MILJÖINFORMATIONSRÅD 20 NOVEMBER 2018

Transkript

1 MILJÖINFORMATIONSRÅD 20 NOVEMBER 2018

2 Förslag till dagordning Föregående möte och beredning av dagens möte NV:s regeringsuppdrag och genomförande hittills Fortsatt arbete fr o m 1 januari 2019 Rapport från följeutvärdering, Eva-Lotta Päiviö Sjaunja, NV Informationssäkerhet, Susanne Gerland, Miljö- och energidepartementet Internationellt arbete, Rolf Brennerfelt, SMHI Avslutning - Nästa möte - Övriga frågor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Föregående möte och beredning av dagens möte Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 NV:s regeringsuppdrag och genomförande hittills Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Foto: ABB Foto: Julia Sjöberg/Folio Digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid

6 Vad betyder det för oss några nedslag Kommunerna/SKL Länsstyrelserna Havs och vattenmyndigheten Lantmäteriet Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Vad betyder digitaliseringen för SKL? Digitaliseringen erbjuder den bästa möjligheten för våra medlemmar att hantera framtida demografiska och ekonomiska utmaningar. Digitaliseringen underlättar rapportering från kommun till stat, men det är viktigt att centrala myndigheter är tydliga med vad som ska rapporteras och hur. Centrala myndigheter måste tillgängliggöra relevant information som kommunerna behöver i sitt uppdrag på ett användarvänligt sätt. Kommuner behöver stöd i gemensam kravställning mot leverantörer, här kan SKL bidra.

8 Länsstyrelserna Verbal målbild (6 års sikt) Samverkan och helhetsperspektiv! Strategiska mål (6 års sikt) Länsstyrelsernas digitala tjänster är enkla att använda. Länsstyrelserna främjar samarbete och innovation. Länsstyrelsernas gemensamma förvaltning och utveckling är effektiv. Förtroendet för länsstyrelserna är stort. Inriktning (3 års sikt) Digitalisering Kontinuitet/ informationssäkerhet Stora ärendeflöden Utifrån och in perspektiv Fokusområden (1-2 års sikt) Strategiska ledningsprojekt Civilt försvar Miljö Samhällsplanering

9 Bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurser Utföra strukturerad omvärldsbevakning och omvärldsanalys Utföra verksamhetsoch informationsanalyser Innovativt utveckla vår verksamhet Hantera Informationstillgångar Genomföra dataanalyser och konsekvensbedömningar Skapa lärande i våra processer och arbetssätt Digitalt först Digital kommunikation Digitalt möte Digital produktion Digital samverkan Styrande principer för digitalisering Styrande principer Verksamhetsutveckling Styrande principer Informationshantering

10 Grundkarta Riktlinjer grunddata Föreskrifter (förslag) Föreskrifter (beslut) Nationell tjänst Detaljplan Geotekniska undersökningar Miljökonsekvensbeskrivningar Proof of Concept klar Handbok Upphandling Handbok Utformning Nationell tjänst (standardiserade detaljplaner) Nationell tjänst Handbok Upphandling Plandatabas definierad Nationella tjänster Nationell tjänst (standardiserad planinformation) Införande hos kommuner och andra genom färdigställande av data (t.ex. grundkartor och detaljplaner) samt implementering av nya tjänster i samhällsbyggnadsprocessen Nationell plattform för tillgängliggörande Riktlinjer plattform, förutsättningar och roller utredda Teknisk lösning implementerad 20 datateman klara för test XX

11 Naturvårdsverket integrerar digitalisering några nedslag Arkitektur t ex samarbete inom esam om vägledningar och lösningsmönster med DIGG, Lm m fl om grunddata och säkert, effektivt informationsutbyte SLU och LU om DV arter som förutsättning för miljöinformation i en digital samhällsbyggnadsprocess Miljöjuridik, finns frågor om nya arbetssätt och digitala lösningar i varje remiss och regeringsuppdrag Förvaltningsjuridik, finns frågor om ansvar för information och teknik i varje sakfråga Nystart i arbete med användarupplevelse NV:s egen transitionsplanering, organisering av resurser och leveranser av teknik tar utgångspunkt i gemensamma behov inom miljösektorn och inom offentlig sektor, t ex Kring underrättelse om medelstor förbränningsanläggning Kring tillgängliggörande av lst-dokument om IED Kring att möta företag i nya verksamt.se Kring att tillgängliggöra smart miljöinformation för olika syften, t ex digital samhällsbyggnadsprocess Kring långsiktiga kommunikationssatsningar för smart miljöinfo Kring att upprätthålla forum för smart miljöinformation Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 10 mars 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att vara utvecklingsmyndighet för Smartare miljöinformation. Uppdraget slutredovisas till regeringen senast 28 februari Då arbetar Naturvårdsverket på ett nytt sätt och samverkar med andra i forum som är beständiga över tid Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Rapporteringskrav i uppdraget /8 Q1 Q1 Senast 28/ Delrapport 1 Uppdragets inriktning för genomförande Samverkande aktörer Strategi för kommande arbete Förslag till genomförande Förslag till justeringar av uppdraget Redovisning av genomförande i årsredovisning Redovisning av genomförande årsredovisning Redovisning i enlighet med Ekonomistyrningsverkets anvisningar Nationell utvecklingsportfölj? Nyttorealisering? XXX YYY Slutredovisning Identifierade möjligheter till ökad samverkan samt potentiell nytta som ökad samverkan kan medföra Vilka lösningar som tagits fram inom utvecklingsområdet, inkl nyttor som realiserats Identifierade hinder för framgång inom utvecklingsområdet samt förslag på lösningar Hur nyttorealiseringen hos aktörer inom området har utvecklats under tidsperioden Hur arbetet bidragit till att uppnå regeringens mål

14 Inom regeringsuppdraget har vi skapat gemensamma arbetssätt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Utvecklad samverkan miljöinformation/ offentlig information/företagsinformation Länsstyrelser Kommuner Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Inom regeringsuppdraget har vi skapat gemensamma arbetssätt kommit överens om förändringsmål och -principer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Inom regeringsuppdraget har vi skapat gemensamma arbetssätt kommit överens om förändringsmål och -principer gått in i en långsiktig samverkan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Fortsatt arbete Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Naturvårdsverket åtar sig att upprätthålla de forum Rådet kommit överens om Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

20 Vi utgår från våra 9 förändringsprinciper i samverkan kring smart miljöinformation 1. Vi beskriver vad vi åtar oss 2. Vi följer ordinarie ansvar 3. Vi utvecklar ur ett helhetsperspektiv 4. Vi återbrukar innan vi nyutvecklar 5. Vi strukturerar information 6. Vi digitaliserar utifrån reella behov 7. Vi bejakar samhällsförändringen 8. Vi påverkar utformning av rättsakter 9. Vi använder arkitekturstyrning i förändringsarbetet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Förändringsplan 2019 Miljöskyddsprogrammet IED, MKB Tillgängliggörande av dokument Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet av farligt avfall Utbyte av miljöinformation mellan företag och myndigheter Rådsnivå Naturprogrammet Miljöinformation i en digital samhällsbyggnadsprocess Maskinell analysförmåga Invasiva främmande arter Kunskapsunderlag/kvalitets nivåer Webb/maskinella gränssnitt för insamling och tillgängliggörande/visualisering av naturinformation Vatten och havprogrammet En digital samhällsbyggnadsprocess Kustzonsplanering Små avlopp Dagvatten Dricksvatten Effektivt informationsutbyte kring vatten, kust och hav Information, termer och metadata Programnivå (se excelbilaga) Beslut att starta, genomföra och avsluta initiativ fattas inom varje organisation med tidigt samråd där gemensamma frågor lyfts i program och expertforum och överenskommelser görs. Berörd programstyrgrupp kommer överens om prioriterade initiativ att följa och stödja, berörda organisationers åtagande beskrivs i förändringsplan. Miljöinformationsrådet följer och stöder arbetet med utgångspunkt i effekter på kort och lång sikt.

22 Förvaltning av strategi för hantering av miljödata

23 Övrig initiativ som kan påverka förändringsplanen 2019, t ex Digitalisering av tillsyn och kontroll Nationell grunddata och nationella datavärdar Effektivt elektroniskt informationsutbyte inom offentlig sektor Kompetenssatsning digital samhällsbyggnad

24 Kommunicering av smart miljöinformation fr o m NV avser att fortsätta kommunicera kring smart miljöinformation och utveckla arbetsformerna kring Informationsmejl Webbplats på naturvardsverket.se Baspresentation, löpande behovsinventering bilder Budskapsplattform Dessutom kommer NV att upprätthålla en samverkansyta (sharepoint) för fortsatt samverkan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Uppstart av Expertforum digital kundupplevelse Det finns behov av samverkan och gemensamt lärande inom digital utveckling och digitala kundupplevelser. Det handlar om: Att skapa värde förmålgrupperna Kund- och behovsdriven digital utveckling Insiktsdriven och effektstyrd digital utveckling med tydliga målbilder och mätbara mål Arbetssätt och metoder som stöder detta NV kommer att bjuda in Rådets organisationer för att förbereda ett förslag till Miljöinformationsrådet om ett nytt kompetensområde inom Expertforum Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

26 Beredning av slutrapport februari 2019 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Av slutrapport ska framgå: Överenskomna förändringsmål, principer för fortsatt samverkan, samverkansorganisation Överenskommen förändringsplan Vad program och expertforum gjort och åstadkommit, vilka som varit med Identifierade hinder Förslag framåt med koppling till effekter för målgrupperna Följeutvärdering (bilaga) Baseras på 2 enkäter om samverkan och en extern utvärderingsrapport Består av NV-rapport med fokus vad kan vi lära oss

27 Beredning av slutrapport februari 2019 Resultat och slutrapport anses vara berett inom smartare miljöinformation genom att vi arbetat iterativt med dessa frågor sedan mars 2016, den som velat har fått vara med och påverka Forum där detta hanteras innan årsskiftet: Löpande programmöten Miljöskydd, Natur, Vatten&hav Löpande expertforummöten Workshop Finansdepartementet med alla Digitaltförstuppdragen 9/10 och 13/11 Särskild förankring SKL med anledning av kontaktpersonsbyte hos dem 15/10 Länsstyrelsernas miljöskyddschefskonferens 18/10 Möte ME-dep (kemikalienheten, samordningssekretariatet, rättssekretariatet och miljöprövningsenheten) 19/10 Workshops med länsstyrelser, kommuner, företag och branschorganisationer kring FASS, okt och nov Konkret samverkan Säker och effektiv tillgång till grunddata och Säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte (DIGG, Bolagsverket, Domstolsverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Lantmäteriet, SKL, NV ) Härutöver kommer NV att sammanfatta vad som skett , ev effekter vi kan se för målgrupperna och status i samverkan den 31 december Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

28 Rapport från följeutvärdering Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

29 Utgångspunkter för utvärderingen Förändringsledning Förändringsmål och förändringsprinciper Samverkan Tre dimensioner (styrning, organisation, kultur) Utvärderingens roll Fokus på processer och inte på leveranser Lärande och utveckling

30 Preliminära resultat NV har gjort en tydlig förflyttning internt. Inte lika tydligt i andra organisationer. Vissa har inte deltagit alls. Ökad kunskap och förståelse för förändringsarbete bland deltagarna Roller och ansvar har blivit tydligare - deltagare tar mer egna initiativ Samverkansorganisationen upplevs som alltmer robust Övervägande positiv bild av samverkan men vissa skillnader beroende på position i samverkansorganisationen det tar tid!

31 Preliminära resultat (forts.) Samsyn om målen - ett hinder är att kostnad och nytta finns på olika ställen Svårt att beskriva initiativ/leveranser Bristande kommunikation Svårt och tidskrävande att identifiera behov (medborgare & verksamhetsutövare)

32 Preliminära slutsatser Kommunikationen kräver kontinuitet och kompetens om förändringsledning Vi löser inte digitaliseringen i stuprör. Helhetstänk kräver fortsatt samverkan. Mer kompetensutveckling kring förändringsledning och nyttorealisering i offentlig förvaltning Goda exempel behövs! Nyttorealisering kommer att komma på sikt (ketchupeffekt) Samverkansorganisationen bör inkludera (och engagera) alla relevanta parter NV har haft en viktig roll. Någon behöver även fortsättningsvis ha ett övergripande ansvar för att leda arbetet mot visionen. Mer fokus på att identifiera behov underifrån (medborgarperspektiv) viktigt för tilliten till offentlig förvaltning

33 Informationssäkerhet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

34 Krav på offentlig verksamhet Säkerställa samhällsviktig verksamhet - till vardags och i händelse av kris Säkerställa affärskritiska verksamhetsprocesser/-funktioner - till vardags och i händelse av kris Skydda säkerhetskänslig verksamhet och information - ständigt Skydda verksamhetskänslig information - ständigt Regleras i: GDPR (EU:s Dataskyddsförordning) eidas (EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster) Krisberedskapsförordningen + MSB:s föreskrifter (MSBFS 2016:1,2,7) Säkerhetsskyddslagen, -förordningen + SÄPO:s föreskrift (PMFS 2015:3) Offentlighets- och sekretesslagen, -förordningen Lag, och förordning, om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster + MSB:s föreskrifter (MSBFS 2018:7,8) Lag, och förordning, om elektronisk kommunikation + PTS föreskrifter (t ex PTSFS 2015:2 om driftsäkerhet) m fl Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

35 Vad omfattar informationssäkerhet? [Källa: SIS TR 50:2015] Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

36 Digitaliseringen av miljösektorn Samverkan nya beroenden och överenskommelser. Gemensamt nyttjande av information och informationsbärare, i form av ITsystem, infrastruktur och tjänster (och individer). Kommersiella aktörer nya regler och avtal för utkontraktering. Gemensamt tolkande av regelverk och innehåll i avtal. Open-by-default nytt mind-set och nya säkerhetsåtgärder. Gemensamt väljande av säkerhetsåtgärder. Teknikutveckling nya möjligheter och nya säkerhetsåtgärder. Gemensamt väljande av tekniker och säkerhetsåtgärder. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

37 Den operativa processen informationsägare Bedöma behov av informationssäkerhet Välja, planera och genomföra säkerhetsåtgärder Följa upp och utvärdera säkerhetsåtgärder och bedömningar Rapportera avvikelser/incidenter Behövs gemensam bedömning Behövs överenskomna och enhetliga säkerhetsåtgärder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

38 Strategiska beslut Vilken verksamhet är viktigast att hålla igång i ett krisläge? Samhällsviktig verksamhet (påverkar samhället direkt) Affärskritiska verksamhetsprocesser/-funktioner (påverkar privatpersoner, företag och andra myndigheter eller länder direkt) Vilken verksamhet och information är viktigast att skydda? Säkerhetskänslig verksamhet och information (påverkar rikets säkerhet) Verksamhetskänslig information (påverkar verksamheten och förtroendet för denna) - Vilken information är viktigast att den finns tillgänglig när den behövs? - Vilken information är viktigast att skydda från obehörig åtkomst? - Vilken information är viktigast att skydda från förvanskning/radering? Vem är ägare av informationen? Vilket ansvar har ägaren för kunskap om behov hos aktörer utom den egna organisationen? Vilket utbud av säkerhetsåtgärder ska organisationen erbjuda informationsägarna? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

39 Det finns massor av hjälp att få Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

40 Det finns massor av hjälp att få och det pågår konkret arbete DIGG Grundatauppdraget Säkert och effektivt informationsutbyte Lantmäteriet Nationell digital infrastruktur för GeoData Regeringsuppdrag som jobbar med frågor kring tillhandahållande, informationsutbyte och hantering av information, varav ett perspektiv är säkerhet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

41 Miljöinformationsrådet SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation Rolf Brennerfelt, GD SMHI

42 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation Allmänt om SMHI Copernicus, tidigare GMES (Global Monitoring for Environment and Security), det europeiska programmet för jordobservationer EUMETSAT, the European weather satellite organisation ECMWF, the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts

43 Ett hållbart samhälle i en värld i förändring, tack vare vår kunskap om väder, vatten och klimat.

44 Ett hållbart samhälle SMHIs roll Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell aktör Efterfrågad partner för kundanpassade lösningar

45 Ett hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om 100 år

46 Globala frågor ökad internationell samverkan WMO Eumetsat ECMWF IPCC Eumetnet EuroGOOS Copernicus Nordiskt samarbete

47 På vetenskaplig grund

48 Samhälle och säkerhet Observationer och modeller Analys och statistik Varningar och prognoser Myndighetsuppdrag Kunskapsförmedling Öppna data

49 Forskning och utveckling Atmosfärisk fjärranalys Hydrologi Klimat Luftmiljö Meteorologi Oceanografi

50 Affärsverksamhet Tjänsteutbud till näringsliv och samhälle Branschanpassade och kundintegrerade tjänster i Sverige och internationellt Erbjudande utifrån erfarenhet och expertis inom alla SMHIs kompetensområden I samarbete med externa partners Sjöfart Konsument och Media Integrated Weather Solutions Luftmiljö Capacity Development Samhällsbyggnad

51 Fler delar av SMHI

52 Några nyckeltal (2017)

53 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Copernicus fria satellitdata och tjänster för miljö, klimat och säkerhet Tematiska tjänster inom: Hav och vatten Atmosfär Land Säkerhet och katastrofer Klimat Tematiska tjänster levererar fria produkter med hjälp av satellitdata

54 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Nyttor för hav och vatten Copernicus stödjer: Miljöövervakning, analyser och forskning Bättre kunskap om hav och sötvatten Bättre planering, välgrundade beslut och åtgärder

55 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Nyttor för hav och vatten, övervakning av algutbredning Algblomning i Östersjön i början av augusti 2015, detekterad av Copernicussatelliten Sentinel 2a

56 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Nyttor för hav och vatten, oljeutsläpp, vid Landsort Kertu-haveriet Oljeutsläpp kan ge stor miljöpåverkan Copernicus Sentinel 1a,

57 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Exempel skogsbrand Västmanland 2014 Referens: juni 2014, före branden

58 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Exempel vattenkraft, Höljesmagasinet i Klarälven 6 nov 2017 (NDWI, Sentinel 2) 3 maj 2017

59 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus Luft och klimat, luftföroreningar i New Dehli från Sentinel-5P

60 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, Copernicus SMHI deltar i CAMS, inom luftkvalitet med MATCHmodellen och leder ett återanalysprojekt för Europa

61 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, EUMETSAT SMHI är en stor användare av satellitdata från den europeiska vädersatellitorganisationen, EUMETSAT och satellitdata blir allt viktigare för SMHI. Det började med att den första amerikanska vädersatelliten, Tiros 1 sköts upp i april 1960 och vi fick en ny källa till att förbättra våra väderprognoser Idag är prognoskvaliteten helt avhängig av satellitdata Satellitdata kommer nu in alltmer i samtliga våra ämnesområden: meteorologi, hydrologi, oceanografi, klimat och miljö Stormen Gudrun Algblomning kring Gotland

62 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, ECMWF SMHI är en stor användare av data från ECMWF. ECMWF(Centret) står för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts. Det är en organisation som finansieras av drygt 30 länder för att gemensamt köra och leverera meteorologiskt prognosunderlag. Centret ligger i Reading utanför London. Det är både en forskningsinstitution och en 24/7 operativ tjänst. ECMWF är världsledande inom sitt område och använder ett mycket kraftfullt superdatorsystem. Data från Centret används dagligen för bland annat allmänna prognoser upp till 10-dygn, men också som indata till SMHIs andra prognosberäkningar.

63 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation, ECMWF och Copernicus Genomförandet och driften av Copernicustjänster har delegerats av EUkommissionen till dedicerade tjänsteleverantörer (Copernicus Entrusted Entities) ECMWF är Copernicus Entrusted Entity för CAMS (Copernicus Atmosphere Monitoring Service) och C3S (Copernicus Climate Change Service). SMHI deltar i CAMS, inom luftkvalitet med MATCH (Multiscale Atmospheric Transport and Chemistry modeling system) och leder ett återanalysprojekt för Europa inom C3S. SMHI ska också leda ett projekt som utvecklar en global klimattjänst med klimatvariabler och indikatorer för klimatpåverkan för hela världen, samt leverera säsongsprognoser för vatten inom ramen för C3S. SMHI har tidigare genomfört motsvarande projekt för Europa, SWICCA (Service for Water Indicators in Climate Change Adaptation)

64 SMHI:s internationella arbete inom miljöinformation Frågor?

65 Avslutning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency