Projektuppgift MDI Salsundervisning på distans

Transkript

1 Projektuppgift MDI Salsundervisning på distans Anette Löfquist, Sara Persson, Christian Rose, Joakim Trang, fredag 11 april 2003

2 Innehåll 1 Inledning 2 2 Vision Förutsättningar Ett realtidssystem för distansundervisning Utrustning för elev Utrustning i inspelninglabb Session Exempel på föreläsning Exempel på fråga från elev till lärare Exempel på fråga från lärare till elever Skrivyta Gruppsamtal Skapa ny grupp Gå med i grupp Medlem i en grupp Under sessionstid Utanför sessionstid Inledande användarstudie Inledning Frågor Utvärdering av användarstudie REAL Utveckling av gränssnittet Design av verktygets tjänster Ändamålet med verktyget Tänkta användare Detta ska användaren kunna göra med verktyget Detta ska användaren inte kunna göra med verktyget

3 INNEHÅLL Konceptuell design Gruppering av tjänster samt dess innehåll Verktygets övergripande struktur Terminologi Metaforer Övergripande interaktionssätt Interaktionsdesign Navigeringssätt Menyer och formulär Grafisk design Prototypen Scenarion Användbarhetsutvärdering Kommentarer och ändringar efter testen REAL Analys och diskussion Eight Golden Rules of Interface Design Likfomighet Genvägar för erfarna användare Återkoppling Dialoger med tydliga avslutningar Felhantering Reversering av handlingar Ge användaren initiativ över systemet Reducera belastning på korttidsminnet

4 Kapitel 1 Inledning Rapporten är resultatet av ett projekt i kursen Människa-datorinteraktion vid LTH. Uppgiften har varit att utveckla ett människa-datorgränssnitt med fokus på användbarhetsorienterad design. Ett verktyg för distansundervisning som ska försöka efterlikna traditionell salsundervisning har tagits fram. Rapporten presenterar utvecklingen från vision till en färdig pappersprototyp. 3

5 Kapitel 2 Vision 2.1 Förutsättningar Vårt verktyg, är tänkt som ett komplement till befintliga distansundervisningssystem som till exempel LUVIT. Det är alltså inte ett fristående program. Funktioner som chatt, anslagstavla, e-postkontakt, arbetsytor samt inlämning av material och litteraturutdelning etc antas redan finnas. Eftersom den faktiska utvecklingen ligger i framtiden antas det att alla elever har tillgång till höghastighetsbredband och bra grafikkort. 2.2 Ett realtidssystem för distansundervisning Med detta distansundervisningsverktyget sker allting i realtid. Tanken är att efterlikna känslan av vanlig salsundervisning. Programmet vänder sig främst till de elever som läser på distans just på grund av avstånd och inte till de elever som vill slippa schemalagd undervisning. Målet är att underlätta kommunikationen mellan lärare och elev. I verktyget finns tre olika funktioner: Session, Skrivyta, Gruppsamtal. Dessa gås igenom i detalj senare i rapporten. Verktyget ställer relativt stora krav på skolans undervisningslokaler (inspelningslabb). Det krävs dessutom att eleverna har en datoriserad penna. Detta kan dock lösas genom att skolan hyr eller lånar ut pennan. Verktyget minimerar även tangentbordsanvändandet eftersom de flesta funktioner utnyttjas med hjälp av musklick, vilket kan underlätta för vissa typer av rörelsehindrade och för icke datorvana användare. Naturligtvis kan alla delar i programmet också kontrolleras från ett tangentbord Utrustning för elev Dator 4

6 KAPITEL 2. VISION 5 Högtalare Mikrofon Datoriserad penna, till exempel dagens Anoto-penna Utrustning i inspelninglabb Föreläsningssal med följande utrustning: Digital videokamera Högtalare Mikrofon Anpassad undervisningstavla med tillhörande penna Dator 2.3 Session När en lärare ska börja en föreläsning, eller en stund innan, startar läraren en session. Till denna kan eleverna logga in. De får då upp en realtidsbild av tavlan och läraren. Läraren ser de inloggade elevernas namn på sin datorskärm. Sedan kan läraren föreläsa, hålla i övning eller leda en laboration. Detta kan följas via bild och ljud av eleverna, som kan kommunicera med läraren via mikrofon. Det som en elev säger över sin mikrofon kan höras av alla inloggade. Däremot kan eleverna inte kommunicera med varandra direkt utan detta måste ske via funktionen Gruppsamtal. Om en elev har en fråga till läraren trycker denna på sin Fråga-knapp som indikeras på lärarens skärm. På så sätt har eleven möjlighet att ställa spontana frågor och få dessa besvarade direkt under föreläsningen. Eleverna har möjligheten att välja om deras mikrofon ska vara av eller på. Det finns också möjlighet att zooma in bilden tex tavlan, där den inzoomade delen visas i ett fält nedanför realtidsbilden. Muspekaren förvandlas automatiskt till ett förstoringsglas när pekaren förs antingen över realtidsbilden eller den inzoomade bilden. Den filmade föreläsningen sparas för att sedan kunna hämtas av eleverna som hjälp till repetition. Förutom skriftspråk uttnytjas på så sätt även kroppsspråk och hörsel för kommunikation.

7 KAPITEL 2. VISION Exempel på föreläsning En föreläsning börjar med att läraren öppnar en föresläsningssession på schemalagd tid. Eleverna loggar in på sessionen. På lärarens skärm visas namnen på de inloggade eleverna. Läraren börjar sin föreläsning. Föreläsningen filmas och eleverna kan följa föreläsningen via ljud och bild. Eleverna har möjligheten att zooma in delar av videobilden Exempel på fråga från elev till lärare Då en elev har en fråga trycker eleven på Fråga-knappen.Läraren får då en indikation på sin skärm bredvid elevens namn. Läraren bjuder vid lämpligt tillfälle in eleven att ställa sin fråga via mikrofonen. Alla inloggade hör då denna fråga. Som hjälpmedel vid frågor från elev till lärare används en whiteboard, det vill säga en skrivyta som alla kan läsa. Här används den datoriserad pennan för att underlätta arbetet. Mer om detta under 2.4 Skrivyta Exempel på fråga från lärare till elever Under en föreläsning kan läraren ställa en fråga för att få feedback. Eleverna kan då till exempel krävas på skriftligt svar inom en viss tidsperiod. Läraren får upp en symbol bredvid elevens namn när eleven svarat. Att svara på en fråga skriftligt finns beskrivet under 2.4 Skrivyta. Svaren lagras i en fil för respektive elev så att läraren i efterhand kan gå igenom svaren. Detta kan vara ett sätt att kontrollera obligatorisk närvaro. 2.4 Skrivyta Det finns en skrivyta som hjälp för illustrationer när eleven ställer en fråga. Skrivytan är gemensam för de som är inloggade på sessionen och skrivs till med hjälp av den datoriserade pennan. Eleven kan alltså skriva och rita på papper hemma och sedan skicka resultatet till skrivytan. Vid till exempel övningar i matematik kan detta vara en nödvändig funktion. Eleven har möjlighet att välja destination vid uppladdning av resultatet. Antingen skickas svaret till skrivytan eller till läraren. Se ovan under Exempel på fråga från lärare till elever. Detta är inte ett sätt att lämna in uppgifter utanför sessionstid. Det finns det redan verktyg för i LUVIT. Det är snarare en hjälp vid realtidsföreläsningar och övningar. När eleven laddar upp informationen till skrivytan kan den betraktas av alla de inloggade eleverna samt läraren som kan lösa problemet på tavla.

8 KAPITEL 2. VISION Gruppsamtal Funktionen Gruppsamtal fungerar olika beroende på om eleven är inloggad i en session eller inte. Detta är också den enda funktion som går att använda utanför föreläsningarna, det vill säga utan att vara inloggad i en session. Gruppsamtal innefattar ett par olika fönster. Bredvid respektive grupp som listas på förstasidan finns en Kommunicera-knapp. Att andra grupper och personer kan lyssna på gruppen är en valbar funktion som bestäms av gruppen, dvs gruppen kan ge tillstånd åt andra att lyssna eller inte Skapa ny grupp När en ny grupp ska skapas väljs funktionen Gruppsamtal och det visas en sida där redan befintliga grupper listas. Användaren trycker på knappen Skapa ny grupp. Då fås ett fönster upp där gruppnamn och maximalt antal personer som är tillåtna i gruppen anges Gå med i grupp När en elev vill gå med i en grupp väljs funktionen Gruppsamtal och det visas en sida där befintliga grupper listas. Namnet och antal tillåtna personer i varje grupp visas i listan. Eleven kan se vem som är med i vilken grupp samt var det finns lediga platser. Om eleven redan är med i en grupp visas de lediga platserna som oaktiva. Eleven måste då först lämna sin nuvarande grupp innan han kan gå med i en ny grupp Medlem i en grupp När eleven väl är med i en grupp visas de övriga gruppmedlemarnas namn och foto. Inom gruppen kan alla prata obehindrat med varandra, dvs alla hör alla. I programmet betraktas gruppen som en individ i förhållande till andra grupper. Givetvis finns här också en av/på-knapp för elevens egen mikrofon (om denne till exempel vill dricka kaffe under tiden slipper övriga i gruppen höra detta). En knapp för att lämna gruppen finns och när denna trycks ned kommer eleven tillbaka till förstasidan som visar alla grupper. En ja/nej-knapp finns som anger om utomstående får lov att lyssna på gruppen. För att även kunna prata med andra grupper finns en Visa andra grupper-knapp som tar eleven tillbaka till förstasidan där de andra grupperna visas. Dock finns det en skillnad, det har nu tillkommit eller aktiverats en knapp som tar eleven tillbaka till sin grupp igen. Givetvis hör eleven fortfarande detsamma som alla andra i gruppen och kan fortfarande delta i diskussionen.

9 KAPITEL 2. VISION Under sessionstid När eleven är inloggad i en session kan vederbörande inte skapa några egna grupper. All gruppverksamhet är på lärarens initiativ. Då finns även en Prata till allaknapp på lärarens förstasida. De grupper som listas för eleverna under pågående session är endast de som skapats av läraren. Vid sessionens slut kommer alla grupper att visas när läraren avslutar, även de som är skapade av elever utanför sessionen. De grupper som det finns elever kvar i, trots att sessionens är slut, avslutas inte utan finns kvar för möjlighet till fortsatta diskussioner Utanför sessionstid Låt säga att tre elever inte loggar in på sessionen utan vill jobba med ett grupparbete istället. Då kan dessa skapa en ny grupp och där föra diskussion med varandra. När en pågående session är slut kommer de grupper som är skapade där att visas och vara synliga även för dessa elever.

10 Kapitel 3 Inledande användarstudie 3.1 Inledning Detta är resultatet av en användarstudie med intervjuer av fyra olika lärare och fyra elever angående distansundervisning och vårt koncept för distansundervisning. De deltagande användarna i användarstudierna finns presenterade i tabell 3.1, respektive Frågor Vilka datoriserade funktioner skulle du vilja att det fanns tillgängliga för distansundervisning? Denna frågar ställdes innnan visionen förklarades. Lärarnas svar: Chatt för att kommunicera elever emellan. Det ska enkelt gå att lägga upp och returnera arbeten. Program liknande First Class. Någon ska hela tiden finnas på plats för att ta emot frågor och e-post. Olika aktivitetsforum. En kick-off i början av kursen. 9

11 KAPITEL 3. INLEDANDE ANVÄNDARSTUDIE 10 Allt ovan finns redan, mer eller mindre, i LUVIT. På vissa punkter skilde sig lärarnas åsikter åt. Några ville öka samspelet mellan lärare och elev, till exempel med hjälp av mänsklig kontakt (dvs att läraren och elev kan komunicera via ljud och bild och inte enbart via chatt eller mail) och att eleverna ska kunna se läraren. En annan lärare, som redan hade erfarenhet av distansundervisning, ville eftersträva minimal kontakt mellan lärare och elever. Elevernas svar: Videofilmade föreläsningar och färdiga föreläsningsanteckningar. Man skall kunna ställa frågor i realtid, dvs chatt, men även via e-post både till andra elever och till lärare. Frågor via e-post besvaras med en videofilm då detta kan underlätta förståelsen. Schemalagd tid för övningar, frågor och svar via video. Schemalagd tid ska inte vara obligatorisk. En icke datorvan elev tyckte att LUVIT var krångligt och inte alltid fungerade. Sammanfattningsvis vill eleverna gärna ha närmare mänsklig kontakt. Schemalagd tid är okej, men skall inte vara obligatorisk. Vad tycker du om konceptet och är du beredd att lägga ner tid på detta? Efter att visionen förklarats ställdes frågan om vad användarna tyckte om konceptet och om de var beredda att använda verktyget. Lärarnas svar: Användargruppen kommer att begränsas mycket eftersom många som läser på distans gör det för att slippa schemalagd tid, dvs visionen vänder sig till elever som använder sig av distansundervisning pga det långa avståndet till skolan. Det är mycket svårt att hålla en föreläsning utan att få visuell återkoppling från eleverna. En bild på eleverna på lärarens skärm skulle inte hjälpa eftersom bilden blir för liten. Tyckte det var bra med realtid eftersom det går att föra en direkt muntlig diskussion. Alla var beredda att lägga ned jobb på att lära sig hantera tekniken.

12 KAPITEL 3. INLEDANDE ANVÄNDARSTUDIE 11 Elevernas svar: Bra att se läraren och direkt kunna ställa frågor under pågående föreläsning. Schemalagd tid uppskattades inte lika mycket, men var acceptabelt om det inte var obligatoriskt. Konceptet kräver ett lättförståligt gränssnitt. Vilka funktioner saknades i visionen? Lärarna Foto bredvid namnet. Vill inte ha något blinkande på skärmen. Två av lärarna saknade visuell återkoppling väldigt mycket. Eleverna Vill kunna se vilka andra elever som är inloggade. Vill ha möjlighet till små viskningar eleverna emellan. Var gränssnittet tillräckligt enkelt och tror du att du kan lära dig det? Alla tyckte att det verkade enkelt, både att lära sig och att använda. Det är viktigt att tekniken fungerar! 3.3 Utvärdering av användarstudie Efter analys av användarstudiens resultat, särskilt avsnittet 3.2, lades funktionen Inloggningslista till. Denna listar de inloggade eleverna. Även ett foto på eleven, kopplat till elevens namn lades till, både på lärarens skärm och i inloggningslistan. Begränsningen på antal elever i ett gruppsamtal ändrades till att vara ett rekomenderat antal. Skrivyta gjordes tillgänglig för elever i Gruppsamtal även utanför sessionstid.

13 KAPITEL 3. INLEDANDE ANVÄNDARSTUDIE 12 Tabell 3.1: De intervjuade lärarna och deras bakgrund Namn Ämne Nivå Datorvana Erfarenhet av distansundervisning Agneta Gulz Kognition Universitet Ja Mycket stor Ann-Christin Vård Eftergymnasial Nej Endast lite Persson Lars Ragvald Språk Universitet Ja Mycket stor Sofie Withers Blandat Grundskola, gymnasieoch Ja Nej folk- högskola Tabell 3.2: De intervjuade eleverna och deras bakgrund Namn Ämne Nivå Datorvana Erfarenhet av distansundervisning Johannes Fust Ekonomi Universitet Ja Ja Anders Kamf Civilingenjör Universitet Ja Mycket lite Agneta Olsson Arbetsmiljö Efter- Mycket Halvdistans 3.4 REAL gymnasial lite Universitet Ja Nej Truu- Susanne berg Civilingenjör Nedan har verktyget jämförts dels med annan distansundervisning och dels med vanlig salsundervisning. Relevans Användarna var splittrade vad gällde hur stor relevans verktyget hade. Alla utom en tyckte att verktyget var ett mycket bra sätt att bedriva distansstudier på, under förutsättning att studierna kan bedrivs på schemalagd tid. Den något mer skeptiske läraren tyckte ändå att verktyget kunde vara bra som komplement till ett befintligt system.

14 KAPITEL 3. INLEDANDE ANVÄNDARSTUDIE 13 Effektivitet Att slippa ta sig längre eller kortare distanser till skolan sparar mycket tid och gör eleven flexiblare i hemmet, även om föreläsningarna är schemabundna. Attityd Eleverna var allmänt sett positiva då verktyget kunde underlätta deras inlärande och det vardagliga studerandet. Lärbarhet Målet är att verktyget ska vara så lätt att använda som möjligt och därför behövs väldigt lite inlärning.

15 Kapitel 4 Utveckling av gränssnittet 4.1 Design av verktygets tjänster I huvudsak är det elevens sida av applikationen som är implementerad, men även valda delar av lärarens sida Ändamålet med verktyget Som tidigare nämnts ska verktyget vara ett distansundervisningsverktyg där allting sker i realtid. Tanken är att efterlikna känslan av vanlig salsundervisning Tänkta användare De tänkta användarna är elever som kan studera på distans samt lärare som ska undervisa på distans. Dock begränsas användandet till elever som kan tänka sig schemalagd undervisningstid. Användarnas tidigare datorvana ska inte spela någon roll då verktyget ska vara enkel nog att förstå för alla. Personer med vissa rörelsehinder ska kunna använda verktyget då denna kan navigeras med musklick och vändigt lite tangentbordsanvändande Detta ska användaren kunna göra med verktyget Läraren ska kunna hålla en lektion och eleverna ska kunna deltaga i en lektion. Komunikationen till lärare från elev ska kunna ske med hjälp av handskriven text samt ljud. Eleverna ska kunna se läraren men eleverna är endast synliga för läraren på fotografier. Elever ska kunna kommunicera med varandra i olika grupper med hjälp av ljud och handskriven text. Både elever och lärare ska kunna se vilka andra som är inloggade. 14

16 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET Detta ska användaren inte kunna göra med verktyget Funktioner som redan finns i övriga LUVIT skall inte implementeras. Varken lärare eller elever kommer att kunna se andra elever i bild eftersom eleverna inte har några kameror hemma hos sig. 4.2 Konceptuell design Gruppering av tjänster samt dess innehåll Efter en startsida kommer funktionerna vara indelade i fyra olika grupper, Session, Skrivyta, Gruppsamtal och Inloggningslista. Eleverna skall kunna lämna in svar skriftligen på frågor läraren ställer under föreläsningen. Läraren skall sedan ha möjlighet att efter lektionen kunna titta igenom dessa svar. Det sistnämnda kommer dock inte att implementeras i denna första verison. Session är huvudfunktionen och därför bör denna komma först. Därefter kommer Skrivytan och Gruppsamtal eftersom dessa används under en föreläsning. Sist ligger Inloggningslista eftersom denna endast är till för information. Lärarnas och elevernas sidor skiljer sig lite åt i detalj, men är i stort sett lika. Startsida Elevernas startsida ska innehålla en lista över pågående föreläsningar och möjlighet att delta i en av dem. Från startsidan ska eleven även kunna gå till funktionen Gruppsamtal utan att delta i någon föreläsning. Lärarens startsida ger möjlighet att starta en föreläsning. Denna sida är dock inte implementerad. Session (föreläsning) För eleven ska Session innehålla två fält. Det första visar den undervisande läraren och tavlan, det andra fältet är till för att visa det som eleven zoomar i det första fältet. Eleven skall kunna göra läraren uppmärksam på att vederbörande vill ställa en fråga. Eleven ska även kunna stänga av och sätta på sin egen mikrofon. Lärarens sida är upplagd på annat vis. Läraren ska se en lista på alla deltagande elever och ett foto på var och en av dem. Läraren ska på denna sida se vilka elever som vill ställa en fråga samt vilka elever som lämnat in skriftliga svar på ställda frågor.

17 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 16 Skrivyta Elevens skrivytadel ska innehålla en gemensam skrivyta som alla inloggade ser. Skrivytadelen ska innehålla möjlighet att skicka det som eleven skrivit till skrivytan, samt skicka material till läraren som svar på inlämningsuppgifter. Material som skickas till skrivytan läggs upp efter vartannat. Lärarens skrivytadel visar elevernas gemensamma skrivyta. Läraren kan själv inte skriva här, utan använder sig av tavlan istället för samma ändamål. Lärarens sida är inte implementerad. Gruppsamtal Eleven ska under Gruppsamtal kunna se vilka olika grupper det finns, välja att gå med i en av grupperna, skapa en ny grupp samt som utomstående kunna kommunicera med hjälp av mikrofon med en av grupperna vi en Gäst-funktion. Varje elevgrupp har en administratör. Administratör blir automatiskt den som står överst i listan av elevnamn i gruppen. Administratören kan välja att tillåta utomstående att kommunicera med gruppen. Alla medlemmar i en grupp ska kunna stänga av och sätta på sina mikrofoner. En elev som deltar i en grupp ska kunna få en översikt över vilka grupper som finns och vilka deras deltagare är. En elev ska även kunna lämna sin grupp. Inloggningslista Inloggningslista finns endast för eleverna. Den visar vilka elever som för tillfället är inloggade på den föreläsning eleven deltar i. Läraren behöver inte denna sida eftersom samma funktion finns under Session på lärarens skärm Verktygets övergripande struktur När programmets gränssnitt konstruerats har det medvetet försökts hållas till symbolik, terminologi och ett starkt reducerat utbud av gränssnittselement. När det gäller gränssnittselementen har vi försökt hålla oss till knappar när så är möjligt, då dessa har en stark mappning till riktiga knappar och troligtvis inte kräver någon nämnvärd tidigare datorvana för att förstå deras funktion. Programmet huvudsakliga gränssnitt består av fyra flikar: Session, Skrivyta, Gruppsamtal och Inloggningslista. Dessa flikar kommer att vara åtkomliga från de flesta ställen i programmet och det har medvetet valts att begränsa antalet för att göra det lättare att snabbt tolka vilka flikar som finns.

18 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 17 Anledningen till att ikoner inte använts på fler ställen än förstoringsglaset i Session är att det hade i stort sett bara varit mikrofonen som enkelt kunde ha tydliggjorts med en ikon, och då hade resultatet inte blivit enhetligt med endast ikoner på ett fåtal knappar Terminologi Språket ska vara samma som i övriga LUVIT. Svenska är dock språket som vi valt att imlementera verktyget med. Termen för lektion/föreläsning som valts är session. Fråga-knappen under Sessions-fliken skulle kunnat heta något i stil med Räcka upp handen för att göra liknelsen vid salsundervisning tydligare men vi har valde att kort och gott kalla den Fråga eftersom det annars skulle bli för mycket text på knappen för användaren att läsa Metaforer Som tidigare nämnts ska hela verktyget efterlikna salsundervisning i en vanlig undervisningssal. Lärarens tavla är filmad åt eleverna. Eleverna kan ställa frågor till läraren under föreläsningen. Eleverna har sina egna block framför sig vilket representeras av skrivytan. Denna metafor kan te sig något fel då eleverna även kan väja att visa sitt block för alla andra elever samtidigt, vilket inte skulle fungerat i verkligheten. Muntlig konversation kan ske ungefär som i ett klassrum med hjälp av mikrofoner. Alla kan se vilka som sitter i klassrummet med hjälp av inloggningslistan respektive lärarens föreläsningssida i lärarens fall. För att underlätta för alla visas elever både med foton och namn Övergripande interaktionssätt Efter startsidan kommer funktionerna vara updelade i flikar, en flik för varje huvuddel av programmet. 4.3 Interaktionsdesign Under utvecklingen av designen togs LoFi-prototyping till hjälp Navigeringssätt Mestadels ska man kunna navigera med hjälp av musklick och ett litet antal tangenttryckningar.

19 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET Menyer och formulär Det enda formulär som finns är mycket enkelt. Det innehåller endast två fält, se 4.5. Menyer saknas helt. I så stor utsträckning som möjligt ska fel inte gå att göra då endast de funktioner som finns tillgängliga är åtkomliga genom att respektive knapp eller flik är aktiverad. Felnavigering i verktyget ska lätt gå att korrigera genom enkla Tillbaka-knappar eller att man väljer att direkt gå till en annan flik. För att undvika problem då flera elever skickar material samtidigt till Skrivyta placeras materialet under vartannat. För att komma åt nyare material används rullningslisten för att rulla nedåt. 4.4 Grafisk design Alla flikar ska i huvudsak ha samma utseende layoutmässigt. De har samma storlek och olika verktyg finns i en list till vänster. Till höger om verktygslisten finns själva huvudinnehållet i fliken. Bakgrunden är en lugn ljusgul färg. Knapparnas har konstruerats för att se så lika ut som möjligt. De har alla samma storlek och samma gråa färg. Då en knapp är nedtryckt ska detta tydligt synas, t ex kommer en av mikrofonens två knappar som standard alltid vara nedtryckt. Alla funktioner, knappar, flikar med mera som inte används och som inte är tillgängliga ska inaktiveras och bli gråtonade. Som typsnitt har Verdana som redan är något av ett standardtypsnitt på många Internetsidor, valts. Återkoppling ska även ges i form av ljud för knapptryckningar och flikbyten. Lärarens sessionssida ska dock vara helt tyst för att inte störa undervisningen. Här visas allt visuellt istället. Till exempel visas vilka elever som vill ställa en fråga genom att deras foto blir upplyst Prototypen Nedan kommer gränssnittet till den slutgiltiga prototypen att presenteras med hjälp av de scenarion som presenterades för våra försökspersoner. Större flikar är önskvärt för att tydliggöra och underlätta förståelsen för vilken flik som är aktiv men det grafiska programmet där bilderna är gjorda tillät inte detta.

20 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 19 Figur 4.1: Exempel på startsida för eleven Figur 4.2: Exempel på en session, elevens dator

21 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 20 Figur 4.3: Exempel på en session, lärarens dator Figur 4.4: Förstasidan vid gruppsamtal

22 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 21 Figur 4.5: Skapande av en ny grupp Figur 4.6: En skapad grupp

23 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 22 Figur 4.7: Skrivytan Figur 4.8: Exempel på en inloggningslista som visas på elevens dator

24 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET Scenarion Våra första scenarier som försökspersonerna ställdes inför var tänkta att testa vanliga procedurer vid deltagande i en föreläsning. Du har schemalagd föreläsning i Analys 1. Deltag i denna. Startsidan med de olika sessionsalternativen presenterades för användaren och målet var att därifrån nå Session-sidan för Analys 1 via knappen för deltagande i lämplig session. Då användaren trycker på Deltag-knappen kommer han/hon till Sessions-fliken, se figur 4.1 Du har svårt att se en detalj på tavlan. Zooma in detaljen. Användarens uppgift var att lyckas zooma in en detalj i översta filmfältet så att det kom att visas förstorat i det nedersta filmfältet, se figur 4.2. Du har en fråga under föreläsningen. Ställ denna. Användarens uppgift var att lyckas använda funktionen för att ställa en fråga, slå på den egna mikrofonen, samt att avsluta frågan, se figur 4.2. Läraren kräver ett skriftligt, personligt svar på en fråga. Lämna detta svar. Användarens uppgift var att hitta till Skrivyta-fliken, skriva in ett svar med datorpennan, och sedan skicka svaret enbart till läraren, se figur 4.7. Du undrar om Petter också deltar i föreläsningen. Undersök detta. Uppgiften gick ut på att hitta till fliken Inloggningslista och där kontrollera huruvida kompisen Petters namn fanns med, se figur 4.8 Fråga läraren om vad felet är i din lösning på ett tal. Nu var uppgiften att hitta till Skrivyta-fliken och att där skriva in ett svar med hjälp av datorpennan men att nu istället skicka svaret till den allmänna skrivytan så att alla kunde se. Skickades svaret till läraren upplyste denne om att det vore att föredra om alla kunde se det så att alla kunde dra nytta av lärarens svar, och gav därmed en ledtråd om att det skulle skickas till alla, se figur 4.7 Du tycker läraren är tråkig och vill lämna sessionen Användaren skulle nu hitta Lämna-knappen i Session-fliken, se figur 4.2. Vi hade även två scenarion som var tänkta att testa möjligheten att använda gruppsamtal utan anknytning till någon speciell session. Användaren förutsattes ha lämnat alla tidigare sessioner. Du och din kompis Petter ska jobba med en uppgift. Initiera samtalet. Målet var här att hitta knappen för gruppsamtal utanför session på startsidan, se figur 4.1, och att sedan hitta knappen för att skapa ny grupp, se figur 4.4, lyckas fylla i ett godtyckligt gruppnamn via datorns tangentbord, se figur 4.5,

25 KAPITEL 4. UTVECKLING AV GRÄNSSNITTET 24 att sätta antalet deltagare i gruppsamtalet till två, samt att aktivera den egna mikrofonen. Om allt lyckades allt berättades sedan att kompisen Petter anslöt, se figur 4.6. Petter vet att gruppen Banan redan löst uppgiften. Be dem om hjälp. Uppgiften var att hitta knappen för att visa grupper, att sedan i listan över grupper hitta gruppen Banan, använda dess knapp för att kommunicera och för att ställa en fråga till den andra gruppen samt att lämna gruppen Banan och komma tillbaka till den egna gruppen. Lärarens sessionssida är implementerad men ej testad, se figur 4.3

26 Kapitel 5 Användbarhetsutvärdering Användbarhetstest utfördes på tre personer. Scenarierna på sidan 22 i stycke har gåtts igenom och kortare intervjuer har gjorts. Då designen inriktats på elevens sida, har ingen användbarhetsutvärdering gjorts på några lärare. Innan personerna ställdes inför scenarierna och fick se programgränssnittet fick de först en introduktion till bakgrunden för programmet samt en genomgång av den datoriserade pennan. När programgränssnittet presenterades med hjälp av pappersutskrifter fick de även förklarat för sig sådant som inte framgår av pappersutskrifter, som till exempel hur muspekaren ändrar symbol från en vanlig pekare till ett förstoringsglas då den dras över filmfälten under Session, och att lärarens röst fortfarande hörs även under andra flikar än Session. Vi hade också ett begränsat antal pappersutskrifter av gränssnittet och därför var vi även tvungna att påpeka att vissa element blev inaktiva eller inte fanns tillgängliga i vissa situationer, såsom exempelvis knappen för att lämna gruppsamtal som inte finns under en pågående session. 5.1 Kommentarer och ändringar efter testen Startsida En Deltag-knapp lades till. Denna var tidigare en länk. Session En ny knapp lades till för att kunna lämna sessionen. Denna funktion saknades innan. Eleven är tvungen att klicka på avsluta efter att ha ställt sin fråga, och detta glöms lätt bort. Problemet löses lätt genom att läraren upptäcker misstaget och ber muntligen eleven att trycka på Avsluta-knappen. 25

27 KAPITEL 5. ANVÄNDBARHETSUTVÄRDERING 26 Zoomningen ställde till lite problem då eleven ville zomma in mer än ett steg. Någon användare försökte endast klicka i det övre fönstret. Problemet är dock lämnat utan åtgärd då det förmodligen endast uppstår för förstagångsanvändare och användbarhetstesterna gjordes på en pappersprototyp där det är svårt att simulerar att muspekaren blir ett förstoringsglas då denna förs över inzomningsbara ytor. Skrivyta En van datoranvändare ville kunna använda sig både av datorpennan och tangentbodet för att skriva på skrivytan. Detta var en god idé, men lämnas till nästa version av programmet. Den datoriserade pennan var otydlig i vår simulering. Användarna önskade mer återkoppling från denna. Anoto-pennan som vi haft i tankarna tror vi dock fungerar bättre än vi lyckats simulera och lämnar därför även detta utan åtgärd. Ett tydligt problem var att användaren, när denna skulle lämna svar endast till läraren, skickade upp svaret till den gemensamma skrivytan istället. Åtgärden mot detta var att byta ordning på knapparna. Gruppsamtal Knappen Tillbaka förtydligades med en tilläggstext för att lättare förstå vart knappen ledde. Hjälp Ännu en flik Hjälp borde läggas till. Under denna ska användaren kunna söka hjälp och handledning om programmet. Feltexter Felmeddelanden har inte konstruerats. Detta borde dock finnas. Ett sådant tillfälle är till exempel om användaren glömmer att fylla i gruppnamn då denne vill skapa en ny grupp. Felmeddelandet borde då upplysa om att ett eller flera av textfälten inte fyllts i.

28 KAPITEL 5. ANVÄNDBARHETSUTVÄRDERING REAL Relevans Det är svårt att med hjälp av användbarhetsstudierna säga hur relevant programmet kommer att vara för användaren. Våra användare tyckte dock att det skulle vara skönt att ha ett alternativ till den lite stela, traditionella distansundervisningen utan mänsklig kontakt. Effektivitet Eleverna hade inga större problem att klicka sig igenom programmet. Felfrekvensen var låg. De få fel som begicks upptäcktes relativt snabbt och kunde enkelt korrigeras. Attityd Alla användarna var positiva till programmet och dess funktioner. Lärbarhet En mindre introduktion till programmet krävs. Ett sätt att genomföra introduktionen är att låta läraren undervisa programmet under en demonstationsföreläsning. Eleven behöver då endast kunna börja delta i en session. När eleven väl lärt sig programmet bör det inte vara några större problem att komma ihåg det nödvändigaste till nästa gång eleven ska använda det.

29 Kapitel 6 Analys och diskussion Eftersom verktyget är tänkt som ett komplement till ett redan befintligt distansundervisningssystem gör detta också att utseendet på verktyget kommer att variera för olika system. Därutav följer att layout, val av färger och typografin kommer att påverkas av det föreliggande systemets utseende. Layout och rutnät Layouten är gjord med västerländsk kultur i åtanken för placeringen. Ett rutnät har använts vid utvecklandet av layouten för att få rätt placering, storlek och avstånd på alla kontroller. Kontroller är valda efter Microsofts standard. Färg Bakgrundsfärgen är en lugn ljusgul färg. Textfärgen är svart för att uppehålla en bekväm kontrastnivå till bakgrundsfärgen. Alla knappar och flikar har den i många moderna datorgränssnitt standardiserade grå färgen. Givetvis är färgen starkt beroende av det befintliga systemets färger och kommer mycket troligt att anpassas därefter. Ikoner Knappar är något som är enkelt att förstå och något som så gott som alla känner igen. Genomgående är det därför knappar som används, så när som vid zoomning av kamerabilden. 28

30 KAPITEL 6. ANALYS OCH DISKUSSION 29 Typografi Eftersom programmet körs på Internet har typsnittet Verdana, som redan är något av ett standardtypsnitt på många Internetsidor, valts. Synlighet Alla funktioner, knappar och flikar som inte används blir gråtonade och i vissa fall syns de inte alls. Endast det som är viktigt för användaren kommer att synas. Affordance Knappar sänder klara signaler om att de ska tryckas på och de används också flitigt i verktyget. Alla tjänster i programmet utförs via knapptryckningar. Mappning Text läses i den västerländska kulturen från vänster till höger och uppifrån och ned. De viktiga flikarna för de olika tjänsterna är placerade överst för att uppfylla detta. En verktygslist är förlagd på vänster sida med knappar och ikoner uppifrån och ned i den ordning användaren bör se dem. Återkoppling Återkoppling kommer att ges i form av ljud vid knapptryckning, byte av flikar och vid avslutad uppladdning från den datoriserade pennan (Anoto-penna). Det kommer även att synas då en knapp är nedtryckt. 6.1 Eight Golden Rules of Interface Design Likfomighet Layouten är gjord med likfomighet i åtanke. Den vänstra verktygslisten förekommer ofta och har ett liknande utseende varje gång. Storlek, färg, avstånd och typsnitt varierar inte från sida till sida utan behåller samma värden.

31 KAPITEL 6. ANALYS OCH DISKUSSION Genvägar för erfarna användare För den vana användaren finns möjligheter att skapa gruppsamtal, kommunicera med andra grupper och på ett snabbt och bekvämt sätt förflytta sig mellan olika grupper då det går att, även om programmet bygger på knapptryckningar, enbart använda enbart tangentbord Återkoppling Återkoppling kommer att ges i form av ljud vid knapptryckning, byte av flikar och vid avslutad uppladdning från den datoriserade pennan (Anoto-penna). Det kommer även att synas då en knapp är nedtryckt Dialoger med tydliga avslutningar Det är få handlingssekvenser som är långa med många steg. Vid en eventuell fråga ska användaren först klicka på knappen Fråga, därefter sätta på mikrofonen på lärarens begäran och för att avsluta allt klicka på knappen Avsluta. Vid skriftligt svar till lärare kommer återkopplingen som ett ljud för att indikera att svaret är skickat Felhantering De fyra flikarna Session, Skrivyta, Gruppsamtal och Inloggningslista bör kompletteras med ytterligare en flik titulerad Hjälp. Denna är hela tiden nåbar och innehåller hjälpinformation för att användaren ska klara av att hantera programmet Reversering av handlingar Då användaren klickat på fel ställe finns där alltid möjlighet att kommer rätt igen genom att använda de flikar som sitter överst på verktyget. Det förekommer också Tillbaka-knappar på de ställen i verktyget då flikarna inte hjälper till Ge användaren initiativ över systemet Användare har möjlighet att ta initiativet i verktyget genom att till exempel själv skapa grupper för gruppsamtal. Där finns inga långa inmatningssekvenser och Hjälp-fliken finns hela tiden tillgänglig. Eftersom användaren kan hoppa mellan alla flikar snabbt och enkelt kommer det att ge användaren en känsla av att användaren behärskar verktyget.

32 KAPITEL 6. ANALYS OCH DISKUSSION Reducera belastning på korttidsminnet Antalet informationsenheter som finns på var sida är inte många och kommer att medföra låg kognitiv belastning.