Hästaspränga och Stutabrätta namn på gaera, ackra å löcker i Sjuhärad ett kulturarv att bevara

Transkript

1 Hästaspränga och Stutabrätta på gaera, ackra å löcker i Sjuhärad ett kulturarv att bevara Hästaspränga H Åkern låg högt i landskapet och fick sitt av att hästarna blev helt uttröttade när de kom fram. Finansiärer av projekt Hästaspränga och Stutabrätta på gaera, ackra å löcker i Sjuhärad ett kulturarv att bevara är Länsstyrelsen i Västra Götalands län inom LBUprogrammet, Hushållningsällskapet Sjuhärad och Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Skriften har författats av Marianne Sohlberg Hushållningssällskapet Sjuhärad tel

2 .

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Sidan 3 Indelning och bakgrund Sidan 5 Generellt för Sjuhäradsbygden Sidan 11 Lista över gårdar och informanter, där intervjuer gjorts Sidan 15 Beskrivning av enskilda gårdar och deras på åkrar Sidan 18 Diskussion och slutsats Sidan 55 Litteratur och källor Sidan 59 Fotona är tagna av Marianne Sohlberg 1

4 .

5 Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att dokumentera de man använder på åkrarna idag. Jämföra och se om nanmbruket förändrats, se om en är gamla och finns med på gamla kartor. Namn på åkrar s.k ägo användes av en liten krets människor och tenderar att ändras och försvinna, när människor dör eller flyttar. Ägo är ett ort Ort är ett gemensamt ord för alla typer av på geografiska objekt och områden, stora och små, kända och okända, gamla och unga. Ort kan vara på städer, byar, gårdar och torp, på gator och andra allmänna platser, på åkrar, ängar och hagar, på sjöar, åar, berg, dalar, vägar, stigar och mycket annat. (Nyström 3). Metod Inventeringen av på bondens åkrar har utförts med exempel från några byar och ensamgårdar i olika delar av Sjuhäradsbygden i Västergötland. Dagens har framkommit genom intervjuer med personer, som nu brukar eller tidigare brukat markerna. Indelning och strukturering av åkeren Primära Primära slutar ofta på åker. Det visar sig att de vanligaste åkeren är primära, dvs. har efterled som slutar på -åker eller andra som syftar på uppodling. Förleden anger ofta ord för väderstreck t.ex. Söderåker, vegetations t.ex. Björkåker och Ekåker eller en egenskap för åkern t.ex. Långåker och Sandåker. Åkerns kan ibland utgöras av ett egen t.ex. Brikåker. Åkern kan vara belägen vid något man topografiskt känner igen t.ex. ett berg då blir et ibland Bergåker och eller vid en sjö, då kan åkern kallas Sjöåker. Även ägarens eller grannens eller granngårdens mot vilken åkern gränsar förekommer som t.ex. Jonagårdsåker. Ibland tycks gärde, åker och skifte användas synonymt. Namn som slutar på gärde kan ibland härröra från tiden, då gårdarna och byarna var organiserade i inägor och utmark. Gärdet var hägnaden som innehöll åker och äng. Sekundära Sekundära innehåller ett senare led, som inte ursprungligen syftar på åker och äng. Om en Stormossen, Hästkulla och Bredviken betecknar odlingar har de i första hand varit på sankmark, en kulle och en strandlokal. (Harling Krank 199). Sekundära är vanliga. Andra typer av åker Det förekommer en annan grupp av, som inte på samma sätt kan sägas vara artangivande eller topografiska. Ett sådant är Trekanten (trekantig form), Flaten (jämn, slät mark). Dessa exempel betecknar en egenskap. Jämförelse Denna grupp av grundar sig på att en person assosierar till något. t.ex. Kattrumpan. Jämförelse är inte topografiska beteckningar. 3

6 Uppkallelse Det finns också, som har tillkommit efter en händelse eller som någon person döpt efter egna upplevelser och känslor. t.ex. Stutabrätta, Jerusalem och Sibirien. Sibirien är ett laddat där man föreställer sig att det är kallt, långt borta och ogästvänligt. Dagens tendenser för bruket De gamla kartornas åker har ofta försvunnit Jag kan konstatera att skifteskartornas på åkrarna sällan användes idag på de ställen där jag gjort intervjuer. Dock återfinns de i vissa fall. Det vanliga är att man har gett åkrarna nya. Ensamgårdar I mitt material har jag funnit att ensamgårdar och säterier tenderar ha en äldre struktur kvar. Sammansättningar med gärde finns ofta kvar. Detta visar ofta på en ålderdomlig markstruktur. Arrenderade åkrars Ofta är det bara några få aktiva bönder i en by idag som sköter markerna. De sköter och brukar sin egen gård samtidigt som de arrenderar andras marker eller kanske köpt till jordbruksmark. Det är vanligt, att när man köpt eller arrenderar så får åkern efter de personer man arrenderar från eller köpt från t.ex. Stures eller Patriks eller man anger ett lägesförhållande t.ex. bakom lagårn. Nya funktioner - nya En yngre familj med stort hästintresse köpte en gård för några år sedan. Man har både egna och inackorderade hästar idag. När jag frågade om gamla så kände ägaren inte till några. Det är inte ens säkert att det funnits några heller. Det intressanta är att nu se att man gett åkrarna själva, därför att det finns ett nytt behov. De som har sina hästar inackorderade behöver veta var deras häst finns någonstans. Därför är det praktiskt med på åkrarna. Slutledet åker användes inte längre utan slutledet är hage istället t.ex. sommarhagen. Sommarhagen i förgrunden fotograferad vintertid.

7 Inledning och bakgrund Ort Ort är inte bara på platser, de är också bärare av historisk information. Ort är kopplade till traditioner och är för många människor en naturlig del av deras identitet och rötter. Det finns många ort i vårt land. De har olika ålder. De är språkligt och kulturhistoriskt värdefulla samtidigt som de ofta fyller en praktisk funktion i det dagliga livet. Ort är ett gemensamt ord för alla typer av på geografiska objekt och områden, stora och små, kända och okända, gamla och unga. Ort kan vara på städer, byar, gårdar och torp, på gator och andra allmänna platser, på åkrar, ängar och hagar, på sjöar, åar, berg, dalar, vägar, stigar, och mycket annat. (Nyström, 3) Ägo Ägoen, som i en mycket konkret mening kan kallas kulturminnesmärken, bär i sig vittnesbörd om äldre tiders förhållanden. I en på åkrarna, ängarna och hagarna möter oss ett ofta mycket ålderdomligt ordmaterial, som har bevarats endast i en. Risken att en i våra dagar blir bortglömda och försvinner ur den levande traditionen är stor. Täckdikade åkerfält, odlingar lagda i träda till följd av statliga premiesystem, åkrar planterade med skog behöver inte längre på samma sätt som åkrarna behövde för benämning och lokalisering i ett maskinlöst jordbruk för mindre än ett sekel sedan. Hela den miljö som det gamla odlingslandskapet representerar är hotat av utarmning och stor förändring. Odlingslandskapets ort, insamlade och tillvaratagna av våra arkiv, framstår som förmedlare av väsentliga uppgifter om kulturmiljöns uppkomst, utveckling och historia. (Harling Krank 199). När en jordägare har annat arbete och inte längre bor kvar på sitt hemman, så blir det ofta en arrendator som ska sköta gården. Ofta bor inte arrendatorn intill gården och känner inte till trakten, som de som bott och växt upp där. En hemmansägare berättar detta. Så blev det 1985, då jag i samråd med arrendatorn beslöt att täckdika hela hemmanet. Det skulle underlätta arbetet med de stora jordbruksmaskinerna. Men det var inte därför jag gick med på åtgärden, utan för att det hade varit en dröm hos min far att få jorden täckdikad. Han började på 1938, men kom knappt igång innan pengarna tog slut. Jorden var sällsynt hård att bearbeta där början gjordes. Nu lade jag ner tio års arrende i företaget. Det kom raska unga män med stora maskiner och genomförde operationen på fem dar strax efter midsommar. Efter det arbetsföretaget delades ägorna in i 6 större enheter, tidigare var det olika på åkrarna. Arrendatorn använder inte något av en utan talar om fältet norr om gården, stora fältet och fältet närmast skogen. (Lars Huldén 199) Detta är ett tydligt exempel på hur en försvinner vid rationalisering och när någon annan brukare övertar jorden. 5

8 Ortens överlevnadsförmåga Ortens livskraft och överlevnadsförmåga är beroende av sociala faktorer. Avgörande för kontinuitet är stabiliteten i samhällets bebyggelsesociala och organisatoriska strukturer. När bebyggelsen organiseras i gårdar och byar och dessa i sin tur bildar bygder (socknar) skapas en fast hierarkisk struktur. Ju högre upp i hierarkien ett ort hamnar, desto större är utsikten att det överlever. Ägon, dvs. på åkrar, ängar och hagar är avsevärt mer utsatta än gårds- och by, eftersom de bärs upp av en så pass liten brukarkrets. Säljs en gård utom släkten kan en stor del av floran bytas ut. Läggs den ned leder detta oundvikligen till en kraftig åderlåtning av skatten. Kvar blir de som är kända hos grannarna. Ägoens genomgående unga karaktär visar också att omsättningen på måste ha varit stor i denna kategori. Samtidigt har genom tidernas lopp ett oöverskådligt antal ägo räddats genom strukturella förändringar: ägorna har blivit gårdar och ägoen gård. Avgörande för ett s överlevnadsförmåga är alltså inte bara brukarkretsarnas storlek utan strukturens karaktär och ets hierarkiska nivå. Ett ägo kan vara känt av ett jämförelsevis stort antal människor, men snabbt glömmas när ägan växer igen eller tas i anspråk för andra ändamål. Ett gårds har ojämförligt mycket större utsikter att överleva än ett ägo, även om det skulle vara känt av färre. Så snart ett ägo övergår till att bli gård hamnar det på en strukturell nivå, där faran för förändringar är liten, förutsatt att bebyggelsekontinuiteten inte bryts. (Strid 1993). Olika indelningar av ort Utgående från vad slags lokaliteter en betecknar hänförs ort till olika kategorier och indelningar. Härnedan följer två. Den sistnämnda tillämpas ofta i svensk ortsforskning. -Bebyggelse Ort -Natur undergrupp ägo Ort - Kultur undergrupp ägo -Natur Det som ägnats mest tid inom ortssforskningen är att tolka bebyggelse, dvs på alla slags bebyggelser och administrativa områden, från länder och landskap ner till socknar, byar, gårdar och hus (Pamp 1988). Bebyggelseen har ofta daterats och anses ha tillkommit i samband med bebyggelsen etablering, vilken bär dess. Bebyggelseen har använts av en relativt sett stor brukarkrets (den grupp av människor som använder et) och har således haft förutsättningar att behållas över tid och rum. Olika definitioner av ägo Ägo är åker- och ängs, på terrängpartier, där mänsklig odling bedrivits i form av åkerbruk och även boskapsskötsel. 6

9 Ägo är således beteckningar för olika slag av odlad och bearbetad mark: åkrar och åkerstycken, mark som röjts och bränts för uppodling, inhägnader, ängar och betesmarker. Ägo är kort definierat på åkrar ängar och hagar. (Harling-Krank, 199). Små Ägo kan även räknas till gruppen små. Det som är smått i ett små är inte platsen eller et som sådant utan den grupp av människor som använder et. Indelning av ägo Primära och sekundära ägo Man skiljer mellan primära och sekundära ägo. Exempel på primära ägo är Nyåkern och Västerängen. Med huvudled förstås det led, som betecknar själva orten eller en lokalitet t.ex åkern i Nyåkern eller ängen i Västerängen. Ägoen är primära då de innehåller huvudleder som primärt syftar på åker, äng eller liknande. Sekundära innehåller ett senare led, som inte ursprungligen syftar på åker och äng. Om en Stormossen, Hästkulla och Bredviken betecknar odlingar har de i första hand varit på sankmark, en kulle och en strandlokal. (Harling Krank 199). En stor del av en på åkrar är sekundära ägo. Särskilt kan det vara sankmarker som efter dränering uppodlats. Namnet har då övergått från att beteckna en sankmark till att beteckna en odling. Gemensamt för primära och sekundära ägo är att huvudleden i et är ett ord med bestämda topografiska igenkänningstecken t.ex. åker, berg och mosse. Andra typer av ägo Det förekommer en annan grupp av, som inte på samma sätt kan sägas vara artangivande eller topografiska. Ett sådant är Trekanten (trekantig form), Flaten (jämn, slät mark). Dessa exempel betecknar en egenskap. Det kan också vara som består av huvudleder, som sida och ände t.ex. Norrsidan och Långgärdssänden. De är inte topografiskt beskrivande som de primära och sekundärra en. Denna grupp utgör en stor del av ägoen. Jämförelse Denna grupp av grundar sig på att en person assosierar till något. t.ex. Svanhalsen och Kattrumpan. Jämförelse är inte topografiska beteckningar. Uppkallelse Det finns också, som har tillkommit efter en händelse eller som någon person döpt efter egna upplevelser och känslor. t.ex. Stutabrätta, Jerusalem och Sibirien. Sibirien är ett laddat där man föreställer sig att det är kallt, långt borta och ogästvänligt 7

10 Namntyper Man delar in ägoen i olika typer. En typ är alla på -åker, alla på -äng o.s.v. Åkrar Ägo med efterled, som betecknar avgränsade ägor och ägoskiften är -åker, -teg, -skifte, -jord osv. Denna grupp är en stor. Namn på åker Åker benämnes den mark som odlas. Den är bearbetad, gödslad och besådd. Odlingar med på åker är oftast gamla och ligger centralt i en by eller omkring en gård. De har tillhört inägorna. Ofta ligger dessa åkrar högt i landskapet i Sjuhäradsbygden och det beror på att de första åkrarna låg högt, de var självdränerande och inte så frostlänta. Dessa har oftast tillhört den gamla inägomarken (åkern och ängen under en stor del av det historiska landskapet). Detta kan man också se på äldre kartmaterial. De typiska en på -åker utgörs av med tvåledade ord t.ex. Kyrkåkern. Kyrkåkern är ett primärt ägo, där åkern betecknar funktion och användning. Delar av åkrar Som delar av åkrar, åkerstycken, skiften eller andra slags jordägor betraktas beteckningar på -teg, -stycke, -skifte m.m. Dessa räknas som primära. Endast de slutled som påträffats vid inventeringen i Sjuhäradsbygden har medtagits. Tolkning av efterleder från det svenska språkområdet (Pamp 1988) e(c)kra, se ä(c)kra flat 'flat mark, jämnt åkerstycke' (tycks nästan helt saknas i Österbotten) gärde, gärda (den senare formen framför allt i Norr- och Västerbotten samt Finland) 'inhägnad mark; sammanhängande stycke av odlad jord eller ängsmark, hörande till inägorna till en gård eller by'. I Sydsverige betyder ordet 'stängsel, hägnad'; som ägobeteckning användes där i stället ordet vång hag(e) 'inhägnad betesmark'. I Norrland betyder ordet 'stängsel, hägnad', i södra och västra Sverige 'trädgård' (jämför det riksdanska have 'trädgård') krok 'krokig eller avlägset belägen äga' land 'odlat stycke jord, (mindre) åker, teg' (utbredning oklar) lycka, lycke 'inhägnad (mindre) åker eller äng' (Syd- och Mellansverige samt, ehuru i mindre omfattning, Åland, Aboland och Österbotten) mad, 'sank ängsmark, kärräng' stycke 'liten odlad jordbit; fält med enhetlig odling' (Sydsverige, delar av Mellansverige samt hela Svenskfinland) sved(a), svedj(a), svi(a), svidj(a) 'svedjeland' (tycks saknas eller i varje fall sällan förekomma i Sydvästsverige) teg '(mindre) åker' (i de flesta delar av det svenska språkområdet; tycks saknas i Skåne) teg '(mindre) åker' (i de flesta delar av det svenska språkområdet; tycks saknas i Skåne) vall(a) 'betesvall, gräsbevuxen mark' (sällsynt i Finland) åker Substantivet åker är avlett av roten i verbet åka, släkt med det latinska verbet agere 'driva' och substantivet ager 'fält, åker'. odlad mark'. Under medeltiden syftade åker i de nordiska länderna först och främst på sädesodling, odlad mark i motsats till äng och skog. 8

11 ä(c)kra, e(c)kra 'igenlagd åker, åker som får ligga i träda för att beväxas med gräs; inhägnad äng' (Sydsverige) äng(e) teg, motsvaras av fornsvenskans tegher, teg, långsträckt mindre jordstycke, andel i en till en by hörande ägor. Ett viktigt drag i det gamla kulturlandskapet var sammanblandningen av ägorna. Man kallar ofta denna anordning tegskifte. Med teg menar man en ägofigur, vars längd åtskilliga gånger överstiger bredden och som är något så när jämnbred. Tegen har således form av en smal rektangel. Tegens långsträckta form är praktiskt betingad genom att man kunde köra med plog och årder så långt som möjligt utan att behöva vända. Det finns många med slutled -teg i intervjumaterialet. Med detta menar man numera ofta fuktig mark som dränerats. Dessa marker har ofta tidigare varit ängsmark. I början när markerna gjordes till åker lades öppna diken som dränering och åkrarna blev långa och smala. Där kan man se en likhet med den gamla användningen av teg, som en smal rektangel. Maa i olika former är väldigt vanliga som sekundära. Det visar att det är en sankmark fuktäng, men man kan inte vara helt säker på att det är en åker när man hör et. brätta, sluttande åker (Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 1) drätt åkerremsa (Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 1) li lia backe (Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 1) stätta öppning i (Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 1) gärdsgård skinta, ofruktbart markområde, mager mark (Falck Kjällqvist) Ägo genom århundraden Bebyggelse finns belagda på 15-talet. Ägo påträffas ibland i gåvobrev, köpehandlingar, tvister och liknande sammanhang. De vanligaste en är de med huvudleder på -åker -gärde och -äng. Geometriska kartor upprättades på 168-talet, då byar i Sverige karterades. Det var åker och äng som var de intressanta markslagen. Dessa mättes i detalj till yta. Avkastningen angavs också. På dessa kartor har man ibland skrivit in en på åker- och ängsmark, både på kartorna och i beskrivningen. Stor- och lagaskifteskartorna i huvudsak från talen kan ofta innehålla ägo. Namn på åker hör närmast ihop med odlad jord. Odlingar med slutled -åker kan fortvarande sägas vara centralt belägna i en by, vilket beror på att de uttryckligen hört till inägorna. Detta illustreras tydligt av äldre ägokartor. 9

12 Vanliga förleder på ägo Åker och ängen, inägorna har utgjort en motsats till skogen eller utmarken, utägorna. Att ge åkrarna har varit vanligt förr, då dessa ofta låg spridda i inägomarken. Förledet, i åker med slutled åker, är framför allt lokaliserande eller lägesangivande där utgångspunkten finns i gården eller centrum av byn. Variationerna av förlederna i en på -åker är relativt liten. Härnedan följer exempel på de vanligaste. Ord som anger läget t.ex. Smedjeåkern ligger vid en smedja och Källaråkern vid en jordkällare. Ord för väderstreck i förledet t.ex. Söderåker. Vegetations som förled t.ex. Björkåker och Ekåker. Belägen vid något man topografiskt känner igen t.ex. Bergåker och Sjöåker. Egenskap för åkern t.ex. Långåker och Sandåker. Åkerns kan utgöras av ett egen t.ex. Brikåker. Även ägarens eller grannens eller granngårdens mot vilken åkern gränsar förekommer t.ex. Jonagårdsåker. 1

13 Generellt för Sjuhäradsbygden Sjuhäradsbygdens odlingslandskap Sjuhäradsbygden har ett variationsrikt odlingslandskap. Dalgångarnas och de långsträckta moränåsarnas odlingsstråk omväxlar med skogsbygd. Många moränåsar uppodlades redan under förhistorisk tid. Där påträffas ofta förhistoriska lämningar i form av gravar, fossila åkrar och bebyggelselägen. De förhistoriska extensiva odlingsytorna låg högt i landskapet. Våra nuvarade byar och odlingsmarker har ofta utvecklats från dessa och ligger på samma ställen. Naturen i Sjuhärad sätter ofta gränser för hur åkrarna ligger i terrängen. Detta gör att bygdens åkrar ofta är relativt små jämfört med åkrar i andra delar av Sverige. Detta mosaikartade odlingslandskap gör att man varit tvungen att ge åkrarna, för att rent praktiskt veta vad man talat om. Genom Sjuhäradsbygden rinner Ätran och Viskan, två stora floder som mynnar ut i Kattegatt. Sjuhäradsbygden, södra delen av landskapet Västergötland, har ett skiftande och mångfacetterat odlingslandskap. Kulturgeografiskt tillhör Sjuhäradsbygden Sydsvenska höglandets skogsbygder och naturgeografiskt tillhör stora delar av bygden Sydsvenska höglandets och smålandsterrängens myrrika västsida. Vissa områden tillhör kuperade barroch lövskogsområden andra klassas som sprickdalsområde. Ätrans dalgång i Dalum 11

14 Markorganisation Markorganisationen som den varit under minst 1 år i våra bygder. På inägorna samlades bebyggelse, åker och äng. Förhållandet mellan ängs- och åkerarealen varierade. I Sjuhäradsbygden har det funnits mycket mer ängsmark än åker, då kreatursskötseln varit viktig. Stor höskörd har därför varit ett måste för djurens utfordring vintertid. På utmarken, utanför inägorna fanns ofta inhägnade odlingar, lyckor. Karta från 1713 över Rådde gård På kartan syns Rådde gårds inägor dvs.åker och äng, som är inhägnade som skydd mot betande djur på utmarken. Bebyggelseläget markeras med en hussymbol. Från bebyggelseläget leder en fägata ut till utmarken. De röda och rosa färgerna betecknar åkrar, som ofta har den här långsmala formen, när de ligger på höjdryggar i Sjuhäradsbygden. Det gröna är äng med gräs och örter, som skulle bli till vinterfoder åt husdjuren i form av hö. Denna bild visar ägofördelningen på åkermarken i Länghems by i början av 17-talet, före skiftena. Varje färg markerar tillhörighet till en bestämd gård. Man ser tydligt hur vissa gårdar har sina ägor väldigt utspridda i inägomarken. Rådde gårds åkrar är röda och ligger samlade i norr. Detta tyder lite på att det kan ha varit en ensamgård. Längre söderut ser man tydligt hur vissa gårdars ägor ligger spridda i inägomarken. Detta förhållande illustrerar att det var praktiskt att ha på åkrarna i de olika inhägnade gärdena, så man visste vad man talade om. Kartbilden visar också på den ägosplittring, som leder fram till skiftena, vars syfte var att få mer samlade ägor. I större byar var ägorna ofta ännu mer utspridda. 1

15 Del i olika åkrar eliminering av risk Det var vanligt att de olika gårdarna hade del i olika åkrar med olika jordmån och egenskaper. Vissa år då det var torka gav en viss åker bra avkastning. Ett annat år med regn var det en annan åker som gav bra skörd. Detta gjorde att varje gård hade del i en mängd olika åkrar. Detta för att garantera att man fick någon skörd varje år. Namn GÅRD Kronogården Skattegården Tullaregården Westergården Nolgården ÅKER Björkareåker Björkareåker Björkareåker Björkareåker Björkareåker Björkareåker Blekan Blekan Blekan Blekan Blekan Brearedsåkrar Brearedsåkrar Breareåkra Breareåker Hagareåkrar Hagareåkrar Hagareåkrar Hagareåkrar Hallareåkrar Hallareåkrar Hallareåkrar Hallareåkrar Hallareåkrar Hallareåkrar Högsåker Högsåker Högsåker Högsåker Kjällåker Kjällåker Kjällåker Kjällåker Krokåkrar Krokåkrar Krokåkras hula Ledsåker Ledsåker Ledsåker Ledsåker Ledsåker Liareåker Liareåker Liareåker Liareåker Liareåker Liareåker Liderna Liderna Liderna Långhulta åker Långhulta åker Långhulta åkra Skogsåker Skogsåker Skogsåker Spyllet? Spyllet? Spyllet? Stora Lyckan Stora Lyckan Stora Lyckan Stubbare åker Stubbare åker Stubbare åker Stöttingen Stöttingen Stöttingen Stöttingen Lilla Stöttingen Tufåker Tufåker Tufåker Tufåker Denna tabell visar på åkrar från en karta över Sanderyd 189 i Tostareds socken. Man ser också hur de 5 gårdarna har del i olika åkrar. Jordskiftena på 17- och 18talen Idén med skiftena var att varje gård skulle ha sin mark samlad i huvudsak på ett eller ett par ställen, för att kunna bruka jorden på ett rationellare sätt. Tidigare hade varje gård del i olika åkrar i byn. Då var det viktigt att ha på dem, så man visste vilka åkrar man pratade om. I lagaskifteshandlingar beskrivs åkrarna noggrant, så att man ska kunna värdera dem och göra fördelningen av åkermarken så rättvis som möjligt. I dessa handlingarna har åkrarna ofta. Det är där man kan spåra gamla ägo. I min undersökning har jag valt ut några laga skifteskartor, jämfört och sett om dessa fortvarande användes idag. 13

16 Jordkällare för förvaring är något som förekommit under självhushållets tid. Det är vanligt med jordkällare även idag på våra gårdar. Det är inte alltid som de användes numera, men de får ändå stå kvar. Källaråker Källaråker förekommer som på åkrar, när man tittar på gamla kartor. Även i intervjumaterialet finns en del åkrar med et Källaråker. 1

17 I följande byar och gårdar har intervjuer utförts. Socknen står först sedan kommer by- och gårds. Socken Byar och gårdar Informanter sidan Södra Åsarp Oppensten 18 Intervjuade personer Margit Larsson tidigare lantbrukare, född 196 Ingrid Larsson tidigare lantbrukare, född 198 Södra Åsarps by Intervjuade personer Lillemor Finke, född 1937 uppvuxen i S.Åsarp. Byn har ägts av Limmareds bruk och arrendatorerna har fått göra dagsverken på bruket. Länghem Rådde gård Intervjuade personer Stakagården m.fl Intervjuade personer Telefonkontakt Ingestorp Intervjuade personer Telefonkontakt Jan Jansson Rådde gård jordbruksansvarig, född 199 Sven-Erik Andersson arrendator och brukare av Stakagården m.fl. gårdar, född 1957 Artur Ljungberg, Brita Tjäder, Nils Redin, Birgit Wilson och Kent Tolebjer Göran Schelin Ovangården heltidslantbrukare, född Lars Björkman tidigare lantbrukare, född 1936 Alf Nyman tidigare lantbrukare, född 1936 Rolf Gustavsson Dannike Berg 6 Intervjuade personer Anders Andersson heltidslantbrukare, född Gården har ägts och brukats av två generationer. Tidigare tillhörde gården säteriet Torpa. Dalum Övre Vångs by 8 Intervjuade personer Hembygdsföreningens material genom Börje Ignell. 15

18 Hällstad Granared, Åstorp, Dannarp och Hallanda m.fl. Intervjuade personer Telefonkntakt och brevledes Hans Gradén,Granared heltidslantbrukare, född Familjen har brukat gården sedan 1833 i 5 generationer. Bengt-Ove Alsing och Per-Rune Lunnebjer 3 Timmele Brostorp 36 Intervjuade personer Börje Brostorp, född 193 tidigare heltidslantbrukare, numera sonen som brukar gården. Marbäck Bredgården 38 Intervjuade personer Lennart Lindhagen, född 1937 tidigare heltidslantbrukare, numera sonen som brukar gården. Skattegården Telefonkontakt och Pia Johansson brevledes Bäckagården Telefonkontakt och Einar Rylander brevledes Brunn Ekered Intervjuade personer Gösta Lindhagen, född 198 ägare till Ekered och vistats där som barn. Tostared Äskekärr, Tostared Sandryd m.fl. Intervjuade personer Telefonkontakt och brevledes Åke Nyberg född 198, köpte Äskekärr Dagny Johansson, Stina Andersson, Sonja Johansson, Bruno Hermansson och Anna Svensson Sätila Almered och Bolg 6 Intervjuade personer Maj-Britt Ohlsson Hulugården heltidslantbrukare, född 1957 Telefonkontakt och brevledes Georg Eriksson, Sture Ivarsson, Bernt Andreasson och Kerstin Davidsson Grude Hallesgården m.fl. 8 Intervjuade personer Mona Lennartsson Hallesgården, heltidslantbrukare född 198 Telefonkontakt och brevledes Alf Sämgård, Kjell Åkesson, Brita Hulting, Leif Albinsson, Ingvar Bertilsson, Stefan Persson och Kerstin Eriksson 16

19 Vesene Gudmundstorp Intervjuade personer Mats Holgersson, född 1938 tidigare heltidslantbrukare, numera sonen som brukar gården och stora delar av byn 5 Bertil Elofsson Telefonkontakt och brevledes Hans släkt har ägt och brukat gården i 5 år. Ej heltidsbonde. Sture Wessbo och Gerd Rångemyr Melltorp Telefonkontakt och brevledes Gunnel Lidén och Wilhelm Pettersson 53 Norra Säm Bastorp m.fl gårdar 53 Intervjuade personer Uno Sanfridsson Bastorp, heltidslantbrukare, född 19 Telefonkontakt och Gösta Kjellman och Bengt Sämgård brevledes Hur åkeren presenteras på kartorna Som underlagskarta har använts den ekonomiska kartan från 196-talet. På den syns åkermarken i gult och betesmarker i ljusgrönt. Röda siffror har lagts in på kartorna och varje siffra anger en åker med ett bestämt. Åkrarnas presenteras på samma sida, där efter varje siffra åkerns skrivits. Diagram har gjorts för att få en bättre bild av hur en fördelar sig inom olika grupper, när de systematiseras. På en del gårdar har även ängs- och betesmarker getts. De anges med bokstäver på kartan. De finns inte med i tabellen, eftersom undersökningen handlar om åkrarnas. Då informanterna i vissa fall nämnt en, så har jag tagit med dem på kartan ändå. En kort beskrivning över varje gårds eller bys ägo finns också med. 17

20 Beskrivning av enskilda gårdar och deras på åkrar Oppensten Ladugården Ladugården ligger i södra Åsarps socken i Tranemo kommun. Den medeltida borgen Oppensten låg på Husberget och var omsluten av vatten. Ladugården låg på ett annat ställe. Namnet Ladugården på hemmanet har kommit av att det tidigare låg en ladugård där, som tillhörde fästet Oppensten. Ladugården och Åsarps by har tillhört samma ägare som ägde Limmareds glasbruk. Åsarps by har brukats av arrendebönder under första halvan av 19-talet. Arrendet för brukarna av gårdarna i Åsarp har utgjorts av dagsverken till bruket fram till 19-talet. Detta har gjort att strukturen av Åsaps by har varit annorlunda. Det har inte skett några skiften som i andra byar, där man samlat ägorna till några ställen för varje gård. I Åsarp har det varit en ålderdomlig struktur länge. Åkrarna har oftast fått efter dem som brukat dem. Ofta var det olika brukare på en och samma åker men med var sin bit. Idag omfattar fastigheten Oppensten, gården Ladugården och även inägomarken av Åsarps by, som köpts från Limmareds bruk. Jag har intervjuat systrarna Margit och Ingrid Larsson, som tillsammans med sina män tidigare brukat Ladugården. Idag brukas gården av en son, Mats. Den första uppodlade marken låg högt i landskapet i Sjuhäradsbygden. En del åkrar har med slutled gärde, som speglar strukturen med hägnade inägor, åker och äng. Inägorna skyddades med hägnader från betande djur på utmarken. Både i Åsarp och Ladugården finns et gärdet, som jag tolkar som den först uppodlade marken. I Åsarp har ofta de olika arrendatorerna fått ge på de olika delarna t.ex. Folkes maa. Tegar indikerar ofta att det är sankmark man menar och som odlats upp genom dränering. 189-tals kartan visar att sankängen utmed vattendragen ej är uppodlad till åker vid denna tidpunkt. På Ladugården och i Åsarp är ett intressant exempel på en varierad flora av åker. Gapalaateg kommer sig av att vid Torpet Gapet fanns en lada invid vilken en teg var belägen. Av de 3 åkeren är 1 primära syftande på odling. Av de sekundära slutar en del på mad. Det skulle kunna blivit ännu fler sådana då varje brukare i S.Åsarp hade del i maden t.ex. Folkes maa Brors maa. Att en kan ändras över tid är Uvavallen ett exempel på. Åkern ligger nära bebyggelseläget och har haft som Stallåker och Trädgårdsåker som betecknar åkerns läge i förhållande till något. Uvavallen kommer sig av att man ett tag hade ett uppfödningsprojekt med berguv där. Det finns 3 uppkallelse Sibirien är ett. Namnet hittades på av en syster till brukarna, som när hon skulle hämta mjölkkorna tyckte det var väldigt långt att gå, som att gå ända till Sibirien. Missuna är ett som uppkommit genom att det var avundsjuka om vem som skulle bruka denna åker i Åsarp. Gullregna har fått et av att det planterats ett gullregn där. Detta et kan vara ett uppkallelse eller även ett egen. Det finns två som uttrycker egenskaper och form, Rutorna och Buskakilen. Rumpera är ett jämförelse. 18

21 ÅKERNAMN OPPENSTEN (Ladugården) och södra ÅSARP Kartblad 6D6a, 6D6b, 6D7a och 6D7b 1. SVENA MA. HAGLUNDS TEGAR (GRÄNSEN). GAPALAATEG 1. ODLINGEN 3. RUTORNA. MADERNA Folkes maa, Brors maa osv.. BRORÅKER KROKÅKER 3. KRONLUNDS MAA 5. RUMPERA (BUSKARUMPEN). SIBIRIEN 6. BUSKAKILEN 5. MISSUNNA 7. LAASTYCKET 6. STORE SKOGSÅKER 8. HÖGAGÄRDET 7. LILLE SKOGSÅKER 9. RISVALDSTRÄDET 8. GULLREGNA 1. LÅNGE HAGLUND 9. GÄRDET 11. STENBROTTET 1. EKÅKER 13. UVAVALLEN tidigare Trädgårdsåker eller Stallåker B. HAMPELYCKAN A. SORGEDALEN 8 Åker med olika slutled för Opensten o s. Åsarp Åker inom gruppen andra för Oppensten o s. Åsarp slutled 6 -ÅKER -GÄRDE -TEG -STYCKE SYFTAR PÅ UPPODLING SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar inom gruppen 6 NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 19

22 Rådde gård och Stakagården m.fl gårdar i Länghem Tolkning av 17tals karta över Rådde Kartorna över Länghems gårdar och Rådde från början av 17-talet visar att åkermarken domineras av långsmala tegar. Detta kan vara en rest från ett förhistoriskt skifte. Ett vidsträckt system med regelbundna markindelningar läggs då ut tvärs över höjden. Markindelningen består till en början sannolikt av gräsremsor, block på rad eller käppar stående i linjer, vilka avgränsar skilda tegar i åkermarken. Efter hand som brukningen inom de nya tegarna pågår, kastas sten upp och jord förs ut mot teg gränserna så att stensträngar, jordvallar och terrasskanter bildas. Åkertegarna är utpräglat långsmala och ligger sida vid sida i ett system som täcker stora delar av höjden. De långsmala tegarna kallas bandformiga parceller (parcell = teg) eller kort och gott bandparceller. Denna markindelning är vanligt förekommande på höjdryggarna.de s.k. drumliner i Sjuhäradsbygden. Bandparcellerna ligger så att de bryter nivåkurvorna. (jämför kartorna sidan 1.) I lagaskifteskartan från 186 nämns Gårdsgärdet, Brunnsgärdet, Mellangärdet Kungsängsgärdet, Ekelundsgärdet, Flinkagärdet och Frulyckan. Dessa användes fortvarande idag på Rådde. Namnen på Rådde gårds åkrar från 186- talet är gångbara ännu idag.

23 Idag har man en praktisk användning av de gamla en på Rådde gård, när det gäller att veta från vilken åker man producerat ensilage. Fru står för Frugärdet och MG för Mellangärdet. Långåkrarna nämnes under flera gårdar bl.a tillhörande Guldsmedsgården, Gälaredsgården, Öfre Skattegården Kronogården. Dessa återfinnes inte idag. Förmodligen hänger det ihop med hur det gamla odlingslandskapet såg ut med med de långsmala bandparcellerna på höjdryggen, där de flesta gårdar i Länghem hade del. Mer centralt i byn runt kyrkan låg en del gårdar bl. a. Stakagården. Bland de som återfinns 186 i laga skifteshandlingarna för gårdarna invid kyrkan är Liaregärdet, Stora Gärdet och Nedergärdet. Liaregärdet återfinns som idag på en av Stakagårdens åkrar. Andra som man kan finna i handlingarna för de olika gårdarna invid kyrkan är som anger läge i förhållande till något t.ex. Kölneåker, Kålåker och åker i humlegården. Dessa har försvunnit tillsammans med kölnan och humlegården. Nya funktioner - nya En yngre familj med stort hästintresse köpte för några år sedan den mindre Stakagården en avstyckning från den större och äldsta Stakagården. Man har både egna och inackorderade hästar. När jag frågade om gamla så kände ägaren inte till några. Det är inte säkert att det ens funnits några heller. Det intressanta är att nu se att man gett åkrarna själva, därför att det finns ett nytt behov. De som har sina hästar inackorderade behöver veta var deras häst finns någonstans. Därför är det praktiskt med på åkrarna. Slutledet åker användes inte längre utan slutledet är hage istället t.ex. Sommarhagen. 1

24 1. GÅRDSGÄRDET. EKELUNDSGÄRDET 3. KUNGSÄNGEN. VÄSTRA RÅGÅNGEN 5. ÖSTRA RÅGÅNGEN 6. BRUNNSGÄRDET 7. FRULYCKAN eller "KARLSSONS" 8. SMETEGA 9. FLINKES 1. PALMAGÅRDSLYCKAN 11. PALMAGÅRDEN 1. MELLANGÄRDET 13. KYRKOGÄRDET 1. TREKANTEN 15. PRÄSTGÅRDSGÄRDET A. BORGHAGEN B. KÄLLEBACKA C. STORA MA D. ÖA-BETENA E. STATIONSHAGEN F. STATIONSMOSSEN G. FLINKABETET ÅKERNAMN RÅDDE I LÄNGHEM Kartblad 6C7j och 6C8j Åker med olika slutled för Rådde i Länghem 8 slutled 6 -ÅKER -GÄRDE -LYCKA -TEG SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN inom gruppen Åker inom gruppen andra för Rådde i Länghem NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN Olika slutord och indelningar

25 1. STAKAGÅRDSSKIFTET. ÄNGATRÄDET 3. LIAREGÄRDET. JÄRNVÄGSSKIFTET 5. EKHAGEN 6. OSATEGEN 7. SIXTENS 8. NYODLINGEN 9. FURUBÄCK 1. KÄLLÄNG 11. HÄSTHAGEN 1. TJÄDERS 13. SÅGBACKEN 1. LINDHAGA 15. ÅKERSTA 16. NYLYCKAN 17. KORSLYCKAN 18. LINDÄNG. SOMMARHAGEN 1. VINTERHAGEN. FINSKA VIKEN 3. MOSSHAGEN A. SKOGSHAGEN B. FÅRHAGEN Åker med olika slutled för Stakagården m.fl i Länghem 1 1 slutled 8 6 -GÄRDE -SKIFTE -LYCKA -TEG SYFTAR PÅ UPPODLING SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar Åker inom gruppen andra för Stakagården m.fl. i Länghem ÅKERNAMN STAKAGÅRDEN m.fl I LÄNGHEM Kartblad 6C7j och 6C8j inom gruppen 6 NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖREL SENAMN Olika indelningar UPPKALLEL SENAMN 3

26 Ingestorp Ingestorp ligger i Länghems socken i Tranemo kommun. Idag sköts till största delen byn av en mjölkbonde. Denne lantbrukare, Göran Schelin har jag intervjuat om hans sättning på egna och av honom arrenderade åkrar. Ytterligare två lantbrukare som tidigare varit aktiva i Ingestorp har intervjuats. En av dessa lantbrukare köpte på 197-talet en gård i Länghem Tingarör, som gränsar till hans gård i Ingestorp. Tingarör redovisas på samma kartblad som Ingestorp. Namn på åkrar från Ingestorps bys storskiftet 18 Bredareåkrarna Gärdesåker Liareåker Brunnsåker Jälderåker Mjögareåkrarna Gjutaråker Korsåker Måsaåker Grytingsåker Krokåker Skogsåker Gubbåker Kullåker Stenåker Gåsåker Ledåker Storåkrarna Några på åkrar från Ingestorps bys laga skifte 187 Gårdsåker Källsåker Åker av gamla kålgårdarna Gärdesåker Stenåker Åker av hägnadshagen Jällareåker Trädeslyckan Åker av kohagaodlingen Kullsåker Undantagsåker Åker bakom ladugården Källaråker Jämför man bruket vid två tillfällen med 8 år emellan ser man att det finns 3 gemensamma ; Gärdesåker, Kullsåker och Stenåker. Namnen har ändrats även om en del finns kvar. Idag efter drygt 13 år är det inget som användes av de från skiftena använda en. Av de nedtecknade nu använda en så är primära dvs.har slutled som syftar på uppodling. Inom gruppen andra är 1 egen. Många av de arrenderade åkrarna har uppkallats efter ägarna eller tidigare brukare. Efter laga skiftet flyttade gårdarna till nya lägen i byn. De flesta ligger längs vägen i höjdläget och har åkrarna runt bebyggelseläget. Från en karta över Ingestorp från början av 17-talet kan man se hur bebyggelsen ligger samlad i ett läge.

27 ÅKERNAMN INGESTORP Kartblad 6C 7j och 6C7i 1. RASTÅKERN 3. GÅRDSVALLEN. POTATEÅKERN 31. SMALTEGARNA 3. KÄLLARÅKERN 3. BETESVALLEN. STENEN 33. LÅNGTEGEN 5. MOT RIKAS 3. YTTRE VALLEN 6. BAKOM DUNGEN 35. HÖRNTEGEN 7. TREKANTEN 36. STORA VALLEN 8. DIKESBITEN 9. HAGEN. UPPE I HAGEN 1. FLODINS TEGAR 1. RYATEGARNA 11. LÅNGETEGEN 1. STIGS A. HAGEN 13. NEDANFÖR SNICKERIET 1. ÖSTENSSON 5. HORSATEGARNA 15. KLASA 51. SJUNKARNA 16. ALFABITEN 17. SURBITEN 6. RUNDELN 18. NYODLINGEN 61. GRAVFÄLTET 19. GUSTAVSSON 6. TINGARÖRSTEGEN. GRÄNSABITEN 63. FOTBOLLSPLANEN 1. JOSEFA. JOSEFA TEGAR 3. KÄLLARÅKERN. LYCKAN 5. ENGSTRÖM 6. KÖLNA 7. GUSTAVSSON slutled inom gruppen -ÅKER Åker med olika slutled för Ingestorp -VALL -LYCKA -TEG SYFTAR PÅ UPPODLING SEKUNDÄRA NAMN Olika slutord och indelningar ANDRA NAMN Åker inom gruppen andra för Ingestorp NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELS ENAMN Olika indelningar UPPKALLEL SENAMN 5

28 Vid utfarten till Ingestorp by finns ett som påminner om den gamla Inägo-utmarks strukturen. Det är en busshållplats med et Västergärdet. Berg Berg ligger i Dannike socken och Borås kommun. Berg tillhörde tidigare säteriet Torpa, som hade många underlydande torp och gårdar. Av de 15 en, som nuvarande ägaren och brukaren Anders Andersson uppgett, så är 1 av dem primära, som syftar på odling och med slutleden -åker, -gärde, -teg och -vall. På Berg tycks gärde användas synonymt med åker. 5 av en slutar på gärde. Slutledet vall visar på den mer moderna växtodlingen, som blev allmän på 19-talet. De sekundära en saknas helt. 5 av en är egen. av dem har person Stures (från vilken man köpt marken) och Patriks (från vilken man arrenderar) och de andra är på torp. 6

29 ÅKERNAMN BERG Kartblad 6C9i 6C9j 1. YTTRE TRÄDET. MELLANGÄRDET 3. STORA KÄLLARGÄRDET. LILLA KÄLLARGÄRDET 5. EPAVALLEN 6. FABRIKSÅKERN 7. SKEDESKAMMAGÄRDET 8. DRÄNGSTUGEGÄRDET 9. SMEDJEVALLEN 1. PATRIKS 11. STURES 1. HULEBO 13. JÄTTEBO 1. SKEDESKAMMA 15. HULEBO TEGAR Kartblad 6C8j 6 Åker med olika slutled för Berg Åker inom gruppen andra för Berg slutled -ÅKER -GÄRDE -VALL -TEG SYFTAR PÅ UPPODLING SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar inom gruppen 6 NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 7

30 Övre Vång Övre Vång i Dalums socken i Ulricehamns kommun är en by bestående av ursprungligen sex gårdar. Byn ligger i ett höjdläge utmed Ätran. Det finns mycket fornlämningar i området som visar på att trakten varit bebodd under förhistorisk tid. I Övre vång har Dalums hembygdsförening gjort ett gediget arbete med insamling av ägo genom intervjuer med äldre personer, varav en del nu är döda. Jag har fått ta del av detta material. Av de 97 en som samlats in så är 66 av dem primära, som syftar på odling. 35 av dem har slutled -åker och 17 slutar på lycka. De andra slutleden är gärde, skifte och teg. Av de som användes vid skiftet 1858 återfinns få i dagens bruk. De som fortvarande användes är Bergåker, Brunnsåker, Gårdsåkern, Jonagårdsåker, Markalyckan, Storåker och Trädesgärdet. Det som var Storåker 1858 behöver inte vara samma Storåker som idag utan vissa gårdar idag har var sin Storåker. Lista med som påträffas i handlingarna från 1858 Apelåker Hagåker Rosingesåker Aspåker Hallaspjollesåker Rönnesåker Bergsåker Hedåker Sandvallsbrätten Bergåker Hulängsåker Sandvallslyckan Björkåker Hunsåker Sandvallslyckan Botlepjellsåker Jonagårdsåker Skjötelsåker Bresåker Kluftensåker Stomåker Brikåker Korsåker Storåker Brunslyckeåker Krokåker Söderåkern Lillgården Brunsåker Leråker Tjuråkern Brätten Lillåker Tommesåker Brättåker Lunnagårdsgärdet Tomtåker Fyrkantsåker Lyckåker Trädesgärdet Gommesåker Markalyckan Trädesåker Gratåker Månsingåker Tåkesåkern Grenåker Norskenåker? Wierönsåker Gårdsåker Plästeråker Åsåkern Gårdsåkern Qvarnåker Österåker Intressant är att se att man idag kallar två åkrar Gärdet. De ligger centralt i byn på var sin sida av bebyggelseläget. Namnen hänger troligen kvar sedan inägo- och utmarkstrukturen rådde. Inägomarken (åker och äng) var då inhägnad mot utmarken. Dessa åkrar har förmodligen legat inne i det inhägnade gärdet. Efter det har åkrarna kallats Gärdet. Bild över några åkrar på Lundagården. Lundagården ligger i byns norra del. 8

31 Bild från Lundagårdens odlingslandskap. Man ser det småskaliga mosaikartade landskapet, där förr små åkrar ofta låg insprängda i ängen. Åker med olika slutled för Övre Vång 35 3 slutled ÅKER -GÄRDE -SKIFTE -LYCKA -TEG SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar inom gruppen Åker inom gruppen andra för Övre Vång NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 9

32 . EKÅKERN 1. ÅKER NORR OM LADUGÅRDEN. FRÄLSEGÅRDSÅKERN 3. JONAGÅRDSTEGEN I BRIKE. LÅNGEÅKERN 5. RÖRÅKERN 6. GÄRDET 7. STENÅKERN 8. HÖGARÖR, åker väster om Jonagården P. HÄSSLINGEHAGEN Q. JONAGÅRDSLIA R. TÅNGÅSEN eller OLOFSBERG 5. FYRKANTEN 51. HEDERNA 5. BANÅKERN 53. VÄNNE 5. LIERÅKERN 55. KRUNA 56. HAGEN 57. TRÄDESGÄRDET 58. LISSBOLYCKAN 59. MARKALYCKAN S. KYRKÄNGEN ÅKERNAMN ÖVRE VÅNG Kartblad 7D3b och 7Db 1. MOSSEN eller STORSKIFTET. KYRKELYCKAN. MOSSEN eller MELLANSKIFTET 1. NYBYGGEMOSSEN 3. MOSSEN eller LILLASKIFTET. BEATATEGAR NA. VARGKULLEÅKERN eller BEATAÄNGARNA 5. KÅLGÅRDSÅKERN eller GRAVÅKERN 3. BRIKEÅKERN 6. LYCKORNA. SKINTA 7. DREVATEGARNA 5. SKOGSLYCKAN 8. BRUNNSÅKERN eller DAMVALLEN 9. SKOGSBRÄTTA L. FLÖTÄNGEN 1. HÄSTHAGATEGEN M. BRIKE 11. LÅNGEÅKERN 1. RUNDEÅKERN 3. KRINGELYCKAN 13. EKÅKERN 31. LÉT 1. TÅNGÅSAÅKERN eller PÄRAPLÖJET 3. STENLIA, STENÅKERN 15. SLÄTTEN 33. VÄSTERHÖJD 16. KÄRRSÅKERN N. RÖNNKULLEN A. BRIKE. ASKELYCKAN B. VARGAKULLEN C. DAMMÄNGA D. DAMMEN E. TÅAHAGEN F. TONAGRAV 3

33 1. HAGALYCKEÅKERN 11. STORA BRIKEN 1. BRIKETEGARNA 13. Åkern bakom ladugården LADUGÅRDSÅKER 1. Åkern vid källaren KÄLLARÅKER 15. JONAGÅRDSÅKER 16. LILLAGÅRDSÅKER 17. FRÄLSEGÅRDSÅKERN 18. MÖRKALYCKAN 13. STORA LYCKAN 131. MELLANLYCKAN 13. MARKA och LILLALYCKAN 133. TEGEN 13. GÄRDET 135. MOSSTEGAR I BRIKE 136. BRIKEÅKRA (Stora och lilla Briken) Z. VÄSTERGÄRDE U. BRYNOSTEN Å. PLANTALYCKAN Ä. HAGEN Ö. MJÖLKHAGEN I BRIKE ÅKERNAMN ÖVRE VÅNG Kartblad 7D3b och 7Db 6. HEDERNA 85. STORÅKERN 61. BRUNOSTEN 86. VÄNNERA 6. HAGALYCKAN 87. NYDALAÅKERN 63. ÖRNAKULA 88. LILLA SKOGSLYCKAN 6. RÄVALYCKAN 89. STORA SKOGSLYCKAN 65. MARKALYCKAN 9. LISBOLYCKAN T. LARSSONS LIER 1. STORÅKERN V. PREDIKSTOLEN 11. HÖGARÖR 1. BRIKE 7. STOCKHOLM 13. BRYNOSTEN PÅ HEDERNA 71. AUGUSTAÅKERN 1. SANDVALLEN PÅ HEDERNA 7. YXHAMMARSÅKERN 73. SKÅLLEKULLEN 11. STORE BRIKEN 7. PLATE HÅLLPLATS 111. LILLEBRIKEN 75. STORA SKOGSLYCKAN 11. BERGATORPET 76. LILLA SKOGSLYCKAN 113. HALLEBERG 11. HACKET 8. BERGÅKERN 115. GÅRDSÅKERN 81. BÄCKALIA 116. STORÅKERN 8. KVARNÅKER 83. HEDERNA Y. BRIKE 8. SKÄLEÅKERN X. TOMTA 31

34 Granared med m.fl. gårdar Granared ligger i Hällstads socken i Ulricehamns kommun. Granared är en ensamgård. Det har hört en del torp till Granared. Dagens Granared består av själva Granared samt en del tillköpta gårdar. Bröderna Gradén är femte generationen som brukar Granared sedan Man arrenderar även mark från angränsande fastigheter och byar. Av de 6 nedtecknade en är 36 primära, dvs har ett slutled som syftar på uppodling. Det finns många olika slutled åker, gärde, teg, lycka, plöjet och vänt (syftar på att man vände med plog och årder) som används på Granared, när man nanmger sina åkrar. Namnen Nolagärde, Mellangärdet, Sörgärdet och Nedre gärdet på själva Granared tolkar jag som den ålderdomliga strukturen med hägnade inägor dvs. åker och äng. Inägorna skyddades med hägnader från betande djur på utmarken. Detta är Granareds äldsta åkrar. De ligger relativt sett högt i landskapet, vilket också är ett tecken på att det var den mark som odlades upp först. Av Hallandas 1 är 5 primära, dvs har ett slutled som syftar på uppodling. På lagaskifteskartan 185 över Dannarp finns som Lyckåker, Storåker, Wasåker, Olofsåker, Gunnarsåker och Andersa åker. Dessa har försvunnit. I Åstorp och Dannarp slutar 9 av de 13 primära en på teg. Detta är unikt med att ha så många slutled med teg. Men tittar man på kartan så ser man att en del av tegarna ligger utmed Nordån. Tegar kallas ofta uppodlade sanka partier. Kanske detta kan ha att göra med att man till att börja med dränerade den fuktiga marken med öppna diken och det blev långsmala remsor. Tidigare århundraden talade man också om tegar, men det var då åkertegar i höjdlägen, som var långa och smala genom att de delats upp bland mellan ägare. På lagaskifteskartan 186 för Djupedal talas om åker i Ekgärdet och åker i Sjögärdet. Ekgärdet används fortvarande som på åkern. Det var förr vanligt att åkrar uppkallades efter vegetation som växte i närheten av eller invid själva åkern. Här på bilden skulle ett passande ha varit Ekåker. Bilden är inte tagen på Granared eller på de arrenderade åkrarna. 3

35 ÅKERNAMN GRANARED LUNDAGÅRDEN APELBERG DJUPEDAL och KRAKARED Kartblad 7Cj 7Da 1. BREVIKS ÅKER 9. NEDRE GÄRDET 36. DAMMLYCKAN 3. KRONA. SANDHEMS ÅKERN 3. STORÅKERN 37. SMÖRKULLAVÄNT. HÖGRA PLÖJET 3. HAGALYCKAN 31. LÅNGÅKERN 38. STORA MAA 5. VÄNSTRA PLÖJET. ÖJELUNDSÅKERN 3. MELLANGÄRDET 39. PULSHAGEN 6. VASATEGARNA 5. JONAS ÅKER 33. LUGGVRÅA. BROMOSSEN 6. TRÄDGÅRDSÅKERN 3. LAMMAGÄRDET 1. EKEGÄRDET 7. KÄLLAREÅKERN 35. SVEABERG. LÅNGEGÄRDET 8. GRENÅKER 9. STORELYCKA 1. SKOGSLYCKA 11. HÄGNA 1. LÅNGÅKER 13. INTAKAN 1. STARÄCKRE 15. KÄRRLYCKA 16. STARSÄNKT 17. ESKILAGÄRDE 18. GÅSAÅKRARNA 19. PERSTORP. SÄLLBÄCKEN 1. NYLYCKAN. NORDASVENT 3. HÄGNAVÄNT. ENEKULLEN 5. TJURATEGEN 6. NOLAGÄRDE 7. MELLANGÄRDET 8. SÖRGÄRDET slutled ÅKER Åker med olika slutled för Granared m.fl -GÄRDE -LYCKA -TEG SYFTAR PÅ UPPODLING SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar inom gruppen 6 Åker inom gruppen andra för Granared m.fl. NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 33

36 ÅKERNAMN HALLANDA Kartblad 7Cj 1. DAMMEN. LILLA LYCKA 3. IVARA. BRÄTTA 5. SJÖÅKERN 6. KÄLLÅKERN 7. VARBERA 8. ÄNGAHAGEN 9. STORÅKER 1. STORLYCKAN Åker med olika slutled för Hallanda Åker inom gruppen andra för Hallanda slutled inom gruppen 6 -ÅKER -LYCKA SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 3

37 ÅKERNAMN ÅSTORP DANNARP Kartblad 7C3j 7D3a SKULLEN 13. STÖVETEGEN. KNEKTEN 1. BRITTEMOSSEN 3. KNEKTATEGEN 15. SJÖGÄRDET. TREKANTEN 16. MELLANGÄRDET 5. FLOMADERNA 17. EKEGÄRDET 6. FYRKANTEN 18. MADEN 7. LÅNGETEGEN 19. LÅNGETEGEN 8. LILLETEGEN. ÖJETEGEN 9. MITTEGEN 1. TEGEN ÅT HINDSTRÖM 11. ÅKER BAKOM LADUGÅRD 1. TEGEN BAKOM HUSET Åker med olika slutled för Åstorp Dannarp 1 Åker inom gruppen andra för Åstorp Dannarp slutled 8 6 inom gruppen -ÅKER -SKIFTE -TEG SEKUNDÄRA NAMN ANDRA NAMN Olika slutord och indelningar NAMN (form, storlek m.m) EGENNAMN JÄMFÖRELSENAMN Olika indelningar UPPKALLELSENAMN 35

38 Brostorp Brostorp ligger i Timmele socken i Ulricehamns kommun. Brostorp är ett säteri, där :de generationen av familjen Brostorp nu brukar gården. Brostorps åkrar är ett bra och tydligt exempel på hur en kan knytas till historien. Nolgärdet har säkerligen varit inhägnat med åker och äng i en mosaikartad blandning i vilket legat små åkrar som idag har en Mellersta Nolgärdsåker, Nedersta Nolgärdsåker och Övre Nolgärdet. En del åker är verkligen beskrivande Röråker, som talar om att det funnits en hel del odlingsrösen. Krokåker är verkligen krokig och beskriver åkers form bra. Brätta förekommer som slutled ggr. Brätta betyder sluttande åker, vilket innebär en egenskap för åkern. Även teg finns med som slutled och speglar tiden då sankmarker, ofta tidigare använda som äng, övergick till att bli åkrar, när de dikades ut. Slutled på mosse och mad är sekundära, en naturgeografisk beskrivning av marken. Dessa behålles ofta, då de övergår till åker genom dränering. Tån är benämningen på yttersta delen av en fägata. En av Brostorps åkrar kallas tån och anger att denna låg i närheten där det fanns en fägata. Andra åker är egen efter torp, där torparna förut brukat åkrar i torpens närhet för egen räkning. Som betalning gjorde de dagsverken åt säteriet. 9 av en är primära. 3 är sekundära och 1 tillhör gruppen andra. Röråker och Stenåker är vanliga på gamla åkrar, där det ligger odlingsrösen. Odlingsrösen kan vara tillkomna från olika epoker. Ibland överlagras de äldre av senare tillkomna. Yngre odlingsrösen är oftast högre och har olika stenstorlekar. De äldre är flackare och det är en mer homogen stenstorlek man lagt dit. Bilden visar ett ålderdomligt odlingsröse. Bilden är ej tagen på Brostorp. 36