest omdiskuterad, var Svenska kyrkan en av de främsta aktörerna för att föra fram de sudanesiska kyrkornas ståndpunkt: Först fred, sedan olja och med det utveckling. Svenska kyrkan samarbetar med och stödjer Sudan Ecumenical Forum Gudstjänst i Lui stift. Foto: Madeleine Anderberg Vattenhämtning, Lui stift. Foto: Madeleine Anderberg 14 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

13 och Sudan Focal Point som arbetar med frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. Under 2004 anslog Lutherhjälpen drygt tre miljoner kronor till katastrofbistånd och återuppbyggnadsarbete i Sudan. Förhoppningen är att människor efter fredsavtalet ska kunna få ett bättre och värdigare liv. Många internflyktingar väntas återvända hem. Infrastrukturen som på många håll är helt förstörd behöver byggas upp. Förnödenheter, till exempel utsäde och fiskeredskap, delas också ut som starthjälp till de återvändande. Svenska kyrkan har genom Lunds stift ett vänstiftsförhållande med Lui stiftet i södra Sudan. De har utbyte genom seminarier och besöksresor. Margaret Abudayo Tingwa besökte Lunds stift och Världens fest i Västerås i augusti 2005 och Maria Sandell, redaktör på Kyrkokansliet i Uppsala, fick en intervju med henne: En röst från södra Sudan Många års krig i Sudan har gjort att landet skulle kunna liknas vid ett väl medfaret vrak som går på bara fälgarna. Men bilen går! Den stora viljan till förändring och de fantastiska insatserna från många sudaneser gör att det finns hopp inför framtiden. Margaret Abudayo Tingwa är både rektor och präst båda arbetena är helt oavlönade! Hon är från Lui stiftet, det stift som är vänstift med Lunds stift. Hur överlever du? Jag gräver, säger Margaret med ett skratt. Det är bokstavligt talat sant. Det är genom att själva odla så mycket som möjligt av sin mat som många överlever i Sudan i dag. Det gäller alla samhällsklasser. Behovet av utbildade lärare är enormt i Sudan Många års krig i Sudan har påverkat precis allt, berättar Margaret. Därför finns det till exempel knappt några utbildade lärare. Behovet av pastorer är också oerhört stort. Margaret är själv rektor för en högstadieskola för flickor fyra dagar i veckan, måndag till torsdag. Fredag till söndag arbetar hon som pastor. Båda arbetena är helt oavlönade och förhållandena är mycket knappa. Margaret berättar att det är svårt att bedriva bra undervisning när det är brist på nästan allt, inte bara skolböcker utan också sådana grundläggande saker som papper och pennor. Vad tror du då om Sudans framtid! Hur ska landet komma på fötter igen? Det viktigaste är fred och försoning, säger Margaret. Barnsoldaterna behöver stöd så att de inte tar till vapen igen. De många människor som är flyktingar och som nu återvänder behöver också stöd. De kan bli självförsörjande bara de får hjälp i början. By i Lui stift. Foto: Madeleine Anderberg Margaret Abudayo Tingwa och Marian Peter, Sudan Focal Point europé vid Världens fest, Västerås, Foto: Jim Elfström/IKON Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 15

14 3. Internationella aktörer IGAD Inter-Governmental Authority on Development (igad) är en regional samarbetsorganisation med huvudkontor i Djibouti. igad består av medlemsstaterna Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Sudan, Uganda och Somalia. Organet kom till 1996 och ersatte det tidigare Inter-Governmental Authority on Development and Drought (igadd). Det nya igad arbetar med livsmedelssäkerhet och miljövård, fred och säkerhet samt ekonomiskt samarbete och integration började igadd arbeta med konflikthantering och försökte genom förhandlingar få slut på kriget i Sudan. Ett permanent sekretariat inrättades i Nairobi, Kenya, för att understödja fredsprocessen. År 1997 gjordes avgörande framsteg i fredsprocessen. Khartoumregimen utsattes för politiskt, diplomatiskt och ekonomiskt tryck från omvärlden och gick med på fortsatta förhandlingar. I juli 2002 kunde den så kallade Machakos-överenskommelsen mellan regeringen och spla undertecknas, vilket slutligen ledde fram till fredsavtalet den 9 januari AU Afrikanska Unionen (African Union, au) bildades 2002, delvis med eu som förebild, men har också drag av Europarådet och fn. Den omfattar hela Afrika utom Marocko. Unionens syften är att främja demokrati, mänskliga rättigheter och utveckling, i synnerhet genom ökade utländska investeringar i Afrika. au har sitt säte i Addis Abeba, Etiopien. I samband med Darfurkrisen i Sudan sände au ursprungligen 300 soldater till Darfur för att skydda observatörerna från au. I slutet av 2005 har man 7000 soldater ute men planerar för att under 2006 öka till au:s uppgift i Darfur är att övervaka att avtalet om eldupphör från april 2004 efterlevs och att bidra till att öka säkerheten för att möjliggöra den humanitära hjälpen. Man stöder också de förtroendeskapande åtgärder som vidtas av det internationella samfundet och parterna i konflikten. I de fredsbevarande styrkorna ingår även rådgivare från Sverige. Nigeria, au:s ordförandeland 2005, har lett fredsförhandlingar om Darfur den s.k. Abujaprocessen. EU På grund av inbördeskriget och de bristande mänskliga rättigheterna i Sudan avbröt Europeiska unionen, eu, 1990 sitt utvecklingssamarbete. Under 2002 ansåg eu att verkliga förbättringar hade gjorts och förklarade sig redo att normalisera relationerna och återuppta samarbetet så snart fredsavtalet var signerat. I januari 2005 undertecknade Sudan och Europeiska unionen ett avtal om att återuppta utvecklingssamarbetet efter femton års uppehåll. I det nya avtalet utlovade eu 50 miljoner euro i direkt bistånd och gjorde en utfästelse om ytterligare 400 miljoner euro i långsiktig hjälp, under förutsättning att både Sudans regering och södra Sudan respekterar fredsöverenskommelsen och även återställer freden i Darfur. Sedan krisen i Darfur uppstod har eu:s kontor för katastrofbistånd, echo, ökat både sina ekonomiska anslag och sin närvaro på fältet. Under 2004 anslogs närmare 58 miljoner euro. Såväl eu som fn har arbetat hårt för att öka medvetenheten hos det internationella samfundet om krisen i Darfur. eu har upprepade gånger uppmanat Sudans regering att skapa förutsättningar för en meningsfull humanitär insats i regionen. 16 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

15 FN Förenta nationerna, fn, har på nära håll följt och stött de regionala fredsinitiativen under igad. fn och igad gjorde 1999 en gemensam insats för att få liv i fredsprocessen, vilket ledde till att förhandlingarna tog ny fart. År 2002 besökte fn:s generalsekreterare Sudan. Genom Operation Lifeline Sudan ledde fn ett omfattande humanitärt arbete i olika delar av landet som dels led av krigets följder och dels av torka på vissa håll och översvämningar på andra. Efter fredsavtalet i början av 2005 antog fn:s säkerhetsråd tre resolutioner om Sudan. Man beslutade skicka en fredsbevarande styrka på man till södra Sudan för att övervaka fredsprocessen. I den andra resolutionen beslutades om begränsade sanktioner mot Sudan. Frysning av tillgångar och reseförbud infördes för individer som bryter mot vapenvilan och som är ansvariga för övergrepp på civila. Dessutom utökades vapenembargot till att även gälla regeringen. Beträffande Darfur beslutades att krigsförbrytarna i regionen ska kunna ställas inför rätta i Internationella brottsmålsdomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna. Svenskt statligt bistånd Sverige har gett humanitärt stöd till Sudan under lång tid. Det har främst kanaliserats via fnsystemet och genom enskilda organisationer. Stödet har syftat till att inte bara ge akut hjälp utan främja långsiktiga och lokalt förankrade lösningar. Sida fortsätter att stödja lokala organisationer för konflikthantering och kvinnors deltagande liksom medborgarutbildning för att förankra och bibehålla freden. Om möjligt ska Sida också ge stöd till informationsinsatser om fredsavtalet. Hittills känner bara en mindre del av befolkningen till vad fredsavtalet innebär. Sedan eldupphör avtalades i konflikten i Nubabergen 2002, har Sverige deltagit med fem av 39 internationella observatörer och övervakare. Även i Darfur finns svenska observatörer (se under au). Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 17

16 4. Olösta konflikter I dag pågår väpnade konflikter och människor utsätts för grova människorättskränkningar i andra delar av Sudan. En bestående fred i södra Sudan är inte bara beroende av vad som sker under den interimsperiod som nu föreligger, utan också hur dessa andra konflikter hanteras. DARFUR Situationen i Darfur var länge skymd av konflikten mellan norra och södra Sudan. Inte förrän började omvärlden uppmärksamma den kris som orsakar enormt mänskligt lidande och som enligt många bedömare måste betecknas som folkmord. Darfur i västra Sudan på gränsen mot Tchad, med närmare fyra miljoner invånare, har i alla tider haft ett komplicerat förhållande till regimen i Khartoum. Fram till 1916 var området ett eget sultanat men inlemmades då i Sudan. På 1970-talet drabbades Darfur av svår torka, samtidigt som oroligheter bröt ut längs gränsen mot Tchad. Regimen ville dock inte erkänna problemen, varför man vägrade släppa in internationell hjälp. Torkan gjorde att stora grupper av boskapsnomader flyttade från norra Darfur och Tchad till de jordbruksområden som just då höll på att utökas. Det ledde till konflikter som med tiden blev allt mer partipolitiska. I ett internationellt utspel sändes vapen via Darfur till Tchad, som låg i krig med Libyen. När Sudans sympatier svängde över till Libyens fördel, blev Darfur skådeplats för både truppförflyttningar och vapenexport. Motsättningen mot Khartoumregimen ökade, liksom stridigheterna mellan olika folkgrupper i Darfur. I början av 1990-talet rådde närmast anarki i stora delar av regionen. Majoriteten av invånarna är muslimer. Den största afrikanska folkgruppen är furer (Darfur betyder furernas land ) som är bofasta och huvudsakligen lever av jordbruk. Baggarafolket talar arabiska och är ursprungligen boskapsnomader. Ur denna folkgrupp kommer Janjawiidmilisen, som erövrar de bofasta furernas mark och driver dem på flykt. Mot Janjawiid strider Sudan Liberation Movement/Army (slm/a) och Justice and Equality Movement (jem). I slutet av 2003 förvärrades Darfurkrisen allvarligt. För att göra omvärlden medveten om regionens politiska och ekonomiska marginalisering attackerade slm/a och jem statliga militära mål. De fredssamtal som pågick i konflikten mellan nord och syd stärkte också Darfurs känsla av att stå utanför, till exempel i frågan om självbestämmande och maktfördelning. Sommaren 2004 godtog fn ett förslag att skicka en fredsbevarande styrka till Darfur. Detta uppdrag gavs till Afrikanska Unionen. fn har beskrivit konflikten i Darfur som den värsta humanitära krisen i världen med massmord, systematiska våldtäkter och fördrivning av den svarta jordbrukande befolkningen. Man uppskattar att två miljoner människor är i behov av matbistånd, och ungefär lika många har drivits på flykt från sina hem. Uppgifterna om antalet döda är skiftande och svåra att kontrollera, men fn bedömde våren 2005 att människor fått sätta livet till under två år av strider och umbäranden. I juli 2005 undertecknade Sudans regering, slm och jem en principdeklaration om en lösning av Darfurkonflikten. Deklarationen drar upp riktlinjer för fördelningen av makt och tillgångar. Afrikanska unionen spelade en viktig roll i samtalen mellan parterna. Men tyvärr förvärrades situationen drastiskt under senhösten 2005 och fredsförhandlingarna går trögt. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 19

17 DARFUR SENSOMMAREN OCH HÖSTEN EN LITEN BERÄTTELSE OM TVÅ FAMILJER Sommaren 2005 var Kristjan Arinbjarnarson utsänd av Lutherhjälpen för att arbete i Darfur med psykosocialt arbete. Hans berättelse ger en personlig bild av det som döljer sig bakom statistik och rubriker. Alla dessa människor på flykt har inte bara förlorat sina hem, sitt land och alla ägodelar utan ofta nära och kära. Detta innebär att så gott som alla dessa flyktingar bär på svåra psykosociala trauman som i sin tur leder till att sociala strukturer bryts ner, något som i sin tur leder till otrygghet och misstro människor emellan. Under den tid jag arbetade bland flyktingar i Kubum i södra Darfur mötte jag många gripande människoöden. Det var i enskilda samtal som jag fick höra deras berättelser om det våld och den förstörelse de hade varit utsatta för. Gick jag däremot omkring i flyktinglägren och betraktade människolivet lite på avstånd var det svårt att föreställa sig allt de hade varit med om. På ytan var det lugnt men inuti fanns det djupa spår som gjorde ont. Jag minns Kausars berättelse. Hon som var den informella ledaren och förgrundsfiguren för kvinnorna i flyktinglägret. Hon som ordnade och tog initiativ för att andra skulle få det bättre. Hon som verkade så stark och stabil. Hon hade aldrig fått uppleva tidigare att någon hade gett sig tid att lyssna på hennes berättelse om det som hände för ett och ett halvt år sedan, bara ca 15 kilometer från den plats där flyktinglägret ligger nu. Om när helikoptrarna plötsligt dök upp och började skjuta hejdlöst. Om paniken som alla greps av. Om att se sin man bli skjuten till döds utanför deras hydda. Om försöken att samla ihop sina barn och fly hals om huvud. Om flykten i nattmörkret och om utmattningen. Om det sena missfallet hon drabbades av nästa dag. Om alla sömnlösa nätter sedan dess och om ångesten och bilderna som aldrig vill lämna henne dag som natt. Trots allt detta höll hon skenet uppe och verkade så stark och stabil utåt sett. Jag minns också mötet med Yassir som hade haft en betydande social ställning i sin by där han bodde med fru och fem barn. Attackerna hade kommit i omgångar men de bodde kvar tills en morgon då helikoptrarna kom. Det var bara att försöka samla ihop familjen och ge sig iväg. Men de två äldsta barnen var utanför byn och vaktade boskap. Han tror de klarade sig med livet i behåll men har aldrig sett dem sedan dess. De tre yngsta barnen lyckades de få med sig och nu är de här i Kubum sedan drygt ett år tillbaka. Han har ingen social ställning längre och inget arbete, ingen roll att spela. Han lider av sömnbrist och hans ständigt dåliga humör går ut över hustrun som han anklagar för att hon inte kunde ta reda på alla barnen när överfallet kom. Hela familjen mår ytterst dåligt. Sedan något halvt år tillbaka har han hört talas om att det ska finnas ett läger för ensamma och övergivna barn ca 200 kilometer borta. Men det kostar en del pengar som han inte har för att kunna ta sig dit. Han ser ingen lösning och hans liv är som ett ändlöst mörker. Dessa två berättelser tycker jag är ganska kännetecknande för många av flyktingarnas situation. De säger också en del om hur en del kvinnor och män kan ha det efter flykten. Kvinnan har ofta lättare att behålla sin roll som mor och den som tar hand om hemmet och allt som behöver göras där. Hon kan till och med få större roll än tidigare medan mannen kan ha förlorat sin roll och det värde han tidigare hade som familjeförsörjare och betydande person i samhället. Vi talar ofta om att det främst är kvinnor, barn samt gamla och svaga som drabbas hårdast i en katastrofsituation och det är säkert alldeles riktigt. Men vi får inte glömma männen i det sammanhanget. Att de lätt blir våldsamma och destruktiva har kanske sina förklaringar, om man tänker efter. 20 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

18 Barn i fl yktingläger i Darfur. Foto: Kristjan Arinbjarnarson/IKON ÖSTRA SUDAN I östra Sudan finns Beja-folken. De har bott i området ända sedan faraonernas tid, och deras kultur har i stort sett varit densamma under 1500 år. Bejaerna lever antingen som bofasta jordbrukare eller som ökennomader, ofta som kamel ägare. På senare tid har många av dem flyttat in till ett modernt liv i städerna eller i slummen i hamnstaden Port Sudan. Fattigdomen bland bejaerna är mycket stor med hög barnadödlighet och en stor andel undernärda. Mindre än fem procent kan läsa talets svåra perioder av torka gjorde att deras hjordar decimerades kraftigt. Det ledde till att tidigare betesområden började användas till bland annat bomullsodling. Under Khartoumregimens internationella islamistpolitik på talet användes en del av bejaernas markområden dels till utbildning av utländska islamiska organisationer, till exempel Hizbollah och Hamas, dels till odling för att försörja dem. En av de mest aktiva personerna i området var Osama bin Laden. Bejaernas egna intressen och behov åsidosattes allt mer. Det finns nu farhågor att utvecklingen här ska bli densamma som i Darfur med en humanitär katastrof som följd. Bakgrunden har flera gemensamma nämnare: regionen är marginaliserad och försummad av centralregeringen, som mest bryr sig om de arabiska invånarna. Rebellerna kräver därför självstyre. Sommaren 2005 meddelade rebellgruppen Eastern Front att den hade inlett sin största offensiv på många år mot militären i ökenregionen i nordöstra Sudan. Eastern Front är en tämligen ny sammanslagning av Beja Congress, det parti som ska tillvarata regionens intressen, och rebelller från folkgruppen Rashaida. Sedan årsskiftet får den stöd från jem, en av motståndsrörelserna i Darfur. De har sagt sig vilja fortsätta den gemensamma kampen tills de slipper marginalisering, fattigdom och okunnighet. Dessutom har bejaerna politiskt stöd från Eritrea. Beja-upproret har pågått sedan mitten av 1990-talet. Khartoumregeringen försökte då införa sin version av islam i Beja-regionen och genomförde också väpnade attacker mot deras moskéer och religiösa skolor. På detta svarade Beja Congress bland annat med attacker och sabotage mot oljeledningar. Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 21

19 5. Fredsavtalet Den 9 januari 2005 undertecknade Sudans regering och splm i Nairobi, Kenya, det fredsavtal som gjorde slut på Afrikas längsta inbördeskrig. Vägen till fredsavtalet var lång och svår. Parterna inledde formella samtal år 2002, och när man lyckades få till stånd en överenskommelse i maj 2004, hoppades förhandlarna på en lösning inom några veckor men det gick över nyår innan avtalet kunde undertecknas. Fredsavtalet i sin helhet omfattar över 200 sidor. Där fastslås hur makten och resurserna ska fördelas och vilka regler som ska gälla för södra Sudan, Nubabergen och Abyei. VAD SÄGER AVTALET? Fördelning av makten Parterna ska bilda en nationell enhetsregering som inkluderar även andra politiska grupper. General Omar Bashir fortsätter att vara president över Sudan. Rebelledaren John Garang utsågs till förste vicepresident men omkom vid en helikopterolycka i juli Hans närmaste man Salva Kiir efterträdde honom. Posterna i den centrala övergångsregeringen fördelas 70:30 till regeringens fördel och 55:45 till fördel för regeringen i de omtvistade områdena Abyei, Blå Nilen och Nubabergen. Södra Sudan får stor politisk självständighet, och södra Sudans regering har verkställande funktion i södern. Speciella regler gäller i två delstater i norr, Södra Kordofan och Södra Blå Nilen, om maktfördelning mellan regeringspartiet ncp och splm. Invånarna i delstaten Abyei får själva välja om de vill tillhöra norra eller södra Sudan. Islamiska sharialagar fortsätter att gälla i norra Sudan. Delar av konstitutionen ska skrivas om så att sharialagarna inte omfattar icke-muslimer någonstans i Sudan. Fördelning av resurserna Oljeinkomsterna ska delas lika mellan regeringen och splm. Oljeproducerande delstater får två procent av nettoinkomsten från oljan i respektive delstat. Interimsperioden Fredsavtalet ska omsättas i verkligheten under en period på sex månader. Därefter följer en interimsperiod på sex år. I slutet av den ska den södra delen av landet hålla en folkomröstning för att avgöra om man vill förbli en del av ett enat Sudan, eller bilda en självständig stat. Val ska hållas i mitten av interimsperioden. Under interimsperioden ska olika valutor gälla i landet. Norra Sudan behåller den sudanesiska dinaren, medan södra Sudan inför det sudanesiska pundet. Norra Sudan använder den sudanesiska flaggan som sin, medan södra Sudan inför en egen. Under interimsperioden har Sudan tre arméer: Sudan Armed Forces under den nationella enhetsregeringen, Sudan People s Liberation Army under splm/södra Sudans regering och Joint Integrated Units under gemensamt kommando. Under denna period har parterna också förbundit sig att demobilisera och integrera soldaterna i samhället. Vapenstilleståndet övervakas av en fn-styrka som inrättas under Fortsatt maktkamp I slutet av 2005 höjdes oroliga röster för att den politiska utvecklingen inte gick som planerat. Den nationella enhetsregeringen fungerade inte 22 Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan

20 Firandet av fredsöverenskommelsen. Foto: Berhanu Yismaw/IKON som tänkt, utan splittring och oenighet om maktfördelningen rådde. Politiska bedömare menade att ncp har behållit kontrollen över viktiga ministerier, till exempel för energi och gruvdrift, försvar, inrikesförhållanden, finans och rättskipning. splm ansvarar för utrikesministeriet, utrikeshandel, utbildning och vetenskap samt hälsovårdsministeriet. Särskilt tvisten om ministeriet för energi och gruvdrift (inklusive oljehantering) visade hur ömtåliga relationerna är. Enligt uppgift hade regeringen i söder i november bara fått en tiondel av de intäkter man förväntade sig från oljeproduktionen. Ingen extern revision av oljeintäkterna hade gjorts. Ett annat problem var att sammanlagt 80 procent av platserna i samlingsregeringen innehas av ncp och splm. Övriga politiska grupper har marginaliserats. En milstolpe i genomförandet av fredsavtalet var bildandet av regeringen i södra Sudan under president Salva Kiir i oktober. Men många blev besvikna över att endast två av de 20 ministrarna är kvinnor trots splm:s löfte att 25 procent av platserna skulle gå till kvinnor. Inte heller ansågs representationen för olika politiska och etniska grupper vara rättvis. Firandet av fredsöverenskommelsen. Foto: Roger Marklund/IKON Den långa vägen till fred om kyrkornas fredsbyggande roll i Sudan 23

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

2010-05-10 1. BASFAKTA

2010-05-10 1. BASFAKTA Promemoria Landfakta - Sudan 1. BASFAKTA Land: Republiken Sudan/Al-Jumhuriya al-sudan Huvudstad: (ca 9 250 000 invånare) Landets yta: 2 505 813 km Befolkning: 39 154 000 (census 2009) / (40 400 000, UNDP

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Sydsudan och Kordofan- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2014

Sydsudan och Kordofan- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2014 Sydsudan och Kordofan- SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2014 Invånare i Sydsudan dansar för att fira fredsavtalet med Sudan 1 Errata Diverse saker som tillkommit RAPPORT KORDOFAN OCH

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sveriges kyrkor för fred Förslag om ett ekumeniskt fredsmöte/ /fredsfestival hösten 2013

Sveriges kyrkor för fred Förslag om ett ekumeniskt fredsmöte/ /fredsfestival hösten 2013 Sveriges kyrkor för fred förslag om ekumeniskt fredsmöte 2013 1 Sveriges Kristna Råd Sveriges kyrkor för fred Förslag om ett ekumeniskt fredsmöte/ /fredsfestival hösten 2013 Sammanhang I styrelsemötet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal ARMS TREATY NOW armstreatynow.org Kyrkornas världsråd ARMS TREATY NOW INLEDNING Varje år dödas tusentals människor på grund

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Denna projektplan är uppdaterad 29/1 2015 och beslutad av styrelsen 14/2 2015 //BO Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Projektnamn: Mötesplats- Tanzania/Sverige Projektägare Dövas Afrikamission

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En studie i den sudanesiska regeringens och internationellt ställningstagande till folkmordet i Darfur.

En studie i den sudanesiska regeringens och internationellt ställningstagande till folkmordet i Darfur. Darfur-konflikten En studie i den sudanesiska regeringens och internationellt ställningstagande till folkmordet i Darfur. 1 1. INLEDNING... 3 1.1INTRODUKTION... 3 1.2 FRÅGESTÄLLNING... 3 1.3 SYFTE... 3

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Eritrea Human geography

Eritrea Human geography Eritrea Human geography Migration och asylsökande eritreaner i Sverige Najla Ahmed och Yasin Ahmed Min Berättelse Eritreas historia Eritrea från det gamla grekiska Erythraía (Ερυθραία) som betyder det

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

MINNS DU SOMMAREN 2012?

MINNS DU SOMMAREN 2012? MINNS DU SOMMAREN 2012? Block 1 Fråga 1 Den muslimska fastemånaden Ramadan har passerat under sommaren. Hur många boende i Sverige är muslimer? 1 cirka 15 000 x cirka 150 000 2 cirka 1,5 miljoner En av

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman Utskott: UNSC Land: Azerbajdzjan Delegater: Lovisa Feikes de Groot Republiken Azerbajdzjan är djupt oroade över det upptrappade våldet och den försämrade humanitära och sociala situationen i Syrien. Under

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer