I din hand håller du utvärdering och redovisning av projektet RESiDANS får kan rätt fel Projektledning

Transkript

1 REDOVISNING

2 I din hand håller du utvärdering och redovisning av projektet RESiDANS Projektet RESiDANS innebar att en etablerad koreograf/projektår gavs möjlighet att skapa en föreställning med professionella folkmusiker och dansare som sedan framfördes på turné i Dalarna, Uppsala och Gävleborgs län. Ett län per år var värdlän för produktionen. Föreställningarna spelades sedan även i övriga Sverige. Möjligheterna att arbeta professionellt med genren har innan initiativet RESiDANS varit mycket begränsade. Namnet RESiDANS är inspirerat av att föreställningarna arbetats fram i residensform, det vill säga att koreograf och dansare skapat föreställningarna i den lokala miljö där den sedan ska spelas. Namnet inspirerades även utifrån tankarna att projektet innebar en resa i dans, fysiskt genom turnén och konstnärligt för att se vilken utveckling den sceniska folkdansen och musiken kom att ta under arbetets gång. Med utgångspunkt i de rika, traditionella folkdans och musikuttrycken som finns representerade i våra tre län och övriga Sverige ville RESiDANS presentera något helt nytt och sceniskt av hög kvalitet. RESiDANS har skapat en professionell plattform som gett möjligheter till att en scenisk utveckling kom till stånd inom folkdansen och musiken. RESiDANS har bidragit till att skapa ett bredare sceniskt dansliv och en genrebredd på våra etablerade dansscener. Projektet har även fungerat som en ögonöppnare och ställt frågor som; Vad får man göra med traditioner? Vad kan man göra? Finns det rätt, finns det fel? Resultatet har växt fram under de fyra projektåren en utveckling har skett genomfördes en första workshop under projektets paraply. Koreografen Birgitta Egerbladh jobbade med åtta handplockade folkdansare den 24-25/10 på Folkteatern i Gävleborg. Sex av dansarna var utbildade på Danshögskolan och två på Musikkonservatoriet i Falun samt Jessica Iwanson Schule och Skolen for moderne dans. Workshopen var ett samarbete mellan Musik Gävleborg, Folkteatern Gävleborg, Eric Sahlström Institutet och DalFolk - Folkmusikens Hus. Workshopen resulterade i en stark önskan att fortsätta det konstnärliga utvecklingsarbetet genomfördes det första av tre planerade residens. Repetitioner ägde rum i alla tre län (Uppsala, Gävleborg och Dalarna). Under repetitionsveckorna erbjöds ett flertal öppna repetitioner och samtal mellan publik, inbjudna aktörer och ensemblen. Resultatet av residensen blev en föreställning med namnet Polskans historia i Sverige i koreografi av Martin Forsberg. Dansare var Andreas Berchtold, Magnus Samuelsson, Anna Öberg och Anton Schneider. Musiker var Olof Misgeld och Petter Berndalen. Premiären ägde rum den 18 februari 2011 på Gävle Teater. Efter det följde en regional turné med 16 skolföreställningar och fem offentliga föreställningar. Föreställningen gästspelade även på folkmusikfestivalen Umefolk och Folk- och världsmusikgalan 2011 i Göteborg. Polskans historia i Sverige har även presenterats på Dansmässan i Nacka samt under utbudsdagar i Dalarna, Uppsala och Gävleborgs län. En längre workshop genomfördes på Bollnäs Folkhögskola. I samband med repetitionsprocessen producerades även en konstnärlig dokumentation av IDKA (Institutet för digitala konstarter). Under år tog projektet RESiDANS fram en ny produktion, där Carl Olof Berg anlitades som koreograf. Ensemblen kom att bestå av de tre dansarna Anna Öberg, Anton Schneider och Signe Lemhagen samt de två musikerna Emilia Amper och Anders Löfberg. Repetitionerna ägde rum under hösten i de tre länen (Uppsala, Gävleborg och Dalarna) och det anordnades kringaktiviteter såsom öppna samtal i samband med repetitionerna. Premiären lades på Uppsala Konsert & Kongress den 26 november Utöver de 14 skolföreställningarna, 2 workshops och 6 offentliga föreställningar i de tre länen, gästspelade även föreställningen på Beckis i Stockholm, Riksscenen i Oslo, Idun, Folketshus i Umeå samt Barnens scen i Malmö. Föreställningen har också visats på utbudsdagarna i Uppland, Gävleborg och Dalarnas län, samt Dansmässan i Nacka genomförs det tredje och sista residenset, vilket är en samproduktion mellan RESiDANS och Andersson Dance. Resultatet blir föreställningen Karmer kring blå. Projektet konstruerades så att dansare och musiker samt alla avtal med konstnärlig personal gick via och sköttes av Andersson Dance. Nytt för denna produktion är bland annat att kompositör Hans Appelqvist arbetat i nära samarbete med musikerna. Därtill scenografi av SuToDa och kostym av Nina Sandström. Dansare var Andreas Berchtold, Linda Reinered, Magnus Samuelsson, Anton Schneider, Torill Steinjord. Musiker var Pontus Estling och Ellinor Fritz. Arbetet inleddes våren 2012 på Musikkonservatoriet Falun där Örjan Andersson träffade en researchgrupp. Repetitionsarbetet startade därefter på hösten och ägde rum fram till våren i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län samt i Stockholm. Föreställningen hade urpremiär på Dalateatern den 6 april 2013 följt av regional turné. En nationell turné i Andersson Dance regi planeras under Kringaktiviteter såsom öppna repetitioner, möt koreografen, publiksamtal och workshops har genomförts i de tre länen samt på SITE i Stockholm. Projektledning Projektledare för RESiDANS har varit Sofia Nohrstedt, Musik Gävleborg ( ), Petra Eriksson, Eric Sahlström Institutet ( ) och Ellinor Samuelsson, Landstinget Dalarna/Folkmusikens hus. ( ). Projektledning från Andersson Dance har varit Magnus Nordberg, producent och Ina Sletsjøe, ensembleansvarig. Styrgrupp Sofia Nohrstedt Eva Forsberg Pejler Michael Müller Lotta Johansson Per Gudmundson Danskonsulent, Musik Gävleborg Danskonsulent, Uppsala län Länsmusikproducent, Musik Gävleborg Länsmusikproducent, Folkmusikens hus Verksamhetschef, Folkmusikens hus

3 Ellinor Samuelsson Michael Näslund/Maria Bojlund Petra Eriksson Gabriel Lindborg Ann-Jeanett Stål Konstnärlig ledare, Scenisk folkdansutbildning vid Musikkonservatoriet Falun VD Eric Sahlström Institutet Projektledare, Eric Sahlström Institutet Länsmusikproducent, Musik i Uppland Danskonsulent, Dalarnas län Samarbetspartners MUSIK GÄVLEBORG Musik Gävleborg vill erbjuda länets invånare och besökare ett offentligt dans- och konsertliv med hög kvalitet, genrebredd och god geografisk spridning. Verksamheten ska bidra till att tillfredsställa människors olika behov av dans- och musikupplevelser. Musik Gävleborg ska också främja tillgänglighet, kulturell mångfald och demokratisk förankring inom länets dans- och musikliv. I verksamheten är barn och ungdom prioriterade. LANDSTINGET DALARNA Kultur och bildning Kultur och bildning har det samlade ansvaret för landstingets olika verksamheter som arbetar inom de allra flesta kulturområden. Bibliotek, dans, film, arkiv, hemslöjd, konst, museer, musik och teater bildar ett lockande kulturnätverk som sträcker sig över hela Dalarna. Vi samarbetar på olika plan med kultur- och föreningslivet i Dalarnas 15 kommuner och är huvudman för tre folkhögskolor och Musikkonservatoriet Falun. FOLKMUSIKENS HUS Folkmusikens hus är ett kompetens- och resurscenter för folkmusik och dans. Syftet är att sprida kunskap och intresse kring folkmusik och dans, både som spännande kulturhistoria och som en kreativ del av nutida kulturliv. Verksamheten omfattar utställningar, konserter & danser, utbildning och kursverksamhet, arkiv, IT-utveckling samt butik. Folkmusikens hus arbetar i flera dimensioner, där basverksamheten är regional, men med delaktighet i nätverk och arbetsuppgifter även på nationell och internationell nivå. DANS I DALARNA Dans i Dalarna är länets informations- och utvecklingscentrum för scenisk dans. Dalarnas danskonsulent arbetar med att främja den sceniska dansen i länet och verkar för att barn, unga och vuxna ska få ökad möjlighet att se, få kunskap om och själva få utöva dans som konstform. Från och med hösten 2012 ingår Dans i Dalarna i en ny enhet som heter Scen Dans Konst. DANS I UPPLAND Dans i Uppland är ett regionalt centrum för utveckling av dans som konst- och uttrycksform, med ett regionalt och statligt uppdrag där barn och ungdomar står i fokus. Dans i Uppland verkar för att utveckla, bredda och stärka dansen i länet. Dans i Uppland har funnits sedan De sista åren har vi fokuserat mycket på danspedagogiska satsningar och utveckling av dans inom skolan. MUSIK I UPPLAND Stiftelsen Musik i Uppland är länsmusikorganisationen i Uppsala län. Vår verksamhetsidé är att ge människor i Uppsala län musikupplevelser, inspiration och underhållning av hög nationell standard. Vi producerar ungefär 500 konserter om året med hjälp av våra egna musiker och ett stort antal frilansande grupper och musiker. Skol- och familjekonserter utgör en viktig del av Musik i Upplands verksamhet. Musik i Uppland samarbetar med och stödjer musikföreningar och andra institutioner i olika projekt och samarrangemang. ERIC SAHLSTRÖM INSTITUTET Eric Sahlström Institutet (ESI) är ett nationellt centrum för folkmusik och dans, och har till uppgift att främja och synliggöra, utveckla och sprida denna genre. Institutet har ett särskilt uppdrag att värna om nyckelharpan. Verksamheten rymmer såväl yrkeshögskoleutbildningar däribland ettåriga utbildningar i folkdans, fiol och nyckelharpa som genrefrämjande insatser såsom projekt och nätverksarbete. ESI verkar främst på nationell och regional nivå, men även i internationella sammanhang. ANDERSSON DANCE Andersson Dance är ett projektkompani under ledning av koreografen Örjan Andersson. Kompaniet turnerar nationellt samt internationellt och producerar sina verk genom samproduktioner mellan bolaget och institutioner eller arrangörer. Andersson Dance ekonomiska insats, cirka hälften av 2013 års budget, redovisas i detalj till Kulturrådet i organisationens egen redovisning till respektive bidragsgivare där även en utförlig konstnärlig redovisning av arbetet bifogas. Under åren har projektet även samarbetat med Musikkonservatoriet Falun, Folkteatern Gävleborg, Hudiksvall och Ljusdals kommun, PJDC Per Jonsson Dance Center, Musik i Dalarna, Scenkonst Dalarna och Sätergläntan. Projektet har stöttats av Kulturrådet, studieförbunden Bilda och Kulturens Bildningsverksamhet samt via Andersson Dance även Stockholms Kulturförvaltning och konstnärsnämnden.

4 POLSKANS HISTORIA I SVERIGE Koreografi: Martin Forsberg Dansare: Anna Öberg, Anton Schneider, Andreas Berchtold och Magnus Samuelsson Musiker: Olof Misgeld och Petter Berndalen 18/2 Gävle kl Gävle Teater 21/2 Bollnäs kl Kulturhuset Inställt 22/2 Hudiksvall kl Folkets Hus 23/2 Hudiksvall kl Folkets Hus 24/2 Gävle kl Bomhus Folkets Hus Inställt 26/2 Umeå kl Idunteatern, Umeå Folkmusikfestival 28/2 Bålsta kl Jan Fridegård aulan 2/3 Tierp kl Olanderskolan 4/3 Enköping kl Joar Blå 5/3 Uppsala kl UKK (B-salen) 8/3 Ludvika kl Avenyn 9/3 Malung kl Teaterbiografen 10/3 Gagnef kl Lindberghallen 11/3 Rättvik kl Folkmusikens hus 12/3 Falun kl Dalateatern Utdrag ur föreställningen visades Utbudsdag Gävleborgs län 12/ Utbudsdag Uppsala Län 20/ Utbudsdag Dalarna 16/ Dansmässan Nacka 28/ Folk och Världsmusikgalan 16/ Dansnät Sverige spelperiod /11 Vara Konserthus 23/11 Dansstationen Malmö 25/11 Konserthusteatern Karlskrona 27/11 Sagateatern Linköping Fotograf: Johan Margulis

5 DANS MED VUXNA Koreografi: Carl Olof Berg Dansare: Anna Öberg, Anton Schneider och Signe Lemhagen Musiker: Emilia Amper och Anders Löfberg Kostym: Sätergläntan 26/11 Uppsala kl Uppsala Konsert & Kongress 1/12 Heby kl Folkets Hus Heby 30/1 Hudiksvall kl Kulturhuset Glada Hudik 31/1 Delsbo kl Staffansgården Delsbo 1/2 Gävle kl Gävle Teater 3/2 Iggesund kl Iggesund Folkets Hus 6/2 Enköping kl Fjärdhundraskolan 7/2 Uppsala kl Wiks folkhögskola 8/2 Uppsala kl Eriksbergsskolan 10/2 Uppsala kl Bolandsgymnasiet 15/2 Avesta kl Sjöviks folkhögskola 16/2 Mora kl Mora Folkhögskola 16/2 Leksand kl Sveasalen Leksand 17/2 Rättvik kl Folkmusikens Hus, Rättvik 17/2 Falun kl Dalarnas museum 18/2 Stockholm kl Beckis, Beckomberga 22/2 Oslo kl Riksscenen 25/2 Umeå kl Idun, Folkets Hus 3/3 Malmö kl Barnens scen i Malmö Folkets Park Workshops 2/2 Gävle Workshop på Vasaskolan 8/2 Enköping Workshops på Fjärdhundraskolan Utdrag ur föreställningen visades Utbudsdag Uppsala län 24/10 Utbudsdag Gävleborgs län 25/10 Utbudsdag Dalarnas län 10/11 Föreställningen visades även på Parkteatern i Stockholm 18/ och på Linköpings Folkmusikfestival 13/ samt turnerade via Dansistan och Scenkonst Sörmland. Fotograf: Johan Margulis

6 KARMER KRING BLÅ Koreografi: Örjan Andersson Kompositör: Hans Appelqvist Dansare: Linda Reinered, Torill Steinjord, Anton Schneider, Andreas Berchtold och Magnus Samuelsson Musiker: Ellinor Fritz och Pontus Estling Ljus & scenbild: SUTODA Kostym: Nina Sandström Samproduktion: Andersson Dance och RESiDANS Med stöd av Kulturrådet, Stockholms Stad och Konstnärsnämnden 6/4 Falun kl Dalateatern 9/4 Vansbro kl Vansbro teater 10/4 Avesta kl Avesta teater 11/4 Rättvik kl Folkmusikens Hus 13/4 Ljusdal kl Slottegymnasiet 15/4 Ljusdal kl Slottegymnasie 16/4 Delsbo kl Staffansgården 17/4 Hudiksvall kl Kulturhuset Glada Hudik 18/4 Gävle kl Gävle Teater 22/4 Uppsala kl Wiks Folkhögskola 23/4 Gårdskär kl Föreningshuset i Gårdskär 25/4 Uppsala kl Uppsala Konsert & Kongress 26/4 Uppsala kl Uppsala Konsert & Kongress Workshops 18/3 Ljusdal Möt koreografen, öppet möte 22/3 Ljusdal Praktisk workshop i scenisk folkdans 15/4 Delsbo Workshop Utdrag och presentationer av föreställningen Utbudsdag Gävleborgs län 17/ Folkmusiknatta 9-10/ Utbudsdag Dalarnas län 15/ Pressrelease av teaterkatalog, Dalarna 22/ Fotograf: Mats Bäcker

7 Dansare och musikers ord om den konstnärliga processen Den konstnärliga processen har inneburit ett erkännande som dansare med folkdans som specialitet och ett ifrågasättande till mig själv vad man gör. En fantastisk möjlighet för mig som dansare som bara ger mersmak. Tack! Som under alla givande processer har jag fått utmana mig själv och mina tankar och på så sätt ytterligare formulerat mig kring min identitet som dansare, dans som konstform, definitionen av folkdans...det är gott. Att arbeta i grupp med andra professionella musiker och dansare under ledning av en koreograf var en ny och härlig upplevelse som jag kommer att ha med mig som en bra erfarenhet i mitt fortsatta liv som frilandsmusiker. Följande har varit speciellt viktiga för mig: Samspelet mellan musik och dans, och helheten av dessa uttryck. Att få utforska och skapa sceniskt mer enhetligt och med mer flytande roller mellan musiker och dansare i gruppen har varit otroligt inspirerande och lärorikt. Vi har tillsammans och var och en fått utmana oss själva och våra tankegångar på ett omskakande och sunt sätt, och ur detta har nya insikter fötts som jag kommer ta med mig resten av livet. Processen har utmanat min uppfattning om hur man tar sig an ett sceniskt projekt. För mig har en av de största förtjänsterna med processen varit alla frågeställningar som väckts. Både i den färdiga produktionen och i mig som artist. Samtidigt som processen har haft en tydlighet och transparens så är det invecklat och avancerat vad gäller innehåll och tillvägagångssätt. Det handlar om val och förändringar, komposition på många plan med subtila nyanser. Detta gör processen levande och givande att vara en del av. I stora drag har jag fått mersmak att få arbeta med dans som annan konstform på scen, då det berikar min musikaliska frihet. Det har varit väldigt kul att jobba nära musikerna och kompositören och ofta har processen inneburit en utmaning rent musikaliskt, att lära känna en helt ny musik och samtidigt vara en stor del av den, även som dansare. Jag gick in i projektet nyfiken och med ett öppet sinne. Min vision var att vi tillsammans skulle skapa någonting helt nytt vilket jag tycker vi har lyckats med. Genom att arbeta sceniskt med helt olika konstnärliga infallsvinklar känner jag att vi har berikat och kryddat svensk folkmusik och dans.. Jag har personligen vidgat mina vyer och har fått ett större perspektiv på vad dans och folkmusik är och kan vara. Jag har fått lära mig att rikta fokus på det jag vill berätta om. Jag har mött förväntningar om vad jag skall ta med mig in i projektet och vad jag skall ta ansvar för att det blir. Det har blivit tydligt för mig att jag varit tvungen och haft lust att släppa taget och ge mig in i processen utan att skapa mig någon bild av det slutgiltiga resultatet och frågan om huruvida det är folkdans eller inte. Utvärdering samarbetspartners och andra involverade i projektet Vad ser du att RESiDANS har bidragit till inom folkmusik/folkdansvärlden? Den har ökat kunskapen om folkdans. Den har ökat nyfikenheten på folkdans. Den har gett nya arbetsmöjligheter. Den har utbildat genren och genrens aktörer. Projektet har rört om i grytan inom genren; det har inspirerat utövare och initierade konsumenter, och det har visat på bredd; att det finns många sätt att arbeta sceniskt på. Det är också tydligt hur värdefullt projektet har varit för de dansare och musiker som har medverkat i föreställningarna. Medvetandegöra folkdansen som konstnärligt uttryck hos t.ex. Kulturrådet och hos kulturinstitutioner. Vad ser du att RESiDANS bidragit till inom den moderna dansvärlden? Lyft in folkdansen på den moderna dansscenen där den också borde ha en självklar plats idag. Många tycks ha blivit positivt överraskade av folkdansgenrens tillgångar. Det verkar också som att många känner till projektet. De medverkande koreograferna har fått en ökad förståelse för folkdans och dess rörelsekvalitéer. Jag tror framförallt att projektet har bidragit till att ha öppnat ögonen för att folkdans i lika stor grad som andra genrers dans har förmåga att kommunicera starkt och angeläget bortom förlegade idéer av tradition och nationalromantik. Vad ser du att RESiDANS bidragit till inom musikvärlden? Gett möjlighet för folkmusiker och folkdansare att jobba konstnärligt ihop under längre tid. Detta berikar musikvärlden med ny kunskap.

8 Musikvärlden i ett större perspektiv (dvs utanför folkmusikgenren) har sedan tidigare kommit längre än dansvärlden, i den mening att man har bättre koll på folkmusik än vad dansvärlden har på scenisk folkdans. RESiDANS bidrag till den bredare musikvärlden är inte jämförbar med dess bidrag till den bredare dansvärlden. Däremot har det nära förhållandet mellan levande folkmusik och folkdans nog bidragit till en ökad förståelse för genren i scenkonstvärlden. Möjligheter till arbete med nya konstnärliga uttrycksformer och arbetssätt. Vad ser du att RESiDANS bidragit till för din/er institution? Samarbetsprojekt av det här slaget är värdefulla, då de innebär att idéer och visioner sprungna ur olika erfarenheter och kontexter får utrymme att interagera med och korsbefrukta varandra. Flera perspektiv stärker och förmerar kunskap. Erfarenheterna denna gång rör sig både inom scenisk dans och inom projektledning. Denna ökade kunskap hoppas vi kunna förmedla vidare. Nätverk har stärkts och utökats. Projektet har även gett publicitet. Projektet har marknadsfört genren i länet och särskilt då tre län har varit inblandade. Vi har genomgått en utveckling i tankarna om vad man får göra på folkdansscenen. Vi har också fått såväl positiva som negativa reaktioner från genren, vilket i sig har varit utvecklande. Vad ser du att RESiDANS bidragit till för din/er institutions regionala samarbeten? Projektet RESiDANS har inneburit att våra kontakter inom länet har stärkts. Har bidragit till fördjupade samarbeten inom länet med de aktörer som arbetar med folkdans- och musik. Har bidragit till att lära känna aktörer inom genren även i andra län, vilket ger mersmak på vidare samarbeten. Stärkt befintliga samarbeten och initierat nya sådana, som kommer att vara värdefulla på sikt. RESiDANS har öppnat samarbeten mellan oss och institutioner vi annars förmodligen inte skulle samarbetat med. Till framtida liknande projekt, vilka erfarenheter vill du dela med dig av? Att samverkan är nyckeln till framgång, inte minst i ekonomiskt pressade tider. Att en väl fungerande styrgrupp är viktig och att en gemensam och välunderbyggd projektidé gör att nya saker är möjliga. Att prioritera att sätta en erfaren samordnare/producent eller spindelinätet-person i projektet som kan arbeta långsiktigt, övergripande och nära det konstnärliga arbetet. Problematiskt att det uttalade konstnärliga ledarskapet enbart tilldelats män. Ett jättebra projekt som har gjort skillnad i en genre med ambition att utvecklas men som inte haft organisationen eller förmågan/ kunskap att klara det krafttag som krävs. Ringarna på vattnet kommer löpa lång tid framöver. Det ligger alltid en fara i att uppifrån beställa så att säga utveckling inom en genre där man specificerar ingredienser som ska ingå. Stora konstverk har ofta sitt upphov av att någon brinner av att berätta något/uttrycka sig och då använda sig av sitt språk/uttryckssätt för att göra det. Övriga kommentarer Projektet har behövts, och funktionen av projektet behövs även framgent. Produktioner av denna omfattning och med dessa resurser har inte varit möjliga tidigare, varför effekterna har varit många. Folkdansproduktioner av denna dignitet, vad gäller repetitionsmöjligheter, scenografi, ljussättning osv kommer inte att kunna vara möjliga framöver utan det stöd som RESi- DANS har fått. Det är tydligt att tre år är alldeles för lite för projekt med denna slags utvecklingspotential för en hel genre. Respektive län hade haft svårt att tre år i rad klara av att producera en föreställning per år under tre år. Detta gjordes nu i och med att stafettpinnen gick vidare. Det kreativa arbetet i arbetsgruppen och diskussionerna runt projektets innehåll och syfte, har varit lätta att föra. Det har känts som att vi i allt väsentligt har delat samma vision. Trots att så många institutioner varit inblandade så måste man nog säga att kommunikationen mellan oss fungerat bra. Jag upplever också att kommunikationen med inblandade dansare, koreograf och musiker fungerat bra, även om det tagit mer tid än förväntat.

9 Tidsplanen, med tre år och tre föreställningar. Det hade varit bättre om projektperioderna pågått under längre period. Detta dels ur ett försäljningsperspektiv (marknaden mättas av tre folkmusik/dansföreställningar på kort tid). Dels skulle man med en längre projektperiod, och med mer tid mellan projektåren, ha kunnat arbeta mer djupgående; med mer samarbete med genren och därigenom hade man på ett bättre sätt kunnat odla intresset för sceniska produktioner. Svårt att sälja många skolföreställningar i länet tre år i rad. Marknaden blir mättad och föreställningarna har dessutom inte varit optimala för målgruppen skola. Det blir lätt omständligt när så många organisationer tillsammans ska driva projekt. Det har varit stimulerande och en stor upplevelse att fått vara med om RESiDANS-projektet och att se de tre föreställningarna växa fram. Alla medverkande har utvecklats och förmodligen även ändrat synen på sig/mig själv och på vad genren kan vara/göra. Jag är mycket glad och tacksam över att få varit en del av RESiDANS. Det har verkligen berikat mitt arbete med scenkonst. Mycket bra att vi genomfört RESiDANS. Något som jag tror verkligen är en milstolpe i folkdansens utveckling som sceniskt uttryck. RESiDANS mål var: Att skapa en konstnärlig utveckling inom genren Att öka tillgängligheten och intresset för professionell folkdans och musik genom att spela på etablerade scener Att ge publiken en mångfald i uttryck och genre Att sätta folkdansen och musiken på agendan och göra den en del av den konstnärliga dansdiskursen Att på sikt skapa en professionell organisatorisk plattform där folkdansen som scenisk konstform kan utvecklas Att skapa fler arbetstillfällen för yrkesverksamma dansare Att utveckla och främja samverkan mellan ett stort antal institutioner och det fria dans- och musiklivet

10 Slutord RESiDANS projektet har mottagits med ett enormt stort intresse både inom och utom genren. Initiativet att satsa professionellt på scenisk folkdans och folkmusik är något som efterfrågats under en längre tid på många håll. Vi har stött på farhågor, skepsis och frågetecken längs med vägen men kontentan av arbetet har varit mycket positiv. Det är tydligt att satsningar på professionaliseringsarbete av den sceniska folkdansen och musiken är efterlängtade. Aktörerna och behovet finns men det är fortfarande, även efter RESiDANS, en lång väg kvar att gå. RESiDANS har blivit ett begrepp och ett projekt som banat väg för professionaliseringen av folkdansen- och musiken och vi ser redan effekter av arbetet i en vidare bemärkelse. Målsättningarna med projektet har mer än väl uppfyllts och vi som drivit projektet vill nu fortsätta jobba för framtiden. Efter detta treåriga utvecklingsprojekt i scenisk folkdans ser vi mycket positivt på vidare länsövergripande satsningar. Detta för att främja utvecklingen och tillväxten inom genren scenisk folkmusik- och dans. Utifrån utvärdering och erfarenheter av projektet vill vi gå vidare och se över nya möjligheter för samarbete mellan de tre län som varit involverade i RESiDANS. En möjlig väg för att tillvara nya och kreativa idéer gällande folkmusik- och dans är satsningar på ungdomar. Satsningarna bygger på att finansiering från respektive län kan säkras. Vi ser med tillförsikt på framtiden och är efter projektåren än mer övertygade om den konstnärliga potentialen och utvecklingsmöjligheterna inom genren. Sofia Nohrstedt Initiativtagare till RESiDANS, Musik Gävleborg Produktion: Informationsenheten, Landstinget Gävleborg Platina-ID: