Val av protokolljusterare, dagordning

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll Sida 1 (21) Närvarande: Anders Bodin, ordförande, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund (ej under 6), Mia Torpe, Inga Varg, Iréne Vestman och Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Under sammanträdet deltog även Julia Nedersjö, Charlotte Rydahl, Kerstin Starborg, Christian Bleckman, Malin Klåvus, Petter Hultqvist, Emilia Thurin Melin, stadsbyggnadskontoret. Förhinder att närvara hade anmälts av: John Chrispinsson, Erling Norrby och Magnus Olausson Tidpunkt: , Lokal: Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 1. Val av protokolljusterare, dagordning Valdes ledamot I Varg att jämte ordförande justera protokollet. Erinrades att extra föredragningslista förelåg. Upptogs ärenden på föredragningslista i ordningen: 1-7, 13, 20, 8, 9, 14, 10, 14-19, 11, Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 18 augusti 2014, kl Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträder den 25 augusti 2014, kl

2 Sida 2 (21) 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegationssammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Rådet: Rekrytering av ny sekreterare/kanslichef (SR Dnr ) Informerade ordförande om rekryteringsprocessen för ny sekreterare/kanslichef. 7. Anmälningsärenden Anmäldes ärenden enligt bilaga Trollhättan 32 och 33, Brunkebergstorg 10, tillbyggnad/påbyggnad med tre våningar, ändrad användning från kontor till hotell och restaurang, nybyggnad infill/länkbyggnad för hiss/trapphus, bygglov (SR Dnr , ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Trollhättan 32 och 33, Brunkebergstorg 10, tillbyggnad/påbyggnad med tre våningar, ändrad användning från kontor till hotell och restaurang, nybyggnad infill/länkbyggnad för hiss/trapphus, bygglov Sekreteraren redogjorde för ärendena. Skönhetsrådet yttrade sig i flera omgångar 2013 över den detaljplan som ligger till grund för föreslagna åtgärder. Rådet var då mycket kritiskt till de i förhållande till stadsbilden volymmässigt överstora påbyggnaderna, liksom till att planarbetet inte samtrimmats med stadens utvecklingsarbete för själva Brunkebergstorg. Skönhetsrådet stod fast vid den tidigare framförda kritiken, även om de två delprojekten som nu redovisas i inlämnade bygglovsansökningar i viss mån bearbetats för att mildra de

3 Sida 3 (21) (forts 8.) negativa effekterna. Nu har även staden påbörjat arbetet med torgets framtida utformning. I detaljer har båda de aktuella fastigheterna utvecklats vidare och skärpts ur arkitektoniskt hänseende. Störst är förändringarna avseende Trollhättan 32, där den nya huvudfasaden fått en stringentare och något mer sluten karaktär med plastiska kvaliteter som det tidigare förslaget helt saknade. De tillkommande takvåningarna är trappade mot söder och har en mjuk form med välvda glas som gör att de extra volymerna mer tydligt uppfattas som en del av taklandskapet. En förbättring är även att de täta partierna i dessa delar utförs med en beklädnad av relativt mörka lameller i flera olika schatteringar istället för vitt glas som tidigare föreslagits. Rådet ansåg således att denna del av Gallerianprojektet förbättrats avsevärt sedan planskedet. Dock oroades rådet över den alltför händelselösa och förhållandevis slutna sockelvåningen mot Malmtorgsgatan, som skulle behöva vitaliseras lång mer än som nu redovisas för att ge önskat liv åt gatusträckningen. Vad gäller den nya länkbyggnaden mellan Trollhättan 32 och 33 (som formellt ingår i lovet för nr 32) fann rådet inget att erinra. För att arkitektoniskt fungera i relation till angränsande, relativt kraftfulla fasader är det dock viktigt att man väljer ett fasadglassystem med spröjs (alltså inte enbart limmat glas/glas med silikonfogar) och att delning, dimensioner, profiler och färguttryck prövas vidare innan slutgiltigt lov meddelas. Detta gäller även valet av glaskvalitet; om hallen med sin stort anslagna trapplösning ska fungera som en dragare utifrån, måste glaset vara så transparent som bara möjligt. Ett sätt att ytterligare förstärka länkbyggnadens närvaro i miljön skulle dessutom kunna vara att delvis bryta igenom taket med lanterniner som för ner dagsljus i det högresta rummet och därmed tydliggör detta som något publikt och för allmänheten tillgängligt. Skönhetsrådet ser i huvudsak också positivt på de föreslagna åtgärderna för Trollhättan 33. Glasningen av arkaden så som den redovisas med det nya klimatskalet är förtjänstfullt gjord. Fönsterbytena högre upp i fasaden kan enligt rådet motiveras och de nya partierna är väl gestaltade med sina tunnare bågar och i de indragna lägena nya fyrdelning. Artikulationen av påbyggnaden mot Brunkebergstorg med mindre, lådliknande

4 Sida 4 (21) (forts 8.) volymer i olika liv är rådet däremot inte helt övertygat om är den ultimata lösningen, men även här finns en skärpa i detaljutförande som rådet uppskattar. Betydligt mer bekymmersamma är de uppglasade delarna av takpåbyggnaderna mot söder som, trots att de transparenta ytorna enligt sökanden ska hålla sig inom vad som statuerats i detaljplanen, enligt rådet riskerar att efter mörkrets inbrott framstå som alltför mycket av väldiga lyktor i det känsliga taklandskapet. Här förordar rådet en ytterligare bearbetning så att man får till en för stadsbilden i stort mer balanserad lösning. Utöver detta skulle Skönhetsrådet också gärna se att den långa fasadens sockelparti mot Brunkebergstorg tillförs på samma gång uttrycksfulla som grafiskt eleganta butiks- och reklamskyltar, lämpligen med utgångspunkt från ett övergripande skyltprogram som bör tas fram för projektet. Med ovanstående erinran och en uppmaning till stadsbyggnadskontoret om att i lovet kräva fullskaleprov för godkännande av den nya fasadlösningen för Trollhättan 32, fasadssystemet för länkbyggnaden Trollhättan 32 och de nya fönsterpartierna i fasaden till Trollhättan 33, beslöt Skönhetsrådet tillstyrka bifall till ansökningarna om bygglov. Anmälde ledamoten F v Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 9. Område vid västra Valhallavägen, Norra Djurgården, programsamråd (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över område vid västra Valhallavägen, Norra Djurgården, programsamråd. Julia Nedersjö, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontorets förslag är ett resultat av de ganska tydliga riktlinjer som nämndens utlåtande i samband med start-pm angav: en tydlig urbanitet och tätare kvarter, gärna slutna på tre sidor. Stadsbyggnadskontoret har dock valt att pröva en modern variant på stenstaden vilket inte följer fullt så konkreta direktiv som slutna kvarter.

5 Sida 5 (21) (forts 9) Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till planens förslag till förtätning, i synnerhet gällande den fastighetsindelning som föreslås med principen en fastighetsägare per portuppgång. Rådet ansåg att programmet på ett tydligt sätt fångat och tydliggjort många av problemen med planområdet men att arbetet med att lösa problemställningarna i allt för hög grad kvartstår och att det finns förutsättningar vad gäller trafikmiljön och tillgängligheten som, när de förändras, också rimligtvis bör förändra gestaltningsprinciper, volymer och placeringar av byggnadskroppar inom området. Programförslagets vision innehåller därför för mycket frågor att besvara för att det ska vara relevant att låsa konkreta tal som 700 bostäder eller ett allt för detaljerat innehåll. Områdets förutsättningar bör tydligare prägla det fortsatta programarbetet. Här bör i synnerhet ingå ett gestaltningsprogram, tydligare trafikproblemsanalys men också en tydligare inventering av de befintliga kvaliteterna. Rådet ställde sig positivt till nytolkningen av stenstadens kvaliteter och ansåg det positivt att bygga enligt mönstret men vill också framhålla att det blir en större uppgift att hantera de s.k. hybridzonerna på ett sätt som effektiviserar skillnaden mellan privat och offentligt. Den tydliga avgränsningen som innerstadens slutna gårdar ger förändras till förmån för en öppnare struktur men det måste ske utan den allt för allmänna karaktär som modernismens lamellkvarter kan innebära för de boende. Tätheten och möjligheten att använda randzoner för privat bruk är viktiga verktyg för att skapa ett varierat stadsliv, men rådet vill betona att avståndet 5 meter mellan huskropparna är för tätt. Behandlingen av dessa gårdar kräver ett mer noga studerande i detaljplaneskedet men förutsättningarna för dess användning måste alltså kartläggas redan nu för att säkerställa att gatudragningar, höjder och volymplaceringar blir de rätta. I detta sammanhang vill rådet också betona att de fria grönytorna är allt för små i relation till den tänkta exploateringen. Att lyfta in den befintlig Rudamssparken i planområdet kan inte kompensera för detta. Erfarenheten av de topografiska förhållanden som råder inom kvarteret Gångaren, Kungsholmen, med dess blandning av allmänt och privat innehåll bör kunna leda till en annan utformning av bebyggelsemönstret. Ett gott exempel i föreliggande område är tillexempel den nya Frejgatan som faktiskt utformats som en gatusträckning mellan två punkter,

6 Sida 6 (21) (forts 9) vilket stämmer väl med stenstadens gatustruktur. Det är viktigt att området möjliggör många alternativa vägar trots de kraftiga höjdskillnaderna. Det är också viktigt att de stora strukturerna bryts ner i fasaderna, det mest positiva i förslaget, och det är angeläget att den ambitionen håller hela byggförfarandet igenom. Rådet ville också peka på det komplexa i att planens allmänna ändamål har skolan och dess idrottshallar som förutsättning. Om Sisab inte går vidare med den avancerade byggnad som ska bli en av områdets märkesbyggnader går en stor del av planens kvaliteter om intet. Ett stort problem med området är också topografin och trafikmiljön, den s.k. walkabilityn är låg vilket gör att området, rent fysiskt, lämpar sig dåligt för de skolor och förskolor som är en förutsättning för stadslivet. Behovet av dem måste prioriteras och det är viktigt att närmiljön planeras efter principer som en fördjupad barnkonsekvensutredning kan slå fast. Rådet ansåg också, med hänvisning till de boende i och omkring området, att alla de ytor som är viktiga för rekreation inte får byggas bort. Ytterligare komplext blir området av de värden i den befintliga miljön som inte riktigt kartlagts inför programmets remittering. Kulturmiljöinventeringen remitteras inte utan biläggs materialet efter remisstidens utgång. För rådet är detta ytterligare en sammanställning av förutsättningar som kan få konsekvenser för programmets utformning. Enligt rådet är ett tydligare förhållningssätt till förkastningsbranten, en inventering av befintliga värdekärnor (bland annat en av landskapsarkitekt Erik Glemmes parker och höghuset i kvarteret Nyponet som solitärbyggnad) och en trädinventering, sådan som ännu inte vägts in. Rådet ansåg att den stora förändringen av områdets karaktär bör prioriteras till områdets yttre ändar, så som programmet anger, men inte nödvändigtvis genom splittrade höjder inom kvarteret med allt för stora variationer mellan högt och lågt i områdets mitt. Beslöt Skönhetsrådet ställa sig positivt till programförslaget med ovanstående erinran om att avgörande frågor bör lösas innan delarna bryts ner i separata detaljplaneprocesser. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet

7 Sida 7 (21) 10. Primus 1, Lilla Essingen, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande Primus 1, Lilla Essingen, förslag till detaljplan. Bordlades ärendet till nästkommande ordinarie sammanträde. 11. Kristinebergs slott 11, nybyggnad av kontorshus med brandstation i entréplan, park på tak (Samverkanscentralen) (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Kristinebergs slott 11, nybyggnad av kontorshus med brandstation i entréplan, park på tak. Kerstin Starborg, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Uppdrogs åt sekreteraren att besvara ärendet efter möte med ansvarig arkitekt 12. Hornblåsaren 5, Strandvägen/Linnégatan/ Oxenstiernsgatan, Östermalm, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Hornblåsaren 5, Strandvägen/Linnégatan/Oxenstiernsgatan, Östermalm, förslag till detaljplan Ärendet avser en vindsinredning med nya takkupor i takfallen ovanför en så kallad kungsvåning. I den södra delen av fastigheten mot Strandvägens förlängning har en sådan inredning redan skett för snart tio år sedan, men de arbetena inbegrep inga ändringar av den egentliga takkonstruktionen, vilket nu föreliggande projekt förutsätter för att alls vara genomförbart.

8 Sida 8 (21) (forts 12) För att få till godtagbar rumsvolym i de två nya vindsvåningarna krävs en förhöjd och i förhållande till fasadlivet inskjuten nock. Denna förändring av takvolymen kommer enligt Skönhetsrådet i allvarlig konflikt med den bastanta tornuppbyggnad som utgör länken mellan Strandvägsdelen av komplexet och den del med fasader mot öster och norr som ingår i det aktuella projektet. Idag ligger nocken i underkant av det listverk som utgör basen för tornets balustrad. Nocken möter också mycket elegant tornet precis i dess nordöstra hörn. Med den föreslagna takombyggnaden får man i stället en situation där nocken ligger ungefär i nivå med halva balustradens höjd och dessutom missar hörnet på tornet, vilket man försökt mildra effekten av genom att med ett snitt valma taket närmast tornet för att på så sätt undvika ett direkt möte. Beslöt Skönhetsrådet, med hänvisning den prejudicerande verkan ett godkännande av detta projekt kan medföra, att avstyrka förslag till detaljplan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 13. Sekreteraren informerar Redogjorde sekreteraren för förestående evenemang på Brunkebergstorg, ett offentligt samtal om den levande staden arrangerat av Stockholm konst, den 27 juni, där sekreteraren deltar i panelen. 14. Johannesplan, Luntmakargatan, borttagande av träd på innergård; från privatperson (SR Dnr ) Rådet instämde i det beklagansvärda i att träden tagits ner men kunde också konstatera att det inte är en stadsmiljöfråga av den typ rådet vanligtvis hanterar. Som kommunal remissinstans har Skönhetsrådet inte heller befogenhet att vidta åtgärder i frågan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.

9 Sida 9 (21) 15. Beträffande detaljplan för Nockebyhov 1:1, Tyska Bottens väg; förslag till detaljplan, önskan om omprövning (SR Dnr ) Privatperson hade tillskrivit Skönhetsrådet med andledning av omprövning av beslut gällande detaljplan för Nockebyhov 1:1, Tyska Bottens väg, S-Dp Beslöt rådet, efter att delgivits synpunkter på förslaget, kvarstå vid tidigare yttrande. Uppdrogs kansliet att besvara ärendet. 16. Tjurberget 3-8, programsamråd (SR Dnr ) Anmäldes beslut fattat vid Skönhetsrådets delegationssammanträde ( 2). 17. Nockeby 1:1 och Prosten 1, Nockeby Kyrkväg, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmäldes beslut fattat vid Skönhetsrådets delegationssammanträde ( 3). 18. Angående ett Nobelcenter (SR Dnr ) Anmäldes beslut fattat vid Skönhetsrådets delegationssammanträde ( 6). 19. Del av Norra Djurgårdsstaden, Bobergsgatan,Hjorthagen, Gasverket Västra m.m (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Del av Norra Djurgårdsstaden, Bobergsgatan, Hjorthagen, Gasverket Västra m.m. Malin Klåvus, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.

10 Sida 10 (21) (forts 19) Syftet med planen är att möjliggöra ett bevarande samt en utveckling av del av de befintliga byggnaderna och utomhusmiljöerna inom området. Inom planområdet finns tre gasklockor och sex befintliga byggnader vid Gasverket samt två byggnader vid idrottsplatsen. Det föreliggande planförslaget bekräftar bollplanerna, innebär rivning av hus 28, möjliggör fyra nya byggnader skola i de som benämns F och H, en idrottshall samt en ny volym vid hus 11 som ska nyttjas som förskola för att skapa förutsättningar för en rationell verksamhet. Gasverksvägens sträckning läggs om till att gå norr om hus 11. Samtliga byggnader som bevaras har bestämmelsen Q men med olika specificeringar. Norra Djurgårdsstaden har på många sätt bättre förutsättningar för att bli en god stadsmiljö än något annat stadsutvecklingsprojekt i Stockholm. Att många av det gamla gasverksområdets industribyggnader sparats liksom några andra hus som på olika sätt hör till området ger den nya stadsdelen karaktär. De verksamheter som planeras i de gamla industrilokalerna kommer också på olika sätt bidra till att Norra Djurgårdsstaden blir en levande stadsdel. Olika typer av kulturevenemang i Gasklocka 2, spårvägsmuseum samt en skola kommer i allra högsta grad bidra till detta. Skönhetsrådet ställde sig därför i huvudsak mycket positivt till planförslaget. Vad gäller inlastningen till Gasklocka 2 ville Skönhetsrådet förorda en underjordisk koppling via Gasklocka 1 om detta går att genomföra rent tekniskt. Inlastning på bro mot lastkaj, vilket presenteras i planhandlingarna, är enligt rådets uppfattning en högst tveksam lösning både av säkerhetsskäl och ur stadsbildssynpunkt. Den mycket stora lastplats och vändplan som behövs för att lastbilarna ska kunna vända och backa skulle påverka upplevelsen av Gasklockan och Klockparken mycket negativt. Gasklockan behöver få en ny entré men rådet anser inte att den lösning med trappa och skärmtak som skisseras i underlaget gör byggnaden rättvisa. Den upplevelse av rymd och ljus som man får när man stiger in i gasklockans interiör måste på något sätt behållas även när gasklockan får en ny funktion. Man behöver därför finna lösningar som både är klimatiserande och som möjliggör riggar för belysning och andra tekniska installationer utan att rummets kvaliteter förtas. Eftersom det fortfarande finns så många tveksamheter kring utformningen av de förändringar som krävs vill rådet se ett gestaltningsprogram för Gasklocka

11 Sida 11 (21) (forts 19) 2 där man lyfter fram byggnadens kvaliteter och formulerar ledord för dem som sedan ska arbeta med att förädla byggnaden. Skolverksamhet planeras både i befintliga byggnader samt i två nya volymer, hus F och hus H. Enligt rådets uppfattning ligger gaveln på Hus F alldeles för nära gasklockan. Byggnaden bör dras tillbaka och lämna respektavstånd till gasklockan som måste få rå över närområdet och klockparken. Idealet vore att korta byggnaden något men om det inte är möjligt är det, anser rådet, bättre att volymen förskjuts och placeras närmare hus 13. Gestaltningsmässigt har man inte kommit helt i mål med de nya skolbyggnaderna. Vidarebearbetning krävs således liksom ett beslut om fasadmaterial. Rådet var inte främmande för en tegelbeklädnad men samtidigt skulle cortenstål kunna vara ett material som fungerar väl med båda det röda teglet och den industrikaraktär som präglar området. Tilläggen måste dock, vilket fasadmaterial man än väljer, ha mycket hög kvalitet. Rådet är å andra sidan mycket kritiskt till att skolan blir så stor 900 elever med tanke på de små skolgårdar som planeras. SISAB:s referenser är en serie rådgivande dokument som ska lyfta fram goda exempel. I det dokument som heter Utemiljö, daterat 8 januari 2014 kan man läsa följande: Det finns idag inga fastställda normer på nationell nivå för hur stor en skolgård/förskolegård bör vara men utredningar och beprövad erfarenhet pekar mot 25 till 55 kvadratmeter per barn beroende på ålder och verksamhetsform. I den planerade skolan blir utomhusytan ca 3,65 kvadratmeter per barn. Skönhetsrådet bedömde alltså att den totala yta som skolgårdarna får med föreliggande planförslag är alldeles liten i förhållande till det stora antalet elever som ska vistas där hur välplanerad den än blir. Lite äldre elever kanske delvis kan vistas på det aktivitetstorg som planeras i planområdet men rådet anser ändå att det är ett fattigdomsbevis att inte kunna ge barn och ungdomar i den nya stadsdelen en god skolmiljö. Rådet vill därför uppmana SISAB att planera in ytterligare en skola i närområdet så att elevantalet i den nu aktuella skolan kan minskas till en nivå som är rimlig i förhållande till den yta man kan disponera.

12 Sida 12 (21) (forts 19) Några ytterligare synpunkter som rådet ville skicka med är att förskolans staket bör utformas som det Ferdinand Boberg gestaltade för gasverksområdet. Rådet är också tveksamt till aktivitetstorget som, åtminstone i detta skede, känns lite krystat som funktion/mötesplats. Ytan är dessutom inte särskilt stor, så risk finns att de olika funktioner som man tror ska rymmas inte kommer att kunna göra det på ett bra sätt. Önskvärt vore dessutom att det även för ytorna mellan byggnaderna i hela Gasverksområdet redan nu togs fram någon form av stadsmiljöprogram, där riktlinjer för gestaltningen av de gemensamma utomhusrummen lades fast. Slutligen ville rådet uttrycka en viss oro för att Gasklocka 1 ännu inte fått en ny funktion. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med särskild erinran vad gäller skolans stora elevantal och den till ytan underdimensionerade skolgården samt behovet av ett särskilt gestaltningsprogram för Gasklocka 2. Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation mot beslutet enligt bilaga Årstastråket Etapp II, Glavsfjorden, Årsta 1:1, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Årstastråket Etapp II, Glavsfjorden, Årsta 1:1, förslag till detaljplan. Inge Almqvist, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planområdet är en del av det så kallade Årstastråket för vilket ett planprogram antogs redan Syftet med programmet var att utveckla området och stärka kopplingarna mellan bland annat Årsta och Valla vilket ansågs möjligt i och med beslutet om att förlägga kraftledningen i tunnel. Stadsbyggnadskontoret har nu upprättat ett planförslag för ett område vid kvarteret Glavsfjorden i Årsta. I planområdet som ligger mellan Rämensvägen och Tvärbanan föreslås fyra nya bostadshus, ca 120 lägenheter, samt en förskola med fyra avdelningar. Gestaltningsmässigt har man försökt anpassa de nya husen till platsen genom att volymerna i höjd och bredd skapar en mellanskala mellan Årstas smalhusbebyggelse och Vallas mer storskaliga byggnader.

13 Sida 13 (21) (forts 20) Skönhetsrådet beklagade att man i denna del av Årstastråket av topografiska skäl inte kunde få till den gatustruktur på ömse sidor av spårvägen som man i programsamrådet trodde var möjlig. Rådet kan acceptera att man måste överväga ett annat planmönster och att kopplingen mellan Årsta och Valla i just detta läge inte blir bättre i dagsläget däremot anser inte Skönhetsrådet att förbindelserna mellan dessa bostadsområden är tillräckliga man bör på alla sätt försöka förbättra möjligheterna för människor att ta sig mellan Årsta, Valla och Årstafältet, i synnerhet med tanke på den stora utbyggnad som väntar. Enligt rådets uppfattning kan de tre lamellerna fungera även om de är lite väl stora. Rådet ställde sig däremot mer tveksamt till det fjärde, snedställda huset. Eventuellt skulle en vinkling av det fjärde huset så att det ytterligare divergerar i förhållande till de övriga husen förtydliga det avvikande bebyggelsemönstret men ett bättre alternativ vore att enbart bygga en förskola, eventuellt utökad med någon ytterligare avdelning. Detta skulle ge barnen en betydligt större och bättre utomhusmiljö än de får med det föreliggande, ytmässigt sett, mycket snålt tilltagna förslaget. Mest fördelaktigt för området som helhet vore att lämna denna del av planområdet obebyggt och i stället ta ett större grepp där man inkluderande parkeringsytan söder om kvarteret Largen. Med bättre koppling mellan Åmänningevägen/Sandfjärdsgatan och Rämensvägen skulle man kunna följa översiktsplanens intentioner på ett betydligt bättre sätt samtidigt som man tillför ny bostadsbebyggelse. Beslöt Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande utformning.

14 Sida 14 (21) 21. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Inga Varg Justerare Vidi: Martin Rörby Sekreterare

15 Sida 15 (21) Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Vanadisbadet, förslag till ny plangräns mot det övre parkrummet. (SR Dnr ), utsänt Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang 13 Vision Hässelby-Vällingby 2030 (utl.2014:44). (SR Dnr ). Årets Stockholmsbyggnad (SR Dnr ). Fråga till ledamöterna i stadbyggnadsnämnden med anledning av utbyggnaden av Sankt Görans sjukhus. (SR Dnr ). Prot.utdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang 13 Bolagisering av stadens renhållningsverksamhet - överföring av verksamheten från trafik- och renhållningsnämnden till ett nytt bolag inom Stockholm Vatten-koncernen. Genomförandebeslut. (SR Dnr ). Detaljplaner besvarade av kansliet Kurland 14, Tegnergatan 37, Norrmalm, förslag till detaljplan, enkelt förfarande. (SR Dnr ), ingen erinran/avstyrkt. Bockarna Bruse 1, Nynäsvägen, Smedslätten, förslag till detaljplan, enkelt planförfarande. (SR Dnr ), ingen erinran. Oxen Mindre, Norrmalm, förslag till detaljplan, enkelt förfarande. (SR Dnr ), ingen erinran. Mimer 8, Norrtullsgatan/Frejgatan/Hagagatan, Vasastaden, förslag till detaljplan, enkelt förfarande. (SR Dnr ), tillstyrkt. Ängbyskolan 17 m m, Bureusvägen, förslag till detaljplan. (SR Dnr ), avstyrkt i föreliggande form. Bygglov besvarade av kansliet

16 Sida 16 (21) Jerusalem 2, Levertinsgatan 1, Kristineberg, påbyggnad av flerbostadshus, reviderat förslag. (SR Dnr ), ingen erinran. Gråmunkeholmen 3, Birger Jarls torg 5, Riddarholmen, kulörförändring av Gamla Riksdagshuset AB 025. (SR Dnr ), synpunkter på fasadproverna. Jaktvarvet 5, Polhemsgatan 5, Kungsholmen, balkonger och fönsterdörrar på gatufasad. (SR Dnr ), avstyrkt. Kroken 8, Ringvägen 110, Södermalm, inredning av råvind till bostäder. (SR Dnr ), avstyrkt. Borren 35, Heleneborgsgatan 38, Södermalm, balkonger och fönsterdörrar, franska balkonger/fönster mot gata och gård. (SR Dnr ), avstyrkt. Norrmalm 1:83, Sveavägen 39A, Norrmalm, gatukök. (SR Dnr ), avstyrkt. Vägaren 23, Kocksgatan 9, Södermalm, ändring av fläktrum på tak till övernattningslägenhet, yttre ändring. (SR Dnr ), avstyrkt. Jakob Större 13, Västra Trädgårdsgatan 11b, Norrmalm, fasadbelysning, HOTEL KUNGSTRÄDGÅRDEN. (SR Dnr ), avstyrkt. Skotten 6, Kungsgatan 49, Norrmalm, yttre ändring, utökning av kontor på plan 7. (SR Dnr ), avstyrkt. Storö 21, Storforsplan 36, Farsta, tillbyggnad, utflyttand av glas- och entrépartier till fasadliv. (SR Dnr ), avstyrkt. Eken 12, Vasastaden 1:29, Frejgatan 20A, Vasastaden, fasadbelysning, Vanadislundens vattenreservoar. (SR Dnr ), tillstyrkt. Kungsholmen 1:54, mitt emot Kungsholmsstrand 133, Kungsholmen, förtöjning av båt (M/S Monika II), inredd som hotell och café. (SR Dnr ), ingen erinran.

17 Sida 17 (21) Sjöbotten 1, Älvsjö Ängsväg 4, om- och tillbyggnad till studentbostäder, blivande Sjöbotten 3. (SR Dnr ), tillstyrkt med erinring. Näktergalen 33, Danderydsgatan 11, Östermalm, yttre ändring, takfönster mot gata samt takfönster och takkupor mot gård. (SR Dnr ), avstyrkt. Konserthuset 2, Beridarebanan 10, Kungsgatan 41, Norrmalm, yttre ändring, ny ramp till stora entrén vid Hötorget. (SR Dnr ), ärendet utgår. Hästen 23, Hamngatan 10, Norrmalm, ombyggnad av teknikrum till mötesrum på tak. (SR Dnr ), avstyrkt. Knarrarnäs 6, Isafjordsgatan 5, yttre ändring, byte av entréparti och glaspartier, nytt entrétak. (SR Dnr ), avstyrkt. Djurgården 1:1, Sirishovsvägen 3, uppförande av ny paviljong/serveringsbyggnad, strandskyddsdispens. (SR Dnr ), avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Brommaplan, synpunkter på planförslaget. (SR Dnr ), besvarat per mail. Ett nytt hus på Lindhagensgatan. (SR Dnr ), besvarat per mail. Lövholmen, omvandlingsprojekt av befintlig byggnad som examensarbete. (SR Dnr ), bevarat per mail, hänvisat till stadsbyggnadskontoret. Stökigt vid Fortums mark. (SR Dnr ), vidarebefordrat till Fortum. S:t Görans sjukhus, angående Skönhetsrådets kritik beträffande ombyggnationen. (SR Dnr ), besvarat med SR Dnr

18 Sida 18 (21) Jerusalem, angående Skönhetsrådets yttrande över bygglovsansökan. (SR Dnr ), besvarat med SR Dnr och Trist utveckling störande reklam. (SR Dnr ), besvarat per mail. Skyltning på Sturegatan. (SR Dnr ), besvarat per mail samt vidarebefordrat till stadsbyggnadskontoret.

19 Sida 19 (21) Bilaga 2 till protokoll Anmälde ledamoten F v Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Trollhättan 33 kommer att inrymma två separata hotell, ett större Business Hotel i den norra delen och ett mindre lågprishotell ( Boutique Hotel ) i den södra, med separata entréer. Det vore en stor estetisk fördel om den enorma fasaden kunde delas upp med en vertikal avgränsning, så att det mindre hotellet får en annorlunda och högklassig fasadutformning. Bottenvåningens dubbelkolonner är en viktig arkitektonisk detalj och bör behållas fristående. Även den bakomliggande polerade granitväggen bör delvis behållas så att inte hela fasaden blir uppglasad. Trollhättan 32 har en välstuderad och välbevarad fasad i gul plåt med bruna glasskivor, en av de bättre fasaderna i city. Den bör behållas (återuppsättas) i stället för att helt omskapas, hur arkitektoniskt intressant den planerade stenfasaden än är. Flera av citys ganska få särpräglade fasader är redan utplånade eller förvanskade.

20 Sida 20 (21) Bilaga 3 till protokoll Anmälde ledamot Fredrik von Feilitzen reservation enligt följande: Gasverksområdet är inte bara ett kulturhistoriskt mycket värdefullt industriområde, utan av världsklass (som är ett i Stockholm ofta överanvänt ord). Bedömningen har bekräftats av The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage (TICCIH), som är rådgivare åt ICOMOS och UNESCO. Kommittén har karakteriserat Gasverket som ett av de mest imponerande bevarade gasverksområdena i Europa och med betydelse på världsplanet (Skrivelse till finansborgarrådet Sten Nordin 11/3 2014, texten återgiven på TICCIHs hemsida.). Gasverksområdet bör således behandlas med största möjliga respekt och endast utnyttjas för verksamheter anpassade till de värdefulla byggnaderna och med behållande av områdets struktur och topografi. Nybyggnader bör endast accepteras om de inte inkräktar på den befintliga bebyggelsemiljön. Planerna att använda Gasklocka 2 som gästscen och att i Regenerationshuset (Hus 9) inrymma Spårvägsmuseet är föredömliga exempel på återanvändning. (Med tanke på Spårvägsmuseet framstår rivningen av lokstallet och järnvägsspåren nu som extra beklagliga.) Den gamla marketenteribyggnaden bör inte rivas. Den är ett välbevarat arkitektur-, byggnads-, social- och samhällshistoriskt dokument. Den har därtill upplevelsevärden i synnerhet i den yttre miljön där byggnad och park samspelar till en komposition av avsevärt arkitektoniskt värde. (Gasverket i Värtan Antikvarisk förundersökning , s. 121) Dessutom bör poängteras att flera hus i närheten redan är rivna. De två föreslagna skolbyggnaderna (F och H) är alltför dominerande, både till storlek och läge, och skulle försvåra läsbarheten av den historiska miljön. Detta gäller också souterrängbyggnaden G, med skolgård på taket.

21 Sida 21 (21) Idrottshallen (K) är dåligt anpassad till det intilliggande förrådshuset (Hus 11). Detta är lätt att återanvända, exempelvis till förskola (liksom det ovannämnda Gamla marketenteriet). Gasverksvägen bör behålla sin nuvarande sträckning, så att Hus 11 inte förlorar kontakten med det övriga gasverksområdet. Vägen avses att smalnas av, men om trafikplanerna skulle ändras kan den ganska enkelt utvidgas fyra meter mot söder. Gasklocka 5 har en viktig särprägel som slutpunkt i den unika serien av gasklockor. Den föreslagna ombyggnaden är alltför omfattande, med sin jättelika öppning och tillkommande stödben. Högtrycksklockan har i sig en fantasieggande gestalt och bör bevaras intakt till dess en anpassad användning kan komma till stånd (kanske planetarium eller dylikt). Detaljplaneförslaget bör avstyrkas.