S i d a n 6 6» F Ö R d j u P A d Ö V E R S I K T S P L A N» S Ö d R A A S K I M Säröleden

Transkript

1 Planförslagets Konsekvenser Klimat och hushållning med naturresurser Konsekvenser för Naturmiljön Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för kultur och fritid Slutsats f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m» S i d a n 6 5

2 S i d a n 6 6» f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m Säröleden

3 Klimat och hushållning med naturresurser Uppvärmningsbehovet styrs mycket av lokalklimatets påverkan på bebyggelsen. Sol- och vindförhållandena i planområdet skapar generellt ett bra lokalklimat, vilket stärks av planförslagets ambition med en relativt tät bebyggelse i huvudsak placerad i dalgångarna. Kustområdet kan visserligen innebära höga lokala vindstyrkor men den negativa påverkan begränsas av de kustnära skogsområdena. De totala utsläppen av uppvärmning av bostäder i södra Askim kommer att öka, dock innebär utbyggnaden underlag för att skapa mer miljövänliga uppvärmningsalternativ så som närvärme och fjärrvärme. Fördelen med både fjärrvärme och närvärme är att de innebär en samordnad värmeproduktion med stora miljöfördelar, så som högre verkningsgrad och mindre miljöfarliga luftemissioner, jämfört med småskalig privat produktion. Åtgärder Eftersom det totalt sett blir en större transportmängd med planförslaget är det viktigt att planera hur transporter ska samordnas för att bli så effektiva som möjligt. Det gäller såväl person- och varutransporter som avfallshantering. Byggnaders placering i landskapet och förhållandet byggnader emellan bör studeras med hänsyn till lokalklimatet i detaljplaneringen. Val av uppvärmningssystem skall i detaljplaneringen och följande planeringsfaser vägledas av kommunens Miljöprogram och Markanvisningspolicy. Konsekvenser för naturmiljön Även om planförslaget syftar till att minimera ingreppen i naturen blir de betydande i vissa delar av planområdet. Skogsområden och odlingslandskapet kommer att bebyggas och därmed kommer befintlig biotop att påverkas negativt. Inget område med förekomst av rödlistade arter föreslås för exploatering. Avsevärda delar av odlingslandskapet kommer att tas i anspråk av bebyggelse. Det är positivt att ingen ny bebyggelse föreslås i direkt kontakt med Sandsjöbacka naturreservat. Det innebär att en buffertzon kan upprätthållas. Planförslaget innebär att strandskyddet i stort beaktas. Mindre överträdelse kan bli aktuellt på vissa platser. Befintliga miljöer kring skyddsvärda vattendrag bevaras. Spridningskorridorer är väsentliga för den biologiska mångfalden och de ges utrymme i planförslaget. Dock kommer utvidgningen av Säröleden och nyexploateringen av Billdals dalgång att försämra ett flertal existerande spridningskorridorer. Planförslaget kommer påverka föroreningstransporten till områdets vattendrag. Från de områden som utnyttjas som betesmark kan visserligen läckage av näringsämne minska, men transport av andra föroreningar från exempelvis vägtrafik kommer troligen att öka. Detta kan komma att påverka djur- och växtliv i vattendragen negativt, liksom kustmiljön vid Haga Kile. Skogsområdet mellan Gatersered och Ambjörnhagen planeras att bebyggas. Området har ett regionalt skyddsvärde. Åtgärder Eftersom förslaget innebär exploatering av idag obebyggda områden är det oundvikligt att dagens arter kommer att påverkas. Man kan dock minimera denna påverkan genom förebyggande åtgärder. Det är viktigt att i detaljplaneringen av respektive delområde göra en fördjupad analys av växt- och djurliv och anpassa bebyggelse- och vägstruktur därefter. Konsekvenser för kulturmiljön Planförslaget innebär att befintliga kulturvärden kring Billdals gård, Uggledals by och Tråkärrsslätt skyddas från bebyggelse. Ingen av de byggnader i stadsdelen som utpekats som kulturhistoriskt intressanta föreslås att rivas som en följd av planförslaget. De intressen som finns i Billdals skärgård säkerställs genom den pågående reservatsbildningen. f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m» S i d a n 6 7

4 S i d a n 6 8» f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m Utblick över strandängarna vid Haga Kile Följande områden planeras att bebyggas trots att de klassas som värdefulla avseende kulturmiljö eller landskapsbild: Ny bebyggelse planeras på odlings- och betesmarker alldeles i anslutning till Storegården, en samlad bybildning som upptas i Plan för vården av odlingsmark (1976). Svindal öster om Billdals park klassas som värdefull jordbruksmark för odling, bete och hästhållning bland annat till Billdals gård (Förstudie av kulturmiljön i Södra Askim 2003, Göteborgs Stadsmuseum). Området borde enligt rapporten utökas väsentligt och även omfatta den nordsydliga dalgången vid Svindal som ger områdets dess nuvarande karaktär, för att bevara och säkerställa landsbygdens kulturarv. Ökad befolkning ökar trycket på kuststräckans badplatser och båthamnar, samtidigt som det krävs utökade parkeringsmöjligheter för dessa ändamål. Utbyggnaden innebär på vissa platser att flera karaktäristiska kulturmiljöer, som hagmarker, försvinner. Från att ha varit ett område med stora inslag av skog, ängar och hagar får området en ny karaktär med tätare inslag av bebyggelse. Den lantliga prägeln dominerat av hästhagar och bebyggelse i randzonen mellan ängar och de skogsklädda höjdpartierna riskerar att suddas ut, då de öppna partierna i landskapet fylls ut med bebyggelse. Åtgärder De natur- och kulturhistoriska värdena i Billdals park bör skyddas i form av kulturreservat eller områdesbestämmelser. Man bör också se till att området brukas, gärna av allmänheten, så att parken och byggnaderna kontinuerligt underhålls på ett varsamt sätt. En fördjupad inventering avseende kulturhistoriska värden bör utföras i samband med framtida detaljplanearbeten. Hänsyn skall tas till de värden som bedöms viktiga att bevara, till exempel stengärdesgårdar, växtlighet, äldre bebyggelse och landskapsrum. En heltäckande inventering av fritidsbebyggelse, och därtill relaterad bebyggelse, utmed kusten bör genomföras inför detaljplanering för att kunna skydda värdefulla objekt. Skötselprogram för grönytor med kulturvärden bör upprättas. Konsekvenser för kultur och fritid Planförslaget innebär ökade rekreationsmöjligheter, både vad gäller tillgänglighet och mängd av aktiviteter. Detta ger positiva konsekvenser både för de boende i södra Askim och för hela sydvästra regionen. Den förbättrade tillgängligheten innebär samtidigt att belastningen ökar på badplatser, hamnar och naturområden.

5 Utbyggnad av området kan medverka till att rekreationsytor planeras mer strategiskt än vad som föreligger idag. I varje delområde planeras för olika platser för fritidsaktiviteter, både organiserade och oorganiserade, lekplatser, idrottslokaler med mera. Möjligheten förbättras att komma till området genom utbyggd kollektivtrafik. Det blir lättare att ta sig till kust och skärgård samt till Sandsjöbackaområdet. Genom planförslaget öppnas även fler förbindelser mellan områdena väster och öster om 158:an. Detta ökar möjligheten för de boende att ta sig till rekreation och fritidsaktiviteter. Den privata hästhållningen riskerar negativa konskvenser genom att ny bebyggelse förslås på betesmark och att hästverksamhet måste ha ett visst avstånd till bostäder. Den föreslagna bebyggelsen tar en del mark i anspråk som idag används för rekreation av närboende, till exempel för promenader, utflykter och allmän lek. Åtgärder Bevarade naturområden bör säkras i detaljplan så att de inte riskerar att försvinna i planeringen nu eller över tiden. Den fortsatta planeringen bör säkerställa att inte byggnader eller privata tomter skär av tillgängligheten för friluftsliv i öster mot Sandsjöbacka och utmed kuststräckan i väster. Genom ett utvecklat gatunät och förbättrad kollektivtrafik ökar möjligheten för alla boende i regionen att nå de fritids- och rekreationsområden som finns vid havet och i Sandsjöbacka. Den mest påtagliga negativa konsekvensen av planförslaget är den förändring av områdets kulturmiljö och landskapsbild som uppstår där ny bebyggelse föreslås. Flera av de negativa konsekvenser som planförslaget medför går att påverka under fortsatt planarbete och i byggskedet. Det gäller bland annat hantering av dagvatten för att minska konsekvenser för de känsliga vattendragen i området. * * * Slutsats Miljöbedömningen av planförslaget för Södra Askim visar att exploatering är rimlig ur miljösynpunkt. Planförslaget ger goda förutsättningar för ett hållbart resande, bland annat genom en effektiv kollektivtrafikstruktur, en tät bebyggelse och möjlighet till service nära boendet. Planförslaget tar stor hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns vid Billdals gård, Sandsjöbacka, Tråkärrsslätt och Billdals skärgård. Den mark som föreslås bebyggas förutsätts nyttjas på ett effektivt sätt bla för att hushålla med mark. Dagvattendamm i Billdal f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m» S i d a n 6 9

6 S i d a n 7 0» f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m

7 Källförteckning / underlagsmaterial Frisk luft på väg. Förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för koldioxid i Göteborgsregionen. Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2003 Göteborgs Stadsmuseum. Rapport. Förstudie av kulturmiljön i Södra Askim, 2003 Idéstudie Spår 2050, Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktigt hållbar region kring Göteborg. Banverket, m fl 2006Kollektivtrafikstråk Sydväst Idéstudie, 2002 K2020. Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, 2008 Kommunal samverkan Regional styrka. Inbjudan till rådslag. Göteborgsregionens kommunalförbund. Version 1.2 Konsekvenser av bostadsbyggande i Södra Askim kommunalekonomisk analys, FK, 2006 Kungsbacka Översiktsplan, 2004 Miljöanpassat byggande. Program för Göteborg. Fastighetskontoret, 2009 Mölndals Översiktsplan, 2006 Natur- och kulturstudie, komplettering, Göteborgs Stadsmuseum, 2006 Naturvärden i Södra Askim, Göteborgs kommun. GF Konsult AB, 2003 Trafiksystemet kring Söder-Västerleden (E6.20). Väg- och trafikutredning. Vägverket Region Väst. Utbyggandsplanering 05, Stadsbyggnadskontoret, 2006 Översiktsplan för Göteborg, 2009 Översiktsplan för Göteborg, detaljerad för Södra Askim, 1996 f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m» S i d a n 71

8 S i d a n 7 2» f ö r d j u p a d ö v e r s i k t s p l a n» s ö d r a a s k i m FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN SÖDRA ASKIM Göteborgs stad har som mål att bygga 2000 bostäder per år. En fortsatt utveckling av staden och regionen kräver både att nya områden tas i bruk för bebyggelse och att befintliga områden kompletteras. I södra Askim finns goda förutsättningar att skapa ett attraktivt boende nära hav och natur. Det finns efterfrågan på nya bostäder i stadsdelen och möjlighet att bygga i sammanhängande områden. Översiktsplanen för Göteborg markerar Askim som ett område med förändrad markanvändning på lång sikt. Översiktsplanen anger också att investeringar i infrastrukturen är nödvändiga innan en större utbyggnad av området kan ske. Syftet med att nu upprätta en fördjupad översiktplan (FÖP) är att kunna möta dagens förfrågningar om lov att uppföra ny bebyggelse och samtidigt behålla beredskapen för framtida planering. Bakgrunden till denna FÖP är en detaljerad översiktsplan från 1996 och en strukturstudie från 2004, som tillsammans utgjorde samrådshandling. Med utställning under 2009 kan den fördjupande översiktsplanen komma till Kommunfullmäktige för antagande år Postadress: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Box 2554, Göteborg Telefon: E-post: sbk@stadsbyggnad.goteborg.se