Krutbrännaren. Nr Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING

Transkript

1 Krutbrännaren Nr Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING

2 Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 2. ISSN Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: se Thomas Gunnarsson Tommy Knutsson (v.ordf.) Ned. Västerstad 111, Mörbylånga. Tel / E-post: tommy.knutsson@mailbox.hogia.net Thomas Gunnarsson (sekr.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: thomas_gunnarsson@telia.com Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, Borgholm. Tel / E-post: elna.hultqvist@swipnet.se Keneth Erlandsson Ölands svampflora Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom få en bild över arternas utbredning och frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Fatabursvägen 11 A, Kalmar. Tel / E-post: kenneth-erlandsson@swipnet.se Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Albrunna 1022, Degerhamn Tel.0485 / E-post: liselotte@oland.com Thomas Johansson Jutnabbevägen 19, Kalmar Tel / E-post: johansson.thomas@telia.com Håkan Lundkvist Frösslunda 3080, Mörbylånga. Tel / E-post: hakan.lundkvist@telia. com Helena Lager St. Bunneby 3024, Mörbylånga. Tel. 0485/ E-post: helena.lager@home.se Projekt Ölands hotade växter Hjälp oss inventera sällsynta och hotade växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Klibbveronika Veronica triphyllos, foto: Thomas Gunnarsson Omslagets baksida: Trubbstarr Carex obtusata, foto: Thomas Gunnarsson

3 Nya rödlistan för kärlväxter 2005 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson (foto) I Sverige har man beslutat att revidera den svenska rödlistan vart 5:e år. Här nedan följer de kärlväxter på rödlistan 2005 som är aktuella för Ölands del. Dessutom listas växter som tidigare varit rödlistade men som numera bedöms vara Livskraftiga (Least concern LC). En del växter har också hänförts till kategorin Ej tillämplig (Not applicable NA) då de inte räknas som inhemska i Sverige (tillfälliga gäster eller införda efter år 1800). Hotkategori inom parentes efter arten visar att en ändring av rödlistekategorin skett och hur arten bedömdes i rödlistan Kategori RE (försvunna) Senast sedd Avena strigosa purrhavre 1881 Bassia hirsuta luddmålla 1924 Camelina alyssum lindådra 1922 Camelina sativa oljedådra 1960 Chenopodium urbicum bymålla 1945 Cuscuta epilinum linsnärja 1894 Galium spurium ssp. spurium linmåra 1800-talet Lolium remotum linrepe 1919 Lolium temulentum dårrepe 1924 Pulicaria vulgaris loppört 1910 Spergula arvensis ssp. maxima jättespärgel? Trapa natans sjönöt fossil Kategori CR (akut hotade) Acer campestre (EN) naverlönn 2004 från odling Anthemis cotula kamomillkulla 1964 Arenaria leptoclados spädnarv 1942 Euphrasia stricta var. suecica (EN) svensk ögontröst 1911 Ilex aquifolium järnek 2004 från odling Orobanche purpurea rölliksnyltrot 2005 Tephroseris palustris kärrnocka 1962 Tilia platyphyllos bohuslind 2000 från odling 55

4 Juncus capitatus (VU) huvudtåg 2005 Kickxia elatine spjutsporre 2004 Lappula squarrosa (VU) piggfrö 2004 Lithospermum arvense ssp. coerulescens blå sminkrot 2004 Marrubium vulgare kransborre 2005 Medicago minima sandlusern 2005 Mentha x gracilis ädelmynta 1990 Misopates orontium kalvnos 2003 Myricaria germanica (VU) klådris 2005 Nepeta cataria kattmynta 2005 Ornithopus perpusillus (VU) dvärgserradella 2005 Petrorhagia prolifera (VU) hylsnejlika 2005 Petrorhagia saxifraga klippnejlika 2005 Peucedanum oreoselinum (VU) backsilja 2005 Pilosella dichotoma (NE) gaffelfibbla 2005 Pimpinella saxifraga ssp. nigra svart bockrot 1990 Plantago tenuiflora dvärgkämpar 2005 Polygonum oxyspermum näbbtrampört 2004 Rhinanthus serotinus ssp. apterus åkerskallra 1923 Rubus glauciformis (NT) daggbjörnbär 2003 Rubus lidforsii bornholmsbjörnbär 2005 Salvia pratensis ängssalvia 2005 Salvia verticillata (VU) kranssalvia 1995 Scandix pecten-veneris (CR) nålkörvel 2005 Taraxacum egregium (VU) smalfjällig strandmaskros 2004 Taraxacum lissocarpum slätmaskros 2003 Taraxacum pseudosuecicum (VU) sankmaskros 2002 Taraxacum ruberulum (VU) skevmaskros 1938 Verbascum densiflorum ölandskungsljus 2005 Verbascum lychnitis (NE) grenigt kungsljus 2005 Veronica praecox (VU) alvarveronika 2005 Viola elatior storviol 2005 Sårbara (VU) 56

5 Viola alba silverviol 2005 Kategori EN (starkt hotade) Agrostemma githago (VU) klätt 2005 Allium lineare (VU) klipplök 2005 Anacamptis palustris (VU) kärrnycklar 1867 Anthericum liliago (NT) stor sandlilja 2005 Apium inundatum (VU) krypfloka 2005 Arnoseris minima (VU) klubbfibbla 2004 Astragalus danicus strandvedel 1935 Atriplex pedunculata (VU) saltmålla 2005 Botrychium simplex dvärglåsbräken 2005 Bromus arvensis (VU) renlosta 2005 Bromus commutatus brinklosta 2005 Bromus racemosus ängslosta 1934 Bromus secalinus (VU) råglosta 2005 Campanula rapunculus rapunkelklocka 1878 Carex obtusata (NT) trubbstarr 2005 Cerastium brachypetalum (VU) raggarv 2005 Chenopodium murale gatmålla 1947 Chenopodium striatiforme östersjömålla 2005 Dianthus armeria (VU) knippnejlika 2005 Dracocephalum ruyschiana (VU) drakblomma 2000 Dracocephalum thymiflorum rysk drakblomma 1896 Eryngium maritimum martorn 2005 Falcaria vulgaris (VU) skärblad 2005 Galeopsis angustifolia kalkdån 1993 Gentianella baltica kustgentiana 1995 Geranium lanuginosum brandnäva 1980 Gypsophila muralis (NT) grusnejlika 1998 från odling Hippocrepis emerus gulkronill 2005 Hypericum humifusum dvärgjohannesört 1991 Hypochoeris glabra (VU) åkerfibbla

6 Ranunculus arvensis åkerranunkel 2005 Sherardia arvensis åkermadd 2005 Stachys arvensis (NT) åkersyska 2003 Stellaria neglecta (NT) bokarv 1999 Taraxacum decolorans kalkmaskros 2005 Taraxacum litorale (NT) liten kärrmaskros 2005 Taraxacum praestans kvällsmaskros 2004 Thalictrum simplex ssp.tenuifolium(dd) smalruta 2005 Thymus pulegioides (NT) stortimjan 1985 Ulmus laevis vresalm 2005 Valerianella dentata sommarklynne 2005 Veronica montana (NT) skogsveronika 2005 Veronica triphyllos (NT) klibbveronika 2005 Viola tricolor ssp. curtisii (DD) klittviol? Viola uliginosa (NT) sumpviol 1943 Missgynnade (NT) Adonis vernalis våradonis 2005 Anacamptis pyramidalis salepsrot 2005 Anemone sylvestris (LC) tovsippa 2005 Anthemis arvensis åkerkulla 2005 Apera interrupta alvarkösa 2005 Aphanes australis småfruktig jungfrukam 2000 Artemisia oelandica alvarmalört 2005 Artemisia rupestris stenmalört 2005 Asperugo procumbens paddfot 2004 Bupleurum tenuissimum strandnål 2005 Campanula cervicaria skogsklocka 2005 Carex ligerica ölandsstarr 2005 Cochlearia officinalis ssp. anglica engelsk skörbjuggsört 1904 Consolida regalis riddarsporre 2005 Crinitaria linosyris gullborste 2005 Epipactis phyllanthes kal knipprot 2005 Epipogium aphyllum skogsfru 2005 Festuca polesica 58 sandsvingel 2005

7 Aira caryophyllea vittåtel 2005 Alyssum alyssoides (NT) grådådra 2005 Anagallis minima (NT) knutört 2005 Anthriscus caucalis taggkörvel 2005 Botrychium matricariifolium (EN) rutlåsbräken 1942 Bromopsis benekenii (NT) strävlosta 2005 Bromopsis ramosa (NT) skugglosta 2004 Camelina microcarpa (NT) sanddådra 2005 Carduus acanthoides (NT) piggtistel 2005 Carex hartmanii (NT) hartmansstarr 2005 Carex pulicaris (LC) loppstarr 2005 Catabrosa aquatica källgräs 2005 Centaurium erythraea flockarun 2005 Cerastium subtetrandrum östkustarv 2005 Chimaphila umbellata ryl 2005 Coronopus squamatus kråkkrassing 2005 Cuscuta epithymum ljungsnärja 2005 Euphorbia exigua (NT) småtörel 2005 Euphrasia micrantha ljungögontröst 2005 Gentianella campestris fältgentiana 1944 Gymnocarpium robertianum kalkbräken 2004 Herminium monorchis honungsblomster 2005 Holosteum umbellatum fågelarv 2005 Hordelymus europaeus (NT) skogskorn 2005 Koeleria glauca (NT) tofsäxing 2005 Lathyrus tuberosus knölvial 2005 Malva pusilla vit kattost 2004 Montia minor vårkällört 2004 Neslia paniculata (NT) korndådra 2005 Phleum arenarium sandtimotej 2005 Polygala comosa (NT) toppjungfrulin 2005 Primula elatior lundviva 1999 från odling Pseudognaphalium luteo-album (RE) vitnoppa 1935 Pulsatilla vernalis mosippa 2005 Radiola linoides dvärglin

8 Taxus baccata idegran 2004 Vicia dumetorum (VU) buskvicker 1959 Vicia villosa ssp. villosa luddvicker 2005 Kunskapsbrist (DD) Luzula divulgata backfryle 2004 Rödlistade 2000 nu Livskraftig (LC) Alopecurus myosuroides (VU) renkavle 2004 Botrychium multifidum (NT) höstlåsbräken 1995 Ceratophyllum submersum (NT) vårtsärv 2004 Cotoneaster canescens (NT) alvaroxbär 2005 Cypripedium calceolus (NT) guckusko 2005 Juncus subnodulosus (NT) trubbtåg 1940 Ranunculus sardous (NT) sydsmörblomma 2004 Rubus mortensenii (VU) lindblomsbjörnbär 2005 Rödlistade 2000 nu Ej tillämplig (NA) Aethusa cynapium ssp. segetalis (EN) liten vildpersilja 2005 Bromus lepidus (CR) finlosta 2004 Bunium bulbocastanum (NT) jordkastanj 2005 Chaerophyllum bulbosum (EN) rotkörvel 1962 Erucastrum gallicum (EN) kålsenap 1949 Festuca heterophylla (EN) skuggsvingel 1952 Koeleria macrantha (CR) fin tofsäxing 1893 Leontodon saxatilis (EN) strimfibbla 2003 Mentha suaveolens (EN) rundmynta 1997 Onobrychis viciifolia (EN) esparsett 1966 Phyteuma spicatum (VU) vitrapunkel 1885 Silene dichotoma (CR) gaffelglim 1962 Nedan följer en presentation av de nya hotarterna dvs. hotkategori CR, EN och VU. Socknarna är förtecknade i bokstavordning. Olika lokaler är åtskilda med semikolon (;). Finns ett komma (,) mellan lokalerna rör det sig troligen om samma lokal. 60

9 Fumana procumbens gotlandssolvända 2005 Galium oelandicum (LC) ölandsmåra 2005 Galium rotundifolium gotlandsmåra 2004 Gymnadenia odoratissima luktsporre 1893 Helianthemum oelandicum ölandssolvända 2005 Juncus inflexus blåtåg 2004 Leonurus cardiaca hjärtstilla 2004 Limosella aquatica (LC) ävjebrodd 2005 Liparis loeselii (VU) gulyxne 2005 Lithospermum officinale stenfrö 2005 Lotus tenuis smal käringtand 1933 Lunaria rediviva månviol 1993 från odling Lythrum portula rödlånke 1984 Melampyrum cristatum korskovall 2005 Orobanche alba timjansnyltrot 2005 Pedicularis sylvatica granspira 1970 Pimpinella major (NT) stor bockrot 1988 Poa remota storgröe 1998 Potamogeton friesii (VU) uddnate 1994 Potentilla acaulis (DD) gråfingerört? Potentilla sordida backfingerört 2005 Ranunculus illyricus ullranunkel 2005 Raphanus raphanistrum (LC) åkerrättika 2005 Rosa tomentella (VU) flikros 2000 Rubus pruinosus (DD) hallonbjörnbär 2004 Selinum dubium slidsilja 2005 Senecio jacobaea ssp. gotlandicus alvarstånds 2005 Setaria viridis kavelhirs 2005 Silene uniflora ssp. petraea alvarglim 2005 Sisymbrium supinum kalkkrassing 2005 Sparganium erectum ssp. neglectum glansigelknopp 2005 Taraxacum crocinum saffransmaskros 2005 Taraxacum intercedens sumpmaskros 2005 Taraxacum maculigerum fläckmaskros

10 62 Krutbrännaren 2 (14) Segerstad: Mellby alvar ; Segerstad alvar Smedby: Hammarby alvar NO Rotmossen 1972; Klinta alvar ; väst Storåsen Stenåsa: Slagerstad alvar 1999; Slagerstad alvar vid gränsmur 1999; Slagerstad alvar syd gränsmur 1999; Stora Brunneby alvar ; Södra Kvinneby alvar 1999; Stora Brunneby ost Carex obtusata Trubbstarr Ursprunglig, kulturgynnad. Torrängar på mer eller mindre sur, myllrik sand- och grusgrund. (Sterner 1986) Svenskt primärfynd 1789 S. Liljeblad Trubbstarr är flerårig och växer ofta i mattor. Den är kortvuxen, 5-10 cm hög, och har ett enda ax med hanblommor upptill och honblommor nedtill. Mogna fruktgömmen är uppblåsta och glänsande mörkbruna. Arten är lättast att hitta i början av maj månad när den blommar. Den avslöjar sig då med de gula ståndarknapparna högst uppe i strået. Fruktmognad uteblir ofta och då är växten nästan omöjlig att finna. Arten har sin huvudsakliga förekomst i Sverige på Öland, den finns också sällsynt i nordöstra Skåne. Den växer oftast på gamla strandvallar, sällsynt förekommer den också på alvarmark. På södra Öland växer den främst längs västra och östra Landborgen. Många lokaler hävdas idag främst genom bete men också genom slåtter (gäller vägkantslokaler). Arten är konkurrenssvag och försvinner vid utebliven hävd eller om marken påförs gödning. Arten har minskat på Öland varför den verkar riktigt att den förts till gruppen med rödlistade växter. Alböke: Knäppinge 1922; Gullehamn 1918; Söder om Gullehamn på strandvallarna 1933; Äleklinta 1933; Gillsby 1922; NO om Gillsby 1932; Bruddestads bodar 1933; Bruddestads alvar söder om Askelunda vid landsvägen 1923; norr om Ormöga 1924; Törnstubbe 1922; Askelunda Ebbegärde 1918; Karse Algutsrum: väster om Övetorp 1937; Övetorp, strax norr om byn en liten sandig kulle vid Gillsättravägen 1924; strax norr om kyrkbyn landvägskant 1924, Hässleby 1000 m NV Stora Hult strax söder rastplats Idehultet invid 136:an ; vid landsvägen och Glömmingegränsen Borgholm: Borgholm Bredsätra: Skedåsen på obetad mark i norra delen av åsen norr om planterad talldunge 1998; Bredsätra på höjdrygg i nordsydlig riktning söder om Bredsätra spridd bland tofsäxing 1996; öster om Långöre på en ås vid stranden 1947; 1 km NV om Mellösa 1935; vid Övra Sandby 1934; Ancylusvallen väst om Bo Böda: i skogen strax väst ett kärr som ligger söder om vägen Nabben Torpsjö 1919; Byxelkrok söder om 1924; Grankulla 1919; Byxelkrok syd ca 800 m söder om avtaget till Enerum öster om kustvägen på gräsbevuxet område med enbuskar på höjdrygg i kalkfuktäng 2005; Byxelkrok syd ca 1,2 km söder om avtaget till Enerum väster om kustvägen på gräsbevuxet område med enbuskar öster om sjöbodar 2005; söder om vägen mellan Nabbelund och Grankullavik ca 100 m SO efter uthuggning ner mot vid liten parkeringsficka ; innanför Hälludden 1933; Torp 1924; Mellböda 1922; Nabbens såg och trakten däromkring 1923; Kyrketorp 1922; Tokenäs udde Egby: öster Egby by 1924; SO Egby by på stranden 1924; Ytterby landborgen Föra: Uggletorp 1893; väster Torp vid Grönskog 1924; Lundtorp 1932; Djupvik 1932; mellan Gel och Hjälmestad 1935; Lillholmen södra delen av udden som går ut i havet sydost om Greda löväng ; öster om

11 Stor sandlilja Anthericum liliago vid Gösslunda Starkt hotade (EN) Anthericum liliago Stor sandlilja Alvarmark: hällskrevor liksom hedar och torrängar på sand eller grus (Sterner 1986) Primärfynd 1852 av Alfred Ahlqvist vid Gösslunda i Hulterstad socken. Stor sandlilja är flerårig, har en ogrenad blomställning med lysande vita blommor. Blommorna är stora och stiftet är böjt. Den kan förväxlas och sällsynt hybridisera med liten sandlilja A. ramosum. Den lilla sandliljan har en grenad blomställning, blommorna är mindre, stiftet rakt och den blommar senare än sin släkting. Stor sandlilja förekommer inom Stora Alvarets centrala delar och har några utpostlokaler i Högsrums socken. Genom den inventering som Eva Öberg och Per Ålind gjort av arten har vi god aktuell kunskap om dess status (se Krutbrännaren 3 (8) 75-83) men nyfynd kan ändå göras. De senaste årens alltmer intensiva bete på Stora Alvaret har inte gynnat stor sandlilja. Den smakar sött och betas begärligt både av får och av nöt. Detta är ytterligare ett exempel på den konflikt som råder i dagens naturvård, inte alla arter gynnas av det stelbenta regelverk som råder när det gäller bedömning av betestryck och möjligheten till bidrag. I inventeringen som gjordes av Öberg & Ålind uppgavs 37 storlokaler med 64 lokaler. Hulterstad: Gösslunda Locus classicus ; Gösslunda infart ; Gösslunda väst om röret ; Gösslunda alvar 1,25 km SV byn ; Gösslunda rör ; Alby alvar 1998; Baspunkten NO 1998; Hulterstad alvar (Dalbäcken) 1999; Hulterstad alvar norra delen ; Hulterstad alvar 2 km väst kyrkan ; Ammatornsrör ; Ammatornsrör SO ; Hulterstad alvar Millersten ; Skärlöv alvar norr banvallen ; Skärlövs alvar längs banvallen ; Skärlövs alvar Lillmossen 1997; Triberga alvar NV fornminne ; Triberga alvar ost fornminne Högsrum: Gärdslösa utmark 1 km VNV Ismantorps borg ; Gärdslösa utmark Brunnrumsslätten ; Karums alvar Kastlösa: Ammatornsrör norr ; Bredinge alvar Tingstads flisor ; Lunda alvar ; Lunda ost 2003; Parteby alvar 2004; Penåsa syd banvallen ; Stora & Lilla Dalby alvar Millersten ; Stora & Lilla Dalby alvar ost Penåsa ; Stora Dalby alvar ost Lunda Mörbylånga: Bårby alvar SO baspunkten 1995; Bårbykällan 1999; Baspunkten SO Resmo: ONO Bårbykällan 63

12 östra landsvägen 150 m norr om vägen till Bjärbybadet ; nedanför kyrkbyn nära stranden 1922; nära kyrkan respektive kyrkbyn Räpplinge: i mängd utmed landsvägen från Gestadås till mitt för Strandtorp 1924; Räpplinge alvar VNV elkvarnen 1999; Sollidens strand ca 0,5 km söder Sollidens hamn 1997; Sollidens alvar 1925, Sollidens alvar precis utanför Victoriamonumentet i dess nordvästra hörn nedanför den lite uppbyggda kalkstensplatån runt monumentet 1997; öster om Strandtorp flerstädes 1941; på Littorinavallen mellan Strandtorp och Strandtorpshage 1945; Getstadås ; moränkulle mellan Tomteby och Greby 1949; Slottet 1821, öster och söder om Slottet 1920; mellan Åketorp och Tomteby 1924; SO om Kungsladugården 1933; Strandtorp S. Möckleby: S. Möckleby 1850; Gettlinge gravfält, på landborgsbranten alldeles söder om skeppssättningen och den nordligaste kvarnen Sandby: vid landsvägen öster om Skarpa Alby 1918, 200m söder om Åbykanalen på betesmark väster om vägen Stenåsa: söder om Frösslunda 1932; N. Kvinneby ancylusvallen Torslunda: gamla kvarnbacken 1872, vid kvarnen vid Tvetavägskälet 1924; Eriksöre 1919; Runsbäck 1824; Eriksöre landborg vid jordkällarna 1949; Skogsby strax söder om byn på en gravkulle Ventlinge: Ventlinge 1850; Sebberneby, på tomten till liten stuga på alvaret Vickleby: mellan Wickleby och Thorslunda 1850; Karlevi i Stora Vickleby 1920; Karlevi 560 m SO om Stenkvarnen 2002; landborgen vid mejeriet 1919; på landborgen vid Lilla Vickleby Gypsophila muralis Grusnejlika Grusnejlikan är lågvuxen, rikt förgrenad med smala och liniära blad. Blommorna är ljusrosa med ett foder som är grönstreckat. Den kan förväxlas med klippnejlika Petrorhagia saxifraga, den senare har hylslika blad runt blomman. Grusnejlika växer på sandigt, kalkfattigt underlag gärna i kulturskapade miljöer exempelvis grustag, åkrar och ruderatmark. Den är konkurrenssvag och missgynnas av igenväxning, ogräsbekämpning och gödsling. På Öland har vi endast några få rapporter om arten. Den odlas ibland och fynden från Borgholm rör sig troligen om förrymda exemplar. Den är inte noterad i Sterner Borgholm: Storgatan 12 vid Ebbas café 1998; Södra Långgatan 10 Wilmas restaurant Glömminge: Glömminge Pilosella dichotoma Gaffelfibbla På Stora alvaret i glesa gräs- och dvärgbuskhedar på vittringsgrus rätt vanlig men merendels fåtalig Sterner 1986 Denna fibbla saknar utlöpare. Stjälken är cm hög, gaffellikt förgrenad och saknar oftast blad. Den har långa hår samt glandel- och stjärnhår. Basalbladen är helbräddade, blåaktigt gröna ovan och har stjärnhår under. Korgarna är 2-6 till antalet, gula med gula märken och drygt 1 cm stora. Holkfjällen har hinnkanter och både raka hår, glandel- och stjärnhår. Den är endast känd från Öland och Gotland. På Öland växer den sparsamt på 64

13 Södra Greda 1923; öster om Husvalla på åsen Glömminge: vid Högsrumsgränsen i landsvägen 1947; söder om kyrkan 1935; Linsänkan 1921; norr om kyrkan 1919; norr om Isgärde Gårdby: vid vägen till Övra Ålebäck öster om station (utan årtal); vid kyrkbyn på ancylusvallen 1918; Övre Ålebäck 1922; Gårdby sandhed ungefär mitt på fältet relativt nära beståndet av backsippa Gärdslösa: Kyrkbyn norr vid 2 kvarnar väster om landsvägen gravfält numera fårbetat 2005; Övre Bägby ancylusvallen 1918; nedandför kyrkbyn sandig backe vid stranden 1922; söder om Störlinge 1923; vid landsvägen strax öster Lindby 1926; strax väster om Hagby 1935; norr om Störlinge 1936, Störlinge kvarnrad rikligast öster om 4:e kvarnen söderifrån räknat i gammal sandtäkt 20 m från vägen ; strax norr Tjusby 1924; söder om Tjusby Hulterstad: Alby strax söder byn på ancylusvallen 1932, öster Tribergamossen i slänt av gammal grustäkt väster om landsvägen Högby: vid kyrkan ; Sandbybadet öster om sandig väg som går söderut från Sandbybadet till Högby hamn 2001; Bläsinge 1880; öster Bläsinge på stranden 1924; Kesnäs udde 1932, Munketorps strand 800 m norr om Kesnäsudden längs stenmur 150 m från havet 1995; norr om Munketorp vid landsvägen 1935; på moränudden nedanför kyrkbyn 1918; Gaxa vid landsvägen Högsrum: ad Högsrum et Halltorp in Alfvaren 1850; mellan Stugbyn och Rälla vid ödestugan 1942; söder om Åketorp på en moränkulle vid vägen 1942; Rälla gård 1933; vid Halltorp i landsvägskanten 1924; Rälla 1850; Rönnerum 1921, Rönnerum malm i vägkant 2002; St. Mossberga (utan årtal); Stora Rör 1891; vid vägskälet ovanför Stora Rör 1892; Ekerum 1877; Ekerums hamn 1945; Rälla strand Källa: Högnäs udde 1932, Högenäs orde öster om stenkumlet spridd på torrbacken ; Långerum 1933; SO om Högnäs 1918; alvaret SO Eskilslund 1932; SO om Kvarnstad Köping: söder om Kolstad 1933; norr om Hässleby 1932; Köpings alvar 1926; Kalleguta by 1924; Kalleguta station 1923; söder om Öj 1923; grusiga ställen på stranden mellan Borgholm och Köping (utan årtal); nära kyrkan 1879; Klinta landborg 1933; Hässleby fornminnesområdet 600 m norr västligaste gården torräng 1997; Hässleby 700 m NNO byn torräng 1997; strax söder kyrkan 1933; vid Köpingsviken 1933; 1,2 km SSO vägskälet vid Öj 150 m öster vägen ancylusvallen högsta sandkullen på toppen 1993; Pinnekulla alvarliknande område alldeles norr byn 1999; stranden halvvägs mellan Lundegård och Klinta Långlöt: öster om Norra Långlöts by 1933; Littorinavallen nedanför kyrkan 1918; Folkeslunda vid stranden 1933; Folkeslunda innanför Ljusholmen 1935; stranden nedanför kyrkbyn flerstädes Löt: alvaret NO om Arbelunda 1935; Arbelund strand 1935; Torparegärde 1932; öster om prästgården Mörbylånga: In clivis inter Borgbyborg et Eriksöre ubi copiosius N. Möckleby: strax väster kyrkan 1924; söder kyrkbyn ancylusvallen 1924; vid landsvägen mitt för Bettorp Persnäs: Grythamn 1932; Lundby 1935; 250 m NO om skurkvarnen i Jordhamn 1997; Jordhamn ost skurkvarnen på torrängsrygg 2005; väster Gillberga på alvaret ymnig 1932; allmän på landborgen mellan Gillberga och Hjorthamn (utan årtal). Resmo: In clivis inter Borgbyborg et Eriksöre ubi copiosius 1850; ca 400 m norr om kyrkan på sandiga landborgsbacken Runsten: Lopperstads gravfält växer väster om vägen runt den gamla sandtäkten ; Åkerby 1867, Åkerby gammal sandtäkt väster om landsvägen numera betesmark 300 m söder vägen till Åkerbybåden ; Norra Runsten gammalt grustag 50 m väster om 65

14 Sårbara (VU) Alyssum alyssoides Grådådra Sentida medlöpare, enligt Witte 1909 b ursprungligen inkommen till Sverige med vitklöverfrö, och på Öland naturaliserad på torrt mer eller mindre kalkrikt grus, i trädor, vägrenar, banvallar, grustag o dyl. Sterner Primärfynd 1841 M. G. Sjöstrand. Grådådra är en korsblommig växt med en oftast nertill grenig stjälk som har rikligt med stjärnhår. Blommorna är små, blekgula och blir vitare med stigande ålder. Skidan är rundad, plattad och stjärnhårig. Bladen är smala, helbräddade och grågröna. På Öland uppträder växten i olika störda miljöer oftast på bar sand och är relativt vanlig i lämpliga miljöer. Alböke: stationen Algutsrum: Hässleby gärdesväg 1916; nära kyrkan 1923; Borgtrakten 1922; Jordtorpsåsen uppe på åsens västra del 2000; Aledal ost på sandgräshed med hästbete precis nedanför Landborgen växer i vegetationsfria ytor Borgholm: hamnen 1913; stationen Bredsättra: Bo 1924; Bredsättra by 1924; Gåtebo 1924; Övra Sandby 1924; Skedåsen i norra delen av åsen alldeles söder om bebyggelsens vid åsens slut 2000; Öj väster om vägen Öj-Bredsätra 15 m väst vägen och 5-20 m norr om vägen till Mosshaget i gammalt grustag Böda: Böda järnvägsstation 1937; Hunderum klövervall Föra: väst om S. Torp rågåkerkant Glömminge: Glömminge 1909; NO om Gillsättra i en vall 1937; ost Gillsättra åker 1924; söder om kyrkbyn landborgen Gårdby: Gårdby 1909; SO om Buserum rågåker 1935; Smedsgärde 1935; Ö. Ålebäck 1922; sandbacke vid kyrkbyn 1918; Gårdby sandhed längs framförallt gamla järnvägsvallen 2002; Bygdegården väst på kanterna av gammal grustag väster om landsvägen Gärdslösa: stationen 1918; Gärdslösa kyrka vid två kvarnar 500 norr kyrkan 20 m väst landsvägen gammalt gravfält/sandtäkt nu fårbetat Hulterstad: ost om Triberga lucernåker 1933; väst om Skärlöv på banvallen 1924; Skärlöv 1922; Gösslunda i naturreservatets västra del ; Gösslunda längs traktorväg som går österut mot alvaret innan man kommer fram till byn 2002; Alby mosse betesmark Högby: Ranstad banvallen Högsrum: Abbantorp 1918; mellan Vipetorp och Mossberga 1934; Stora Rör 1924; söder om Karum 1935; alvar ost kyrkan 1925; Ekerum 1933; Karum på ängsmark NO om byn 2003; Halltorps hage torräng ost om lövskog och nära väg Kastlösa: Kastlösa 1881; vid kyrkan 1905; Bredinge 1908; vid landsvägen ovanför Rösslösa 1918; järnvägsbanken österut till sockengränsen 1924; väst om Bredinge skiffergrusåker 1935; Stora Dalby alvar NO om byn i hjulspår Köping: Köping 1881; åkrar norr om Borgholm 1899; Kalleguta station 1924; på banvallen 1924; vid Öj mosse åker 1935; NO om Källingemöre åkrar 1935; Hässleby järnvägsbanken 1932; söder om Öj landsvägskant 1924; i åkrar mellan Kolstad och Tryggestad 1911; vid Tingsdals station 1910; stora kanalen söder om Hässleby 1932; Sammelstorp 400 m NNV byn torrmark 1993; Öj 1 km SSO Öj vägskäl sandkullar 1993; Övra Vannborga 400 m NNO Nedra Vannborga stenbrott stenig sluttning 1994; Skedemosse 1,5 km väst 66

15 Stora Alvaret i bart vittringsgrus. I samma miljö växer den snarlika äkta vätfibbla P. cymosa ssp. gottlandica var. gottlandica. Den sistnämnda saknar stjärnhår under bladen. Även ölandssolvända Heliathemum oelandicum och ölandsmåra Galium oelandicum växer ofta tillsammans med gaffelfibbla. Något hot mot arten kan inte ses i dagsläget. Hulterstad: Skärlövs alvar Kastlösa: alvaret mellan Lilla Dalby och Lunda 1925; Övre Västerstad 1500 m VNV kvarnen Resmo: Resmo alvar 1920; Gynge alvar i vittringsgrus ca 150 m norr om alvarvägen 2005; Gynge alvar, i vittringsgrus ca 550 m norr om alvarvägen S. Möckleby: Albrunna alvar 1924; Södra bruket vid landsvägen Sandby: alvaret SV Skarpa Alby Vickleby: alvaret öster om kyrkbyn 1922; alvaret vid Resmo-gränsen Rubus glauciformis Daggbjörnbär Detta björnbär är relativt likt hasselbjörnbär R. wahlbergii men är inte så kraftigt och högvuxet. Bladskott och blomsterskott har ett länge kvarsittande vaxliknande överdrag vilket gör dem blådaggiga något som gett växten dess namn. Bladskotten har skaftade glandler och taggarna är relativt korta (2-3,5 mm långa och taggar/5 cm). Bladen är inte filthåriga på undersidan och ofta 4-delade. Blommorna är ljusrosa, stiplerna är breda vanligen 2,5-3 mm. Blomställningen har skaftade glandler som kan vara rikliga. Arten är nyligen funnen på Öland och vi har endast ett par fynd av arten. Hot mot arten kan vara röjning längs stenmurar. Böda: Böda kyrka väst längs vägen som går söderut från Norrböda växer vid stenmur väster om vägen Vickleby: Karlevistenen bakom dasset Verbascum lychnitis Grenigt kungsljus Tillfällig i skräpmark Sterner Det greniga kungsljuset är tvåårigt. Blomställningen är grenig, blommorna gul-gulvita och försedda med glandler. Håren på ståndarknapparna är vita-gula, de två nedre ståndarna saknar hår på knapparna. Bladen har killik bas och är stjärnhåriga på ovansidan och filthåriga under. Grenigt kungsljus växer på störd mark såsom ruderatmarker och liknande. Flera av uppgifterna i Sterner 1986 om grenigt kungsljus är sedermera ombestämda till praktkungsljus V. speciosum. Böda: Neptuni åkrar vid p-slingorna Högsrum: Ekerums gård 75 m väster utmed vägen ner till stranden ; strax söder om avtaget till Skedemosse landsvägens västra sida Smedby: Hammarby tomt 400 m söder avtaget mot Gåssten 1993; Hammarby vid stenmur längs malmgatan

16 1918; järnvägsstationen 1922; väst om St. Vickleby 1923; Karlevi 1923; Karlevi södra naturvårdsområde längs grusig stig Ås: Näsby Anagallis minima Knutört Ursprungligen i gles vegetation på sandiga havsstränder, t ex i nakna fläckar efter bortfruset gräs. Huvudsakligen dock i lätt fuktiga öde sandåkrar och sandiga renar och diken Sterner Primärfynd 1853 M. M. Flodeus. Knutört är en av våra minsta kärlväxter och svår att upptäcka. Den växer nedliggande, bladen är äggrunda och strödda, blomman är vit och 4-talig. Kapseln är klotrund och öppnar sig med ett lock. Den är ettårig, gror på våren och blommar på hög/sensommaren. När knutörten växer rikligt kan den färga marken i en typisk brunröd nyans som avslöjar växten. På Öland växer arten ofta tillsammans med dvärglin Radiola linoides och huvudtåg Juncus capitatus. Beroende på väderleken varierar den kraftigt i antal mellan åren var otroligt bra år för arten på Öland då många nya lokaler rapporterades. Under de senaste 10 åren har det varit få fynd av arten trots att den aktivt eftersökts på tidigare kända och andra lämpliga lokaler. Bredsättra: 1 km SO om Skedstad sandig ödeåker Böda: flerstädes vid Grankullaviken 1854, vid Sjöstorp och på stranden längst in i Grankullaviken 1919; Grankullavikens östra strand innanför den sydligaste av de bägge uddarna 1932; Grankulla bygärde 1985; strax öster om Strandtorp på fuktig sand i åkerkant 1937; ca 1 km NV Nabbelund 1984; Fagerum dike vid västligaste gården 1985; Alvara ost ca 600 m söder om vägen ner till havet vid Alvara söder om gammalt grustag i kanten av en fuktig markväg på sandstrand ; Alvara ost ca 300 m norr om vägen ner till havet vid Alvara i fuktiga traktorspår på stranden Egby: öster om Egby by sandig åkerkant Föra: Föra station på kanten av nyupptaget dike 1933; söder om Föra Lundra sandåker 1953; Vässbylund NO om gamla vägskälet åkerdike Glömminge: Linsänkan sandåker Gräsgård: ca 100 m norr om Seby badplats i dike Högby: Munketorp på stranden 1934; Dödevi strand rakt ost om det gamla sandtaget mellan sandtaget och betongfundament av skjutbana i hjulspår ; nya idrottsplatsen NO-hörnet nyrensat vägdike 1986; mellan Vedborm och Flakböle nyrensat vägdike 1986; Flakeböle ca 150 m väst om vägen åkerdike 1985; Skogsby norr gården i NO åkerdike 1985; SO om Sandby pensionat dike Högsrum: Stora Rör Kastlösa: Parteby hemvärnsstuga 225 m ONO i ett par fuktiga svackor i kanten av alvaret Källa: på stranden norr om Källa hamn vid udden 1935; Långerum nya 136:ans dike 1985; Nybylund i norr åkerdike 1985; 0,5 km SV om Möcklehorvan Köping: på havsstranden ett stycke norr om Borgholm Persnäs: söder om Södvik vid stranden två lokaler 1924; 0,3 km söder om Gunnarstorp åkerdike 1985; Hörlösa öster om nordligaste gården dikesskärning 1985; innanför Södra Holm sandåker 1985; Trosnäs infarten till sydligaste gården dike Resmo: nedanför L. Frö vid kanalmynningen på stranden Smedby: SV om St. Smedby sandtaget Stenåsa: öster om N. Kvinneby sandig ödeåker Torslunda: Färjestaden 68

17 Bredsättra kyrka torrlagd våtmark 1994; Kalleguta vid vägen till sopstationen 1994; Kalleguta sandtag omedelbart norr byn 1994; Källingemöre på kalkstensbro norr byn 1995; Hässleby torrmark 800 m NNO byn 1997; Hässleby fornminneområdet 800 m norr byn 1997; Lundegårds camping SV receptionen 1997; Klinta fritidsbyn nära landborgen 1997; Skedemosse 1250 m VNV Bredsättra kyrka sandhed Långlöt: Björkerum 1918; flerstädes omkring kyrkan även nedåt stranden 1924; Folkeslunda vid landsvägen 1933, norr infarten till Folkeslunda Mörbylånga: mellan Mörbylånga kyrka och Landborgen 1841 (primärfynd av Sjöstrand); Beteby vid vägen 1916; söder om Risinge 1935; Nyhem kanalslänterna N. Möckleby: Högby 1918; väst Dörby åker 1924; väst om Långrälla träda 1933; i Dörby 1933; norr Bettorpsavtaget i gammal sandtäkt numera betesmark 2005; ca 300 m NNO om bygdegården slänter efter grustag öster om gamla järnvägsvallen bar sand i hästbetesmark Persnäs: järnvägsbanken strax norr om stationen 1918; banvallen mitt för Hörlösa 1922; järnvägsbanken vid Gunnarslund 1917; banvallen mellan Persnäs station och norr om Stenninge Gillberga Hjorthamn Resmo: alvaret i landsvägskanten 1924; vid Mysinge hög 1916; Lilla Frö alldeles vid havet i rasbrant Runsten: Åkerby 1918, Åkerby gammal sandtäkt väster om landsvägen numera betesmark 2005; NO om Bjärby grusgrop på Littorinavallaen 1933; Dyestad 1918; väst om Norra Bäck 1933; Norra Runsten gammalt grustag 50 m väster om östra landsvägen 150 m norr om vägen till Bjärbybadet 2005; Lopperstads gravfält i södra delen gammal sandtäkt Räpplinge: Borga hage 1892; ost om Äppelrum på banvallen 1933; strax söder om Sollidens område i åker 1924; kyrkbyn 1935; norr om Borga hage by 1934; norr om Strandtorp insåning 1933; SO om Kungsladugården 1933; Greby 1922; Strandtorp 1920; Getstad 1935, Tryggestad Getstadås vid Solhöjd 1996, Getstadås västra sluttningen av åsen i parti med nyröjda enbuskar 2004; Johannesberg stenbrott 1993; Strandtorpshage sydligaste gården 1997; Tomteby Västra mossen 1998; Tomteby nära svinhuset norr byn 1998; Tryggestad alldeles norr byn 1996; Strandtorp Sollentuna hage ängsren 1994; Strandtorps vägskäl vid väg 136 vägskärning och grustag norr om den holländska kvarnen och vägen ner till Strandtorp S. Möckleby: Degerhamn Sandby: vid S. Sandby 1916; Ekelunda 1922; Ekelunda vid grinden som leder ut till alvaret och vägen mot Dröstorp 2000; Ekelunda på alvarmark alldeles söder om byn 2005; på landborgen ost Ekelunda träda 1950; Ancylusvallen väst om kyrkan 1916; Dröstorp vall 1933; Dröstorp 1913; Skarpa Alby 1925; Norra Sandby väst 400 m väster om landsvägen vid avtaget till N. Sandby på f.d. åker numera betesmark 2003; på hästbetad mark i gamla sandtag väster om landsvägen alldeles söder Gårdby 2005; Skarpa Alby vägskäl ca 100 m norr om vägen till Skarpa Alby i sandtäkt Smedby: Smedby 1866; nedanför N. Västerstad träda 1933; nyodling på Klinta alvar 1926; Alvlösa 1918; vid Klinta 1918; vid kyrkan 1918; mellan Alvlösa o kyrkan vägkant 1918; m VSV St. Smedby i försumpat grustag/ruderatmark Stenåsa: Ebbelunda (insåning) 1932; tallplantering på sand ost om N. Kvinneby 1932; S. Kvinneby åkerren Torslunda: Torslunda 1869; Färjestaden 1873; Tveta 1881; Björnhovda 1894; Arontorp 1884; Kåtorp gårdsplan 1917; sandgrop nära kyrkan 1911; Eriksöre trädesåker på landborgen 1918; SO om Kåtorp 1933; mellan Kåtorp och Tävelsrum träda 1934; Tveta vägskälet Ventlinge: Parboäng Vickleby: Vickleby 1881; trädesåker vid L. Vickleby 69

18 strax öster Norra Basen 1997; Grankullavik söder om landsvägen 200 m VSV hotellet 1997; Brandlinjen norr om linjen längs bäcken 700 m väster om Norra Basen 1997; Appelkullinjen VSV om västra änden 750 m VSV St. Ingegerdsmaden 1997; SV om västra änden av Brandlinjen 1997; VNV om Sjöstorpsmaden 150 m öster om Spökbacksvägen 1997; Långalvaret NO längs Tellvägen 1997; Spånkärret norra kant längs gränsen mot Långalvaret samt invid Tellvägen 1997; Brandlinjen strax väster om Skeppers väg 600 m SSV Ingegerdsmaden 1997; Nabbelund 500 m söder vägskälet strax väster landsvägen 1997; norr om Skäftekärr norr om Kolmilelinjen 350 m öster Östra Basen strax öster om gamla järnvägen 1997; Nabbelund 300 m SV om Telemasten söder om landsvägen 1997; Nabbelund 500 m VSV om Telemasten strax väster diket söder om landsvägen 1997; Nabbelund väster söder om Norrhorvslinjens västra ände 1997; Appelkullinjen S- SV om St. Ingegerdsmaden ömse sidor vägen 1997; Nabbelund 800 m SV vägskälet strax söder om Norrhorvslinjen 1997; norr om Skäftekärr mellan Plantskolelinjen & Kolmilelinjen strax öster om Östra Basen 1997; Nabbelund 850 m SSV om vägkröken strax öster om Norra basen 1997; St. Mossen väster Södra mosslinjen halvmåne runt norra delen av byggtippen 1997; Långalvaret SO kanten söder om Spånkärret 1997; Ebbeskog söder Ebbeskogsgatan norr Råsberg 1999; Torp Träsket väster om St. Ingegerdsmaden 1999; Norrböda 1000 m VSV om fotbollsplanen 800 m SSV om avfarten till Skäftekärr från väg ; Nabbelund Långalvarets norra kant söder om Brandlinjen 150 m väster Skeppers väg 1997; Torp strax SO om Lindreservatet 1,8 km OSO om St. Olofs kapell 1999; Ebbeskog strax söder om Getabokärret och i kanten av Långalvaret 600 m SV om Grankullavikens flygplats norra ände 1999; Ebbeskog 300 m väster Grankullavikens flygplats och söder Ebbeskogsgatan N-NV om Getabokärret 1999; NV om Grankullavikens flygplats norr om Ebbeskogsgatan 1999; Ebbeskog strax söder om Ebbeskogsgatan 500 m väst Grankullavikens flygplats norra ände 1999; väster om Skäftekärr 1100 m väster om Idegransreservatet strax norr om Grindlinjen Glömminge: Brostorp 1850; SO om Ryd 1933; NO om Ryd 1933; SO Gillsätra 1934, söder om Gillsättra , Gillsättra 800 m söder byn 1998, Gillsättra 1,3 km SO om Gillsättra norr om kraftledningsgata 1999; S-SV om Ryd ; N-NO om Ryd ; mellan Ryd och Isgärde ; norr om Kvigrälla 1975; sockengränsen vid Djurtorp Gärdslösa: Jämjö nära sockengränsen till Karum 1987; NV-VNV Hagby spridd till sockengränsen Högby: söder Horns Kungsgård norr vägen 1932; Hornsjön väster strandskogen ; 1 km söder om Horns kungsgård ; innanför Horns udde 1980; Byrumsvägens Hornsjöavtag söder vinkeln 1961; Hagaby Högsrum: öster om Rönnerum 1933; SO Rönnerum 1924; Högsrum kyrka 1 km norr om kyrkan utmed vägen till Mossberga nära vägkanten 1996; norr om stigen från Odens flisor till Ismantorps borg ej långt från sockengränsen mot Långlöt ; Halltorp 1913; 1 km norr kyrkan ; Halltorps hage spridd , Halltorps hage 1986, Halltorps hage norra kanten av reservatet 1993, Halltorpshage längs stigen på väg in i hagen med jätteekar 2005, Halltorpshage strandvallen som går i nord-sydlig riktning 2005; Karums alvar i skogen väster om alvaret mot Gladvattnet 1999; sockengränsen NV om Ismantorps borg 1983; ovanför Ekerum längst i NV 1967; Karum ca 850 m öster om byn på upphöjd torrbacke omgiven av lövskog 1998; Abbantorp SO alldeles norr om sockengränsen i gallrad skog 70

19 1873; Björnhovda på blottad jord i små gropar i en björkbeväxt beteshage strax väster om sidovägen till Möllstorp och strax norr om en liten väderkvarn 1893; Runsbäck vid vägen från Björnhovda 1894; Björnhovda i fuktig åker vid vägen till Runsbäck 1894; vid Färjestaden Bromopsis benekenii strävlosta Bördig lövskog; i Böda dessutom mycket riklig i granlundar Sterner Primärfynd 1812 O. Swartz. Strävlosta är ett lundgräs som växer löst tuvat och kan bli upp till 150 cm högt. Bladen är ca 1 cm breda och håriga på båda sidor. Övre bladslidan är fint ullhåriga. Vippan är gles med stora småax som har långa borst, vippan är något hopdragen efter blomningen. Nedre vippgrenen har ett kalt, trubbigt fjäll vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår 3-5 grenar, någon brukar ha endast ett småax. Algutsrum: Hässleby 1920; 1 km söder kyrkan 1932; 1 km öster om Möllstorp 1933; NO om Övetorp 1937; Lilla Hult 1937; SO-S om St. Hult 1969; Algutsrum 1350 m söder kyrkan 1993; sockengränsen öster om Övetorp Jordtorpslund och Jordtorp 1984; Hönstorp 600 m söder byn 1993; Hönstorp 1100 m OSO byn 1993; 1,3 km VNV Hönstorp 1968; Hönstorp 500 m SSO byn 1993; S-SO om Hönstorp 1984; Hönstorp 1200 m VSV byn 1993; Hönstorp 1300 m VSV byn 1993; Hönstorp 1000 m VSV byn Åkerskog nära sockengränsen 1993; Törnbottens stugby 1984; Törnbotten 1200 m SV byn 1993; Törnbotten 1400 m SSV byn 1993; Törnbotten 1600 m SSV byn jämte sockengränsen 1993; Törnbotten 1300 m SSV byn 1993; Törnbotten 1300 m SV byn 1993; Törnbotten nyröjt hässle norr Igelmossen 2005; Rörkärret delvis riklig även vid namnlöst axagskärr SV Rörkärret 1997; Övetorp ca 900 m norr om byn 1400 m NO om gården Kärr nära sockengränsen Borgholm: Kungsparken 1911; NV om Borgehage Böda: Rörstensudd 1918; Nabben Torpsjön 1919; innanför Hälludden 1932; 1 km NV om Sjöstorp 1934; NO om Byxelkrok 1949; Geles avrösning 1969; Lindreservatet ; NV om Långalvaret vid Ebbeskogsgatan ; NO om St. Ingegerdsmaden 1967; söder om St. Mossen 1980; Södra Mosslinjen österut 1979; Nabbelund vid 2:a kalkkärret 1975; Nabbelund söder om arbetarbostäderna 1968; Homrevsvägen i norr 1979; VNV om Långalvaret ; Thujareservatet 1971; öster om jägmästar-bostaden 1971; strax väster om jägmästarbostaden 1975; sopstationens östra sida 1986; Samuelslinjen och Grindlinjen ca 2 km västerut ; öster om Ramsnäs 1961; SO vinkeln Plantskolelinjen/Ö. basen 1980; Mickelsmadskärret 1994; Nabbelund 1350 m SSV vägkröken mellan Appelkull- Brandlinjen 1997; Mickelsmad strax öster om avfarten ner till Homrevet 1997; norr och SO om Älgmaden ; Byrumsvägens norra sida vid sockengränsen 1979; 0,5 km norr om Långalvaret ; Hälluddsviken och söder därom ; 1 km öster om Dykärr granlund 1934; strax väster om Grankullavik 1965; ca 1 km norr om Mickelsmad 1969; öster om Spånkärret 1969; öster om Långalvaret vid vägen Getterum Nabbelund ; norr om Sjöstorpsmyren norra änden 1961; Nabbelund 300 m SV vägskälet 71

20 VSV om västra änden 750 m VSV St. Ingegerdsmaden 1997; Torp strax SO om Lindreservatet 1,8 km OSO om St. Olofs kapell Glömminge: NO om Ryd 1933; söder om Gillsättra 1933, söder om Gillsättra ; söder om Rönnerum 1935; NO om Ryd 1969; S-SV om Ryd Gärdslösa: Hagby 750 m SV skjutbanans västra ände 50 m från sockengränsen Högby: lövskogen norr om Gåsekärr Högsrum: söder om Halltorp i lunden 1941, Halltorps hage söder avenboksbest ; rakt väster om Ekerum nära sjön 1967; ovanför Ekerum längst i NV 1967; OSO om Rönnerum 1924; Rönnerums fornby utmed väg österut från Rönnerum mot Rönnerums fornby 1996; 1 km öster om Rönnerum 1924; norr om Rönnerums fornby 1933; öster sockengränsen 200 m söder om borgvägen 1983; Karum stensträngsområdets centrala del strax öster om vägen intill åkern 1993; Karum stensträngsområdets södra del ca 200 m söder om Pilkärskullen Långlöt: Ismantorp 550 m NNV avtaget mot borgen 200 m väster om landsvägen 1994; mellan Ismantorps borg och Abbantorp ; Åstad 100 m norr Vitkärret vid talldunge Runsten: Dyestad 1400 m väster om byn på ömse sidor bygränsen 1996; Dyestad 1600 m från Dyestadsvägen vid Aspelunda mot västra malmen Räpplinge: Slottsskogen 1906; SO om Tomteby 1935; OSO om Tomteby 1970; 1000 m öster Tomteby 1993; 1100 m söder om Tomteby 200 m SO om sydändan om Hällängen 1993; NV om Strandtorp 1933; Solliden 1925, Solliden norrut 1970; Bergdala 1925; Slottsskogen nedom Kaffetorpet ; NV om Borge hage 1934, nedanför Borgehage samt NNV och SV om Strandtorp 1979, Borge hage längs norra staketet till Solliden ; Borgehage nedanför Hagaberg lövskog ; Borgehage nedan-för Hagaberg skogsväg i lövskog 2001; Borgehage Lugnet Sandviken 1998; Karås 700 m SSV Sörbykvarn lund 1992; Karås 300 m söder Sörbykvarn 1999; Karås 400 m söder Sörbykvarn ; 350 m SO om vägskälet i Karås 1993; sockengränsen VNV om Lindby skjutbana 1984; Borgholms idrottsplats Torslunda: Tveta 1875; NV om Tveta 1925; norr och väst om Tveta ; Tveta 500 m öster gården strax norr landsvägen 1993; Tveta vattenverk längs vägen till reningsverket 2003; Tveta 700 m ONO gården Vickleby: St. Vickleby nära järnvägsövergången nedom prästgården 1922; L. Vickleby samt nedom L. Vickleby väster om järnvägen 1921; L. Vickleby norra eklunden och söder därom vid järnvägen 1968; dunge strax väster om Karlevi Camelina microcarpa Sanddådra Gammal medlöpare i åkrar och trädgårdsland, mera sällan i vägkanter och annan skräpmark Sterner Sanddådra är en korsblommig växt som kan bli upp till 50 cm hög. Bladen är helbräddade/glest tandade och oskaftade med pillik bas. Växten är grågrön och ganska rikligt hårig. Kronbladen är ljusgula, frukten päronlik med en bred kantlist. Den är närstående och liknar oljedådra C. sativa och lindådra C. alyssum. Den växer på sandig, öppen mark och är värmekrävande. Gamla sandtag, naturliga rasbranter och sandiga åkrar är dess hemvist i dagsläget på Öland. Efter grävningsarbeten kan växten kolonisera lämpliga miljöer under några år. 72

21 1999; väster om Rönnerums fornby Källa: Hagelstads lindskog Köping: Salomonstorp 1892; söder om Lundegård 1916; Skedemosse 200 m NNO Skedemosse 1997; Lundegård östra lunden Långlöt: SSO om Abbantorp 1969; Åstad 100 m norr Vitkärret 1988; Åstad vid sydöstra kanten av Amunds mosse 1992; Idegransholmen i Amunds mosse N. Möckleby: norr om Dörby Runsten: 1,5 km NO Österskog 1953; sockengränsen vid Djurtorp 1984; W om Högsmossen 1984; Vanserum 350 m SV Högsmossens offerkällor 1993; SV Åkerby hylta i liten grandunge i ädellövskog 1997; NV om Norra Bäck i skogen vid skogsväg i liten glänta Räpplinge: SO om Karås i karst 1935; SO om Äpplerum 1984; öster om Tomteby ; OSO om Tomteby spridd till sockengränsen ; söder om Tomteby ; Tomteby 1 km SO byn lövskog 2000; Strandtorp 1920, Strandtorp norr vägskälet 100 m NV 1993; Strandtorps hage 1933; NV om Strandtorp 1933; Strandtorp lund 1993; Greby strandskog 1996; mellan Vilohemmet och Höjden ; Kungsträdgården 1925; ekskogen strax nedanför slottet 1925; Slottsskogen , Borgehage nedanför Hagaberg skogsväg i lövskog ; Borga hage naturreservat vid Bergdalagårdens stenlada vid landborgsfoten 1992; Bergdala landborgsfoten samt vägen till Kaffetorpet ; Lasarettsskogen 1925; Solliden 1970; Greby 1 km SV byn norra delen talldunge Torslunda: Tveta 1850; söder om Tveta 1935; norr Tveta 1983, Tveta gård ca 400 m NO nära gränsen till Hönstorp 1999; väster Tveta ; SSO Tveta ; Tveta 550 m öster vattenverket 1995; Tvetaskogen öster om gården 1968, Tveta gård ost gården i nyröjd ädellövskog 2004; Tveta 700m ONO gården 1993; öster Lenstads mosse 1924; 2 km NV om Lenstad ; norr om Lenstad gamla järnvägshållplats 1977; Lenstad ca 250 m NV om Kärringkullmossen 1995; Kalkstad 900 m väster vägkorset i byn 1993; Kalkstad m rakt väster vägskälet i byn 1993; SO om Tocknekärr 1987; 1400 m öster Tävelsrum strax söder landsvägen 400 m VSV Gårdbyvägen Vickleby: Vickleby 1929; 150 m söder om pensionat Sandbergen Bromopsis ramosa skugglosta Miljö som föregående (strävlosta); även näringsrik ängstallskog, men mera anspråksfull och fåtalig; något kulturgynnad; gärna i skogsvägrenar Sterner Primärfynd 1830 M. G. Sjöstrand. Skugglosta är också ett lundgräs som ofta växer tillsammans med strävlosta vilken den också liknar. Övre bladslidan har dock långa hår. Vippan är mer utbredd även efter blomningen. Nedre vippgrenen har ett hårigt fjäll vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår 2-(4) grenar med minst tre småax. Algutsrum: mellan Hässleby och St. Hult 1920; 500 m öster Stora Hult 1993; mellan Tveta och Algutsrum Borgholm: Borgholm Böda: ca 1 km SO om Hälludden i granlund 1947; söder om Hälluddsviken ; öster om Långalvaret ömse sidor vägen Getterum Nabbelund ; vid vägen till NV udden strax norr om avtaget 1972; Spökbacksvägen ca 1 km N om Mickelsmad 1969; öster om Spånkärret ; ömse sidor Brandlinjen nära västra änden ; Mickelsmadskärret 1994; Appelkullinjen 73

22 Sterner Primärfynd 1870 J. A. Leffler. Krutbrännaren 2 (14) 2005 Piggtistel är en tvåårig växt som kan bli upp till 200 cm hög. Stjälken hårig, grenad och vingad ända upp till blommorna. Bladen är parflikiga, kraftigt taggiga, kala på ovansidan och gröna på undersidan med håriga nerver. Holkfjällen är kala och vasst taggiga. Blomkorgarna är ljust röda-violetta och relativt stora (ca 3 cm). Den liknar något krustistel C. crispus som har mindre korgar (ca 2 cm breda), svagare taggar och blad som är filthåriga inunder. Nicktistel C. nutans saknar vingade blomskaft, har nickande korgar och holkfjäll som är tillbakaböjda och insnörda på mitten. Algutsrum: landsvägskant vid Hultvägen och norrut Borgholm: Borgholm Böda: Böda hamn 1959; Venlinjen Egby: Ytterby, skogsväg 600 m väster avtaget till Ytterby Glömminge: strax söder Kvigrälla gärdesväg 1924; landsvägkant söder kyrkbyn 1955; sandtaget väster väg 136 och NNV Galgbacken på gränsen till Högsrum Högby: Gudesjölund i NV jordhög 1984; mellan Löttorp och Horns udde stenbrott 1958; väster om Kristinelund stranden Högsrum: söder om Ekerum 1911; Ekerum ; Ekerums gård 1976; 136:an Halltorp-Rälla 1985; 136:an kring Rälla vägskäl 1977; söder om Halltorp vid 136:an 1964, Halltorp ca 5 m öster om väg 136 på öppen jord med nygrävd kabel 2001; ödeåker söder om Greby 1935; Höghälls soptipp Kastlösa: St. Dalby 1904; NV om Rosengård på åkerren och kanalkant Källa: Hagelstad Köping: 136:an vid Lundegård 1977; Öj vägkorsning Långlöt: Långlöt Räpplinge: söder om Strandtorp landsvägskant 1944; slottsinfarten 1979; 136:an söder om Strandtorp ; landsvägen kyrkan-greby S. Möckleby: Degerhamn Torslunda: Tävelsrum träda ; Eriksöre bygata Vickleby: betesmark nedanför alvaret söder om kyrkan 1912; nedanför Karlevi i en åker Carex hartmanii Hartmansstarr Lövkärr och även mer öppen fuktängsmark, särskilt i alvarmarginalerna, gärna vid källdrag. Sterner Primärfynd A. Ahlqvist. Hartmansstarr kan bli upptill 60 cm högt. I toppen av strået sitter 3-5 ax med honblommor, åtminstone toppaxet har hanblommor nederst. Axen är avlånga och cylindriska, axfjället har en smal grön mittnerv som avslutas med en spets. Nedre stödbladet når inte ovan stråets topp. Klubbstar C. buxbaumii känns igen på att axfjällen har en bredare grön mittnerv, nedre stödbladet når ovan stråtoppen och axen är mer klubblikt rundade. På Öland växer hartmansstarr ofta i gamla slåtterängar, på flera lokaler växer den tillsammans med storviol Viola elatior och skogsklocka Campanula cervicaria. En del av de äldre uppgifterna ur Sterners liggare kan röra sig om klubbstarr då arterna inte var urskiljda från varandra. Algutsrum: NO om Övetorp Borgholm: Borgholm Böda: Byxelkrok Lindreservatet Egby: 1,5 km väster om Egby by skogskärr 1934, Egby kärräng 1400 m VSV kyrkan Föra: Marsjön 1917; öster Lofta 1924; väster om Göl 1935; 1 km öster 74